Bevillningsutskottets betänkande Nr 53
1926-06-01 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1926:53, Bevillningsutskottets betänkande Nr 53
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
1
Nr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1926 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1926—1927, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1926—1927 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari 1926 (bilaga till 1926
års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dgg underställt Kungl. Maj ds prövning finansplan för statsregleringen
vid den nu samlade riksdagen ävensom beräkning av statens inkomster
för nästa budgetår. Departementschefen har därvid anmält, bland
annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1925 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår, vilken skrivelse återfinnes i nyssnämnda
protokollsutdrag.
Departementschefen har i sitt anförande till nämnda protokoll till en
början yttrat sig rörande det ekonomiska läget och dess verkningar på statsfinanserna
och därefter angående finansplanen för nästkommande budgetår.
Av de förutsättningar, från vilka departementschefen därvid ansett sig böra
utgå, har departementschefen funnit framgå, att en skattesänkning av mellan
24 och 25 miljoner kronor kunde i statsverkspropositionen föreslås. Därefter
har departementschefen anfört följande:
»Då det därefter gällt att avgöra, huru en skattelindring av nu nämnt omfång
lämpligen borde fördelas på konsumtionsskatter och inkomstskatt, har
jag från början varit mest böjd för en nedsättning i något större utsträckning
av de förra än av den senare. Man kan tydligen utgå ifrån att de s. k.
indirekta skatterna trycka de mindre inkomsttagarna väsentligen hårdare än
de bättre bemedlade, och frågan är om detta hårdare tryck i tillräcklig
utsträckning kompenseras av inkomstskattens progressivitet. Vid bedömande
av denna fråga har jag sökt finna någon ledning av en inom finansdeparteBihang
till riksdagens protokoll 1926. 7 samt 34 höft- (Nr 53.) 1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
mentet verkställd undersökning av de indirekta och direkta skatternas tryck
inom olika sociala skikt och inkomstlagen. Undersökningen, som i fråga
om tullar och acciser hygger på en av socialstyrelsen gjord utredning, torde
få såsom bilaga I fogas vid dagens statsrådsprotokoll.1 För undersökningens
närmare innehåll torde jag ej här behöva lämna någon redogörelse. Även
om på grund av materialets beskaffenhet undersökningen icke är ägnad att
läggas till grund för något mera allmängiltigt omdöme, torde dock därav
framgå, att skattebördan jämväl för de lägre inkomsttagarna måste betecknas
såsom mycket betydande. För stadsbefolkningen har redan vid 3,000 kronors
inkomst den totala skattebördan beräknats till 8 å 10 procent. Det samlade
skattetrycket för stadsbefolkningen utvisar från inkomstläget 3,000 till inkomstläget
10,000 kronor en stegring från 1 till 1.4. Enbart för statsskatterna
är progressionen 1 till 1.2.
Resultaten av denna undersökning ha icke givit mig någon anledning att
frångå min redan nämnda uppfattning.
Jag föreslår sålunda, att inkomst- och förmögenhetsskatten, som efter fjolårets
sänkning uttages med 170 procent av grundbeloppet, skall utgå efter
procenttalet 160. Detta innebär en sammanlagd minskning i det eljest påräkneliga
skattebeloppet på omkring 9 miljoner kronor. Därjämte har jag
emellertid för avsikt att, sedan utredningen i ämnet numera föreligger slutförd,
snarast möjligt underställa frågan om den s. k. B-skattens avskaffande
Kungl. Maj:ts prövning i syfte att proposition i ämnet må avlåtas till den nu
sammanträdande riksdagen. Förslaget är avsett att genomföras från och med
den 1 januari 1927 och saknar alltså betydelse för den nu föreliggande statsregleringen,
men den därefter inträdande lättnaden i den direkta skattebördan
torde kunna beräknas till omkring 3 miljoner kronor.2
Vad sedan konsumtionsskatterna beträffar, kunna utan tvivel skäl anföras
för att låta hela sänkningen om 15 å 16 miljoner kronor komma enbart
sockret till godo, då detta näringsmedel i vårt land i hög grad fördyras av
först en tull på 10 öre och därefter en skatt på 14 öre per kilogram.
Emellertid tala vissa skal för en nedsättning även av kaffetullen. Jag vill
erinra om att denna tull år 1922 höjdes från 12 öre till 50 öre per kilogram.
Denna kraftiga höjning tillgreps såsom en sista utväg i ett finansiellt nödläge,
och från många håll i riksdagen uttalades en förvissning att den höga
kaffetullen endast skulle få en provisorisk karaktär. Jag har stannat för
att hemställa om en sänkning av såväl sockerskatt som kaffetull. Fullföljande
den tanke som låg till grund för 1925 års riksdags beslut om en
1 Bilagan är här utesluten.
I proposition nr 193 har Kungl. Maj:t sedermera framlagt förslag om den s. k. B-skattens
avskaffande från och med den 1 januari 1927, vilket förslag på hemställan av bevillningsutskottet
(betänkande nr 41) av riksdagen antagits.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
3
sänkning av sockerskatten från 16 till 14 öre per kilogram vill jag ifrågasätta
en ytterligare sänkning av denna skatt till 10 öre per kilogram. Detta
medför en nedräkning av beloppet för sockerskatten från 26 till 19 miljoner
kronor. För kaffetullens vidkommande förordar jag en sänkning från 50 öre
till 30 öre per kilogram obränt kaffe, varigenom tullmedlen som eljest kunnat
upptagas till minst 130 miljoner kronor få nedsättas till 122 miljoner kronor.
Vid bedömande av den sålunda förordade skattesänkningens verkningar i
olika inkomstlägen torde följande böra uppmärksammas. Om man antager,
att ett visst belopp står till förfogande för genomförande av en sänkning
av inkomst- och förmögenhetsskatten samt sockerskatten och kaffetullen, och
vidare förutsätter, att sänkningen skall träffa de båda nämnda konsumtionsskatterna
i viss inbördes proportion, gives det ett inkomstläge, vid vilket
skattesänkningen för den enskilde bereder samma lättnad hur den än fördelas
mellan den direkta skatten och konsumtionsskatterna. Förenämnda
undersökning giver vid handen, att med en sänkning av sockerskatten och
kaffetullen i den proportion, som skulle bliva en följd av mitt nu framlagda
förslag, den antydda gränsen torde ligga omkring 5,000 kronor. För lägre
inkomsttagare är det i regel av större betydelse att sänkningen kommer
konsumtionsskatterna till del.»
I en den 14 maj 1926 dagtecknad proposition, nr 227, har Kungl. Maj:t
dels avgivit förslag om fortsatt uttagande av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker under instundande budgetgår, dels ock föreslagit
ändring av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen beträffande
tullmedlen. I
I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda bevillningarna
lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets ovannämnda
skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och
i propositionen nr 227 föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen
för egen del anfört.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Riksräken
skapsverket.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Riksräkenskapsverket har till en början anfört, att av de upplysningar,
ämbetsverket inhämtat, syntes framgå, att om än konjunkturerna för vissa
industrier, särskilt trävaru-, järn- och de mekaniska industrierna, vore
dåliga, på det hela de inkomster, för vilka skattskyldiga skulle debiteras år
1926, syntes komma att utvisa förbättring. Riksräkenskapsverket har vidare
erinrat, att den del av inkomsttiteln, som benämndes »Skatt å inkomst
och förmögenhet», i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagits med
137,000,000 kronor, samt i anslutning därtill meddelat, att enligt från
statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter däremot svarade
följande faktiskt debiterade belopp:
För enskilda kronor 111,212,317
A-skatt av bolag ......... » 39,053,114 150,265,431.
Av sist anförda belopp har riksräkenskapsverket beräknat, att 94 procent
eller således i runt tal 141,250,000 kronor skulle komma att inflyta.
Med utgångspunkt från de anförda siffrorna har riksräkenskapsverket
beräknat, att för år 1926 — under förutsättning att inkomstskatten, liksom
år 1925, komme att utgå med 170 procent av grundbeloppet — den
debiterade skatten å inkomst- och förmögenhet skulle komma att uppgå
till 154,600,000 kronor samt att mot nämnda belopp skulle svara ett för
statsregleringen behållet belopp av 145,300,000 kronor. Riksräkenskapsverket
har i sitt till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inkomstberäkning
för budgetåret 1926—1927 uppfört skatt å inkomst och förmögenhet
med sistnämnda belopp.
Rörande B-skatten å aktiebolag m. fl. har riksräkenskapsverket anfört
följande:
»B-skatt å aktiebolag m. fl., som i riksstaten för budgetåret 1925—1926 beräknats
till 1,000,000 kronor, har enligt budgetredovisningen för budgetåret
1924—1925 lämnat en behållen inkomst å 3,119,589 kronor och enligt
statistiska centralbyråns förut nämnda uppgifter för innevarande år debiterats
med 4,077,029 kronor.
Med hänsyn till att restitutioner å denna titel till följd av skattens natur
kunna komma att uppgå till betydande belopp, anser riksräkenskapsverket
försiktigheten bjuda att, därest B-skatten prövas fortfarande böra bibehållas,
icke beräkna den behållna inkomsten av densamma till högre belopp
än för innevarande budgetår eller alltså 1 miljon kronor, med vilket belopp
riksräkenskapsverket upptagit skatten---.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
5
Departementschefen har beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten,
efter att hava erinrat om riksräkenskapsverkets nyssnämnda beräkning,
meddelat, att vid en inom finansdepartementet verkställd beräkning av
inkomsttiteln tillämpats samma metod som kommit till användning i statsverkspropositionerna
till 1923, 1924 och 1925 års riksdagar samt beträffande
tillvägagångssättet och resultatet hänvisat dels till en i en bilaga till 1923
års statsverksproposition meddelad utförlig redogörelse dels ock till statsverkspropositionen
såsom bilaga åtföljande här nedan införda tabellerna A och B. 1
Vidare har departementschefen anfört följande.
»Tabell A upptager utfallet av 1925 års taxeringar. Korrigering av den
i fjolårets statsverksproposition intagna uppställningen beträffande dessa taxeringar
har skett med hänsyn till de faktiskt erhållna taxeringsresultaten.
Med utgångspunkt från tabell A har uppgjorts tabellen B, vilken angiver
det beräknade resultatet av 1926 års taxeringar.
Vid utarbetande av tabellen B har så tillgått, att man vidtagit vissa höjningar
och sänkningar av de i tabellen A förekommande detaljsiffrorna. Angående
dessa förskjutningar må meddelas följande.
Inkomsten av jordbruksfastighet har bibehållits oförändrad. Jordbrukarnas
inkomstförhållanden under år 1925 torde till väsentlig del ha bestämts av
1924 års svaga skörderesultat och endast i mindre utsträckning påverkats av
1925 års exceptionellt goda skörd. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter
har också i avsevärd mån verkat utjämnande på inkomstförhållandena inom
jordbruket under de båda åren 1924 och 1925.
Inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet har däremot, med
hänsyn till att inkomsten av hyresfastigheter under år 1925 i genomsnitt
varit högre än under år 1924, ansetts kunna upptagas till ett något förhöjt
belopp. För bolagen, vilkas inkomst av annan fastighet huvudsakligen utgöres
av inkomst från i rörelse använd fastighet, har dock någon höjning
av inkomst från annan fastighet icke beräknats. För enskilda har höjningen
begränsats till 5 procent.
Beträffande inkomsten av kapital under år 1925 har antagits, att den till
sitt sammanlagda belopp varken stigit eller sjunkit. Å ena sidan hava visserligen
räntesatserna under nämnda år i genomsnitt varit något lägre än
under närmast föregående år, vilket givit upphov till lägre ränteinkomster,
men å andra sidan hava onekligen utdelningarna å aktier höjts år 1925.
Sistnämnda höjningar torde härvid i huvudsak ha uppvägt den inkomstminskning
som föranletts av de lägre ränteinkomsterna.
I fråga om beloppet för inkomst av arbetsanställning in. m. liar eu relativt
mindre höjning vidtagits. Lönesatserna torde visserligen under år 1925
i medeltal ha legat på ungefär samma höjd som under år 1924, och även
arbetslösheten torde under dessa år ha varit av ungefär samma omfattning.
Den fortgående konsolideringen av näringslivet och den stora livaktigheten
på vissa arbetsområden (exempelvis byggnadsverksamheten) torde
Departements
chefen.
1 Se sidorna 6 och 7.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Tab. A. Beräkningar angående 1935 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Inkomst av last egendom:
1. Jordbruksfastighet.......................................
2. Annan fastighet ..........................................
Enskilda
Aktiebolag;
m. fl.
Tillsammans
381.3
137.2
30. o
58.4
411.3
195.6
Summa
Inkomst av kapital .............................................
Inkomst av arbetsanställning m. m......................
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............
518.6
384.2
3,385.4
488.9
88.4
35.o
343.7
606.9
419.2
3,385.4
882.6
Summa uppskattad inkomst
Avdrag:
1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen
2. För kommunalutskylder..............................
3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna
avdrag ...................................................
4,777.0
226.0
257.0
32.0
467.1
3.6
39.»
8.o
5,244.1
229.6
296.0
40. o
Summa_avdrag
515.0
50.6
565.6
Återstod
‘/so av den taxerade förmögenheten................... ....
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp
Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................
Beskattningsbart belopp .......................................
Uträknad skatt (exkl. B-skatt) 1..............................
Skatteprocent i medeltal.......................................
Uträknad B-skatt ‘ ........................... . ................
4,262.0
240.0
416.5
4,678-5
240.6
4,502.0
2,726.6
416.5
4.918.5
2.726.6
1,775.4
111.2
6.26 %
416.5
39.1
9-38 %
2,191.9
150.8
4.1
Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt
154.4
Under budgetåret 1925—1926 inflytande skatt: Enskilda + A-skatt (95.B %)
143.5
B-skatt
3.2
Summa behållen skatteinkomst
146.7 |
Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, bär varit 170.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
7
Tab. B. Beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar.
(Milj. kronor.)
Enskilda
Aktiebolag
Tillsammans \
m. fl.
Inkomst av fast egendom:
1. Jordbruksfastighet.......................................
381
30
411
2. Annan fastighet ..........................................
144
58
202
Summa
525
88
613
Inkomst av kapital .............................................
384
35
419
Inkomst av arbetsanställning m. m......................
3,452
—
3,452
Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............
494
357
851
Summa uppskattad inkomst
4,855
480
5,335
Avdrag:
I. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen
226
4
230
2- För kommunalutskylder ..............................
254
45
299
3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna
avdrag ................................................
32
8
40
Summa avdrag
512
57
569
Återstod
4,343
423
4,766
1Ibd av den taxerade förmögenheten........................
247
—
247
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp
4,590
423
5,013
Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................
2,750
— ..
2,750
Beskattningsbart belopp .......................................
1,840
423
2,263
Skatteprocent i medeltal1 ....................................
5-89 %
8.83 %
Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ..............................
108.4
37.4
145.8
3 9
Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt
149.T
Under budgetåret 1926—1927 inflytande skatt: Enskilda + A-skatt (95.5 %)
139.2
B-skatt
3,o
Summa behållen skatteinkomst
142.2
1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits
till 160.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
dock till fullo motivera deri i tabell B förutsatta höjningen med omkring
2 procent av den taxerade inkomsten av arbetsanställning m. m.
Vad angår inkomsten av rörelse eller yrke har den vid 1925 års taxering
uppskattade inkomsten höjts för enskilda skattskyldiga med omkring 1 procent
och för aktiebolag m. fl. med omkring 4 procent. Den relativt stora
höjningen för bolagen har motiverats av det förbättrade läge, som under år
1925 kännetecknat vissa grenar av den mekaniska industrien samt trämasseoch
pappersindustrierna ävensom av den starka stegring som under samma
år inträtt i utförseln av järnmalm. På fondbörsen har också tendensen
alltsedan juni månad varit i huvudsak stigande, och särskilt uppvisa flera
av de större verkstadsbolagens aktier liksom också Grängesbergsbolagets aktier
betydande kursstegringar. För enskilda skattskyldiga har en motsvarande
stegring av rörelseinkomstens storlek icke kunnat konstateras. Den förbättring
av konjunkturen som av allt att döma inträtt under senare hälften av
år 1925 torde emellertid jämväl för enskilda skattskyldiga medfört något
förbättrade vinstresultat.
Sammanställas nu de omnämnda höjningarna framgår, att ökning beräknats
för fastighetsinkomsten med 6 miljoner kronor, för inkomsten av
arbetsanställning m. m. med 67 miljoner kronor samt för inkomsten av
rörelse eller yrke eller eljest med 18 miljoner kronor. Då inkomsten av
kapital bibehållits vid oförändrat belopp, blir slutresultatet en sammanlagd
ökning av den uppskattade inkomsten om 91 miljoner kronor, nämligen från
5,244 till 5,335 miljoner kronor eller med 1.7 4 procent.
Vad härefter beträffar avdragsposterna har beloppet för sådana avdrag
som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för
ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier
m. m. — bibehållits ungefär oförändrat. Avdragen för kommunalutskylder
ha beräknats med ledning av de sammanlagda, till betalning förfallna
kommunalutskylderna respektive år. Beräkningen har givit till resultat
en höjning av avdragen med 3 miljoner kronor. Övriga vid bevillningstaxeringen
ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader,
vissa förluster m. m., ha i tabell B upptagits till samma belopp som i tabell A,
Slutligen har sextiondedelen av den taxerade förmögenheten i beräkningen
höjts med omkring 3 procent i jämförelse med det belopp som antagits för
1925 års taxering.
Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet skulle enligt
förestående beräkningar bliva för enskilda 4,590 miljoner kronor samt för
aktiebolag m. fl. 423 miljoner kronor eller tillsammans 5,013 miljoner kronor.
Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga avgå orts- och
familjeavdrag, vilka avdrag med hänsyn till den beräknade stegringen av
de taxerade beloppen något höjts i jämförelse med de motsvarande avdragsbelopp
som framgått ur 1925 års taxering. I anslutning härtill ha de
beskattningsbara beloppen vid 1926 års taxering beräknats till 1,840 miljoner
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
9
kronor för enskilda skattskyldiga och till 423 miljoner kronor för aktiebolag
m. fl. eller tillsammans till 2,263 miljoner kronor.
Den nu verkställda uppskattningen avviker i någon mån från riksräkenskapsverkets
beräkning. Såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning
har i finansdepartementets beräkning den sammanlagda uppskattade
inkomsten upptagits till ett belopp, som med 45 miljoner kronor understiger
motsvarande siffra enligt riksräkenskapsverkets uppskattning. Å andra sidan
ha avdragsposterna i finansdepartementets beräkning upptagits till 50
miljoner kronor lägre belopp än enligt riksräkenskapsverkets kalkyl. Såsom
resultat av angivna skillnader framgår, att det totala beskattningsbara beloppet
enligt finansdepartementets beräkning överstiger det av riksräkenskapsverket
antagna med 5 miljoner kronor. Ha sålunda de båda beräkningarna
i fråga om totalsumman av de beskattningsbara beloppen givit nära sammanfallande
resultat, skilja de sig däremot beträffande denna summas fördelning
på enskilda och aktiebolag m. fl., i det att enligt finansdepartementets
beräkning en något mindre andel hänföres till aktiebolagen än enligt riksräkenskapsverkets
uppskattning.
Riksräken- Finansde
-
skapsverkets partementete
Inkomst av fast egendom ....................................................
» » kapital...............................................................
» » arbetsanställning m. m.................................
» » rörelse eller yrke eller eljest ........................
beräkning
Milj. kr.
615
420
3,500
845
beräkning
Milj. kr.
613
419
3,452
851
Summa uppskattad inkomst
5,380
5,335
Avdrag ...................................................................................
569
569
Återstod
4,811
4,766
Veo av den taxerade förmögenheten..................................
247
247
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp........
5,058
5,013
Utnyttjade orts- och familjeavdrag ..................................
2,800
2,750
Beskattningsbart belopp .......................................................
2,258
2,263
Därav:
a) Enskilda skattskyldiga ....................................................
1,828
1,840
b) Aktiebolag m. fl.................................................................
430
423
Medelskatteprocenten har år 1925 för enskilda skattskyldiga uppgått till
6.2 6 procent och för aktiebolag m. fl. till 9.3 8 procent. Under förutsättning
att det procenttal av grundbeloppet, med vilket skatten skall uttagas, förbleve
oförändrat, torde även för 1926 års taxering kunna antagas, att skatten
skulle i medeltal utgå efter samma procenttal. Sänkes åter, såsom jag
föreslagit, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet från senast fastställda 170
procent till 160 procent, nedgå förut angivna medelskatteprocent för enskilda
skattskyldiga till 5.8 9 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.8 3 procent.
10
Statsverks
propositionen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Såsom uträknad inkomst- ock förmögenhetsskatt (exkl. B-skatt) skulle härigenom
framgå ett sammanlagt belopp om 145.8 miljoner kronor.
Av den uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatt) skulle
enligt riksräkenskapsverkets beräkning under budgetåret 1926—1927 komma
att inflyta omkring 94 procent. Vid beräkningen av här ifrågavarande inkomsttitel
maste emellertid hänsyn jämväl tagas till vad som, efter avdrag
för restitutioner, under nämnda budgetår inflyter av tidigare års inkomstoch
förmögenhetsskatt. Enligt budgetredovisningarna för budgetåren 1923
1924 och 1924—1925 uppgick den totala behållna inkomsten av inkomst-
och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatt) till belopp, som beräknats
utgöra respektive 96.4 och 95.9 procent av den uträknade skatten vid 1923
och 1924 års taxeringar. Med ledning av sistnämnda procenttal har den
under budgetaret 1926 1927 inflytande inkomst- och förmögenhetsskatten
(exkl. B-skatt) enligt finansdepartementets beräkning uppskattats till 95.5
procent av förut angivna belopp för den uträknade skatten. Enligt detta
antagande skulle alltså, med ett procenttal av grundbeloppet å 160, 139.2
miljoner kronor komma att inflyta.
Den uträknade B-skatten å aktiebolag m. fl. har enligt 1925 års taxering
uppgått till 4.1 miljoner kronor. Enligt finansdepartementets uppskattning
har grundbeloppet av denna skatt för 1926 års taxering bibehållits ungefär
oförändrat. Med hänsyn till den föreslagna sänkningen av det procenttal
av grundbeloppet, med vilken skatten skall utgå, från 170 till 160 procent har
emellertid den uträknade B-skatten a aktiebolag m. fl. sänkts i motsvarande
grad eller till 3.9 miljoner kronor. För beräknande av den behållna inkomsten
av ifrågavarande skatt under budgetåret 1926—1927 saknas säkra
hållpunkter. Med hänsyn till att restitutionerna å denna titel till följd av
skattens natur kunna komma att uppgå till betydande belopp har riksräkenskapsverket
såsom tidigare angivits — för sin del icke ansett sig
kunna för nämnda budgetår påräkna större behållen inkomst än 1 miljon
kronor. Enligt min mening bör dock B-skatten för nästkommande budgetår
kunna upptagas till ett avsevärt högre belopp. Restitutionerna uppgingo
under budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 till respektive l.o och 0.4
miljoner kronor. För budgetåret 1926—1927 torde vid sådant förhållande
B-skatten böra upptagas till i runt tal 3 miljoner kronor.
I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna torde efter vederbörlig
avrundning inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande
budgetår böra upptagas till 139 miljoner kronor av skatt å inkomst och
förmögenhet och 3 miljoner kronor av B-skatt å aktiebolag m. fl. eller sammanlagt
till 142 miljoner kronor.» I
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t
dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år
1926 skall utgå med 160 procent av de i 19 § i förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit ifrågava
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 11
rande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förelaget till riksstat
på följande sätt
«. Skatt å inkomst och förmögenhet ........ kronor 139,000,000
fi. B-skatt å aktiebolag m. fl..........................» 3,000,000 142,000,000.
I de likalydande motionerna, nr 82 i företa kammaren av herr Johan Motionerna
Bernhard Johansson m. fl. och nr 112 i andra kammaren av herr Winkler Iir p ar herr
m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att, för den händelse vid härd Johansfastställandet
av budgeten för 1926—1927 det skulle visa sig möjligt vidtaga so" m: fr och
skattesänkning, i första rummet en nedsättning av inkomst- och förmögenhets- herr winkler
skatten måtte vidtagas i sådan omfattning, att densamma, som för när- m■ ^
varande utgår med 170 procent av grundbeloppet, i stället måtte uttagas
efter 150 procent».
Rörande utfallet av 1926 års taxering har utskottet från finansdeparte- p- M från
mentets budgetbyrå emottagit följande, den 20 maj 1926 dagtecknade prome- ^“mentet^
morla: budgetbyrå.
»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet
hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden
föreligga härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha
uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms
stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar rörande
taxeringsresultaten. Ett större antal i Stockholm taxerade
underkastats särskild undersökning.
bolag hava dock
Beskattningsbart belopp.
Stockholm ...................................................................................
Övriga städer med mer än 15,000 invånare ........................
Städer med mindre än 15,000 invånare...............................
Aktiebolag
milj. kr.
228
135
32
Övriga
milj. kr.
490
487
241
Samtliga städer
395
1,218
Landsbygd....................................................................................
47
584
Hela riket
442
1,802
Beräknad skatteprocent i medeltal ....................................
8.83 %
5.8 9 %
Uträknad skatt (exkl. B-skatt) milj. kr.............................
39.o
106.1
145.1
Härav beräknas inflyta 95.8 procent eller............................ 139.o
Beträffande B-skatten kunna några säkra slutsatser rörande den inflytande
skattens storlek ej dragas av de föreliggande taxeringsuppgifterna. Åtskilliga
tecken tyda dock på att inkomsten från denna skattetitel skall bliva något
högre än som beräknats i årets statsverksproposition.
Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch
förmögenhetsskatten skall utgå med 160 procent å skattens grundbelopp.»
12
Utskottet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1925 och första kvartalet
1926 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande
uppgifter:
«. Skatt å inkomst- och förmögenhet.
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Influtet kr. 6,486,203: 4 3 138,978,786:5 7 145,464,990:— 3,034,199: —
Utgifter för inkomsttiteln
841,353: 92__916,116:36_U757.470: 28 341,688:44
Behållen inkomst kr. 5,644,849: 51 138,062,670:21 143,707,519:7 2 2,692,510:5 6
ff. B-skatt å aktiebolag m. fl.
Influtet...............kr. 72,270:77 4,042,034:23 4,114,305:— 29,968:82
Utgifter för in
komsttiteln
». 183,125:5 1 84,192:6 2 267,318:13 38,544:8 7
Behållen inkomst kr. — 3,957,841: ei 3,846,986: 8 7 — ~
Brist.................... » 110,854:7 4 — — 8,576:0 5
Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten, vid vilken beräkning förutsatts att skatten bestämmes
att för år 1926 utgå med 160 procent av de i 19 § förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet, efter att
hava erhållit del av ovan intagna, inom finansdepartementets budgetbyrå
upprättade promemoria rörande utfallet av 1926 års taxering, icke funnit
anledning till erinran.
Här nedan i detta betänkande hemställer bevillningsutskottet, i enlighet
med vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 227 föreslagit, att tullmedlen
måtte beräknas till 128 miljoner kronor, ett belopp som med 6 miljoner
kronor överstiger det i statsverkspropositionen föreslagna. Ett inom statsutskottet
uppgjort utkast till riksstat för nästa budgetår, i vilket utkast nu
berörda inkomstökning upptagits, utvisar ett disponibelt överskott av
omkring 6 miljoner kronor, vilken summa, i den mån den icke tages i anspråk
för skattelindring, kommer att nedbringa det belopp, som enligt Kungl.
Maj:ts förslag i statsverkspropositionen skall tagas i anspråk från kassafonden.
På sätt bevillningsutskottet här nedan under inkomsttiteln sockerskatten
närmare omnämner, har riksdagen genom godkännande av bevillningsutskottets
betänkande nr 43 med förslag om nedsättning av kaffetullen uttalat,
att det vore synnerligen önskvärt att sockerskatten vid denna riksdag
sänktes mera än Kungl. Maj:ts förslag innebär. I överensstämmelse härmed
föreslår bevillningsutskottet härnedan, att sockerskatten måtte nedsättas med
6 öre per kilogram eller med 2 öre mera än Kungl. Maj:ts förslag innebär.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 13
Denna ytterligare sänkning motsvarar en inkomstminskning av 3.5 miljoner
kronor.
Bevillningsutskottet, som beaktat vad chefen för finansdepartementet i den
här nedan (sid. 28, 29) återgivna motiveringen till ovannämnda proposition
nr 227 anfört om önskvärdheten att minska det belopp, varmed enligt statsverkspropositionen
kassafonden skall bidraga till statsregleringen, har icke i
vidare mån än vad nu sagts velat föreslå att det uppkomna överskottet
tages i anspråk för skattelindring.
I övrigt föreslår bevillningsutskottet icke ändring i beräkningen av någon
av inkomsttitlarna.
Vid nu angivna förhållanden har bevillningsutskottet saknat anledning
att föreslå vare sig någon höjning eller någon sänkning av det procenttal
av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 160, efter vilket
Kungl. Maj:t föreslagit att denna skatt skall utgå.
I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
skatteprocenten samt med avslag å motionerna I: 82 av
herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och II: 112 av
herr Winkler m. fl., besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1926 skall utgå med 160 procent av de
i 19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp;
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1926—1927 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt:
«. Skatt å inkomst och
förmögenhet ........ kronor 139,000,000
[i. B-skatt å aktiebolag
m. fl.
»
3,000,000 142,000,000.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Riksräken
skapsverket.
Departements
chefen.
Statsverkspro
positionen.
Utskottet.
2:o.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Riksräkenskapet har anfört följande:
»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, vilken enligt budgetredovisningen
för 1924—1925 lämnat eu behållen inkomst av 3,520,829 kronor
och i riksstaten för innevarande budgetår är upptagen till 3,400,000 kronor,
har enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna
för innevarande år debiterats med 3,844,833 kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att, liksom innevarande år, denna skatt i riksstaten
upptages till 3,400,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även det
under sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget ''Bidrag till landsting
och städer, som icke deltaga i landsting’ bör upptagas.»
Departementschefen har uttalat, att det synts honom, som borde förevarande
inkomsttitel beräknas giva något högre avkastning än vad riksräkenskapsverket
i sin förslagsberäkning upptagit, samt föreslagit, att inkomsttiteln
i riksstatförslaget upptoges med ett avrundat belopp av 3,500,000 kronor.
Förevarande inkomsttitel har följaktligen i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
upptagits till 3,500,000 kronor.
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för
år 1925 och första kvartalet 1926 erhållit följande uppgifter:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 192(i
Influtet ................ kr. 278,284:40 3,356,513:36 3,634,797:7 6 127,870:14
Utgifter för inkomsttiteln.
....... » 10,647:81 9,987:7 3 20,635:5 4 6,927:60
Behållen inkomst kr. 267,636: 5 9 3,346,525: 6 3 3,614,162: 22 120,942: 54.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att bevillning av fast egendom samt av inkomst måtte
för budgetåret 1926—1927 beräknas
till .......................................................... kronor 3,500,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
15
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,; bevillning.
Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen
den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras
avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.
Den behållna inkomsten av dessa avgifter har uppgått till
Riksräkens
kap sverket.
år 1920 ........................
» 1921 .........................
» 1922 .........................
första halvåret 1923
budgetåret 1923—1924
» 1924—1925
kronor 392,534
» 374,526
» 358,501
» 247,054
» 487,820
» 510,869.
Å denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppförts
med 450,000 kronor, har under de fyra månaderna juli—oktober 1925
influtit netto 181,312 kronor, motsvarande för helt år 543,936 kronor. Med
hänsyn härtill samt då under budgetåret 1924—1925 influtit 510,869 kronor
netto, föreligger icke anledning att beräkna en lägre siffra för budgetåret
1926—1927 än 500,000 kronor, varför riksräkenskapsverket---uppfört
här ifrågavarande inkomsttitel med detta belopp.»
Ifrågavarande inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med Statsverksprodet
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000 kronor. positionen. I
I proposition den 14 maj 1926, nr 226, har Kungl. Maj:t föreslagit viss Prop. nr 226.
ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter. Den av Kungl. Maj:t
föreslagna författningen i ämnet har numera blivit på bevillningsutskottets
hemställan (betänkande nr 48) av riksdagen antagen.
Författningsändringen har föranletts av den med propositionen nr 223
överlämnade, av riksdagen på bevillningsutskottets hemställan (betänkande
nr 45) numera godkända traktaten mellan Sverige och Tyska riket med till
densamma hörande protokoll. Ändringen medgiver Kungl. Maj:t befogenhet
att, därest i fråga om den bevillningsavgift, som åligger vissa handlande
och handelsexpediter, genom traktat med främmande stat andra grunder
överenskommas än de i nämnda paragraf stadgade, utfärda de för tillämpningen
erforderliga föreskrifter.
Utskottet.
Riksräken-skapsverket.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna
inkomsttitel för år 1925 och första kvartalet 1926 visar följande ställning:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Influtet ................ kr. 273,776:9 9 241,716:31 515,493:3 0 156,862:41
Utgifter för inkomsttiteln
__188:8 4 486:8 2 675:6 6 310:5 6
Behållen inkomst kr. 273,588:15 241,229:49 514,817:64 156,551:85.
Utskottet, som ansett att förevarande inkomsttitel kan, i avvaktan på erfarenhet
rörande verkningarna av den gjorda författningsändringen, för
nästa budgetår upptagas med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet,
hemställer,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas
till .............................................................. kronor 500,000.
4:o.
Stämpelmedlen.
Riksräkenskapsverket har anfört:
»Slämpelmedel, bevillning, hava, enligt budgetredovisningarna, i den mån
de till statsverket inlevererats och för statsregleringen behållits, utgjort:
år 1920 ..........................
» 1921 ..........................
» 1922 ..........................
första halvåret 1923 ..
budgetåret 1923—1924
» 1924—1925
kronor 60,143,222
» 54,934,371
» 47,698,065
» 22,657,644
» 41,658,844
» 45.813,768.
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de
stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp under
åren 1921—1924 utgjort:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
17
1921
1922
1923
1924
kronor
kronor
kronor
kronor
Handlingar till lagfurtsprotokollet ...............
11,215,152
9,657,889
9.540.488
8,914,422
Handlingar till intecknings- och tomträtts-
protokollen ..........................................
3,321,085
1,768,284
1,464,806
1,252,191
Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...
10,420
17,995
26,170
27,550
Handlingar till bouppteckningsprotokoll:
Bouppteckningar ....................................
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid
16,736,364
13,920,371
12,492,567
14,995,654
bouppteckningens stämpelbeläggning......
5,785
827
189
2,061
Avhandlingar om lösöreköp .....................
75,841
85,411
81,198
62,303
Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om
gåva.....................................................
895,687
676,077
1.926,124
577,264
Summa kronor
32,260,334
26,126,854
25,531.542
25,831,445
Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914
nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa
skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga,
utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna
om gåva, även de i beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet
ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev
rörande fast egendom.
Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig till:
år 1920 .................................................... kronor 17,056,152
» 1921 .................................................... » 17,946,906
» 1922 .................................................... » 14,992,789
» 1923 .................................................... » 14,552,983
» 1924 ................................................... » 15,700,613.
För budgetåret 1926—1927 torde man kunna beräkna arvsskatt och skatt
för gåva till 14,500,000 kronor.
Förestående beräkning har gjorts, då det kan vara av ett visst intresse
att känna, huru mycket arvsskatt och skatt på gåva inbringa, ehuru de
icke redovisas särskilt för sig i räkenskaperna och beräkningen icke inverkar
på efterföljande utredning, som avser hela skattetiteln ''Stämpelmedel’.
Genom nådiga förordningen den 12 juni 1925, nr 256, hava vissa smärre
ändringar vidtagits i gällande förordning angående stämpelavgiften.
Dessa ändringar synas dock icke vara av den betydelse, att hänsyn till
desamma behöver tagas vid inkomstberäkningen. Detsamma gäller jämväl
de ändringar av nådiga förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, som vidtagits
genom nådiga förordningen den 8 maj 1925 (nr 123).
I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 3 oktober 1925
meddelar generalpoststyrelsen, att de från styrelsen månad för månad till
statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1924 samt intill utgången
av september månad 1925 framgå av nedanstående tabell, vari endast avrundade
belopp insatts.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 34 höft. (Nr 53.)
2
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Departements
chefen.
Månad
Å r
9 2 4
År 19 2 5
Uppbörd
per månad
miljoner
kronor
Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor
Uppbörd
per månad
miljoner
kronor
Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor
Ökning (+)
resp. minsk- ning (—) från
år 1924 i %
Januari ........................
3.10
3.57
Februari........................
4.41
5.55
Mars ...........................
1.86
9.37
3.66
12.7 8
+ 36.4
April ...........................
4.03
3.8 2
Maj ..............................
4.90
4.93
Juni ...........................
2.84
11.77
3.88
12.18
4* 3.i
Juli.............................
2.92
2.81
Augusti ........................
5.10
4.85
September.....................
1.71
9.73
1.9 2
9.08
— 6.7
Oktober........................
2.62
—
—
November.....................
4.91
—
—
December .....................
2.96
10.4 9
—
—
Summa
41.36
för nio mån.
33.99
I riksstaten för innevarande budgetår äro stämpelmedlen beräknade till
44,000,000 kronor, och till detta belopp föreslår generalpoststyrelsen att
denna titel upptages jämväl för budgetåret 1926—1927. Enligt förestående
tablå har uppbörden under de tolv månaderna oktober 1924—september
1925 uppgått till 44.48 miljoner kronor. Såsom ovan nämnts har den behållna
inkomsten under budgetåret 1924—1925 uppgått till 45,813,768 kronor.
Under förutsättning av fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj
1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller
införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid utgår den
30 juni 1926 enligt i år given förordning nr 77, har riksräkenskapsverket
beräknat stämpelmedlen för budgetåret 1926—1927 till 44,000,000 kronor.»
Efter att hava erinrat att stämpelmedlen i riksstaten för innevarande
budgetår äro upptagna till 44 miljoner kronor, har departementschefen anfört:
»Enligt
budgetredovisningarna hava stämpelmedlen för budgetåren 1923
1924 och 1924—1925 lämnat en behållen inkomst av 41,658,844, respektive
45,813,768 kronor. För de tolv månaderna oktober 1924—september 1925
har stämpeluppbörden belöpt sig till 44.5 miljoner kronor. Under tiden
januari—september 1925 hava stämpelmedlen uppgått till i runt tal 34 miljoner
kronor, motsvarande för helt år 45.3 miljoner kronor. För tiden juli
november har i stämpelmedel influtit ett belopp av 16.7 miljoner kronor mot
17.3 miljoner kronor för motsvarande tid år 1924.
I sin förslagsberäkning har riksräkenskapsverket i enlighet med generalpoststyrelsens
förslag uppfört stämpelmedlen för budgetåret 1926—1927 med
44 miljoner kronor.
En beräkning av stämpelmedlen är givetvis synnerligen vansklig med
hänsyn till de ganska olikartade förhållanden som inverka å tillflödet under
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 19
denna inkomsttitel. Av största betydelse för stämpeluppbördens utfall är
försäljningen av stämplar för handlingar till lagfarts-, intecknings- och bouppteckningsprotokollen
samt för aktiebrev. Även om stämpelmedlen under
de fem första månaderna av innevarande budgetår visat någon minskning i förhållande
till motsvarande tid under föregående år, synes mig dock anledning
icke föreligga att för hela budgetåret räkna med någon mera betydande nedgång
i förhållande till budgetåret 1924—1925. För budgetåret 1926 — 1927 synes
man utan åsidosättande av nödig försiktighet kunna upptaga stämpelmedlen
till i runt tal 45 miljoner kronor.»
I statsverkspropositionen
45,000,000 kronor.
hava följaktligen stämpelmedlen upptagits till Statsverkspro
positionen.
Genom en den 22 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 42, har Kungl. ProP- nr 42- Maj:t föreslagit förlängd giltighet till utgången av juni månad år 1927 för
de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 35) har denna proposition
av riksdagen numera bifallits.
Genom en den 5 februari 1926 dagtecknad proposition, nr 152, har Kungl. Prop. nr 152.
Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni
1927 av den nu till utgången av juni månad år 1926 gällande förordningen
den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i
vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 32) har riksdagen numera
bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.
I proposition den 25 februari 1926, nr 201, har Kungl. Maj:t föreslagit Frop. nr 201.
vissa smärre ändringar av 1, 7 och 42 §§ i gällande förordning angående
stämpelavgiften. I enlighet med förslag av bevillningsutskottet (betänkande
nr 42) har riksdagen numera antagit en författning i ämnet, avseende
stämpelavgift för expeditioner i vissa fattigvårdsmål och därmed
jämförliga mål (7 §) samt provision vid stämpeluppbörd (42 §). Kungl.
Maj:ts proposition, i vad den avsåg ändring av 1 § stämpelförordningen,
har i enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 51) icke
föranlett någon riksdagens åtgärd.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att före- Utskottet.
varande inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1925 och första kvartalet 1926
utvisar följande ställning:
Pa halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Influtet................kr.25,602,618: 5 7 19,891,300:94 45,493,919:51 11,601,440:30
Utgifter för inkomsttiteln
... » 182,258:97 88,446:7 9 270,705:76 66,269:43
Behålleninkomstkr.25,420,359: 60 19,802,854: 15 45,223,213: 75 11,535,170: 87.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln
under april månad 1926 i behållen inkomst influtit 4,416,524
kronor 62 öre.
Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 18 intagna
tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen
uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för månad
till statskassan inlevererade stämpelmedlen under budgetåret 1924—1925
samt under juli—april månader under budgetåret 1925—1926 här intagas:
Månad
Budgetåret 1924—1925
Budgetåret 1925-
-1926
Uppbörd
per månad
miljoner
kronor
Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor
Uppbörd
per månad
miljoner
kronor
Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor
Ökning (+)
resp. minskning
(—) irån före- gående budgetår
i %
Juli..........................
2.92
2.81
Augusti .....................
5.io
4.35
September..................
1.71
9.73
1.92
9.08
— 6.7
Oktober.....................
2.62
3.0 3
November..................
4.91
4.89
December ..................
2.96
10.49
2.50
10.42
— 0.6
Januari ..................
3.5 7
4.27
Februari ..................
5.66
4.37
Mars ........................
3.66
12.78
2.50
11.14
— 12.8
April ........................
3.82
4.40
Maj...........................
4.93
Juni .......................
3.38
12.18
Juli—April
36.8 2
35.04
— 4.83
Hela budgetåret
45.13
Vad beträffar ovan omnämnda, av riksdagen efter förslag av Kungl.
Maj:t fattade beslut hava, på sätt av det föregående framgår, vid de beräkningar,
som lagts till grund för statsverkspropositionens förslag rörande
stämpelmedlens uppskattning, räknats med förlängd giltighet av såväl den
särskilda stämpelavgiften vid köp, byte eller införsel av pärlor m. fl. lyxvaror
som ock de förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper;
och till de vidtagna ändringarna i stämpelförordningen synes hänsyn
icke behöva tagas vid inkomstberäkningen.
Ehuru stämpelmedlen för de tio första månaderna av budgetåret 1925
—1926 visa någon minskning i förhållande till motsvarande tid under
närmast föregående budgetår, bar utskottet funnit sig kunna förorda den
i statsverkspropositionen föreslagna beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel.
Utskottet får förty hemställa,
att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1926—1927
beräknas till..................................... kronor 45,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
21
5:o.
Lastpenningarna.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av
Riksräken
skapsverket.
kr 1920
» 1921
» 1922
budgetåret 1923—1924
» 1924—1925
kronor 864,435
» 585,511
» 599,781
» 585,907
» 735,004.
Enligt nådiga förordningen den 2 maj 1924, nr 104, vilken trädde i kraft
den 1 juli 1924 och gäller till och med den 30 juni 1927, är befrielse från erläggande
av lastpenningar i vissa fall medgiven. Förordningen avser i
huvudsak en fortsatt tillämpning av förut gällande förordning av den 19
maj 1922, nr 208, dock så, att den nya förordningen medgiver något mindre
lättnader i skyldigheten att erlägga lastpenningar. Uppbörden för budgetåret
1924—1925 visar en ganska betydande stegring. Då denna emellertid
kan vara av tillfällig art, anser ämbetsverket försiktigheten bjuda att icke
beräkna den behållna inkomsten för budgetåret 1926—1927 till högre belopp
än 650,000 kronor, vilket innebär en höjning med 50,000 kronor av det
i riksstaten för innevarande år upptagna beloppet.»
Departementschefen har anfört: Departements
chefen.
»Inkomsttiteln lastpenningar är för budgetåret 1925—1926 uppförd med ett
belopp av 600,000 kronor.
Tillflödet å denna inkomsttitel har utgjort för budgetåret 1923—1924
585,907 kronor och för budgetåret 1924—1925 735,004 kronor. Med hänsyn
till den sålunda inträffade ganska betydande stegringen bar riksräkenskapsverket
höjt beräkningen med 50,000 kronor, därvid ämbetsverket anfört, att
stegringen kunde tänkas vara av tillfällig art och att försiktigheten därför
bjöde att icke beräkna den behållna inkomsten för budgetåret 1926—1927
till högre belopp än 650,000 kronor.
För beräkning av ifrågavarande inkomsttitel har jag från generaltullstyrelsen
införskaffat vissa ytterligare upplysningar i ämnet. Av dessa uppgifter
framgår sambandet mellan uppburna lastpenningar samt varuinförseln
och det ankommande lastade tonnaget. Vid jämförelse mellan åren 1922,
1923 och 1924 framträder uti såväl varuinförseln som det lastade fartygstonnaget
en fortgående ökning. Att inkomsten av lastpenningar ej visat
lika stor tendens till stegring får tillskrivas den omständigheten, att beräkningsgrunden
under nämnda år växlat. År 1923 inträdde sålunda en nedgång
i uppbörden, beroende på de lättnader som enligt förordningen den 19
maj 1922 (nr 208) från och med den 1 juli 1922 medgivits i skyldigheten
att erlägga lastpenningar. Sedan från och med den 1 juli 1924 härutinnan
Statsverks
propositionen.
TJtskottet.
Riksräken
skapsverket.
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
tillämpats skärpta bestämmelser enligt förordningen den 2 maj samma år
(nr 104) som gäller till och med den 30 juni 1927, har en ökning i uppbörden
inträtt. Under år 1925 har en nedgång i såväl det ankommande
fartygstonnaget som införselkvantiteten konstaterats, men på grund av de
under hela detta år tillämpade skärpta bestämmelserna beräknas uppbörden
bliva något ökad i förhållande till år 1924. Under förutsättning att fartygstrafiken
och varuomsättningen förbliva i huvudsak oförändrade, torde lastpenningarna
kunna för budgetåret 1926 —1927 beräknas till i runt tal 700,000
kronor.»
I enlighet med departementschefens förslag har förevarande inkomsttitel
i statsverkspropositionens förslag till riksstat upptagits med 700,000 kronor.
Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna
tillfört statsverket en behållen inkomst av 391,531 kronor 91 öre första
halvåret 1925 och 288,517 kronor 41 öre andra halvåret 1925 eller sålunda
680,049 kronor 32 öre för hela året 1925 samt 182,390 kronor 37 öre första
kvartalet 1926.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att lastpenningarna måtte för budgetåret 1926—1927
beräknas till ................................................ kronor 700,000.
6:o.
Automobilskattemedlen.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Automobilskattemedel, bevillning, uppfördes för första gången å rikssta
ten
för budgetåret 1925—1926. . . .
Enligt nådiga förordningen den 20 juni 1924, nr 258, om fördelning av
automobilskattemedel, skola av influtna dylika medel 20 procent tillfalla
rikets städer för att användas för dessas gatu- och väghållning samt SO
procent landsbygden för att användas föresträdesvis till förbättring och
underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar
Beträffande de grunder efter vilka automobilskattemedel för närvarande
inflyta kan sammanfattningsvis anföras följande:
Automobilskatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:
a) för motorcykel utan bivagn med 15 kronor;
b) » » med » » 25 » ;
c) » annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med 8 kronor
för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens egen vikt; samt
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
d) för annan automobil, med, ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,
med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens egen
vikt.
Särskild skatt å automobilgummiringar utgår med 1 krona 50 öre per
kilogram av ringens vikt.
Skatten å automobil, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts
utgör för varje påbörjad dag
a) beträffande motorcykel 25 öre;
b) » lastau tom obil med ringar av mjuk kautschuk, som icke
äro massiva, 3 kronor;
c) beträffande lastautomobil med massiva ringar av mjuk kautschuk 5
kronor;
d) beträffande lastautomobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk
8 kronor; samt
e) beträffande annan automobil 1 krona.
Särskild skatt å bensin och motorsprit skall erläggas med 5 öre för liter
jämlikt förordningen den 23 maj 1924 (nr 126), som i vad densamma avser
särskild skatt å bensin, tillämpas sedan den 1 juni 1924, men i vad den avser
särskild skatt å motorsprit träder i kraft först den 1 juli 1929.
Automobilskattemedel hava, enligt vad som framgår av statskontorets
tryckta utdrag ur de under dess förvaltning stående fonders och diverse
medels räkenskaper, under nedannämnda tider influtit med följande belopp:
1/.
—av. 1923............................................... kronor 4,045,897
budgetåret 1923—1924 ............................ » 9,142,612
» 1924—1925 ............................ » 18,919,520.
Institutioner, kostnader för tryckning av blanketter m. fl. i sammanhang
med uppbörden stående utgifter uppgingo under samma tidsperioder
till respektive 10,738, 34,039 och 88,927 kronor.
För budgetåret 1925—1926 beräknade riksräkenskapsverket den del av
automp bilskattemedlen, som utgöres av automobilskatt, särskild skatt å
gummiringar och skatt å automobil, som för tillfälligt brukande i riket
från utlandet införes, till 10,000,000 kronor samt den särskilda skatten å
bensin till 5,000,000 kronor eller automobilskattemedel sammanlagt till
15,000,000 kronor, med vilket belopp inkomsttiteln även uppförts i riksstaten
för nämnda budgetår.
Under det sistförflutna budgetåret har behållningen av automobilskatt,
särskild skatt å gummiringar och skatt å automobil, som för tillfälligt brukande
i riket från utlandet införts, uppgått till 10,230,229 kronor, under det
bensinskatten för samma tid belöpeb sig till 8,689,291 kronor. Innevarande
budgetårs tre första månader utvisa en behållning av automobilskattemedel
å 4,901,726 kronor eller under ett kvartal nära tredjedelen av det för
hela budgetåret beräknade beloppet 15,000,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsert har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 7 nästlidne november beräknat automobilskattemedel för budgetåret
1926—1927 till 17,500,000 kronor, att jämlikt gällande bestämmelser fördelas
med 3,500,000 kronor på städerna och 14,000,000 kronor på landsbygden.
Riksräkenskapsverket finner denna beräkning för låg. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har själv framhållit, att automobilskattemedlen visa tendens
till stegring, och då dessa medel för det sistförflutna budgetåret upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
gingo till i det närmaste 19,000,000 kronor, synes inkomsttiteln böra i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 upptagas till minst lika högt belopp
Riksräkenskapsverket har---uppfört ’Automobilskattemedel’’ med
19,000,000 kronor.» • . i, ^
propositionen. 1 statsverksPr°P°sitionens förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel
upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 19,000,000
kronor. I förslaget till riksstat hava] vidare å sjätte huvudtiteln under
rubriken »väg- och vattenbyggnadsväsendet» uppförts två mot ifrågavarande
inkomsttitel svarande extra reservationsanslag att direkt utgå av automobilskattemedel,
nämligen det ena å 3,800,000 kronor till förbättring och underhåll
av städernas för automobiltrafiken viktiga gator och vägar och det andra å
15,200,000 kronor till motsvarande arbeten på landsbygden eller å tillhopa
19,000,000 kronor (statsverkspropositionens förslag till riksstat för budgetåret
1926-1927: VI, B, 11 och 12).
Utskottet. Riksdagen har numera, på hemställan av statsutskottet (utlåtande nr 6,
punkterna 9 och 10) anvisat nyssnämnda av Kungl. Maj:t äskade reservationsanslag
att direkt utgå av automobilskattemedel.
Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande
inkomsttitel för andra halvåret 1925 och första kvartalet år 1926 utvisar
följande ställning:
2:a halvåret 1925 l:a kvartalet 1926
Influtet.................................................... kronor 9,310,105:6 9 8,784,289:5»
Utgifter för inkomsttiteln.................... » 903,738: oi 168,513: 6 3
Behållen inkomst kronor 8,406,367: 6 8 8,615,775: 95.
