Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om sänkning av maximigränsen för utminutering av spirituösa.

1926-04-13 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:37, Betänkande, i anledning av väckta motioner om sänkning av maximigränsen för utminutering av spirituösa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcottets betänkande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1926 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om sänkning av maximigränsen för utminutering av

spirituösa.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 186 i första

kammaren av hem Johan Bergman m. fl. och nr 261 i andra kammaren av herr

Elof Ljunggren m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte för sin del besluta

sådan ändring i gällande bestämmelser angående utminutering till köpare av

spritdrycker, att maximigränsen för sådan utminutering (för närvarande 4 liter

per kalendermånad) i möjligaste mån sänkes».

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för förslaget får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 48 § i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rus- utskottet.

drycker må spritdrycker icke utminuteras till samma köpare i större mycken- Gällande

het än fyra liter i kalendermånaden. Systembolag äger dock, om särskilda tämmelser.

skäl föreligga, efter därom skriftligen gjord framställning medgiva köpare

rätt att för visst tillfälle inköpa större myckenhet än den sålunda stadgade.

I motioner vid 1920 och 1921 års riksdagar väcktes förslag om sänkning av 1930 och 1921

maximum för spritdrycksransonerna vid utminutering till två liter i månaden. år* rihs~

Bevillningsutskottet (betänkande nr 33 år 1920 och nr 42 år 1921) tillstyrkte

bifall till motionerna. Andra kammaren beslöt i enlighet med bevillningsutskottets

förslag, varemot första kammaren biträdde reservationsvis framställda

yrkanden om avslag å motionerna. Vid nämnda utgång förföll frågan för

såväl 1920 som 1921 års riksdag.

Utskottet har under motionernas förberedande behandling utverkat Kungl. Kontrollör-^

befallning till kontrollstyrelsen att till utskottet avgiva yttrande i an- stVrelsem

ledning av motionerna; och har kontrollstyrelsen till följd härav den 26 febru- ’

ari 1926 avgivit yttrande, vilket återfinnes såsom bilaga till detta betänkande.

Av berörda yttrande framgår, hurusom alltsedan år 1920 en på erfarenheter Utskottets

från den individuella försäljningskontrollen grundad nedsättning av inköps- yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 20 käft. (AV 37.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 87.

kvantiteten ägt rum. Kontrollstyrelsens utredning utvisar, att numera praktiskt

taget samtliga kvinnliga motboksinnehavare och mer än två tredjedelar av de

manliga motboksinnehavarna hava motböcker med begränsad inköpsrätt, under

det att, innan arbetet med revision av inköpskvantiteten igångsattes, allenast

23.7 % av antalet manliga och 77.2 % av antalet kvinnliga motboksinnehavare hade

motböcker med inskränkt inköpsrätt. För ungefärligen tre femtedelar av samtliga

motboksinnehavare har inköpsrätten begränsats till två liter i månaden

eller därunder. Denna sänkning har åstadkommits till en del genom nedsättning

av redan bestående inköpsrätter men framför allt därigenom, att vid medgivande

av nya inköpsrätter, särskilt för yngre personer, stor varsamhet iakttagits beträffande

maximikvantiteten. Utan tvivel hava dessa åtgärder medverkat till

den avsevärda minskning av spritdryckskonsumtionen, som ägt rum sedan

år 1920.

De vidtagna begränsningarna i inköpsrätten hava medfört, att inköpskapaciteten,

det vill säga den genomsnittliga kvantitet spritdrycker, som högst får

inköpas per motbok, nedgått långt under maximikvantiteten samt utgjorde år

1925 allenast 2,46 liter. Den del av inköp skapaciteten, som lämnats oanvänd,

är tvärt emot vad motionärerna synas hava antagit relativt obetydlig och utgjorde

i medeltal för motbok under år 1925 endast 0.38 liter.

De skäl kontrollstyrelsen anfört mot att nu generellt sänka maximigränsen

från fyra liter har utskottet funnit övertygande. Som styrelsen framhållit

skulle en dylik åtgärd utan tvivel i hög grad öka allmänhetens krav på s. k.

extra tilldelningar och alltså sannolikt icke leda till någon minskning i konsumtionen.

Den föreslagna anordningen skulle dessutom medföra svårigheter

för systembolagens arbete, särskilt beträffande avvägandet av nyssberörda

extra tilldelningar och kontrollen därav.

Det avgörande skälet för utskottets avstyrkande ståndpunkt har emellertid

varit, att ett bifall till motionerna i det nuvarande läget skulle skapa ett irritationsmoment,

vilket utan tvivel komme att utgöra hinder för andra verkligt

nykterhetsfrämjande åtgärder. Den känslighet, som just nu i detta avseende

utmärker den allmänna opinionen, bör mana till en viss försiktighet i fråga om

generella förändringar i restriktionssystemet. En fortsättning av den individuella

begränsningen, tillämpad och satt i system inom landets samtliga systembolag,

torde säkerligen också giva ett bättre resultat än den av motionärerna

föreslagna åtgärden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner 1:186 av herr Johan Bergman m. fl.

och 11:261 av herr Elof Ljunggren m. fl., om sänkning av

maximigränsen för utminutering av spirituösa, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 april 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖINGr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

3

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson

i Kristianstad, Bärg, Pers, Björnsson, Borell, Johan Bergman, Jönsson i Boa,

Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen, Lövgren

i Nyborg, Jönsson i Slätåker, Johansson i Hornsberg, Björklund, Olsson i Gävle

och Elof Ljunggren.

Reservationer:

av herrar Johan Bergman, Johansson i Hornsberg och Elof Ljunggren, vilka

anfört:

»Av kontrollstyrelsens utlåtande inhämtas, att ej mindre än tre femtedelar

av samtliga motboksinnehavare redan äro underkastade begränsning i sin inköpsrätt

till högst två liter i månaden. Kontrollstyrelsen finner att detta system

icke vållat några menliga följder. Det synes då svårt att förstå, huru en

så moderat nedsättning som t. ex. från 4 till 3 liter i månaden för de återstående

två femtedelarna skulle kunna vara farligare än den ännu längre

gående redan tillämpade inskränkningen för de tre femtedelarna. Kontrollstyrelsens

huvudskäl att motsätta sig den föreslagna inskränkningen angives

vara farhågan för att den skulle innebära ett irritationsmoment i den känsliga

restriktionsapparaten. Det torde säkerligen med fog kunna ifrågasättas,

om kontrollstyrelsen, som annars icke visat sig synnerligen känslig för

denna folkpsykologiska synpunkt, i detta fall rätt tolkat allmänhetens känslor.

