Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om fastighetstaxering år 1927 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
1926-03-01 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1926:22, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om fastighetstaxering år 1927 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1926 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
till riksdagen med förslag till förordning om
fastighetstaxering år 1927 m. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
Genom proposition den 7 januari 1926, nr 34, vilken hänvisats till bevillningsutskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
dels förordning om fastighetstaxering år 1927;
dels förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder
för år 1927 m. m.;
dels ock förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni
1921 (nr 411) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt
skattetyngda landskommuner.
Förslag
till
förordning om fastighetstaxering år 1927.
Härigenom förordnas som följer:
1
Den taxering av fast egendom, som skall äga rum år 1927, skall verkställas
i den ordning, som i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering linnes stadgad, och skola därvid i
stället för de i förordningen nämnda dag om bevillning av fast egendom
samt av inkomst meddelade föreskrifter följande särskilda bestämmelser lända
till efterrättelse.
2 §.
De taxeringsvärden, som blivit åsätta vid 1922 års allmänna fastighetstaxering
eller som sedermera blivit fastställda i stället för dessa värden, skola
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt- 9 höft. (Nr 22—23.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
oförändrade gälla, dock att nya taxeringsvärden skola åsättas, därest sådana
ändrade förhållanden inträffat,
att en taxeringsenhet skall uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera
taxeringsenheter skola sammanslås till en,
att fast egendoms värde genom eldsvåda, vattenflöde eller av annan dylik
anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så nedgått,
att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst
en femtedel,
eller att fast egendoms värde på grund av ny-, till- eller ombyggnad så
förhöjts, att ny-, till- eller ombyggnaden föranleder en ökning av taxeringsvärdet
med minst en femtedel.
Har i fastighets taxeringsvärde inräknats värdet av egendom, som allenast
på grund av registrering enligt lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser
om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk
kraft m. m. ansetts höra till fastigheten, må ock nytt taxeringsvärde åsättas.
3 §.
Vid åsättande av nya taxeringsvärden enligt 2 § skola de i förordningen
den 7 juli 1921 om allmän fastighetstaxering år 1922 meddelade föreskrifter
lända till efterrättelse, dock med iakttagande därav, att i fastighets taxeringsvärde
ej skall inräknas värdet av egendom, som allenast på grund av
registrering enligt lagen den 22 juni 1920 ansetts höra till fastigheten.
Taxeringen skall verkställas med hänsyn till det allmänna prisläge, som
legat till grund för 1922 års taxering.
Förslag
till
förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder
för år 1927 m. m.
Härigenom förordnas,
att kommunal progressivskatt skall utgöras för år 1927, därvid de bestämmelser,
som meddelats i förordningen den 19 november 1920 (nr 761) om
kommunal progressivskatt för åren 1921—1924, med den ändrade lydelse
4 § i nämnda förordning erhållit genom förordningen den 24 februari 1922
(nr 65), skola hava motsvarande tillämpning;
att för utgörande av 1927 års allmänna utskylder till kommuner, församlingar
och skoldistrikt skola — utan hinder av vad i förordningarna
den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad, förordningen
den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm, förordningen den 21
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, ävensom förordningen
den 20 november 1863 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
i Stockholm stadgas — de särskilda grunder, som angivas i förordningen
den 19 november 1920 (nr 762) angående särskilda grunder för utgörande av
1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m., hava motsvarande tilllämpning,
dock att debiterings- och uppbördslängd å landet må kunna uppgöras,
förutom enligt det formulär, som i 5 § av sistnämnda förordning
omförmäles, i anslutning till det vid förordningen den 10 oktober 1924
(nr 451) om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder för
åren 1925 och 1926 m. m. fogade formulär1, vilket jämväl må kunna
komma till användning i stad;
samt att för beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till 1927
ars taxering till bevillning för inkomst eller efter de för utgörande av
kommunalutskylder stadgade grunder, de bestämmelser, vilka meddelats i
förordningen den 19 november 1920 (nr 763) angående beräkning av utlagor,
som skola utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning för
inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder,
skola hava motsvarande tillämpning.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni 1921
(nr 411) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt
skattetyngda landskommuner.
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 29 juni 1921 angående
understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda landskommuner
skall hava följande ändrade lydelse:
1 %.
Landskommun, som är av skatt synnerligt betungad, må kunna, under de
villkor och i den utsträckning här nedan stadgas, efter ansökning tilldelas
understöd av utjämningsandelen av den kommunala progressivskatt, som
skall utgöras på sätt och i den ordning, varom särskilt stadgas.
Formuläret, som uteslutits vid förordningens publicering i svensk författningssamling,
finnes intaget i Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1924.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslagen får utskottet,
i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Till utskottets behandling har jämväl överlämnats en i anledning av
propositionen väckt motion nr 328 inom andra kammaren av herr Eriksson
i Västbro m. fl., däri hemställts, »att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.
Maj:ts proposition, nr 34, med förslag till förordning om fastighetstaxering
år 1927 m. m. besluta, att, utan hinder av bestämmelsen i 1 paragrafen av
anvisningarna till gällande bevillningsförordning, ny allmän fastighetstaxering
skall äga rum inom riket år 1927; samt att vederbörande utskott måtte
utarbeta härför nödiga författningsförslag».
Vidare hava två likalydande, jämväl i anledning av propositionen väckta
motioner nr 216 i första kammaren av herr Sederholm m. fl. och nr 336 i
andra" kammaren av herr Anderson i Storegården m. fl. hänvisats till bevillningsutskottet,
i vad de avse nedan intagna tre förslag till författningar.