Å förevarande inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera
inhämtats, under april månad 1926 influtit i behållen inkomst 1,236,007
kronor 91 öre.]
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att automobilskattemedlenhnåtte för budgetåret 1926—
1927 beräknas till ............................... kronor 19,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
25
7:o.
Tullmedlen.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Tullmedel, bevillning, äro i riksstaterna och tilläggsstaterna för nedannämnda
år uppförda med följande belopp:
år 1921 .......................
» 1922 ........................
» 1923 (7,—3%) .......
budgetåret 1923—1924
» 1924—1925
kronor 110,000,000
» 118,000,000
» 56,000,000
» 117,000,000
» 123,500,000.
Den behållna inkomsten har utgjort:
år 1921 ................................................ kronor 102,333,299
» 1922 ................................................ » 108,714,123
» 1923 (1/1—3%) ................................ » 62,452,153
budgetåret 1923—1924 ........................ » 149,320,831
» 1924—1925 ........................ » 140,122,573.
I riksstaten för budgetåret 1925—1926 äro dessa medel upptagna till
133,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverket bar låtit upprätta följande tabell, utvisande den
debiterade tulluppbörden under tiden november 1923—oktober 1924 och
motsvarande tid åren 1924—1925.
Månad
1923—1924
kronor
1924—1925
kronor
Ökning +
Minskning —
kronor
N ovember ....................................
14,549,233
53
13,231,727
13
— 1,317,506 40
December ...................................
14,028,551
44
13,850,018
48
— 178,532 96
Januari .......................................
10,703,989
13
9,754,949
60
— 949,039! 63
Februari ......................................
10,271,058
71
10,385,572
01
+ 114,51330
Mars.............................................
10,560,831
17
12,016,786
20
+ 1,455,955 03
April ..........................................
14,491,209
02
11,786,617
48
— 2,704,591 64
Mai .............................................
13,928,608
42
10,963,126
76
— 2,965,481 66
Juni.............................................
11,198.426
80
9,615,450
62
— 1,582,976 18
Juli .............................................
12,262,309
23
9,781,410
42
— 2,480,898,si
Augusti .......................................
11,633,382
29
10,957,979
59
— 675,402 7 0
September ....................................
13,702,441
38
12,030,479
2 2
— 1,671,962 16
Oktober .......................................
13,238,389
76
11,956,532
43
— 1,281,857133
Summa
150,568,430 88
136,330,649194
— 14,237,780 94
På sätt framgår av denna tablå, utvisar den sist tilländalupna årsperioden
en avsevärd minskning i tullintäkterna.
Genom nådiga kungörelsen den 20 juni 1924, nr 246, vilken trätt i kraft
den 1 juli 1924, bar för tobak och tobaksvaror med visst undantag stadgats
tullfrihet och de förutvarande tullavgifterna överförts till tobaksskatt.
Den härigenom förorsakade minskningen i tullinkomst bar, enligt det vid
Bihsräken
skapsverket.
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Departements
chefen.
propositionen den 14 mars 1924, nr 192, fogade utdraget av statsrådsprotokollet,
av föredragande departementschefen beräknats till 6,000,000 kronor
för år.
För att få fullt jämförbara siffror bör därför vid tablåns begagnande
från 1923—1924 årens belopp för månaderna november—juni dragas därå
belöpande åtta månaders tobakstull förslagsvis uppskattad till sammanlagt
2/3 av det ovan angivna beloppet 6,000,000 kronor eller 4,000,000 kronor.
Skillnaden mellan debiterade tullmedel under de båda årsperioderna blir
då cirka 10,300,000 kronor, vilken siffra torde motsvara nedgången i varuimporten.
Om man med iakttagande av nyssnämnda avdrag gör ett sammandrag
av tabellen bär ovan för perioder om vardera 4 månader, blir resultatet i
miljoner kronor:
1923 — 1924
1924 — 1925
Minskning
November—Februari ........................
47.0
47.2
0 4
Mars—Juni ....................................
48.2
44.4
3.8
Juli—Oktober .................................
50.8
44.7
6.1
Summa
146.6
136.8
10.3
Finge man förutsätta, att importen icke kommer att ytterligare nedgå,
utan att tullmedlen för den närmaste framtiden komma, att understiga de
reducerade belopp, som i förestående tabell upptagas för 1923—1924, med
6.i miljoner kronor för varje period om 4 månader, således med 18.3 miljoner
kronor för helt år, så skulle man för bugetåret 1926—1927 kunna räkna
med en inkomst av 146.0 — 18.3 = 128.3 miljoner kronor.
Avkortningar och restitutioner för denna titel hava utgjort:
7i 3% 1923 ................................................ kronor 1,004,523
7, 1923—3% 1924........................................ » 2,350,569
7, 1924—3% 1925..................................... » 2,318,198.
Generaltullstyrelsen lian i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 nästlidne
månad under enahanda förutsättning i fråga om import samt med
antagande av oförändrade tullsatser beräknat uppbörden av tullmedel för
budgetåret 1926—1927 till 125,000,000 kronor, varav mertull å arrak och
rom cirka 800,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har — — — uppfört tullmedel med nämnda belopp,
125,000,000 kronor.»
Departementschefen har anfört:
»Tullmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 133
miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till den minskning i tullinkomster,
som blivit en följd av det under år 1925 avslutade handelsavtalet
med Spanien.
Under de fem första månaderna av innevarande budgetår har tulluppbörden
stannat vid ett belopp av 54.7 miljoner kronor mot 60.9 miljoner
kronor för motsvarande månader av budgetåret 1924—1925. Minskningen
torde vara en följd, förutom av nyssnämnda handelsavtal, av den betydande
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 27
nedgång i spannmålsimporten som på grund av den goda skörden inträtt i
förhållande till år 1924.
I enlighet med generaltullstyrelsens förslag har riksräkenskaps\ erket undei
förutsättning av oförminskad import och oförändrade tullsatser beräknat
tullmedlen för budgetåret 1926—1927 till 125 miljoner kronor. Denna beräkning
synes mig vara väl låg. Den minskade spannmålsimporten toide
hava utövat sin största verkan på den gångna delen av innevarande budgetår,
vadan man för återstående del av budgetåret icke synes böra räkna med
en motsvarande minskning i tulluppbörden. Hur innevarande års skörd
kommer att ställa sig är givetvis ovisst. Skulle även detta år giva eu god
spannmålsskörd, lärer väl inkomsten av spannmålstullarna komma att utvisa
ett skäligen lågt belopp, men å andra sidan torde den ökning i köpkraften
som en god skörd är ägnad att medföra komma att i höjande riktning
påverka tulluppbörden för åtskilliga konsumtionsartiklar. I det stora
hela synes mig därför under förutsättning av oförändrade tullsatser för
budgetåret 1926—1927 kunna beräknas en tulluppbörd av ungefär samma
storlek som under budgetåret 1925—1926. Med utgångspunkt från de hittills
under sistnämnda budgetår influtna tullmedlen synes man kunna för hela
budgetåret räkna med ett belopp av lägst 130 miljoner kronor. Såsom
jag förut anfört förutsätter jag emellertid en sänkning av kaffetullen
från 50 till 30 öre per kilogram. Med hänsyn till den minskning uti eljest
påräkneliga tullmedel som härav skulle följa har jag ansett tullmedlen for
nästkommande budgetår böra upptagas till i runt tal 122 miljoner kronor.»
I fråga om den i statsverkspropositionen sålunda föreslagna nedsättningen
av) kaffetullen har riksdagen redan fattat beslut. Redogörelse för Kungl.
Maj:ts förslag ävensom för bevillningsutskottets i anledning därav gjoida
hemställan lämnas här nedan genom återgivande av vad chefen för finansdepartementet
till det vid propositionen nr 227 fogade statsrådsprotokollet i
ämnet anfört.
I statsverkspropositionen hava tullmedlen upptagits till 122,000,000 kionor. I
I nyssnämnda proposition nr 227 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att — under förutsättning att riksdagen bifaller ej mindre bevillningsutskottets
i betänkande den 14 maj 1926, nr 43, framställda förslag angående
tullsatserna för kaffe än även Kungl. Maj:ts proposition samma dag, nr 224,
angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)
med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa — med ändring av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag angående upptagande
i riksstaten för budgetåret 1926—1927 av inkomsttiteln tullmedel,
i nämnda riksstat uppföra ifrågavarande inkomsttitel sålunda:
Tullmedel, bevillning ....................................................... kronor 128,000,000.
Till stöd härför har chefen för finansdepartementet anfört följande.
Statsverkspropositionen
och prop. nr
227.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
»Enligt numera verkställda beräkningar skulle tullmedlen, inklusive
mertullen å arrak och rom, för budgetåret 1925—1926 komma att lämna
en behållen inkomst av i det närmaste 128 miljoner kronor. Häri beräknas
tullen å importerat socker ingå med omkring 2 1/i miljoner kronor. Under
förutsättning av i huvudsak oförändrade tullsatser och därest ingen mera
betydande förändring i importen vore att förvänta, skulle man kunna för
budgetåret 1926 1927 räkna med ungefär samma belopp i tullmedel som
för innevarande budgetår. Hur 1926 års skörd kommer att utfalla är
fortfarande ovisst, och den av skördeutfallet beroende spannmålsimporten
är därför oberäknelig. Däremot är det redan nu visst, att man på grund
av att sockerbetodlingen inom landet blivit för året i det närmaste inställd
får räkna med en betydande stegring av sockerimporten. Hur stor denna
import kan komma att bliva är givetvis vanskligt att säkert bedöma.
Verkställda beräkningar hava emellertid givit vid handen, att man för
sockerimporten under budgetåret 1926—1927 skulle kunna räkna med ett
tullbelopp av 8 å 9 miljoner kronor, d. v. s. omkring 6 miljoner kronor
mera än för innevarande budgetår. Å andra sidan har man till följd av
det föreslagna handelsavtalet med Tyskland att motse sänkta tullsatser
å åtskilliga varor. De i avtalet medgivna tullsänkningarna, vartill förslag
förelagts riksdagen i proposition denna dag, nr 224, beräknas motsvara
ett sammanlagt tullbelopp av omkring 1.3 miljoner kronor. Här*
jämte torde någon inverkan på tulluppbörden i sänkande riktning bliva
en följd av riksdagens beslut om utförselbevis för råg och vete. Bortser
man från den sänkning av tullen å kaffe, som av riksdagen kan komma
att beslutas, skulle man på grund av nyssberörda omständigheter för
budgetåret 1926—1927 kunna beräkna en tulluppbörd av omkring 132
miljoner kronor. Vad kaffetullen angår har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit en sänkning från 50 till 30 öre per kilogram. I
betänkande den 14 maj 1926, nr 43, har emellertid bevillningsutskottet
stannat vid att föreslå en sänkning till 40 öre per kilogram. Godkännes
utskottets ifrågavarande förslag, följer därav en minskning i tulluppbörden
av omkring 4 miljoner kronor. Under angivna förutsättning bör inkomsttiteln
tullmedel kunna för budgetåret 1926—1927 upptagas till 128 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen föreslagna 122 miljoner kronor.
Genom den sålunda ifrågasätta ändringen skulle å riksstatsförslagets inkomstsida
uppkomma en ökning i förhållande till statsverkspropositionen av
6 miljoner kronor. Under förutsättning att någon mera betydande ändring
av utgiftssidans totalbelopp icke blir resultatet av riksdagens budgetbehandling
skulle på grund härav eu motsvarande sänkning kunna vidtagas beträffande
någon annan av de i statsverkspropositionen beräknade inkomsttitlarna.
I sitt förenämnda betänkande har bevillningsutskottet uttalat sig
till förmån för en längre gående nedsättning av sockerskatten än Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit. För sådant ändamål torde emellertid
icke komma att tagas i anspråk hela det belopp av 6 miljoner kronor,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 29
varmed tullmedlen enligt det föregående skulle kunna uppräknas. Vad som
ej åtgår till sänkning av sockerskatten bör efter min mening användas för
nedbringande av det belopp, som för budgetens finansiering föreslagits att
tagas i anspråk från kassafonden. Detta anser jag så mycket mera nödigt,
som efter nu gjorda preliminära beräkningar angående budgetutfallet för
1925—1926 en mindre brist synes vara att motse i statsregleringen för nämnda
budgetår. Något direkt förslag till riksdagen om bestämmande av visst belopp,
som för budgeten skall tagas i anspråk från kassafonden, lärer emellertid
icke kunna i förevarande sammanhang framställas, då beloppet är beroende
av det slutresultat, som kan framgå ur riksdagens budgetbehandling vad
utgiftssidan beträffar.»
Riksdagen har numera genom bifall till det av departementschefen omnämnda
utskottsbetänkandet nr 43 beslutat sänkning av kaffetullen endast
till 40 öre för kilogram. Den i propositionen nr 227 omnämnda propositionen
nr 224 (se sid. 27) har på bevillningsutskottets hemställan (betänkande
nr 46) numera av riksdagen bifallits.
Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för år 1925 och första kvartalet 1926 följande
ställning:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvartalet 1926
Influtet ................kr. 67,338,025:53 67,560,372:26 134,898,397:79 31,320,551:93
Utgifter för inkomsttiteln
... » 1,121,919:73 1,349,745:58 2,471,665:31 1,476,545:43
Behållen inkomst kr. 66,216,105:80 66,210,626:88 132,426,732:4 8 29,844,006:50
En från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift utvisar, att under
april 1926 å ifrågavarande inkomsttitel influtit i behållen inkomst 10,485,789
kronor 1 öre.
Vid den beräkning av ifrågavarande inkomsttitel, som i propositionen
nr 227 föreslagits, har hänsyn tagits dels till den ökning av sockerimporten,
som kan förväntas till följd av att sockerbetodlingen inom landet
blivit för året i det närmaste inställd, dels till den beslutade nedsättningen
av kaffetullen, dels till de tullsänkningar, som, till följd av den
mellan Sverige och Tyska riket avslutade handels- och sjöfartstraktaten,
genom bifall till nyssnämnda proposition nr 224 beslutats, dels ock till
beräknad minskning i inkomsten av spannmålstullarna till följd av de av
riksdagen beslutade utförselbevisen för råg och vete.
De av innevarande riksdag i övrigt beslutade tullförändringarna,
nämligen beträffande kalciummolybdat, zinkammoniumklorid och nickelammoniumsulfat
(betänkande nr 3), motorvelocipeder (betänkande nr 5),
oraffinerat socker (betänkande nr 7), konstgjorda hartser (betänkande nr 10),
Riksdagen.
Utskottet.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
vissa vid piano- och orgelfabrikationen använda halvfabrikat (betänkande
nr 11), vissa slag av böcker (betänkande nr 12), vissa slag av gardiner
(betänkande nr 13), kardbeslag (betänkande nr 14), vävnader av ull (betänkande
nr 15), vissa arbeten av celluloid m. fl. konstgjorda ämnen (betänkande
nr 16), skördegarn (betänkande nr 19), konstister (betänkande
nr 21), vissa nya kemiskt-tekniska preparat (betänkande nr 27), fönsterglas
(betänkande nr 29 och memorial nr 33), arbeten av aluminium och
underreden till flygplan samt med gummiringar försedda hjul till sådana
fordon (betänkande nr 30), cyanväte (betänkande nr 31), s. k. oäkta sardiner
och s. k. rågummisulor samt gummiklackar och gummisulor av
mjuk kautschuk (betänkande nr 49) samt superfosfat, kalksalpeter och
karbid (betänkande nr 50), torde icke vara av den betydelse att desamma
behöva tagas i betraktande vid beräkningen av inkomsttiteln. Hänsyn
synes därvid ej heller behöva tagas till de av innevarande riksdag beslutade
ändringarna i tulltaxeförordningen (betänkandena nr 26, 28 och 30)
och förordningen den 13 december 1912 angående tullrestitution i vissa
fall vid återutförsel av utländsk vara (betänkande nr 18).
Vid övervägande av det förslag till beräkning av förevarande inkomsttitel,
som Kungl. Maj:t i propositionen nr 227 framlagt, har utskottet
stannat vid att förorda bifall till detsamma.
Utskottet hemställer alltså,
att tullmedlen måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas
till kronor 128,000,000.
8:o.
Sockerskatten.
Riksräken
skapsverket.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:
»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för budgetåren 1924—1925 och
1925—1926 upptagen till 25,000,000 respektive 25,400,000 kronor.
Den behållna inkomsten har utgjort:
år 1921 ............................
» 1Q99
» 1923 (7,-^g ••• ••■•••
budgetåret 1923—1924
» 1924—1925 I
kronor 25,113,690
» 24,718,447
» 11,679,525
» 28,266,992
» 29,768,558.
I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria
anföres: ''Den behållna inkomsten av sockerskatten utgjorde för hudgetåret
1924—1925 29,768,557 kronor 95 öre. I statsverkspropositionen till
1925 års riksdag beräknades samma skatt till 28,000,000 kronor för budgetåret
1925—1926. På grund av riksdagens beslut rörande nedsättning av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 31
sockerskatten från 16 öre till 14 öre är emellertid i riksstaten för sistnämnda
budgetår sockerskatten upptagen till allenast 25,400,000 kronor.
Sockerkonsumtionen i landet, uttryckt i råsockervärde, har uppskattats
till
år 1921 175 miljoner kg.
