Sök i Ratio Lex

Betänkande, rörande de övriga ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse med viss av ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre för kilogram, skulle kunna anses vara påkallade ävensom i frågan, huruvida nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda någon ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli 1912

1926-03-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:20, Betänkande, rörande de övriga ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse med viss av ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre för kilogram, skulle kunna anses vara påkallade ävensom i frågan, huruvida nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda någon ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli 1912

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

7

Ur 20.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1921! kl. 4 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning

sänkning av tullen å stärkelse.

av väckt motion om

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 265, har herr Lövgren i Nyborg hemställt, »att riksdagen ville besluta

att sänka tullen å stärkelse alla slag, rubrik nr 83 i gällande tulltaxa, från

nuvarande 20 öre till 10 öre».

Beträffande den till stöd för förslaget anförda motiveringen får utskottet

hänvisa till motionen.

I eu vid 1925 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 86,

framställdes enahanda förslag som det nu föreliggande. Bevillningsutskottet

vid 1925 års riksdag avstyrkte det då framförda förelaget (betänkande nr

40) under framhållande, att motionen avsåge en sänkning av ett i det

gällande tullsystemet ingående tullskydd och följaktligen en ren tullskyddsfråga

samt att utskottet ansett sig böra vidhålla den av utskottet vid de

senare årens riksdagar hävdade uppfattningen, att prövningen av förelag

om ändringar vid enskilda tullrubriker i regel borde anstå till en framtida

revision av tulltaxan. Utskottets hemställan, att motionen icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd, bifölls av båda kamrarna.

Då i den nu föreliggande motionen icke åberopats några nya skäl, utan

frågan, på sätt även motionären framhållit, befinner sig i samma läge som

vid 1925 års riksdag, bär utskottet funnit sig sakna anledning att frångå

den av utskottet och riksdagen då intagna ståndpunkten. Utskottet har således

ansett sig böra avstyrka bifall till den förevarande motionen.

I anledning av omförmälda motion vid 1925 års riksdag yttrade sig

kommerskollegium och generaltullstyrelsen i ett till bevillningsutskottet avgivet

utlåtande, tryckt såsom bilaga till utskottets förenämnda betänkande,

rörande de övriga ändringar i tulltaxan, som, därest tullen å potatisstärkelse

med viss av ämbetsverken angiven begränsning sänktes till 10 öre

för kilogram, skulle kunna anses vara påkallade ävensom i frågan, huruvida

nedsättningen av tullen för visst slag av stärkelse borde föranleda

någon ändring i den skattesats, som föreskrivits i förordningen den 25 juli

1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt manioka
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

rot och andra väsentligen lika stärkelserika utländska ämnen, använda vid

tillverkning av stärkelse. I likhet med 1925 års bevillningsutskott har utskottet

ansett sig böra påpeka, att den av ämbetsverken verkställda utredningen,

som sedermera icke fullföljts, enligt ämbetsverkens egen förklaring

i utlåtandet icke var i alla hänseenden uttömmande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 265 av herr Lövgren i Nyborg,

om sänkning av tullen å stärkelse, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson,

Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund,

Olsson i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Johansson i Hornsberg,

Wahlmark, Israel Holmgren, Olsson i Gävle, Granatli och Johansson i

Krogstorp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation.

9

Reservation

av herrar Röing, Pers, Björnsson, Hedlund i Östersund, Lövgren i Nyborg,

Alexis Björkman, Wahlmark, Israel Holmgren, Olsson i Gävle och Granath,

vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande avfattning:

»Vid 1925 års riksdag väckte bemälde motionär jämte herr Hedlund i Östersund

en motion med enahanda yrkande som det nu framförda. I avgivet

betänkande, nr 40, hemställde bevillningsutskottet, att motionen icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd, men nio reservanter framställde förslag

om sådan ändring av rubriken 83 i tulltaxan, att tullen för potatisstärkelse

skulle sänkas till 10 öre, under det att tullen för annan stärkelse skulle

bibehållas oförändrad.

