Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å kardbeslag.

1926-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:14, Betänkande, i anledning av väckt motion om tull å kardbeslag.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

13

Sr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1926, kl. 4 e in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tull å kardbeslag.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad motion

nr 111, har herr Björkman hemställt, att riksdagen måtte besluta, att

rubrik 854 i gällande tulltaxa skall erhålla följande lydelse:

»854. Kardbeslag ........................................................................ 1 i.„ 9n

Rörande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt de anvisningar till gällande tulltaxa, som finnas införda i den av

generaltullstyrelsen utfärdade varu förteckningen, utgöras kardbeslag, som

aro tillbehör till de inom textilindustrien använda kardmaskinerna, av

kardnockar, fästade på ett underlag, bestående av med kautschuk överdragen

vavnad, stålband, läder eller dylikt samt förekomma oftast i långa banor.

4—6 cm. breda, med kardnockar ända ut i kanterna.

Enligt 1906 års tulltaxeförordning hänfördes kardbeslag i tullbehandlingshanseende

till maskiner, redskap och verktyg eller delar därav, ej specificerade,

med tull av 10 procent av värdet. I sitt den 3 maj 1909 avgivna

betänkande med förslag till ny förordning med tulltaxa yttrade 1906 års

tulltaxekommitté beträffande tullen å kardbeslag, att någon inhemsk tillverkning

av ifrågavarande artikel veterligen icke förekomme samt att möjlighet

att inom landet åstadkomma dylik tillverkning, nog kraftig att med

framgång kunna upptaga konkurrensen med de stora utländska fabrikerna,

enligt sakkunnigas uttalanden icke förefunnes, och föreslog kommittén vid

sadant förhållande, att tullen för kardbeslag, vilken vara, enligt kommittén

tillhandakomna uppgifter, för det dåvarande kostade omkring 4 kronor 50

öre per kilogram, icke måtte sättas högre än 25 öre per kilogram. Sedan

proposition på grundval av nämnda kommittébetänkande förelagts 1910 års

riksdag, beslöt riksdagen (skrivelse nr 191), att artikeln kardebeslag skulle

vara tullfri. I riksdagens skrivelse åberopades kommitténs ovan återgivna yttranden

samt framhölls, att kardbeslag vore av stor betydelse bland annat

tor den mindre industrien inom spinnerifacket.

Utskottet.

Kardbeslag.

Historik.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

Sedan under världskriget en fabrik för tillverkning av kardbeslag anlagts

inom landet, hava vid 1920, 1921 och 1922 års riksdagar motioner väckts

om införande av tull å nämnda artikel. Vid 1920 och 1921 års riksdagar

avstyrkte bevillningsutskottet i avgivna betänkanden (nr 11 vid 1920 års

riksdag och nr 43 vid 1921 års riksdag) då föreliggande förslag om en

skyddstull av 1 krona för kilogram; därvid hänvisade utskottet till den

inom tull- och traktatkommittén pågående utredningen angående det gällande

tullsystemets verkningar, vilken utredning enligt utskottets mening icke utan

synnerligen starka skäl av säregen natur borde föregripas genom vidtagande

av någon ändring i tulltaxan. Vid 1922 års riksdag avstyrkte bevillningsutskottet

(betänkande nr 9) det då väckta förslaget om en tull av 2 kronor

för kilogram. Såsom skäl anförde utskottet bland annat, att det i detta

fall, såsom av motiveringen till förslaget synts framgå, icke vore fråga om

tullskydd i vanlig mening eller om ett skydd, föranlett av och avpassat

efter några den inhemska industriens merkostnader i jämförelse med konkurrerande

utländsk industri, utan om skydd mot en mäktig sammanslutning

av utländska fabriker, vilken förfogade över tillräckliga ekonomiska

resurser att även med förlustbringande priser konkurrera med den svenska

kardläderindustrien, samt att vid angivna förhållanden varje tullskydd, som

hölles inom rimliga gränser, syntes bliva av mycket osäker verkan. I enlighet

med utskottets hemställan blevo de vid 1920, 1921 och 1922 års riksdagar

väckta motionerna avslagna och gäller sålunda fortfarande tullfrihet

för kardbeslag.

Det föreliggande förslaget är av helt annan innebörd än omförmälda vid

1920, 1921 och 1922 års riksdagar framförda förslag. Såsom motionären

påvisat, draga de halvfabrikat, som för tillverkningen inom landet av kardbeslag

måste hit införas, en genomsnittligt beräknad tull av omkring 20

öre per kilogram, under det att det färdiga fabrikatet är tullfritt. Den

svenska industrien befinner sig följaktligen i tullhänseende i ett ofördelaktigare

läge än den konkurrerande utländska industrien. Vid angivna förhållande

har det synts utskottet rimligt, att omförmälda belastning i tullhänseende

å halvfabrikaten för den svenska industrien å området, vilken enligt

uppgift för närvarande drives utan att lämna ett tillfredsställande ekonomiskt

utbyte, motväges av en tull å det färdiga fabrikatet. Den av motionären

föreslagna tullsatsen för kardbeslag, 20 öre för kilogram, har utskottet,

som vid behandlingen av förevarande motion anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig, på grund av vad ovan anförts funnit

sig böra tillstyrka. Tullsatsen har synts utskottet böra träda i tillämpning

snarast möjligt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av herr Björkmans

förevarande motion IT: 111, om tull a kardbeslag,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.

15

1) besluta, att rubriken 854 i gällande tulltaxa skall

erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe-

Tullsats.

räkningen.

.

Kronor

öre

854.

Kardbeslag ..........................

1 kg.

—

20

2) under förutsättning av bifall till vad under 1)

hemställts,

a) för sin del jämväl besluta, att den ändrade bestämmelsen

skall tillämpas redan under innevarande

budgetår från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer; samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande

av sina sålunda fattade beslut, anhålla, att Kungl.

Maj:t ville förordna om den beslutade ändringens ikraftträdande

snarast möjligt.

Stockholm den 16 februari 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: se under betänkandet nr 13.

Reservation

av herrar Gustaf Nilsson i Kristianstad och Månsson i Furuvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:50 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om tull å kardbeslag. a1 i texten