Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående moder skap sunderstöd åt kvinnor i visst industriellt arbete jämte i ärendet väckta motioner.

1926-05-17 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SärU 1926:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående moder skap sunderstöd åt kvinnor i visst industriellt arbete jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1926 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

med förslag till förordning angående moder skap sunderstöd

åt kvinnor i visst industriellt arbete jämte i ärendet

väckta motioner.

Genom en den 25 februari 1926 dagtecknad proposition nr 112, vilken hänvisats

till andra särskilda utskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden föreslagit

riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning

angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt arbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kvinna, som i följd av stadgandet i 19 § första stycket i lagen om arbetarskydd

i anledning av barnsbörd är förhindrad att arbeta eller som med stöd

av andra stycket i samma paragraf avhåller sig från arbete, som omförmäles

i 15 § samma lag, skall, därest hon under minst tre månader närmast före barnsbörden

använts till arbete av i sistnämnda lagrum avsedd beskaffenhet, för

den tid hon sålunda icke deltager i arbetet vara berättigad till moderskapsunderstöd

i enlighet med vad nedan stadgas.

Har kvinna, som under nyssnämnda tid före barnsbörden använts till arbete

som förut sagts, nödgats lämna arbetet till följd av olycksfall, sjukdom, arbetsbrist

eller annan omständighet, varöver hon icke kunnat råda, skall detta icke

utgöra hinder för att för henne uppkommer rätt till moderskapsunderstöd,

därest hon, såvida arbetet fortfarit, jämlikt första stycket skulle hava inom en

månad från arbetets avbrytande vunnit dylik rätt.

2 §.

Understöd, som i denna förordning avses, bestrides av statsmedel samt bestämmes

och utgives av riksförsäkringsanstalten; dock skall anstalten äga

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 11 sand. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.j 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

att med registrerad sjukkassa träffa avtal därom att kassan skall inom sitt

verksamhetsområde eller viss del därav, mot vederlag av anstalten, i förhållande

till denna övertaga skyldigheten att bestämma och utgiva understöd enligt

denna förordning.

3 §.

Understöd utgår för en tid av två veckor närmast före och sex veckor närmast

efter barnsbörden, dock endast för tid, då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete.

Dör kvinna som åtnjuter understöd, upphör detta att utgå.

4 §.

Understöd utgår för varje dag under tid, då kvinna är berättigad till sådan

förmån, med belopp bestämt i förhållande till kvinnans årliga arbetsförtjänst

på sätt i 6 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete finnes stadgat angående

beloppet av hel sjukpenning.

Beträffande beräkning av den årliga arbetsförtjänsten skall vad i 9 § i

nämnda lag stadgas äga motsvarande tillämpning.

5 §•

Åtnjuter kvinna, som äger rätt till understöd enligt denna förordning, ersättning

på grund av olycksfall i arbete eller uppbär hon av allmänna medel

eller från arbetsgivaren underhåll eller avlöning för tid, då jämlikt 3 § moderskapsunderstöd

skall utgå, skall från understödet avdragas vad kvinnan sålunda

uppbär för motsvarande tid.

Beredas kvinnan genom underhållet eller avlöningen naturaförmåner såsom

bostad eller fritt uppehälle, skall avdraget för dylika förmåner beräknas efter

de i orten gällande priser eller efter andra grunder som finnas tillämpliga.

6 §.

Ansökan om understöd skall av kvinnan eller, på anmodan, av annan för

hennes räkning skriftligen göras hos riksförsäkringsanstalten eller ock hos

sjukkassa, som har att utgiva understödet. Ansökan bör efter barnets födelse

eller efter det kvinnan i enlighet med 19 § andra stycket i lagen om arbetarskydd

på grund av förestående nedkomst erhållit ledighet från sitt arbete göras

utan uppskov; sker ansökan före nu avsedd tidpunkt, skall den upptagas till

slutlig prövning först sedan ledighet erhållits eller barnet blivit fött. Då ansökan

skett före barnsbörden, skall efter barnets födelse bevis om denna utan

uppskov insändas. Ansökan, som göres mera än ett år efter barnsbörden, föranleder

icke någon åtgärd.

Då kvinna i följd av stadgande i 19 § i lagen om arbetarskydd erhåller ledighet

från arbete, åligger det arbetsgivaren eller den som å hans vägnar förestår

arbetet att ofördröjligen därom göra anmälan hos riksförsäkringsanstal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

3

ten eller hos sjukkassa, som har att till kvinnan utgiva understöd enligt denna

förordning, ävensom att lämna uppgift rörande kvinnans föregående anställningstid

och hennes avlöning.

Föreligger veterligen förhållande som i 5 § avses, skall upplysning därom

lämnas i ansökan eller anmälan enligt denna paragraf.

7 §•

Beslut i anledning av gjord ansökan om understöd skall så fort ske kan

skriftligen meddelas kvinnan eller den, som för hennes räkning gjort ansökningen.

Beslutet skall utan hinder av förd klagan tills vidare lända till efterrättelse.

Sedan riksförsäkringsanstalten eller vederbörande sjukkassa erhållit underrättelse

om barnsbörd eller ledighet som avses i 6 §, skall anstalten eller sjukkassan,

ändå att ansökan om understöd ej blivit gjord, bestämma det understöd

som enligt denna förordning skall utgivas.

