Betänkande, rörande de övriga ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse med viss av ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre för kilogram, skulle kunna anses vara påkallade ävensom i frågan, huruvida nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda någon ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli 1912
1926-03-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1926:20, Betänkande, rörande de övriga ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse med viss av ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre för kilogram, skulle kunna anses vara påkallade ävensom i frågan, huruvida nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda någon ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli 1912
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
7
Ur 20.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1921! kl. 4 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning
sänkning av tullen å stärkelse.
av väckt motion om
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 265, har herr Lövgren i Nyborg hemställt, »att riksdagen ville besluta
att sänka tullen å stärkelse alla slag, rubrik nr 83 i gällande tulltaxa, från
nuvarande 20 öre till 10 öre».
Beträffande den till stöd för förslaget anförda motiveringen får utskottet
hänvisa till motionen.
I eu vid 1925 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 86,
framställdes enahanda förslag som det nu föreliggande. Bevillningsutskottet
vid 1925 års riksdag avstyrkte det då framförda förelaget (betänkande nr
40) under framhållande, att motionen avsåge en sänkning av ett i det
gällande tullsystemet ingående tullskydd och följaktligen en ren tullskyddsfråga
samt att utskottet ansett sig böra vidhålla den av utskottet vid de
senare årens riksdagar hävdade uppfattningen, att prövningen av förelag
om ändringar vid enskilda tullrubriker i regel borde anstå till en framtida
revision av tulltaxan. Utskottets hemställan, att motionen icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd, bifölls av båda kamrarna.
Då i den nu föreliggande motionen icke åberopats några nya skäl, utan
frågan, på sätt även motionären framhållit, befinner sig i samma läge som
vid 1925 års riksdag, bär utskottet funnit sig sakna anledning att frångå
den av utskottet och riksdagen då intagna ståndpunkten. Utskottet har således
ansett sig böra avstyrka bifall till den förevarande motionen.
I anledning av omförmälda motion vid 1925 års riksdag yttrade sig
kommerskollegium och generaltullstyrelsen i ett till bevillningsutskottet avgivet
utlåtande, tryckt såsom bilaga till utskottets förenämnda betänkande,
rörande de övriga ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse
med viss av ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre
för kilogram, skulle kunna anses vara påkallade ävensom i frågan, huruvida
nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda
någon ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli
1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt manioka
-
Utskottet.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.
rot och andra väsentligen lika stärkelserika utländska ämnen, använda vid
tillverkning av stärkelse. I likhet med 1925 års bevillningsutskott har utskottet
ansett sig böra påpeka, att den av ämbetsverken verkställda utredningen,
som sedermera icke fullföljts, enligt ämbetsverkens egen förklaring
i utlåtandet icke var i alla hänseenden uttömmande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 265 av herr Lövgren i Nyborg,
om sänkning av tullen å stärkelse, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 mars 1926.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson,
Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund,
Olsson i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Johansson i Hornsberg,
Wahlmark, Israel Holmgren, Olsson i Gävle, Granatli och Johansson i
Krogstorp.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation.
9
Reservation
av herrar Röing, Pers, Björnsson, Hedlund i Östersund, Lövgren i Nyborg,
Alexis Björkman, Wahlmark, Israel Holmgren, Olsson i Gävle och Granath,
vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande avfattning:
»Vid 1925 års riksdag väckte bemälde motionär jämte herr Hedlund i Östersund
en motion med enahanda yrkande som det nu framförda. I avgivet
betänkande, nr 40, hemställde bevillningsutskottet, att motionen icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd, men nio reservanter framställde förslag
om sådan ändring av rubriken 83 i tulltaxan, att tullen för potatisstärkelse
skulle sänkas till 10 öre, under det att tullen för annan stärkelse skulle
bibehållas oförändrad.
Den till stöd för reservationen anförda motiveringen innehöll en historik,
av vilken framgick följande. Stärkelsetullen, som vid 1882 års riksdag sänkts
från 14 till 10 öre för kilogram, hade enligt hemställan av bevillningsutskottet
höjts år 1888 till 17 öre och år 1895 till det nuvarande beloppet,
20 öre för kilogram. Höjningarna hade föranletts av vidtagna höjningar av
tullsatserna för vete och risgryn, vilka senare höjningar icke i och för sig
inneburit skäl för någon höjning av tullen för sådan stärkelse, som tillverkas
av potatis. Beträffande sistnämnda tullsats hade i stället gjorts gällande det
tulltekniska skälet, att svårighet mötte att tillämpa olika tullsatser för olika
slag av stärkelse. För egen del åberopade reservanterna dels en till utskottets
förfogande ställd produktionskalkyl för potatismjöl, utvisande att för 100 kilogram
prima potatismjöl produktionskostnaderna uppginge till endast 6 kronor
35 öre, dels ock det kända förhållandet att tullen å potatisstärkelse under
normala förhållanden icke utnyttjats till mera än omkring en fjärdedel,
vilket visade att densamma icke voro väl avvägd. Vidare anförde reservanterna,
att under år med dålig potatisskörd ifrågavarande tull verkat vida
kraftigare; en följd härav hade blivit, att glykos- och dextrinindustrierna,
vilka använde potatisstärkelse såsom halvfabrikat, arbetade under synnerligen
ogynnsamma villkor samt att tillverkningen vid en och annan fabrik måst
nedläggas. Reservanterna åberopade vidare en av bevillningsutskottet i
grundlagsenlig ordning begärd, av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
i gemensamt avgivet utlåtande framlagd utredning. Ämbetsverken, som på
anförda skäl förklarat sig hava utgått ifrån att den ifrågasatta tullsänkningen
icke skulle omfatta annat än potatisstärkelse, hade avfattat förslag till den
ändring av rubriken 83 i tulltaxan, som sedermera förordades av reservanterna;
vidare hade ämbetsverken — vilkas utlåtande och förslag begärts
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation.