Den till stöd för reservationen anförda motiveringen innehöll en historik,

av vilken framgick följande. Stärkelsetullen, som vid 1882 års riksdag sänkts

från 14 till 10 öre för kilogram, hade enligt hemställan av bevillningsutskottet

höjts år 1888 till 17 öre och år 1895 till det nuvarande beloppet,

20 öre för kilogram. Höjningarna hade föranletts av vidtagna höjningar av

tullsatserna för vete och risgryn, vilka senare höjningar icke i och för sig

inneburit skäl för någon höjning av tullen för sådan stärkelse, som tillverkas

av potatis. Beträffande sistnämnda tullsats hade i stället gjorts gällande det

tulltekniska skälet, att svårighet mötte att tillämpa olika tullsatser för olika

slag av stärkelse. För egen del åberopade reservanterna dels en till utskottets

förfogande ställd produktionskalkyl för potatismjöl, utvisande att för 100 kilogram

prima potatismjöl produktionskostnaderna uppginge till endast 6 kronor

35 öre, dels ock det kända förhållandet att tullen å potatisstärkelse under

normala förhållanden icke utnyttjats till mera än omkring en fjärdedel,

vilket visade att densamma icke voro väl avvägd. Vidare anförde reservanterna,

att under år med dålig potatisskörd ifrågavarande tull verkat vida

kraftigare; en följd härav hade blivit, att glykos- och dextrinindustrierna,

vilka använde potatisstärkelse såsom halvfabrikat, arbetade under synnerligen

ogynnsamma villkor samt att tillverkningen vid en och annan fabrik måst

nedläggas. Reservanterna åberopade vidare en av bevillningsutskottet i

grundlagsenlig ordning begärd, av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

i gemensamt avgivet utlåtande framlagd utredning. Ämbetsverken, som på

anförda skäl förklarat sig hava utgått ifrån att den ifrågasatta tullsänkningen

icke skulle omfatta annat än potatisstärkelse, hade avfattat förslag till den

ändring av rubriken 83 i tulltaxan, som sedermera förordades av reservanterna;

vidare hade ämbetsverken — vilkas utlåtande och förslag begärts

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation.

jämväl rörande de ändringar, som vid en sänkning av stärkelsetullen till 10

öre för kilogram påkallades dels eljest i tulltaxan dels i andra bestämmelser,

som ägde samband med stärkelsetullen — förklarat sig icke anse ändring

för det dåvarande vara erforderlig i någon av de rubriker i tulltaxan, som

kunde anses äga samband med tullen å potatisstärkelse, men däremot i förordningen

den 25 juli 1912 (nr 170) angående särskild skatt å majs, utländsk

potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelse rika, tullfria

utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse, förordat sådan ändring,

att den i förordningen bestämda skattesatsen sänktes i proportion till

nedsättningen av tullen å potatisstärkelse eller till hälften av gällande skattesatser.

Reservanterna, som inom utskottet förordat jämväl författningsändringen,

förklarade sig emellertid, enär proposition på yrkande härom, sedan

detsamma icke vunnit riksdagens bifall, icke syntes kunna framställas, nödsakade

att inskränka sig till att framställa yrkande om ändring av rubriken

83 i tulltaxan.

Bevillningsutskottets ovan återgivna hemställan bifölls av båda kamrarna.

I den till stöd för den nu föreliggande motionen anförda motiveringen

har motionären anfört, att enahanda förhållanden, som föranlett den ovan

omnämnda motionen vid 1925 års riksdag, enligt motionärens mening allt

fort ägde bestånd samt att behovet av en tullsänkning vore nu lika stort

som då.

Efter att hava erinrat om det ovan berörda förhållandet, att i genomsnitt

endast 25 procent av ifrågavarande tull utnyttjats, har motionären vidare

anfört, bland annat, följande.

