Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908
1926-03-22 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1926:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1926 kl. 11 f. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om fortsatt tillfällig
höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften ävensom
i ämnet väckta motioner.
I en den 22 januari 1926 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 42, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen
den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper, fortfarande till och med den 30 juni 1927 skall utgå
med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse av
3 § i förstnämnda förordning stadgade belopp, med rätt för Konungen att,
om särskilda förhållanden därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens
nedsättande till lägst de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt
förordningen den 15 augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i
omförmälda förordning den 6 november 1908.
Till utskottet hava jämväl överlämnats två i anledning av förevarande
proposition väckta likalydande motioner, nr 225 i första kammaren av herr
Fehr och nr 351 i andra kammaren av herr Hamrin, i vilka hemställts,
»att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 42,
för sin del antaga följande förordning om viss fortsatt tillfällig höjning
av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angåB
i hårig till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 18 höft. (Nr 35.)
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
ende en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade
stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper, fortfarande till och med den 30 juni 1927 skall, såvitt
gäller obligationer, utgå med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175)
om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade belopp, med
rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden därtill föranleda, förordna
om stämpelavgiftens nedsättande till lägst de belopp, vilka i motsvarande
fall utgingo enligt förordningen den 15 augusti 1913 (nr 191)
om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning den 6 november 1908.»
Utskottet. Ue stämpelavgifter, om vilkas förlängda giltighet den föreliggande propoDepartements-
sitionen innehåller förslag och vilka i det stora hela tillämpats från och
chefen. med den 1 december 1918, äro i fråga om aktier, lotter, andelsbevis och
delaktighetsbevis fyra gånger och vad angår obligationer dubbelt så höga
som de före kristidens förhöjningar utgående stämpelavgifterna.
Efter att hava erinrat bland annat härom har föredragande departementschefen
till ovannämnda statsrådsprotokoll meddelat, att beloppen av försålda
fondstämplar under de år, då de allmänna skattesatserna i stort sett varit
desamma som för närvarande, hava utgjort, i hela krontal räknat:
år 1919 ........................ kr. 8,301,894 år 1923 ........................ kr. 1,853,283
» 1920 ........................ » 5,448,826 » 1924 ........................ » 1,913,291
» 1921 ........................ » 2,320,751 » 19251........................ » 2,285,000.
» 1922 ........................ » 2,362,046
I motiveringen för förslaget har departementschefen erinrat, hurusom vid
tidigare prövning av fråga om fortsatt giltighet av de högre stämpelsatserna
vid köp och byte av fondpapper från statsfinansiell synpunkt ansetts betänkligt
att utan synnerligen tungt vägande skäl upphöra att utnyttja de skattekällor
av någon betydenhet som redan anlitats. Vidare har departementschefen
meddelat, att vid framläggandet av finansplan för statsregleringen
för budgetåret 1926—1927 förutsatts, att den högre fondstämpeln komme att
gälla även under sagda budgetår, och hade beräkningen av stämpelmedlen
verkställts under denna förutsättning. Enligt departementschefens mening
förelåge icke heller nu anledning att vidtaga ändring uti de utgående
stämpelsatserna.
Motionerna. Ovannämnda motioner avse, att beträffande aktier, lotter, andels- och delaktighetsbevis
fondstämpelavgifterna skola återföras till de belopp, som gällde
före kristidens höjningar. Till stöd för detta yrkande hava motionärerna
ur statsfinansiell synpunkt anfört bland annat, att en sänkning av fondstämpeln
med säkerhet skulle föranleda ökade affärer samt att härav skulle
1 Uppgiften för detta år är preliminär.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
3
följa, att nedgången i statens stämpelinkomst icke komme att motsvara
stämpelavgiftens nedsättning. Beträffande vad motionärerna i övrigt anfört
torde utskottet få hänvisa till den i första kammaren väckta motionen.
