Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om fastighetstaxering år 1927 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1926-03-01 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:22, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om fastighetstaxering år 1927 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1926 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

till riksdagen med förslag till förordning om

fastighetstaxering år 1927 m. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Genom proposition den 7 januari 1926, nr 34, vilken hänvisats till bevillningsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

dels förordning om fastighetstaxering år 1927;

dels förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder

för år 1927 m. m.;

dels ock förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni

1921 (nr 411) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda landskommuner.

Förslag

till

förordning om fastighetstaxering år 1927.

Härigenom förordnas som följer:

1

Den taxering av fast egendom, som skall äga rum år 1927, skall verkställas

i den ordning, som i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering linnes stadgad, och skola därvid i

stället för de i förordningen nämnda dag om bevillning av fast egendom

samt av inkomst meddelade föreskrifter följande särskilda bestämmelser lända

till efterrättelse.

2 §.

De taxeringsvärden, som blivit åsätta vid 1922 års allmänna fastighetstaxering

eller som sedermera blivit fastställda i stället för dessa värden, skola

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt- 9 höft. (Nr 22—23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

oförändrade gälla, dock att nya taxeringsvärden skola åsättas, därest sådana

ändrade förhållanden inträffat,

att en taxeringsenhet skall uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera

taxeringsenheter skola sammanslås till en,

att fast egendoms värde genom eldsvåda, vattenflöde eller av annan dylik

anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så nedgått,

att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst

en femtedel,

eller att fast egendoms värde på grund av ny-, till- eller ombyggnad så

förhöjts, att ny-, till- eller ombyggnaden föranleder en ökning av taxeringsvärdet

med minst en femtedel.

Har i fastighets taxeringsvärde inräknats värdet av egendom, som allenast

på grund av registrering enligt lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser

om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk

kraft m. m. ansetts höra till fastigheten, må ock nytt taxeringsvärde åsättas.

3 §.

Vid åsättande av nya taxeringsvärden enligt 2 § skola de i förordningen

den 7 juli 1921 om allmän fastighetstaxering år 1922 meddelade föreskrifter

lända till efterrättelse, dock med iakttagande därav, att i fastighets taxeringsvärde

ej skall inräknas värdet av egendom, som allenast på grund av

registrering enligt lagen den 22 juni 1920 ansetts höra till fastigheten.

Taxeringen skall verkställas med hänsyn till det allmänna prisläge, som

legat till grund för 1922 års taxering.

Förslag

till

förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder

för år 1927 m. m.

Härigenom förordnas,

att kommunal progressivskatt skall utgöras för år 1927, därvid de bestämmelser,

som meddelats i förordningen den 19 november 1920 (nr 761) om

kommunal progressivskatt för åren 1921—1924, med den ändrade lydelse

4 § i nämnda förordning erhållit genom förordningen den 24 februari 1922

(nr 65), skola hava motsvarande tillämpning;

att för utgörande av 1927 års allmänna utskylder till kommuner, församlingar

och skoldistrikt skola — utan hinder av vad i förordningarna

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad, förordningen

den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm, förordningen den 21

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, ävensom förordningen

den 20 november 1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm stadgas — de särskilda grunder, som angivas i förordningen

den 19 november 1920 (nr 762) angående särskilda grunder för utgörande av

1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m., hava motsvarande tilllämpning,

dock att debiterings- och uppbördslängd å landet må kunna uppgöras,

förutom enligt det formulär, som i 5 § av sistnämnda förordning

omförmäles, i anslutning till det vid förordningen den 10 oktober 1924

(nr 451) om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder för

åren 1925 och 1926 m. m. fogade formulär1, vilket jämväl må kunna

komma till användning i stad;

samt att för beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till 1927

ars taxering till bevillning för inkomst eller efter de för utgörande av

kommunalutskylder stadgade grunder, de bestämmelser, vilka meddelats i

förordningen den 19 november 1920 (nr 763) angående beräkning av utlagor,

som skola utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning för

inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder,

skola hava motsvarande tillämpning.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni 1921

(nr 411) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda landskommuner.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 29 juni 1921 angående

understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda landskommuner

skall hava följande ändrade lydelse:

1 %.

Landskommun, som är av skatt synnerligt betungad, må kunna, under de

villkor och i den utsträckning här nedan stadgas, efter ansökning tilldelas

understöd av utjämningsandelen av den kommunala progressivskatt, som

skall utgöras på sätt och i den ordning, varom särskilt stadgas.

Formuläret, som uteslutits vid förordningens publicering i svensk författningssamling,

finnes intaget i Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1924.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslagen får utskottet,

i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling har jämväl överlämnats en i anledning av

propositionen väckt motion nr 328 inom andra kammaren av herr Eriksson

i Västbro m. fl., däri hemställts, »att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.

Maj:ts proposition, nr 34, med förslag till förordning om fastighetstaxering

år 1927 m. m. besluta, att, utan hinder av bestämmelsen i 1 paragrafen av

anvisningarna till gällande bevillningsförordning, ny allmän fastighetstaxering

skall äga rum inom riket år 1927; samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta härför nödiga författningsförslag».

Vidare hava två likalydande, jämväl i anledning av propositionen väckta

motioner nr 216 i första kammaren av herr Sederholm m. fl. och nr 336 i

andra" kammaren av herr Anderson i Storegården m. fl. hänvisats till bevillningsutskottet,

i vad de avse nedan intagna tre förslag till författningar.