Under de senaste åren hade emellertid tullen utnyttjats i hela sin utsträckning

vid vissa tillfällen. Priset på potatismjöl t. ex. under 1925 hade varit

uppe i 55 öre per kilogram eller det pris, vartill utländskt potatismjöl inklusive

tull kunnat importeras. Import syntes till och med ha ägt rum av

potatismjöl. Men det höga priset hade medfört, att den svenska glykosindustrien

numera läge fullständigt stilla.

Om det vore riktigt, att tullen i genomsnitt icke utnyttjats till mer än en

fjärdedel, så borde det ju för övrigt icke möta några hinder ur de svenska

fabrikanternas synpunkt att sänka tullen till fem öre, ty därigenom skulle

man ju endast råda bot mot en osund spekulation på området. För att vinna anslutning

i så stor utsträckning som möjligt till kravet om sänkning, ville

motionären emellertid nöja sig med att föreslå tullen sänkt till halva dess

nuvarande belopp.

Bevillningsutskottet hyser i den föreliggande frågan enahanda uppfattning

som kommit till uttryck i den ovan refererade reservationen. Under åberopande

av de skäl, som ur densamma ovan återgivits, framlägger utskottet

därför förslag till sådan ändring av rubriken 83 i tulltaxan som, i enlighet

med den i ämbetsverkens ovan omnämnda utlåtande intagna avfattningen,

år 1925 föreslogs av reservanterna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation. 11

Rörande de ändringar i andra rubriker i tulltaxan, som, på sätt framgår

av nämnda utlåtande, kunna ifrågasättas, har utskottet genom vad ämbetsverken

härom anförde funnit påvisat, att en sänkning till 10 öre av tullen

för potatisstärkelse icke behöver för närvarande föranleda någon tullnedsättning

i övrigt. Däremot anser sig utskottet kunna utgå ifrån, att, därest

tullnedsättningen hlir av riksdagen beslutad, 1925 års tulltaxerevision kommer

att underkasta frågan om härav påkallade ändringar eljest i tulltaxan

en närmare undersökning.

Den nedsättning av skattesatserna för sådan majs och utländsk potatis,

som ämbetsverken ansågo påkallad i samband med sänkningen av tullen å

potatisstärkelse, har utskottet ansett sig böra föreslå.

I båda nu berörda hänseenden tillåter sig utskottet hänvisa till ‘ämbetsverkens

utlåtande jämte däri åberopade bilagor, vilket finnes fogat vid bevillningsutskottets

ovannämnda betänkande nr 40 år 1925.»

Reservanterna hava vidare anfört:

»Beträffande utskottets hemställan hava vi ansett att utskottet bort föreslå

dels sådan lydelse av rubriken 83 i tulltaxan som i ämbetsverkens utlåtande

angivits, dels ock nedsättning till 4 respektive 1 öre av de skattesatser,

som föreskrivas i 2 § av förordningen den 25 juli 1912 (nr 170y

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra

väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

av stärkelse. Då proposition på det senare yrkandet icke lär kunna

framställas, sedan detsamma icke vunnit utskottets bifall, hava vi måst

inskränka oss till att framställa det förra yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av herr Lövgrens

i Nyborg förevarande motion II: 265, om sänkning

av tullen å stärkelse, besluta, att rubriken 83 i gällande

tulltaxa skall från och med den 1 oktober 1926 hava

följande ändrade lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. Reservation.

...

Kvantitet

för tullbe-

Tullsats.

räkningen.

Kronor

öre

Stärkelse:

83 a.

av potatis, utan till-

sats av andra äm- nen och inkomman- de i förpackning,

vägande brutto 50

kg. eller däröver

1 kg.

10

83 b.

annan ........................

1 kg.

_

20

Anm■ Avdrag i vikten med-

gives ej tör askar, papper

och dylikt omslag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.