Kan ej med ledning av inkomna handlingar eller eljest erhållna upplysningar

genast avgöras, huruvida understöd bör utgå, skall om sannolika skäl

därtill finnas understöd ändock provisoriskt utgivas. Kan ej med ledning av

erhållna upplysningar understödets storlek genast bestämmas, utgives provisoriskt

skäligt belopp. Understöd so;n enligt vad nu är sagt blivit provisoriskt

bestämt utgives utan återbetalningsskyldighet, därest sedermera understödet

bestämmes till lägre belopp eller understöd finnes icke böra utgå.

Arbetsgivaren är pliktig att när som helst på därom framställd begäran till

riksförsäkringsanstalten, vederbörande sjukkassa eller försäkringsrådet lämna

sådan uppgift om arbetet, som må erfordras för bestämmande av huruvida detsamma

är av sådan art, som avses i 15 § i lagen om arbetarskydd.

Riksförsäkringsanstalten, så ock vederbörande sjukkassa äger att, i den män

sådant må vara nödigt för bestämmande av understödsbelopp, taga del av arbetsgivares

avlöningslistor och förteckningar. Enahanda befogenhet tillkommer

jämväl försäkringsrådet.

8 §•

Understöd utbetalas i efterskott å sista dagen i varje kalendervecka. Därest

kvinnan befinner sig i nödställd belägenhet, må understödet på begäran utgivas

förskottsvis, dock icke någon gång för längre tid än en vecka.

9 §.

Rätt till understöd enligt denna förordning kan icke överlåtas och må förty

ej för gäld tagas i mät.

10 §.

Försummar arbetsgivare eller arbetsföreståndare att fullgöra i 6 § här ovan

stadgad anmälningsskyldighet eller annan förpliktelse, som på grund av stad
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

gandet i 7 § fjärde stycket åligger honom, straffes med böter från och med

fem till och med två hundra kronor.

Lämnar någon i ansökan eller anmälan som i 6 § avses, eller i uppgift, som

i 7 § fjärde stycket sägs, veterligen oriktigt eller ofullständigt meddelande,

böte från och med tjugufem till och med ett tusen kronor, där ej förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

11 §•

Förseelse som i 10 § avses skall åtalas vid allmänna underrätten i den ort,

där den tilltalade har sitt bo och hemvist.

Böter som ådömas enligt denna förordning tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

12 §.

Närmare föreskrifter angående ordningen för ansökan och anmälan enligt

denna förordning samt för utbetalning av moderskapsunderstöd, så ock beträffande

tillämpningen i övrigt av förordningen, meddelas av Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten.

13 §.

över beslut av riksförsäkringsanstalten eller av sjukkassa rörande understöd

eller eljest rörande tillämpning av någon i denna förordning given bestämmelse

må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär i den ordning,

som i lagen om försäkring för olycksfall i arbete finnes för där avsedda fall

stadgad.

Försäkringsrådet äger, ändå att klagan icke förts eller framställning gjorts,

till prövning upptaga ärende som i denna paragraf avses.

Försäkringsrådets beslut meddelas kostnadsfritt.

Över försäkringsrådets beslut må klagan ej föras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927. Understöd utgar icke i

anledning av barnsbörd, som inträffat före nämnda dag.

X samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft tvenne

i anledning av densamma väckta motioner nämligen

inom första hammaren nr 300 av herr von Kock m. fl. samt

inom andra hammaren nr 421 av herrar Gardell i Gans och Nilsson i Hörby

samt nr 427 av herr Bäckström m. fl.

I motionerna I: 300 och den därmed likalydande II: 427 har hemställts, att

riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts proposition ma för sin del antaga följande
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

5

Förslag till lag om moderskapsunderstöd.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Svensk kvinna, som på grund av havandeskap eller barnsbörd är i behov av

understöd för sig eller barnet, är, där detta behov icke annorledes avhjälpes,

berättigad att i enlighet med bestämmelserna i denna lag erhålla erforderligt

underhållsbidrag (moderskapsunderstöd). Sådant understöd utgår till moderns

underhåll under åtta veckor, därav högst två veckor före barnsbörden, och till

barnets underhåll under tjugu veckor från dess födelse.

Vid bedömande av fråga om behov av moderskapsunderstöd skall hänsyn

icke tagas till moderskapshjälp, som kvinnan åtnjuter från registrerad sjukkassa,

vilken meddelar sådan hjälp.

2 §•

Där ej särskilda omständigheter annat föranleda, bör moderskapsunderstöd

utgå med belopp, som jämlikt 3 och 5 §§ i lagen om barn utom äktenskap i

allmänhet pläga av domstol i orten utdömas såsom underhållsbidrag till sådant

barn och dess moder från fadern.

3 §.

Såsom villkor för moderskapsunderstöd efter nedkomsten må, där sådant med

hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet prövas skäligt, uppställas,

att barnet skall vårdas hos modern.

Moderskapsunderstöd må, där så finnes påkallat, utbetalas till för barnet

förordnad barnavårdsman eller annan lämplig person.

I stället för moderskapsunderstöd i penningar må, där så prövas utan åsidosättande

av kvinnans befogade intresse kunna äga rum, hon och hennes barn

erhålla vård i anstalt för mödrar med späda barn.