I sistberörda båda motioner har, såvitt nu är fråga, hemställts, att riksdagen

måtte, med avslag å det i förevarande proposition ingående förslaget till

förordning om fastighetstaxering år 1927, antaga nedan införda förslag till

förordningar om allmän fastighetstaxering år 1927, om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1927 samt om vissa

ändringar i gällande förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering.

Sistnämnda tre förslag äro av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om allmän fastighetstaxering år 1927.

1 V

Allmän taxering — — — år 1927. Vid denna — — — stadgat.

Angående---vid 1927 års —--stadgat.

2 §.

Med fast egendom — — — egendom.

Till fabrik eller annan för industriell verksamhet inrättad byggnad, så ock

till vatten, gas- eller kraftverk eller till elektrisk station skall, ändå att

annat skulle föranledas av bestämmelserna i allmän lag, icke räknas motor,

maskin, kärl eller därmed jämförligt redskap ävensom till driften hörande

ledningar. 1

1 Transumeringarna i förslaget avse motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli

1921 om allmän fastighetstaxering år 1922.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

5

I fastighets taxeringsvärde skall ej inräknas värdet av egendom, som allenast

på grund av registrering enligt lagen den 22 juni 1920 ansetts höra

till fastigheten.

3-6 §§.

Lika med motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli 1921 om allmän

fastighetstaxering år 1922 (i det följande henämnd »1921 års förordning»).

7 %.

Taxeringsvärde---vid 1926 års utgång. Har---under år

1927 höra — — — lämpas.

8-10 §§.

Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.

11 §.

Om skattskyldighet —--grund av 1927 års---stadgat.

Anvisningar.

Vid 4 §.

Lika med 1921 års förordning.

Vid 5 %.

Lika med 1921 års förordning.

Vid 6 §.

Med fastighets — — — betald köpeskilling.

Härmed — — — fastighetstaxering år 1927 närmare---förhål
landen.

Vid — — — i taxeringslängden antecknas.

Vid 8 §.

Lika med 1921 års förordning.

Instruktion för värdesättning ä skogsmark och växande skog.

1. Särskilda värden —--skog.

A. Skogsmark.

2. Skogsmark---som användes till husbehov. Befinnes att ägaren

jämsides med rationellt skogsbruk jämväl kan tillgodogöra sig bete å den

till skogsbörd dugliga marken, bör tillägg för betesvärde ske med det belopp,

varmed förmånen i fråga kan anses överstiga markens värde för

skogsändamål, sedan avdrag gjorts för de kostnader, vilka genom betesgången

kunna åsamkas skogsbruket.

Finnes — — — ändamål avsedd.

3. Lika med 1921 års förordning.

4. Den normala — — — förmåga (bonitet). Boniteten angives såsom en

för hela skogen i fråga gällande medelbonitet. Förefinnes —--å trak
ten

i övrigt, varvid uppskattningen infogas i någon av de å bifogade tabell

I upptagna bonitetsklasserna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

5. Värdet i penningar — — — sortiment under åren 1922 —1925 i

genomsnitt varit å orten gällande. Finnes — — — ordinär beskaffenhet.

Saknas uppgifter angående för rådande prisläge och för markens produktionsförmåga

representativa rotförsäljningar, uppskattas rotvärdet med hänsyn

till allmänt rådande virkespriser samt omkostnader för avverkning och

transport in. in. och skall därvid genomsnittspriset bestämmas som om avverkningen

bestått av en tredjedel timmer eller därmed jämförliga grövre

sortiment, en tredjedel pappersved, props, prima lövved eller liknande samt

en tredjedel kolved, barrved, toppar och annat sämre virke. Det sålunda

funna värdet jämkas till den av prisklasserna i tabell I, som ligger närmast.

6. Lika med 1921 års förordning.

B. Växande skog.

7. Växande skog — — — förefinnes, sättes värdet å den växande skogen

till 15 gånger den enligt punkt 6 reducerade årsavkastningen. I fråga om

— — — bör beräknas. I sådant fall jämkas skogsvärdet uppåt till l.i, 1.2,

l. 3, o. s. v. av det normala (relativ skogstillgång). Jämkningen sker med

stöd av vad om skogen är känt i fråga om medelbonitet, virkesförrådets

storlek och sammansättning av grövre eller klenare sortiment samt dess förmåga

att giva en mot åsätta boniteten och det i punkt 5 åsätta normala rotvärdet

svarande avkastning.

För att underlätta bedömandet av när å en skog förefinnes normal skogstillgång,

har upprättats bilagda tabell II, som med utgångspunkt från dels

den omloppstid, vilken kan anses vara den för orten vanliga, dels ock markens

åsätta bonitet, angiver för erforderliga kombinationer den virkesmassa

per hektar, som bör å skogen förefinnas för att virkesförrådet skall anses

vara av normal storlek. Är ett dylikt virkesförråd jämväl av tillfredsställande

sammansättning med avseende på åldrar och sortimentsförekomst

m. m., föreligger normal skogstillgång.

C. Förberedande åtgärder.

8. (mom. 8 i 1921 års förordning utgår.) Länsstyrelsen låter i god tid

genom skogssakkunnig person dels samla och bearbeta uppgifter angående

under åren 1922—1925 rådande virkespris, dels också bearbeta erfarenheterna

från 1922 års fastighetstaxering speciellt angående inom olika delar av länet

åsätta boniteter, rotvärde och relativ skogstillgång.