I sistberörda båda motioner har, såvitt nu är fråga, hemställts, att riksdagen
måtte, med avslag å det i förevarande proposition ingående förslaget till
förordning om fastighetstaxering år 1927, antaga nedan införda förslag till
förordningar om allmän fastighetstaxering år 1927, om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1927 samt om vissa
ändringar i gällande förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering.
Sistnämnda tre förslag äro av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om allmän fastighetstaxering år 1927.
1 V
Allmän taxering — — — år 1927. Vid denna — — — stadgat.
Angående---vid 1927 års —--stadgat.
2 §.
Med fast egendom — — — egendom.
Till fabrik eller annan för industriell verksamhet inrättad byggnad, så ock
till vatten, gas- eller kraftverk eller till elektrisk station skall, ändå att
annat skulle föranledas av bestämmelserna i allmän lag, icke räknas motor,
maskin, kärl eller därmed jämförligt redskap ävensom till driften hörande
ledningar. 1
1 Transumeringarna i förslaget avse motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli
1921 om allmän fastighetstaxering år 1922.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
5
I fastighets taxeringsvärde skall ej inräknas värdet av egendom, som allenast
på grund av registrering enligt lagen den 22 juni 1920 ansetts höra
till fastigheten.
3-6 §§.
Lika med motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli 1921 om allmän
fastighetstaxering år 1922 (i det följande henämnd »1921 års förordning»).
7 %.
Taxeringsvärde---vid 1926 års utgång. Har---under år
1927 höra — — — lämpas.
8-10 §§.
Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.
11 §.
Om skattskyldighet —--grund av 1927 års---stadgat.
Anvisningar.
Vid 4 §.
Lika med 1921 års förordning.
Vid 5 %.
Lika med 1921 års förordning.
Vid 6 §.
Med fastighets — — — betald köpeskilling.
Härmed — — — fastighetstaxering år 1927 närmare---förhål
landen.
Vid — — — i taxeringslängden antecknas.
Vid 8 §.
Lika med 1921 års förordning.
Instruktion för värdesättning ä skogsmark och växande skog.
1. Särskilda värden —--skog.
A. Skogsmark.
2. Skogsmark---som användes till husbehov. Befinnes att ägaren
jämsides med rationellt skogsbruk jämväl kan tillgodogöra sig bete å den
till skogsbörd dugliga marken, bör tillägg för betesvärde ske med det belopp,
varmed förmånen i fråga kan anses överstiga markens värde för
skogsändamål, sedan avdrag gjorts för de kostnader, vilka genom betesgången
kunna åsamkas skogsbruket.
Finnes — — — ändamål avsedd.
3. Lika med 1921 års förordning.
4. Den normala — — — förmåga (bonitet). Boniteten angives såsom en
för hela skogen i fråga gällande medelbonitet. Förefinnes —--å trak
ten
i övrigt, varvid uppskattningen infogas i någon av de å bifogade tabell
I upptagna bonitetsklasserna.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
5. Värdet i penningar — — — sortiment under åren 1922 —1925 i
genomsnitt varit å orten gällande. Finnes — — — ordinär beskaffenhet.
Saknas uppgifter angående för rådande prisläge och för markens produktionsförmåga
representativa rotförsäljningar, uppskattas rotvärdet med hänsyn
till allmänt rådande virkespriser samt omkostnader för avverkning och
transport in. in. och skall därvid genomsnittspriset bestämmas som om avverkningen
bestått av en tredjedel timmer eller därmed jämförliga grövre
sortiment, en tredjedel pappersved, props, prima lövved eller liknande samt
en tredjedel kolved, barrved, toppar och annat sämre virke. Det sålunda
funna värdet jämkas till den av prisklasserna i tabell I, som ligger närmast.
6. Lika med 1921 års förordning.
B. Växande skog.
7. Växande skog — — — förefinnes, sättes värdet å den växande skogen
till 15 gånger den enligt punkt 6 reducerade årsavkastningen. I fråga om
— — — bör beräknas. I sådant fall jämkas skogsvärdet uppåt till l.i, 1.2,
l. 3, o. s. v. av det normala (relativ skogstillgång). Jämkningen sker med
stöd av vad om skogen är känt i fråga om medelbonitet, virkesförrådets
storlek och sammansättning av grövre eller klenare sortiment samt dess förmåga
att giva en mot åsätta boniteten och det i punkt 5 åsätta normala rotvärdet
svarande avkastning.
För att underlätta bedömandet av när å en skog förefinnes normal skogstillgång,
har upprättats bilagda tabell II, som med utgångspunkt från dels
den omloppstid, vilken kan anses vara den för orten vanliga, dels ock markens
åsätta bonitet, angiver för erforderliga kombinationer den virkesmassa
per hektar, som bör å skogen förefinnas för att virkesförrådet skall anses
vara av normal storlek. Är ett dylikt virkesförråd jämväl av tillfredsställande
sammansättning med avseende på åldrar och sortimentsförekomst
m. m., föreligger normal skogstillgång.
C. Förberedande åtgärder.
8. (mom. 8 i 1921 års förordning utgår.) Länsstyrelsen låter i god tid
genom skogssakkunnig person dels samla och bearbeta uppgifter angående
under åren 1922—1925 rådande virkespris, dels också bearbeta erfarenheterna
från 1922 års fastighetstaxering speciellt angående inom olika delar av länet
åsätta boniteter, rotvärde och relativ skogstillgång.
