Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för karbidkväve m. fl. gödningsämnen.

1926-05-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:50, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för karbidkväve m. fl. gödningsämnen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

1

Kr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1926 k!. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tullfrihet för karbidkväve m. fl. gödningsämnen.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 267, har herr Nilsson i Hörby hemställt, »att riksdagen måtte besluta,

att följande tulltaxans rubriker erhålla denna lydelse: 1228. Karbidkväve

(kalkkväve) fri. 1229. Superfosfat fri, samt att kalksalpeter av B. A. S. F.,

vari ingår ammoniumnitrat, måtte hänföras till tulltaxans rubrik 1227,

norgesalpeter».

Till stöd för förslaget, som avser, att tullfrihet måtte stadgas för de i motionen

angivna gödningsämnena, har motionären till en början anfört följande.

Kostnaderna för det svenska jordbruket för att genom konstgödsling av

jorden hålla den i högsta möjliga kultur och därmed uppnå bästa möjliga

avkastning belöpte sig till högst avsevärda belopp. Det måste anses såsom ett

ej endast enskilt jordbrukareintresse, att dessa konstgödselmedel icke onödigt

fördyrades och deras användning i följd därav inskränktes. I stort sett åtnjöte

även de konstgödselmedel, av vilka det svenska jordbruket vore i behov,

tullfrihet. Sålunda vore kali, chile- och norgesalpeter tullfria.

Rörande vad motionären i övrigt anfört får utskottet, i den mån redogörelse

icke lämnas här nedan, hänvisa till motionen.

Rubrikerna 1227, 1228 och 1229 i tulltaxan hava för närvarande följande

lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

Kronor öre

1227.

Chilesalpeter (natriumnitrat); norgesalpeter (kalci-

umnitrat); stassfurterkalisalter, ej särskilt

nämnda, även raffinerade; samt tomasfosfat och

omalen s. k. tomasslagg ........................................

i

fria.

1228.

Karbidkväve (kalkkväve)...........................................

100 kg.

5 —

1229.

Superfosfat...................................................................

100 kg.

— |10

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 32 höft. (Nr 50.) 1

Utskottet

Gällande

bestämmelser.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Karbid- eller

kalklcväve

samt kalciumkarbid.

Utskottet.

Utskottet, soin vid behandlingen av förevarande motion anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig, upptager i det följande

frågorna om tullfrihet för de i motionen angivna gödningsämnena var för sig.

I det betänkande (nr 46), som utskottet denna dag avgivit angående Kungl.

Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa av den mellan Sverige och

Tyska riket avslutade handels- och sjöfartstraktaten föranledda ändringar i

gällande tulltaxa, har utskottet för karbidkväve (kalkkväve) tillstyrkt en

tulInedsättning till 2 kronor 50 öre för 100 kilogram. Någon ytterligare

nedsättning av sistnämnda tullsats kan utskottet icke förorda.

Däremot har utskottet ansett, att en sänkning av tullen å karbidkväve

påkallar ändring av tullsatsen vid en annan rubrik i tulltaxan, nämligen

rubriken 1170, som upptager, jämte eu annan artikel, kalciumkarbid.

1906 års tulltaxekommitté anförde i sitt den 3 maj 1909 avgivna betänkande

rörande sistnämnda båda artiklar, efter att hava omnämnt och motiverat att

kalciumkarbid i kommitténs förslag upptagits med en tullsats av 5 öre per

kilogram, motsvarande, enligt uppgift, 20 å 25 procent av värdet, följande.

Karbid- eller kalkkväve vore ett nytt gödslingsmedel, som syntes kunna

i tillräcklig mängd för landets behov erhållas inom landet, om den inhemska

tillverkningen erhölle verksamt skydd mot den utländska konkurrens, som

vore att emotse. Tillverkningen skedde på ett med framställning av

kalciumkarbid likartat sätt, och, enligt vad kommittén från sakkunnigt håll

erfarit, syntes det vara lämpligt att åsätta karbidkväve tull till samma

belopp som kalciumkarbid. Visserligen vore denna tullsats avsevärd i betraktande

därav, att priset å karbidkväve enligt uppgift utgjorde allenast

18 å 25 öre per kilogram, men den syntes icke öva nämnvärd inverkan på

den inhemska varans pris, som reglerades av priset å det kväverikare ämnet

chilesalpeter.

I enlighet med 1906 års tulltaxekommittés förslag har i gällande tulltaxa

för kalciumkarbid, varmed bariumkarbid likställts, och karbid- eller kalkkväve

stadgats en tull av 5 öre för kilogram.