jämväl rörande de ändringar, som vid en sänkning av stärkelsetullen till 10
öre för kilogram påkallades dels eljest i tulltaxan dels i andra bestämmelser,
som ägde samband med stärkelsetullen — förklarat sig icke anse ändring
för det dåvarande vara erforderlig i någon av de rubriker i tulltaxan, som
kunde anses äga samband med tullen å potatisstärkelse, men däremot i förordningen
den 25 juli 1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk
potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelse rika, tullfria
utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse, förordat sådan ändring,
att den i förordningen bestämda skattesatsen sänktes i proportion till
nedsättningen av tullen å potatisstärkelse eller till hälften av gällande skattesatser.
Reservanterna, som inom utskottet förordat jämväl författningsändringen,
förklarade sig emellertid, enär proposition på yrkande härom, sedan
detsamma icke vunnit riksdagens bifall, icke syntes kunna framställas, nödsakade
att inskränka sig till att framställa yrkande om ändring av rubriken
83 i tulltaxan.
Bevillningsutskottets ovan återgivna hemställan bifölls av båda kamrarna.
I den till stöd för den nu föreliggande motionen anförda motiveringen
har motionären anfört, att enahanda förhållanden, som föranlett den ovan
omnämnda motionen vid 1925 års riksdag, enligt motionärens mening allt
fort ägde bestånd samt att behovet av en tullsänkning vore nu lika stort
som då.
Efter att hava erinrat om det ovan berörda förhållandet, att i genomsnitt
endast 25 procent av ifrågavarande tull utnyttjats, har motionären vidare
anfört, bland annat, följande.
Under de senaste åren hade emellertid tullen utnyttjats i hela sin utsträckning
vid vissa tillfällen. Priset på potatismjöl t. ex. under 1925 hade varit
uppe i 55 öre per kilogram eller det pris, vartill utländskt potatismjöl inklusive
tull kunnat importeras. Import syntes till och med ha ägt rum av
potatismjöl. Men det höga priset hade medfört, att den svenska glykosindustrien
numera läge fullständigt stilla.
Om det vore riktigt, att tullen i genomsnitt icke utnyttjats till mer än en
fjärdedel, så borde det ju för övrigt icke möta några hinder ur de svenska
fabrikanternas synpunkt att sänka tullen till fem öre, ty därigenom skulle
man ju endast råda bot mot en osund spekulation på området. För att vinna anslutning
i så stor utsträckning som möjligt till kravet om sänkning, ville
motionären emellertid nöja sig med att föreslå tullen sänkt till halva dess
nuvarande belopp.
Bevillningsutskottet hyser i den föreliggande frågan enahanda uppfattning
som kommit till uttryck i den ovan refererade reservationen. Under åberopande
av de skäl, som ur densamma ovan återgivits, framlägger utskottet
därför förslag till sådan ändring av rubriken 83 i tulltaxan som, i enlighet
med den i ämbetsverkens ovan omnämnda utlåtande intagna avfattningen,
år 1925 föreslogs av reservanterna.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation. 11
Rörande de ändringar i andra rubriker i tulltaxan, som, på sätt framgår
av nämnda utlåtande, kunna ifrågasättas, har utskottet genom vad ämbetsverken
härom anförde funnit påvisat, att en sänkning till 10 öre av tullen
för potatisstärkelse icke behöver för närvarande föranleda någon tullnedsättning
i övrigt. Däremot anser sig utskottet kunna utgå ifrån, att, därest
tullnedsättningen hlir av riksdagen beslutad, 1925 års tulltaxerevision kommer
att underkasta frågan om härav påkallade ändringar eljest i tulltaxan
en närmare undersökning.
Den nedsättning av skattesatserna för sådan majs och utländsk potatis,
som ämbetsverken ansågo påkallad i samband med sänkningen av tullen å
potatisstärkelse, har utskottet ansett sig böra föreslå.
I båda nu berörda hänseenden tillåter sig utskottet hänvisa till ‘ämbetsverkens
utlåtande jämte däri åberopade bilagor, vilket finnes fogat vid bevillningsutskottets
ovannämnda betänkande nr 40 år 1925.»
Reservanterna hava vidare anfört:
»Beträffande utskottets hemställan hava vi ansett att utskottet bort föreslå
dels sådan lydelse av rubriken 83 i tulltaxan som i ämbetsverkens utlåtande
angivits, dels ock nedsättning till 4 respektive 1 öre av de skattesatser,
som föreskrivas i 2 § av förordningen den 25 juli 1912 (nr 170y
angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra
väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning
av stärkelse. Då proposition på det senare yrkandet icke lär kunna
framställas, sedan detsamma icke vunnit utskottets bifall, hava vi måst
inskränka oss till att framställa det förra yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen måtte, med anledning av herr Lövgrens
i Nyborg förevarande motion II: 265, om sänkning
av tullen å stärkelse, besluta, att rubriken 83 i gällande
tulltaxa skall från och med den 1 oktober 1926 hava
följande ändrade lydelse:
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation.
...
Kvantitet
för tullbe-
Tullsats.
räkningen.
Kronor
öre
Stärkelse:
83 a.
av potatis, utan till-
sats av andra äm- nen och inkomman- de i förpackning,
vägande brutto 50
kg. eller däröver
1 kg.
10
83 b.
annan ........................
1 kg.
_
20
Anm■ Avdrag i vikten med-
gives ej tör askar, papper
och dylikt omslag.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.