Med anledning av det i motionerna framställda yrkandet har inom finansdepartementet
verkställts en undersökning, som avsett att söka beräkna den
minskning i fondstämpelns avkastning, som skulle bliva eu följd av den
föreslagna nedsättningen. Utredningens resultat har sammanfattats i en promemoria,
som ställts till utskottets förfogande och som åtföljer detta betänkande
såsom bilaga. I promemorian har, med utgångspunkt från däri
återgivna beräkningar, meddelats, att, därest man räknade med oförändrad
omsättning, den av ett bifall till motionerna föranledda minskningen i
fondstämpelns avkastning skulle uppgå till omkring 1,420,000 kronor. Vidare
har anförts:
En sådan ökning i aktieomsättningen, att hela denna brist skulle täckas,
betydde en fyra gånger så stor omsättning som beräknats för år 1925, vilket
icke syntes vara ett möjligt resultat endast av skattesänkningen. Om man
stannade vid en icke alldeles otänkbar ökning av 200,000,000 kronor, skulle
ändock kvarstå en stämpelbrist av omkring 1,120,000 kronor. Därest skattesatsen
sänktes till hälften och man räknade med en ökad omsättning av
100,000,000 kronor, skulle stämpelminskningen belöpa sig till omkring 650,000
kronor.
Motionärernas antagande, att en nedsättning av fondstämpeln för aktier
skulle föranleda ökning i omsättningen samt att på grund härav inkomstminskningen
för statsverket icke skulle komma att fullt motsvara sänkningen,
kan möjligen vara riktigt. Frågan, i vilken omfattning en viss
sänkning av stämpelavgiften skulle kunna medföra ökning i omsättningen,
undandrager sig ett säkert bedömande. Dock finnes det enligt utskottets
mening anledning antaga, att ökningen icke skulle bliva så stor, att den i
avsevärd mån skulle uppväga sänkningen i skattesatsen.
De ur promemorian ovan återgivna siffrorna äro ägnade att visa,
hurusom, även om man antager en stor och enligt utskottets mening
osannolik stegring av omsättningen såsom följd av den i motionerna föreslagna
nedsättningen av stämpelavgiften, den inkomstminskning, man har
att räkna med, är betydande. Det framgår också, att även om sänkningen,
såsom inom utskottet ifrågasatts, begränsas till hälften av de nu utgående
stämpelavgifterna, inkomstminskningen måste antagas bliva avsevärd.
På sätt ovan återgivits har föredragande departementschefen i sitt anförande
till ovannämnda statsrådsprotokoll meddelat, att stämpelmedlen i statsverkspropositionen
beräknats under förutsättning av oförändrade skattesatser för
fondstämpeln.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget bär utskottet ansett sig icke
kunna tillstyrka bifall till ett förslag, som måste antagas så väsentligt som
det i de föreliggande motionerna framlagda minska avkastningen av eu bland
Utredning.
Utskottets
g filande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
stämpelskatterna och som därigenom skulle kunna i sin mån försvåra förverkligandet
av viktiga önskemål med avseende på budgetens avvägning. Icke
heller en nedsättning '' till hälften av de nu gällande stämpelbeloppen har
utskottet ansett ur statsfmansiell synpunkt tillrådlig.
Av nu anförda skäl har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till
Kungl. Maj:ts förevarande proposition oförändrad.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 42 och med avslag å motionerna I: 225
av herr Fehr och It 351 av herr Hamrin, antaga det
med propositionen framlagda, ovan återgivna förslaget
till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen
för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper stadgade stämpelavgiften.
