Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å delar till automobiler m. m.

1926-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:40, Betänkande, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å delar till automobiler m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1926 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

sänkning av tullen å delar till automobiler m. m.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 264, har herr Löfgren i

Stockholm hemställt, »att riksdagen måtte besluta

dels sådan revision av tulltaxan att tullen å importerade för automobiler

erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre än tullen å färdiga

automobiler i den proportion, som man finner skälig,

dels sådana ändringar i tulltaxeförordningen och eventuellt andra förordningar,

som kunna vara behövliga för att bereda möjlighet även i

vårt land för sammansättningsverkstäder för automobiler».

Det föreliggande förslaget avser att bereda möjlighet att inom landet

driva industri för sammansättning av automobiler.

I motiveringen har erinrats, att 1925 års riksdag, i anledning av en

av samma motionär väckt motion vilken hade enahanda syfte som den

förevarande, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan dels beslutat

viss tullnedsättning för automobildelar, ej särskilt nämnda, dels ock i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhållit om utredning, huruvida tullrestitution borde

möjliggöras även för värdefull underkastade varor.

Såsom skäl för frågans återupptagande har motionären anfört, att den

i enlighet med riksdagens förstnämnda beslut gjorda ändringen i tulltaxan

icke visat sig tillräcklig för möjliggörande av dylik sammansättningsfabrikation

inom landet.

I avgivet betänkande (nr 44) i anledning av ovannämnda vid 1925 års

riksdag väckta motion förklarade sig bevillningsutskottet till en början i

likhet med motionären anse, att en hit till landet förlagd industri för

sammansättning av automobiler skulle vara till avsevärd fördel genom

att dels giva sysselsättning åt svensk arbetskraft och dels bereda avsättning

åt svenska råvaror och åt produkter av sådan inhemsk industri, som

kunde upptaga tillverkning av olika för den ifrågavarande sammansättningsindustrien

behövliga delar. Vidare åberopade utskottet ett, efter framställning

av utskottet, av kommerskollegium och generaltullstyrelsen i anledning

av motionen avgivet utlåtande, av vilket utskottet fann bekräftat

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 23 höft. (Nr ko.) 1

Utskottet.

Motionen.

1925 ärs

bevillningsutskott.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

vad motionären anfört därom, att förhållandet mellan de gällande tullsatserna

för automobildelar och för det färdiga fabrikatet lade hinder i

vägen för uppkomsten av eu hopsättningsindustri på ifrågavarande område.

Vad ämbetsverken i sådant hänseende anfört sammanfattade utskottet

sålunda. Tullen för färdiga automobiler utginge enligt rubriken

1098 i gällande tulltaxa med 15 procent av värdet. Vissa delar till automobiler,

såsom motorer, skruvar, bultar, axlar, kugghjul, fjädrar, kullager

m. 11., vore i tulltaxan upptagna under rubriker med olika tullsatser.

Andra delar åter tullbehandlades såsom det ämne, arbetat, varav de huvudsakligen

bestode. Tullen på samtliga delar till en automobil av det fabrikat,

som närmast skulle tänkas bliva föremål för sammansättning bär i

landet, motsvarade omkring 21 procent av värdet.

Vidare anförde utskottet följande:

»Vid bedömandet av frågan om eu bättre avvägning av ifrågavarande

tullsatser har utskottet av skäl, som i ämbetsverkens utlåtande anförts,

funnit, att det åsyftade resultatet bör ernås genom att tullen för i taxan ej

särskilt nämnda automobildelar nedsättes och bestämmes att utgå efter värdet.

Enligt den verkställda utredningen synas de nu gällande tullarna för de

båda kategorierna automobildelar, de i taxan särskilt nämnda och de ej särskilt

nämnda, beträffande automobiler av den typ, som undersökningen i

främsta rummet avsett, i genomsnitt motsvara omkring 16 respektive 26

procent av varuvärdet. De båda kategorierna delar ingå i en färdig automobil

till ungefärligen lika värde. Nedsättes nu, såsom ämbetsverken ifrågasatt,

tullen för de i taxan ej särskilt nämnda delarna till 10 procent av

värdet, under det att tullsatserna för de övriga bibehållas oförändrade, motsvarar

denna tullnedsättning för samtliga delar en nedsättning till omkring

13 procent av värdet.

Representanter för eu amerikansk Orma, vilken vidtagit anstalter för att

i Stockholm igångsätta en sammansättningsindustri på ifrågavarande område,

hava på begäran erhållit tillfälle att inför utskottet tillkännagiva den av

dem företrädda industriens önskningar i förevarande ämne och därvid ifrågasatt

en så stark tullnedsättning, att tullen för samtliga automobildelar skulle

motsvara 5 procent av värdet.