9. Vid det sammanträde — — — (lika med punkt 10 i 1921 års förord
ning)
— — — försorg lämnas dels en sammanfattande redogörelse för de
genomsnittliga virkespris och rotvärden, som under tiden 1922—1925 kunna
anses hava varit rådande, samt för erfarenheterna från 1922 års fastighetstaxering,
dels framlägga förslag till så kallad hjälptabell, upptagande---
(lika med punkt 10) — — — taxeringens verkställande.
D. Beskattningsnämnderna.
10. Länsstyrelsen ombesörjer, att de i punkt 9 avsedda redogörelserna ävensom
den hjälptabell och de speciella anvisningar, som blivit fastställda vid
det i punkt 9 omförmälda sammanträdet, tillhandahållas de beskattningsnämnder,
som därav kunna vara i behov. På sätt i förordningen om allmän
fastighetstaxering samt i denna instruktion är stadgat, har därefter
vederbörande nämnder att för varje skog beräkna areal produktiv skogsmark,
den normala årsavkastningens värde per kubikmeter å rot, medelbonitet, rela
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
7
tiv skogstillgång samt därå grundade värden å skogsmark och växande skog.
Uppskattningen bör grundas på inhämtade upplysningar eller vad eljest är
känt angående ovan angivna förhållanden jämte skogens läge i förhållande
till flottled och avsättningsort, förekomsten av virke i olika åldrar och utvecklingsstadier,
skogens slutenhet m. m. dylikt. Vid taxeringen äger nämnden
åtnjuta biträde av skogssakkunnig person, som länsstyrelsen ställer till
nämndens förfogande.
Tabell 1. Bilägges i nyupprättad form.
Tabell II, för bedömmande av normala virkesmassans storlek å olika boniteter.
Uppställning och siffror lika med nu gällande.
Hjälptabell bilägges i nyupprättad form.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Tabell I, utvisande markens samt den växande skogens värde per hektar vid olika
avkastningsförmåga och virkespris.
Övre raden angiver markvärde, nedre raden angiver virkesvärde.
Virkesav- kastningens
genomsnitt- ligarotvärde
per kbm.
Kronor
Markens
normala avkastningsförmåga per hektar i
kubikmeter fast mått (bonitet)
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
5.5
6.0
6.5
7.0
7.5 |
8.0
Markvärde samt virkesvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar
0.50
1
1
2
2
3
3
4
5
5
6
6
7
7
8
8
9
3
6
8
11
14
17
20
23
25
28
31
34
37
39
42
45
1.00
1
2
3
4
6
7
8
9
10
11
12
13
15
16
17
18
6
11
17
23
28
34
39
45
51
56
62
68
73
79
84
90
1.60
2
3
5
7
8
10
12
14
15
17
19
20
22
24
25
27
8
17
25
33
42
51
59
68
76
84
93
101
no
118
127
135
2.00
2
4
7
9
11
13
16
18
20
22
25
27
29
31
34
36
11
23
34
45
56
68
79
90
101
113
124
135
146
158
169
180
2.60
3
6
8
11
14
17
20
23
25
28
31
34
37
39
42
45
14
28
42
56
70
84
98
113
127
141
155
169
183
197
211
225
3.oo
3
7
10
13
17
20
24;
27
30
34
37
40
44
47
51
54
17
34
51
68
84
101
iis:
135
152
169
186
203
219
236
253
270
3.60
4
8
12
16
20
24
28''
31
35
39
43
47
51
55
59
63
20
39
59
79
98
118
138
158
177
197
217
236
256
276
295
315
4.oo
4
9
13
18
22
27
31
36
40
45
49
54
58
63
67
72
23
45
68
90
113
135
158
180
203
225
248
270
293
315
338
360
4.60
5
10
15
20
25
30
35
41
46
51
56
61
66
71
76
81
25
51
76
101
127
152
177
203
228
253
278
304
329
354
380
405
5.oo
6
11
17
22
28
34
39
45
51
56
62
67
73
79
84
90
28
56
84
113
141
169
197
225
253
281
309
338
365
393
422
450
5.50
6
12
19
25
31
37
43
50
56
62
68
74
80
87
93
99
31
62
93
124
155
186
217
248
278
309
340
371
402
433
464
495
6.oo
6
13
20
27
34
40
47
54
61
67
74
81
88
94
101
108
34
68
101
135
169
203
236
270
304
338
371
405
439
473
506
540
6.50
7
15
22
29
37
44
51
59
66
73
80
88
95
102
no
117
37
73
no
146
183
219
256
293
329
365
402
439
475
512
548
585
7.oo
8
16
24
31
39
47
55
63
71
79
87
94
102
no
118
126
39
79
118
158
197
236
276
315
354
394
433
472
512
551
591
630
7.50
8
17
25
34
42
51
59
68
76
84
93
101
no
118
127
135
42
84
127
169
211
253
295
338
380
422
464
506
548
591
633
675
8.oo
9
18
27
36
45
54
63
72
81
90
99
108
117
126
135
144
45
90
135
180
225
270
315
360
405
450
495
540
585
630
675
720
8.50
10
19
29
38
48
57
67
77
86
96
105
115
124
134
143
153
48
96
143
191
239
287
335
383
430
478
526
574
622
669
717
765
9.oo
10
20
30
40
51
61
71
81
91
101
in
121
132
142
152
162
51
101
152
203
253
304
354
405
456
506
557
608
658
709
759
810
9.50
11
21
32
43
53
64
75
86
96
107
118
128
139
150
160
171
53
107
160
214
267
321
374
428
481
534
587
641
695
718
802
855
lO.oo
11
22
34
45
56
67
79
90
101
112
124
135
146
157
169
180
56
113
169
225
281
338
394
450
506
563
619
675
731
788
844
990
10.60
12
24
35
47
59
71
83
95
106
118
130
142
154
165
177
189
59
118
177
236
295
354
413
473
535
591
65C
| 709
768
827
886
| 945
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
9
Virkesav- kastningens
genomsnitt- liga rotvärde
per kbm.
