Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53

1926-06-01 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1926:53, Bevillningsutskottets betänkande Nr 53

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1926 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1926—1927, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1926—1927 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari 1926 (bilaga till 1926

års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dgg underställt Kungl. Maj ds prövning finansplan för statsregleringen

vid den nu samlade riksdagen ävensom beräkning av statens inkomster

för nästa budgetår. Departementschefen har därvid anmält, bland

annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1925 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår, vilken skrivelse återfinnes i nyssnämnda

protokollsutdrag.

Departementschefen har i sitt anförande till nämnda protokoll till en

början yttrat sig rörande det ekonomiska läget och dess verkningar på statsfinanserna

och därefter angående finansplanen för nästkommande budgetår.

Av de förutsättningar, från vilka departementschefen därvid ansett sig böra

utgå, har departementschefen funnit framgå, att en skattesänkning av mellan

24 och 25 miljoner kronor kunde i statsverkspropositionen föreslås. Därefter

har departementschefen anfört följande:

»Då det därefter gällt att avgöra, huru en skattelindring av nu nämnt omfång

lämpligen borde fördelas på konsumtionsskatter och inkomstskatt, har

jag från början varit mest böjd för en nedsättning i något större utsträckning

av de förra än av den senare. Man kan tydligen utgå ifrån att de s. k.

indirekta skatterna trycka de mindre inkomsttagarna väsentligen hårdare än

de bättre bemedlade, och frågan är om detta hårdare tryck i tillräcklig

utsträckning kompenseras av inkomstskattens progressivitet. Vid bedömande

av denna fråga har jag sökt finna någon ledning av en inom finansdeparteBihang

till riksdagens protokoll 1926. 7 samt 34 höft- (Nr 53.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

mentet verkställd undersökning av de indirekta och direkta skatternas tryck

inom olika sociala skikt och inkomstlagen. Undersökningen, som i fråga

om tullar och acciser hygger på en av socialstyrelsen gjord utredning, torde

få såsom bilaga I fogas vid dagens statsrådsprotokoll.1 För undersökningens

närmare innehåll torde jag ej här behöva lämna någon redogörelse. Även

om på grund av materialets beskaffenhet undersökningen icke är ägnad att

läggas till grund för något mera allmängiltigt omdöme, torde dock därav

framgå, att skattebördan jämväl för de lägre inkomsttagarna måste betecknas

såsom mycket betydande. För stadsbefolkningen har redan vid 3,000 kronors

inkomst den totala skattebördan beräknats till 8 å 10 procent. Det samlade

skattetrycket för stadsbefolkningen utvisar från inkomstläget 3,000 till inkomstläget

10,000 kronor en stegring från 1 till 1.4. Enbart för statsskatterna

är progressionen 1 till 1.2.

Resultaten av denna undersökning ha icke givit mig någon anledning att

frångå min redan nämnda uppfattning.

Jag föreslår sålunda, att inkomst- och förmögenhetsskatten, som efter fjolårets

sänkning uttages med 170 procent av grundbeloppet, skall utgå efter

procenttalet 160. Detta innebär en sammanlagd minskning i det eljest påräkneliga

skattebeloppet på omkring 9 miljoner kronor. Därjämte har jag

emellertid för avsikt att, sedan utredningen i ämnet numera föreligger slutförd,

snarast möjligt underställa frågan om den s. k. B-skattens avskaffande

Kungl. Maj:ts prövning i syfte att proposition i ämnet må avlåtas till den nu

sammanträdande riksdagen. Förslaget är avsett att genomföras från och med

den 1 januari 1927 och saknar alltså betydelse för den nu föreliggande statsregleringen,

men den därefter inträdande lättnaden i den direkta skattebördan

torde kunna beräknas till omkring 3 miljoner kronor.2

Vad sedan konsumtionsskatterna beträffar, kunna utan tvivel skäl anföras

för att låta hela sänkningen om 15 å 16 miljoner kronor komma enbart

sockret till godo, då detta näringsmedel i vårt land i hög grad fördyras av

först en tull på 10 öre och därefter en skatt på 14 öre per kilogram.

Emellertid tala vissa skal för en nedsättning även av kaffetullen. Jag vill

erinra om att denna tull år 1922 höjdes från 12 öre till 50 öre per kilogram.

Denna kraftiga höjning tillgreps såsom en sista utväg i ett finansiellt nödläge,

och från många håll i riksdagen uttalades en förvissning att den höga

kaffetullen endast skulle få en provisorisk karaktär. Jag har stannat för

att hemställa om en sänkning av såväl sockerskatt som kaffetull. Fullföljande

den tanke som låg till grund för 1925 års riksdags beslut om en

1 Bilagan är här utesluten.

I proposition nr 193 har Kungl. Maj:t sedermera framlagt förslag om den s. k. B-skattens

avskaffande från och med den 1 januari 1927, vilket förslag på hemställan av bevillningsutskottet

(betänkande nr 41) av riksdagen antagits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

3

sänkning av sockerskatten från 16 till 14 öre per kilogram vill jag ifrågasätta

en ytterligare sänkning av denna skatt till 10 öre per kilogram. Detta

medför en nedräkning av beloppet för sockerskatten från 26 till 19 miljoner

kronor. För kaffetullens vidkommande förordar jag en sänkning från 50 öre

till 30 öre per kilogram obränt kaffe, varigenom tullmedlen som eljest kunnat

upptagas till minst 130 miljoner kronor få nedsättas till 122 miljoner kronor.

Vid bedömande av den sålunda förordade skattesänkningens verkningar i

olika inkomstlägen torde följande böra uppmärksammas. Om man antager,

att ett visst belopp står till förfogande för genomförande av en sänkning

av inkomst- och förmögenhetsskatten samt sockerskatten och kaffetullen, och

vidare förutsätter, att sänkningen skall träffa de båda nämnda konsumtionsskatterna

i viss inbördes proportion, gives det ett inkomstläge, vid vilket

skattesänkningen för den enskilde bereder samma lättnad hur den än fördelas

mellan den direkta skatten och konsumtionsskatterna. Förenämnda

undersökning giver vid handen, att med en sänkning av sockerskatten och

kaffetullen i den proportion, som skulle bliva en följd av mitt nu framlagda

förslag, den antydda gränsen torde ligga omkring 5,000 kronor. För lägre

inkomsttagare är det i regel av större betydelse att sänkningen kommer

konsumtionsskatterna till del.»

I en den 14 maj 1926 dagtecknad proposition, nr 227, har Kungl. Maj:t

dels avgivit förslag om fortsatt uttagande av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker under instundande budgetgår, dels ock föreslagit

ändring av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen beträffande

tullmedlen. I

I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda bevillningarna

lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets ovannämnda

skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och

i propositionen nr 227 föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen

för egen del anfört.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Riksräken
skapsverket.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Riksräkenskapsverket har till en början anfört, att av de upplysningar,

ämbetsverket inhämtat, syntes framgå, att om än konjunkturerna för vissa

industrier, särskilt trävaru-, järn- och de mekaniska industrierna, vore

dåliga, på det hela de inkomster, för vilka skattskyldiga skulle debiteras år

1926, syntes komma att utvisa förbättring. Riksräkenskapsverket har vidare

erinrat, att den del av inkomsttiteln, som benämndes »Skatt å inkomst

och förmögenhet», i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagits med

137,000,000 kronor, samt i anslutning därtill meddelat, att enligt från

statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter däremot svarade

följande faktiskt debiterade belopp:

För enskilda kronor 111,212,317

A-skatt av bolag ......... » 39,053,114 150,265,431.

Av sist anförda belopp har riksräkenskapsverket beräknat, att 94 procent

eller således i runt tal 141,250,000 kronor skulle komma att inflyta.

Med utgångspunkt från de anförda siffrorna har riksräkenskapsverket

beräknat, att för år 1926 — under förutsättning att inkomstskatten, liksom

år 1925, komme att utgå med 170 procent av grundbeloppet — den

debiterade skatten å inkomst- och förmögenhet skulle komma att uppgå

till 154,600,000 kronor samt att mot nämnda belopp skulle svara ett för

statsregleringen behållet belopp av 145,300,000 kronor. Riksräkenskapsverket

har i sitt till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inkomstberäkning

för budgetåret 1926—1927 uppfört skatt å inkomst och förmögenhet

med sistnämnda belopp.

Rörande B-skatten å aktiebolag m. fl. har riksräkenskapsverket anfört

följande:

»B-skatt å aktiebolag m. fl., som i riksstaten för budgetåret 1925—1926 beräknats

till 1,000,000 kronor, har enligt budgetredovisningen för budgetåret

1924—1925 lämnat en behållen inkomst å 3,119,589 kronor och enligt

statistiska centralbyråns förut nämnda uppgifter för innevarande år debiterats

med 4,077,029 kronor.

Med hänsyn till att restitutioner å denna titel till följd av skattens natur

kunna komma att uppgå till betydande belopp, anser riksräkenskapsverket

försiktigheten bjuda att, därest B-skatten prövas fortfarande böra bibehållas,

icke beräkna den behållna inkomsten av densamma till högre belopp

än för innevarande budgetår eller alltså 1 miljon kronor, med vilket belopp

riksräkenskapsverket upptagit skatten---.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

5

Departementschefen har beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten,

efter att hava erinrat om riksräkenskapsverkets nyssnämnda beräkning,

meddelat, att vid en inom finansdepartementet verkställd beräkning av

inkomsttiteln tillämpats samma metod som kommit till användning i statsverkspropositionerna

till 1923, 1924 och 1925 års riksdagar samt beträffande

tillvägagångssättet och resultatet hänvisat dels till en i en bilaga till 1923

års statsverksproposition meddelad utförlig redogörelse dels ock till statsverkspropositionen

såsom bilaga åtföljande här nedan införda tabellerna A och B. 1

Vidare har departementschefen anfört följande.

»Tabell A upptager utfallet av 1925 års taxeringar. Korrigering av den

i fjolårets statsverksproposition intagna uppställningen beträffande dessa taxeringar

har skett med hänsyn till de faktiskt erhållna taxeringsresultaten.

Med utgångspunkt från tabell A har uppgjorts tabellen B, vilken angiver

det beräknade resultatet av 1926 års taxeringar.

Vid utarbetande av tabellen B har så tillgått, att man vidtagit vissa höjningar

och sänkningar av de i tabellen A förekommande detaljsiffrorna. Angående

dessa förskjutningar må meddelas följande.

Inkomsten av jordbruksfastighet har bibehållits oförändrad. Jordbrukarnas

inkomstförhållanden under år 1925 torde till väsentlig del ha bestämts av

1924 års svaga skörderesultat och endast i mindre utsträckning påverkats av

1925 års exceptionellt goda skörd. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter

har också i avsevärd mån verkat utjämnande på inkomstförhållandena inom

jordbruket under de båda åren 1924 och 1925.

Inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet har däremot, med

hänsyn till att inkomsten av hyresfastigheter under år 1925 i genomsnitt

varit högre än under år 1924, ansetts kunna upptagas till ett något förhöjt

belopp. För bolagen, vilkas inkomst av annan fastighet huvudsakligen utgöres

av inkomst från i rörelse använd fastighet, har dock någon höjning

av inkomst från annan fastighet icke beräknats. För enskilda har höjningen

begränsats till 5 procent.

Beträffande inkomsten av kapital under år 1925 har antagits, att den till

sitt sammanlagda belopp varken stigit eller sjunkit. Å ena sidan hava visserligen

räntesatserna under nämnda år i genomsnitt varit något lägre än

under närmast föregående år, vilket givit upphov till lägre ränteinkomster,

men å andra sidan hava onekligen utdelningarna å aktier höjts år 1925.

Sistnämnda höjningar torde härvid i huvudsak ha uppvägt den inkomstminskning

som föranletts av de lägre ränteinkomsterna.

I fråga om beloppet för inkomst av arbetsanställning in. m. liar eu relativt

mindre höjning vidtagits. Lönesatserna torde visserligen under år 1925

i medeltal ha legat på ungefär samma höjd som under år 1924, och även

arbetslösheten torde under dessa år ha varit av ungefär samma omfattning.

Den fortgående konsolideringen av näringslivet och den stora livaktigheten

på vissa arbetsområden (exempelvis byggnadsverksamheten) torde

Departements
chefen.

1 Se sidorna 6 och 7.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Tab. A. Beräkningar angående 1935 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Inkomst av last egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

2. Annan fastighet ..........................................

Enskilda

Aktiebolag;

m. fl.

Tillsammans

381.3

137.2

30. o

58.4

411.3

195.6

Summa

Inkomst av kapital .............................................

