Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908

1926-03-22 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1926 kl. 11 f. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om fortsatt tillfällig

höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften ävensom

i ämnet väckta motioner.

I en den 22 januari 1926 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 42, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen

den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper, fortfarande till och med den 30 juni 1927 skall utgå

med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse av

3 § i förstnämnda förordning stadgade belopp, med rätt för Konungen att,

om särskilda förhållanden därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens

nedsättande till lägst de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt

förordningen den 15 augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i

omförmälda förordning den 6 november 1908.

Till utskottet hava jämväl överlämnats två i anledning av förevarande

proposition väckta likalydande motioner, nr 225 i första kammaren av herr

Fehr och nr 351 i andra kammaren av herr Hamrin, i vilka hemställts,

»att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 42,

för sin del antaga följande förordning om viss fortsatt tillfällig höjning

av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angåB

i hårig till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 18 höft. (Nr 35.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

ende en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade

stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper, fortfarande till och med den 30 juni 1927 skall, såvitt

gäller obligationer, utgå med de i förordningen den 13 april 1922 (nr 175)

om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade belopp, med

rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden därtill föranleda, förordna

om stämpelavgiftens nedsättande till lägst de belopp, vilka i motsvarande

fall utgingo enligt förordningen den 15 augusti 1913 (nr 191)

om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning den 6 november 1908.»

Utskottet. Ue stämpelavgifter, om vilkas förlängda giltighet den föreliggande propoDepartements-

sitionen innehåller förslag och vilka i det stora hela tillämpats från och

chefen. med den 1 december 1918, äro i fråga om aktier, lotter, andelsbevis och

delaktighetsbevis fyra gånger och vad angår obligationer dubbelt så höga

som de före kristidens förhöjningar utgående stämpelavgifterna.

Efter att hava erinrat bland annat härom har föredragande departementschefen

till ovannämnda statsrådsprotokoll meddelat, att beloppen av försålda

fondstämplar under de år, då de allmänna skattesatserna i stort sett varit

desamma som för närvarande, hava utgjort, i hela krontal räknat:

år 1919 ........................ kr. 8,301,894 år 1923 ........................ kr. 1,853,283

» 1920 ........................ » 5,448,826 » 1924 ........................ » 1,913,291

» 1921 ........................ » 2,320,751 » 19251........................ » 2,285,000.

» 1922 ........................ » 2,362,046

I motiveringen för förslaget har departementschefen erinrat, hurusom vid

tidigare prövning av fråga om fortsatt giltighet av de högre stämpelsatserna

vid köp och byte av fondpapper från statsfinansiell synpunkt ansetts betänkligt

att utan synnerligen tungt vägande skäl upphöra att utnyttja de skattekällor

av någon betydenhet som redan anlitats. Vidare har departementschefen

meddelat, att vid framläggandet av finansplan för statsregleringen

för budgetåret 1926—1927 förutsatts, att den högre fondstämpeln komme att

gälla även under sagda budgetår, och hade beräkningen av stämpelmedlen

verkställts under denna förutsättning. Enligt departementschefens mening

förelåge icke heller nu anledning att vidtaga ändring uti de utgående

stämpelsatserna.

Motionerna. Ovannämnda motioner avse, att beträffande aktier, lotter, andels- och delaktighetsbevis

fondstämpelavgifterna skola återföras till de belopp, som gällde

före kristidens höjningar. Till stöd för detta yrkande hava motionärerna

ur statsfinansiell synpunkt anfört bland annat, att en sänkning av fondstämpeln

med säkerhet skulle föranleda ökade affärer samt att härav skulle

1 Uppgiften för detta år är preliminär.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

3

följa, att nedgången i statens stämpelinkomst icke komme att motsvara

stämpelavgiftens nedsättning. Beträffande vad motionärerna i övrigt anfört

torde utskottet få hänvisa till den i första kammaren väckta motionen.