Den nuvarande tullen å karbidkväve har således bestämts till samma belopp

som tullen å kalciumkarbid på grund av det likartade sätt, på vilket

de båda artiklarna framställas. Av nämnda skäl har utskottet ansett den

föreslagna nedsättningen av tullen å karbidkväve böra föranleda motsvarande

nedsättning av tullen å kalciumkarbid och den därmed i tulltaxan jämställda

artikeln bariumkarbid, rubriken 1170, varför utskottet, med begagnande

av den befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor, som jämlikt § 40

riksdagsordningen tillkommer utskottet, i sin hemställan upptager förslag

härom.

Superfosfat. Frågan huruvida superfosfat bör vara belagt med tull har vid flera tillHistorik.

fallen förevarit inom riksdagen. Efter att 1888, 1892, 1896 och 1897 års

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr SO. 3

riksdagar avslagit framlagda förslag om upphävande av tullfriheten för

superfosfat och införande av en tull av, vid 1888 och 1896 års riksdagar

50 öre och vid 1892 och 1897 års riksdagar 25 öre för 100 kilogram,

åsattes superfosfat enligt beslut av 1898 års riksdag en tull av 25 öre för

100 kilogram. Förslag om upphävande av den sålunda beslutade tullsatsen

väcktes sedermera vid 1901, 1904 och 1906 års riksdagar utan att vinna

riksdagens bifall. I anledning av ett vid 1913 års riksdag väckt förslag

om tullfrihet beslöt emellertid riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet

(betänkande nr 20), en nedsättning av tullen å superfosfat till 10

öre för 100 kilogram. Till stöd för sitt förslag anförde utskottet bland

annat följande.

Utskottet hade funnit det vara ådagalagt, att den då gällande tullavgiften

å superfosfat verkade betungande för jordbruket i vårt land, utan att den

kunde anses oumbärlig för skyddande av svensk industri. Det syntes emellertid

utskottet, att försiktighetsskäl talade för att icke tullen då helt och

hållet upphävdes, utan att den i stället nedsattes till lämpligt belopp, samt

att en tullsats av 10 öre för 100 kilogram — på samma gång som den ej

gärna borde kunna bliva i nämnvärd män kännbar för jordbruket — dock

skulle bjuda ett fullt tillräckligt skydd för superfosfatindustriens intressen.

Sedan år 1913 har frågan om ändring av tullen å superfosfat varit föremål

för riksdagens prövning endast en gång, nämligen år 1921 i anledning

av väckta motioner om förhöjning av åtskilliga industritullar, vilka motioner

emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande

nr 4), icke föranledde någon riksdagens åtgärd. Tullen å superfosfat är

sålunda för närvarande 10 öre för 100 kilogram.

I motiveringen till sitt förslag har motionären särskilt framhållit, att

ifrågavarande tull utgjorde en skäligen oväsentlig men till synes helt meningslös

pålaga.

Den nuvarande tullen å superfosfat, 10 öre för 100 kilogram, saknar enligt

utskottets mening betydelse för den svenska industrien å området. Vid

angivna förhållande och då varans tullbeskattning i vissa fall kan för importören

medföra extra kostnader för tullbevakning och arbetsbiträde vid

tullbehandlingen, har utskottet ansett sig böra tillstyrka tullens borttagande.

Jämlikt § 1 a) tulltaxeunderrättelserna gäller, att vara, som utgör en

blandning av beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,

skall, om icke någon beståndsdel drager värdetull, tullbehandlas lika med

den beståndsdel, som är underkastad högsta tullavgiften, därvid emellertid

beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig mängd och icke väsentligen

inverka på varans beskaffenhet, skola lämnas utan avseende, för så vitt de

icke utgöras av sprit eller eter eller ock avsikt skäligen kan förutsättas att

medelst deras inblandning undandraga dem belöpande tullavgift.

Motionen.

Utskottets

yttrande.

Kalksalpeter.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Den i motionen omförrnälda tyska kalksalpetern (B. A. S. F.) innehåller

såsom huvudsaklig beståndsdel kalciumnitrat, som enligt taxerubriken 1227

är tullfritt, samt därjämte ammoniumnitrat, som i undersökta prover befunnits

utgöra ungefär 5 procent. Generaltullstyrelsen, som ansett sistnämnda

kväverika beståndsdel väsentligen inverka på varans beskaffenhet,

har i förekomna tullbehandlingsmål med stöd av nyssberörda stadgande i

tulltaxeunderrättelserna beslutat, att ifrågavarande gödningsämne skall tullbehandlas

såsom ammoniumnitrat enligt tulltaxerubriken 1152 med en tull

av 10 öre för kilogram.

