Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av rubriken 1178 i gällande tulltaxa.

1926-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:10, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av rubriken 1178 i gällande tulltaxa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den IG februari 192G kl. 4 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av rubriken 1178 i gällande tulltaxa.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 58, har herr Röing hemställt, att riksdagen måtte besluta, att

rubriken 1178 i gällande tulltaxa skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Harts, även s. k. esterharts och härdat harts, i stycken eller pulverisera^

sulfatharts, även destillerat; terpentin (tjock) och annan nativ eller

konstgjord balsam; ävensom konstharts, såsom bakelit och liknande produkter,

i stycken eller pulveriserat.....fria.»

Till stöd för förslaget har motionären anfört i huvudsak följande.

Sedan nu gällande tulltaxa fastställts, hade på det kemiskt-tekniska området

framkommit vissa nya varor, vilka inom olika industrier fått stor

betydelse. Så vore förhållandet med de konstgjorda hartserna, vilka framställdes

genom att kondensera fenoler och kresoler med exempelvis formaldehyd

och hade användning dels såsom ämnen för formgivning, dels

ock för framställning av läcker och dylikt. Såsom exempel å sådana artiklar

kunde nämnas bland de förra bakelit samt bland de senare esterharts och

härdat harts. Då i tulltaxan funnes en särskild rubrik, nr 300, för formbara

konstgjorda ämnen, hade sådana konstgjorda hartser, som uppenbarligen

vore avsedda för formgivning, hänförts till denna rubrik och sålunda

åtnjutit tullfrihet, under det att däremot andra konsthartser, som vore ämnade

för tillverkning av läcker m. m., tullbehandlats enligt rubriken 1259

såsom kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda, med 15 procents värdetull.

Då ett och samma harts kunde hava användning såväl för det ena

som det andra av ovan angivna ändamål, bleve tullbehandlingen i stort sett

beroende på importörens uppgifter. Svårigheten att skilja konsthartsema

från de tullfria naturliga hartserna hade även förorsakat ett såväl för importörer

som tullmyndigheter besvärande osäkerlietstillstånd. Då nu sådana

konsthartser, som vore ämnade för framställning av läcker, icke tillverkades

här i landet, borde intet hinder föreligga för att undanrödja ovannämnda

olägenhet genom att även för dem stadga tullfrihet. Vad sålunda anförts

beträffande konstgjorda hartser gällde i tillämpliga delar även konstgjord

balsam. Slutligen borde beträffande tullbehandlingen av sulfatharts hittills

tillämpad praxis, enligt vilken denna vara, även såsom destillerad, hänförts

till ovannämnda rubrik 1178, lämpligen stadfästas.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 6 höft. (Nr 10—15.)

Mot iortcn.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Bevillningsutskottet, som vid behandling av förevarande motion anlitat

byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig, har funnit nu

gällande grunder för tullbehandlingen av konsthartser otillfredsställande.

Oavsett det förhållandet att någon vid en okulär besiktning märkbar skillnad

ej förefinnes mellan naturliga och konstgjorda hartser, till följd varav

olikformighet i tullbehandlingen knappast lär kunna undvikas, synes tullbeskattningen

icke böra vara beroende av huruvida varan är avsedd för det ena

eller andra av de ovan angivna ändamålen. Då vidare den föreslagna

ändringen beträffande konstharts icke medför någon sänkning i nuvarande

tullskydd för inhemsk industri och dess betydelse ur statsfinansiell synpunkt,

ehuru till siffran icke bestämt angivbar, påtagligen är ringa, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka bifall till den föreslagna ändringen i denna del.

Beträffande det i förtydligande syfte föreslagna tillägget till rubriken synes

ej heller något vara att erinra. Ändringarna torde böra träda i kraft

snarast möjligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av herr Köings förevarande

motion II: 58,

1) besluta, att rubriken 1178 i gällande tulltaxa skall

erhålla följande ändrade lydelse:

1178. Harts, även s. k. esterharts och härdat harts, i

stycken eller pulverisera^, sulfatharts, även destillerat;

terpentin (tjock) och annan nativ eller konstgjord balsam;

ävensom konstharts, såsom bakelit och liknande produkter,

i stycken eller pulveriserat................................... fria.

2) under förutsättning av bifall till vad under 1) hemställts,

a) för sin del jämväl besluta, att den ändrade bestämmelsen

skall tillämpas redan under innevarande budgetår

från dag, som Kungl. Maj-.t bestämmer; samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande

av sina sålunda fattade beslut, anhålla, att Kungl. Maj:t

ville förordna om den nya lydelsens ikraftträdande

snarast möjligt.

Stockholm den 16 februari 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

EKIK RÖING.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

3

Närvarande: herrar Röing, Gustal Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune,

Boman, Pers, Björnsson, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson

i Arkösund, Lithander, Olsson i Golwasta, Lövgren i Nyborg, Ericson

i Oberga, Åström, Clemedtson, Olsson i Gävle, Johansson i Krogstorp och

Carlsson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:46 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av rubriken 1178 i gällande tulltaxa. a1 i texten