Det lider knappast något tvivel om, att irritationen, där sådan förekommer, vida

mer framkallas av de många och skiftande individuella olikheterna inför de

lagar, som reglera spirituosaförsäljningen, än av de generella, som drabba alla

lika. När nu kontrollstyrelsen, sannolikt med rätta, finner de talrika individuella

inskränkningarna till 2 och 1 liter kunna utan äventyr tillämpas,

torde så mycket mindre anledning finnas att befara någon större irritation

hos de motboksinnehavare, som icke drabbats av dessa individuella eller lokala

inskränkningar, i fall de om någon tid skulle finna maximigränsen generellt

begränsad så varsamt som till 3 liter. Den hittills med fördel tillämpade

individuella och lokala begränsningen behöver ju härav ej heller lida något

intrång. Genom maximigränsens generella sänkning, som gör skillnaden

mindre, mister den kanske även något av sin förhatliga karaktär.

Kontrollstyrelsen befarar emellertid även en kraftig stegring av kravet på

s. k-, extra tilldelning vid vissa tillfällen, om maximigränsen skulle sänkas. Då

medeltalet uttagna liter per månad för år 1924 utgjorde 2.06 och för 192 5 2.08,

däri även inbegripen all extra tilldelning, synes det föga sannolikt, att vid en

så lindrig sänkning av maximikvantiteten som den nyss nämnda (från 4 till 3)

någon avsevärd stegring av kraven på denna s. k. extra tilldelning skulle uppstå.

Däremot är det uppenbart, att tillfällena till den i de flesta fall okontrollerbara

olaga överlåtelsen åt andra av motbokssprit genom en sådan inskränk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

ning skulle minskas. Då man söker bagatellisera denna allmänt kända men

i de flesta fall oåtkomliga olaglighet genom en erinran, att skillnaden mellan

medelinköpsrätten och de faktiska medelinköpen utgör allenast 0.38 liter per

månad, bör det betonas, att skillnaden mellan de faktiska och de möjliga inköpen

i de fall, där motboksägaren utan inskränkning har en inköpsrätt av

4 liter per månad givetvis måste bli vida större än den medelskillnad, som

uppstår, om man medräknar även dem, som ha inskränkt inköpsrätt. Yilken

betydelse en nedsättning av maximigränsen från 4 liter till 3 liter per månad

skulle innebära, framgår i någon mån av kontrollstyrelsens andra tabell

å sid. 8, enligt vilken antalet av dem, som utan varje inskränkning äga en

inköpsrätt av fyra liter per månad, uppgår till c:a 300,000 personer.

Önskvärdheten av en konsumtionsminskning bestrides icke av kontrollstyTelsen,

som bemödar sig att visa, hur lyckligt det nuvarande systemet verkat

i sådan riktning. Men vid studiet av kontrollstyrelsens siffermaterial falla

särskilt två omständigheter i ögonen. Den ena är den under de tre sista åren

påtagliga tendensen till stegring av konsumtionen efter den nedgång, som i

början konstaterats, den andra är frånvaron av statistik från de år, vilka

skulle visat de allra fördelaktigaste siffrorna, d. v. s. den största nedgången

såväl i konsumtion som i därmed sammanhängande följdföreteelser, fyllerisiffror,

alkoholsjukdomar m. m.

Till komplettering av kontrollstyrelsens annars så omsorgsfullt utarbetade

och för saken belysande statistik må i avseende på sistnämnda förhållande anföras

följande siffror:

Förbrukning pr invånare Fylleriförseelser

Öl (inklu
av

brännvin vin sive klass Stockholm Riket

II)

1916 .........5.2 liter 0.8 22.9 8,747 43,911

1917 ........1.7 > 1.1 21.4 3,752 18,925

1918 .......1.2 » 1.0 3.3 5,574 17,835

1919 ........2.3 » 0.9 14.8 10,083 33,325

1920 ........ 6.0 > 0.7 22.0 9,768 45,972

Det torde vara obehövligt att upprada ytterligare siffror, såsom för alkoholsjukdomar

etc. De förete givetvis samma starkt nedåtgående tendens under

dessa alkoholfastans hälsosamma år. De båda år, som visa de fördelaktigaste

siffrorna äro, som synes, åren 1917 och 1918. Kontrollstyrelsen underlåter

avsiktligt att åberopa dem till förmån för det nu rådande individuella kontrollsystemet,

och det med rätta, ty den rekordartade nedgång de visa beror icke

på detta system utan på de vida längre gående generella restriktioner, som då

genom förhållandenas makt, oberoende av systemet, voro gällande. Den maximering,

som då tillämpades, gick långt under nu gällande 4 liter i månaden;

under den mest restriktiva perioden utdelades i Stockholm endast 2 liter i kvartalet.

Då man till det nu gällande systemets förmån åberopar jämförelser med

tillståndet under den obegränsade köpfrihetens tid, så äro nu senast anförda

kompletterande jämförelser av intresse för att visa, att detta system, även om

det visat nedgång i förhållande till det alldeles restriktionslösa tillståndet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 87. 5

dock visar sig vida underlägset ett system, som ytterligare sänker maximigränsen.

Det invändes nu, att en sänkning av det legitima tilldelningsmaximum skulle

kunna befaras uppmuntra den olaga handeln, till vilken de, som funne sig

för litet tillgodosedda, skulle taga sin tillflykt. Om så vore fallet, borde de

platser i vårt land, där bolagen lokalt genomfört sådan sänkning — flerstädes

till 2, på vissa orter t. o. m. till 1 liters maximum — genomgående förete sämsta

tillståndet i avseende på olaga handel och därmed följande dryckenskap.

Så är emellertid icke fallet. Medeltalet fylleriförseelser per år och per 1,000

innevånare, uträknat för samtliga de platser, där nedsättning av maximigränsen

ägt rum, utgör f. n. c:a 15. De högsta siffrorna för fylleriförseelser, 43,

35, 34 etc. per 1,000 inv., tillhöra sådana städer, där maximigränsen icke nedsatts.

