Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ändrad, lydelse av § 12 mom 1 i förordningen den 9 juni 1911

1926-03-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:28, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ändrad, lydelse av § 12 mom 1 i förordningen den 9 juni 1911

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

7

Sr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1926 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till ändrad, lydelse av § 12 mom 1 i

förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande

varor.

I en den 19 februari 1926 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 142, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över fmansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen besluta,

dels att § 12 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa

för inkommande varor skall hava följande ändrade lydelse:

§ 12.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation

av fartyg av mer än 40 tons avgiftspliktig dräktighet, vare sig svenskt

eller utländskt, eller av järnfartyg av mer än 5 men icke över 40 tons

avgiftspliktig dräktighet, vilket är avsett att omedelbart erhålla eller äger

utländsk nationalitet, äge att för därvid använda, från utrikes ort införda

tullpliktiga materialier, skeppsförnödenlieter och skeppsinventarier, däribland

inbegripna till fartygets inredning hörande, fast anbragta eller särskilt avpassade

föremål och sådana för dess utrustning erforderliga artiklar, vilka

genom varaktig beteckning tydligen utmärkts såsom för fartyget uteslutande

avsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullavgiften eller i det

fall, att enligt medgivande, som här nedan sägs, tullavgiften icke blivit erlagd,

utan allenast säkerhet för densamma ställts, njuta befrielse från dess

gäldande under villkor:

c) att skett; skolande, vad utrustningsartiklar angår, dessutom

avlämnas bevis av tullförvaltning, att det här ovan beträffande sådana artiklar

för den medgivna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd

besiktning funnits vara för handen;

— —--—---— — — meddelade föreskrifter;

dels ock att ändringen skall träda i kraft den 1 juli 1926.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Utskottet.

Gällande bestämmelser.

Framställning

av ordföranden

i

Sveriges

varvsindustriförening.

Propositio
nen.

Jämlikt § 12 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 (nr SO) med tulltaxa

för inkommande varor äger den som här i riket verkställt nybyggnad,

förbyggnad eller reparation av fartyg av mer än 40 tons avgiftspliktig

dräktighet, vare sig svenskt eller utländskt, eller av järnfartyg av mer än

5 men icke över 40 tons avgiftspliktig dräktighet, vilket är avsett att omedelbart

erhålla eller äger utländsk nationalitet, att för därvid använda, från

utrikes ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland

inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, vilka antingen

icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock genom

särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för fartyget uteslutande

avsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullavgiften eller

i det fall, att enligt medgivande som i författningsrummet omförmäles tullavgiften

icke blivit erlagd utan allenast säkerhet för densamma ställts, njuta

befrielse från dess gäldande under vissa i författningsrummet närmare angivna

villkor.

I en den 20 januari 1926 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven skrift

har ordföranden i Sveriges varvsindustriförening direktören H. G. Hammar

gjort framställning om ändring av ifrågavarande bestämmelser därhän, att

tullrestitution skulle få åtnjutas för »till fartygets inredning hörande, fast

anbragta eller särskilt avpassade föremål eller för dess utrustning erforderliga

artiklar, vilka genom varaktig beteckning tydligen utmärkts såsom för

fartyget uteslutande avsedda». Härjämte har påyrkats borttagande av den

nuvarande föreskriften därom, att beträffande husgerådssaker skall avlämnas

bevis av tullförvaltning att de för den medgivna förmånen stadgade särskilda

villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen.

Den föreliggande propositionen är föranledd av nyssnämnda framställning

och förslaget är byggt på ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

över framställningen gemensamt avgivet utlåtande. Rörande utredningens

innehåll får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet.

För egen del har föredragande departementschefen till nämnda protokoll

anfört följande:

»Lika med kommerskollegium och generaltullstyrelsen finner jag mig böra

förorda framställningen om att skeppsinventarier i allmänhet måtte förklaras

delaktiga av den i § 12 tulltaxeförordningen medgivna förmån. I fråga om

utrustningsartiklar torde genom fordran på varaktig beteckning å sådana

säkerhet vinnas för att tullfrihet erhålles allenast beträffande föremal, vilka

äro uteslutande avsedda för det ifrågavarande fartyget. Mot den av ämbetsverken

föreslagna formuleringen av förevarande stadganden i § 12 tulltaxeförordningen

har jag intet att erinra.

Även vad angår frågan om besiktning genom tullmyndighet och intyg

däröver beträffande utrustningsartiklar delar jag ämbetsverkens uppfattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

0

Av ämbetsverken har föreslagits, att ändringen skulle träda i kraft den

1 juli 1926 men då tillämpas även å därförinnan införda föremål, därest de

använts vid nybyggnad, förbyggnad eller reparation av fartyg som tidigast

nämnda dag befunnits i fullfärdigt skick. Mot tidpunkten för ikraftträdandet

har jag icke funnit anledning till erinran. Någon särskild övergångsbestämmelse

torde däremot icke erfordras, då det med ämbetsverkens förslag avsedda

syftet lärer uppnås redan med ikraftträdandebestämmelsen.»

Den i ärendet verkställda utredningen har synts utskottet giva vid handen,

att med de nuvarande bestämmelsernas avfattning generaltullstyrelsen

icke kunnat medgiva den svenska varvsindustrien tullrestitution i

önskvärd utsträckning. I dylikt hänseende befinner sig den inhemska industrien

på området således i en ofördelaktig ställning i den internationella

konkurrensen. Genom de av Kungl. Maj:t nu föreslagna ändringarna

i ifrågavarande bestämmelser torde möjlighet beredas till utbildning av

en sådan tillämpning av ifrågavarande restitutionsförfarande, som kan

fullt tillfredsställa den svenska varvsindustriens berättigade krav.

Av sålunda anförda skäl får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 142, besluta,

dels att § 12 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911

(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor skall hava

följande ändrade lydelse:

§ 12.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad

eller reparation av fartyg av mer än 40 tons avgiftspliktig

dräktighet, vare sig svenskt eller utländskt,

eller av järnfartyg av mer än 5 men icke över 40 tons

avgiftspliktig dräktighet, vilket är avsett att omedelbart

erhålla eller äger utländsk nationalitet, äge att för därvid

använda, från utrikes ort införda tullpliktiga materialier,

skeppsförnödenheter och skeppsinventarier,

däribland inbegripna till fartygets inredning hörande,

fast anbragta eller särskilt avpassade föremål och

sådana för dess utrustning erforderliga artiklar, vilka

genom varaktig beteckning tydligen utmärkts såsom

för fartyget uteslutande avsedda, restitutionsvis återbekomma

den erlagda tullavgiften eller i det fall, att

enligt medgivande, som här nedan sägs, tullavgiften

icke blivit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma

ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 12 käft. (Nr 26—28.)

Ut sköttel^

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

c) att — — — skett; skolande, vad utrustningsartiklar

angår, dessutom avlämnas bevis av tullförvaltning,

att det här ovan beträffande sådana artiklar för

den medgivna förmånen stadgade särskilda villkor vid

verkställd besiktning funnits vara för handen;

—■ — — — — — — — meddelade föreskrifter;

dels ock att ändringen skall träda i kraft den 1 juli

1926.

Stockholm den 16 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK Rf")ING.

Närvarande: se under betänkandet nr 2(>.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1026.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:110 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 12 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 s. 4 i texten