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

518.6

384.2

3,385.4

488.9

88.4

35.o

343.7

606.9

419.2

3,385.4

882.6

Summa uppskattad inkomst

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

2. För kommunalutskylder..............................

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

4,777.0

226.0

257.0

32.0

467.1

3.6

39.»

8.o

5,244.1

229.6

296.0

40. o

Summa_avdrag

515.0

50.6

565.6

Återstod

‘/so av den taxerade förmögenheten................... ....

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................

Beskattningsbart belopp .......................................

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) 1..............................

Skatteprocent i medeltal.......................................

Uträknad B-skatt ‘ ........................... . ................

4,262.0

240.0

416.5

4,678-5

240.6

4,502.0

2,726.6

416.5

4.918.5

2.726.6

1,775.4

111.2

6.26 %

416.5

39.1

9-38 %

2,191.9

150.8

4.1

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt

154.4

Under budgetåret 1925—1926 inflytande skatt: Enskilda + A-skatt (95.B %)

143.5

B-skatt

3.2

Summa behållen skatteinkomst

146.7 |

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, bär varit 170.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

7

Tab. B. Beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

Tillsammans \

m. fl.

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

381

30

411

2. Annan fastighet ..........................................

144

58

202

Summa

525

88

613

Inkomst av kapital .............................................

384

35

419

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

3,452

—

3,452

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

494

357

851

Summa uppskattad inkomst

4,855

480

5,335

Avdrag:

I. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

226

4

230

2- För kommunalutskylder ..............................

254

45

299

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ................................................

32

8

40

Summa avdrag

512

57

569

Återstod

4,343

423

4,766

1Ibd av den taxerade förmögenheten........................

247

—

247

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,590

423

5,013

Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................

2,750

— ..

2,750

Beskattningsbart belopp .......................................

1,840

423

2,263

Skatteprocent i medeltal1 ....................................

5-89 %

8.83 %

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ..............................

108.4

37.4

145.8

3 9

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt

149.T

Under budgetåret 1926—1927 inflytande skatt: Enskilda + A-skatt (95.5 %)

139.2

B-skatt

3,o

Summa behållen skatteinkomst

142.2

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits

till 160.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

dock till fullo motivera deri i tabell B förutsatta höjningen med omkring

2 procent av den taxerade inkomsten av arbetsanställning m. m.

Vad angår inkomsten av rörelse eller yrke har den vid 1925 års taxering

uppskattade inkomsten höjts för enskilda skattskyldiga med omkring 1 procent

och för aktiebolag m. fl. med omkring 4 procent. Den relativt stora

höjningen för bolagen har motiverats av det förbättrade läge, som under år

1925 kännetecknat vissa grenar av den mekaniska industrien samt trämasseoch

pappersindustrierna ävensom av den starka stegring som under samma

år inträtt i utförseln av järnmalm. På fondbörsen har också tendensen

alltsedan juni månad varit i huvudsak stigande, och särskilt uppvisa flera

av de större verkstadsbolagens aktier liksom också Grängesbergsbolagets aktier

betydande kursstegringar. För enskilda skattskyldiga har en motsvarande

stegring av rörelseinkomstens storlek icke kunnat konstateras. Den förbättring

av konjunkturen som av allt att döma inträtt under senare hälften av

år 1925 torde emellertid jämväl för enskilda skattskyldiga medfört något

förbättrade vinstresultat.

Sammanställas nu de omnämnda höjningarna framgår, att ökning beräknats

för fastighetsinkomsten med 6 miljoner kronor, för inkomsten av

arbetsanställning m. m. med 67 miljoner kronor samt för inkomsten av

rörelse eller yrke eller eljest med 18 miljoner kronor. Då inkomsten av

kapital bibehållits vid oförändrat belopp, blir slutresultatet en sammanlagd

ökning av den uppskattade inkomsten om 91 miljoner kronor, nämligen från

5,244 till 5,335 miljoner kronor eller med 1.7 4 procent.

Vad härefter beträffar avdragsposterna har beloppet för sådana avdrag

som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för

ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier

m. m. — bibehållits ungefär oförändrat. Avdragen för kommunalutskylder

ha beräknats med ledning av de sammanlagda, till betalning förfallna

kommunalutskylderna respektive år. Beräkningen har givit till resultat

en höjning av avdragen med 3 miljoner kronor. Övriga vid bevillningstaxeringen

ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader,

vissa förluster m. m., ha i tabell B upptagits till samma belopp som i tabell A,

Slutligen har sextiondedelen av den taxerade förmögenheten i beräkningen

höjts med omkring 3 procent i jämförelse med det belopp som antagits för

1925 års taxering.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet skulle enligt

förestående beräkningar bliva för enskilda 4,590 miljoner kronor samt för

aktiebolag m. fl. 423 miljoner kronor eller tillsammans 5,013 miljoner kronor.

Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga avgå orts- och

familjeavdrag, vilka avdrag med hänsyn till den beräknade stegringen av

de taxerade beloppen något höjts i jämförelse med de motsvarande avdragsbelopp

som framgått ur 1925 års taxering. I anslutning härtill ha de

beskattningsbara beloppen vid 1926 års taxering beräknats till 1,840 miljoner

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

9

kronor för enskilda skattskyldiga och till 423 miljoner kronor för aktiebolag

m. fl. eller tillsammans till 2,263 miljoner kronor.

Den nu verkställda uppskattningen avviker i någon mån från riksräkenskapsverkets

beräkning. Såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning

har i finansdepartementets beräkning den sammanlagda uppskattade

inkomsten upptagits till ett belopp, som med 45 miljoner kronor understiger

motsvarande siffra enligt riksräkenskapsverkets uppskattning. Å andra sidan

ha avdragsposterna i finansdepartementets beräkning upptagits till 50

miljoner kronor lägre belopp än enligt riksräkenskapsverkets kalkyl. Såsom

resultat av angivna skillnader framgår, att det totala beskattningsbara beloppet

enligt finansdepartementets beräkning överstiger det av riksräkenskapsverket

antagna med 5 miljoner kronor. Ha sålunda de båda beräkningarna

i fråga om totalsumman av de beskattningsbara beloppen givit nära sammanfallande

resultat, skilja de sig däremot beträffande denna summas fördelning

på enskilda och aktiebolag m. fl., i det att enligt finansdepartementets

beräkning en något mindre andel hänföres till aktiebolagen än enligt riksräkenskapsverkets

uppskattning.

Riksräken- Finansde
-

skapsverkets partementete

Inkomst av fast egendom ....................................................

» » kapital...............................................................

» » arbetsanställning m. m.................................

» » rörelse eller yrke eller eljest ........................

beräkning

Milj. kr.

615

420

3,500

845

beräkning

Milj. kr.

613

419

3,452

851

Summa uppskattad inkomst

5,380

5,335

Avdrag ...................................................................................

569

569

Återstod

4,811

4,766

Veo av den taxerade förmögenheten..................................

247

247

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp........

5,058

5,013

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ..................................

2,800

2,750

Beskattningsbart belopp .......................................................

2,258

2,263

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga ....................................................

1,828

1,840

b) Aktiebolag m. fl.................................................................

430

423

Medelskatteprocenten har år 1925 för enskilda skattskyldiga uppgått till

6.2 6 procent och för aktiebolag m. fl. till 9.3 8 procent. Under förutsättning

att det procenttal av grundbeloppet, med vilket skatten skall uttagas, förbleve

oförändrat, torde även för 1926 års taxering kunna antagas, att skatten

skulle i medeltal utgå efter samma procenttal. Sänkes åter, såsom jag

föreslagit, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet från senast fastställda 170

procent till 160 procent, nedgå förut angivna medelskatteprocent för enskilda

skattskyldiga till 5.8 9 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.8 3 procent.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsverks
propositionen.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Såsom uträknad inkomst- ock förmögenhetsskatt (exkl. B-skatt) skulle härigenom

framgå ett sammanlagt belopp om 145.8 miljoner kronor.

Av den uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatt) skulle

enligt riksräkenskapsverkets beräkning under budgetåret 1926—1927 komma

att inflyta omkring 94 procent. Vid beräkningen av här ifrågavarande inkomsttitel

maste emellertid hänsyn jämväl tagas till vad som, efter avdrag

för restitutioner, under nämnda budgetår inflyter av tidigare års inkomstoch

förmögenhetsskatt. Enligt budgetredovisningarna för budgetåren 1923

1924 och 1924—1925 uppgick den totala behållna inkomsten av inkomst-

och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatt) till belopp, som beräknats

utgöra respektive 96.4 och 95.9 procent av den uträknade skatten vid 1923

och 1924 års taxeringar. Med ledning av sistnämnda procenttal har den

under budgetaret 1926 1927 inflytande inkomst- och förmögenhetsskatten

(exkl. B-skatt) enligt finansdepartementets beräkning uppskattats till 95.5

procent av förut angivna belopp för den uträknade skatten. Enligt detta

antagande skulle alltså, med ett procenttal av grundbeloppet å 160, 139.2

miljoner kronor komma att inflyta.

Den uträknade B-skatten å aktiebolag m. fl. har enligt 1925 års taxering

uppgått till 4.1 miljoner kronor. Enligt finansdepartementets uppskattning

har grundbeloppet av denna skatt för 1926 års taxering bibehållits ungefär

oförändrat. Med hänsyn till den föreslagna sänkningen av det procenttal

av grundbeloppet, med vilken skatten skall utgå, från 170 till 160 procent har

emellertid den uträknade B-skatten a aktiebolag m. fl. sänkts i motsvarande

grad eller till 3.9 miljoner kronor. För beräknande av den behållna inkomsten

av ifrågavarande skatt under budgetåret 1926—1927 saknas säkra

hållpunkter. Med hänsyn till att restitutionerna å denna titel till följd av

skattens natur kunna komma att uppgå till betydande belopp har riksräkenskapsverket

såsom tidigare angivits — för sin del icke ansett sig

kunna för nämnda budgetår påräkna större behållen inkomst än 1 miljon

kronor. Enligt min mening bör dock B-skatten för nästkommande budgetår

kunna upptagas till ett avsevärt högre belopp. Restitutionerna uppgingo

under budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 till respektive l.o och 0.4

miljoner kronor. För budgetåret 1926—1927 torde vid sådant förhållande

B-skatten böra upptagas till i runt tal 3 miljoner kronor.

I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna torde efter vederbörlig

avrundning inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande

budgetår böra upptagas till 139 miljoner kronor av skatt å inkomst och

förmögenhet och 3 miljoner kronor av B-skatt å aktiebolag m. fl. eller sammanlagt

till 142 miljoner kronor.» I

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t

dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1926 skall utgå med 160 procent av de i 19 § i förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit ifrågava
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 11

rande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förelaget till riksstat

på följande sätt

«. Skatt å inkomst och förmögenhet ........ kronor 139,000,000

fi. B-skatt å aktiebolag m. fl..........................» 3,000,000 142,000,000.

I de likalydande motionerna, nr 82 i företa kammaren av herr Johan Motionerna

Bernhard Johansson m. fl. och nr 112 i andra kammaren av herr Winkler Iir p ar herr

m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att, för den händelse vid härd Johansfastställandet

av budgeten för 1926—1927 det skulle visa sig möjligt vidtaga so" m: fr och

skattesänkning, i första rummet en nedsättning av inkomst- och förmögenhets- herr winkler

skatten måtte vidtagas i sådan omfattning, att densamma, som för när- m■ ^

varande utgår med 170 procent av grundbeloppet, i stället måtte uttagas

efter 150 procent».

Rörande utfallet av 1926 års taxering har utskottet från finansdeparte- p- M från

mentets budgetbyrå emottagit följande, den 20 maj 1926 dagtecknade prome- ^“mentet^

morla: budgetbyrå.

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet

hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden

föreligga härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha

uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms

stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar rörande

taxeringsresultaten. Ett större antal i Stockholm taxerade

underkastats särskild undersökning.

bolag hava dock

Beskattningsbart belopp.

Stockholm ...................................................................................

Övriga städer med mer än 15,000 invånare ........................

Städer med mindre än 15,000 invånare...............................

Aktiebolag

milj. kr.

228

135

32

Övriga

milj. kr.

490

487

241

Samtliga städer

395

1,218

Landsbygd....................................................................................

47

584

Hela riket

442

1,802

Beräknad skatteprocent i medeltal ....................................

8.83 %

5.8 9 %

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) milj. kr.............................

39.o

106.1

145.1

Härav beräknas inflyta 95.8 procent eller............................ 139.o

Beträffande B-skatten kunna några säkra slutsatser rörande den inflytande

skattens storlek ej dragas av de föreliggande taxeringsuppgifterna. Åtskilliga

tecken tyda dock på att inkomsten från denna skattetitel skall bliva något

högre än som beräknats i årets statsverksproposition.