En försiktigt avvägd nedsättning av maximigränsen skulle att döma härav

långt ifrån att främja dryckenskap, åstadkommen genom olaga handel, bidraga

till en ur såväl folkhälsans som folksedernas och folkekonomiens synpunkt

önskvärd minskning av alkoholkonsumtionen i vårt land. Att en sådan minskning

ej skulle vara önskvärd, lär väl ingen ansvarskännande medborgare vilja

påstå. Även om man med kontrollstyrelsen erkänner, att de omständigheter,

under vilka konsumtionen sker, äro viktiga faktorer för bedömande av skadeverkningarnas

omfattning, så synes det likväl klart, att en konsumtionsminskning

i stort även måste minska faran för sådana konsumtionsformer, som äro

ägnade att vålla de svåraste sociala skadeverkningarna. I systemets natur av

socialt experiment ligger rent av en uppfordran att genom försök med försiktigt

avvägd minskning utröna, hur en sådan skulle verka. Endast det praktiska

försöket kan nämligen här bringa fullgiltig bevisning.

Man invänder stundom, att sänkningen från 4 liter till 3 såsom maximigräns

särskilt skulle drabba dem, som genom tilldelning av högsta maximum erkänts

såsom de mest förtroendeingivande bland motboksägarna. Gent emot dessa,

säger man, behövas inga särskilda åtgärder, de kunna ej antagas missbruka

sitt kvantum. Och man ömmar särskilt för dem, som genom ''stort umgänge’ och

vidsträckt representationsskyldighet skulle råka i bekymmer. Ur samhällets

och folksedernas synpunkt kan det dock ingalunda vara påkallat att falla

undan för dylika anspråk från ett fåtal inom samhället, tvärtom bör allt

göras för att främja avläggande av otidsenliga sedvänjor och uppmuntra bättre

exempel från deras sida, som genom sin representativa ställning i samhället

kraftigt påverka folksederna.

Då bevillningsutskottet två gånger förut tillstyrkt och andra kammaren bifallit

en sänkning av maximigränsen från 4 till 2 liter, så läge det närmast till

hands att ånyo framställa samma förslag. Då det emellertid kan befaras, att ett

sådant förslag även nu, liksom 1920 och 1921, skulle avslås av första kammaren,

inskränka vi oss denna gång, för att uppnå ett resultat, till att förorda

den vid 1920 års riksdag av en reservant, herr Röing, föreslagna sänkningen

till 3 liter, en synnerligen moderat reform, om vilken reservanten, säkerligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 87.

med full rätt, yttrade: ’En så måttlig nedsättning torde icke öka frestelsen

till anlitande av olovliga sätt att åtkomma sprit.’

I förhoppning att på denna moderata linje kunna ena kamrarna hava vi yrkat,

att utskottet skulle hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna 1:186 av

herr Bergman m. fl. samt 11:261 av herr Elof Ljunggren

m. fl., för sin del besluta, att 48 § i förordningen den 14 juni

1917 angående försäljning av rusdrycker skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Spritdrycker må ej till någon utminuteras i större myckenhet

än tre liter i kalendermånaden. Efter därom skriftligen

gjord framställning äger dock bolag, om särskilda skäl föreligga,

medgiva köpare rätt att för visst tillfälle inköpa större

myckenhet än sålunda stadgats.»

samt av herr Pers, som anfört:

»Systembolaget i Västerås har, föranlett av beslut av stadsfullmäktige,

praktiserat ett försäljningsmaximum av 2 liter per månad, förutom för juni

och december månader. Rörelsen har bedrivits utan att några större svårigheter

förmärkts, varför en generell nedsättning för hela landet torde kunna

tillämpas utan allt för stora olägenheter.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

i

Bilaga.

Till

Riksdagens

bevillningsutskott.

Genom remiss den 12 februari 1926 har Kungl. Maj:t anbefallt kontrollstyrelsen

att till riksdagens bevillningsutskott avgiva utlåtande över motionerna

nr 186 i första kammaren av herr Bergman m. fl. och nr 261 i andra kammaren

av herr Elof Ljunggren m. fl. om sänkning av maximigränsen för utminutering

av spirituösa.

I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.

I 48 § rusdrycksförsäljningsförordningen stadgas, att spritdrycker ej må Mot ionarertill

någon utminuteras i större myckenhet än fyra liter i kalendermånaden. nas utgangsDenna

maximigräns anse motionärerna för hög och anföra som skäl härför, ]>un ''

att motboksinnehavarna icke på långt när utnyttjat den sålunda medgivna

rätten. Medeltalet försålda liter spritdrycker per månad och motbok synes

i allmänhet, framhålla de, hava hållit sig omkring två liter. Enligt en uppgift,

erhållen från kontrollstyrelsen, utgjorde medeltalet år 1925 omkring 2.08

liter, alltså obetydligt över hälften av den medgivna maximikvantiteten.

Motionärerna beteckna visserligen den i 48 § föreskrivna fyralitersgränsen Den faktiska

som en maximigräns men synas icke desto mindre utgå från den uppfattnin- inköpsrätten

gen, att samtliga motboksinnehavare, därest de så önskade, skulle kunna inköpa

fyra liter i månaden. Denna uppfattning är emellertid icke överensstämmande

med verkliga förhållandet. Bestämmelsen är som så många andra bestämmelser

i rusdrycksförsäljningsförordningen, såsom motionärerna framhållit, en

maximibestämmelse. Därav följer emellertid, att systembolagen, som hava

tillämpningen av bestämmelsen sig anförtrodd, hava rätt att fastställa lägre

inköpsrätt för samtliga eller vissa av motboksinnehavarna, därest rusdrycksförsäljningsförordningens

ledande grundsats, sådan denna kommit till uttryck

i förordningens 63 §, kan anses påkalla detta. Såsom kontrollstyrelsen uttalade

i cirkulär nr 71 den 3 juli 1920 med råd och anvisningar rörande motbokskontrollen,

kan förordningens bestämmelse om högst fyra liter per månad

i sin generella avfattning ej göra anspråk på att vara något annat än den

ram, inom vilken bolagen hava att fatta sina avgöranden i de speciella fallen.

Kontrollstyrelsen lämnade ock i nämnda cirkulär systembolagen vissa råd och

anvisningar rörande de principer, de enligt kontrollstyrelsens mening borde

följa vid fastställandet av inköpsrätten å motböckerna. Dessa råd och anvisningar

har kontrollstyrelsen sedermera kompletterat och på några punkter

modifierat genom cirkulär nr 14 den 31 oktober 1925. I överensstämmelse

med de av kontrollstyrelsen lämnade anvisningarna påbörjade systembolagen

under senare hälften av år 1920 en revision av centralregistren, som ledde

till att inköpsrätten sänktes för ett betydande antal motboksinnehavare. Systembolagen

hava ock följt ett mera restriktivt förfaringssätt, än som tidigare

ägde rum, vid utlämnandet av motböcker till personer, som tidigare ej innehaft

motbok. Medan under förra hälften av år 1920 praktiskt taget samtliga manliga

motboksinnehavare vid flertalet bolag hade en inköpsrätt av fyra liter i månaBen

och begränsningar för ett större antal motboksinnehavare endast hade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

vidtagits av ett fåtal bolag, är numera inköpsrätten begränsad till mindre än

fyra liter i månaden för det övervägande flertalet av landets såväl manliga som

kvinnliga motboksinnehavare. I nedanstående tabell har sammanställts uppgifter

över antalet motböcker med begränsad inköpsrätt i procent av samtliga

motböcker för varje år från och med år 1920.