Kronor
Markens normala avkastningsförmåga per hektar i
kubikmeter fast
mått (bomtet)
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
5.5
6.0
6.5
i 7.0
7.5
8.0
Markvärde samt virkesvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar
11.00
12
25
37
49
62
74
87
99
in
124
136
148
161
173
186
198
62
124
186
248
309
371
433
495
557
619
681
743
804
866
928
990
11.BO
13
26
39
52
65
78
91
104
116
129
142
155
168
181
194
207
65
129
194
259
323
388
453
518
582
647
712
776
841
906
970
1,035
12.oo
13
27
40
54
67
81
94
108
121
135
148
162
175
189
202
216
68
135
203
270
337
405
473
540
608
675
743
810
878
945
1,013
1,080
12.60
14
28
42
56
70
84
98
113
127
141
155
169
183
197
211
225
70
141
211
281
354
422
492
563
633
703
773
844
914
984
1,055
1,125
13.00
15
29
44
58
73
88
102
117
132
146
161
175
190
205
219
234
73
146
219
293
366
439
512
585
658
731
804
878
951
1,024
1,097
1,170
13.60
15
30
46
61
76
91
106
122
137
152
167
182
197
213
228
243
76
152
228
304
380
456
532
608
683
759
835
911
987
1,063
1,139
1,215
14.oo
16
31
47
63
79
94
no
126
142
157
173
189
205
220
236
252
79
158
236
315
394
473
551
630
709
788
866
945
1,024
1,103
1,181
1,260
14.B0
16
33
49
65
82
99
114
131
147
163
179
196
212
228
245
261
82
163
245
326
408
489
571
653
734
816
897
979
1,060
1,142
1,223
1,305
15.oo
17
34
51
67
84
101
118
135
152
169
186
202
219
236
253
270
84
169
253
338
422
506
591
675
759
844
928
1,013
1,097
1,181
1,266
1,350
15.60
17
35
52
70
87
105
122
140
157
174
192
209
227
244
262
279
87
174
262
349
436
523
610
698
785
872
959
1,046
1,133
1,221
1,308
1,395
16.oo
18
36
54
72
90
108
126
144
162
180
198
216
234
252
270
288
90
180
270
360
450
540
630
720
810
900
990
1,080
1,170
1,260
1,350
1,440
Hjälptabell vid fastighetstaxering ar skogar i N. N. taxeringsdistrikt år 1927.
Extrakt ur tabell I och II.
Virkesav-
Markens
normala avkastningsförmåga per
kastningens
hektar i kubikmeter fast mått (bonitet)
genomsnitt- liga rotvärde
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
3.0
3.5
4.0
A n v i
s n i n g a r
per kbm.
Markvärde samt virkesvärde vid normal
Kronor
skogstillgång, kronor
per hektar
4.00
4
9
13
18
22
27
31
36
Markvärde
23
45
68
90
113
135
158
180
Virkesvärde
Dåliga avsättnings-
4.B0
5
10
15
20
25
30
35
41
Markvärde
förhållanden, dvra
25
51
76
101
127
152
177
203
Virkesvärde
avverknings- och
5.00
6
11
17
22
28
34
39
45
Markvärde
transportförhållanden
28
56
84
113
141
169
197
225
Virkesvärde
5.BO
6
12
19
25
31
37
43
50
Markvärde
31
62
93
124
155
186
217
248
Virkesvärde
6.00
7
13
20
27
34
40
47
54
Markvärde
Medelgoda avsätt-
34
68
101
135
169
203
236
270
Virkesvärde
nings- och transport- förhållanden
6.50
7
15
22
29
37
44
51
59
Markvärde
37
73
no
146
183
219
256
293
Virkesvärde
7.oo
8
16
24
31
39
47
55
63
Markvärde
39
79
118
158
197
236
276
315
Virkesvärde
7.50
8
42
17
84
25
127
34
169
42
211
51
253
59
295
68
338
Markvärde
Virkesvärde
Göda eller utmärkta
avsättnings- och
transportförhållanden
8.oo
9
18
27
36
45
54
63
72
Markvärde
45
90
135
180
225
270
315
360
Virkesvärde
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Förslag
till
förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän
fastighetstaxering år 1927.
1 i1
Den taxering — — — år 1927 ---stadgas.
2 §.
1 mom. Ägare — — — uppgifter å blankett enligt av Konungen fastställda
särskilda formulär för — — — angivas.
Dessa — — — den 15 september 1926, vad angår — — — överståthållarämbetet.
Därest — — — samt 1926 års utgång — — — hushållningsplanerna.
2 mom. Underlåter — — — förrättning.