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch

förmögenhetsskatten skall utgå med 160 procent å skattens grundbelopp.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utskottet.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1925 och första kvartalet

1926 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande

uppgifter:

«. Skatt å inkomst- och förmögenhet.

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Influtet kr. 6,486,203: 4 3 138,978,786:5 7 145,464,990:— 3,034,199: —

Utgifter för inkomsttiteln

841,353: 92__916,116:36_U757.470: 28 341,688:44

Behållen inkomst kr. 5,644,849: 51 138,062,670:21 143,707,519:7 2 2,692,510:5 6

ff. B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet...............kr. 72,270:77 4,042,034:23 4,114,305:— 29,968:82

Utgifter för in
komsttiteln

». 183,125:5 1 84,192:6 2 267,318:13 38,544:8 7

Behållen inkomst kr. — 3,957,841: ei 3,846,986: 8 7 — ~

Brist.................... » 110,854:7 4 — — 8,576:0 5

Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- och

förmögenhetsskatten, vid vilken beräkning förutsatts att skatten bestämmes

att för år 1926 utgå med 160 procent av de i 19 § förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet, efter att

hava erhållit del av ovan intagna, inom finansdepartementets budgetbyrå

upprättade promemoria rörande utfallet av 1926 års taxering, icke funnit

anledning till erinran.

Här nedan i detta betänkande hemställer bevillningsutskottet, i enlighet

med vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 227 föreslagit, att tullmedlen

måtte beräknas till 128 miljoner kronor, ett belopp som med 6 miljoner

kronor överstiger det i statsverkspropositionen föreslagna. Ett inom statsutskottet

uppgjort utkast till riksstat för nästa budgetår, i vilket utkast nu

berörda inkomstökning upptagits, utvisar ett disponibelt överskott av

omkring 6 miljoner kronor, vilken summa, i den mån den icke tages i anspråk

för skattelindring, kommer att nedbringa det belopp, som enligt Kungl.

Maj:ts förslag i statsverkspropositionen skall tagas i anspråk från kassafonden.

På sätt bevillningsutskottet här nedan under inkomsttiteln sockerskatten

närmare omnämner, har riksdagen genom godkännande av bevillningsutskottets

betänkande nr 43 med förslag om nedsättning av kaffetullen uttalat,

att det vore synnerligen önskvärt att sockerskatten vid denna riksdag

sänktes mera än Kungl. Maj:ts förslag innebär. I överensstämmelse härmed

föreslår bevillningsutskottet härnedan, att sockerskatten måtte nedsättas med

6 öre per kilogram eller med 2 öre mera än Kungl. Maj:ts förslag innebär.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 13

Denna ytterligare sänkning motsvarar en inkomstminskning av 3.5 miljoner

kronor.

Bevillningsutskottet, som beaktat vad chefen för finansdepartementet i den

här nedan (sid. 28, 29) återgivna motiveringen till ovannämnda proposition

nr 227 anfört om önskvärdheten att minska det belopp, varmed enligt statsverkspropositionen

kassafonden skall bidraga till statsregleringen, har icke i

vidare mån än vad nu sagts velat föreslå att det uppkomna överskottet

tages i anspråk för skattelindring.

I övrigt föreslår bevillningsutskottet icke ändring i beräkningen av någon

av inkomsttitlarna.

Vid nu angivna förhållanden har bevillningsutskottet saknat anledning

att föreslå vare sig någon höjning eller någon sänkning av det procenttal

av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 160, efter vilket

Kungl. Maj:t föreslagit att denna skatt skall utgå.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

skatteprocenten samt med avslag å motionerna I: 82 av

herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och II: 112 av

herr Winkler m. fl., besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1926 skall utgå med 160 procent av de

i 19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1926—1927 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt:

«. Skatt å inkomst och

förmögenhet ........ kronor 139,000,000

[i. B-skatt å aktiebolag

m. fl.

»

3,000,000 142,000,000.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

Statsverkspro
positionen.

Utskottet.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapet har anfört följande:

»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, vilken enligt budgetredovisningen

för 1924—1925 lämnat eu behållen inkomst av 3,520,829 kronor

och i riksstaten för innevarande budgetår är upptagen till 3,400,000 kronor,

har enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna

för innevarande år debiterats med 3,844,833 kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att, liksom innevarande år, denna skatt i riksstaten

upptages till 3,400,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även det

under sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget ''Bidrag till landsting

och städer, som icke deltaga i landsting’ bör upptagas.»

Departementschefen har uttalat, att det synts honom, som borde förevarande

inkomsttitel beräknas giva något högre avkastning än vad riksräkenskapsverket

i sin förslagsberäkning upptagit, samt föreslagit, att inkomsttiteln

i riksstatförslaget upptoges med ett avrundat belopp av 3,500,000 kronor.

Förevarande inkomsttitel har följaktligen i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat

upptagits till 3,500,000 kronor.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för

år 1925 och första kvartalet 1926 erhållit följande uppgifter:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 192(i

Influtet ................ kr. 278,284:40 3,356,513:36 3,634,797:7 6 127,870:14

Utgifter för inkomsttiteln.

....... » 10,647:81 9,987:7 3 20,635:5 4 6,927:60

Behållen inkomst kr. 267,636: 5 9 3,346,525: 6 3 3,614,162: 22 120,942: 54.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst måtte

för budgetåret 1926—1927 beräknas

till .......................................................... kronor 3,500,000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

15

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,; bevillning.

Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen

den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras

avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.

Den behållna inkomsten av dessa avgifter har uppgått till

Riksräkens

kap sverket.

år 1920 ........................

» 1921 .........................

» 1922 .........................

första halvåret 1923

budgetåret 1923—1924

» 1924—1925

kronor 392,534

» 374,526

» 358,501

» 247,054

» 487,820

» 510,869.

Å denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppförts

med 450,000 kronor, har under de fyra månaderna juli—oktober 1925

influtit netto 181,312 kronor, motsvarande för helt år 543,936 kronor. Med

hänsyn härtill samt då under budgetåret 1924—1925 influtit 510,869 kronor

netto, föreligger icke anledning att beräkna en lägre siffra för budgetåret

1926—1927 än 500,000 kronor, varför riksräkenskapsverket---uppfört

här ifrågavarande inkomsttitel med detta belopp.»

Ifrågavarande inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med Statsverksprodet

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000 kronor. positionen. I

I proposition den 14 maj 1926, nr 226, har Kungl. Maj:t föreslagit viss Prop. nr 226.

ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter. Den av Kungl. Maj:t

föreslagna författningen i ämnet har numera blivit på bevillningsutskottets

hemställan (betänkande nr 48) av riksdagen antagen.

Författningsändringen har föranletts av den med propositionen nr 223

överlämnade, av riksdagen på bevillningsutskottets hemställan (betänkande

nr 45) numera godkända traktaten mellan Sverige och Tyska riket med till

densamma hörande protokoll. Ändringen medgiver Kungl. Maj:t befogenhet

att, därest i fråga om den bevillningsavgift, som åligger vissa handlande

och handelsexpediter, genom traktat med främmande stat andra grunder

överenskommas än de i nämnda paragraf stadgade, utfärda de för tillämpningen

erforderliga föreskrifter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Riksräken-skapsverket.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna

inkomsttitel för år 1925 och första kvartalet 1926 visar följande ställning:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Influtet ................ kr. 273,776:9 9 241,716:31 515,493:3 0 156,862:41

Utgifter för inkomsttiteln

__188:8 4 486:8 2 675:6 6 310:5 6

Behållen inkomst kr. 273,588:15 241,229:49 514,817:64 156,551:85.

Utskottet, som ansett att förevarande inkomsttitel kan, i avvaktan på erfarenhet

rörande verkningarna av den gjorda författningsändringen, för

nästa budgetår upptagas med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet,

hemställer,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas

till .............................................................. kronor 500,000.

4:o.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Slämpelmedel, bevillning, hava, enligt budgetredovisningarna, i den mån

de till statsverket inlevererats och för statsregleringen behållits, utgjort:

år 1920 ..........................

» 1921 ..........................

» 1922 ..........................

första halvåret 1923 ..

budgetåret 1923—1924

» 1924—1925

kronor 60,143,222

» 54,934,371

» 47,698,065

» 22,657,644

» 41,658,844

» 45.813,768.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de

stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp under

åren 1921—1924 utgjort:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

17

1921

1922

1923

1924

kronor

kronor

kronor

kronor

Handlingar till lagfurtsprotokollet ...............

11,215,152

9,657,889

9.540.488

8,914,422

Handlingar till intecknings- och tomträtts-

protokollen ..........................................

3,321,085

1,768,284

1,464,806

1,252,191

Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ...

10,420

17,995

26,170

27,550

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

Bouppteckningar ....................................

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid

16,736,364

13,920,371

12,492,567

14,995,654

bouppteckningens stämpelbeläggning......

5,785

827

189

2,061

Avhandlingar om lösöreköp .....................

75,841

85,411

81,198

62,303

Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om

gåva.....................................................

895,687

676,077

1.926,124

577,264

Summa kronor

32,260,334

26,126,854

25,531.542

25,831,445

Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914

nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa

skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga,

utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna

om gåva, även de i beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet

ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev

rörande fast egendom.

Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig till:

år 1920 .................................................... kronor 17,056,152

» 1921 .................................................... » 17,946,906

» 1922 .................................................... » 14,992,789

» 1923 .................................................... » 14,552,983

» 1924 ................................................... » 15,700,613.

För budgetåret 1926—1927 torde man kunna beräkna arvsskatt och skatt

för gåva till 14,500,000 kronor.

Förestående beräkning har gjorts, då det kan vara av ett visst intresse

att känna, huru mycket arvsskatt och skatt på gåva inbringa, ehuru de

icke redovisas särskilt för sig i räkenskaperna och beräkningen icke inverkar

på efterföljande utredning, som avser hela skattetiteln ''Stämpelmedel’.

Genom nådiga förordningen den 12 juni 1925, nr 256, hava vissa smärre

ändringar vidtagits i gällande förordning angående stämpelavgiften.

Dessa ändringar synas dock icke vara av den betydelse, att hänsyn till

desamma behöver tagas vid inkomstberäkningen. Detsamma gäller jämväl

de ändringar av nådiga förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, som vidtagits

genom nådiga förordningen den 8 maj 1925 (nr 123).

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse den 3 oktober 1925

meddelar generalpoststyrelsen, att de från styrelsen månad för månad till

statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1924 samt intill utgången

av september månad 1925 framgå av nedanstående tabell, vari endast avrundade

belopp insatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 34 höft. (Nr 53.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Departements
chefen.

Månad

Å r

9 2 4

År 19 2 5

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minsk- ning (—) från

år 1924 i %

Januari ........................

3.10

3.57

Februari........................

4.41

5.55

Mars ...........................

1.86

9.37

3.66

12.7 8

+ 36.4

April ...........................

4.03

3.8 2

Maj ..............................

4.90

4.93

Juni ...........................

2.84

11.77

3.88

12.18

4* 3.i

Juli.............................

2.92

2.81

Augusti ........................

5.10

4.85

September.....................

1.71

9.73

1.9 2

9.08

— 6.7

Oktober........................

2.62

—

—

November.....................

4.91

—

—

December .....................

2.96

10.4 9

—

—

Summa

41.36

för nio mån.

33.99

I riksstaten för innevarande budgetår äro stämpelmedlen beräknade till

44,000,000 kronor, och till detta belopp föreslår generalpoststyrelsen att

denna titel upptages jämväl för budgetåret 1926—1927. Enligt förestående

tablå har uppbörden under de tolv månaderna oktober 1924—september

1925 uppgått till 44.48 miljoner kronor. Såsom ovan nämnts har den behållna

inkomsten under budgetåret 1924—1925 uppgått till 45,813,768 kronor.

Under förutsättning av fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid utgår den

30 juni 1926 enligt i år given förordning nr 77, har riksräkenskapsverket

beräknat stämpelmedlen för budgetåret 1926—1927 till 44,000,000 kronor.»

Efter att hava erinrat att stämpelmedlen i riksstaten för innevarande

budgetår äro upptagna till 44 miljoner kronor, har departementschefen anfört:
»Enligt

budgetredovisningarna hava stämpelmedlen för budgetåren 1923

1924 och 1924—1925 lämnat en behållen inkomst av 41,658,844, respektive

45,813,768 kronor. För de tolv månaderna oktober 1924—september 1925

har stämpeluppbörden belöpt sig till 44.5 miljoner kronor. Under tiden

januari—september 1925 hava stämpelmedlen uppgått till i runt tal 34 miljoner

kronor, motsvarande för helt år 45.3 miljoner kronor. För tiden juli

november har i stämpelmedel influtit ett belopp av 16.7 miljoner kronor mot

17.3 miljoner kronor för motsvarande tid år 1924.