Antal motböcker med begränsad inköpsrätt i % av samtliga motböcker.

För män

För kvinnor

För män

och kvinnor

1 januari 1920 .....

......19.6

77.2

23.7

1 januari 1921.....

......27.8

85.8

32.1

1 januari 1922 .....

......62.0

96.1

64.6

1 januari 1923 .....

97.7

68.9

1 januari 1924 .....

......67.8

97.8

70.3

1 januari 1925 .....

97.9

71.3

1 januari 1926''.....

......69.9

98.1

72.5

Av tabellen framgår att numera praktiskt taget samtliga kvinnliga motboksinnehavare

och över två tredjedelar av de manliga motboksinnehavarna hava

motböcker med begränsad inköpsrätt. Av tabellen framgår däremot icke, hur

långtgående begränsningar systembolagen hava vidtagit. Uppgifter i detta

avseende finnas ej heller tillgängliga annat än för de sista åren. I nedanstående

tabell hava sammanställts uppgifter, avseende åren 1924 och 1925, över

motböckemas fördelning med hänsyn till inköpsrättens storlek.

Motböckernas fördelning med hänsyn till inköpsrättens storlek.

Antal motböcker

Inköpsrätt högst

l:a kvartalet

1924

4:e kvartalet

1924

4:e kvartalet1

1925

4 liter pr månad.....

. . 306,827

304,487

294,599

3 » i » .....

. . . 128,135

135,517

143,546

2 > > 1 .....

. . 383,953

393,626

402,705

under 2 liter pr månad . .

. . 197,391

211,765

235.831

Summa motböcker 1,016,306

1,045,395

1,076,681

De nu senast anförda siffrorna visa, att för ungefärligen tre femtedelar

av samtliga motboksinnehavare inköpsrätten begränsats till högst två liter per

månad eller därunder. Siffrorna visa ock, att, ehuru det egentliga revisionsarbetet

var avslutat redan vid ingången av år 1924 och en viss stabilisering då

inträtt, en om ock långsam sänkning av den genomsnittliga inköpsrätten alltjämt

pågår.

Bäst belyses de vidtagna begränsningarnas omfattning av uppgifterna rörande

den s. k. inköpskapaciteten, det vill säga den genomsnittliga kvantitet

spritdrycker, som högst får inköpas per motbok. Den sista tillgängliga siffran

å den månatliga inköpskapaciteten, som avser december 1925, är 2.45.

Liksom medelinköpen per motbok, såsom motionärerna framhållit, är olika

i olika delar av landet, skifta ock de företagna begränsningarna av motboksinnehavarnas

inköpsrätt allt efter de olika lokala förhållandena. Variationerna

i detta avseende framgå av nedanstående sammanställning, i vilken ock

intagits uppgifter rörande medelinköpen och uttagsfrekvensen, d. v. s. medelinköpen

i procent av inköpskapaciteten.

1 Preliminär uppgift.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

9

Inköpskapacitet

Medelinköp

Uttagsfrekvens

Område

liter/månad

liter månad

%

1924

1925

1924

1925

1924

1925

Stockholmstrakten.....

. . 2.65

2.60

2.42

2.42

91

93

Ostra Sverige i övrigt ....

. . 2.54

2.50

2.13

2.13

83

85

Småland och Sårna.....

. . 2.46

2.41

1.85

1.86

75

77

Södra Sverige.......

. . 2.91

2.89

2.33

2.40

80

83

Sydvästra Sverige.....

. . 2.60

2.56

2.15

2.16

83

85

Bergslagen.........

. . 2.12

2.12

1.65

1.75

78

82

Norra Sverige.......

1.85

1.52

1.53

80

83

Hela riket 2.50 2.46 2.06 2.08 82 85

Eu tabell, belysande dessa förhållanden för varje bolag för sig, bifogas.

Såsom inhämtas av den lämnade redogörelsen hava systembolagen genom

de av dem vidtagna, på individuell kontroll grundade begränsningarna av motboksinnehavarnas

inköpsrätt åstadkommit, att de verkliga inköpsmöjligheterna

för närvarande icke avsevärt överstiga de inköpsmöjligheter, som genomsnittligt

skulle stå motboksinnehavarna till buds, därest en generell tvålitersgräns

funnes stadgad, men inga ytterligare på individuell kontroll grundade begränsningar

företoges. De farhågor för en utveckling i ogynnsam riktning,

som motionärerna hysa, böra ses mot bakgrunden icke av en isolerad bestämmelse

i rusdrycksförsäljningsförordningen utan av den tillämpning, som förordningens

bestämmelser, betraktade som helhet, i verkligheten fått.

Motionärerna uttala, att den eventualiteten icke vore utesluten, »att, om

den nuvarande fyralitersgränsen alltjämt bibehålies, en icke önskvärd stegring

av konsumtionen kan komma att uppstå». Storleken av försäljningen utminuteringsvis

under tiden från och med år 1920 — det första år, under vilket

försäljningen blott reglerades av bestämmelserna i gällande rusdrycksförsäljningsförordning

— torde kunna vara i viss mån belysande vid bedömandet av

det berättigade i motionärernas farhåga på denna punkt. Uppgifter rörande

denna försäljning hava därför sammanställts i nedanstående tabell, i vilken

för jämförelses skull därjämte medtagits även år 1913, d. v. s. det sista år,

under vilket försäljningen helt bedrevs efter bestämmelserna i 1905 års brännvinsförsäljningsförordning.