Mot en så långt gående tullsänkning möta enligt utskottets mening ur

olika synpunkter starka betänkligheter. Till eu början måste befaras, att

ett av de syften, som, på sätt ovan nämnts, enligt utskottets mening böra

kunna tillgodoses genom en sammansättningsindustri av ifrågavarande slag,

nämligen beredandet av avsättning åt svenska industriprodukter, genom den

starka tullnedsättningen skulle helt eller delvis förfelas. Och vidare skulle

effektiviteten av''i den för färdiga automobiler gällande tullsatsen säkerligen

äventyras. Härtill kommer, att en dylik tullnedsättning knappast skulle

kunna genomföras] med bibehållande av de nuvarande tullsatserna för i

taxan särskilt nämnda delar.

Av sålunda anförda skäl och då Hägra kalkyler för bedömandet av behovet

av den ifrågasatta tullnedsättningen icke företetts, bar utskottet ansett sig

böra stanna vid att föreslå den av ämbetsverken förordade tullsatsen av 10

procent av värdet för ej särskilt nämnda automobildelar.

Genom en dylik tullnedsättning bör det binder för anordnande av en

sammansättningsindustri av ifrågavarande slag, som ligger i de nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

3

tullsatserna på området, vara undanröjt. Om hänsyn vidare tages till den

besparing, som, i fråga om avsättningen på svensk marknad, uppkommer

därigenom att frakten på den färdiga automobilen från utländsk ort, där

sammansättning ägt rum, bortfaller, vill det synas som om förutsättningar

skulle kunna anses vara givna för drivandet av eu sammansättningsindustri

i Sverige. Huruvida utsikter finnas för att eu dylik industri verkligen

kommer till stånd, beror emellertid även av omständigheter, som undandraga

sig utskottets bedömande.

Men även oavsett huruvida det i den föreliggande motionen avsedda syftet

blir förverkligat, synes en ändring av nu gällande tullagstiftning på ifrågavarande

område av behovet påkallad. De nuvarande bestämmelserna förorsaka

nämligen, såsom ämbetsverken framhållit, ett synnerligen tidsödande

arbete vid tullbehandlingen, ett förhållande som en från svenska automobilliandlareföreningen

till utskottet inkommen skrift ytterligare bekräftat. Sålunda

har i nämnda skrift framhållits, hurusom bestämmelsen angående

tullbehandlingen av föruicklade och lackerade metallvaror beträffande automobildelar

voro olämpliga och föga ägnade att tillgodose moderna krav.

Vidare hava de otillfredsställande konsekvenser påpekats, vilka de nu gällande

bestämmelserna medföra beträffande tullbehandlingen av karosserier. Dessa

missförhållanden synas till god del bliva avhjälpta genom införande av eu

enhetlig värdetullsats för i taxan ej särskilt nämnda automobildelar samt

genom bifall till ämbetsverkens förslag att i rubriken 1098 upptaga karosserier.

I det ovan åberopade utlåtandet hava ämbetsverken ytterligare berört ett

förhållande, som synes förtjäna beaktande. Under hänvisning till förordningen

den 13 december 1912 angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel

av utländsk vara (s. k. handelsrestitution, Svensk författningssamling

355), ändrad genom förordningen den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling

450) hava ämbetsverken framhållit, hurusom införandet av värdetull å

vissa automobildelar skulle, med nu gällande bestämmelser, utesluta möjlighet

av tullrestitution vid återutförsel i oförändrat skick av sådana delar,

avsedda såsom reservdelar. Beträffande den s. k. industrirestitutionen hava

ämbetsverken meddelat, att eu till synes framkomlig väg att ordna restitutionsfrågan

beti''äffande värdetull underkastade automobildelar varit under

övervägande. Enär för eu här i landet igångsatt sammansättningsindustri,

som iiven driver export av automobiler, frågan om tullrestitution vid återutförsel

av reservdelar är av stor vikt och det enligt utskottets mening vore

synnerligen önskvärt, att denna fråga på ett tillfredsställande sätt kunde

ordnas även ifråga om handelsrestitution, synes eu utredning böra verkställas,

huruvida icke på området nu gällande bestämmelser böra underkastas

sådan ändring, att möjlighet till tullrestitution icke blir utesluten

för värdefull underkastade varor.

I fråga om ämbetsverkens förslag, att karosserier måtte upptagas i rubrik

1098, samt beträffande de ändringar i övrigt i tulltaxan, som böra föranledas

av införandet av en tull av 10 procent av värdet för ej särskilt nämnda

automobildelar, har utskottet intet att erinra.»