4 §•

Moderskapsunderstöd beviljas av barnavårdsnämnden i den kommun, där

kvinnan äger hemortsrätt.

Ansökan om moderskapsunderstöd göres hos barnavårdsnämnden, ledamot

därav eller annan, åt vilken nämnden uppdragit att mottaga dylika ansökningar.

Moder till barn utom äktenskap, för vilket barnavårdsman är förordnad, äger

göra ansökan jämväl hos denne. Om ansökan skett hos annan än barnavårdsnämnden,

skall den, hos vilken ansökan gjorts, härom ofördröjligen underrätta

nämnden.

Då understödsbehovet är så trängande, att med dess avhjälpande ej kan anstå,

till dess barnavårdsnämnden sammanträder, må ordföranden eller, om

nämnden sådant medgivit, annan ledamot av nämnden eller tjänsteman hos den
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

samma, tills vidare bevilja moderskapsunderstöd. Om sålunda beviljat understöd

skall anmälan göras vid nämndens nästa sammanträde, då anteckning därom

och om dagen för beviljandet skall ske i protokollet.

5§.

För barn utom äktenskap förordnad barnavårdsman åligger

att tillhandagå barnavårdsnämnden med utredning i ärende angående moderskapsunderstöd

åt barnets moder,

att övervaka, att förutsättningarna för sådant understöds fortsatta utgående

föreligga och att understödet behörigen användes, ävensom till barnavårdsnämnden

anmäla vad i nämnda hänseenden kommer till barna vårdsmannens kännedom,

samt

att biträda barnavårdsnämnden med uttagande av ersättning jämlikt 7 § från

barnets fader.

6 §■

1 mom. Moderskapsunderstöd utbetalas månadsvis i förskott, där ej särskilda

skäl annat föranleda. Utbetalning av sådant understöd före nedkomsten må

dock icke ske, förr än medelst intyg av läkare eller barnmorska göres sannolikt,

att nedkomsten kommer att äga rum inom två veckor.

2 mom. Moderskapsunderstöd må av barnavårdsnämnden efter omständigheterna

indragas eller jämkas.

7 §•

1 mom. Kostnaden för moderskapsunderstöd bestrides av den kommun, vars

barnavårdsnämnd beviljat understödet, med rätt för nämnden att av barnets

fader uttaga ersättning, i den mån nämnden icke finner skäl till eftergift.

Anspråk på ersättning av fadern för moderskapsunderstöd må icke bifallas,

där han genom att återbetala understödet eller någon del därav kan antagas

komma att sakna nödiga medel för sig och de sina.

Talan om utbekommande av ersättning för moderskapsunderstöd anhängiggöres

hos länsstyrelsen i länet. Om den, som sökes, har sitt bo och hemvist eller

uppehåller sig i annat län, överlämnas ärendet för prövning till länsstyrelsen

därstädes. Talan mot den, som ingenstädes äger stadigt hemvist eller icke är

svensk medborgare, prövas av länsstyrelsen i det län, där han finnes.

2 mom. Om statsbidrag till moderskapshjälp är särskilt stadgat.

8 g.

Har fader av lättja eller liknöjdhet försummat honom åliggande underhållsskyldighet

mot sitt barn eller dess moder, så att moderskapsunderstöd måst beviljas,

är han skyldig att, på sätt i 71 § i lagen om fattigvården sägs, fullgöra

arbete, som av barnavårdsnämnden förelägges.

Vad i 71, 72, 74, 75 och 76 §§ i nämnda lag är stadgat om inverkan av arbetsskyldighetens

fullgörande, om handräckning samt om påföljd vid underlåten
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

7

Let av eller tredska eller dåligt uppförande vid utförande av anvisat arbete skall

i motsvarande tillämpning lända till efterrättelse, med iakttagande dock, att

vad enligt nämnda §§ åligger fattigvårdsstyrelsen skall ankomma på barnavårdsnämnden.

9§.

Tillsyn över tillämpningen av denna lags bestämmelser utövas på enahanda

sätt som i 2 kap. i lagen om samhällets barnavård är stadgat i fråga om uppsikt

över barnavården.

Beträffande klagan i mål och ärenden, som behandlas enligt denna lag, gäller

i motsvarande tillämpning vad i 10 kap. i lagen om fattigvården är stadgat.

Frågor om beviljande av understöd enligt denna lag skola behandlas med så

stor skyndsamhet, som omständigheterna medgiva.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1927.

I motionen II: 421 har hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

proposition nr 112.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det med propositionen framlagda

förslaget till förordning ävensom för de i ämnet väckta motionerna, får

utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas nedan, hänvisa till propositionens

respektive motionernas innehåll.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande från medicinalstyrelsen rörande viss fråga i samband med propositionen

och från socialstyrelsen rörande motionerna 1:300 och 11:427. Dessa

yttranden hava såsom bilagor fogats till utskottets utlåtande.