Miljoner Per invånare

liter Liter Lägetal

1913................38.1 6.8 100

1920 ................ 33.6 5.7 84

1921 ................ 28.5 4.8 71

1922 ................ 23.2 3.9 57

1923 ................ 23.5 3.9 57

1924 ................ 25.3 4.2 62

1925 ................ 26.5 4.4 65

Såsom framgår av tabellen understiger försäljningen utminuteringsvis för

närvarande högst väsentligt samma försäljning år 1913. I förhållande till

folkmängden utgör den icke mer än 65 % av sistnämnda försäljning. Även

för år 1920 var försäljningen utminuteringsvis betydligt högre än samma försäljning

under nästförflutna år. Visserligen har en mindre stegring av försäljningen

utminuteringsvis ägt rum under åren 1923, 1924 och 1925. Med

dylika temporära variationer torde man dock alltid vara nödsakad att räkna.

Hur än inköpsrätten för motboksinnehavarna avpassas, efter vad som rimligen

kan anses vara deras legitima behov, måste dock en ej alltför liten marginal

komma att finnas mellan deras högsta möjliga inköpsrätt och deras faktiska

Utminutering

ens

stegring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

inköp. Det måste alltid komma att finnas motboksinnehavare, som under vissa

tidsperioder icke köpa hela den kvantitet, de äro berättigade att köpa. Under

tider av stark ekonomisk depression blir skillnaden mellan inköpsmöjligheterna

och de faktiska inköpen större än under tider, då de ekonomiska konjunkturerna

äro goda. Den ökning av försäljningen utminuteringsvis, som ägt rum

under åren 1923, 1924 och 1925, torde vara att betrakta såsom en dylik av förbättrade

ekonomiska förhållanden framkallad inköpsstegring. Stegringen kan

emellertid på grund av de vidtagna begränsningarna av motboksinnehavarnas

inköpsrätt icke fortsätta hur långt som helst. Inköpsmöjligheterna bliva snart

nog tagna i anspråk i den högsta utsträckning, som praktiskt taget kan komma

i fråga. Starka tecken tyda för övrigt på att stegringen av försäljningen utminuteringsvis

snart nog har nått sin höjdpunkt. Under de sista månaderna

har nämligen stegringen varit mindre än förut.

Gentemot nu anförda uppfattning skulle kunna göras gällande, att ökade

köpeanspråk från vissa motboksinnehavares sida skulle kunna föranleda åtminstone

en del av systembolagen att släppa efter å de restriktiva principer, som

de hittills följt. Enligt kontrollstyrelsens mening saknas anledning att emotse

en dylik utveckling. De uppgifter, kontrollstyrelsen i det föregående anfört

rörande motböckernas fördelning med hänsyn till inköpsrättens storlek, utvisa,

att även under de två sista åren en, om ock långsam, sänkning av inköpskapaciteten

ägt rum. En granskning av detaljuppgifterna för de olika

bolagen utvisar, att denna sänkning är karakteristisk för det övervägande antalet

bolag. Endast cirka 10 % av bolagen visa en svag stegring av inköpskapaciteten.

Härtill kommer, att systembolagen alltmer börjat iakttaga särskild

försiktighet vid fastställande av inköpsrätt och inköpsvillkor för sådana

yngre motbokssökande — i regel personer, som helt nyligen uppnått 25 år •—■

vilka första gången göra framställning om erhållande av motbok. Systembolagen

äro jämväl mycket varsamma vid de höjningar av inköpsrätten, vilka efter

hand kunna ifrågasättas för de yngre motboksinnehavarna. Betydelsen av ett

dylikt tillvägagångssätt särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att de yngre

åldersklassernas uppmärksamhet inriktas därpå, att spritdrycker äro en vara,

som måste handhavas med försiktighet och måttlighet, har ock av kontrollstyrelsen

antytts redan i cirkulär nr 71/1920 (sid. 5) och ytterligare framhållits

och utvecklats i cirkulär nr 14/1925 (sid. 3).

I nära samband med det uttalande av motionärerna, vilket kontrollstyrelsen

nu upptagit till belysning, står följande uttalande av dem: »En viss tendens

har också gjort sig gällande hos vissa fullt lojala motboksinnehavare att uttaga

och utnyttja hela den kvantitet, vartill de äro berättigade, även om de

icke hysa något synnerligt begär därefter, blott för att de vilja, som det heter,

taga ut sin rätt.» Kontrollstyrelsen vill icke bestrida, att en lagstadgad maximigräns

för försäljningen av en viss vara kan fresta dem, som äro berättigade

att inköpa densamma, att köpa största möjliga kvantitet. På en dylik »ransoneringspsykologi»

lämnade krigsåren talande exempel. Ju mera normala

förhållanden i samhället i allmänhet äro, desto mindre torde dock en påverkan

av nyss antydd art vara att räkna med. De individuella begränsningar, som

av systembolagen vidtagas, torde dessutom undanröja alla större risker för en

artificiellt konsumtionsstegrande inverkan av maximeringen av inköpsmöjligheterna.

Särskilt torde de nyss berörda begränsningarna för de yngre åldersklasserna

vara av stor betydelse i detta sammanhang. För övrigt utesluter ej

heller en generell sänkning av den högsta kvantitet, som får utminuteras, från

fyra liter per månad till exempelvis två eller tre liter per månad den risk, som

motionärerna framhålla. Den konsumtionsstegrande inverkan, som en inköpsrätt

av fyra liter i månaden kan hava för en motboksinnehavare, som nått stadgad

ålder, har en ordnad ekonomi, eget hushåll o. s. v., behöver ingalunda vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Xr

11

större utan är tvärtom med all sannolikhet mindre än den konsumtionsstegrande

inverkan, som en motbok med en inköpsrätt av två eller tre liter i månaden kan

utöva på en motboksinnehavare, som nyss fyllt 25 år. Även därest en generell

sänkning av fyralitersgränsen företoges, blir sålunda verkan i det avseende,

varom bär är fråga, helt beroende av tillämpningen.

Kontrollstyrelsen vill i detta sammanhang ock begagna tillfället att framhålla,

att de påståenden, som framförts därom, att systembolagen skulle sänka

inköpsrätten för en motboksinnehavare, som icke utnyttjat hela sin inköpsrätt,

äro felaktiga. Det är möjligt, att en sådan åtgärd har vidtagits vid något enstaka

bolag i några enstaka fall, innan vederbörande systembolagsledning fått

sin uppmärksamhet fäst på det felaktiga i tillvägagångssättet. För att undanröja

varje farhåga i denna riktning har kontrollstyrelsen i cirkulär nr 14/1925

uttalat, att en sänkning av inköpsrätten ej heller bör företagas i de fall, då

visserligen objektiva skäl för en sänkning föreligga, men vederbörande motboksinnehavares

inköp under de senaste åren icke överstigit den kvantitet, till vilken

hans inköpsrätt med hänsynstagande till alla föreliggande omständigheter

bort fastställas.