3
Häradsskrivare — — — den 15 september 1926 avlämna — — — uppgifter,
skolande lagfartsförteckningarna och uppgifterna från hypoteksinrättning
avlämnas till länsstyrelsen i det län, varinom fastigheten är belägen,
samt övriga uppgifter lämnas, vad angår fastighet på landet, direkt till
ordföranden i det beredningsdistrikt eller länsstyrelsen i det län, varinom
fastigheten är belägen, samt vad angår fastighet i stad, till länsstyrelsen i
det län eller magistraten i den stad, varinom fastigheten är belägen.
Samtliga uppgifter — — — taxeringsförordningen.
4 §.
Sedan de i 3 § omförmälda lagfartsförteckningar och uppgifter från
hypoteksinrättning inkommit till länsstyrelsen, har landskamreraren att
verkställa undersökning rörande fastigheternas allmänna saluvärde å länets
landsbygd. Länsstyrelsen äger inkalla lämpligt antal personer med ingående
kännedom om nämnda värden att meddela landskamreraren erforderliga
upplysningar för berörda undersökning.
Före den 25 oktober 1926 skola — — — fastighetstaxeringen.
Till ledning för — — — jämlikt punkt 9 i instruktionen — — —
erforderliga.
Vid — — — i länet. Samtidigt överlämnas till vederbörande beredningsnämndsordförande
den i punkt 9 i ovanberörda instruktion omförmälda, för
beredningsdistriktet avsedda hjälptabellen.
Skulle — — — tillkallas.
Efter det sammanträden enligt denna paragraf hållits, har länsstyrelsen
att till ordföranden i vederbörande berednings- eller taxeringsnämnd översända
de ovan omförmälda lagfartsförteckningar och uppgifter från hypoteksinrättning.
5 och 6 §§.
Lika med motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli 1921 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922
(i det följande benämnd »1921 års förordning»).
1 Transumeringarna i förslaget avse motsvarande paragrafer i förordningen den 7 juli 1921
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
11
7 §.
Val — — — den 15 oktober 1926. Kommun — — — icke föras.
8
1 mom. För varje — — — erlägges.
Har Konungen — — — senast år 1928, skola — — — kommunindelningen.
2 mom. Senast den 15 september 1926 skall — — — beräknande, avskrifter
av de vid 1922 års allmänna fastighetstaxering upprättade fastighetslängderna
samt de för år 1926 gällande fastighetslängderna, ävensom, därest
— — — kommun.
3 mom. Senast den 1 oktober 1926 skall — — — på 1926 års mantalslängd
— — — innehavare, dels ock 1926 års taxeringsvärde å varje fastighet
samt däri ingående särskilda värden.
9 och 10 §§.
Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.
11 §.
Beredningsnämndens — — — den 15 december 1926; och — — — före
den 5 januari 1927 till — — — förslaget.
Därest erinran — — — före den 15 januari 1927 hålla---protokoll.
12 §.
Lika med 12 § i 1921 års förordning.
13 §.
1 mom. — — —
2 mom. Utav — — — beredningsdistriktet.
Kommunernas val — — — december 1926, börande---kommunen.
3 mom. Av — — — september 1926.
4 mom. — — —
14 $.
1 mom. — — —
2 mom. — — —
3 mom. — — —
4 mom. Senast den 15 november 1926 skall — — — ävensom på 1926
års mantalslängd — — — kolumner 1926 års taxeringsvärde å varje fastighet
samt däri ingående särskilda värden.
15 $.
Lika med 15 § i 1921 års förordning.
16 $.
Lika med 16 § i 1921 års förordning utom att årtalen 1921 och 1922 utbytas
mot respektive 1926 och 1927.
17 §.
Skattskyldig — — — augusti 1927.
Finnas---— område.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
18 §.
Lika med 18 § i 1921 års förordning utom att årtalet 1922 utbytes mot
1927.
19-21 $§.
Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.
22
1 mom. Genom — — — den 31 augusti 1926, lämnar---stad.
2 mom. — — —
3 mom. Genom — — — den 15 april 1927, lämnar — — — suppleant.
23 %.
1 mom. över — — — påyrkats.
Besvären — — — december månad 1927, vid — — — behandling.
2 mom.--—
3 mom. över kammarrättens utslag må klagan icke föras.
24 $.
1 mom. — — —
2 mom. Det åligger — — — den 15 maj 1927 till--— belopp.
3 mom. — — —
4 mom. — — —
5 mom.--—
6 mom. — — —
7 mom. — — —
8 mom. — — —
9 mom. — — —
25 och 26 §§.
Lika med motsvarande paragrafer i 1921 års förordning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 60 § i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Härigenom förordnas, att 60 § i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skall erhålla följande
ändrade lydelse:
60 §.
Över kammmarrättens utslag i mål rörande fastighetstaxering må klagan
icke föras.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
13
Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i andra taxeringsmål,
äger — — — utslaget.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Vidkommande vad de särskilda motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
i den mån detta icke här nedan återgivits, tillåter sig utskottet hänvisa
till motionerna.
Det av Kungl. Maj:t för 1920 års riksdag framlagda förslaget till kommunalskattelag
(prop. nr 191) blev som bekant icke antaget av riksdagen.
I avvaktan på en fullständig kommunalskattereform antog riksdagen i stället
såsom ett provisorium i kommunalskattefrågan vissa förslag till författningar,
vilka sedermera av Kungl. Maj:t utfärdades den 19 november 1920. Åt
några av de därvid antagna författningarna gavs giltighet allenast för tiden
1921—1924. Dessa författningar voro förordningen om kommunal progressivskatt
för åren 1921—1924 (nr 761), förordningen angående särskilda grunder
för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m. (nr
762) samt förordningen angående beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande
till 1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst eller efter
de för utgörande av kommunalutskylder stadgade grunder (nr 763).