Motionären har, under framhållande att nämnda tull vore för jordbruket

betungande, föreslagit, att ifrågavarande slag av kalksalpeter skulle, oaktat

detsamma innehölle ammoniumnitrat, tullbehandlas såsom norgesalpeter

(kalciumnitrat) enligt tulltaxerubriken 1227 och därmed bliva tullfritt.

Sedan motionen avgivits, har, enligt vad utskottet inhämtat, nu förevarande

spörsmål kommit i ett nytt läge, i det att regeringsrätten meddelat utslag i

två mål, i vilka generaltullstyrelsens beslut av nyss angivna innebörd överklagats,

samt därvid ogillat den av styrelsen tillämpade tullbehandlingen.

I båda de åsyftade målen hade partier av en vara, benämnd kalksalpeter

B. A. S. F. och innehållande omkring 5 procent ammoniumnitrat, av vederbörande

lokala tullmyndigheter attesterats enligt tulltaxans rubrik 1152 med,

såsom nämnts, tull av 10 öre för kilogram. Häröver hade importörerna

anfört besvär hos generaltullstyrelsen under yrkande om tullbehandling enligt

rubriken 1227 med tullfrihet. Styrelsen hade gillat den verkställda tullbehandlingen.

I besvären hos Kungl. Maj:t hade importörerna fullföljt

sin talan. Med ändring av överklagade besluten förklarade regeringsrätten

varupartierna böra med tillämpning av tulltaxerubriken 1227 åtnjuta tullfrihet.

I likhet med motionären har utskottet ansett skäligt, att ifrågavarande

gödningsämne hänföres till rubriken 1227 med tullfrihet.

Till följd av regeringsrättens ovannämnda utslag hänföres numera kalksalpeter,

därest ammoniumnitrat däri icke ingår i större myckenhet än omkring

5 procent, till rubriken 1227 och det torde icke vara uteslutet, att

kalksalpeter även med en något högre halt ammoniumnitrat kan utan ändring

i tulltaxan komma att tullbehandlas enligt sistnämnda rubrik. Emellertid

är det ifrågavarande gödningsämnets halt av ammoniumnitrat växlande.

Med hänsyn härtill samt för att undanröja varje tvekan vid tullbehandlingen

har utskottet ansett lämpligt, att det i tulltaxerubriken 1227 uttryckligen

angives, att till densamma skall hänföras kalksalpeter, innehållande högst

10 procent ammoniumnitrat. För sådant ändamål framlägger utskottet förslag

till ändring av nämnda tulltaxerubrik.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50. 5

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, i anledning av herr Nilssons i

Hörby förevarande motion II: 267, om tullfrihet för

karbidkväve m. fl. gödningsämnen, besluta,

1) att rubriken 1229 i gällande tulltaxa skall hava

följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

Kronor öre

1229.

Superfosfat ...............................

—

fritt.

2) att rubriken 1227 i gällande tulltaxa skall hava

följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe-

Tullsats.

räkningen.

I

Kronor

öre

1227.

Chilesalpeter (natriumnitrat);

norgesalpeter och annan kalk- salpeter (kalciumnitrat), även

med en halt av högst 10 pro- cent ammoniumnitrat; stass- furterkalisalter, ej särskilt

nämnda, även raffinerade; samt

tomasfosfat och omalen s. k.

tomasslagg ................

—

fria.

B) att vad i herr Nilssons i Hörby under A) omnämnda

motion hemställts rörande rubriken 1228 i gällande tulltaxa

måtte anses besvarat genom vad utskottet i sitt betänkande

nr 46 hemställt i fråga om sistnämnda rubrik;

Med begagnande av sin befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor

får utskottet tillika hemställa,

C) att riksdagen måtte besluta, att rubriken 1170 i

gällande tulltaxa skall hava följande ändrade lydelse:

Bihang 011 riksdagens protokoll 1926. 7 saml. 32 höft. (Nr 50.) 2

Hemställan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

Kronor

öre

1170.

Kalciumkarbid och bar iumkarbid

100 kg.

2

50

Stockholm den 20 maj 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune*, Bärg*, Pers, Björnsson*, Boren*,

Johan Bergman, Jönsson i Boa, Hedlund i Östersund, Bengtsson i Kullen,

Jönsson i Slätåker, Ericson i Oberga, Åström, Björklund*, Nyländer, Olsson i

Gävle, Elof Ljunggren*, Granath* och Nilsson i Hörby*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:285 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om tullfrihet för karbidkväve m. fl. gödningsämnen. a1 i texten