» 1922 185 » »
» 1923 199 » »
» 1924 203 » »
» 1925 205 » »
Sistnämnda myckenhet motsvarar i raffinerat socker, utlämnat till fritt
bruk, omkring 185 miljoner kilogram. Utgår man från en socker konsumtion
av nuvarande omfattning, skulle inkomsten av sockerskatten alltså
böra beräknas till inemot 26,000,000 kronor för budgetåret 1926—1927. Den
omständigheten, att marknadspriset å socker sjunkit och synes utvisa tendens
att ytterligare nedgå, bör berättiga till antagandet, att någon nedgång
i sockerkonsumtionen icke torde vara att förvänta utan snarare motsatsen.
För budgetåret 1926—1927 synes sockerskatten därför icke böra
upptagas till lägre belopp än 26,000,000 kronor.’
Riksräkenskapsverket har — — — uppfört sockerskatten med sistnämnda
belopp.»
Departementschefen har anfört följande: Departements
»För
sockerskatten, som i gällande riksstat upptagits till 25.4 miljoner chefen.
kronor, har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från en antagen konsumtion
av omkring 185 miljoner kilogram raffinerat socker i sin föislagsberäkning
upptagit ett belopp av 26 miljoner kronor. Från kontrollstyi elsen
inhämtade ytterligare upplysningar i ämnet synas ock giva vid handen, att
denna inkomsttitel under förutsättning av oförändrade skattesatser skulle för
budgetåret 1926—1927 komma att inbringa ungefär detta belopp.
Förut i dag har jag tillkännagivit min avsikt att föreslå en sänkning av
sockerskatten från nuvarande 14 till 10 öre per kilogram. Med hänsyn till
den minskning å ifrågavarande inkomsttitel som härav skulle följa och under
antagande av någon, om ock obetydlig, ökning i konsumtionen har jag i mitt
förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1926—1927 uppfört sockerskatten
med ett belopp av i runt tal 19 miljoner kronor.»
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t beträffande sockerskatten föreslagit
riksdagen besluta, att 21 § i förordningen den 19 maj 1922 (nr 210)
angående beskattning av socker skall från och med den 1 juli 1926 hava
följande ändrade lydelse:
Slättens
1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockerneder- belopp och
lag, skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 10 öre för varje
kilogram. fattning.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Motioner.
Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats)
eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats för överförande
till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur
riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan
bestämmas för utförsel av nederlagsgods.
2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt med
tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 10 öre för
varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras till
sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den ordning,
tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tullkammare
till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen
fastställt formulär.
För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt
åtnjutas.
Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd
eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för. infört socker vad i tullstadgan
finnes föreskrivet rörande tullavgifter.
I anslutning härtill har sockerskatten i statsverkspropositionen upptagits
till 19,000,000 kronor. I
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag
om sänkning av sockerskatten hava väckts följande motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna nr 56 i första kammaren av herrar Pålsson
och Elof Andersson och nr 62 i andra kammaren av herr Jönsson i Revinge
m. fl., i vilka hemställts, »att den av Kungl. Maj:t föreslagna skattesänkningen
med 4 öre per kilogram socker endast skall gälla för inhemskt
sådant, producerat av vitbetor»;
dels de likalydande motionerna nr 57 i första kammaren av herr von
Geijer m. fl. och nr 59 i andra kammaren av herr Winkler m. fl., i vilka
hemställts, »att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 1 i vad densamma avser ändring av 21 § i förordningen den 19 maj
1922 angående beskattning av socker, besluta, att nämnda paragraf skall
från och med den 1 juli 1926 hava följande lydelse:
21 §.
1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag,
skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 10 öre för varje
kilogram.
33
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats)
eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats för överförande
till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur
riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan
bestämmes för utförsel av nederlagsgods.
2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt
med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 14 öre
för varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras till
sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den ordning,
tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tullkammare
till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga enligt av
generaltullstyrelsen fastställt formulär.
För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt
åtnjutas.
Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd
eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad i tullstadgan
finnes föreskrivet rörande tullavgifter;»
dels motionerna nr 131 i första kammaren av herr Clemedtson och
nr 262 i andra kammaren av herr Lilliecreutz, i vilka hemställts, »att
riksdagen, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag om sänkning av sockerskatten eller
eljest beträffande nämnda skatt beslutar en sänkning, som avser även det
socker, som införes till riket, måtte besluta motsvarande höjning av sockertullen
att träda i kraft samtidigt med skattesänkningen»;
dels ock motionen nr 161 i andra kammaren av herr Jansson i Edsbäcken,
i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att skatten å raffinerat
socker skall utgå med åtta öre per kilogram».
På hemställan av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 7 har riksdagen,
i anledning av de likalydande motionerna 1: 56 av herrar Pålsson och
Elof Andersson och II: 62 av herr Jönsson i Revinge m. fl. samt de likalydande
motionerna 1: 57 av herr von Geijer m. fl. och II: 59 av herr
Winkler m. fl., beslutat, att, oavsett den ståndpunkt riksdagen kan komma
att intaga till frågan om sockerskattens höjd, skatten för socker, som framställts
av inom landet odlade vitbetor, skall utgå efter enahanda skattesats
som skatten för socker, som införes till riket.
På förslag av bevillningsutskottet i nyssnämnda betänkande har riksdagen
vidare, med bifall till en av Kungl. Maj:t framlagd proposition
nr 13, angående ändrad avfattning av rubrikerna 159 och 160 för oraffinerat
socker i gällande tulltaxa, avslagit de likalydande motionerna 1:131
av herr Clemedtson och II: 262 av herr Lilliecreutz.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 3b höft. (Nr 53.)
3
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Utskottet.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande
inkomsttitel för år 1925 och första kvartalet 1926 följande ställning:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Influtet kr. 12,822,910: 6 8 14,222,136: 4 4 27,045,047: 12 6,863,512: 8 7
Utgifter för inkomsttiteln
. __550: 8 9_455:86 1,006:75 457:84
Behållen inkomst kr. 12,822,359: 7 9 14,221,680:5 8 27,044,040:3 7 6,863,055:0 3
Å denna inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera
inhämtats, under april månad 1926 influtit i behållen inkomst 1,520,074 kronor
7 öre.
Ovan under punkten 7 har bevillningsutskottet erinrat, att riksdagen på
förslag av utskottet i dess betänkande nr 43 beslutat en nedsättning av
kaffetullen med 10 öre, under det att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit en nedsättning med 20 öre. Härigenom har motsvarande minskning
av tullmedlen kunnat reduceras från av Kungl. Maj:t beräknade 8 till
4 miljoner kronor. I sitt nyssnämnda, av riksdagen godkända betänkande
anförde utskottet bland annat följande.
Utskottet hade ansett det tillfälle till skattesänkning, som för närvarande
erbjöde sig, böra vad den indirekta beskattningen anginge i främsta rummet
begagnas till att lätta den synnerligen höga skattebelastning på socker,
som sockerskatten och sockertullen utgjorde. Utskottet hade därför ansett
synnerligen önskvärt, att sockerskatten vid denna riksdag sänktes mera
än Kungl. Maj:ts förslag innebure. Det vore nämligen enligt utskottets
mening av största betydelse ur folknäringens synpunkt att befordra den
ökade användning av det näringsrika sockret bland mindre bemedlade folklager,
vilken otvivelaktigt under senare år ägt rum. Därtill komme ytterligare
det skälet, att sockerskatten inom vårt beskattningssystem vore den
enda accis, som träffade en nödvändig livsförnödenhet, varför dess fullständiga
avskaffande, i den mån detta kunde efter hand bliva möjligt, borde
betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt. I syfte att om möjligt bereda
tillfälle till en längre gående nedsättning av sockerskatten än Kungl. Maj:t
föreslagit hade utskottet sålunda ansett sig böra förorda en nedsättning av
kaffetullen med allenast 10 öre för kilogram.
Fullföljande den sålunda av utskottet uttryckta och av riksdagen gillade
tanken går utskottet nu att föreslå den ytterligare nedsättning av sockerskatten,
som utskottet vid beräkningen av bevillningarna funnit kunna för
nästkommande budgetår genomföras. I statsverkspropositionen har Kungl.
Maj:t, såsom ovan nämnts, framlagt förslag om sänkning av sockerskatten
från nuvarande 14 till 10 öre för kilogram, motsvarande en inkomstminskning
å ifrågavarande inkomsttitel av omkring 7 miljoner kronor. För egen
del har utskottet nu funnit förutsättningar föreligga för en nedsättning av
sockerskatten, i enlighet med vad herr Jansson i Edsbäcken i motionen nr
161 i andra kammaren hemställt, till 8 öre för kilogram, motsvarande en
inkomstminskning av 3.5 miljoner kronor utöver nyss anförda 7 miljoner
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
35
kronor. Vid bifall härtill torde sockerskatten för nästkommande budgetår
böra upptagas till 15,500,000 kronor.
De i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om sänkning av
sockerskatten väckta likalydande motionerna 1:56 av herrar Pålsson och
Elof Andersson och II: 62 av herr Jönsson i Revinge m. fl. samt de likalydande
motionerna I: 57 av herr von Geijer m. fl. och II: 59 av herr Winkler m. fl.
torde, sedan riksdagen på sätt ovan (sid. 33) nämnts bifallit bevillningsutskottets
i dess betänkande nr 7 i fråga om sistnämnda motioner gjorda hemställan,
icke föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
I en till utskottet ingiven skrift har Svenska sockerfabriksaktiebolaget
gjort framställning om meddelande i samband med sockerskattens sänkning
av en övergångsbestämmelse av innehåll att för socker, som under tiden
21—30 juni 1926 under statens kontroll försändes från sockerfabrikerna och
ej utlämnades till mottagare före den 1 juli 1926, finge, under de villkor
kontrollstyrelsen ägde bestämma, erläggas skatt efter den skattesats, som
komme att tillämpas från och med sistnämnda dag, med åläggande för tillverkaren
att bestrida härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader.
Till stöd härför har bolaget anfört följande.
Det vore att förvänta, att sockerlagerna hos grossister och detaljister den
1 juli 1926 skulle vara uttömda, då handlandena under den senare delen
av juni månad icke komme att uttaga sockerpartier, som kunde väntas bliva
liggande i lager vid skattesänkningens ikraftträdande och sålunda drabbas
av en prissänkning. I anledning därav finge bolaget för expedition i början
av juli månad abnormt stora order, vilka med hänsyn till transporttiden
icke kunde nå konsumenterna förrän förhållandevis sent under månaden (i
Norrland först efter omkring tre veckor). Sockerbrist komme därigenom att
inträda i vissa delar av landet. Utländskt socker å nederlag hos olika tullkammare
i riket kunde emellertid redan den 1 juli med tillämpning av den
lägre skatten expedieras och intoge därför en gynnad ställning i förhållande
till svenskt socker.
I en av överdirektören i kontrollstyrelsen till finansdepartementet ingiven
promemoria, av vilken utskottet erhållit tillfälle att taga del, har uttalats,
att från styrelsens sida icke något vore att erinra mot en övergångsbestämmelse
av den innebörd, bolaget ifrågasatt. För sin del har utskottet funnit
sig böra på de av bolaget anförda skälen tillstyrka eu dylik övergångsbestämmelse,
varför utskottet i sin hemställan upptager förslag härom enligt
den lydelse, som från kontrollstyrelsens sida förordats.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte — i anledning av ej mindre
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
om sänkning av sockerskatten än även motionen II: 161
av herr Jansson i Edsbäcken samt med förklarande att
de likalydande motionerna 1: 56 av herrar Pålsson och
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Elof Andersson och II: 62 av herr Jönsson i Revinge
m. fl. ävensom de likalydande motionerna 1:57 av herr
von Geijer m. fl. och II: 59 av herr Winkler m. fl., i
den mån desamma icke besvarats genom riksdagens beslut
i anledning av bevillningsutskottets hemställan i
punkten 1) av dess betänkande nr 7, icke skola föranleda
någon riksdagens åtgärd — antaga följande
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen
den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning
av socker.
Härigenom förordnas, att 21 § i förordningen den 19
maj 1922 angående beskattning av socker skall hava
följande ändrade lydelse:
Skattens
belopp och.
beskattningens
omfattning.
21 §.
1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller
allmänt sockernederlag, skall med nedan angivna undantag
erläggas skatt med 8 öre för varje kilogram.
Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart
till förtäring av människor (denaturerats) eller som,
under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats
för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag
eller för utförsel ur riket genom tullkammare
under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan
bestämmas för utförsel av nederlagsgods.
2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet
samtidigt med tull enligt tulltaxan till tullverket
erläggas enahanda skatt av 8 öre för varje
kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare
överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller
annan tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver
för försändning av oförtullat gods från tullkammare
till tullkammare, och med användande av
förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt
formulär.
För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni
1911 med tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt,
må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.
Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 37
påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande
skatt för infört socker vad i tullstadgan finnes
föreskrivet rörande tullavgifter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1926.
För socker, som under tiden 21—30 juni 1926 under
statens kontroll försändes från sockerfabrik och ej utlämnas
till mottagaren före den 1 juli 1926, må, under
de villkor kontrollstyrelsen äger bestämma, skatt erläggas
efter den skattesats, som gäller från och med sistnämnda
dag. Det åligger tillverkare vid sockerfabrik att bestrida
härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader.
B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1926—1927
beräknas till........................................... kronor 15,500,000.
9:o.
Tobaksskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Tobaksskatt, bevillning. Statens utnyttjande av tobaken som inkomstkälla
skedde före den 1 juli 1924 dels i form av en ordinarie tobaksskatt,
beräknad i vissa procent av försäljningspriset, dels genom en särskild
skatt å tobaksvaror, beräknad efter stycketal eller vikt och dels genom
licens- och tullavgifter å importerad tobak. Härtill kommer dessutom utdelning
å staten tillhöriga aktier i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.
Genom nådiga förordningen den 20 juni 1924 (nr 245), som trädde i kraft
den 1 juli samma år, hava vissa ändringar i tobaksbeskattningen genomförts.
Den ändrade tobaksbeskattningen innebär i sina huvuddrag, att de förutvarande
tullavgifterna å såväl råtobak som färdiga tobaksvaror överförts
till en efter stycketal respektive vikt utgående skatt, i samband varmed
till skydd för den svenska tobaksodlingen monopolets utövare berättigas
att tillgodoföra sig ett mot råtobakstullen svarande belopp för varje inköpt
kilogram av svensk tobak, att den ordinarie och särskilda skatten sammanslagits
till en efter värdet utgående procentuell skatt, att med bibehållande
i övrigt av ungefär den förutvarande sammanlagda skattebelastningen å
tobak och tobaksvaror, 3 procent av monopolbolagets totalomsättning överförts
från vinst till skatt, i samband varmed den i licensavgiften ingående
andelen till monopolbolaget, som tidigare utgått med 18 procent av priskurantpriset,
begränsats till högst 14 procent av samma pris, att skattesatserna
de olika varuslagen emellan så avvägts, att med utgångspunkt från
Rik&räken
skapsverket.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
den förutvarande skattebelastningen den beslutade överföringen av vinst
till skatt i huvudsak drabbar röktobak, som förut varit lågt beskattad och
som visat den ojämförligt kraftigaste omsättningen, samt därefter i fallande
skala snus, cigarretter, tuggtobak och cigarrer, samt att den sedan
år 1922 införda merbelastning, som utöver tullen åvilar de importerade varorna,
bibehålies, ehuru med någon jämkning nedåt.
I riksstaten för budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 är tobaksskatten
upptagen till 50,000,000 kronor. Den behållna inkomsten under budgetåret
1924—1925 utgjorde 51,068,383 kronor.
Enligt från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet erhållen uppgift
hava följande skattebelopp inlevererats eller komma att inlevereras under
månaderna januari—november innevarande år:
Tobaksskatt för
Tobaksskatt för
Tobaksskatt för
.
försålda tobaks-
försålda tobaks-
tobakshandlares
Månad
varor av egen
varor av egen
import av färdiga
Summa
!
tillverkning
import
tobaksvaror
kronor
kronor
kronor
kronor
Januari .......................
4,238,300
48
7,676
92
672,660
31
4,918,637
71
Februari .......................
3,497,047
2 5
1,726
63
566,165
53
4,064,939
41
Mars ...........................
2,882,206
30
2,542
75
571,818
02
3,456,567
07
April ...........................
3,954,946
04
1,968
43
534,443
41
4,491,357
8S
Maj ..............................
3,855,443
45
3,135
48
512,976
40
4,371,555
33
Juni ...........................
3,805,834 83
1,142
48
520,889
96
4,327,867i2 7
Juli..............................
4,014,776
84
1,010
22
496,278
7 2
4,512,065
78
Augusti ........................
4,161,602
05
915
6 6
607.591
40
4,770,109
11
September.....................
3,870,122
79
1,100
33
529,395
55
4,400,618
67
Oktober........................
3,887,159
56
2,402
67
625,079
44
4,514,641
67
November .....................
3,769,461
42
1,820 7 7
655,385
61
4,426,676
80
Summa
41,936,901
01
25,45l|3 4
6,292,684 3 6
48,255,036)70
Häremot svarar för helt år ett skattebelopp av cirka 52,640,000 kronor.
I bevillningsutskottets betänkande nr 45 till 1925 års riksdag anföres beträffande
tobaksskatten bland annat följande:
''Enligt punkt 5 av den år 1924 av Kungl. Maj:t å statens vägnar enligt
riksdagens bemyndigande (proposition nr 192 och riksdagens skrivelse nr
150 år 1924) träffade tilläggsöverenskommelsen till det mellan staten samt
aktiebolaget svenska tobaksmonopolet den 12 februari 1915 upprättade kontraktet
angående utövande av svenska statens tobaksmonopol åligger det
bolaget, att vid fastställandet av tobaksvaras priskurantpris, varom förmäles
i § 7 av huvudkontraktet, så avväga den del av belastningen å varan,
som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas
högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig inkomst å
rörelsen.