Kungl. !Iaj:ts förslag till förordning angående moderskapsunderstöd åt kvinnor

i visst industriellt arbete anknyter sig direkt till stadgandet i 19 § i lagen

om arbetarskydd att kvinna, som fött barn, icke må användas i sådant arbete

som avses i nämnda lag under de sex första veckorna efter barnsbörden, därest

icke med läkarbetyg styrkes, att hon utan men för sig eller barnet tidigare

kan börja arbetet. I nämnda paragraf stadgas därjämte att om kvinna, som

användes i arbete av förevarande art, företer intyg av läkare eller barnmorska

att hon med sannolikhet kan vänta sin nedkomst inom två. veckor, ledighet

i rån arbetet ej må förvägras henne. I propositionen framhålles, att då statsmakterna

genom ett dylikt förbud i görligaste mån sökt att i samhällets intresse

undanröja de faror, som särskilt det industriella arbetet innebär för

den medellösa kvinnans moderskap, har det synts uppenbart att det allmänna

även borde genom lämpligt avvägda understöd ekonomiskt säkerställa kvinnan

under den tid yrkesarbetet är henne förbjudet.

Understödet föreslås skola utgå under en tid av två veckor närmast före

och sex veckor närmast efter barnsbörden och fastställas enligt samma grunder

som beloppet av hel sjukpenning enligt lagen om försäkring för olycksfall i

arbete, motsvarande omkring två tredjedelar av kvinnans dagliga arbetsför
-

Propositio
nen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

Motionerna.

Utskottet.

tjänst. Utanordnandet av understödsbeloppen skulle enligt förslaget omhänderhavas

av den i Kungl. Maj:ts proposition nr 109 föreslagna riksförsäkringsanstalten.

Den årliga kostnaden för ifrågavarande understödsverksamhet har

beräknats till i runt tal 600,000 kronor.

I motionerna I: 300 av herr von Kock m. fl. och II: 427 av herr Bäckström

m. fl. rikta sig motionärerna mot Kungl. Maj:ts förslag närmast på grund

därav, att understöd skulle komma att utgå oberoende av huruvida behov

föreligger, ett förhållande som enligt motionärernas mening kan vara förenligt

med ett försäkrings- men ej med ett understödssystem och som efter

vad motionärerna framhålla skulle komma att föranleda onödiga

kostnader, som hellre borde användas för att bereda andra behövande

barnaföderskor understöd. Motionärerna erinra även om bestämmelserna

i 5 § i lagen om barn utom äktenskap, enligt vilka fadern till sådant

barn är skyldig, efter ty med hänsyn till hans och moderns villkor må

anses skäligt, bidraga till hennes underhåll under sex veckor före och sex

veckor efter barnsbörden. I den mån den föreslagna understödsverksamheten

skulle medföra att den ogifta barnaföderskan icke gjorde sin rätt enligt nyssnämnda

lagrum gällande mot barnafadern skulle detta, med hänsyn till att

Kungl. Maj :ts förslag icke tillerkänner staten regressrätt, enligt motionärernas

uppfattning innebära att barnafaderns skyldighet överflyttades på staten. En

dylik konsekvens finna motionärerna betänklig.

I den av herrar Gardell i Gans och Nilsson i Hörby väckta motionen II: 421

framhålles, att en inskränkning av den föreslagna understödsverksamheten endast

till kvinnor i visst industriellt arbete måste anses utgöra en uppenbar

orättvisa mot medellösa eller mindre bemedlade mödrar, som hava sin utkomst

exempelvis inom jordbruket och det mindre hantverket. Icke heller finna motionärerna

det lämpligt att understödet beräknas skola utgå efter den årliga

arbetsförtjänsten. Härigenom skulle staten enligt motionärernas uppfattning

göra sig skyldig till mannamån mot de kvinnor, som vore mest i behov av understöd.

Motionärerna erinra även om att Kungl. Maj:ts förslag synes bortse från

barnafaderns förpliktelser, ett förhållande som jämte den kvinnliga kontrahentens

möjlighet till statsunderstöd kan befaras främja tendensen till stegring

av antalet utom äktenskapet födda barn och i en snar framtid medföra konsekvenser

av den mest betänkliga art.

Enligt utskottets mening kunna ur arbetarskyddslagstiftningens synpunkt

starka skäl anföras för anordnande av en understödsverksamhet i huvudsaklig

överensstämmelse med grundtanken i Kungl. Maj:ts förslag. En dylik understödsverksamhet

skulle otvivelaktigt såsom i propositionen närmare utvecklats

komma att i ej ringa grad främja syftet med nu gällande skyddslagstiftning,

enligt vilken barnaföderskor äro förhindrade att under viss tid i samband

med barnsbörden deltaga i sådant industriellt arbete, som avses i lagen

om arbetarskydd. Vid prövning av det av Kungl. Maj:t framlagda

förslaget jämte de i ärendet väckta motionerna har utskottet å andra

sidan funnit, att viktiga synpunkter jämväl kunna åberopas till förmån för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

9

den uppfattningen, att en direkt understödsverksamhet från det allmännas sida i

princip bör vara beroende av huruvida i varje särskilt fall ett verkligt behov föreligger

eller icke. Enligt Kungl. Maj :ts förslag kommer det understöd, som skulle

utgå, huvudsakligen att få karaktären av ersättning för den arbetsförtjänst,

som vederbörande på grund av ovan anförda bestämmelser i lagen om arbetarskydd

nödgas avstå. Denna omständighet skulle dock enligt utskottets uppfattning

icke behöva hindra, att det vid understödsbeloppets avvägande även

i viss utsträckning tages hänsyn till understödstagarens behov. Möjligen skulle

understödssynpunkten härvid kunna vinna tillräckligt beaktande därigenom

att storleken av understödsbeloppet gjordes oberoende av arbetsförtjänsten.

