Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å skördegarn.

1926-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:19, Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å skördegarn.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

1906 års

tulltaxekommitté.

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1920 kl. 4 e. in

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

sänkning av tullen å skördegarn.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 266, hava herrar Lindgren och Eriksson i Västbro hemställt,

»att riksdagen behagade besluta, att tulltaxerubriken nr 434 måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

Tågvirke och linor samt hind- och segelgarn:

icke flätade, även med inlägg av järntråd, med en

diameter:

av mer än 15 mm., ävensom kabel- och skörde
-

Kabelgarn hänföres enligt gällande tulltaxa till rubriken 434 med en tull

av 10 öre för kilogram. Med kabelgarn förstås, enligt en till nämnda rubrik

hörande anmärkning, ett enkelt, oblekt, ofärgat, oappreterat och opolerat

garn av spånadsämnen, tillhörande avd. Vill C i tulltaxan, med undantag

av jute- och kokosfibrer, vilket väger 330 gram eller däröver för 100

meter.

Enligt de anvisningar till gällande tulltaxa, som finnas införda i den av

generaltullstyrelsen utfärdade varuförteckningen, utgöres däremot s. k. skördegarn

av ett enkelt garn av rysk hampa eller manillahampa, som i motsats

till kabelgarn är polerat och i allmänhet väger mindre än 330 gram för

100 meter. Skördegarn tullbehandlas således enligt rubriken 426 såsom

enkelt, oblekt och ofärgat garn, nr 25 engelsk numrering och därunder,

med en tull av 20 öre för kilogram.

Omförmälda bestämmelse i tulltaxan rörande kabelgarn har tillkommit på

förslag av 1906 års tulltaxekommitté. I sitt den 3 maj 1909 avgivna

betänkande angav kommittén, att med anmärkningen till rubriken 434 i

tulltaxan (rubriken 408 i kommitténs förslag) avsetts att förebygga, att s. k.

skördegarn, ett typiskt, enkelt bindgarn, finge, såsom dittills skett, tullbehandlas

såsom kabelgarn, varjämte kommittén upplyste, att i frågan hörda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

5

förbrukare av skördegarn för sin del icke haft något att erinra emot, att

dylikt garn likställdes med bindgarn.

Det föreliggande förslaget, enligt vilket skördegarn skall upptagas i tulltaxerubriken

434, innebär, att skördegarn ånyo kommer att i tullbeskattningshänseende

likställas med kabelgarn och således draga en tull av 10 öre

för kilogram i stället för, såsom nu är fallet, 20 öre för kilogram.

I den till stöd för förslaget anförda motiveringen hava motionärerna

anfört, bland annat, följande.

Den nuvarande tullen å skördegarn syntes felaktigt beräknad i förhållande

till tullen å annat jämförligt garn, vilket bland annat framginge därav, att

om flera skördegarn sammansloges, så att de finge formen av tågvirke,

tullen komme att utgå med endast 10 öre för kilogram. Därtill komme, att

tullen vore orimligt hög i jämförelse med andra repvaror och särskilt i

betraktande av att skördegarn kunde användas allenast en gång, då det i

skördemaskin avklipptes i småbitar och därefter bleve så gott som värdelöst.

Nu gällande tull å skördegarn betungade i hög grad jordbruket, vilket

framginge av en på föranstaltande av tull- och traktatkommittén verkställd

undersökning angående jordbrukets belastning genom industritullarna (kommitténs

betänkande angående tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget,

del II, bilaga Vill).

För den inhemska tillverkningen av skördegarn syntes en nedsättning av

tullen från 20 till 10 öre för kilogram icke komma att medföra någon avsevärdare

olägenhet, sedan bindgarnsfabrikerna under en följd av år kunnat

tillgodogöra sig det höga tullskyddet och därunder utveckla sig så, att de

icke allenast kunde tillgodose hela landets behov av skördegarn, utan därutöver

bedriva en avsevärd export.

, Utskottet har vid behandlingen av förevarande motion anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Skördegarn skiljer sig från vanligt kabelgarn i fråga om tillverkningen

huvudsakligen därigenom, att det för framställningen avsedda fibermaterialet

dels genomgår flera sträckningar dels för att göras mera glatt och lättlöpande

i skördemaskinen underkastas en enklare poleringsprocedur, vilken

behandling vanligt kabelgarn ej behöver undergå. Den skiljaktighet i framställningssättet,

som sålunda förefinnes, utgör enligt utskottets mening icke

skäl för en högre tullbeskattning av skördegarn än av kabelgarn. Vid sådant

förhållande har utskottet funnit sig böra tillstyrka det föreliggande

förslaget, enligt vilket skördegarn skulle komma att, såsom förhållandet var

före tillkomsten av nu gällande bestämmelser, tullbeskattas lika med kabelgarn.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av herrar Lindgrens och

Erikssons i Västbro förevarande motion II: 266, om sänk
-

Motionen.

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

ning av tullen å skördegarn, måtte besluta, att rubriken

434 i gällande tulltaxa skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tallsats.

Kronor

öre

434.

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:

icke flätade, även med inlägg

av järntråd, med en dia- meter:

av mer än 15 mm.; även- som skördegarn och s.k.

kabelgarn

1 kg.

10

Stockholm den 1 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, .Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson, Boiell,

Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i

Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Johansson i Hornsberg, Wahlmark, Ericson i

Oberga, Åström, Israel Holmgren, Björklund, Olsson i Gävle och Johansson i

Krogstorp.

Reservation

av herr Lithander, som yrkat avslag å motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:81 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å skördegarn. a1 i texten