I sin förslagsberäkning har riksräkenskapsverket i enlighet med generalpoststyrelsens

förslag uppfört stämpelmedlen för budgetåret 1926—1927 med

44 miljoner kronor.

En beräkning av stämpelmedlen är givetvis synnerligen vansklig med

hänsyn till de ganska olikartade förhållanden som inverka å tillflödet under

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 19

denna inkomsttitel. Av största betydelse för stämpeluppbördens utfall är

försäljningen av stämplar för handlingar till lagfarts-, intecknings- och bouppteckningsprotokollen

samt för aktiebrev. Även om stämpelmedlen under

de fem första månaderna av innevarande budgetår visat någon minskning i förhållande

till motsvarande tid under föregående år, synes mig dock anledning

icke föreligga att för hela budgetåret räkna med någon mera betydande nedgång

i förhållande till budgetåret 1924—1925. För budgetåret 1926 — 1927 synes

man utan åsidosättande av nödig försiktighet kunna upptaga stämpelmedlen

till i runt tal 45 miljoner kronor.»

I statsverkspropositionen

45,000,000 kronor.

hava följaktligen stämpelmedlen upptagits till Statsverkspro
positionen.

Genom en den 22 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 42, har Kungl. ProP- nr 42- Maj:t föreslagit förlängd giltighet till utgången av juni månad år 1927 för

de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 35) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

Genom en den 5 februari 1926 dagtecknad proposition, nr 152, har Kungl. Prop. nr 152.

Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni

1927 av den nu till utgången av juni månad år 1926 gällande förordningen

den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 32) har riksdagen numera

bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

I proposition den 25 februari 1926, nr 201, har Kungl. Maj:t föreslagit Frop. nr 201.

vissa smärre ändringar av 1, 7 och 42 §§ i gällande förordning angående

stämpelavgiften. I enlighet med förslag av bevillningsutskottet (betänkande

nr 42) har riksdagen numera antagit en författning i ämnet, avseende

stämpelavgift för expeditioner i vissa fattigvårdsmål och därmed

jämförliga mål (7 §) samt provision vid stämpeluppbörd (42 §). Kungl.

Maj:ts proposition, i vad den avsåg ändring av 1 § stämpelförordningen,

har i enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 51) icke

föranlett någon riksdagens åtgärd.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att före- Utskottet.

varande inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1925 och första kvartalet 1926

utvisar följande ställning:

Pa halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Influtet................kr.25,602,618: 5 7 19,891,300:94 45,493,919:51 11,601,440:30

Utgifter för inkomsttiteln

... » 182,258:97 88,446:7 9 270,705:76 66,269:43

Behålleninkomstkr.25,420,359: 60 19,802,854: 15 45,223,213: 75 11,535,170: 87.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln

under april månad 1926 i behållen inkomst influtit 4,416,524

kronor 62 öre.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 18 intagna

tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen

uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för månad

till statskassan inlevererade stämpelmedlen under budgetåret 1924—1925

samt under juli—april månader under budgetåret 1925—1926 här intagas:

Månad

Budgetåret 1924—1925

Budgetåret 1925-

-1926

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minskning

(—) irån före- gående budgetår

i %

Juli..........................

2.92

2.81

Augusti .....................

5.io

4.35

September..................

1.71

9.73

1.92

9.08

— 6.7

Oktober.....................

2.62

3.0 3

November..................

4.91

4.89

December ..................

2.96

10.49

2.50

10.42

— 0.6

Januari ..................

3.5 7

4.27

Februari ..................

5.66

4.37

Mars ........................

3.66

12.78

2.50

11.14

— 12.8

April ........................

3.82

4.40

Maj...........................

4.93

Juni .......................

3.38

12.18

Juli—April

36.8 2

35.04

— 4.83

Hela budgetåret

45.13

Vad beträffar ovan omnämnda, av riksdagen efter förslag av Kungl.

Maj:t fattade beslut hava, på sätt av det föregående framgår, vid de beräkningar,

som lagts till grund för statsverkspropositionens förslag rörande

stämpelmedlens uppskattning, räknats med förlängd giltighet av såväl den

särskilda stämpelavgiften vid köp, byte eller införsel av pärlor m. fl. lyxvaror

som ock de förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper;

och till de vidtagna ändringarna i stämpelförordningen synes hänsyn

icke behöva tagas vid inkomstberäkningen.

Ehuru stämpelmedlen för de tio första månaderna av budgetåret 1925

—1926 visa någon minskning i förhållande till motsvarande tid under

närmast föregående budgetår, bar utskottet funnit sig kunna förorda den

i statsverkspropositionen föreslagna beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel.

Utskottet får förty hemställa,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1926—1927

beräknas till..................................... kronor 45,000,000.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

21

5:o.

Lastpenningarna.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av

Riksräken
skapsverket.

kr 1920

» 1921

» 1922

budgetåret 1923—1924

» 1924—1925

kronor 864,435

» 585,511

» 599,781

» 585,907

» 735,004.

Enligt nådiga förordningen den 2 maj 1924, nr 104, vilken trädde i kraft

den 1 juli 1924 och gäller till och med den 30 juni 1927, är befrielse från erläggande

av lastpenningar i vissa fall medgiven. Förordningen avser i

huvudsak en fortsatt tillämpning av förut gällande förordning av den 19

maj 1922, nr 208, dock så, att den nya förordningen medgiver något mindre

lättnader i skyldigheten att erlägga lastpenningar. Uppbörden för budgetåret

1924—1925 visar en ganska betydande stegring. Då denna emellertid

kan vara av tillfällig art, anser ämbetsverket försiktigheten bjuda att icke

beräkna den behållna inkomsten för budgetåret 1926—1927 till högre belopp

än 650,000 kronor, vilket innebär en höjning med 50,000 kronor av det

i riksstaten för innevarande år upptagna beloppet.»

Departementschefen har anfört: Departements
chefen.

»Inkomsttiteln lastpenningar är för budgetåret 1925—1926 uppförd med ett

belopp av 600,000 kronor.

Tillflödet å denna inkomsttitel har utgjort för budgetåret 1923—1924

585,907 kronor och för budgetåret 1924—1925 735,004 kronor. Med hänsyn

till den sålunda inträffade ganska betydande stegringen bar riksräkenskapsverket

höjt beräkningen med 50,000 kronor, därvid ämbetsverket anfört, att

stegringen kunde tänkas vara av tillfällig art och att försiktigheten därför

bjöde att icke beräkna den behållna inkomsten för budgetåret 1926—1927

till högre belopp än 650,000 kronor.

För beräkning av ifrågavarande inkomsttitel har jag från generaltullstyrelsen

införskaffat vissa ytterligare upplysningar i ämnet. Av dessa uppgifter

framgår sambandet mellan uppburna lastpenningar samt varuinförseln

och det ankommande lastade tonnaget. Vid jämförelse mellan åren 1922,

1923 och 1924 framträder uti såväl varuinförseln som det lastade fartygstonnaget

en fortgående ökning. Att inkomsten av lastpenningar ej visat

lika stor tendens till stegring får tillskrivas den omständigheten, att beräkningsgrunden

under nämnda år växlat. År 1923 inträdde sålunda en nedgång

i uppbörden, beroende på de lättnader som enligt förordningen den 19

maj 1922 (nr 208) från och med den 1 juli 1922 medgivits i skyldigheten

att erlägga lastpenningar. Sedan från och med den 1 juli 1924 härutinnan

s. 22 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

TJtskottet.

Riksräken
skapsverket.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

tillämpats skärpta bestämmelser enligt förordningen den 2 maj samma år

(nr 104) som gäller till och med den 30 juni 1927, har en ökning i uppbörden

inträtt. Under år 1925 har en nedgång i såväl det ankommande

fartygstonnaget som införselkvantiteten konstaterats, men på grund av de

under hela detta år tillämpade skärpta bestämmelserna beräknas uppbörden

bliva något ökad i förhållande till år 1924. Under förutsättning att fartygstrafiken

och varuomsättningen förbliva i huvudsak oförändrade, torde lastpenningarna

kunna för budgetåret 1926 —1927 beräknas till i runt tal 700,000

kronor.»

I enlighet med departementschefens förslag har förevarande inkomsttitel

i statsverkspropositionens förslag till riksstat upptagits med 700,000 kronor.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna

tillfört statsverket en behållen inkomst av 391,531 kronor 91 öre första

halvåret 1925 och 288,517 kronor 41 öre andra halvåret 1925 eller sålunda

680,049 kronor 32 öre för hela året 1925 samt 182,390 kronor 37 öre första

kvartalet 1926.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1926—1927

beräknas till ................................................ kronor 700,000.

6:o.

Automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Automobilskattemedel, bevillning, uppfördes för första gången å rikssta
ten

för budgetåret 1925—1926. . . .

Enligt nådiga förordningen den 20 juni 1924, nr 258, om fördelning av

automobilskattemedel, skola av influtna dylika medel 20 procent tillfalla

rikets städer för att användas för dessas gatu- och väghållning samt SO

procent landsbygden för att användas föresträdesvis till förbättring och

underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar

Beträffande de grunder efter vilka automobilskattemedel för närvarande

inflyta kan sammanfattningsvis anföras följande:

Automobilskatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med 15 kronor;

b) » » med » » 25 » ;

c) » annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med 8 kronor

för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens egen vikt; samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

d) för annan automobil, med, ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens egen

vikt.

Särskild skatt å automobilgummiringar utgår med 1 krona 50 öre per

kilogram av ringens vikt.

Skatten å automobil, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet införts

utgör för varje påbörjad dag

a) beträffande motorcykel 25 öre;

b) » lastau tom obil med ringar av mjuk kautschuk, som icke

äro massiva, 3 kronor;

c) beträffande lastautomobil med massiva ringar av mjuk kautschuk 5

kronor;

d) beträffande lastautomobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk

8 kronor; samt

e) beträffande annan automobil 1 krona.

Särskild skatt å bensin och motorsprit skall erläggas med 5 öre för liter

jämlikt förordningen den 23 maj 1924 (nr 126), som i vad densamma avser

särskild skatt å bensin, tillämpas sedan den 1 juni 1924, men i vad den avser

särskild skatt å motorsprit träder i kraft först den 1 juli 1929.

Automobilskattemedel hava, enligt vad som framgår av statskontorets

tryckta utdrag ur de under dess förvaltning stående fonders och diverse

medels räkenskaper, under nedannämnda tider influtit med följande belopp:
1/.

—av. 1923............................................... kronor 4,045,897

budgetåret 1923—1924 ............................ » 9,142,612

» 1924—1925 ............................ » 18,919,520.

Institutioner, kostnader för tryckning av blanketter m. fl. i sammanhang

med uppbörden stående utgifter uppgingo under samma tidsperioder

till respektive 10,738, 34,039 och 88,927 kronor.

För budgetåret 1925—1926 beräknade riksräkenskapsverket den del av

automp bilskattemedlen, som utgöres av automobilskatt, särskild skatt å

gummiringar och skatt å automobil, som för tillfälligt brukande i riket

från utlandet införes, till 10,000,000 kronor samt den särskilda skatten å

bensin till 5,000,000 kronor eller automobilskattemedel sammanlagt till

15,000,000 kronor, med vilket belopp inkomsttiteln även uppförts i riksstaten

för nämnda budgetår.

Under det sistförflutna budgetåret har behållningen av automobilskatt,

särskild skatt å gummiringar och skatt å automobil, som för tillfälligt brukande

i riket från utlandet införts, uppgått till 10,230,229 kronor, under det

bensinskatten för samma tid belöpeb sig till 8,689,291 kronor. Innevarande

budgetårs tre första månader utvisa en behållning av automobilskattemedel

å 4,901,726 kronor eller under ett kvartal nära tredjedelen av det för

hela budgetåret beräknade beloppet 15,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsert har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 7 nästlidne november beräknat automobilskattemedel för budgetåret

1926—1927 till 17,500,000 kronor, att jämlikt gällande bestämmelser fördelas

med 3,500,000 kronor på städerna och 14,000,000 kronor på landsbygden.

