Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Mai ds proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 13 december 1912

1926-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:18, Betänkande, i anledning av Kungl. Mai ds proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 13 december 1912

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1!)26 kl. 4 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Mai ds proposition

med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen

den 13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution

i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara.

(l:a avd.)

I en den 15 januari 1926 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

pi oposition, nr 51, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 13 december 1912

(nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av

utländsk vara.

Härigenom förordnas, att §§ 7—10 och 12 i förordningen den 13 december

1912 angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk

vara skola hava följande ändrade lydelse:

§ 7.

Rätt till restitution enligt denna förordning avser icke blott varor, som

införts direkt från utlandet eller från frihamn eller frilager, utan även

varor, som uttagits från nederlag eller från transitupplag eller ankommit

såsom omedelbar transitförsändelse.

§ 8.

1. För bevarande — — — förnyad tullbehandling.

2. Efter sådan varas återutförsel må handelsidkare med i denna för
ordning

gjorda inskränkningar åtnjuta restitution av den tullavgift, som av

honom erlagts för en motsvarande myckenhet från utlandet införd och inom

två år näst före utförseln till förtullning angiven vara av samma slag, beträffande

vilken han gjort sådan anmälan, som i mom. 1 omförmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 saml. 8 höft. (Nr 18—21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

För bestämmandet av restitutionsbeloppet skall gälla:

a) beträffande vara, för vilken bruttoförtullning är i gällande tulltaxa

föreskriven, att vikten av emballage eller inlägg icke må, med mindre

Konungen sådant medgivit, medräknas i den myckenhet, som lägges till

grund för restitutionen;

b) beträffande vara, för vilken tullen är i tulltaxan bestämd att utgå

efter vikt men motsvara minst viss procent av varans värde, att restitutionsbeloppet

icke må, utan att Konungen det medgivit, beräknas med hänsyn

till sagda värde; samt

c) beträffande vara, som enligt tulltaxan drager värdetull, att restitutionsbeloppet

icke må beräknas efter högre värde än det lägsta, varefter

tullavgift erlagts för en inom två år näst före utförseln angiven och enligt

mom. 1 anmäld vara av samma slag, för så vitt icke genom särskilt anordnad

kontroll från tullverkets sida å varan ådagalägges, att tullavgift

erlagts efter högre värde, i vilket fall beloppet må beräknas efter detta värde.

§ 9.

Varder tullsatsen---högre tullsatsen.

Vad nu är sagt skall icke äga tillämpning, där genom särskilt anordnad

kontroll från tullverkets sida å varan ådagalägges, vilken tullsats som å

varan tillämpats, utan må i sådant fall restitution beräknas efter denna

tullsats.

§ 10.

För vara, som anmäles jämlikt § 8 mom. 1, skall handelsidkaren i sammanhang

med tullavgiftens erläggande betala en allmän bokförings- och

kontrollavgift (restitutionsavgift) till belopp, beräknat efter viss av Konungen

bestämd procent av tullavgiften. Härutöver skall han vidkännas kostnaden

för den särskilda kontroll, som må hava från tullverkets sida å varan anordnats.

§ 12.

Såsom villkor för erhållande av restitution skall i övrigt gälla:

a) att utförseln---annan tullkammare;

b) att exportangivningsinlagan---annat land;

c) att vederbörande tullkammare, efter exportvarans undersökning och utrönande

av dess myckenhet samt kollinas plombering ävensom bevakning

under transporten till och inlastning i fartyg eller järnvägsvagn eller överlämnande

till postverket, härom meddelat attest, vilken såsom verifikation

jämte angivningsinlagan och övriga intyg bifogas tullkammarens utgående

journal;

d) att utförseln —- --särskilt förordnas; samt

e) att vederbörande---restitution begäres.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1926.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 3

I anledning av en vid 1925 års riksdag inom andra kammaren väckt

motion, nr 89, anhöll riksdagen, på förslag av bevillningsutskottet (betänkande

nr 44), i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni 1925, nr 326, att

Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning av frågan, huruvida sådan

ändring i gällande bestämmelser angående rätt till tullrestitution i vissa fall

vid återutförsel av utländsk vara borde vidtagas, att dylik restitution möjliggjordes

för värdefull underkastade varor, samt, därest utredningen därtill

gåve anledning, för 1926 års riksdag framlägga förslag i ämnet.

Det i förevarande proposition framlagda förslaget innefattar de ändringar

i ovannämnda förordning, vilka efter verkställd utredning befunnits erforderliga

för tillgodoseende av omförmälda, av 1925 års riksdag uttalade önskemål

med avseende å handelsrestitution.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot förslaget, får, under

åberopande av vad chefen för finansdepartementet till ovannämnda statsrådsprotokoll

anfört, hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 51, antaga ovan införda förslag

till förordning om vissa ändringar i förordningen den

13 december 1912 (nr 355) angående tullrestitution i

vissa fall vid återutförsel av utländsk vara.

Stockholm den 1 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson,

Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Hamsta, Lithander, Hedlund i Östersund,

Olsson i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Johansson i Hornsberg,

Wahlmark, Israel Holmgren, Björklund, Olsson i Gävle och Johansson i

Krogstorp.

1925 års

riksdag.

Propositionen.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:80 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 13 december 1912 a1 i texten