Såsom framhållits i motionerna I: 300 av herr von Koch m. fl. och II: 427 av

herr Bäckström m. fl. skulle den föreslagna understödsverksamheten kunna

i viss utsträckning sägas innebära ett överflyttande på staten av den skyldighet

att bidraga till moderns underhåll, som enligt 5 § i lagen om barn utom äktenskap

åligger barnafadern. Då en dylik konsekvens av den föreslagna lagstiftningen

synes olämplig, ansluter sig utskottet till den av motionärerna

hävdade uppfattningen att en understödsverksamhet av förevarande art bör

kompletteras med bestämmelser om regressrätt från det allmännas sida gent

emot barnafadern. Vad i övrigt beträffar det i nyssnämnda motioner framlagda

förslaget till lag om moderskapsunderstöd, vilket förslag är helt grundat

på behovsprincipen, är det uppenbart att, därest en understödsverksamhet

avseende moderskapshjälp skulle komma att införas, värdet av densamma

komme att ökas, därest den kunde utsträckas till vidare befolkningslager, än

som enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle komma att bliva

föremål för understödsverksamheten i fråga.

Emellertid synes motionärernas förslag böra göras till föremål för närmare

prövning från Kungl. Majrts sida under hänsynstagande bland annat till kostnadsfrågan.

I samband härmed torde jämväl tagas under övervägande, huruvida icke

även beträffande de med Kungl. Maj:ts förslag avsedda barnaföderskor behovsprincipen

— helt eller delvis —• bör tillämpas. Även om för dessa barnaföderskor

särskilda bestämmelser i övrigt anses böra gälla, torde emellertid

såsom utskottet framhållit, regler om regressrätt mot barnafadern böra införas

i dessa. Slutligen lärer vid den förnyade utredningen övervägas, huruvida ej

den i såväl Kungl. Maj:ts förslag som i nämnda! motioner upptagna understödstiden

för modern, åtta veckor, skulle kunna inskränkas, huruvida kommunerna,

för vilkas fattigvårdsutgifter den föreslagna understödsverksamheten

givetvis kommer att innebära en viss lättnad, i någon mån böra lämna bidrag

därtill samt i vad mån sjukkassornas medverkan kan vinnas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

A) att riksdagen måtte — med förklaring, att varken Kungl.

Maj:ts proposition nr 112 eller de i ärendet väckta motionerna

1:300 och 11:427 kunnat av riksdagen bifallas -—- i anledning

av nämnda proposition och motioner i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t ville under hänsyns
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

tagande till vad utskottet ovan anfört verkställa förnyad

utredning rörande de i propositionen och motionerna behandlade

frågor samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda;

B) att motionen II: 421 må anses besvarad genom vad utskottet

under A) hemställt.

Stockholm den 17 maj 1926.

På andra särskilda utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. G. Ekman, Bärg, Thorberg, von Sydow, Almkvist,

TTallgren, Boman, Berglund, Johan Bernhard Johansson, Lyberg, Lindgren

och fröken Hesselgren;

o från andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Hagman, Anderson i Storegården,

Hamrin, Leo, Järte, K. A. Westman, Carlsson i Stockholm, fru östlund,

Jansson i Edsbäcken, Holmdahl* och Bergström i Hälsingborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Bärg, Thorberg, Berglund och fröken Hesselgren, herrar Eriksson

i Grängesberg, Hagman, Leo, Carlson i Stockholm, fru Östlund och herr Bergström

i Hälsingborg.

I likhet med departementschefen hålla vi före, att då statsmakterna ‘i samhällets

eget intresse utfärdat förbud (arbetarskyddslagen) för mödrar som äro

sysselsatta i industriellt arbete att under viss tid efter barnsbörd uppehålla sitt

arbete, det också bör åligga det allmänna att genom lämpligt avvägda understöd

ekonomiskt säkerställa kvinnan under den tid yrkesarbetet sålunda är

henne förbjudet. Vid ett ordnande av frågan om moderskapsunderstöd torde

följaktligen denna grupp av barnaföderskor närmast böra komma i åtanke.

Denna uppfattning har också enhälligt uttalats av den granskningsnämnd,

som tillkallats för att yttra sig över förslaget, samt av försäkringsrådet. Vi

ansluta oss därför till den framlagda propositionen, mot vars detaljer vi ej

heller ha någon anmärkning att framställa.