Stockholm den 22 mars 1926.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad*, Johan Nilsson i Kristianstad*,
Rune, Pers, Björnsson, Boren*, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta,
Lithander, Olsson i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Åström*, Vrång, Israel
Holmgren*, Björklund, Olsson i Gävle, Granath* och Johansson i Krogstorp*.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Reservationer-,
av herrar Röing, Johan Nilsson i Kristianstad, Pers och Boren, vilka
ansett, att den i utskottets betänkande ingående motiveringen bort hava
följande lydelse:
»De under kristiden vidtagna förhöjningarna av stämpelavgiften vid
köp och byte av fondpapper tillkommo i huvudsakligt syfte att motverka
en osund spekulation å fondmarknaden. Bestämmelserna ifråga erhöllo
karaktären av ett provisorium, och avsikten var alltså redan från början
att förhöjningarna icke skulle kvarstå, sedan normala förhållanden åter
inträtt. Att i nämnda syfte vidare bibehålla den nu utgående höga fondstämpeln
vid köp och byte av aktier, lotter, andels- och delaktighetsbevis
kan icke vara av förhållandena påkallat, och det lärer icke kunna bestridas
att, på sätt i motionerna framhållits, ett fortsatt uttagande av sistnämnda
stämpelavgift verkar hindrande för den saneringsprocess, vars fullföljande
är en viktig förutsättning för ett ekonomiskt tillfrisknande, samt i åtskilliga
avseenden i övrigt är till men för näringslivet. Om motionärernas
yrkande hedömes enbart ur dessa synpunkter, torde intet vara att erinra
mot bifall därtill.
Med hänsyn till det nu rådande ekonomiska läget måste emellertid åt
den statsfinansiella synpunkten, som vid förhöjningarnas tillkomst var av
mera underordnad vikt, numera skänkas vida större betydelse, och det är
ock allenast denna synpunkt, som i motiveringen till den kungliga propositionen
framförts såsom skäl för en fortsatt tillämpning av förenämnda
provisoriska bestämmelser. Härvid framträder givetvis ock spörsmålet om
nedsättning av den direkta och den indirekta beskattningen. Motionärerna
framhålla visserligen, att en nedsättning av fondstämpeln för aktier skulle
föranleda ökning i omsättningen därav samt att inkomstminskningen för
statsverket därför icke skulle komma att motsvara sänkningen. Detta antagande
torde väl vara riktigt, men den utredning i ärendet, som stått
utskottet till huds, har icke möjliggjort ett tillförlitligt bedömande av,
vilken inverkan på stämpelmedlen, som i årets statsverksproposition beräknats
under förutsättning av oförändrade skattesatser, en större eller
mindre nedsättning av desamma skulle medföra.
Vid sådant förhållande har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka
bifall till motionerna, men finner sig utskottet höra uttala den uppfattningen,
att en sänkning av den i motionerna avsedda stämpelavgiften bör vidtagas,
så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella läget prövas kunna ske.»;
samt av herr Lithander.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Bilaga.
P. M.
angående beräkning av inkomstminskning vid ett bifall till herr Fehrs
motion 1: 225 i fråga om fondstämpelavgiften.
Enligt från bank- och fondinspektionen erhållen uppgift skulle sammanlagda
beloppet å avräkningsnotor för aktie- och obligationsförsäljningen
år 1925 hos bankbolag och andra fondkommissionärer hava uppgått till
1,238,554,899 kronor 78 öre. Då vid varje transaktion upprättas två notor,
svarar häremot ett omsatt värdebelopp av 619,277,449 kronor 89 öre eller i
runt tal 619,000,000 kronor.
I sistnämnda summa ingå emellertid även statsobligationer, som äro
stämpelfria, försäljningar i fall då ena parten är en statsinrättning (stämpelfria)
samt försäljningar till och från utlandet. Det är förenat med betydande
svårigheter att uppskatta vad dessa grupper sammanlagt kunna representera
uti omsatt värde; man har ansett sig möjligen kunna räkna med 50,000,000
kronor.
Den återstående delen av ifrågavarande fondpappersförsäljning skulle utgöra
569,000,000 kronor. Häremot svarande stämpelbelopp uppgå till, enligt
uppgift från bank- och fondinspektionen, 1,849,053 kronor 63 öre. Att sistnämnda
belopp är mindre än det, som uppgivits i propositionen, 2,285,000
kronor, torde huvudsakligen bero på att däri ingå allenast sådana transaktioner,
som gått genom bankbolag och andra fondkommissionärer.