Riksräkenskapsverket finner denna beräkning för låg. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har själv framhållit, att automobilskattemedlen visa tendens

till stegring, och då dessa medel för det sistförflutna budgetåret upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

gingo till i det närmaste 19,000,000 kronor, synes inkomsttiteln böra i riksstaten

för budgetåret 1926—1927 upptagas till minst lika högt belopp

Riksräkenskapsverket har---uppfört ’Automobilskattemedel’’ med

19,000,000 kronor.» • . i, ^

propositionen. 1 statsverksPr°P°sitionens förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel

upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 19,000,000

kronor. I förslaget till riksstat hava] vidare å sjätte huvudtiteln under

rubriken »väg- och vattenbyggnadsväsendet» uppförts två mot ifrågavarande

inkomsttitel svarande extra reservationsanslag att direkt utgå av automobilskattemedel,

nämligen det ena å 3,800,000 kronor till förbättring och underhåll

av städernas för automobiltrafiken viktiga gator och vägar och det andra å

15,200,000 kronor till motsvarande arbeten på landsbygden eller å tillhopa

19,000,000 kronor (statsverkspropositionens förslag till riksstat för budgetåret

1926-1927: VI, B, 11 och 12).

Utskottet. Riksdagen har numera, på hemställan av statsutskottet (utlåtande nr 6,

punkterna 9 och 10) anvisat nyssnämnda av Kungl. Maj:t äskade reservationsanslag

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande

inkomsttitel för andra halvåret 1925 och första kvartalet år 1926 utvisar

följande ställning:

2:a halvåret 1925 l:a kvartalet 1926

Influtet.................................................... kronor 9,310,105:6 9 8,784,289:5»

Utgifter för inkomsttiteln.................... » 903,738: oi 168,513: 6 3

Behållen inkomst kronor 8,406,367: 6 8 8,615,775: 95.

Å förevarande inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera

inhämtats, under april månad 1926 influtit i behållen inkomst 1,236,007

kronor 91 öre.]

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att automobilskattemedlenhnåtte för budgetåret 1926—

1927 beräknas till ............................... kronor 19,000,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

25

7:o.

Tullmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tullmedel, bevillning, äro i riksstaterna och tilläggsstaterna för nedannämnda

år uppförda med följande belopp:

år 1921 .......................

» 1922 ........................

» 1923 (7,—3%) .......

budgetåret 1923—1924

» 1924—1925

kronor 110,000,000

» 118,000,000

» 56,000,000

» 117,000,000

» 123,500,000.

Den behållna inkomsten har utgjort:

år 1921 ................................................ kronor 102,333,299

» 1922 ................................................ » 108,714,123

» 1923 (1/1—3%) ................................ » 62,452,153

budgetåret 1923—1924 ........................ » 149,320,831

» 1924—1925 ........................ » 140,122,573.

I riksstaten för budgetåret 1925—1926 äro dessa medel upptagna till

133,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket bar låtit upprätta följande tabell, utvisande den

debiterade tulluppbörden under tiden november 1923—oktober 1924 och

motsvarande tid åren 1924—1925.

Månad

1923—1924

kronor

1924—1925

kronor

Ökning +

Minskning —

kronor

N ovember ....................................

14,549,233

53

13,231,727

13

— 1,317,506 40

December ...................................

14,028,551

44

13,850,018

48

— 178,532 96

Januari .......................................

10,703,989

13

9,754,949

60

— 949,039! 63

Februari ......................................

10,271,058

71

10,385,572

01

+ 114,51330

Mars.............................................

10,560,831

17

12,016,786

20

+ 1,455,955 03

April ..........................................

14,491,209

02

11,786,617

48

— 2,704,591 64

Mai .............................................

13,928,608

42

10,963,126

76

— 2,965,481 66

Juni.............................................

11,198.426

80

9,615,450

62

— 1,582,976 18

Juli .............................................

12,262,309

23

9,781,410

42

— 2,480,898,si

Augusti .......................................

11,633,382

29

10,957,979

59

— 675,402 7 0

September ....................................

13,702,441

38

12,030,479

2 2

— 1,671,962 16

Oktober .......................................

13,238,389

76

11,956,532

43

— 1,281,857133

Summa

150,568,430 88

136,330,649194

— 14,237,780 94

På sätt framgår av denna tablå, utvisar den sist tilländalupna årsperioden

en avsevärd minskning i tullintäkterna.

Genom nådiga kungörelsen den 20 juni 1924, nr 246, vilken trätt i kraft

den 1 juli 1924, bar för tobak och tobaksvaror med visst undantag stadgats

tullfrihet och de förutvarande tullavgifterna överförts till tobaksskatt.

Den härigenom förorsakade minskningen i tullinkomst bar, enligt det vid

Bihsräken
skapsverket.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Departements
chefen.

propositionen den 14 mars 1924, nr 192, fogade utdraget av statsrådsprotokollet,

av föredragande departementschefen beräknats till 6,000,000 kronor

för år.

För att få fullt jämförbara siffror bör därför vid tablåns begagnande

från 1923—1924 årens belopp för månaderna november—juni dragas därå

belöpande åtta månaders tobakstull förslagsvis uppskattad till sammanlagt

2/3 av det ovan angivna beloppet 6,000,000 kronor eller 4,000,000 kronor.

Skillnaden mellan debiterade tullmedel under de båda årsperioderna blir

då cirka 10,300,000 kronor, vilken siffra torde motsvara nedgången i varuimporten.

Om man med iakttagande av nyssnämnda avdrag gör ett sammandrag

av tabellen bär ovan för perioder om vardera 4 månader, blir resultatet i

miljoner kronor:

1923 — 1924

1924 — 1925

Minskning

November—Februari ........................

47.0

47.2

0 4

Mars—Juni ....................................

48.2

44.4

3.8

Juli—Oktober .................................

50.8

44.7

6.1

Summa

146.6

136.8

10.3

Finge man förutsätta, att importen icke kommer att ytterligare nedgå,

utan att tullmedlen för den närmaste framtiden komma, att understiga de

reducerade belopp, som i förestående tabell upptagas för 1923—1924, med

6.i miljoner kronor för varje period om 4 månader, således med 18.3 miljoner

kronor för helt år, så skulle man för bugetåret 1926—1927 kunna räkna

med en inkomst av 146.0 — 18.3 = 128.3 miljoner kronor.

Avkortningar och restitutioner för denna titel hava utgjort:

7i 3% 1923 ................................................ kronor 1,004,523

7, 1923—3% 1924........................................ » 2,350,569

7, 1924—3% 1925..................................... » 2,318,198.

Generaltullstyrelsen lian i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 nästlidne

månad under enahanda förutsättning i fråga om import samt med

antagande av oförändrade tullsatser beräknat uppbörden av tullmedel för

budgetåret 1926—1927 till 125,000,000 kronor, varav mertull å arrak och

rom cirka 800,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har — — — uppfört tullmedel med nämnda belopp,

125,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Tullmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 133

miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till den minskning i tullinkomster,

som blivit en följd av det under år 1925 avslutade handelsavtalet

med Spanien.

Under de fem första månaderna av innevarande budgetår har tulluppbörden

stannat vid ett belopp av 54.7 miljoner kronor mot 60.9 miljoner

kronor för motsvarande månader av budgetåret 1924—1925. Minskningen

torde vara en följd, förutom av nyssnämnda handelsavtal, av den betydande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 27

nedgång i spannmålsimporten som på grund av den goda skörden inträtt i

förhållande till år 1924.

I enlighet med generaltullstyrelsens förslag har riksräkenskaps\ erket undei

förutsättning av oförminskad import och oförändrade tullsatser beräknat

tullmedlen för budgetåret 1926—1927 till 125 miljoner kronor. Denna beräkning

synes mig vara väl låg. Den minskade spannmålsimporten toide

hava utövat sin största verkan på den gångna delen av innevarande budgetår,

vadan man för återstående del av budgetåret icke synes böra räkna med

en motsvarande minskning i tulluppbörden. Hur innevarande års skörd

kommer att ställa sig är givetvis ovisst. Skulle även detta år giva eu god

spannmålsskörd, lärer väl inkomsten av spannmålstullarna komma att utvisa

ett skäligen lågt belopp, men å andra sidan torde den ökning i köpkraften

som en god skörd är ägnad att medföra komma att i höjande riktning

påverka tulluppbörden för åtskilliga konsumtionsartiklar. I det stora

hela synes mig därför under förutsättning av oförändrade tullsatser för

budgetåret 1926—1927 kunna beräknas en tulluppbörd av ungefär samma

storlek som under budgetåret 1925—1926. Med utgångspunkt från de hittills

under sistnämnda budgetår influtna tullmedlen synes man kunna för hela

budgetåret räkna med ett belopp av lägst 130 miljoner kronor. Såsom

jag förut anfört förutsätter jag emellertid en sänkning av kaffetullen

från 50 till 30 öre per kilogram. Med hänsyn till den minskning uti eljest

påräkneliga tullmedel som härav skulle följa har jag ansett tullmedlen for

nästkommande budgetår böra upptagas till i runt tal 122 miljoner kronor.»

I fråga om den i statsverkspropositionen sålunda föreslagna nedsättningen

av) kaffetullen har riksdagen redan fattat beslut. Redogörelse för Kungl.

Maj:ts förslag ävensom för bevillningsutskottets i anledning därav gjoida

hemställan lämnas här nedan genom återgivande av vad chefen för finansdepartementet

till det vid propositionen nr 227 fogade statsrådsprotokollet i

ämnet anfört.

I statsverkspropositionen hava tullmedlen upptagits till 122,000,000 kionor. I

I nyssnämnda proposition nr 227 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att — under förutsättning att riksdagen bifaller ej mindre bevillningsutskottets

i betänkande den 14 maj 1926, nr 43, framställda förslag angående

tullsatserna för kaffe än även Kungl. Maj:ts proposition samma dag, nr 224,

angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa — med ändring av

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag angående upptagande

i riksstaten för budgetåret 1926—1927 av inkomsttiteln tullmedel,

i nämnda riksstat uppföra ifrågavarande inkomsttitel sålunda:

Tullmedel, bevillning ....................................................... kronor 128,000,000.

Till stöd härför har chefen för finansdepartementet anfört följande.

Statsverkspropositionen

och prop. nr

227.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

»Enligt numera verkställda beräkningar skulle tullmedlen, inklusive

mertullen å arrak och rom, för budgetåret 1925—1926 komma att lämna

en behållen inkomst av i det närmaste 128 miljoner kronor. Häri beräknas

tullen å importerat socker ingå med omkring 2 1/i miljoner kronor. Under

förutsättning av i huvudsak oförändrade tullsatser och därest ingen mera

betydande förändring i importen vore att förvänta, skulle man kunna för

budgetåret 1926 1927 räkna med ungefär samma belopp i tullmedel som

för innevarande budgetår. Hur 1926 års skörd kommer att utfalla är

fortfarande ovisst, och den av skördeutfallet beroende spannmålsimporten

är därför oberäknelig. Däremot är det redan nu visst, att man på grund

av att sockerbetodlingen inom landet blivit för året i det närmaste inställd

får räkna med en betydande stegring av sockerimporten. Hur stor denna

import kan komma att bliva är givetvis vanskligt att säkert bedöma.

Verkställda beräkningar hava emellertid givit vid handen, att man för

sockerimporten under budgetåret 1926—1927 skulle kunna räkna med ett

tullbelopp av 8 å 9 miljoner kronor, d. v. s. omkring 6 miljoner kronor

mera än för innevarande budgetår. Å andra sidan har man till följd av

det föreslagna handelsavtalet med Tyskland att motse sänkta tullsatser

å åtskilliga varor. De i avtalet medgivna tullsänkningarna, vartill förslag

förelagts riksdagen i proposition denna dag, nr 224, beräknas motsvara

ett sammanlagt tullbelopp av omkring 1.3 miljoner kronor. Här*

jämte torde någon inverkan på tulluppbörden i sänkande riktning bliva

en följd av riksdagens beslut om utförselbevis för råg och vete. Bortser

man från den sänkning av tullen å kaffe, som av riksdagen kan komma

att beslutas, skulle man på grund av nyssberörda omständigheter för

budgetåret 1926—1927 kunna beräkna en tulluppbörd av omkring 132

miljoner kronor. Vad kaffetullen angår har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit en sänkning från 50 till 30 öre per kilogram. I

betänkande den 14 maj 1926, nr 43, har emellertid bevillningsutskottet

stannat vid att föreslå en sänkning till 40 öre per kilogram. Godkännes

utskottets ifrågavarande förslag, följer därav en minskning i tulluppbörden

av omkring 4 miljoner kronor. Under angivna förutsättning bör inkomsttiteln

tullmedel kunna för budgetåret 1926—1927 upptagas till 128 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen föreslagna 122 miljoner kronor.