Med anledning av det i motionerna framställda yrkandet har inom finansdepartementet

verkställts en undersökning, som avsett att söka beräkna den

minskning i fondstämpelns avkastning, som skulle bliva eu följd av den

föreslagna nedsättningen. Utredningens resultat har sammanfattats i en promemoria,

som ställts till utskottets förfogande och som åtföljer detta betänkande

såsom bilaga. I promemorian har, med utgångspunkt från däri

återgivna beräkningar, meddelats, att, därest man räknade med oförändrad

omsättning, den av ett bifall till motionerna föranledda minskningen i

fondstämpelns avkastning skulle uppgå till omkring 1,420,000 kronor. Vidare

har anförts:

En sådan ökning i aktieomsättningen, att hela denna brist skulle täckas,

betydde en fyra gånger så stor omsättning som beräknats för år 1925, vilket

icke syntes vara ett möjligt resultat endast av skattesänkningen. Om man

stannade vid en icke alldeles otänkbar ökning av 200,000,000 kronor, skulle

ändock kvarstå en stämpelbrist av omkring 1,120,000 kronor. Därest skattesatsen

sänktes till hälften och man räknade med en ökad omsättning av

100,000,000 kronor, skulle stämpelminskningen belöpa sig till omkring 650,000

kronor.

Motionärernas antagande, att en nedsättning av fondstämpeln för aktier

skulle föranleda ökning i omsättningen samt att på grund härav inkomstminskningen

för statsverket icke skulle komma att fullt motsvara sänkningen,

kan möjligen vara riktigt. Frågan, i vilken omfattning en viss

sänkning av stämpelavgiften skulle kunna medföra ökning i omsättningen,

undandrager sig ett säkert bedömande. Dock finnes det enligt utskottets

mening anledning antaga, att ökningen icke skulle bliva så stor, att den i

avsevärd mån skulle uppväga sänkningen i skattesatsen.

De ur promemorian ovan återgivna siffrorna äro ägnade att visa,

hurusom, även om man antager en stor och enligt utskottets mening

osannolik stegring av omsättningen såsom följd av den i motionerna föreslagna

nedsättningen av stämpelavgiften, den inkomstminskning, man har

att räkna med, är betydande. Det framgår också, att även om sänkningen,

såsom inom utskottet ifrågasatts, begränsas till hälften av de nu utgående

stämpelavgifterna, inkomstminskningen måste antagas bliva avsevärd.

På sätt ovan återgivits har föredragande departementschefen i sitt anförande

till ovannämnda statsrådsprotokoll meddelat, att stämpelmedlen i statsverkspropositionen

beräknats under förutsättning av oförändrade skattesatser för

fondstämpeln.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget bär utskottet ansett sig icke

kunna tillstyrka bifall till ett förslag, som måste antagas så väsentligt som

det i de föreliggande motionerna framlagda minska avkastningen av eu bland

Utredning.

Utskottets

g filande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

stämpelskatterna och som därigenom skulle kunna i sin mån försvåra förverkligandet

av viktiga önskemål med avseende på budgetens avvägning. Icke

heller en nedsättning '' till hälften av de nu gällande stämpelbeloppen har

utskottet ansett ur statsfmansiell synpunkt tillrådlig.

Av nu anförda skäl har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande proposition oförändrad.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 42 och med avslag å motionerna I: 225

av herr Fehr och It 351 av herr Hamrin, antaga det

med propositionen framlagda, ovan återgivna förslaget

till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen

för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Stockholm den 22 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad*, Johan Nilsson i Kristianstad*,

Rune, Pers, Björnsson, Boren*, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta,

Lithander, Olsson i Golvvasta, Lövgren i Nyborg, Åström*, Vrång, Israel

Holmgren*, Björklund, Olsson i Gävle, Granath* och Johansson i Krogstorp*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Reservationer-,

av herrar Röing, Johan Nilsson i Kristianstad, Pers och Boren, vilka

ansett, att den i utskottets betänkande ingående motiveringen bort hava

följande lydelse:

»De under kristiden vidtagna förhöjningarna av stämpelavgiften vid

köp och byte av fondpapper tillkommo i huvudsakligt syfte att motverka

en osund spekulation å fondmarknaden. Bestämmelserna ifråga erhöllo

karaktären av ett provisorium, och avsikten var alltså redan från början

att förhöjningarna icke skulle kvarstå, sedan normala förhållanden åter

inträtt. Att i nämnda syfte vidare bibehålla den nu utgående höga fondstämpeln

vid köp och byte av aktier, lotter, andels- och delaktighetsbevis

kan icke vara av förhållandena påkallat, och det lärer icke kunna bestridas

att, på sätt i motionerna framhållits, ett fortsatt uttagande av sistnämnda

stämpelavgift verkar hindrande för den saneringsprocess, vars fullföljande

är en viktig förutsättning för ett ekonomiskt tillfrisknande, samt i åtskilliga

avseenden i övrigt är till men för näringslivet. Om motionärernas

yrkande hedömes enbart ur dessa synpunkter, torde intet vara att erinra

mot bifall därtill.

Med hänsyn till det nu rådande ekonomiska läget måste emellertid åt

den statsfinansiella synpunkten, som vid förhöjningarnas tillkomst var av

mera underordnad vikt, numera skänkas vida större betydelse, och det är

ock allenast denna synpunkt, som i motiveringen till den kungliga propositionen

framförts såsom skäl för en fortsatt tillämpning av förenämnda

provisoriska bestämmelser. Härvid framträder givetvis ock spörsmålet om

nedsättning av den direkta och den indirekta beskattningen. Motionärerna

framhålla visserligen, att en nedsättning av fondstämpeln för aktier skulle

föranleda ökning i omsättningen därav samt att inkomstminskningen för

statsverket därför icke skulle komma att motsvara sänkningen. Detta antagande

torde väl vara riktigt, men den utredning i ärendet, som stått

utskottet till huds, har icke möjliggjort ett tillförlitligt bedömande av,

vilken inverkan på stämpelmedlen, som i årets statsverksproposition beräknats

under förutsättning av oförändrade skattesatser, en större eller

mindre nedsättning av desamma skulle medföra.

Vid sådant förhållande har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka

bifall till motionerna, men finner sig utskottet höra uttala den uppfattningen,

att en sänkning av den i motionerna avsedda stämpelavgiften bör vidtagas,

så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella läget prövas kunna ske.»;

samt av herr Lithander.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Bilaga.

P. M.

angående beräkning av inkomstminskning vid ett bifall till herr Fehrs

motion 1: 225 i fråga om fondstämpelavgiften.

Enligt från bank- och fondinspektionen erhållen uppgift skulle sammanlagda

beloppet å avräkningsnotor för aktie- och obligationsförsäljningen

år 1925 hos bankbolag och andra fondkommissionärer hava uppgått till

1,238,554,899 kronor 78 öre. Då vid varje transaktion upprättas två notor,

svarar häremot ett omsatt värdebelopp av 619,277,449 kronor 89 öre eller i

runt tal 619,000,000 kronor.

I sistnämnda summa ingå emellertid även statsobligationer, som äro

stämpelfria, försäljningar i fall då ena parten är en statsinrättning (stämpelfria)

samt försäljningar till och från utlandet. Det är förenat med betydande

svårigheter att uppskatta vad dessa grupper sammanlagt kunna representera

uti omsatt värde; man har ansett sig möjligen kunna räkna med 50,000,000

kronor.

Den återstående delen av ifrågavarande fondpappersförsäljning skulle utgöra

569,000,000 kronor. Häremot svarande stämpelbelopp uppgå till, enligt

uppgift från bank- och fondinspektionen, 1,849,053 kronor 63 öre. Att sistnämnda

belopp är mindre än det, som uppgivits i propositionen, 2,285,000

kronor, torde huvudsakligen bero på att däri ingå allenast sådana transaktioner,

som gått genom bankbolag och andra fondkommissionärer.