År 1921 antogos av riksdagen följande författningar, vilka av Kungl.
Maj:t utfärdades nedannämnda dagar, nämligen
1. förordning den 7 juli 1921 om allmän fastighetstaxering år 1922
(nr 381);
2. förordning den 7 juli 1921 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid allmän fastighetstaxering år 1922 (nr 382);
3. förordning den 7 juli 1921 om fastighetstaxering åren 1923 och 1924
(nr 383); samt
4. förordning den 29 juni 1921 angående understöd av skatteutjämningsmedel
åt synnerligt skattetyngda landskommuner (nr 411).
1920 års riksdag utgick vid fattandet av sina beslut rörande den s. k.
provisorielagstiftningen från den förutsättningen, att förslag till slutgiltig
lösning av kommunalskattefrågan skulle kunna föreläggas 1924 års riksdag.
Så kunde emellertid icke ske.
I proposition nr 165 till 1924 års riksdag anförde dåvarande chefen för
finansdepartementet, att utredningen av kommunalskattefrågan dragit längre
tid, än som från början beräknats, samt att samma fråga först år 1926
torde kunna bliva föremål för riksdagens prövning. Även andra omfattande
frågor på skattelagstiftningens och angränsande områden borde upptagas
till prövning i samband med kommunalskattefrågan. Åt provisorielagstiftningen
måste därför givas förlängd giltighet för åren 1925 och 1926.
Utskottet
Återblick.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
I överensstämmelse härmed föreslogs i propositionen, att en särskild förordning
om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 skulle utfärdas, att förordningen
angående understöd av skatteutjämningsinedel åt synnerligt
skattetyngda landskommuner skulle givas utsträckt giltighet genom en ändring
i dess första paragraf, samt att i fråga om övriga till provisorielagstiftningen
hörande författningar eller nyssnämnda tre förordningar av den 19 november
1920 (nr 761—763) den förlängda giltigheten skulle meddelas genom en
och samma förordning. Dessa författningsförslag avveko endast på tvenne
mindre betydande punkter från förenämnda förordningar med provisorisk
giltighet. Sålunda lämnades i förslaget till förordning om fastighetstaxering
åren 1925 och 1926 en uttrycklig föreskrift därom, att vid åsättande av nya
taxeringsvärden i fastighets taxeringsvärde ej skulle inräknas värdet av
egendom, som allenast på grund av registrering enligt lagen den 22 juni
1920 med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar
samt om rätt till elektrisk kraft m. m. vore hänförlig till fast egendom,
varjämte föreskrevs, att omtaxering finge ske, därest sådan egendom inginge
i fastighets taxeringsvärde. Den andra avvikelsen innebar, att vid upprättande
av debiterings- och uppbördslängd å kommunalutskylder, vid sidan av
det hittills föreskrivna, skulle få begagnas ett nytt formulär, avsett att förenkla
arbetet med debiteringen.
Bevillningsutskottet vid 1924 års riksdag tillstyrkte i betänkande nr 44
de av Kungl. Maj:t i propositionen nr 165 framlagda förslagen till förordning
om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 och om särskilda grunder
för utgörande av kommunalutskylder för åren 1925 och 1926 m. m.
I sitt nämnda betänkande yttrade sig utskottet bland annat över ett motionsvis
framställt förslag, att, därest taxeringsnämnd funne en allmän minskning
av fastighetsvärdena påkallad, densamma skulle äga vidtaga sådan
sänkning. I anledning av motionen anförde bevillningsutskottet följande:
»Det torde icke kunna förnekas, att mångenstädes inom landet fastighetsvärdena
sjunkit sedan 1921 års utgång. Huruvida särskilt jordbruksfastigheternas
saluvärden därvid mera allmänt eller mera avsevärt kommit att
understiga gällande taxeringsvärden, har utskottet icke haft möjlighet att
bedöma. Huru härmed än må förhålla sig, torde motionärernas förslag
vara förenat med så betydande olägenheter, att utskottet icke ansett sig
höra förorda bifall till detsamma. Det måste anses såsom en riktig grundsats,
att under löpande taxeringsperiod taxeringsvärdena icke rubbas på
grund av ändrade konjunkturförhållanden. Ett avsteg från principen, att
förhållandena vid en och samma tidpunkt skola läggas till grund för taxeringsvärdenas
beräknande inom hela landet, komme otvivelaktigt att medföra
stora ojämnheter samt därigenom inverka menligt bland annat å fastighetskrediten.
Det måste vidare anses olämpligt att, sedan numera åt särskilda
taxeringsorgan överlåtits att förrätta de allmänna fastighetstaxeringarna,
lämna de vanliga taxeringsnämnderna sådan befogenhet att revidera de åsätta
värdena, som i motionen ifrågasatts.»
De av Kungl. Maj:t framlagda författningsförslagen blevo av riksdagen antagna
och vederbörliga förordningar utfärdades den 10 oktober 1924, nämligen
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 15
a) förordning om fastighetstaxering åren 1925 och 1926 (nr 450);
b) förordning om särskilda grunder för utgörande av kommunalutskylder
för åren 1925 och 1926 m. m. (nr 451); samt
c) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni 1921
(nr 411) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda
landskommuner (nr 452).