De prissänkningar å olika tobaksvaror, som av bolaget till följd av
nämnda bestämmelse vidtagits eller kunna komma att vidtagas, måste, då
tobaksskatten till en del utgår i procent av priskuråntpriset, medföra en
minskning av statens inkomster av tobaksskatten, under förutsättning att
komsumtionen ej väsentligen ökas. Det har synts utskottet angeläget att,
därest en sådan minskning framträder, Kungl. Maj:t redan vid början av
nästkommande års riksdag framlägger sådant förslag om höjning av
skattesatserna för tobak, som kan erfordras för att inkomsten av tobaksskatten
för budgetåret 1925—1926 skall komma att uppgå till minst 50 miljoner
kronor.’
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
39
Genom nådig skrivelse den 6 juni 1925 har Eders Kungl. Maj:t anmodat
styrelsen för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet bland annat att med
beaktande av vad bevillningsutskottet anfört verkställa utredning rörande
lämpligaste sättet för åstadkommande av den överföring från vinst till
skatt, som, i den mån prissänkning anses ej böra ifrågakomma, kan bliva
erforderlig till följd av bestämmelsen i punkt 5 i den år 1924 träffade tillläggsöverenskommelsen
till det mellan staten och Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet den 12 februari 1915 upprättade kontraktet angående utövande
av statens tobaksmonopol.
Med anledning härav har monopolbolagets styrelse i skrivelse till Eders
Kungl. Maj:t den 25 sistlidne september anfört följande:
»Vid den utredning, styrelsen verkställt, har styrelsen undersökt, huruvida
det vore möjligt att till ytterligare förenkling av tobaksbeskattningen
överföra stycke-, respektive viktskatten till värdeskatt. Då den nu gällande
styckeskatten bestämdes, anfördes till stöd för densamma följande å
sid. 58 i Kungl. Maj:ts proposition, nr 192 till 1924 års riksdag: ’Att låta
jämväl den från tull överflyttade skatten utgå efter värde har däremot ansetts
icke böra ifrågakomma. Likaväl som en alltför hård styckebelastning
kan verka rent prohibitivt ifråga om de billigare tobaksvarorna, kan eu
uteslutande efter värde lagd procentuell beskattning lätt nog, då allt för
höga procentsatser komma till tillämpning, medföra samma verkan ifråga
om varor i högre prislägen. Härtill kommer det statsfinansiella skälet, att
statsinkomsterna vid hastiga förändringar i prisförhållandena med lätthet
kunna ofördelaktigt påverkas av en proportionell skatt. Den mot tull svarande
och huvudsakligen som skydd för den inhemska tillverkningen tjä
nande stycke-, respektive viktbelastningen verkar i båda dessa'' hänseenden
utjämnande.’
Såvitt styrelsen kan finna, äga dessa skäl alltjämt full giltighet. På
yrkande av styrelsen kom även den sedan år 1922 införda merbelastning,
som utöver tullen åvilar del importerade tobaksvarorna, att delvis utgå såsom
stycke-, respektive viktskatt. På sätt framgår av styrelsens å sid. 65
och 66 i berörda proposition återgivna uttalanden hade denna* form av beskattning
särskild betydelse för beredande av nödigt skydd åt tobaksmonopolets
standardmärken gentemot importen. Erfarenheten har styrkt styrelsen
i dess då hävdade uppfattning, och styrelsen anser sig därför icke
kunna föreslå ett överförande av stycke-, respektive viktskatt till värdeskatt.
Den förenkling, som genom eu dylik överföring skulle vinnas, lärer
icke heller enligt styrelsens mening kunna tillmätas någon nämnvärd betydelse.
Vad härefter angår frågan om att överföra tobaksmonopolets andel av
licensavgiften till skatt finnes rörande licensavgiften i 22 § tobaksmonopolförordningen
bland annat följande stadgande:
’2 mom. För tobaksvara, importerad till tullinlandet enligt denna paragraf,
skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan enligt 18 §
belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets ut:
övare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara
med samma priskurantpris eller i fall, som avses i fjärde stycket av detta
moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 14 procent av
varans priskurantpris eller värde.
Till omkostnader hänföras i detta hänseende alla utgifter, som monopolets
utövare i och för rörelsen får vidkännas med undantag beträffande
egna fabrikat av råmaterialets värde och arbetslöner och beträffande importerad
vara av, inköpspris, frakt och tull.
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Licensavgiftens belopp uträknas av monopolets utövare efter framställning
av importör i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Licensavgiften
beräknas efter de grunder, som gälla den dag, dä framställningen
göres. Anser importör, att licensavgiften beräknats för hög, äge han att
hos Kungl. Maj:t begära fastställande av avgift.’
Av dessa stadganden framgår, att monopolets utövare genom sin andel
i licensavgiften skall vara i ekonomiskt hänseende oberoende av om konsumtionen
inriktar sig på inom riket tillverkade tobaksvaror eller å importerade
tobaksvaror. Stadgandet kan härutinnan sägas giva uttryck
åt en av de grundläggande principerna för det nuvarande tobaksmonopolet.
Om ett överförande av monopolets andel i licensavgiften till skatt sålunda
skulle innebära ett brytande av denna grundläggande princip, komme för
visso en dylik överföring även att medföra andra icke önskvärda konsekvenser.
Det är ju att märka, att enligt nu gällande stadgande licensavgiften
automatiskt skall förändras i samma mån, som monopolets utövare
förändrar sin omkostnads- och vinstprocent. Om nu licensavgiften fixerades
såsom skatt, kan man därför med säkerhet förvänta, att importörerna
under hänvisning till denna licensavgiftens förutvarande karaktär skulle,
så snart monopolets utövare förmenades hava sänkt sin omkostnads- och
vinstprocent, göra framställning hos statsmakterna om motsvarande ändring
i skattesatserna å importerade tobaksvaror, vilket onekligen icke kan
anses vara någon lämplig anordning.
Styrelsen anser sig därför icke kunna tillstyrka ett överförande av monopolets
andel i licensavgiften till skatt i vidare män än som framgår av
vad styrelsen här nedan föreslår, därvid styrelsen utgått ifrån att den
ifrågasatta överföringen från vinst till skatt skall äga rum icke blott beträffande
vinsten å tobaksmonopolets egna varor utan även för den vinst
tobaksmonopolet åtnjuter genom sin andel i licensavgiften.
Vidkommande härefter frågan om överförande av vinst till skatt framhålles
å sid. 58 i ovannämnda proposition, att den inkomst utöver skälig
ränta å aktiekapitalet, som staten vill erhålla ur tobakshanteringen, torde
för framtiden böra uttagas i form av skatt. Vinstmarginalens storlek
borde med andra ord minskas, och från vinst till skatt överföras så mycket,
att vinsten beräknades icke komma att överstiga skälig inkomst å
rörelsen. Eu omläggning i nu angiven riktning kunde emellertid svårligen
verkställas annat än successivt. I propositionen föreslogs, och detta
blev sedermera riksdagens beslut, att ungefär 3 procent å totalomsättningen
skulle omedelbart överföras från vinst till skatt.
Det är således ett fullföljande av de i propositionen lämnade, av riksdagen
godkända riktlinjerna, då en undersökning verkställes, huru mycket
som för närvarande lämpligen kan överföras från vinst till skatt. Styrelsen
har vid denna undersökning med hänsyn tagen till de vidtagna
prissänkningarna räknat med en årlig omsättningssumma å tobaksmonopolets
egen försäljning av cirka 110,000,000 kronor och å de av handlandena
importerade tobaksvarorna av cirka 10,000,000 kronor. Av den vinst, som
för tobaksmonopolet härå uppstår, synes det styrelsen liimpligt, att 4 procent
å priskurantpriset överföras till skatt. För alla varuslag skulle
sålunda värdeskatten ökas med 4 procent. Detta skulle ifråga om tobaksmonopolets
försäljning medföra en skatteökning respektive vinstminskning
av cirka 4,500,000 kronor och ifråga om importvarorna av cirka 650,000
kronor. Denna överföring från vinst till skatt innebiir, att tobaksmonopolets
andel av licensavgiften automatiskt bör nedsättas från 14 till 10
41
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
procent, och det kan ifrågasättas, om icke samtidigt härmed den i författningen
intagna maximisatsen 14 procent bör bestämmas till 10 procent.
Den totala årliga skatteinkomsten från tobaksmonopolet torde då kunna
beräknas bliva cirka 55,000,000 kronor.
Då det knappast lärer vara möjligt att avväga prissättningen så, att
vinsten å rörelsen skulle komma att noggrant motsvara. 7 procents utdelning
å preferensaktiekapitalet och 13 procent å stamaktiekapitalet, vilket
ju är den utdelning, som anses böra eftersträvas, får styrelsen slutligen
framhålla, att det vore synnerligen lämpligt, om tobaksmonopolet kunde
beredas möjlighet att göra erforderliga avsättningar för nödig reglering
av den utdelningsbara vinsten, för vilken åtgärds vidtagande det emellertid
torde erfordras vissa ändringar i det med staten träffade kontraktet
och i bolagsordningen.»
Riksräkenskapsverket, som icke funnit anledning till erinran mot vad av
styrelsen för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet sålunda anförts, har i
enlighet med styrelsens uppskattning i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 12 nästlidne november--— uppfört tobaksskatten med 55,000,000
kronor.»
I fråga om tobaksskatten har departementschefen anfört följande:
»Tobaksskatten, som i riksstaten för budgetåret 1925—1926 är uppförd
med 50 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket i dess förslagsberäkning
med hänsyn till en föreslagen omläggning av tobaksbeskattniugen i
syfte att] av vinsten överföra en del till skatt upptagits till ett med 5 miljoner
kronor förhöjt belopp.
Med det förslag till vissa ändringar i förordningen den 15 december 1914
(nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket som Kungl.
Maj:t förut i dag beslutat framlägga för riksdagen skulle enligt verkställda
beräkningar kunna av tobaksskatten påräknas en inkomst av om
kring 55.5 miljoner kronor för helt budgetår. Då givetvis någon osäkerhet
vidlåder denna beräkning, har jag ansett beloppet böra avrundas nedåt; och
har jag sålunda i mitt förslag till inkomstberäkning upptagit tobaksskatten
till 55 miljoner kronor.»
Inkomsttiteln tobaksskatt har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits
till 55,000,000 kronor.
Såsom departementschefen antytt i sitt ovan intagna yttrande har Kungl.
Maj:t med en den 7 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 36, framlagt
förslag om höjning av värdeskatten å alla varuslag av tobak med 4 procent
samt om sänkning av maximum för den monopolbolaget tillkommande andelen
av licensavgiften vid tobakshandlarnas import från 14 till 10 procent
av varans priskurantpris eller värde.
I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 6 gjorda hemställan
har riksdagen antagit Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag.
Beträffande nettoinkomsten å tobaksskatten har utskottet från riksräkenskapsverket
inhämtat följande uppgifter:
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Trop. nr 36.
Utskottet.
42
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Riksräken
skapsverket.
Departements
chefen.
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Tobaksskatt... kr. 29,459,184:47 22,612,810:43 52,071,994:90 11,933,113:73
April 1926
» » 3,607,946:3 9.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att tobaksskatten måtte för budgetåret 1926—1927
beräknas till............................................ kronor 55,000,000.
10:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda
år uppförd med följande belopp:
år 1920.................................................... kronor 8,000,000
» 1921................................................... » 15,000,000
» 1922.................................................... » 17,000,000
» 1923 CA—3%) ................................ » 6,000,000
budgetåret 1923—1924 ........................ » 13,000,000
» 1924—1925 » 14,000,000.
Den behållna inkomsten har utgjort:
år 1920 .................................................... kronor 17,739,919
» 1921.................................................... » 12,702,868
» 1922 ................................................... » 13,668,520
» 1923 (V, -3%) ................................ » 4,732,922
budgetåret 1923—1924 ........................ » 14,461,210
» 1924—1925 » 15,076,320.
I riksstaten för innevarande budgetår har ifrågavarande inkomsttitel
uppförts med 14,500,000 kronor.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 2 sistlidne
oktober funnit sig böra för nästkommande budgetår beräkna inkomsterna
under ifrågavarande titel till 15,000,000 kronor. Med hänsyn till utfallet
för senaste budgetår har riksräkenskapsverket icke något att invända mot
en sådan höjning.
Riksräkenskapsverket har fördenskull---upptagit brännvinstill
verkningsskatten
med 15,000,000 kronor.»
Departementschefen har, efter erinran om kontrollstyrelsens och riksräkenskapsverkets
beräkningar beträffande brännvinstillverkningsskatten, anfört
följande:
»Emellertid har kontrollstyrelsen i skrivelse den 20 november 1925 med
förslag till ny brännvinstillverkningsförordning m. m. föreslagit en omläggning
av brännvinstillverkningsskattens upptagande. I samband med denna omläggning
skulle viss förskjutning i inbetalandet av tillverkningsskatten komma
att äga rum under övergångsåret och därvid medföra en tillfällig ökning i
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 43
inkomsten. Under förutsättning att omläggningen kommer till stånd från
och med den 1 oktober 1926, har kontrollstyrelsen ansett brännvinstillverkningsskatten
böra för budgetåret 1926—1927 höjas med omkring 2 miljoner
kronor till 17 miljoner kronor. Då jag har för avsikt att senare för Kungl.
Maj:t framlägga berörda förslag till ny brännvinstillverkningsförordning i
syfte att proposition i ämnet må avlåtas till innevarande års riksdag, har
jag i mitt förslag till inkomstberäkning upptagit brännvinstillverkningsskatten
med 17 miljoner kronor.»
Med sistnämnda belopp, 17,000,000 kronor, har sålunda brännvinstillverkningsskatten
upptagits i statsverkspropositionens förslag till riksstat.
Såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt har
Kungl. Maj:t i proposition den 19 mars 1926, nr 217, för riksdagen framlagt
förslag till ny brännvinstillverkningsförordning m. m. Riksdagen
bar numera, sedan bevillningsutskottet i betänkande nr 44 avgivit yttrande
angående propositionen, antagit de med propositionen framlagda författningsförslagen,
dock med ett par smärre ändringar i fråga om Kungl.
Maj:ts förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av
brännvin. De av riksdagen sålunda antagna författningarna skola träda
i kraft den 1 oktober 1926.
Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1925 och första kvartalet
1926 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Influtet ................ kr. 5,756,768:4 6 11,338,632:2 7 17,095,400:7 3 2,447,910:6 6
Utgifter för inkomsttiteln
.... » 1,467,317: 60 1,070,476: 33 2,537,793: 93 486,875: 70 * I
Behållen inkomst kr. 4,289,450: 8 6 10,268,155:94 14,557,606:80 1,961,034:96.
Å förevarande inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket
sedermera inhämtats, under april månad 1926 i behållen inkomst influtit
347,499 kronor 94 öre.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 217.
Utskottet.
att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1926—1927 beräknas till kronor 17,000,000.
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
ll:o.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
TJtskottet.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel, som är avsedd
att upptaga rusdrycksbolagens vinstmedel för föregående kalenderår, hava
till statsverket influtit i behållen inkomst under nedanstående år följande
belopp:
år
1920 ........................................
»
1921.......................................
37,383,097
»
1922 ........................................
21,128,374
»
1923 (V,—30/.) ....................
13,074,778
budgetåret 1923—1924 ............
............ »
14,501,517
» 1924—1925 ...........
............ »
17,343,578.
I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria anföres rörande denna
skatt:
''Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagna till
14.o miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel under
budgetåret 1924—1925 var 17.3 miljoner kronor, varav 0.3 miljoner kronor
Överskottsmedel från pris- och inköpsnämnden. Av tillgängliga statistiska
uppgifter att döma torde för innevarande budgetår vinstmedlen med en
eller annan miljon kronor komma att överstiga beräknat belopp eller 14
miljoner kronor. I samtliga de hänseenden, där jämförelse kunnat anställas
mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens verksamhet
under första halvåret 1925 och samma resultat under motsvarande tid år
1924, visa sig nämligen siffrorna nära sammanfalla och jämväl det fåtal
siffror, som finnas för tredje kvartalet, antyda ensartade förhållanden
under de båda jämförelseåren. Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande
försäljningsår eller år 1926 sådana förhållanden icke kunna
väntas komma att inträffa, att systembolagens ekonomiska avkastning i
väsentligare grad skulle därav påverkas, torde rusdrycksförsäljningsmedlen
kunna beräknas inflyta med minst 15.o miljoner kronor under budgetåret
1926—1827.’
Riksräkenskapsverket finner, med hänsyn till den i promemorian anförda
motiveringen, den därpå grundade beräkningen präglad av väl stor
försiktighet och har---uppfört rusdrycksförsäljmngsmedlen med ett
till 16,000,000 kronor förhöjt belopp.»
Med enahanda belopp, 16,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionen
förslag till riksstat.
Från riksräkenskapsverket har utskottet inhämtat, att å förevarande inkomsttitel
influtit i behållen inkomst:
l:a halvåret 1925 ............................ kronor 17,029,401: 45
2:a » » » 1: 2 5
Hela året » kronor 17,029,402: 7 o
l:a kvart. 1926 ................................ » 50,632:34.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att rusdrycksförsäljmngsmedlen måtte för budgetåret
1926—1927 beräknas till .................... kronor 16,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
45
12:o.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Härom har riksräkenskapsverket anfört följande: Biksräken
skapsverket.
»Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning, lämnade
i behållen inkomst:
år 1921 ..........................
» 1922 ..........................
» 1923 (Vi—30/6) .....
budgetåret 1923—1924
» 1924—1925
kronor 46,335,932
» 55,995,723
» 27,460,003
» 39,533,490
» 38,000,477.