För fördelning av värdepappersomsättningen, i runt tal 570,000,000 kronor
och stämpelbeloppet, i runt tal 1,850,000 kronor emellan aktier och obligationer
måste man känna medelskattesatserna i förhållande till värdet. Enligt
gällande bestämmelser utgår stämpel vid aktier och dylika värdepapper med
60 öre, då fondpapperens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,
och därefter med 60 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor. För
obligationer gäller motsvarande med en skattesats av 10 öre. Med denna
bestämning är det tydligt, att den relativa medelskattesatsen måste ligga
något, om ock redan vid ej så höga belopp obetydligt över 0.6 % resp. 0.1
Denna förskjutning torde emellertid vara så obetydlig, att man i förevarande
utredning bör kunna helt bortse från densamma.
Omsättnings- och stämpelbeloppen skulle i enlighet härmed fördela sig
sålunda:
Ömsa
; t n i n g
Stämpel
Milj. kr.
%
Kr.
%
Aktier och dylikt...............
............ 256
44.9
.1,536,000
83
Obligationer .....................
............... 314
55.1
314,000
17
570
100. o
1,850,000 j
100
I förbigående må anmärkas att man för bestämmandet av förhållandet
mellan aktie- och obligationsomsättningen icke kan hava någon ledning av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 7
statistiken från Stockholms fondbörs med hänsyn till det begränsade antal
obligationslån, som noteras å börsen. Emellertid lärer genom de särskilda
bankernas och övriga fondkommissionärernas försorg frivilliga undersökningar
pågå rörande nämnda förhållande. Uppgifter härom torde kunna
erhållas från svenska fondhandlareföreningen. Enligt vad som meddelats
hava ett mindre antal hittills framkomna uppgifter ur dessa undersökningar
i regel — siffrorna växla betydligt för olika banker och fondkommissionärer
— givit en större relativ andel uti stämpeluppbörden för obligationer än
den här framräknade 17 %. Anledningen därtill torde vara att söka i det
förhållandet, att de hittills sammanställda uppgifterna utgått från banker
och fondkommissionärer, vilka i relativt stor omfattning sysslat med obligationsaffärer.
Allteftersom materialet fullständigas med uppgifter från jämväl
andra banker och fondkommissionärer, torde sannolikt nämnda undersökningars
genomsnittssiffra komma att giva stöd för ett antagande att obligationers
relativa andel i fondstämpeluppbörden håller sig omkring 17 %.
Skillnaden mellan den i propositionen angivna stämpeluppbörden 2,285,000
kronor och förutnämnda belopp 1,850,000 kronor utgör 435,000 kronor. Hur
fördelningen av detta belopp ställer sig mellan aktier och obligationer är
omöjligt att bestämma. Om man antager samma fördelning som förut
nämnts eller efter 17 % torde emellertid det beräknade resultatet sannolikt
icke i någon mera avsevärd mån avvika från det verkliga.
Tillämpas denna fördelning av totala stämpelbeloppet kan hela den stämpelpliktiga
fondpappersförsäljningen beräknas till 704,000,000 kronor på följande
sätt:
Stämpel ! Omsättning
_ % j Kr. j Milj. kr. ! %
Aktier och dylikt.............................. 83 1,896,550 , 316 44.s
Obligationer ................................... 17_388,450 388 55.1
i 100 2,285,000 704 100. o
Motionen avser en nedsättning av aktiestämpeln till (ungefär) eu fjärdedel
av den nuvarande. Därest man räknade med oförändrad omsättning av
aktier och dylikt, skulle med utgångspunkt från förutnämnda beräkningar
minskningen i fondstämpelns avkastning uppgå till omkring 1,420,000 kronor.
En sådan ökning i aktieomsättningen, att hela denna brist skulle täckas,
måste betyda en fyra gånger så stor omsättning som beräknats för år 1925,
vilket icke lärer vara ett möjligt resultat endast av skattesänkningen. Om
man stannar vid eu icke alldeles otänkbar ökning av 200,000,000 kronor
skulle ändock kvarstå en stämpelbrist av omkring 1,120,000 kronor. Därest
skattesatsen sänktes till hälften och man räknade med en ökad omsättning
av 100,000,000 kronor, skulle stämpelminskningen belöpa sig till omkring
650,000 kronor. Även andra kombinationer kunna framräknas ur de angivna
siffrorna.
Stockholm, finansdepartementet den 20 februari ]926.
Gunnar W. Sjögren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen d a1 i texten