I sitt förenämnda yttrande har departementschefen anfört, att den kom- Departement
munala skattefrågan samt därmed sammanhängande spörsmål rörande om- chefcnläggning
av den direkta beskattningen m. m., som år 1924 beräknades
kunna föreläggas 1926 års riksdag, icke kunnat bringas i det skick, att så
kunde ske.
Såsom slutresultat av 1918 års inkomstskattesakkunnigas arbete förelåge
förslag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt jämte motiv och
specialutredningar (Statens off. utredn. 1923:69 och 7o). 1921 års kom
munalskattekommitté
avgav den 15 oktober 1924 sitt betänkande angående
den kommunala beskattningen (Statens off. utredn. 1924: 5 3 och 54). Sedan
f. d. presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson erhållit uppdrag att
upprätta författningsförslag angående den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
i anslutning till den formella uppställningen av kommunalskattekommitténs
förslag till kommunalskattelag, hade presidenten Petersson
den 3 mars 1925 avgivit berörda förslag jämte motiv (Statens off. utredn.
1925: 10). Kammarrätten, från vilken utlåtande över dessa tre utredningar
infordrats, hade den 31 oktober 1925 till finansdepartementet avlämnat sitt
utlåtande över nämnda utredningar. 1923 års taxeringssakkunniga hade den
30 juni 1925 avlämnat sitt betänkande angående omorganisation av taxeringsväsendet
(Statens off. utredn. 1925: 27), vilket betänkande därefter utremitterats
till vederbörande myndigheter, ämbetsverk m. fl. för yttranden, som
ännu ej samtliga inkommit. Författningskomplexets fortsatta beredning vore
anförtrodd åt inom finansdepartementet tillkallade särskilda sakkunniga
(finansdepartementets skatteberedning). Från skatteberedningen hade till departementschefen
överlämnats — förutom en del andra förslag och promemorior
— följande utredningar, nämligen 1) i september 1925: P. M. angående
landstingsbeskattningen, 2) den 8 oktober 1925: Om vägbeskattningens
ordnande (Statens off. utredn. 1925:31) och 3) den 18 november 1925:
Betänkande angående den kommunala skatteutjämningen (Statens off. utredn.
1925:35). Över de av skatteberedningen i dessa utredningar framlagda
förslagen hade yttranden infordrats från vederbörande myndigheter, ämbetsverk
m. fl.
Av vad departementschefen här anfört framginge, att utredningarna i och
för kommunalskattereformen icke kunnat slutföras i sådan tid, att förslag
i ämnet kunde föreläggas 1926 års riksdag, utan att ytterligare ett års uppskov
vore av nöden. Åt den s. k. provisorielagstiftningen måste för den
skull givas förlängd giltighet för år 1927, och syntes detta böra ske på ena
-
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Motionerna.
hända sätt som år 1924 eller genom tre särskilda förordningar. De avvikelser
från den år 1920 antagna provisorielagstiftningen, vilka — såsom förut
nämnts — vid meddelandet av förlängd giltighet år 1924 gjordes beträffande
två mindre betydande frågor, syntes höra iakttagas även i de författningar,
som nu borde utfärdas.
För en särskild fråga, som sammanhängde med den ifrågasatta förlängningen
av provisorielagstiftningen, har departementschefen därefter närmare
redogjort samt anfört följande.
Enligt bevillningsförordningen skulle nästa allmänna fastighetstaxering ske
år 1928. I 1 § av anvisningarna till nämnda förordning föreskreves nämligen,
att allmän fastighetstaxering skulle verkställas år 1913 och sedermera vart femte
år, d. v. s. åren 1918, 1923, 1928 o. s. v. Med frångående av denna föreskrift
verkställdes emellertid allmän fastighetstaxering redan år 1922, och det skulle
för den skull kunna ifrågasättas, att undantag ånyo gjordes från bevillningsförordningen
genom att anordna ny allmän fastighetstaxering fem år därefter
eller år 1927. Detta borde emellertid icke ske. Kommunalskattereformen
syntes komma att medföra ändringar i bland annat grunderna för fastighetstaxeringen.
Åsättande av nya taxeringsvärden år 1928 syntes därför
vara en ofrånkomlig konsekvens av kommunalskattespörsmålets lösning vid
1927 års riksdag. Verkställande av allmänna fastighetstaxeringar två år
efter varandra utan mycket tvingande skäl skulle emellertid innebära en
uppenbar misshushållning. Kostnaderna för 1922 års allmänna fastighetstaxering
utgjorde ej mindre än 2,172,634 kronor, och det vore otvivelaktigt,
att, även om kostnaden för en allmän fastighetstaxering nu ej komme
att uppgå till ett lika stort belopp, kostnaden i allt fall bleve mycket betydande.
Detta skulle bliva fallet även om det vid en taxering år 1927
hopsamlade materialet skulle kunna i betydande utsträckning tillgodogöras
vid den senare taxeringen, ty den för fastighetstaxeringen avsedda särskilda
taxeringsapparaten syntes i alla händelser få sättas i funktion i sin helhet båda
gångerna.