Omsättningsskatten utgår för närvarande med 50 procent av det belopp
för vilket detaljhandelsbolagen inköpa spritdrycker; dock att skatten för
renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit
skall, då drycken i buteljerat skick inköpes hos partihandelsbolag, utgå
efter det pris, drycken skulle hava betingat vid inköp å fat. Utskänkningsskatten
utgår med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för
liter av andra spritdrycker. För renat egentligt brännvin av högst 40
procent alkoholhalt utgår emellertid icke utskänkningsskatt.
Genom kungl. förordning den 6 juni 1925 (nr 164) skola dessa bestämmelser
äga tillämpning till och med juni månad 1926.
I riksstaten för innevarande budgetår är omsättnings- och utskänkningsskatten
upptagen till 38,000,000 kronor. Enligt uppgift från kontrollstyrelsen
torde med all sannolikhet det beräknade beloppet komma att inflyta,
då under tiden juli—september 1925 influtit 9,600,000 kronor (d. v. s.
på 1fi år 25.3 procent av det för hela budgetåret beräknade beloppet) och
spritdryckskonsumtionen under den härå belöpande tiden normalt brukar
utgöra 1li av årsförsäljningen. Enär skäl icke finnes att antaga, att vare
sig spritdryckskonsumtionen eller spritdrycksprisen under budgetåret
1926—1927 komma att undergå större förändringar, torde, under förutsättning
av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt
kunna för budgetåret 1926—1927 beräknas till samma belopp som i riksstaten
för innevarande budgetår eller 38,000,000 kronor, med vilket belopp
riksräkenskapsverket--— upptagit skatten ifråga.»
I statsverkspropositionens riksstatsförslag har omsättnings- och utskänk- Statsverksningsskatten
upptagits med enahanda belopp, 38,000,000 kronor. propositionen
I ovannämnda proposition nr 227 har Kungl. Maj:t, under åberopande Prop. nr 22/
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 14 maj 1926, bland annat föreslagit riksdagen att antaga följande
-
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Departementschefen
14/s
1926.
Förslag
till
förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.1
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningen
den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar skall äga fortsatt tillämpning
intill utgången av juni månad år 1927, dock att 2 § i förordningen
skall från och med den 1 juli 1926 i nedan angiven del hava
följande ändrade lydelse:
2 §.
Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker
och utgår med 50 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.
1 Jfr 1925 : 164.
Till det vid propositionen nr 227 fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen till en början anfört följande.
»Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt, omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker. Omsättningsskatten har utgått i förhållande till dryckernas
värde, varemot utskänkningsskatten utgjorts med visst belopp för liter. En
sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- och utskänkningsskatten
gällande skattesatserna utvisar följande:
Författning
B. F. S.
Skattesatser
Giltighetstid för skatte- satserna
Omsättnings-
skatt
Utskänknings-
skatt
1920: 330 ..........................................
25 %
2 kr.
Vt 1920—30/e 1921
1921: 325..........................................
50%
4 kr.
Vt 1921—30/e 1922
1922: 249 ..........................................
65 %
4 kr.
Vt 1922—30/e 1923 1
1923: 155; 1924: 228; 1925: 164 .........
2 50 %
30—2—4 kr.
Vt 1923—ao/6 1926 j
2 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt
för sprit utgår efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat. — 3 Renat egentligt
brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt
brännvin utgör utskänkningsskatten 2 kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor
för liter.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
47
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande
budgetperioder beräknats till och influtit med följande belopp:
Budgetperiod
Beräknat
kronor
Influtit
kronor
1920 ...............................................................
20,000,000
17,349,748.11
1921 .........................................................
47.000. 000
67.000. 000
46,335,932.3 3
55,995,722.6»
1922 ...............................................................
1923 Vi—80/e......................................................
35,000,000
27,460,003.16
1923—1924 ......................................................
43,700,000
39,533,489.9 8
1924 1925 ...................................................
38,000,000
38,000,000
38,000,476.6 9
1925 1926 ......................................................
För innevarande budgetår beräknas skatten komma att inflyta med i det
allra närmaste 38 miljoner kronor.
Gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri
genom förordningen den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar. Jämlikt
förordningen den 6 juni 1925 (nr 164) äga dessa bestämmelser giltighet till
och med den 30 juni 1926.
Enligt nämnda bestämmelser upptages omsättningsskatt för spritdrycker
vid detaljhandelsbolagens inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent
av det belopp, som dryckerna, skatten oberäknad, betinga i inköp; dock
att skatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt
samt för sprit skall, då drycken i buteljera! skick inköpes hos partihandelsbolag,
utgå efter det pris, drycken skulle hava betingat vid inköp å fat.
För spritdrycker, vilka utskänkas, upptages utskänkningsskatt med 2 kronor
för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker;
utskänkningsskatt utgår dock icke för renat egentligt brännvin av högst 40
procent alkoholhalt.
I det med statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framlagda
förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har bland inkomsterna uppförts
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med ett belopp av
38 miljoner kronor. Sedan det kommit till min kännedom, att aktiebolaget
Vin- och spritcentralen beslutat vidtaga sänkningar av partihandelspriset å
vissa spritdrycker, anmodade jag i skrivelse den 5 maj 1926 kontrollstyrelsen
att skyndsammast till mig inkomma med yttrande i fråga om de ändringar
i gällande förordning angående omsättnings- och] utskänkningsskatt å spritdrycker,
vilka — under förutsättning att omförmälda lägre prissättning
tillämpades under budgetåret 1926—1927 — lämpligen borde äga rum, därest
genom omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker skulle under
nämnda budgetår tillföras statsverket ett belopp av omkring 38 miljoner
kronor.»
48
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Efter att därefter hava redogjort för det av kontrollstyrelsen avgivna
yttrandet har departementschefen vidare för egen del anfört följande.
»Då jag anser, att under hudgetåret 1926—1927 för statsregleringen behöver
uttagas ett belopp av omkring 38 miljoner kronor i omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker, finner jag mig böra förorda sådana förändringar
av gällande bestämmelser med avseende å nämnda skatt, att detta
belopp kan beräknas komma att inflyta även sedan de av aktiebolaget Vinoch
spritcentralen beslutade prissänkningarna genomförts.
Såsom framgår av kontrollstyrelsens yttrande, anser styrelsen den på grund
av prissänkningarna väntade minskningen i förevarande inkomsttitel böra
motvägas på det sätt, att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin
med högst 40 procent alkoliolhalt samt för sprit beräknas efter varans pris
vid inköp i buteljerat skick i stället för, såsom nu är fallet, efter varans
pris vid inköp på fat. Därvid har kontrollstyrelsen erinrat om den ändring
i grunderna för beräkningen av omsättningsskatten å nämnda slag av spritdrycker,
som genomfördes från och med den 1 juli 1923 (se prop. nr 232 år
1923). Dessförinnan utgjorde omsättningsskatten för liter renat brännvin
och sprit olika belopp, allteftersom varan inköptes i buteljerat skick eller
på fat, i det att i förra fallet skatten beräknades jämväl å buteljvärdet.
För övriga spritdrycker, vilka av aktiebolaget Vin- och spritcentralen alltid
försäljas i buteljerat skick, gällde och gäller alltjämt, att omsättningsskatten
utgår å totalpriset, sålunda inklusive buteljvärdet. Då man år 1923 införde
föreskriften att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst
40 procent alkoholhalt samt för sprit alltid skulle beräknas efter priset för
varan på fat, syftade man i första hand till enhetlig beskattning av en och
samma vara oberoende av försäljningssättet, men därjämte önskade man
ernå ett så lågt pris som möjligt å varan. Förhållandena äro nu i viss
mån förändrade. Den av kontrollstyrelsen föreslagna ändringen skulle
visserligen föranleda, att skatten komme att beräknas å ett pris, vari jämväl
inginge buteljens värde, men ett genomförande av detta förslag i samband
med en förestående prissänkning skulle ändock icke hindra ett nedbringande
av detalj handelspriset å spritdryckerna i fråga. Förslaget äger,
såsom kontrollstyrelsen närmare utvecklat, vissa förtjänster i kontrollhänseende
och skulle därjämte medföra den bestämda fördelen, att en enhetlig
beräkningsmetod för omsättningsskatten komme till stånd beträffande samtliga
spritdrycker. Jag har fördenskull vid övervägande av olika till buds
stående utvägar för vinnande av det ifrågavarande syftet funnit mig böra
biträda styrelsens förslag. Väl skulle, om man till grund för beräkningen
lägger 1925 års försäljningssiffror, av omsättnings- och utskänkningsskatten
för budgetåret 1926—1927 icke utvinnas fullt 38 miljoner kronor, men jag
anser dock inkomsttiteln kunna, utan åsidosättande av nödig försiktighet, i
runt tal upptagas till nämnda belopp.
För genomförande av mitt ifrågavarande förslag kräves ändring av 2 § i
förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
vilken, ändring torde böra träda i kraft den 1 juli 1926. Förslag till författning
om fortsatt tillämpning för budgetåret 1926—1927 av nämnda förordning
innefattande den av mig nu föreslagna ändringen har upprättats
inom finansdepartementet.»
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande
inkomsttitel för år 1925 och de fyra första månaderna av år 1926
följande ställning:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året 1 kvart- 1926
Behållen inkomst kr. 18,516,337: 44 18,954,765:30 37,471,102:74 8,942,320:17
April 1926
» » » 3,436,831: 13
Utskottet har icke funnit anledning till erinran emot det i propositionen
nr 227 framlagda förslaget till omläggning av omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker och dess fortsatta uttagande under nästkommande
budgetår.
I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit har utskottet ansett skatten
kunna upptagas till 38,000,000 kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 227, i vad densamma avser fortsatt uttagande
av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
antaga det med propositionen framlagda förslag
till förordning angående fortsatt tillämpning av
förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker; samt
B) att omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit
drycker
måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas
till............................................. kronor 38,000,000.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 34 käft. (Nr 53 )
4
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
13:o.
Maltskatt.
Riksräkenskapsverket har anfört följande:
»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande
inkomstbelopp:
år 1920 .................................................... kronor 4,423,902
» 1921 .................................................... » 4,294,883
» 1922 ................................................... » 3,693,186
» 1923 (Vi—*%) » 1,698,752
budgetåret 1923—1924 ........................ » 8,969,411
» 1924—1925 ....................... » 15,917,677.
En avsevärd höjning av maltskatten har ägt rum från och med den 1
oktober 1923, och verkningarna av denna höjning framgå av ovanstående
tabell. I riksstaten för budgetåret 1925—1926 har samma skatt upptagits
till 15,000,000 kronor. Enligt uppgift från kontrollstyrelsen beräknas den
debiterade maltskatten för tillverkningsåret 1 oktober 1925—30 september
1926 uppgå till något över 17,000,000 kronor, varifrån bör dragas utgifter
för restitutioner och eftergifter med ett belopp av omkring 700,000 kronor.
Den beräknade nettobehållning, som belöper på nämnda tillverkningsår,
skulle alltså uppgå till 16,300,000 kronor. Med hänsyn härtill föreslår kontrollstyrelsen,
att maltskatten för budgetåret 1926—1927 beräknas till
16,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har---upptagit maltskatten med sistnämnda
belopp, 16,000,000 kronor.»
I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 16,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten
för senare halvåret 1925 och första kvartalet 1926 följande ställning:
l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926
Influtet................ kr. 7,433,248:65 9,571,720:76 17,004,969:41 3,288,180:05
Utgifter för inkomsttiteln
» 218,902:14 512,924:40 731,826:54 101,866:27
Behållen inkomst kr. 7,214,346: 5 1 9,058,796:36 16,273,142:87 3,186,313:78.
För april månad 1926 utvisar maltskatten, enligt vad utskottet vidare
inhämtat, en behållen inkomst av 88,918 kronor 6 öre.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att maltskatten måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas
till................................................ kronor 16,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
51
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1926—1927 äro bevillningarna
— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och
prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre
att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än
även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.
Maj:t föreslagna belopp, respektive 950,000 och 2,596,500 kronor, komma inkomsttitlarna
under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp:
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar........................ 950,000
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,596,500
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
«. Skatt å inkomst
och förmögenhet.
....... 139,000,000
f). B-skatt å aktiebolag
m. fl. . . 3,000,000 142,000,000
b. Bevillning av fast egendom samt
av inkomst, bevillning....... 3,500,000
c. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
................... 500,000
d. Stämpelmedel, bevillning...... 45,000,000
e. Lastpenningar, bevillning...... 700,000 191,700,000
4. Automobilskattemedel, bevillning............ 19,000,000
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning......... 128,000,000
b. Sockerskatt, bevillning........ 15,500,000
c. Tobaksskatt, bevillning........ 55,000,000
d. Brännvinstillverkningsskatt, be
villning.
....... 17,000,000
e. Rusdrycksförsälj
ningsmedel,
bevillning
.......... 16,000,000
f. Omsättnings-och ut
skänkningsskatt
å
spritdrycker, bevillning
........ 38,000,000
g. Maltskatt, bevillning 16,000,000 87,000,000 285,500,000 499,746,500
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
14:o.
Postmedlen.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagen
till ett belopp av 13,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva postverkets
överskott å rörelsen år 1925.
Generalpost- I skrivelse den 12 november 1925 med förslag till beräkning av det in
s
it/^1925*” komstöverskott av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för
budgetåret 1926—1927, har generalpoststyrelsen, enligt riksräkenskapsverkets
i dess skrivelse den 7 december 1925 lämnade referat, till en början
anfört följande:
Enligt gällande instruktion för generalpoststyrelsen åligger det styrelsen
att, sedan räkenskaperna för varje år avslutats, till statskontoret inleverera
vad av postverkets medel befinnes överstiga det belopp, som postverket,
enligt av Kungl. Maj :t meddelat beslut, äger att såsom kassaförlag
innehålla. Om denna bestämmelse tillämpas oförändrad även under nästkommande
budgetår, kommer, då postverkets räkenskaper avslutas för kalenderår,
det överskottsbelopp, som skall överlämnas till statskassan under
budgetåret 1926—1927, att hänföra sig till postverkets verksamhet under
år 1926.
Fråga föreligger emellertid att ändra bestämmelserna om överskottslevereringen.
I anledning av ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet
den 10 oktober 1924 har generalpoststyrelsen den 31 mars 1925 till
Konungen avgivit förslag till sådan ändring i generalpoststyrelsens
instruktion, att styrelsen skall kvartalsvis inleverera vad, utöver det särskilt
anvisade kassaförlaget, av tillgängliga kontanta medel icke erfordras
såsom förlag för postverket under den närmast följande tiden; samt, sedan
räkenskaperna för varje år avslutats, överskottet av postverkets rörelse
under året, i den mån detsamma överstiger vad förut under året blivit inlevererat.
Sedermera har generalpoststyrelsen, i anledning av yttrande från
statskontoret, i utlåtande till Konungen den 19 juni 1925 förklarat sig i
princip hava intet att erinra mot att bestämmelsen i instruktionen formuleras
så, att inlevereringen skall ske månadsvis eller, om hinder därför möter,
kvartalsvis, varvid generalpoststyrelsen emellertid uttalat, att i praktiken
månadsleveranser näppeligen lära kunna göras med den nuvarande
sammansättningen av postverkets inkomster och driftkostnader. Ehuru
något Kungl. Maj:ts beslut i anledning av vad sålunda förekommit ännu
icke delgivits generalpoststyrelsen, har styrelsen dock ansett sig höra i förevarande
skrivelse jämväl angiva de överskottsbelopp, som nu kunna beräknas
bliva inlevererade till statskassan under förutsättning, att den berörda
ändringen i bestämmelserna om överskottslevereringen genomföres för tiden
från och med den 1 januari 1926.
Generalpoststyrelsen framlägger därefter en förnyad kalkyl för år 1925,
enligt vilken det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1925 nu beräknas
ställa sig på följande sätt
53
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
inkomster ....................................... 64.8 miljoner kronor
driftkostnader................................... 51.7_» ___»
överskott 13. i miljoner kronor.
Under förutsättning att ändring icke vidtages i sättet för inlevereringen
av överskottsmedlen, skulle detta belopp inflyta till statskassan under budgetåret
1925—1926. Omlägges däremot levereringen från och med 1926 års
ingång, skulle postverkets till statskassan före den 1 juli 1926 inlevererade
överskott komma att belöpa sig till följande belopp:
Förenämnda överskott under år 1925 ............................ 13. i miljoner kronor
samt det belopp, som approximativt beräknas kunna
inlevereras av det under tiden januari—april 1926
uppkommande överskottet................................................ 3 »______»_
Summa 16.1 miljoner kronor.
Vidkommande det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som kan beräknas
bliva tillfört statskassan under budgetåret 1926—1927 har generalpoststyrelsen
i sin ovannämnda skrivelse anfört följande.
»Av postverkets inkomster utgör frankoteckensuppbörden huvudparten.
Sagda uppbörd är samtidigt den del av inkomsterna, som är mest beroende
av konjunkturerna på handelns och näringarnas områden. Såsom vid tidigare
tillfällen anmälts, visade denna uppbörd åren före världskriget en genomsnittlig
kontinuerlig ökning av 5 procent. Efter att under kristiden
hava företett en abnormt stor stegring, belöpte sig uppbörden — sedan därifrån
dragits det belopp, som beräknats härröra från företagna portoförhöjningar
— vid 1922 års utgång ungefärligen till den summa, som erhålles
vid beräknande av en kontinuerlig ökning av 1911 års uppbörd med 4 procent.
Vid 1924 års slut befann den reducerade uppbörden sig omedelbart
över kurvan för 4 procent kontinuerlig stegring, och vid utgången av år
1925 torde den hava sjunkit ej obetydligt under denna kurva.