Motionärerna framhålla vidare, att det »visat sig föreligga en frestelse för Inköpsrätt

vissa motboksinnehavare, som själva ej för egen konsumtion utnyttjat hela den °fjl motboksinköpta

kvantiteten, att genom olaga försäljning av det överskjutande motverka 01 er a ese''

lagens syfte, ett missbruk, som svårligen torde kunna verksamt kontrolleras».

Motionärerna vidröra här en punkt i det individuella kontrollsystemet, åt vilken

kontrollstyrelsen och systembolagen alltid ägnat och fortfarande ägna den

största uppmärksamhet. Uttalanden om denna fråga återfinnas å sidorna 15,

16 och 17 i cirkulär nr 71/1920 samt å sidorna 6 och 7 i cirkulär nr 14/1925.

I cirkulär nr 13/1925 hava i samma syfte bestämmelser meddelats i §§ 38—41

rörande ombudskontroll. Det har mött och möter alltjämt betydande svårigheter

att kunna förhindra motboksöverlåtelser eller överlåtelser av å motböckerna

inköpta spritdrycker. Det torde ock vara obestridligen riktigt, som motionärerna

framhålla, att för hög inköpsrätt å motböckerna medför ökade frestelser

för vissa motboksinnehavare att stå andra personer, som antingen icke alls

innehava motbok eller ock anse de kvantiteter, de äga inköpa, för små, till tjänst

med de kvantiteter, som de själva icke anse sig behöva. De individuella inköpsbegränsningar,

som systembolagen under de senare åren genomfört, hava

emellertid med all säkerhet väsentligt inskränkt tillgången till »överskottslitrar».

Det är icke säkert, kanske ej ens sannolikt, att en generell nedsättning

av fyralitersgränsen till en trelitersgräns skulle medföra förbättrade förhållanden

i detta avseende. Förekomsten av motboksöverlåtelser och olaga försäljning

av spritdrycker, inköpta å motbok, är nämligen beroende även av styrkan

hos den efterfrågan, som finnes, d. v. s. av de pris, som köparna äro villiga

att betala. En generell nedsättning av utminuteringskvantiteten kan få till

följd, att efterfrågan ökas och prisen höjas och att därigenom motboksinnehavare,

som tidigare icke velat olovligen avyttra sin spirituösa, förledas till att

göra detta. Även ur denna synpunkt synes det under nuvarande förhållanden

vara obetingat riktigast att fortgå på den väg, som hittills följts, utan att vidtaga

någon sänkning av den lagstadgade maximikvantiteten för försäljningen

utminuteringsvis.

Kontrollstyrelsen har i det föregående sökt mot bakgrunden av nu gällande Opinionsläutminuteringsbestämmelsers

tillämpning belysa de farhågor för en kommande 9eL / tände t

utveckling i ogynnsam riktning av nykterhetsförhållandena, som motionärerna rande indiansett

motiverade av den för närvarande gällande fyralitersgränsen. Härtill cerat- ingen

vill kontrollstyrelsen foga ytterligare några allmänna reflexioner. ändring.

Det finnes ett betydande antal personer, som i likhet med motionärerna anse

nu gällande bestämmelser i fråga om utminuteringen allt för litet restriktiva.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Den föreslagna

åtgärdens

konsumtionsbegränsande

verkan.

A andra sidan finnes det många, som i likhet med motionärerna och deras meningsfränder

ej äro tillfredsställda med de nu gällande bestämmelserna men

som i olikhet med motionärerna och deras meningsfränder önska ändring i

riktning mot mindre stränga restriktioner. Det finnes slutligen en tredje

grupp, som anser, att de nuvarande bestämmelserna i rimlig utsträckning

tillgodose alla legitima behov samtidigt som de visat sig medföra

gynnsamma verkningar i nykterhetsavseende. Anhängarna av denna uppfattning

finna det obetingat riktigast att utan ändringar i gällande lag

fortsätta i den riktning och efter de principer, som följts under de senaste åren.

Då uppfattningarna bland allmänheten äro så delade, som ovan angivits, och

det icke lär kunna bestridas, att allmänhetens ställning till restriktionslagstiftningen

är av väsentlig betydelse vid dess tillämpning, torde det, folkpsykologiskt

sett, icke vara motiverat att nu vidtaga några ändringar vare sig i den

ena eller andra riktningen, så framt icke vägande skäl kunna anföras, för att

ifrågasatta ändringar skola medföra ur nykterhetssynpunkt mycket värdefulla

resultat. Arbetsro utan störande strider på det nykterhetspolitiska området är

vad de lagtillämpande organen behöva för att kunna utveckla lagstiftningen

till full effektivitet. Kontrollstyrelsen anser sig ock i det föregående hava

visat, att i varje fall ur de synpunkter, som motionärerna åberopat till stöd för

sitt förslag, hänsynen till nykterhetsförhållandena icke för närvarande påkallar

den föreslagna ändringens vidtagande.

Det synes ock styrelsen, som om den olaga sprithantering, särskilt i form

av spritsmuggling, som förekommit under senare år, manar till iakttagandet

av försiktighet vid vidtagandet av åtgärder i av motionärerna angiven riktning.

Visserligen hava de åtgärder, som från det allmännas sida vidtagits

mot den olaga sprithanteringen resulterat i att denna på sistone trängts tillbaka,

men icke desto mindre är den säkerligen alltjämt av en viss omfattning.

Risk finnes alltid för att den på nytt skall taga fart. Åtgärder i den av Hiob

tionärerna angivna riktningen skulle kunna bidraga till en dylik utveckling

därigenom, att bättre marknad för den olaga spriten skapades.

Det kan måhända göras gällande, att en sänkning av den lagstadgade maximigränsen

vid utminuteringen skulle medföra en betydande konsumtionsbegränsande

verkan och att redan däri skulle ligga en stor vinst. Den utredning,

kontrollstyrelsen i det föregående presterat, torde visa, att på grund av

de långtgående individuella begränsningar, som systembolagen vidtagit, den konsumtionsbegränsande

effekten av en sänkning av utminuteringsmaximum skulle

bliva betydligt mindre än man på förhand kunde vara benägen att tro. Verkan

i detta avseende skulle ock kunna ytterligare reduceras därigenom, att åtgärden

kunde hos viss del av allmänheten utlösa en sådan reaktion mot lagstiftningen,

att systembolagen påverkades till minskat intresse för individuell

kontroll och till ett schablonmässigt förfarande vid handläggningen av motboksärenden.