9. Vid det sammanträde — — — (lika med punkt 10 i 1921 års förord
ning)

— — — försorg lämnas dels en sammanfattande redogörelse för de

genomsnittliga virkespris och rotvärden, som under tiden 1922—1925 kunna

anses hava varit rådande, samt för erfarenheterna från 1922 års fastighetstaxering,

dels framlägga förslag till så kallad hjälptabell, upptagande---

(lika med punkt 10) — — — taxeringens verkställande.

D. Beskattningsnämnderna.

10. Länsstyrelsen ombesörjer, att de i punkt 9 avsedda redogörelserna ävensom

den hjälptabell och de speciella anvisningar, som blivit fastställda vid

det i punkt 9 omförmälda sammanträdet, tillhandahållas de beskattningsnämnder,

som därav kunna vara i behov. På sätt i förordningen om allmän

fastighetstaxering samt i denna instruktion är stadgat, har därefter

vederbörande nämnder att för varje skog beräkna areal produktiv skogsmark,

den normala årsavkastningens värde per kubikmeter å rot, medelbonitet, rela
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

7

tiv skogstillgång samt därå grundade värden å skogsmark och växande skog.

Uppskattningen bör grundas på inhämtade upplysningar eller vad eljest är

känt angående ovan angivna förhållanden jämte skogens läge i förhållande

till flottled och avsättningsort, förekomsten av virke i olika åldrar och utvecklingsstadier,

skogens slutenhet m. m. dylikt. Vid taxeringen äger nämnden

åtnjuta biträde av skogssakkunnig person, som länsstyrelsen ställer till

nämndens förfogande.

Tabell 1. Bilägges i nyupprättad form.

Tabell II, för bedömmande av normala virkesmassans storlek å olika boniteter.

Uppställning och siffror lika med nu gällande.

Hjälptabell bilägges i nyupprättad form.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Tabell I, utvisande markens samt den växande skogens värde per hektar vid olika

avkastningsförmåga och virkespris.

Övre raden angiver markvärde, nedre raden angiver virkesvärde.

Virkesav- kastningens

genomsnitt- ligarotvärde

per kbm.

Kronor

Markens

normala avkastningsförmåga per hektar i

kubikmeter fast mått (bonitet)

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

4.5

5.0

5.5

6.0

6.5

7.0

7.5 |

8.0

Markvärde samt virkesvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar

0.50

1

1

2

2

3

3

4

5

5

6

6

7

7

8

8

9

3

6

8

11

14

17

20

23

25

28

31

34

37

39

42

45

1.00

1

2

3

4

6

7

8

9

10

11

12

13

15

16

17

18

6

11

17

23

28

34

39

45

51

56

62

68

73

79

84

90

1.60

2

3

5

7

8

10

12

14

15

17

19

20

22

24

25

27

8

17

25

33

42

51

59

68

76

84

93

101

no

118

127

135

2.00

2

4

7

9

11

13

16

18

20

22

25

27

29

31

34

36

11

23

34

45

56

68

79

90

101

113

124

135

146

158

169

180

2.60

3

6

8

11

14

17

20

23

25

28

31

34

37

39

42

45

14

28

42

56

70

84

98

113

127

141

155

169

183

197

211

225

3.oo

3

7

10

13

17

20

24;

27

30

34

37

40

44

47

51

54

17

34

51

68

84

101

iis:

135

152

169

186

203

219

236

253

270

3.60

4

8

12

16

20

24

28''

31

35

39

43

47

51

55

59

63

20

39

59

79

98

118

138

158

177

197

217

236

256

276

295

315

4.oo

4

9

13

18

22

27

31

36

40

45

49

54

58

63

67

72

23

45

68

90

113

135

158

180

203

225

248

270

293

315

338

360

4.60

5

10

15

20

25

30

35

41

46

51

56

61

66

71

76

81

25

51

76

101

127

152

177

203

228

253

278

304

329

354

380

405

5.oo

6

11

17

22

28

34

39

45

51

56

62

67

73

79

84

90

28

56

84

113

141

169

197

225

253

281

309

338

365

393

422

450

5.50

6

12

19

25

31

37

43

50

56

62

68

74

80

87

93

99

31

62

93

124

155

186

217

248

278

309

340

371

402

433

464

495

6.oo

6

13

20

27

34

40

47

54

61

67

74

81

88

94

101

108

34

68

101

135

169

203

236

270

304

338

371

405

439

473

506

540

6.50

7

15

22

29

37

44

51

59

66

73

80

88

95

102

no

117

37

73

no

146

183

219

256

293

329

365

402

439

475

512

548

585

7.oo

8

16

24

31

39

47

55

63

71

79

87

94

102

no

118

126

39

79

118

158

197

236

276

315

354

394

433

472

512

551

591

630

7.50

8

17

25

34

42

51

59

68

76

84

93

101

no

118

127

135

42

84

127

169

211

253

295

338

380

422

464

506

548

591

633

675

8.oo

9

18

27

36

45

54

63

72

81

90

99

108

117

126

135

144

45

90

135

180

225

270

315

360

405

450

495

540

585

630

675

720

8.50

10

19

29

38

48

57

67

77

86

96

105

115

124

134

143

153

48

96

143

191

239

287

335

383

430

478

526

574

622

669

717

765

9.oo

10

20

30

40

51

61

71

81

91

101

in

121

132

142

152

162

51

101

152

203

253

304

354

405

456

506

557

608

658

709

759

810

9.50

11

21

32

43

53

64

75

86

96

107

118

128

139

150

160

171

53

107

160

214

267

321

374

428

481

534

587

641

695

718

802

855

lO.oo

11

22

34

45

56

67

79

90

101

112

124

135

146

157

169

180

56

113

169

225

281

338

394

450

506

563

619

675

731

788

844

990

10.60

12

24

35

47

59

71

83

95

106

118

130

142

154

165

177

189

59

118

177

236

295

354

413

473

535

591

65C

| 709

768

827

886

| 945

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

9

Virkesav- kastningens

genomsnitt- liga rotvärde

per kbm.