Huruvida och i vad mån den omständigheten, att någon industri för

sammansättning av automobiler icke kommit till stånd, beror på, att den

år 1925 vidtagna nedsättningen av tullen för vissa automobildelar varit otillräcklig,

undandrager sig utskottets bedömande. Emellertid har bevillnings
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

utskottet mottagit upplysningar, som synas innefatta goda skäl för antagandet,

att sådana automobildelar, i tulltaxan ej särskilt nämnda, som

äro avsedda att användas i sammansättningsindustri, kunna utan större

svårighet i tullbehandlingshänseende skiljas från automobildelar, som skola

försäljas såsom reservdelar. Är detta antagande riktigt, skulle en tullnedsättning

i nu ifrågavarande syfte kunna begränsas till sådana ej särskilt nämnda

automobildelar, som importeras för sammansättningsindustriens behov. Därmed

skulle flera av de betänkligheter, som, på sätt ovan återgivits, avhöllo

1925 års bevillningsutskott från att förorda en längre gående tullsänkning,

bortfalla. Sålunda torde effektiviteten av tullen för färdiga automobiler

icke behöva äventyras, varjämte svårigheten att genomföra nedsättningen

med bibehållande av de nuvarande tullsatserna för i taxan särskilt nämnda

delar torde i väsentlig mån förminskas.

Vid nu angivna förhållanden har utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning om ny utredning

i ämnet. Utredningen bör, enligt vad ovan sagts, i främsta rummet avse

frågan, huruvida en tillfredsställande lösning kan vinnas genom införande

av olika tullsatser för ej särskilt nämnda automobildelar, allteftersom de äro

avsedda att användas i sammansättningsindustrien eller att säljas såsom

reservdelar. I detta sammanhang vill utskottet påpeka, hurusom en dylik

tullteknisk gränsdragning även skulle kunna så utnyttjas, att en ytterligare

tullsänkning beträffande automobildelar för sammansättningsindustriens behov

inotvägdes genom att tullen för automobildelar, i den mån de komme i

marknaden såsom reservdelar, något höjdes. Sistberörda möjlighet har utskottet

endast velat antyda, utan att i någon mån hava intagit ståndpunkt

i frågan.

Beträffande vad motionären yrkat i andra punkten av sin hemställan vill

utskottet erinra om följande. I anledning av 1925 års riksdags ovan omnämnda

skrivelse med begäran om utredning av frågan, huruvida s. k. handelsrestitution

borde utsträckas att avse även värdetull underkastade varor,

bär Kungl. Maj:t i proposition nr 51 förelagt denna riksdag förslag till

sådana ändringar i förordningen den 13 december 1912 angående tullrestitution

i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara, som efter verkställd utredning

befunnits erforderliga för tillgodoseende av omförmälda syfte. I

enlighet med förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 18) har riksdagen

bifallit sistnämnda proposition.

Slutligen vill bevillningsutskottet fästa uppmärksamheten på att den utredning,

om vilken utskottet nu går att göra framställning, står i ett visst

samband med en redan pågående utredning. På sätt utskottet i sitt den 22

nästlidna mars avgivna betänkande (nr 34) i anledning av en i första kammaren

väckt motion (nr 187) om viss ändring i § 19 frihamnsförordningen

haft anledning omnämna, har Kungl. Maj:t nyligen genom remiss uppdragit

åt kommerskollegium och generaltullstyrelsen att verkställa utredning i fråga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 5

om, bland annat, huruvida tullnedsättning må kunna beredas vara, som förädlas

inom frihamn. En dylik utredning torde kunna leda till sådana

resultat, genom vilka vissa förutsättningar kunna uppstå för en industri för

sammansättning av automohiler inom frihamn.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 264

av herr Löfgren i Stockholm, i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

rörande de ändringar i tulltaxan, som kunna finnas

vara ägnade att befrämja uppkomsten inom landet av

en industri för sammansättning av automobiler, samt

för nästa års riksdag framlägga det förslag, som kan

av utredningen framgå.

Stockholm den 22 april 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad. Johan Nilsson i Kristianstad,

Pers, Björnsson, Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa. Olsson i Ramsta.

Lithander, Hedlund i Östersund, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Alexis

Björkman, Jönsson i Slätåker, Svensson i Grindstorp, Björklund och Olsson i

Gävle.

Reservation

av herr Wohlin.

Tullnär) till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 23 höft. (Nr ''it).)

O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:198 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om sänkning av tullen å delar till automobiler m. m. a1 i texten