Emellertid torde utan tvivel även många av de mödrar som icke falla under

arbetarskyddslagens bestämmelser vara i behov av hjälp och understöd vid

tiden närmast före och efter barnsbörden. Ehuru staten visserligen icke för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

11

bjuder dessa mödrar att fortsätta med sitt arbete under tiden närmast efter

barnsbörden, och dessa sålunda icke synas kunna resa samma fordran på det

allmänna som de mödrar, vilka av lagen förbjudas uppehålla sitt yrkesarbete,

så torde dock såväl med hänsyn till humanitära skäl som till samhällets intresse

av släktets fortbestånd och sundhet en understödsverksamhet från det

allmännas sida även i dylika fall vara påkallad. Departementschefen och,

bland andra, granskningsnämnden och försäkringsrådet hava också uttalat, att

det skulle varit önskvärt om även andra grupper av mödrar än propositionen

avser skulle kunnat få njuta förmånen av moderskapsunderstöd, men ha omständigheterna

icke nu medgivit framläggande av förslag därom. I tvenne

motioner I: 300 och II: 421 har också frågan om utvidgning av de understödsberättigades

krets bragts på tal och föranlett yrkande därom i den förstnämnda

motionen. Här må dock erinras om att i Kungl. Maj:ts förslag till ändrade

grunder för statsbidrag till den frivilliga sjukförsäkringen föreslås, att för

alla sjukförsäkrade kvinnor obligatoriskt skulle utgå moderskapshjälp med

bidrag av statsmedel.

Det förslag till lösning av frågan om beredande av moderskapsunderstöd

som propositionen innebär, lärer endast vara att anse som en partiell lösning.

De behjärtansvärda och starka skäl som tala för en utvidgning av de understödsberättigades

krets bör också enligt vår mening leda till att utredning i

angivna syfte redan nu igångsattes. Huruvida understödet bör utgå på ensartat

sätt och under ensartade villkor till alla mödrar kan dock sättas i fråga.

Om nämligen, bland annat, behovsprincipen på sätt departementschefen utvecklat

icke bör komma till användning vid understöd åt de mödrar som lagligen

äro förhindrade att fortsätta med sitt yrkesarbete, så synes denna princip

i en eller annan form böra tillämpas med avseende å dem för vilka intet

dylikt förbud gäller. Likaledes bör övervägas, huruvida icke kommunerna

böra bidraga till understöd åt sistnämnda kategori av mödrar, enär ett dylikt

understöd givetvis komme att medföra en avlastning i fråga om fattigvårdskostnaderna,

Med anledning av vad i motionerna anförts om önskvärdheten

av att samhället upprätthåller en återkravsrätt gent emot barnafäderna, så

torde den blivande utredningen få visa om och i vad mån en dylik regressrätt

kan vara befogad och lämplig i fråga om understöd som utbetalats till andra

mödrar än dem, som enligt arbetarskyddslagen äro förhindrade att fortsätta

med sitt yrkesarbete.

På grund av vad vi anfört få vi hemställa

A. Att Kungl. Maj:ts proposition måtte av riksdagen bifallas;
B.

Att riksdagen, i anledning av i ärendet väckta motioner,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida och i vilken mån rätt till moderskapsunderstöd må

kunna utsträckas att omfatta även andra barnaföderskor än de

i Kungl. Maj:ts förslag avsedda, och för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr

Bilaga A.

Till Riksdagens andra särskilda utskott.

I skrivelse den 15 mars 1926 har meddelats från Kungl. Socialdepartementet,

att Kungl. Maj :t anbefallt Medicinalstyrelsen att avgiva och till eder överlämna

ett beträffande Kungl. Maj:ts proposition nr 112 med förslag till förordning

angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt arbete begärt utlåtande

rörande frågan om lämpligheten av arbete och kroppsrörelse under

den tid, som närmast föregår barnsbörden.

Med anledning härav får Styrelsen, som överlämnat ärendet för utredning till

medlemmen av Styrelsens vetenskapliga råd, professor Hjalmar Forssner och

som från honom erhållit en promemoria i ämnet, vilken promemoria här i avskrift

bifogas, för egen del avgiva följande utlåtande:

För en frisk kvinna är det endast nyttigt att även under havandeskapets

sista veckor deltaga i lämpligt arbete och göra lämpliga kroppsrörelser, men

sådant arbete, där kvinnan behöver lyfta och bära tunga bördor, gå på stegar

och dylikt samt överhuvud taget mera ansträngande arbete är ej lämpligt ens

för en frisk kvinna under havandeskapet och särskilt under den tid, som närmast

föregår barnsbörden. Vidare är det ej ovanligt, att för övrigt friska kvinnor

under havandeskapets senare del bliva så lätt fysiskt uttröttade, att det är

mycket önskvärt kunna befria dem från arbete under den närmast förlossningen

föregående tiden. Detta gäller i ännu högre grad de kvinnor, som under havandeskapet

förete sjukliga symptom.

RICKARD STENBECK.

F. Block.

A. E. Bastman.

Stockholm den 31 mars 1926.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

13

Avskrift.

P. M. till Kungl. Medicinalstyrelsen, Stockholm.

I skrivelse av den 15 mars 1926 har Statsrådet K. Schlyter anbefallt Medicinalstyrelsen

avgiva utlåtanden till riksdagens andra tillfälliga utskott med

anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 112. Medicinalstyrelsen skulle därvid

särskilt yttra sig angående frågan om lämpligheten av arbete och kroppsrörelser

under den tid som närmast föregår barnsbörden.