Ej heller får förbises, att 48 § rusdrycksförsäl.jningsförordningen förutom

stadgandet om fyralitersgränsen även innehåller en bestämmelse om j ätt för bolagen

att, där särskilda skäl därför föreligga, för visst tillfälle sälja utöver

maximikvantiteten, s. k. extra tilldelning. Erfarenheten har redan visat, att

allmänhetens anspråk på extra tilldelning äro särskilt stora vid bolag, där inköpsrätten

av vederbörande länsstyrelse på de kommunala myndigheternas förslag

generellt begränsats. Kontrollstyrelsen har visserligen i meranämnda cirkulär

nr 14/1925 (sidorna 9 och 10) framhållit, att den extra tilldelningen

vid dylika bolag icke må taga sådan omfattning, att den konsumtionsbegränsning

äventyras, som myndigheterna genom sina åtgärder vidtagit, men styrelsen

har samtidigt nödgats framhålla, att ifrågavarande bolag äro hänvisade

att bevilja extra tilldelning i något större utsträckning än övriga bolag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

13

En åtgärd i den riktning, motionärerna föreslagit, skulle säkerligen i hög grad

öka allmänhetens krav på extra tilldelning. Härav skulle följa ökade anledningar

till friktion mellan allmänheten och systembolagen, vilkas ställning till

skada för den dem anförtrodda uppgiften skulle avsevärt försvåras. I viss

mån skulle systembolagen ock nödgas tillmötesgå de framställda anspråken

och därmed skulle den konsumtionsbegränsande effekten av åtgärden ytterligare

minskas.

Styrelsen vill vidare i detta sammanhang framhålla, att, även om en ytterligare

begränsning av konsumtionen av rusdrycker ur olika synpunkter, t. ex.

den ekonomiska, måste anses eftersträvansvärd, dess värde dock ej får överskattas.

Erfarenheten under de gångna åren har visat, att de sociala skadeverkningar,

som alkoholkonsumtionen medför, så långt de kunna statistiskt mätas,

ingalunda äro direkt proportionella mot konsumtionens storlek utan i stället

i minst lika hög grad beroende av de former, under vilka den försiggår.

Motionärerna framhålla, att medelinköpen äro ganska olika i olika delar av

landet, och kontrollstyrelsen har i det föregående kompletterat denna uppgift

med att framhålla, att detsamma gäller i fråga om motboksinnehavarnas medelinköpsrätt

(inköp skapaciteten). Från olika håll har därjämte vid upprepade

tillfällen framhållits betydelsen av att den största hänsyn tages till de lokala

skiljaktigheterna. Rusdrycksförsäljningsförordningen lämnar ock på den punkt,

varom här är fråga, betydande möjligheter öppna i detta avseende. Dels ligger

i den individuella utminuteringskontrollens egen natur, att hänsyn kan och

bör tagas till dylika lokala skiljaktigheter, dels lämnar det vidsträckta inflytande,

som kommunerna äga vid beviljandet av oktroj åt bolagen, den möjlighet

att fastställa praktiskt taget vilka inskränkningar som helst i fråga om bolagens

rörelse. Bland annat kunna kommunerna med för vederbörande länsstyrelse

bindande verkan fatta beslut om nedsättning av den högsta utminutexingskvantiteten.

Vid sådant förhållande synes det som om den väsentliga effekten

av den av motionärerna föreslagna lagändringen skulle bliva minskade

möjligheter till anpassning efter de skiftande förhållandena i olika delar av landet.

Kontrollstyrelsen vill ock erinra därom, att den högsta utminuteringskvantiteten

på de kommunala myndigheternas förslag begränsats till mindre än fyra

liter i månaden endast för ett mindretal bolags vidkommande.

Med hänsyn till vad kontrollstyrelsen i det föregående anfört, hemställer styrelsen,

att bevillningsutskottet måtte föreslå, att motionen ej måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I detta ärendes behandling har såsom föredragande deltagit t. f. byråchefen

Bergvall.

Stockholm den 26 februari 1926.

E. THULIN.

Eric Bergman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 87.

Bolag

Inköps-

kapacitet

lit./mån.

Medel-

inköp

lit./mån.

Uttags-

frekvens

%

Bolag

Inköps-

kapacitet

lit./mån.

Medel- inköp

! lit./mån.

Uttags-

frekvens

%

1924 1925

1924|1925

1924 1925

19211925

1924 1925

1924

''1925

Stockholm . . .

2.65

2.60

2.43

2.43

91

93

Sjöbo......

2.54

2.60

2.36

2.45

93

94

Södertälje . . .

2.43

2.41

2.16

2.18

88

90

Lövestad ....

2.88

2.85

2.28

2.40

79

84

Vaxholm ....

2.98

2.90

2.83

2.75

94

95

Östraby ....

2.50

2.49

2.21

2.25

88

90

Norrtälje ....

2.51

2.44

1.83

1.97

74

80

Löberöd ....

3.15

3.03

2.57

2.58

81

85

Öregrund ....

3.25

3.22

2.07

2.13

63

66

Hörby.....

3.21

3.12

2.25

2.32

70

74

Sigtuna ....

2.78

2.73

2.24

2.23

80

82

Höör......

3.00

3.00

2.15

2.24

72

75

Nynäshamn . .

2.91

2.85

2.54

2.55

87

90

Halmstad ....

2.87

2.82

2.29

2.32

80

82

Uppsala ....

2.37

2.31

2.08

2.05

88

89

Laholm.....

2.66

2.59

2.13

2.16

80

84

Euköping ....

2.7(1

2.61

2.16

2.17

80

83

Falkenberg . . .

2.75

2.71

2.08

2.07

75

76

Nvköping ....

2.30

2.25

2.06

2.06

89

92

Varberg ....

2.53

2.51

2.16

2.20

85

87

Eskilstuna . . .

2.35

2.33

2.23

2.18

94

94

Kungsbacka . . .

2.78

2.76

2.43

2.47

87

90

Torshälla ....

2.31

2.29

2.14

2.17

93

95

Göteborg ....

2.50

2.47

2.30

2.30

91

93

Strängnäs . . .

2.98

2.80

2.58

2.42

86

87

Kungälv ....

2.78

2.76

2.33

2.38

84

86

Mariefred • . .

2.34

2.37

1.99

2.05

85

86

Marstrand....

2.24

2.20

1.54

1.65

69

75

Trosa .....