Genom den sålunda ifrågasätta ändringen skulle å riksstatsförslagets inkomstsida

uppkomma en ökning i förhållande till statsverkspropositionen av

6 miljoner kronor. Under förutsättning att någon mera betydande ändring

av utgiftssidans totalbelopp icke blir resultatet av riksdagens budgetbehandling

skulle på grund härav eu motsvarande sänkning kunna vidtagas beträffande

någon annan av de i statsverkspropositionen beräknade inkomsttitlarna.

I sitt förenämnda betänkande har bevillningsutskottet uttalat sig

till förmån för en längre gående nedsättning av sockerskatten än Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit. För sådant ändamål torde emellertid

icke komma att tagas i anspråk hela det belopp av 6 miljoner kronor,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 29

varmed tullmedlen enligt det föregående skulle kunna uppräknas. Vad som

ej åtgår till sänkning av sockerskatten bör efter min mening användas för

nedbringande av det belopp, som för budgetens finansiering föreslagits att

tagas i anspråk från kassafonden. Detta anser jag så mycket mera nödigt,

som efter nu gjorda preliminära beräkningar angående budgetutfallet för

1925—1926 en mindre brist synes vara att motse i statsregleringen för nämnda

budgetår. Något direkt förslag till riksdagen om bestämmande av visst belopp,

som för budgeten skall tagas i anspråk från kassafonden, lärer emellertid

icke kunna i förevarande sammanhang framställas, då beloppet är beroende

av det slutresultat, som kan framgå ur riksdagens budgetbehandling vad

utgiftssidan beträffar.»

Riksdagen har numera genom bifall till det av departementschefen omnämnda

utskottsbetänkandet nr 43 beslutat sänkning av kaffetullen endast

till 40 öre för kilogram. Den i propositionen nr 227 omnämnda propositionen

nr 224 (se sid. 27) har på bevillningsutskottets hemställan (betänkande

nr 46) numera av riksdagen bifallits.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för år 1925 och första kvartalet 1926 följande

ställning:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvartalet 1926

Influtet ................kr. 67,338,025:53 67,560,372:26 134,898,397:79 31,320,551:93

Utgifter för inkomsttiteln

... » 1,121,919:73 1,349,745:58 2,471,665:31 1,476,545:43

Behållen inkomst kr. 66,216,105:80 66,210,626:88 132,426,732:4 8 29,844,006:50

En från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift utvisar, att under

april 1926 å ifrågavarande inkomsttitel influtit i behållen inkomst 10,485,789

kronor 1 öre.

Vid den beräkning av ifrågavarande inkomsttitel, som i propositionen

nr 227 föreslagits, har hänsyn tagits dels till den ökning av sockerimporten,

som kan förväntas till följd av att sockerbetodlingen inom landet

blivit för året i det närmaste inställd, dels till den beslutade nedsättningen

av kaffetullen, dels till de tullsänkningar, som, till följd av den

mellan Sverige och Tyska riket avslutade handels- och sjöfartstraktaten,

genom bifall till nyssnämnda proposition nr 224 beslutats, dels ock till

beräknad minskning i inkomsten av spannmålstullarna till följd av de av

riksdagen beslutade utförselbevisen för råg och vete.

De av innevarande riksdag i övrigt beslutade tullförändringarna,

nämligen beträffande kalciummolybdat, zinkammoniumklorid och nickelammoniumsulfat

(betänkande nr 3), motorvelocipeder (betänkande nr 5),

oraffinerat socker (betänkande nr 7), konstgjorda hartser (betänkande nr 10),

Riksdagen.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

vissa vid piano- och orgelfabrikationen använda halvfabrikat (betänkande

nr 11), vissa slag av böcker (betänkande nr 12), vissa slag av gardiner

(betänkande nr 13), kardbeslag (betänkande nr 14), vävnader av ull (betänkande

nr 15), vissa arbeten av celluloid m. fl. konstgjorda ämnen (betänkande

nr 16), skördegarn (betänkande nr 19), konstister (betänkande

nr 21), vissa nya kemiskt-tekniska preparat (betänkande nr 27), fönsterglas

(betänkande nr 29 och memorial nr 33), arbeten av aluminium och

underreden till flygplan samt med gummiringar försedda hjul till sådana

fordon (betänkande nr 30), cyanväte (betänkande nr 31), s. k. oäkta sardiner

och s. k. rågummisulor samt gummiklackar och gummisulor av

mjuk kautschuk (betänkande nr 49) samt superfosfat, kalksalpeter och

karbid (betänkande nr 50), torde icke vara av den betydelse att desamma

behöva tagas i betraktande vid beräkningen av inkomsttiteln. Hänsyn

synes därvid ej heller behöva tagas till de av innevarande riksdag beslutade

ändringarna i tulltaxeförordningen (betänkandena nr 26, 28 och 30)

och förordningen den 13 december 1912 angående tullrestitution i vissa

fall vid återutförsel av utländsk vara (betänkande nr 18).

Vid övervägande av det förslag till beräkning av förevarande inkomsttitel,

som Kungl. Maj:t i propositionen nr 227 framlagt, har utskottet

stannat vid att förorda bifall till detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas

till kronor 128,000,000.

8:o.

Sockerskatten.

Riksräken
skapsverket.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för budgetåren 1924—1925 och

1925—1926 upptagen till 25,000,000 respektive 25,400,000 kronor.

Den behållna inkomsten har utgjort:

år 1921 ............................

» 1Q99

» 1923 (7,-^g ••• ••■•••

budgetåret 1923—1924

» 1924—1925 I

kronor 25,113,690

» 24,718,447

» 11,679,525

» 28,266,992

» 29,768,558.

I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria

anföres: ''Den behållna inkomsten av sockerskatten utgjorde för hudgetåret

1924—1925 29,768,557 kronor 95 öre. I statsverkspropositionen till

1925 års riksdag beräknades samma skatt till 28,000,000 kronor för budgetåret

1925—1926. På grund av riksdagens beslut rörande nedsättning av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 31

sockerskatten från 16 öre till 14 öre är emellertid i riksstaten för sistnämnda

budgetår sockerskatten upptagen till allenast 25,400,000 kronor.

Sockerkonsumtionen i landet, uttryckt i råsockervärde, har uppskattats

till

år 1921 175 miljoner kg.

» 1922 185 » »

» 1923 199 » »

» 1924 203 » »

» 1925 205 » »

Sistnämnda myckenhet motsvarar i raffinerat socker, utlämnat till fritt

bruk, omkring 185 miljoner kilogram. Utgår man från en socker konsumtion

av nuvarande omfattning, skulle inkomsten av sockerskatten alltså

böra beräknas till inemot 26,000,000 kronor för budgetåret 1926—1927. Den

omständigheten, att marknadspriset å socker sjunkit och synes utvisa tendens

att ytterligare nedgå, bör berättiga till antagandet, att någon nedgång

i sockerkonsumtionen icke torde vara att förvänta utan snarare motsatsen.

För budgetåret 1926—1927 synes sockerskatten därför icke böra

upptagas till lägre belopp än 26,000,000 kronor.’

Riksräkenskapsverket har — — — uppfört sockerskatten med sistnämnda

belopp.»

Departementschefen har anfört följande: Departements
»För

sockerskatten, som i gällande riksstat upptagits till 25.4 miljoner chefen.

kronor, har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från en antagen konsumtion

av omkring 185 miljoner kilogram raffinerat socker i sin föislagsberäkning

upptagit ett belopp av 26 miljoner kronor. Från kontrollstyi elsen

inhämtade ytterligare upplysningar i ämnet synas ock giva vid handen, att

denna inkomsttitel under förutsättning av oförändrade skattesatser skulle för

budgetåret 1926—1927 komma att inbringa ungefär detta belopp.

Förut i dag har jag tillkännagivit min avsikt att föreslå en sänkning av

sockerskatten från nuvarande 14 till 10 öre per kilogram. Med hänsyn till

den minskning å ifrågavarande inkomsttitel som härav skulle följa och under

antagande av någon, om ock obetydlig, ökning i konsumtionen har jag i mitt

förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1926—1927 uppfört sockerskatten

med ett belopp av i runt tal 19 miljoner kronor.»

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t beträffande sockerskatten föreslagit

riksdagen besluta, att 21 § i förordningen den 19 maj 1922 (nr 210)

angående beskattning av socker skall från och med den 1 juli 1926 hava

följande ändrade lydelse:

Slättens

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockerneder- belopp och

lag, skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 10 öre för varje

kilogram. fattning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Motioner.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats)

eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats för överförande

till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur

riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan

bestämmas för utförsel av nederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt med

tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 10 öre för

varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras till

sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den ordning,

tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tullkammare

till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen

fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa

för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt

åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för. infört socker vad i tullstadgan

finnes föreskrivet rörande tullavgifter.

I anslutning härtill har sockerskatten i statsverkspropositionen upptagits

till 19,000,000 kronor. I

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag

om sänkning av sockerskatten hava väckts följande motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna nr 56 i första kammaren av herrar Pålsson

och Elof Andersson och nr 62 i andra kammaren av herr Jönsson i Revinge

m. fl., i vilka hemställts, »att den av Kungl. Maj:t föreslagna skattesänkningen

med 4 öre per kilogram socker endast skall gälla för inhemskt

sådant, producerat av vitbetor»;

dels de likalydande motionerna nr 57 i första kammaren av herr von

Geijer m. fl. och nr 59 i andra kammaren av herr Winkler m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 1 i vad densamma avser ändring av 21 § i förordningen den 19 maj

1922 angående beskattning av socker, besluta, att nämnda paragraf skall

från och med den 1 juli 1926 hava följande lydelse:

21 §.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag,

skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 10 öre för varje

kilogram.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats)

eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats för överförande

till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur

riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan

bestämmes för utförsel av nederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt

med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 14 öre

för varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras till

sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den ordning,

tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tullkammare

till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga enligt av

generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa

för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt

åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad i tullstadgan

finnes föreskrivet rörande tullavgifter;»

dels motionerna nr 131 i första kammaren av herr Clemedtson och

nr 262 i andra kammaren av herr Lilliecreutz, i vilka hemställts, »att

riksdagen, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framställda förslag om sänkning av sockerskatten eller

eljest beträffande nämnda skatt beslutar en sänkning, som avser även det

socker, som införes till riket, måtte besluta motsvarande höjning av sockertullen

att träda i kraft samtidigt med skattesänkningen»;

dels ock motionen nr 161 i andra kammaren av herr Jansson i Edsbäcken,

i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att skatten å raffinerat

socker skall utgå med åtta öre per kilogram».

På hemställan av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 7 har riksdagen,

i anledning av de likalydande motionerna 1: 56 av herrar Pålsson och

Elof Andersson och II: 62 av herr Jönsson i Revinge m. fl. samt de likalydande

motionerna 1: 57 av herr von Geijer m. fl. och II: 59 av herr

Winkler m. fl., beslutat, att, oavsett den ståndpunkt riksdagen kan komma

att intaga till frågan om sockerskattens höjd, skatten för socker, som framställts

av inom landet odlade vitbetor, skall utgå efter enahanda skattesats

som skatten för socker, som införes till riket.

På förslag av bevillningsutskottet i nyssnämnda betänkande har riksdagen

vidare, med bifall till en av Kungl. Maj:t framlagd proposition

nr 13, angående ändrad avfattning av rubrikerna 159 och 160 för oraffinerat

socker i gällande tulltaxa, avslagit de likalydande motionerna 1:131

av herr Clemedtson och II: 262 av herr Lilliecreutz.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 3b höft. (Nr 53.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Utskottet.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande

inkomsttitel för år 1925 och första kvartalet 1926 följande ställning:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Influtet kr. 12,822,910: 6 8 14,222,136: 4 4 27,045,047: 12 6,863,512: 8 7

Utgifter för inkomsttiteln

. __550: 8 9_455:86 1,006:75 457:84

Behållen inkomst kr. 12,822,359: 7 9 14,221,680:5 8 27,044,040:3 7 6,863,055:0 3

Å denna inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera

inhämtats, under april månad 1926 influtit i behållen inkomst 1,520,074 kronor

7 öre.

Ovan under punkten 7 har bevillningsutskottet erinrat, att riksdagen på

förslag av utskottet i dess betänkande nr 43 beslutat en nedsättning av

kaffetullen med 10 öre, under det att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit en nedsättning med 20 öre. Härigenom har motsvarande minskning

av tullmedlen kunnat reduceras från av Kungl. Maj:t beräknade 8 till

4 miljoner kronor. I sitt nyssnämnda, av riksdagen godkända betänkande

anförde utskottet bland annat följande.