Kronor

Markens normala avkastningsförmåga per hektar i

kubikmeter fast

mått (bomtet)

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

4.5

5.0

5.5

6.0

6.5

i 7.0

7.5

8.0

Markvärde samt virkesvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar

11.00

12

25

37

49

62

74

87

99

in

124

136

148

161

173

186

198

62

124

186

248

309

371

433

495

557

619

681

743

804

866

928

990

11.BO

13

26

39

52

65

78

91

104

116

129

142

155

168

181

194

207

65

129

194

259

323

388

453

518

582

647

712

776

841

906

970

1,035

12.oo

13

27

40

54

67

81

94

108

121

135

148

162

175

189

202

216

68

135

203

270

337

405

473

540

608

675

743

810

878

945

1,013

1,080

12.60

14

28

42

56

70

84

98

113

127

141

155

169

183

197

211

225

70

141

211

281

354

422

492

563

633

703

773

844

914

984

1,055

1,125

13.00

15

29

44

58

73

88

102

117

132

146

161

175

190

205

219

234

73

146

219

293

366

439

512

585

658

731

804

878

951

1,024

1,097

1,170

13.60

15

30

46

61

76

91

106

122

137

152

167

182

197

213

228

243

76

152

228

304

380

456

532

608

683

759

835

911

987

1,063

1,139

1,215

14.oo

16

31

47

63

79

94

no

126

142

157

173

189

205

220

236

252

79

158

236

315

394

473

551

630

709

788

866

945

1,024

1,103

1,181

1,260

14.B0

16

33

49

65

82

99

114

131

147

163

179

196

212

228

245

261

82

163

245

326

408

489

571

653

734

816

897

979

1,060

1,142

1,223

1,305

15.oo

17

34

51

67

84

101

118

135

152

169

186

202

219

236

253

270

84

169

253

338

422

506

591

675

759

844

928

1,013

1,097

1,181

1,266

1,350

15.60

17

35

52

70

87

105

122

140

157

174

192

209

227

244

262

279

87

174

262

349

436

523

610

698

785

872

959

1,046

1,133

1,221

1,308

1,395

16.oo

18

36

54

72

90

108

126

144

162

180

198

216

234

252

270

288

90

180

270

360

450

540

630

720

810

900

990

1,080

1,170

1,260

1,350

1,440

Hjälptabell vid fastighetstaxering ar skogar i N. N. taxeringsdistrikt år 1927.

Extrakt ur tabell I och II.

Virkesav-

Markens

normala avkastningsförmåga per

kastningens

hektar i kubikmeter fast mått (bonitet)

genomsnitt- liga rotvärde

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

A n v i

s n i n g a r

per kbm.

Markvärde samt virkesvärde vid normal

Kronor

skogstillgång, kronor

per hektar

4.00

4

9

13

18

22

27

31

36

Markvärde

23

45

68

90

113

135

158

180

Virkesvärde

Dåliga avsättnings-

4.B0

5

10

15

20

25

30

35

41

Markvärde

förhållanden, dvra

25

51

76

101

127

152

177

203

Virkesvärde

avverknings- och

5.00

6

11

17

22

28

34

39

45

Markvärde

transportförhållanden

28

56

84

113

141

169

197

225

Virkesvärde

5.BO

6

12

19

25

31

37

43

50

Markvärde

31

62

93

124

155

186

217

248

Virkesvärde

6.00

7

13

20

27

34

40

47

54

Markvärde

Medelgoda avsätt-

34

68

101

135

169

203

236

270

Virkesvärde

nings- och transport- förhållanden

6.50

7

15

22

29

37

44

51

59

Markvärde

37

73

no

146

183

219

256

293

Virkesvärde

7.oo

8

16

24

31

39

47

55

63

Markvärde

39

79

118

158

197

236

276

315

Virkesvärde

7.50

8

42

17

84

25

127

34

169

42

211

51

253

59

295

68

338

Markvärde

Virkesvärde

Göda eller utmärkta

avsättnings- och

transportförhållanden

8.oo

9

18

27

36

45

54

63

72

Markvärde

45

90

135

180

225

270

315

360

Virkesvärde

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Förslag

till

förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän

fastighetstaxering år 1927.

1 i1

Den taxering — — — år 1927 ---stadgas.

2 §.

1 mom. Ägare — — — uppgifter å blankett enligt av Konungen fastställda

särskilda formulär för — — — angivas.

Dessa — — — den 15 september 1926, vad angår — — — överståthållarämbetet.

Därest — — — samt 1926 års utgång — — — hushållningsplanerna.

2 mom. Underlåter — — — förrättning.