Enligt min erfarenhet är det i regel nyttigt för havande att förrätta sitt

arbete även under graviditetens sista veckor. Å andra sidan finns det dels

vissa yrken, som icke lämpa sig att utföras under havandeskapets sista veckor

framför allt sådana, där kvinnan behöver lyfta och bära tunga saker, gå på

stegar eller dylikt, dels finnes det kvinnor, som under havandeskapets senare

del bliva så lätt fysiskt uttröttade, att det är mycket önskvärt kunna befria

dem från arbete den närmast förlossningen föregående tiden. Slutligen kommer

härtill, att icke så få kvinnor, särskilt ogifta sådana, icke hinna eller i alla

fall icke komma sig för att tänka på nödiga anordningar för att skaffa det nyfödda

barnet kläder, fosterföräldrar o. s. v. Mig synes därför att 19 § andra

stycket i lagen om arbetarskydd av den 29 juni 1912 är mycket lyckligt formulerat,

då härigenom de kvinnor som det önska kunna erhålla ledigt de två

sista veckorna av havandeskapet. Någon anledning till att för erhållandet

av en sådan ledighet avkräva läkarbetyg synes mig icke föreligga.

Åven stadgandet i 19 § första stycket av samma lag synes mig väl formulerat.

Det torde helt visst vara klokt att icke bestämma någon fast minimitid,

utan låta detta bliva beroende på prövning av läkare av varje särskilt fall.

Socialstyrelsens förslag att i detta avseende göra undantag för sådana kvinnor,

som nedkommit med dödfödda barn eller vilkas barn under första tiden

efter nedkomsten dött, är enligt min mening icke lyckligt. På skäl som

departementschefen med rätt framhållit, är det ingalunda ovanligt, att en förlossning

varvid barnet födes dött ofta tager moderns krafter i anspråk i större

grad än i normalt förlöpande fall.

Till sist heder jag Kungl. Styrelsen benäget ursäkta, att detta utlåtande

blivit av mig något fördröjt. Detta bar berott därpå, att en halsinfektion

sedan flera dagar och alltjämt binder mig vid sängen.

HJ. FORSSNER.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

G. Bergman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr

Bilaga B.

Till riksdagens andra särskilda utskott.

Genom remiss den 26 mars 1926 har socialstyrelsen anbefallts avgiva och till

Riksdagens andra särskilda utskott senast den 8 april 1926 överlämna yttrande

över tvenne inom första och andra kamrarna väckta likalydande motioner,

nr 300 resp. nr 427, i anledning av Kungl. Maj ds proposition nr 112 med förslag

till förordning angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt

arbete. Till fullgörande härav får styrelsen anföra följande.

Motionärerna framhålla inledningsvis, att, ehuru under det senaste decenniet

viktiga åtgärder i olika avseenden vidtagits inom vårt land till barnens och i

samband därmed även deras mödrars skyddande, ytterligare åtgärder likväl

äro av behovet påkallade. Inom och utom riksdagen ha också vid upprepade

tillfällen förslag i sådant hänseende framställts. I all synnerhet har uppmärksamhet

ägnats åt spörsmålet om hjälp åt barnaföderskor och deras barn vid

tiden för nedkomsten och under amningstiden. Sistberörda fråga har, påpekas

härefter, i begränsad omfattning gjorts till föremål för framställning till

innevarande års riksdag genom Kungl. Majrts proposition nr 112 med förslag

till förordning angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt

arbete.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag avser att under vissa villkor bereda

kvinna, som genom tillämpning av 19 § första stycket i lagen om arbetarskydd

förhindras att arbeta eller med stöd av samma paragrafs andra stycke

avhåller sig därifrån, moderskapsunderstöd med belopp bestämt i förhållande

till kvinnans årliga arbetsförtjänst på sätt i förslaget närmare angives. Motionärerna

finna syftet med förslaget synnerligen behjärtansvärt men anse, att

förslaget är byggt på sådana grunder, att det ej kan godtagas. Motionärerna,

som hysa den uppfattningen, att bestämmelserna i 19 § arbetarskyddslagen

ingalunda kunna grunda någon rätt för därav berörda kvinnor att, oberoende

av om behov därav föreligger, erhålla understöd under den tid de avhålla sig

från arbetet, rikta sig härvid särskilt mot att förslaget stadgar rätt till understöd

utan avseende å behovet samt att staten icke tillerkänts någon återkravsrätt

gentemot barnafadern.

I sitt den 2 november 1925 avgivna betänkande med förslag till reviderad

lag om arbetarskydd har styrelsen i anslutning till det stadgande i berörda förslag,

som motsvarar 19 § i den nu gällande lagen om arbetarskydd, närmare

angivit sin ståndpunkt i förevarande fråga. I principiellt avseende anför styrelsen

här:

»Enligt styrelsens mening torde någon tvekan numera knappast råda i fråga

om det berättigade i kravet, att det allmänna skall träda emellan för att få

till stånd någon anordning, som tillförsäkrar de under barnsängsledigheten från

arbetet utestängda kvinnorna skäligt understöd. Oavsett den stora betydelsen

av en dylik anordning med hänsyn till folkhälsan lär man nämligen svårligen

kunna bestrida, att staten genom sin lagstiftning på området skäligen måste

anses giva upphov åt en viss fordringsrätt till förmån för de från arbetet utestängda.

Visserligen skulle barnsängskvinnan, även om ej något förbud fun
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

15

nes, vara nödgad att under någon tid vid nedkomsten avhålla sig från arbetet,

och ledigheten vore påbjuden närmast i hennes eget och hennes barns intresse’

men den påbjudna ledigheten bleve i regel längre än den hon självmant skulle

taga ut, och behovet därav för modern och barnet vore ofta nog icke obestridligt.