Utskottet hade ansett det tillfälle till skattesänkning, som för närvarande

erbjöde sig, böra vad den indirekta beskattningen anginge i främsta rummet

begagnas till att lätta den synnerligen höga skattebelastning på socker,

som sockerskatten och sockertullen utgjorde. Utskottet hade därför ansett

synnerligen önskvärt, att sockerskatten vid denna riksdag sänktes mera

än Kungl. Maj:ts förslag innebure. Det vore nämligen enligt utskottets

mening av största betydelse ur folknäringens synpunkt att befordra den

ökade användning av det näringsrika sockret bland mindre bemedlade folklager,

vilken otvivelaktigt under senare år ägt rum. Därtill komme ytterligare

det skälet, att sockerskatten inom vårt beskattningssystem vore den

enda accis, som träffade en nödvändig livsförnödenhet, varför dess fullständiga

avskaffande, i den mån detta kunde efter hand bliva möjligt, borde

betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt. I syfte att om möjligt bereda

tillfälle till en längre gående nedsättning av sockerskatten än Kungl. Maj:t

föreslagit hade utskottet sålunda ansett sig böra förorda en nedsättning av

kaffetullen med allenast 10 öre för kilogram.

Fullföljande den sålunda av utskottet uttryckta och av riksdagen gillade

tanken går utskottet nu att föreslå den ytterligare nedsättning av sockerskatten,

som utskottet vid beräkningen av bevillningarna funnit kunna för

nästkommande budgetår genomföras. I statsverkspropositionen har Kungl.

Maj:t, såsom ovan nämnts, framlagt förslag om sänkning av sockerskatten

från nuvarande 14 till 10 öre för kilogram, motsvarande en inkomstminskning

å ifrågavarande inkomsttitel av omkring 7 miljoner kronor. För egen

del har utskottet nu funnit förutsättningar föreligga för en nedsättning av

sockerskatten, i enlighet med vad herr Jansson i Edsbäcken i motionen nr

161 i andra kammaren hemställt, till 8 öre för kilogram, motsvarande en

inkomstminskning av 3.5 miljoner kronor utöver nyss anförda 7 miljoner

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

35

kronor. Vid bifall härtill torde sockerskatten för nästkommande budgetår

böra upptagas till 15,500,000 kronor.

De i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om sänkning av

sockerskatten väckta likalydande motionerna 1:56 av herrar Pålsson och

Elof Andersson och II: 62 av herr Jönsson i Revinge m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 57 av herr von Geijer m. fl. och II: 59 av herr Winkler m. fl.

torde, sedan riksdagen på sätt ovan (sid. 33) nämnts bifallit bevillningsutskottets

i dess betänkande nr 7 i fråga om sistnämnda motioner gjorda hemställan,

icke föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

I en till utskottet ingiven skrift har Svenska sockerfabriksaktiebolaget

gjort framställning om meddelande i samband med sockerskattens sänkning

av en övergångsbestämmelse av innehåll att för socker, som under tiden

21—30 juni 1926 under statens kontroll försändes från sockerfabrikerna och

ej utlämnades till mottagare före den 1 juli 1926, finge, under de villkor

kontrollstyrelsen ägde bestämma, erläggas skatt efter den skattesats, som

komme att tillämpas från och med sistnämnda dag, med åläggande för tillverkaren

att bestrida härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader.

Till stöd härför har bolaget anfört följande.

Det vore att förvänta, att sockerlagerna hos grossister och detaljister den

1 juli 1926 skulle vara uttömda, då handlandena under den senare delen

av juni månad icke komme att uttaga sockerpartier, som kunde väntas bliva

liggande i lager vid skattesänkningens ikraftträdande och sålunda drabbas

av en prissänkning. I anledning därav finge bolaget för expedition i början

av juli månad abnormt stora order, vilka med hänsyn till transporttiden

icke kunde nå konsumenterna förrän förhållandevis sent under månaden (i

Norrland först efter omkring tre veckor). Sockerbrist komme därigenom att

inträda i vissa delar av landet. Utländskt socker å nederlag hos olika tullkammare

i riket kunde emellertid redan den 1 juli med tillämpning av den

lägre skatten expedieras och intoge därför en gynnad ställning i förhållande

till svenskt socker.

I en av överdirektören i kontrollstyrelsen till finansdepartementet ingiven

promemoria, av vilken utskottet erhållit tillfälle att taga del, har uttalats,

att från styrelsens sida icke något vore att erinra mot en övergångsbestämmelse

av den innebörd, bolaget ifrågasatt. För sin del har utskottet funnit

sig böra på de av bolaget anförda skälen tillstyrka eu dylik övergångsbestämmelse,

varför utskottet i sin hemställan upptager förslag härom enligt

den lydelse, som från kontrollstyrelsens sida förordats.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av ej mindre

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag

om sänkning av sockerskatten än även motionen II: 161

av herr Jansson i Edsbäcken samt med förklarande att

de likalydande motionerna 1: 56 av herrar Pålsson och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Elof Andersson och II: 62 av herr Jönsson i Revinge

m. fl. ävensom de likalydande motionerna 1:57 av herr

von Geijer m. fl. och II: 59 av herr Winkler m. fl., i

den mån desamma icke besvarats genom riksdagens beslut

i anledning av bevillningsutskottets hemställan i

punkten 1) av dess betänkande nr 7, icke skola föranleda

någon riksdagens åtgärd — antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen

den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning

av socker.

Härigenom förordnas, att 21 § i förordningen den 19

maj 1922 angående beskattning av socker skall hava

följande ändrade lydelse:

Skattens

belopp och.

beskattningens

omfattning.

21 §.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller

allmänt sockernederlag, skall med nedan angivna undantag

erläggas skatt med 8 öre för varje kilogram.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart

till förtäring av människor (denaturerats) eller som,

under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats

för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag

eller för utförsel ur riket genom tullkammare

under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan

bestämmas för utförsel av nederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet

samtidigt med tull enligt tulltaxan till tullverket

erläggas enahanda skatt av 8 öre för varje

kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare

överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller

annan tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver

för försändning av oförtullat gods från tullkammare

till tullkammare, och med användande av

förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt

formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni

1911 med tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt,

må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 37

påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande

skatt för infört socker vad i tullstadgan finnes

föreskrivet rörande tullavgifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1926.

För socker, som under tiden 21—30 juni 1926 under

statens kontroll försändes från sockerfabrik och ej utlämnas

till mottagaren före den 1 juli 1926, må, under

de villkor kontrollstyrelsen äger bestämma, skatt erläggas

efter den skattesats, som gäller från och med sistnämnda

dag. Det åligger tillverkare vid sockerfabrik att bestrida

härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader.

B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1926—1927

beräknas till........................................... kronor 15,500,000.

9:o.

Tobaksskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tobaksskatt, bevillning. Statens utnyttjande av tobaken som inkomstkälla

skedde före den 1 juli 1924 dels i form av en ordinarie tobaksskatt,

beräknad i vissa procent av försäljningspriset, dels genom en särskild

skatt å tobaksvaror, beräknad efter stycketal eller vikt och dels genom

licens- och tullavgifter å importerad tobak. Härtill kommer dessutom utdelning

å staten tillhöriga aktier i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.

Genom nådiga förordningen den 20 juni 1924 (nr 245), som trädde i kraft

den 1 juli samma år, hava vissa ändringar i tobaksbeskattningen genomförts.

Den ändrade tobaksbeskattningen innebär i sina huvuddrag, att de förutvarande

tullavgifterna å såväl råtobak som färdiga tobaksvaror överförts

till en efter stycketal respektive vikt utgående skatt, i samband varmed

till skydd för den svenska tobaksodlingen monopolets utövare berättigas

att tillgodoföra sig ett mot råtobakstullen svarande belopp för varje inköpt

kilogram av svensk tobak, att den ordinarie och särskilda skatten sammanslagits

till en efter värdet utgående procentuell skatt, att med bibehållande

i övrigt av ungefär den förutvarande sammanlagda skattebelastningen å

tobak och tobaksvaror, 3 procent av monopolbolagets totalomsättning överförts

från vinst till skatt, i samband varmed den i licensavgiften ingående

andelen till monopolbolaget, som tidigare utgått med 18 procent av priskurantpriset,

begränsats till högst 14 procent av samma pris, att skattesatserna

de olika varuslagen emellan så avvägts, att med utgångspunkt från

Rik&räken
skapsverket.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

den förutvarande skattebelastningen den beslutade överföringen av vinst

till skatt i huvudsak drabbar röktobak, som förut varit lågt beskattad och

som visat den ojämförligt kraftigaste omsättningen, samt därefter i fallande

skala snus, cigarretter, tuggtobak och cigarrer, samt att den sedan

år 1922 införda merbelastning, som utöver tullen åvilar de importerade varorna,

bibehålies, ehuru med någon jämkning nedåt.

I riksstaten för budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 är tobaksskatten

upptagen till 50,000,000 kronor. Den behållna inkomsten under budgetåret

1924—1925 utgjorde 51,068,383 kronor.

Enligt från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet erhållen uppgift

hava följande skattebelopp inlevererats eller komma att inlevereras under

månaderna januari—november innevarande år:

Tobaksskatt för

Tobaksskatt för

Tobaksskatt för

.

försålda tobaks-

försålda tobaks-

tobakshandlares

Månad

varor av egen

varor av egen

import av färdiga

Summa

!

tillverkning

import

tobaksvaror

kronor

kronor

kronor

kronor

Januari .......................

4,238,300

48

7,676

92

672,660

31

4,918,637

71

Februari .......................

3,497,047

2 5

1,726

63

566,165

53

4,064,939

41

Mars ...........................

2,882,206

30

2,542

75

571,818

02

3,456,567

07

April ...........................

3,954,946

04

1,968

43

534,443

41

4,491,357

8S

Maj ..............................

3,855,443

45

3,135

48

512,976

40

4,371,555

33

Juni ...........................

3,805,834 83

1,142

48

520,889

96

4,327,867i2 7

Juli..............................

4,014,776

84

1,010

22

496,278

7 2

4,512,065

78

Augusti ........................

4,161,602

05

915

6 6

607.591

40

4,770,109

11

September.....................

3,870,122

79

1,100

33

529,395

55

4,400,618

67

Oktober........................

3,887,159

56

2,402

67

625,079

44

4,514,641

67

November .....................

3,769,461

42

1,820 7 7

655,385

61

4,426,676

80

Summa

41,936,901

01

25,45l|3 4

6,292,684 3 6

48,255,036)70

Häremot svarar för helt år ett skattebelopp av cirka 52,640,000 kronor.

I bevillningsutskottets betänkande nr 45 till 1925 års riksdag anföres beträffande

tobaksskatten bland annat följande:

''Enligt punkt 5 av den år 1924 av Kungl. Maj:t å statens vägnar enligt

riksdagens bemyndigande (proposition nr 192 och riksdagens skrivelse nr

150 år 1924) träffade tilläggsöverenskommelsen till det mellan staten samt

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet den 12 februari 1915 upprättade kontraktet

angående utövande av svenska statens tobaksmonopol åligger det

bolaget, att vid fastställandet av tobaksvaras priskurantpris, varom förmäles

i § 7 av huvudkontraktet, så avväga den del av belastningen å varan,

som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas

högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig inkomst å

rörelsen.

De prissänkningar å olika tobaksvaror, som av bolaget till följd av

nämnda bestämmelse vidtagits eller kunna komma att vidtagas, måste, då

tobaksskatten till en del utgår i procent av priskuråntpriset, medföra en

minskning av statens inkomster av tobaksskatten, under förutsättning att

komsumtionen ej väsentligen ökas. Det har synts utskottet angeläget att,

därest en sådan minskning framträder, Kungl. Maj:t redan vid början av

nästkommande års riksdag framlägger sådant förslag om höjning av

skattesatserna för tobak, som kan erfordras för att inkomsten av tobaksskatten

för budgetåret 1925—1926 skall komma att uppgå till minst 50 miljoner

kronor.’

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

39

Genom nådig skrivelse den 6 juni 1925 har Eders Kungl. Maj:t anmodat

styrelsen för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet bland annat att med

beaktande av vad bevillningsutskottet anfört verkställa utredning rörande

lämpligaste sättet för åstadkommande av den överföring från vinst till

skatt, som, i den mån prissänkning anses ej böra ifrågakomma, kan bliva

erforderlig till följd av bestämmelsen i punkt 5 i den år 1924 träffade tillläggsöverenskommelsen

till det mellan staten och Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet den 12 februari 1915 upprättade kontraktet angående utövande

av statens tobaksmonopol.