3

Häradsskrivare — — — den 15 september 1926 avlämna — — — uppgifter,

skolande lagfartsförteckningarna och uppgifterna från hypoteksinrättning

avlämnas till länsstyrelsen i det län, varinom fastigheten är belägen,

samt övriga uppgifter lämnas, vad angår fastighet på landet, direkt till

ordföranden i det beredningsdistrikt eller länsstyrelsen i det län, varinom

fastigheten är belägen, samt vad angår fastighet i stad, till länsstyrelsen i

det län eller magistraten i den stad, varinom fastigheten är belägen.

Samtliga uppgifter — — — taxeringsförordningen.

4 §.

Sedan de i 3 § omförmälda lagfartsförteckningar och uppgifter från

hypoteksinrättning inkommit till länsstyrelsen, har landskamreraren att

verkställa undersökning rörande fastigheternas allmänna saluvärde å länets

landsbygd. Länsstyrelsen äger inkalla lämpligt antal personer med ingående

kännedom om nämnda värden att meddela landskamreraren erforderliga

upplysningar för berörda undersökning.

Före den 25 oktober 1926 skola — — — fastighetstaxeringen.

Till ledning för — — — jämlikt punkt 9 i instruktionen — — —

erforderliga.

Vid — — — i länet. Samtidigt överlämnas till vederbörande beredningsnämndsordförande

den i punkt 9 i ovanberörda instruktion omförmälda, för

beredningsdistriktet avsedda hjälptabellen.

Skulle — — — tillkallas.

Efter det sammanträden enligt denna paragraf hållits, har länsstyrelsen

att till ordföranden i vederbörande berednings- eller taxeringsnämnd översända

de ovan omförmälda lagfartsförteckningar och uppgifter från hypoteksinrättning.

5 och 6 §§.

Lika med motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli 1921 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922

(i det följande benämnd »1921 års förordning»).

1 Transumeringarna i förslaget avse motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli 1921

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

11

7 §.

Val — — — den 15 oktober 1926. Kommun — — — icke föras.

8

1 mom. För varje — — — erlägges.

Har Konungen — — — senast år 1928, skola — — — kommunindelningen.

2 mom. Senast den 15 september 1926 skall — — — beräknande, avskrifter

av de vid 1922 års allmänna fastighetstaxering upprättade fastighetslängderna

samt de för år 1926 gällande fastighetslängderna, ävensom, därest

— — — kommun.

3 mom. Senast den 1 oktober 1926 skall — — — på 1926 års mantalslängd

— — — innehavare, dels ock 1926 års taxeringsvärde å varje fastighet

samt däri ingående särskilda värden.

9 och 10 §§.

Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.

11 §.

Beredningsnämndens — — — den 15 december 1926; och — — — före

den 5 januari 1927 till — — — förslaget.

Därest erinran — — — före den 15 januari 1927 hålla---protokoll.

12 §.

Lika med 12 § i 1921 års förordning.

13 §.

1 mom. — — —

2 mom. Utav — — — beredningsdistriktet.

Kommunernas val — — — december 1926, börande---kommunen.

3 mom. Av — — — september 1926.

4 mom. — — —

14 $.

1 mom. — — —

2 mom. — — —

3 mom. — — —

4 mom. Senast den 15 november 1926 skall — — — ävensom på 1926

års mantalslängd — — — kolumner 1926 års taxeringsvärde å varje fastighet

samt däri ingående särskilda värden.

15 $.

Lika med 15 § i 1921 års förordning.

16 $.

Lika med 16 § i 1921 års förordning utom att årtalen 1921 och 1922 utbytas

mot respektive 1926 och 1927.

17 §.

Skattskyldig — — — augusti 1927.

Finnas---— område.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

18 §.

Lika med 18 § i 1921 års förordning utom att årtalet 1922 utbytes mot

1927.

19-21 $§.

Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.

22

1 mom. Genom — — — den 31 augusti 1926, lämnar---stad.

2 mom. — — —

3 mom. Genom — — — den 15 april 1927, lämnar — — — suppleant.

23 %.

1 mom. över — — — påyrkats.

Besvären — — — december månad 1927, vid — — — behandling.

2 mom.--—

3 mom. över kammarrättens utslag må klagan icke föras.

24 $.

1 mom. — — —

2 mom. Det åligger — — — den 15 maj 1927 till--— belopp.

3 mom. — — —

4 mom. — — —

5 mom.--—

6 mom. — — —

7 mom. — — —

8 mom. — — —

9 mom. — — —

25 och 26 §§.

Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 60 § i förordningen den 28 oktober

1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 60 § i förordningen den 28 oktober 1910 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skall erhålla följande

ändrade lydelse:

60 §.

Över kammmarrättens utslag i mål rörande fastighetstaxering må klagan

icke föras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

13

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i andra taxeringsmål,

äger — — — utslaget.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Vidkommande vad de särskilda motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

i den mån detta icke här nedan återgivits, tillåter sig utskottet hänvisa

till motionerna.

Det av Kungl. Maj:t för 1920 års riksdag framlagda förslaget till kommunalskattelag

(prop. nr 191) blev som bekant icke antaget av riksdagen.