För fördelning av värdepappersomsättningen, i runt tal 570,000,000 kronor

och stämpelbeloppet, i runt tal 1,850,000 kronor emellan aktier och obligationer

måste man känna medelskattesatserna i förhållande till värdet. Enligt

gällande bestämmelser utgår stämpel vid aktier och dylika värdepapper med

60 öre, då fondpapperens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,

och därefter med 60 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor. För

obligationer gäller motsvarande med en skattesats av 10 öre. Med denna

bestämning är det tydligt, att den relativa medelskattesatsen måste ligga

något, om ock redan vid ej så höga belopp obetydligt över 0.6 % resp. 0.1

Denna förskjutning torde emellertid vara så obetydlig, att man i förevarande

utredning bör kunna helt bortse från densamma.

Omsättnings- och stämpelbeloppen skulle i enlighet härmed fördela sig

sålunda:

Ömsa

; t n i n g

Stämpel

Milj. kr.

%

Kr.

%

Aktier och dylikt...............

............ 256

44.9

.1,536,000

83

Obligationer .....................

............... 314

55.1

314,000

17

570

100. o

1,850,000 j

100

I förbigående må anmärkas att man för bestämmandet av förhållandet

mellan aktie- och obligationsomsättningen icke kan hava någon ledning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 7

statistiken från Stockholms fondbörs med hänsyn till det begränsade antal

obligationslån, som noteras å börsen. Emellertid lärer genom de särskilda

bankernas och övriga fondkommissionärernas försorg frivilliga undersökningar

pågå rörande nämnda förhållande. Uppgifter härom torde kunna

erhållas från svenska fondhandlareföreningen. Enligt vad som meddelats

hava ett mindre antal hittills framkomna uppgifter ur dessa undersökningar

i regel — siffrorna växla betydligt för olika banker och fondkommissionärer

— givit en större relativ andel uti stämpeluppbörden för obligationer än

den här framräknade 17 %. Anledningen därtill torde vara att söka i det

förhållandet, att de hittills sammanställda uppgifterna utgått från banker

och fondkommissionärer, vilka i relativt stor omfattning sysslat med obligationsaffärer.

Allteftersom materialet fullständigas med uppgifter från jämväl

andra banker och fondkommissionärer, torde sannolikt nämnda undersökningars

genomsnittssiffra komma att giva stöd för ett antagande att obligationers

relativa andel i fondstämpeluppbörden håller sig omkring 17 %.

Skillnaden mellan den i propositionen angivna stämpeluppbörden 2,285,000

kronor och förutnämnda belopp 1,850,000 kronor utgör 435,000 kronor. Hur

fördelningen av detta belopp ställer sig mellan aktier och obligationer är

omöjligt att bestämma. Om man antager samma fördelning som förut

nämnts eller efter 17 % torde emellertid det beräknade resultatet sannolikt

icke i någon mera avsevärd mån avvika från det verkliga.

Tillämpas denna fördelning av totala stämpelbeloppet kan hela den stämpelpliktiga

fondpappersförsäljningen beräknas till 704,000,000 kronor på följande

sätt:

Stämpel ! Omsättning

_ % j Kr. j Milj. kr. ! %

Aktier och dylikt.............................. 83 1,896,550 , 316 44.s

Obligationer ................................... 17_388,450 388 55.1

i 100 2,285,000 704 100. o

Motionen avser en nedsättning av aktiestämpeln till (ungefär) eu fjärdedel

av den nuvarande. Därest man räknade med oförändrad omsättning av

aktier och dylikt, skulle med utgångspunkt från förutnämnda beräkningar

minskningen i fondstämpelns avkastning uppgå till omkring 1,420,000 kronor.

En sådan ökning i aktieomsättningen, att hela denna brist skulle täckas,

måste betyda en fyra gånger så stor omsättning som beräknats för år 1925,

vilket icke lärer vara ett möjligt resultat endast av skattesänkningen. Om

man stannar vid eu icke alldeles otänkbar ökning av 200,000,000 kronor

skulle ändock kvarstå en stämpelbrist av omkring 1,120,000 kronor. Därest

skattesatsen sänktes till hälften och man räknade med en ökad omsättning

av 100,000,000 kronor, skulle stämpelminskningen belöpa sig till omkring

650,000 kronor. Även andra kombinationer kunna framräknas ur de angivna

siffrorna.

Stockholm, finansdepartementet den 20 februari ]926.

Gunnar W. Sjögren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen d a1 i texten