Anspråk på ersättning för en del av den mistade arbetsförtjänsten synes sålunda

ur rättslig synpunkt grundat.»

En konsekvens av denna uppfattning blir tydligen, att understöd till kvinna

under den tid, som hon på grund av stadgandet i 19 § arbetarskyddslagen nödgas

avhalla sig från arbetet, bör utgå oavsett behovet, liksom att regressrätt för

det allmänna i fråga om dylikt understöd icke bör ifrågakomma. Detsamma

kan däremot icke göras gällande i fråga understöd för tid, varunder kvinna, har

rätt men ej skyldighet att avhålla sig från arbetet. Strängt taget kan nyssberörda

konsekvens också endast tilläggas giltighet beträffande understöd''för

viss del av den hd varunder kvinna är utestängd från arbetet, nämligen

den del darav da hon, därest förbud ej_ förelegat, skulle kunnat fullgöra

sitt arbete. A andra sidan torde för sistnämnda tid full ersättning för

mistad arbetsförtjänst böra beräknas. _En praktisk lösning av frågan blir

r..a r i ^ jen ..1en, som tillerkänner kvinnan understöd av angiven karaktär

tor beta den hd, hon med stöd av arbetarskyddslagen avhåller sig från arbetet

men låter understödet utgå med ett i förhållande till den normala arbetsförtjänsten

reducerat belopp.

Förevarande understödsfråga skulle enligt styrelsens uppfattning lämpligast

ta sin lösning genom införande av moderskapsförsäkring med statsbidrag i samband

med obligatorisk sjukförsäkring. För en dylik lösning uttalade sig också

riksdagen redan ar 191. Då emellertid en obligatorisk sjukförsäkring icke

nu lärer komma till stånd, och då ytterligare uppskov med frågans lösning

icke synes försvarligt, måste det anses påkallat att såsom provisorisk anordning

ti gripa offentlig understödsverksamhet. Vid dennas anordnande bör emellertid

beaktas angelägenheten av att icke hinder resas för en önskvärd snar övergång

till moderskaps försäkringen.

Såsom styrelsen antytt i sitt nyss åberopade arbetarskyddsbetänkande, låter

det givetvis tänka sig, att en direkt understödsverksamhet organiseras på ett

något annat satt, än nu av Kungl. Maj:t; föreslagits. Intet hinder torde såuncla

i och för sig möta mot att exempelvis barnavårdsnämnden i orten erhåller

i uppdrag att utbetala understödet. Likaså lärer kunna tagas under

overyagande, huruvida icke viss del av ersättningen, förslagsvis en tredjedel,

skulle gaidas av kommunen. Då understödsverksamheten säkerligen i en hel

del all skulle medföra, att eljest erforderlig fattigvårdshjälp icke behövde

meddelas, synes nämligen en uppdelning av understödet mellan staten och

kommunen icke oberättigad. Därest barnavårdsnämnd eller annan kommunal

myndighet erholle i uppdrag att utbetala understödet, torde en dylik uppdelnmg

också vara lämplig för kontrollens skull. Framhållas må emellertid, att

om understodet skulle komma att utbetalas under medverkan av kommunal

Kpft de-rfinf ifGS särJsklIt anSeläget, att detsamma bestämdes att

utgå etter möjligast enkla grunder.

F;™6? lVfCl styrei?en sallln.da anfört har styrelsen ingalunda avsett att under
nmrt

s n tiflTnT ®611 bellJärtans7ärda i det strävande, för vilket motionärerna

i U h talesman och vilket asyftar att bereda alla kvinnor, som därav

?• ° =nb 111.1°fersk1aps’™clerstod- Tvärtom anser styrelsen det vara ett vikgt

samhälleligt önskemal, att detta strävande krönes med framgång Vid dess

<illSeS’ ““ ei <B™"1 f»*oje/ellegr fLvira

sSprfStCn. n0‘10narer“ “Se -W». moder
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.

Styrelsen har emellertid velat starkt betona, att frågan om nioderskapsunderstöd

till industriarbeterskor i anledning av bestämmelserna i 19 § arbetarskyddslagen

måste noga hållas i sär från spörsmålet om allmänt moderskapsunderstöd

i den form, som av motionärerna föreslås. Enligt motionärernas förslag

skulle understödet principiellt sett utgå efter samma grunder som fattigvårdshjälp

ehuru utan sådans verkningar gentemot modern. Enligt styrelsens

i det föregående utvecklade uppfattning bör däremot moderskapsunderstöd till

industriarbeterskor utgå såsom ersättning för mistad arbetsförtjänst. Det torde

sålunda, även om motionärernas förslag om allmänt moderskapsunderstöd

skulle vinna bifall, likväl enligt styrelsens mening bliva nödvändigt att meddela

särskilda bestämmelser rörande moderskapsunderstöd åt industriarbeterskor.

För denna kategori av mödrar skulle följaktligen en anordning för allmänt

moderskapsunderstöd närmast bliva av kompletterande karaktär och komma

dessa mödrar tillgodo endast i den mån deras behov av understöd ej bleve

tillgodosett genom den för dem anordnade särskilda understödsverksambeten.

Stockholm den 7 april 1926.

GUNNAR HUSS.

Th. Furst.

Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

261591

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:347 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst indu a1 i texten