I avvaktan på en fullständig kommunalskattereform antog riksdagen i stället

såsom ett provisorium i kommunalskattefrågan vissa förslag till författningar,

vilka sedermera av Kungl. Maj:t utfärdades den 19 november 1920. Åt

några av de därvid antagna författningarna gavs giltighet allenast för tiden

1921—1924. Dessa författningar voro förordningen om kommunal progressivskatt

för åren 1921—1924 (nr 761), förordningen angående särskilda grunder

för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m. (nr

762) samt förordningen angående beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande

till 1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst eller efter

de för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder (nr 763).

År 1921 antogos av riksdagen följande författningar, vilka av Kungl.

Maj:t utfärdades nedannämnda dagar, nämligen

1. förordning den 7 juli 1921 om allmän fastighetstaxering år 1922

(nr 381);

2. förordning den 7 juli 1921 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid allmän fastighetstaxering år 1922 (nr 382);

3. förordning den 7 juli 1921 om fastighetstaxering åren 1923 och 1924

(nr 383); samt

4. förordning den 29 juni 1921 angående understöd av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda landskommuner (nr 411).

1920 års riksdag utgick vid fattandet av sina beslut rörande den s. k.

provisorielagstiftningen från den förutsättningen, att förslag till slutgiltig

lösning av kommunalskattefrågan skulle kunna föreläggas 1924 års riksdag.

Så kunde emellertid icke ske.

I proposition nr 165 till 1924 års riksdag anförde dåvarande chefen för

finansdepartementet, att utredningen av kommunalskattefrågan dragit längre

tid, än som från början beräknats, samt att samma fråga först år 1926

torde kunna bliva föremål för riksdagens prövning. Även andra omfattande

frågor på skattelagstiftningens och angränsande områden borde upptagas

till prövning i samband med kommunalskattefrågan. Åt provisorielagstiftningen

måste därför givas förlängd giltighet för åren 1925 och 1926.

Utskottet

Återblick.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

I överensstämmelse härmed föreslogs i propositionen, att en särskild förordning

om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 skulle utfärdas, att förordningen

angående understöd av skatteutjämningsinedel åt synnerligt

skattetyngda landskommuner skulle givas utsträckt giltighet genom en ändring

i dess första paragraf, samt att i fråga om övriga till provisorielagstiftningen

hörande författningar eller nyssnämnda tre förordningar av den 19 november

1920 (nr 761—763) den förlängda giltigheten skulle meddelas genom en

och samma förordning. Dessa författningsförslag avveko endast på tvenne

mindre betydande punkter från förenämnda förordningar med provisorisk

giltighet. Sålunda lämnades i förslaget till förordning om fastighetstaxering

åren 1925 och 1926 en uttrycklig föreskrift därom, att vid åsättande av nya

taxeringsvärden i fastighets taxeringsvärde ej skulle inräknas värdet av

egendom, som allenast på grund av registrering enligt lagen den 22 juni

1920 med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar

samt om rätt till elektrisk kraft m. m. vore hänförlig till fast egendom,

varjämte föreskrevs, att omtaxering finge ske, därest sådan egendom inginge

i fastighets taxeringsvärde. Den andra avvikelsen innebar, att vid upprättande

av debiterings- och uppbördslängd å kommunalutskylder, vid sidan av

det hittills föreskrivna, skulle få begagnas ett nytt formulär, avsett att förenkla

arbetet med debiteringen.

Bevillningsutskottet vid 1924 års riksdag tillstyrkte i betänkande nr 44

de av Kungl. Maj:t i propositionen nr 165 framlagda förslagen till förordning

om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 och om särskilda grunder

för utgörande av kommunalutskylder för åren 1925 och 1926 m. m.

I sitt nämnda betänkande yttrade sig utskottet bland annat över ett motionsvis

framställt förslag, att, därest taxeringsnämnd funne en allmän minskning

av fastighetsvärdena påkallad, densamma skulle äga vidtaga sådan

sänkning. I anledning av motionen anförde bevillningsutskottet följande:

»Det torde icke kunna förnekas, att mångenstädes inom landet fastighetsvärdena

sjunkit sedan 1921 års utgång. Huruvida särskilt jordbruksfastigheternas

saluvärden därvid mera allmänt eller mera avsevärt kommit att

understiga gällande taxeringsvärden, har utskottet icke haft möjlighet att

bedöma. Huru härmed än må förhålla sig, torde motionärernas förslag

vara förenat med så betydande olägenheter, att utskottet icke ansett sig

höra förorda bifall till detsamma. Det måste anses såsom en riktig grundsats,

att under löpande taxeringsperiod taxeringsvärdena icke rubbas på

grund av ändrade konjunkturförhållanden. Ett avsteg från principen, att

förhållandena vid en och samma tidpunkt skola läggas till grund för taxeringsvärdenas

beräknande inom hela landet, komme otvivelaktigt att medföra

stora ojämnheter samt därigenom inverka menligt bland annat å fastighetskrediten.

Det måste vidare anses olämpligt att, sedan numera åt särskilda

taxeringsorgan överlåtits att förrätta de allmänna fastighetstaxeringarna,

lämna de vanliga taxeringsnämnderna sådan befogenhet att revidera de åsätta

värdena, som i motionen ifrågasatts.»

De av Kungl. Maj:t framlagda författningsförslagen blevo av riksdagen antagna

och vederbörliga förordningar utfärdades den 10 oktober 1924, nämligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 15

a) förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 (nr 450);

b) förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder

för åren 1925 och 1926 m. m. (nr 451); samt

c) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni 1921

(nr 411) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda

landskommuner (nr 452).