2.51

2.48

2.13

2.15

84

87

Lysekil.....

2.74

2.66

2.06

2.11

74

79

Malmköping. . .

2.96

2.89

2.35

2.48

81

86

Uddevalla . . .

2.69

2.57

2.31

2.28

85

88

Linköping....

2.61

2.56

2.10

2.10

80

82

Strömstad....

2.38

2.35

1.77

1.88

74

80

Norrköping . . .

2.33

2.30

2.21

2.13

93

93

Vänersborg . . .

2.34

2.36

1.92

2.00

82

85

Söderköping. . .

2.83

2.82

2.26

2.35

80

83

Trollhättan . . .

2.19

2.38

1.93

2.10

88

88

Motala.....

2.90

2.85

2.26

2.27

78

79

Alingsås ....

3.12

2.94

2.34

2.20

75

75

Vadstena ....

2.58

2.59

1.76

1.83

68

71

Borås.....

2.68

2.65

2.35

2.36

88

89

Skänninge . . .

3.13

3.08

2.13

2.16

68

70

Ulricehamn . . .

2.37

2.36

1.83

1.82

77

77

Valdemarsvik . .

2.85

2.80

2.21

2.16

77

77

Åmål......

1.94

1.94

1.58

1.62

81

83

Jönköping . . .

2.42

2.35

1.73

1.67

71

71

Mariestad ....

2.48

2.40

1.84

1.85

75

77

Eksjö.....

2.89

2.86

1.94

1.96

67

69

Lidköping . . .

2.87

2.85

2.09

2.13

74

75

Växjö.....

2.09

2.09

1.73

1.77

83

84

Skara.....

1.97

1.98

1.62

1.63

82

82

Ljungby ....

2.66

2.66

1.46

1.57

54

59

Skövde .....

3.20

3.06

2.38

2.37

75

77

Kalmar.....

2.28

2.27

2.02

1.96

88

86

Hjo......

2.38

2.37

1.85

1.80

76

76

Oskarshamn . . .

2.36

2.18

1.80

1.73

75

79

Falköping . . .

2.56

2.50

1.87

1.79

73

72

Västervik ....

1.94

1.96

1.63

1.73

83

88

Grästorp . .

3.10

3.03

2.24

2.21

72

73

Vimmerby \ . . .

2.54

2.52

1.90

1.92

75

76

Vara......

2.89

2.87

2.08

2.09

72

73

Borgholm ....

2.57

2.50

1.98

2.01

77

81

Karlstad ....

2.39

2.37

1.62

1.84

68

78

Mönsterås . . .

2.62

2.54

2.04

2.07

77

81

Kristinehamn . .

1.85

1.85

1.40

1.47

76

79

Mörbylånga . . .

3.09

2.99

2.38

2.40

77

80

Filipstad ....

1.97

1.98

1.39

1.55

71

79

Visby.....

2.70

2.66

2.11

2.18

78

82

Säffle.....

1.96

1.93

1.64

1.56

83

81

Karlskrona . . .

3.01

2.99

2.58

2.60

85

87

Örebro .....

2.25

2.26

1.93

1.93

88

86

Ronneby ....

2.58

2.57

2.24

2.21

86

86

Askersund . . .

1.85

1.83

1.49

1.47

81

80

Karlshamn . . .

3.13

3.10

2.23

2.40

72

77

Nora......

2.16

2.14

1.60

1.71

75

80

Sölvesborg . . .

2.82

2.80

1.77

1.88

62

67

Lindesberg . . .

1.85

1.84

1.62

1.64

87

89

Kristianstad . . .

2.94

2.89

2.01

2.11

68

73

Västerås ....

1.89

1.92

1.58

1.77

84

92

Simrishamn . . .

3.32

3.28

2.44

2.54

73

78

Sala......

1.79

1.77

1.56

1.58

87

89

Ängelholm . . .

2.80

2.78

2.33

2.37

83

85

Köping.....

2.49

2.39

1.91

1.91

76

80

Hässleholm . . .

2.48

2.48

1,78

1.91

72

77

Arboga .....

2.36

2.33

1.83

1.85

78

80

Tomelilla ....

3.21

3.17

2.48

2.62

77

83

Falun.....

1.78

1.72

1.23

1.34

69

78

Båstad.....

2.80

2.77

2.33

2.44

83

88

Hedemora ....

1.66

1.66

1.21

1.34

74

81

Malmö.....

2.97

2.95

2.38

2.43

80

82

Gävle.....

1.97

1.93

1.84

1.89

92

98

Lund......

2.64

2.69

2.28

2.34

86

87

Söderhamn . . .

1.91

1.89

1.65

1.63

85

86

Landskrona . . .

2.81

2.79

2.34

2.36

83

85

Hudiksvall . . .

1.86

1.81

1.30

1.31

70

72

Hälsingborg . . .

2.71

2.70

2.41

2.46

88

91

Härnösand . . .

1.71

1.70

1.72

1.73

100

102

Eslöv......

2.98

2.96

2.53

2.56

85

86

Sundsvall ....

2.16

2.16

1.82

1.77

84

82

Ystad.....

3.28

3.28

2.68

2.84

82

87

Sollefteå ....

2.04

1.95

1.75

1.77

85

91

Trälleborg . . .

2.94

2.94

2.34

2.39

79

81

Örnsköldsvik . .

2.25

2.20

1.75

1.79

78

81

Skanör .....

3.32

3.28

2.44

2.52

73

77

Östersund . . .

2.57

2.40

1.92

1.82

74

76

Höganäs ....

3.18

3.14

2.26

2.34

71

74

Umeå.....

0.91

0.89

0.97

1.01

106

113

Tågarp.....

3.17

3.13

2.51

2.57

79

82

Skellefteå ....

0.97

0.96

0.74

0.73

76

76

Teckomatorp . .

2.94

2.94

2.43

2.52

83

86

Luleå.....

2.04

2.07

1.62

1.71

80

82

Röstånga ....

2.98

2.90

2.37

2.45

79

85

Piteå......

1.88

1.95

1.28

1.27

68

65

Dalby.....

3.10

3.10

2.53

2.61

82

84

Haparanda . . .

2.36

2.33

1.60

1.55

67

66

Veberöd ....

3.18

3.18

2.73

2.84

86

89

Anderslöv. . . .

2.82

2.81

2.26

2.38

80

85

Hela riket

2.50

2.46 2.06

2.08

82

85

Skurup .....

2.32

2.33

2.08

2.19

90

94

Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

260878

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.