Även om, av vissa orsaker, man anser sig hava anledning att även för år
1926 räkna med förbättring i konjunkturerna, är dock osäkerheten på det
ekonomiska området ännu så stor, att den, enligt generalpoststyrelsens förmenande,
manar till iakttagande av stor försiktighet vid beräknandet av inkomster,
som äro så nära avhängiga av konjunkturerna som frankoteckensuppbörden.
Denna omständighet, sammanställd med det förhållandet, att
under år 1925, för vilket år generalpoststyrelsen räknat med en stegring i
sagda uppbörd av 3 procent, uppgången torde, om icke helt utebliva, dock
stanna vid en högst obetydlig ökningsprocent, har föranlett generalpoststyrelsen
att från samtliga postmästare införskaffa yttranden i fråga om
bland annat den uppbörd, som postmästarna, med den kännedom de äga om
förhållandena å vederbörande orter, anse sig kunna beräkna — var och en
för sitt postkontor med underlydande område — under år 1926. Av yttrandena
har framgått, att endast en obetydlig uppgång i frankoteckensuppbörden
är att vänta under år 1926 i förhållande till år 1925, allt med portoförhöjningarnas
verkningar borteliminerade. Ehuru med största tvekan har
generalpoststyrelsen det oaktat kalkylerat med en uppgång i frankoteckensuppbörden
under år 1926 av 3 procent, därvid styrelsen räknat med, att
sänkningen av vissa postavgifter skall medföra någon ökning i antalet
ifrågakommande försändelser.
Det kan för övrigt ifrågasättas, huruvida en stegring av 3 procent nu
-
54
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
mera egentligen så mycket understiger, vad man kan anse vara normal ökning.
Det synes nämligen knappast kunna vara rimligt, att samma ökningsprocent
skall anses som normal, huru högt det belopp än stiger, varå
ökningen skall beräknas. Om sålunda 5 procent ökning var normal exempelvis
år 1912, då frankoteckensuppbörden utgjorde cirka 22 miljoner kronor,
synes man hava visst fog för att nu, vid en uppbörd, reducerad till 1912
års taxor, av omkring 35 miljoner kronor, anse en något lägre procent såsom
normal.
Beträffande övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen för tidningsabonnemang,
befordran av utgivarkorsband, registrering av ankomna
yärdeförsändelser in. m., beräknar generalpoststyrelsen ingen nämnvärd
ändring y förhållande till år 1925. Den merinkomst, som kunde vara att
emotse på grund av ökning i tidningsabonnemang och utgivarkorsband
etc., torde nämligen motverkas dels av den utav 1925 års riksdag beslutade
gottgörelsen till tidningsutgivare, som själva inslå sina tidningar, dels ock
av den ikraftträdda sänkningen av avgiften för registrering av vissa ankommande
försändelser.
Postverkets inkomster av utrikes rörelsen hava hittills utgjorts av transitersättning,
portoandelar och extra ordinarie uppbörd. Hädanefter — sedan
de (visserligen icke ännu slutligt bearbetade) på den i slutet av år 1924
upptagna allmänna transitstatistiken grundade uträkningar rörande den
gottgörelse, som skall betalas av olika länder för transitering av försändelser
över andra länders områden, givit vid handen, att svenska postverket
kommer att bliva skyldigt att i transitersättning betala ett ej ringa belopp
utöver vad från andra länder gottgöres postverket — komma inkomsterna
av utrikes rörelsen att utgöras av allenast portoandelar för försändelser
från utlandet samt extra ordinarie uppbörd. På grund härav inträder givetvis
en minskning i de belopp, som tillföras postkassan av ifrågavarande
inkomstgrupp.
Beträffande likviderna från andra postverk är det för övrigt, såsom generalpoststyrelsen
tidigare framhållit, vanskligt att med säkerhet beräkna
tidpunkten, då dylika likvider bliva fullgjorda.
I fråga om inkomsterna från de rörelsegrenar, som ligga vid sidan av
postverkets egentliga verksamhet, får generalpoststyrelsen meddela, att
ersättningen för stämpelväsendets handhavande och gottgörelsen för postverkets
bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden synas kunna beräknas
till ungefär samma belopp, som för sagda bestyr influtit under år
1925. Ifrågavarande ersättningar tillföras postverket året efter det, som
de avse.
Postverkets ersättning för verkets bestyr med utbetalning av folkpensioner
inflyter även året efter det, ersättningen avser. Sagda ersättning, som
är beroende av antalet genom postverket verkställda folkpensionsutbetalningar,
har under år 1925 uppgått till 140,800 kronor. I anledning av det
genom kungl. kungörelsen den 5 december 1924 pensionstagarna lämnade
medgivandet att under vissa förutsättningar få antalet årliga pensionsutbetalningar
ökat, har en betydande stegring i antalet utbetalningar beräknats.
I riksstaten för budgetåret 1925—1926 är med anledning därav för
sagda gottgörelse, avseende år 1925, beviljat ett förslagsanslag av 290,000
kronor mot 155,000 kronor för budgetåret 1924—1925. Ökningen av antalet
utbetalningar har emellertid icke blivit så stor, som motsetts. Såvitt nu
kan bedömas, kommer den postverkets ersättning, som erhålles under år
1926, icke att överstiga 200,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 55
Efter postsparbankens inordnande i postverket tillföras postmedlen årligen
från postsparbanksmedlen dels ersättning för direkta merutgifter,
som åsamkats postverket genom postsparbankens inordnande, dels ock gottgörelse
för handläggning av postsparbanksgöromålen å postanstalterna.
Denna sammansatta ersättning för postsparbanksgöromålens handhavande
beräknas för år 1926 till cirka 850,000 kronor, eller ungefär 50,000 kronor
mera än för år 1925. Av förstnämnda belopp utgöra ungefär 550,000 kronor
ersättning för direkta merutgifter, inräknade i anslagsbeloppen å respektive
utgiftstitlar i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat
för år 1926. Glottgörelsen för postsparbanksgöromålen å postanstalterna
har alltsedan postsparbankens inordnande i postverket utgjort
300,000 kronor. I skrivelse till Konungen den 14 november 1922 har generalpoststyrelsen
framlagt utredning i fråga om sagda gottgörelse samt anmält,
att densamma för år 1923 beräknats till 500,000 kronor, men Kungl.
Maj:t fastställde genom beslut den 22 december 1922 gottgörelsen till
300.000 kronor. Även för år 1926 upptager generalpoststyrelsen gottgörelsen
till samma belopp, som tidigare utgått, eller 300,000 kronor. Ny utredning
— med vilken ansetts böra anstå, till dess postsparbanken efter omorganisationen
varit i funktion några år — i fråga om denna gottgörelses
skälighet i förhållande till de prestationer, som postanstalterna lämna, kommer
nu att igångsättas; och är det generalpoststyrelsens avsikt att under
år 1926 för Kungl. Maj:t framlägga resultatet av utredningen.
Vidkommande den från och med år 1925 nya rörelsegrenen postgirorörelsen
utgick generalpoststyrelsen vid avgivande av sitt förenämnda förslag
den 15 november 1924 ifrån, att postgirorörfelsen skulle under det första
verksamhetsåret lämna ungefärligen så stor inkomst, som erfordrades för
täckande av samtliga kostnader för rörelsegrenen. Kostnaderna beräknades
till cirka 400,000 kronor, och detta belopp upptogs därför å inkomstsidan.
Enligt vad nu kan bedömas torde kostnaderna för år 1925 belöpa sig
till cirka 600,000 kronor. För år 1926 beräknas kostnaderna för postgirorörelsen
på grund av den utveckling av rörelsen, som emotses, till ungefär
700.000 kronor. I den mån dessa kostnader utgöra uppenbara merkostnadsbelopp
för postverket, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna i förslaget
till driftkostnadsstat. Enligt å vederbörande byrå verkställda överslagskalkyler
beräknas emellertid rörelsegrenen för år 1926 lämna ett överskott
av cirka 100,000 kronor, vadan bland inkomsterna nu uppföres ett belopp av
800.000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts vill det synas generalpoststyrelsen, att,
under förutsättning av nuvarande posttaxors bibehållande, postverkets inkomster
av poströrelsen under år 1926 skola kunna beräknas till 65 miljoner
kronor. Häremot svara driftkostnader, som — vid likvid til] statens järnvägar
för postbefordran under 13 månader — enligt det föi-berörda. förslaget
till driftkostnadsstat äro beräknade till 55.2 miljoner kronor, och vilkas
fördelning på de olika huvudutgiftstitlarna framgår av efterföljande tabell,
däri för jämförelse även införts motsvarande siffror ur den fastställda
driftkostnadsstaten för år 1925 samt öknings- respektive minskningsbelopp.
56
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Riksräken
skapsverket.
Departements
chefen.
A.
B.
C.
D.
E.
Avlöningar m. m.............................
Pensioner m. m.............................
Omkostnader:
1) postbefordran................................
2) övriga omkostnader ....................
Avsättning till förnyelsefond ........
Dyrtidstillägg....................................
Summa
Ökning (+ )
resp. minsk
-
År 1925
År 1926
ning (—) år
1926 i för- hållande till
år 1925
Kronor
Kronor
Kronor
26,890,000
27,790,000
+
900,000
1,325,000
1,425,000
+
100,000
14,100,000
14,500,000
+
400,000
4,565,000
5,225,000
+
660,000
1,220,000
1,260,000
+
40,000
5,300,000
5,000,000
300,000
53,400,000
55,200,000
+ 1,800,000.
Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1926 skulle sålunda
ställa sig på följande sätt:
inkomster ....
driftkostnader
överskott 9.8 miljoner kronor.
65 miljoner kronor
55.2 » »
Därest ingen omläggning sker beträffande sättet för överskottslevereringen,
skulle alltså inkomstöv^skottet av poströrelsen, att upptagas i riksstaten
för budgetåret 1926—1927, utgöras av förenämnda under år 1926 uppkommande
överskott. Verkställes från och med den 1 januari 1926 sådan
ändring i bestämmelserna om levereringen av överskottet, som i början av
denna skrivelse angives, kommer detta i stort sett icke att beträffande budgetåret
1926—1927 innebära annan ändring, än att en förskjutning inträder
i fråga om den tid, varunder de under budgetåret levererade överskottsbeloppen
uppstått. I båda fallen levereras överskott för tolv på varandra följande
månader. Endast försåvitt olika taxor tillämpades eller ändrade förhållanden
i övrigt rådde under, å ena sidan, den del av år 1927, för vilken
överskottsleverans kunde ske under budgetåret 1926—1927, och, å andra sidan,
motsvarande del av år 1926, torde skälig anledning nu finnas beräkna,
att överskottet under nyss angivna del av år 1927 skulle bliva i nämnvärd
mån större eller mindre än överskottet för motsvarande tid år 1926. Några
sådana särskilda omständigheter äro icke för närvarande kända för generalpoststyrelsen.
»
Riksräkenskapsverket har upptagit överskottet från postverket till
9,800,000 kronor, under anförande att de av generalpoststyrelsen anförda
skäl för dess beräkning synts vara hållbara.
Departementschefen har, efter att hava redogjort för generalpoststyrelsens
och riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande postverket, anfört följande:
»Den
beräknade minskningen av postverkets överskott från år 1925 till år
1926 har sin huvudsakliga grund i vissa taxesänkningar, som trätt i kraft
under senare hälften av förstnämnda år. Emellertid vill det synas, som om
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 57
man vid beräkning av driftresultatet skulle våga se något ljusare på situationen
än generalpoststyrelsen gjort. Med den ganska betydande ökning av
driftkostnaderna som styrelsen antagit för år 1926 torde det vara bäst överensstämmande
att förutsätta en något större uppgång i rörelsen än som synes
ligga till grund för styrelsens beräkning, och därmed en högre siffra för
bruttoinkomsterna. Överskottet å rörelsen skulle med andra ord kunna antagas
bliva något mer än 9.8 miljoner kronor. Vidare har jag efter samråd
med chefen för kommunikationsdepartementet utgått från att en omläggning
av bestämmelserna rörande inleverering av postverkets överskott kommer
att äga rum från och med nästa budgetår och att man i anledning härav
kan räkna med att ytterligare ett belopp av minst 3 miljoner kronor kommer
att under sagda budgetår inlevereras till statsverket. Jag har på nu angivna
grunder ansett mig kunna i mitt förslag till inkomstberäkning upptaga
postverkets överskott till 14 miljoner kronor.»
Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits med Statsverkspro
positionen.
14,000,000 kronor.
I skrivelse den 26 januari 1926 har generalpoststyrelsen gjort framställ- sfcn^ralifosd^ji
ning om dels ändring av assuransavgifterna, dels ock förlängning av gil- igoe.
tighetstiden för kungörelsen den 29 maj 1925 (nr 150) rörande postbefordringen
av tidningar m. m. till utgången av år 1927. I fråga om postverkets
ekonomiska resultat under budgetåret 1926—1927 har styrelsen
därvid, efter att hava erinrat om den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen,
anfört följande.
Med den erfarenhet, styrelsen hade rörande poströrelsens omfattning för
tiden efter avgivandet den 12 november 1925 av styrelsens förslag till beräkning
av postverkets inkomstöverskott för ifrågavarande budgetår, ställde
styrelsen sig tveksam, huruvida beräknad uppgång i postverkets rörelse kunde
komma att inträda. Däremot hade numera förhållanden inträffat, på grund
av vilka styrelsen kunde räkna med större inkomster av utrikes rörelsen än
tidigare. Därest, på sätt i statsverkspropositionen meddelats, omläggning av
sättet för inlevereringen av postverkets överskott till att ske kvartalsvis
bleve genomförd från och med den 1 juli 1926, varigenom överskottet under
nu ifrågavarande budgetår ökades med cirka 3 miljoner kronor, ville det
emellertid synas styrelsen, som om det beräknade överskottet av 14 miljoner
kronor skulle kunna i det närmaste uppnås. Vid de nu meddelade beräkningarna
angående postverkets inkomster för åren 1926 och 1927 hade styrelsen
räknat med att nu utgående postavgifter komme att gälla oförändrade
icke blott under hela år 1926 utan även under hela år 1927.
Den föreslagna ändringen av assuransavgifterna hade av generalpoststyrelsen
antagits komma att medföra en inkomstminskning för postverket av, approximativt
beräknat, 10,000 kronor för år. Det vore emellertid anledning förmoda,
att, om postverkets assuransavgift bestämdes på sätt ifrågasatts och
de enskilda försäkringsbolagen icke avsevärt nedsatte sina premier, en hel
del korrespondenter, som nu reassurerade sina postförsändelser hos bolagen,
skulle Unna lämpligt att taga hela försäkringen hos postverket. Härigenom
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 3i höft. (Sr 53.J o
58
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
Prop. nr 121.
Utskottet.
skulle en förskjutning uppåt av assuransbeloppen komma att ske och därmed
en ökning av postverkets inkomster.
I proposition den 5 februari 1926, nr 121, bar Kungl. Maj:t för riksdagen
framlagt de förslag, varom generalpoststyrelsen i sin ovannämnda
framställning den 26 januari 1926 hemställt. På förslag av bevillningsutskottet
(betänkande nr 36) har nämnda proposition numera av riksdagen
bifallits.
Enligt vad utskottet inhämtat har postverkets överskott å rörelsen under
kalenderåret 1925 uppgått till 13,857,244 kronor 32 öre.
Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i statsverkspropositionen,
upptagas till 14,000,000 kronor.
Utskottet får förty hemställa,
att överskott å postverket måtte i riksstaten för hudgetåret
1926—1927 beräknas till........ kronor 14,000,000.
Stockholm den 1 juni 1926.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande:
vid beslut angående propositionen nr 227, i vad den avser fortsatt tillämpning
av förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
(under punkten 12:o):
herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune*, Boman, Björnsson, Boren,
Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Olsson i Golwasta, Bengtsson i
Kullen, Alexis Björkman, Wahlmark*, Svensson i Grindstorp, Björklund, Olsson i Gävle,
Ericson i Boxholm* och Carlsson i Stockholm*.
vid utskottets beslut i övrigt:
herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Pers, Björnsson, Boren,
Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Olsson i Golwasta, Bengtsson i
Kullen, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Svensson i Grindstorp, Björklund, Olsson i
Gävle och Andersson i Katrineholm.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.
59
Särskilda yttranden:
av herr Röing:
»Enligt min mening har för bevillningsutskottet möjlighet förelegat att
föreslå ytterligare någon skattesänkning utöver vad detta betänkande innefattar.
Denna möjlighet har jag ansett böra begagnas till en ytterligare
nedsättning av inkomst- och förmögenhetsskatten så, att denna komme att
utgå med 155 procent av grundbeloppet»;
av herrar Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Boren, Jönsson
i Boa, Lithander, Olsson i Golvvasta och Bengtsson i Kullen:
»Den i statsverkspropositionen innehållna utredningen angående de indirekta
och direkta skatternas tryck inom olika sociala skikt och inkomstlägen
anse vi vara behäftad med betydande brister och föga vägledande
för sitt åsyftade ändamål. Under nuvarande förhållanden är det enligt
vår mening synnerligen önskvärt att nedbringa den alltjämt mycket tyngande
direkta beskattningen. Vi hålla före, att utskottet bort avväga
skattesänkningarna för instundande budgetår på sådant sätt, att inkomstoch
förmögenhetsskatten kommit att utgå med 155 procent av grundbeloppet»;
samt
av herr Pers:
»För den händelse att en ytterligare skattesänkning skulle kunna äga
rum, har jag ansett, att denna borde ske genom ytterligare nedsättning
av sockerskatten.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:333 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1926—1927, m. m. s. 1 i texten