I sitt förenämnda yttrande har departementschefen anfört, att den kom- Departement

munala skattefrågan samt därmed sammanhängande spörsmål rörande om- chefcnläggning

av den direkta beskattningen m. m., som år 1924 beräknades

kunna föreläggas 1926 års riksdag, icke kunnat bringas i det skick, att så

kunde ske.

Såsom slutresultat av 1918 års inkomstskattesakkunnigas arbete förelåge

förslag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt jämte motiv och

specialutredningar (Statens off. utredn. 1923:69 och 7o). 1921 års kom
munalskattekommitté

avgav den 15 oktober 1924 sitt betänkande angående

den kommunala beskattningen (Statens off. utredn. 1924: 5 3 och 54). Sedan

f. d. presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson erhållit uppdrag att

upprätta författningsförslag angående den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

i anslutning till den formella uppställningen av kommunalskattekommitténs

förslag till kommunalskattelag, hade presidenten Petersson

den 3 mars 1925 avgivit berörda förslag jämte motiv (Statens off. utredn.

1925: 10). Kammarrätten, från vilken utlåtande över dessa tre utredningar

infordrats, hade den 31 oktober 1925 till finansdepartementet avlämnat sitt

utlåtande över nämnda utredningar. 1923 års taxeringssakkunniga hade den

30 juni 1925 avlämnat sitt betänkande angående omorganisation av taxeringsväsendet

(Statens off. utredn. 1925: 27), vilket betänkande därefter utremitterats

till vederbörande myndigheter, ämbetsverk m. fl. för yttranden, som

ännu ej samtliga inkommit. Författningskomplexets fortsatta beredning vore

anförtrodd åt inom finansdepartementet tillkallade särskilda sakkunniga

(finansdepartementets skatteberedning). Från skatteberedningen hade till departementschefen

överlämnats — förutom en del andra förslag och promemorior

— följande utredningar, nämligen 1) i september 1925: P. M. angående

landstingsbeskattningen, 2) den 8 oktober 1925: Om vägbeskattningens

ordnande (Statens off. utredn. 1925:31) och 3) den 18 november 1925:

Betänkande angående den kommunala skatteutjämningen (Statens off. utredn.

1925:35). Över de av skatteberedningen i dessa utredningar framlagda

förslagen hade yttranden infordrats från vederbörande myndigheter, ämbetsverk

m. fl.

Av vad departementschefen här anfört framginge, att utredningarna i och

för kommunalskattereformen icke kunnat slutföras i sådan tid, att förslag

i ämnet kunde föreläggas 1926 års riksdag, utan att ytterligare ett års uppskov

vore av nöden. Åt den s. k. provisorielagstiftningen måste för den

skull givas förlängd giltighet för år 1927, och syntes detta böra ske på ena
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

Motionerna.

hända sätt som år 1924 eller genom tre särskilda förordningar. De avvikelser

från den år 1920 antagna provisorielagstiftningen, vilka — såsom förut

nämnts — vid meddelandet av förlängd giltighet år 1924 gjordes beträffande

två mindre betydande frågor, syntes höra iakttagas även i de författningar,

som nu borde utfärdas.

För en särskild fråga, som sammanhängde med den ifrågasatta förlängningen

av provisorielagstiftningen, har departementschefen därefter närmare

redogjort samt anfört följande.

Enligt bevillningsförordningen skulle nästa allmänna fastighetstaxering ske

år 1928. I 1 § av anvisningarna till nämnda förordning föreskreves nämligen,

att allmän fastighetstaxering skulle verkställas år 1913 och sedermera vart femte

år, d. v. s. åren 1918, 1923, 1928 o. s. v. Med frångående av denna föreskrift

verkställdes emellertid allmän fastighetstaxering redan år 1922, och det skulle

för den skull kunna ifrågasättas, att undantag ånyo gjordes från bevillningsförordningen

genom att anordna ny allmän fastighetstaxering fem år därefter

eller år 1927. Detta borde emellertid icke ske. Kommunalskattereformen

syntes komma att medföra ändringar i bland annat grunderna för fastighetstaxeringen.

Åsättande av nya taxeringsvärden år 1928 syntes därför

vara en ofrånkomlig konsekvens av kommunalskattespörsmålets lösning vid

1927 års riksdag. Verkställande av allmänna fastighetstaxeringar två år

efter varandra utan mycket tvingande skäl skulle emellertid innebära en

uppenbar misshushållning. Kostnaderna för 1922 års allmänna fastighetstaxering

utgjorde ej mindre än 2,172,634 kronor, och det vore otvivelaktigt,

att, även om kostnaden för en allmän fastighetstaxering nu ej komme

att uppgå till ett lika stort belopp, kostnaden i allt fall bleve mycket betydande.

Detta skulle bliva fallet även om det vid en taxering år 1927

hopsamlade materialet skulle kunna i betydande utsträckning tillgodogöras

vid den senare taxeringen, ty den för fastighetstaxeringen avsedda särskilda

taxeringsapparaten syntes i alla händelser få sättas i funktion i sin helhet båda

gångerna.