Föreliggande motioner skilja sig genom de beskattningsregler, som de särskilda
motionärerna ansett böra komma till användning vid en blivande
fastighetstaxering. Så förutsättes i motionen II: 328, att taxeringen förrättas
enligt de bestämmelser, som gällde vid fastighetstaxeringen år 1922. Enligt
motionerna 1:216 och II: 336 åter skulle visserligen de år 1922 tillämpade
författningarna tjäna som väsentligt underlag för taxeringen, men desamma
skulle kompletteras, förutom med nyttiga detaljer, hämtade från de av 1921
års kommunalskattekommitté och 1923 års taxeringssakkunniga framlagda
förslagen, med sådana anordningar, att taxeringen ej komme att utgöra
hinder för tillämpning under den efter taxeringen infallande femårsperioden
av de nya beskattningsregler, som till följd av kommunalskattefrågans lösning
komme att införas. De sålunda föreslagna anordningarna bestå främst däri,
att värdet av fasta maskiner föreslagits icke skola inräknas i fastighets
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
17
taxeringsvärde samt att kammarrätten skulle utgöra sista instans i mål
rörande fastighetstaxering. I fråga om värdesättning av skogsmark och
växande skog hava vissa ändringar föreslagits i de vid fastighetstaxeringen
år 1922 gällande bestämmelserna, innebärande bland annat ändrad medeltalsberäkning
av virkesprisen.
På grund av det läge, vari utredningen rörande kommunalskattefrågan
befinner sig, har utskottet funnit sig böra biträda förslaget om förlängning
av nu gällande, endast för viss tid antagna lagstiftning i ämnet.
Vissa nackdelar kunna utan tvivel följa med att förlägga tidpunkten för nästa
allmänna fastighetstaxerings utförande senare än fem år efter den sist verkställda.
Såsom redan 1924 års bevillningsutskott framhöll, liava mångenstädes
fastighetsvärdena sjunkit efter 1921 års utgång och sedan detta uttalande
gjordes torde en ytterligare nedgång i dessa värden liava ägt rum. Med
hänsyn främst till de ovissa konjunkturer, som rådde vid tiden för den senast
utförda allmänna fastighetstaxeringen, torde nu gällande värden på sina
håll vara ganska ojämna och detta gäller såväl jordbruksfastighet som annan
fastighet.
Ehuru utskottet sålunda funnit ett visst fog föreligga för de framställda kraven
på en allmän fastighetstaxering år 1927, har utskottet likväl ansett de därmed
förenade olägenheterna väga tyngre. Den i motionen II: 328 föreslagna
utvägen skulle säkerligen leda antingen till ett uppskov med tillämpningen av
flera viktiga delar av den blivande lagstiftningen å kommunalbeskattningens
område eller ock till ett betydande arbete för att bringa den företagna värderingen
till överensstämmelse med denna lagstiftning. Ett bifall till motionerna
1:216 och II: 336 åter skulle innebära ett ställningstagande till flera
viktiga principfrågor, innan en fullständig, å dessa frågors bedömande inverkande
utredning föreligger i färdigt skick. I viss mån skulle visserligen
ett dylikt ståndpunktstagande kunna undgås, därest särskilt värde åsattes
fasta maskiner, vilka enligt en blivande lagstiftning måhända icke komma
att inräknas i fastighet, men säkerligen förelåge det oaktat risker för konflikter
med denna lagstiftning. Särskilt vill utskottet framhålla, att en lösning
av den viktiga frågan om ett påskyndande med avgörandet av besvär
över åsätta taxeringsvärden svårligen torde kunna vinnas utan ett föregripande
av den kommande lagstiftningen. Denna fråga har utskottet funnit värd
desto större beaktande som genom gällande garantibeskattning av fastighet
taxeringsvärdena direkt inverka å storleken av den bevillning, vilken bör
utgå i förhållande till inkomst av fastighet.
Därest uppskovet med fastighetstaxeringen begränsas till ett enda år, torde
de därmed förenade olägenheterna icke kunna tillmätas utslagsgivande betydelse.
Farhågan att ett fördröjande av kommunalskattefrågans lösning
skulle innebära ett ytterligare framskjutande av fastighetstaxeringen synes
även vara det viktigaste motivet för de i motionerna framställda yrkandena.
Utskottet vill emellertid bestämt uttala, att en allmän fastighetstaxering bör
Bihanil till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 9 höft. (Kr 22—23-) 2
Utskottets
yttrande.
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
komma till stånd år 1928 och detta även om kommunalskattefrågan icke
löses vid 1927 års riksdag. Såsom en direkt fördel med ett uppskov till år
1928 vill utskottet framhålla, att läget å fastighetsmarknaden sannolikt är
något mera stabiliserat då än för närvarande och att förty större möjlighet
vinnes för att taxeringsvärdena skola äga tillförlitlighet under hela den därefter
följande femårsperioden.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 34, samt med avslag ej mindre
å motionen II: 328 av herr Eriksson i Västbro m. fl. än
även å motionerna 1: 216 av herr Sederholm m. fl. och
II: 336 av herr Anderson i Storegården m. fl., sistnämnda
båda motioner i vad desamma hänvisats till
bevillningsutskottet, antaga
1) ovan införda förslag till förordning om fastighetstaxering
år 1927;
2) ovan införda förslag till förordning om särskilda
grunder för utgörande av kommunalutskylder för år
1927 m. m.; samt
3) ovan införda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 1 § i förordningen den 29 juni 1921 (nr 411)
angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt
skattetyngda landskommuner.
Stockholm den 1 mars 1926.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Björnsson,
Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson
i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Johansson i Hornsberg, Wahlmark,
Israel Holmgren, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm och Johansson i
Krogstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:195 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fastighetstaxering år 1927 m. m. s. 2 i texten