Föreliggande motioner skilja sig genom de beskattningsregler, som de särskilda

motionärerna ansett böra komma till användning vid en blivande

fastighetstaxering. Så förutsättes i motionen II: 328, att taxeringen förrättas

enligt de bestämmelser, som gällde vid fastighetstaxeringen år 1922. Enligt

motionerna 1:216 och II: 336 åter skulle visserligen de år 1922 tillämpade

författningarna tjäna som väsentligt underlag för taxeringen, men desamma

skulle kompletteras, förutom med nyttiga detaljer, hämtade från de av 1921

års kommunalskattekommitté och 1923 års taxeringssakkunniga framlagda

förslagen, med sådana anordningar, att taxeringen ej komme att utgöra

hinder för tillämpning under den efter taxeringen infallande femårsperioden

av de nya beskattningsregler, som till följd av kommunalskattefrågans lösning

komme att införas. De sålunda föreslagna anordningarna bestå främst däri,

att värdet av fasta maskiner föreslagits icke skola inräknas i fastighets

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

17

taxeringsvärde samt att kammarrätten skulle utgöra sista instans i mål

rörande fastighetstaxering. I fråga om värdesättning av skogsmark och

växande skog hava vissa ändringar föreslagits i de vid fastighetstaxeringen

år 1922 gällande bestämmelserna, innebärande bland annat ändrad medeltalsberäkning

av virkesprisen.

På grund av det läge, vari utredningen rörande kommunalskattefrågan

befinner sig, har utskottet funnit sig böra biträda förslaget om förlängning

av nu gällande, endast för viss tid antagna lagstiftning i ämnet.

Vissa nackdelar kunna utan tvivel följa med att förlägga tidpunkten för nästa

allmänna fastighetstaxerings utförande senare än fem år efter den sist verkställda.

Såsom redan 1924 års bevillningsutskott framhöll, liava mångenstädes

fastighetsvärdena sjunkit efter 1921 års utgång och sedan detta uttalande

gjordes torde en ytterligare nedgång i dessa värden liava ägt rum. Med

hänsyn främst till de ovissa konjunkturer, som rådde vid tiden för den senast

utförda allmänna fastighetstaxeringen, torde nu gällande värden på sina

håll vara ganska ojämna och detta gäller såväl jordbruksfastighet som annan

fastighet.

Ehuru utskottet sålunda funnit ett visst fog föreligga för de framställda kraven

på en allmän fastighetstaxering år 1927, har utskottet likväl ansett de därmed

förenade olägenheterna väga tyngre. Den i motionen II: 328 föreslagna

utvägen skulle säkerligen leda antingen till ett uppskov med tillämpningen av

flera viktiga delar av den blivande lagstiftningen å kommunalbeskattningens

område eller ock till ett betydande arbete för att bringa den företagna värderingen

till överensstämmelse med denna lagstiftning. Ett bifall till motionerna

1:216 och II: 336 åter skulle innebära ett ställningstagande till flera

viktiga principfrågor, innan en fullständig, å dessa frågors bedömande inverkande

utredning föreligger i färdigt skick. I viss mån skulle visserligen

ett dylikt ståndpunktstagande kunna undgås, därest särskilt värde åsattes

fasta maskiner, vilka enligt en blivande lagstiftning måhända icke komma

att inräknas i fastighet, men säkerligen förelåge det oaktat risker för konflikter

med denna lagstiftning. Särskilt vill utskottet framhålla, att en lösning

av den viktiga frågan om ett påskyndande med avgörandet av besvär

över åsätta taxeringsvärden svårligen torde kunna vinnas utan ett föregripande

av den kommande lagstiftningen. Denna fråga har utskottet funnit värd

desto större beaktande som genom gällande garantibeskattning av fastighet

taxeringsvärdena direkt inverka å storleken av den bevillning, vilken bör

utgå i förhållande till inkomst av fastighet.

Därest uppskovet med fastighetstaxeringen begränsas till ett enda år, torde

de därmed förenade olägenheterna icke kunna tillmätas utslagsgivande betydelse.

Farhågan att ett fördröjande av kommunalskattefrågans lösning

skulle innebära ett ytterligare framskjutande av fastighetstaxeringen synes

även vara det viktigaste motivet för de i motionerna framställda yrkandena.

Utskottet vill emellertid bestämt uttala, att en allmän fastighetstaxering bör

Bihanil till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 9 höft. (Kr 22—23-) 2

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

komma till stånd år 1928 och detta även om kommunalskattefrågan icke

löses vid 1927 års riksdag. Såsom en direkt fördel med ett uppskov till år

1928 vill utskottet framhålla, att läget å fastighetsmarknaden sannolikt är

något mera stabiliserat då än för närvarande och att förty större möjlighet

vinnes för att taxeringsvärdena skola äga tillförlitlighet under hela den därefter

följande femårsperioden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 34, samt med avslag ej mindre

å motionen II: 328 av herr Eriksson i Västbro m. fl. än

även å motionerna 1: 216 av herr Sederholm m. fl. och

II: 336 av herr Anderson i Storegården m. fl., sistnämnda

båda motioner i vad desamma hänvisats till

bevillningsutskottet, antaga

1) ovan införda förslag till förordning om fastighetstaxering

år 1927;

2) ovan införda förslag till förordning om särskilda

grunder för utgörande av kommunalutskylder för år

1927 m. m.; samt

3) ovan införda förslag till förordning om ändrad

lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni 1921 (nr 411)

angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda landskommuner.

Stockholm den 1 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson,

Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson

i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Johansson i Hornsberg, Wahlmark,

Israel Holmgren, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm och Johansson i

Krogstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:195 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering år 1927 m. m. s. 2 i texten