Med anledning härav har monopolbolagets styrelse i skrivelse till Eders

Kungl. Maj:t den 25 sistlidne september anfört följande:

»Vid den utredning, styrelsen verkställt, har styrelsen undersökt, huruvida

det vore möjligt att till ytterligare förenkling av tobaksbeskattningen

överföra stycke-, respektive viktskatten till värdeskatt. Då den nu gällande

styckeskatten bestämdes, anfördes till stöd för densamma följande å

sid. 58 i Kungl. Maj:ts proposition, nr 192 till 1924 års riksdag: ’Att låta

jämväl den från tull överflyttade skatten utgå efter värde har däremot ansetts

icke böra ifrågakomma. Likaväl som en alltför hård styckebelastning

kan verka rent prohibitivt ifråga om de billigare tobaksvarorna, kan eu

uteslutande efter värde lagd procentuell beskattning lätt nog, då allt för

höga procentsatser komma till tillämpning, medföra samma verkan ifråga

om varor i högre prislägen. Härtill kommer det statsfinansiella skälet, att

statsinkomsterna vid hastiga förändringar i prisförhållandena med lätthet

kunna ofördelaktigt påverkas av en proportionell skatt. Den mot tull svarande

och huvudsakligen som skydd för den inhemska tillverkningen tjä

nande stycke-, respektive viktbelastningen verkar i båda dessa'' hänseenden

utjämnande.’

Såvitt styrelsen kan finna, äga dessa skäl alltjämt full giltighet. På

yrkande av styrelsen kom även den sedan år 1922 införda merbelastning,

som utöver tullen åvilar del importerade tobaksvarorna, att delvis utgå såsom

stycke-, respektive viktskatt. På sätt framgår av styrelsens å sid. 65

och 66 i berörda proposition återgivna uttalanden hade denna* form av beskattning

särskild betydelse för beredande av nödigt skydd åt tobaksmonopolets

standardmärken gentemot importen. Erfarenheten har styrkt styrelsen

i dess då hävdade uppfattning, och styrelsen anser sig därför icke

kunna föreslå ett överförande av stycke-, respektive viktskatt till värdeskatt.

Den förenkling, som genom eu dylik överföring skulle vinnas, lärer

icke heller enligt styrelsens mening kunna tillmätas någon nämnvärd betydelse.

Vad härefter angår frågan om att överföra tobaksmonopolets andel av

licensavgiften till skatt finnes rörande licensavgiften i 22 § tobaksmonopolförordningen

bland annat följande stadgande:

’2 mom. För tobaksvara, importerad till tullinlandet enligt denna paragraf,

skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan enligt 18 §

belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets ut:

övare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara

med samma priskurantpris eller i fall, som avses i fjärde stycket av detta

moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 14 procent av

varans priskurantpris eller värde.

Till omkostnader hänföras i detta hänseende alla utgifter, som monopolets

utövare i och för rörelsen får vidkännas med undantag beträffande

egna fabrikat av råmaterialets värde och arbetslöner och beträffande importerad

vara av, inköpspris, frakt och tull.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Licensavgiftens belopp uträknas av monopolets utövare efter framställning

av importör i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Licensavgiften

beräknas efter de grunder, som gälla den dag, dä framställningen

göres. Anser importör, att licensavgiften beräknats för hög, äge han att

hos Kungl. Maj:t begära fastställande av avgift.’

Av dessa stadganden framgår, att monopolets utövare genom sin andel

i licensavgiften skall vara i ekonomiskt hänseende oberoende av om konsumtionen

inriktar sig på inom riket tillverkade tobaksvaror eller å importerade

tobaksvaror. Stadgandet kan härutinnan sägas giva uttryck

åt en av de grundläggande principerna för det nuvarande tobaksmonopolet.

Om ett överförande av monopolets andel i licensavgiften till skatt sålunda

skulle innebära ett brytande av denna grundläggande princip, komme för

visso en dylik överföring även att medföra andra icke önskvärda konsekvenser.

Det är ju att märka, att enligt nu gällande stadgande licensavgiften

automatiskt skall förändras i samma mån, som monopolets utövare

förändrar sin omkostnads- och vinstprocent. Om nu licensavgiften fixerades

såsom skatt, kan man därför med säkerhet förvänta, att importörerna

under hänvisning till denna licensavgiftens förutvarande karaktär skulle,

så snart monopolets utövare förmenades hava sänkt sin omkostnads- och

vinstprocent, göra framställning hos statsmakterna om motsvarande ändring

i skattesatserna å importerade tobaksvaror, vilket onekligen icke kan

anses vara någon lämplig anordning.

Styrelsen anser sig därför icke kunna tillstyrka ett överförande av monopolets

andel i licensavgiften till skatt i vidare män än som framgår av

vad styrelsen här nedan föreslår, därvid styrelsen utgått ifrån att den

ifrågasatta överföringen från vinst till skatt skall äga rum icke blott beträffande

vinsten å tobaksmonopolets egna varor utan även för den vinst

tobaksmonopolet åtnjuter genom sin andel i licensavgiften.

Vidkommande härefter frågan om överförande av vinst till skatt framhålles

å sid. 58 i ovannämnda proposition, att den inkomst utöver skälig

ränta å aktiekapitalet, som staten vill erhålla ur tobakshanteringen, torde

för framtiden böra uttagas i form av skatt. Vinstmarginalens storlek

borde med andra ord minskas, och från vinst till skatt överföras så mycket,

att vinsten beräknades icke komma att överstiga skälig inkomst å

rörelsen. Eu omläggning i nu angiven riktning kunde emellertid svårligen

verkställas annat än successivt. I propositionen föreslogs, och detta

blev sedermera riksdagens beslut, att ungefär 3 procent å totalomsättningen

skulle omedelbart överföras från vinst till skatt.

Det är således ett fullföljande av de i propositionen lämnade, av riksdagen

godkända riktlinjerna, då en undersökning verkställes, huru mycket

som för närvarande lämpligen kan överföras från vinst till skatt. Styrelsen

har vid denna undersökning med hänsyn tagen till de vidtagna

prissänkningarna räknat med en årlig omsättningssumma å tobaksmonopolets

egen försäljning av cirka 110,000,000 kronor och å de av handlandena

importerade tobaksvarorna av cirka 10,000,000 kronor. Av den vinst, som

för tobaksmonopolet härå uppstår, synes det styrelsen liimpligt, att 4 procent

å priskurantpriset överföras till skatt. För alla varuslag skulle

sålunda värdeskatten ökas med 4 procent. Detta skulle ifråga om tobaksmonopolets

försäljning medföra en skatteökning respektive vinstminskning

av cirka 4,500,000 kronor och ifråga om importvarorna av cirka 650,000

kronor. Denna överföring från vinst till skatt innebiir, att tobaksmonopolets

andel av licensavgiften automatiskt bör nedsättas från 14 till 10

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

procent, och det kan ifrågasättas, om icke samtidigt härmed den i författningen

intagna maximisatsen 14 procent bör bestämmas till 10 procent.

Den totala årliga skatteinkomsten från tobaksmonopolet torde då kunna

beräknas bliva cirka 55,000,000 kronor.

Då det knappast lärer vara möjligt att avväga prissättningen så, att

vinsten å rörelsen skulle komma att noggrant motsvara. 7 procents utdelning

å preferensaktiekapitalet och 13 procent å stamaktiekapitalet, vilket

ju är den utdelning, som anses böra eftersträvas, får styrelsen slutligen

framhålla, att det vore synnerligen lämpligt, om tobaksmonopolet kunde

beredas möjlighet att göra erforderliga avsättningar för nödig reglering

av den utdelningsbara vinsten, för vilken åtgärds vidtagande det emellertid

torde erfordras vissa ändringar i det med staten träffade kontraktet

och i bolagsordningen.»

Riksräkenskapsverket, som icke funnit anledning till erinran mot vad av

styrelsen för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet sålunda anförts, har i

enlighet med styrelsens uppskattning i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 12 nästlidne november--— uppfört tobaksskatten med 55,000,000

kronor.»

I fråga om tobaksskatten har departementschefen anfört följande:

»Tobaksskatten, som i riksstaten för budgetåret 1925—1926 är uppförd

med 50 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket i dess förslagsberäkning

med hänsyn till en föreslagen omläggning av tobaksbeskattniugen i

syfte att] av vinsten överföra en del till skatt upptagits till ett med 5 miljoner

kronor förhöjt belopp.

Med det förslag till vissa ändringar i förordningen den 15 december 1914

(nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket som Kungl.

Maj:t förut i dag beslutat framlägga för riksdagen skulle enligt verkställda

beräkningar kunna av tobaksskatten påräknas en inkomst av om

kring 55.5 miljoner kronor för helt budgetår. Då givetvis någon osäkerhet

vidlåder denna beräkning, har jag ansett beloppet böra avrundas nedåt; och

har jag sålunda i mitt förslag till inkomstberäkning upptagit tobaksskatten

till 55 miljoner kronor.»

Inkomsttiteln tobaksskatt har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits

till 55,000,000 kronor.

Såsom departementschefen antytt i sitt ovan intagna yttrande har Kungl.

Maj:t med en den 7 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 36, framlagt

förslag om höjning av värdeskatten å alla varuslag av tobak med 4 procent

samt om sänkning av maximum för den monopolbolaget tillkommande andelen

av licensavgiften vid tobakshandlarnas import från 14 till 10 procent

av varans priskurantpris eller värde.

I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 6 gjorda hemställan

har riksdagen antagit Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag.

Beträffande nettoinkomsten å tobaksskatten har utskottet från riksräkenskapsverket

inhämtat följande uppgifter:

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Trop. nr 36.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Tobaksskatt... kr. 29,459,184:47 22,612,810:43 52,071,994:90 11,933,113:73

April 1926

» » 3,607,946:3 9.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1926—1927

beräknas till............................................ kronor 55,000,000.

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda

år uppförd med följande belopp:

år 1920.................................................... kronor 8,000,000

» 1921................................................... » 15,000,000

» 1922.................................................... » 17,000,000

» 1923 CA—3%) ................................ » 6,000,000

budgetåret 1923—1924 ........................ » 13,000,000

» 1924—1925 » 14,000,000.

Den behållna inkomsten har utgjort:

år 1920 .................................................... kronor 17,739,919

» 1921.................................................... » 12,702,868

» 1922 ................................................... » 13,668,520

» 1923 (V, -3%) ................................ » 4,732,922

budgetåret 1923—1924 ........................ » 14,461,210

» 1924—1925 » 15,076,320.

I riksstaten för innevarande budgetår har ifrågavarande inkomsttitel

uppförts med 14,500,000 kronor.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 2 sistlidne

oktober funnit sig böra för nästkommande budgetår beräkna inkomsterna

under ifrågavarande titel till 15,000,000 kronor. Med hänsyn till utfallet

för senaste budgetår har riksräkenskapsverket icke något att invända mot

en sådan höjning.

Riksräkenskapsverket har fördenskull---upptagit brännvinstill
verkningsskatten

med 15,000,000 kronor.»

Departementschefen har, efter erinran om kontrollstyrelsens och riksräkenskapsverkets

beräkningar beträffande brännvinstillverkningsskatten, anfört

följande:

»Emellertid har kontrollstyrelsen i skrivelse den 20 november 1925 med

förslag till ny brännvinstillverkningsförordning m. m. föreslagit en omläggning

av brännvinstillverkningsskattens upptagande. I samband med denna omläggning

skulle viss förskjutning i inbetalandet av tillverkningsskatten komma

att äga rum under övergångsåret och därvid medföra en tillfällig ökning i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 43

inkomsten. Under förutsättning att omläggningen kommer till stånd från

och med den 1 oktober 1926, har kontrollstyrelsen ansett brännvinstillverkningsskatten

böra för budgetåret 1926—1927 höjas med omkring 2 miljoner

kronor till 17 miljoner kronor. Då jag har för avsikt att senare för Kungl.

Maj:t framlägga berörda förslag till ny brännvinstillverkningsförordning i

syfte att proposition i ämnet må avlåtas till innevarande års riksdag, har

jag i mitt förslag till inkomstberäkning upptagit brännvinstillverkningsskatten

med 17 miljoner kronor.»

Med sistnämnda belopp, 17,000,000 kronor, har sålunda brännvinstillverkningsskatten

upptagits i statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt har

Kungl. Maj:t i proposition den 19 mars 1926, nr 217, för riksdagen framlagt

förslag till ny brännvinstillverkningsförordning m. m. Riksdagen

bar numera, sedan bevillningsutskottet i betänkande nr 44 avgivit yttrande

angående propositionen, antagit de med propositionen framlagda författningsförslagen,

dock med ett par smärre ändringar i fråga om Kungl.

Maj:ts förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av

brännvin. De av riksdagen sålunda antagna författningarna skola träda

i kraft den 1 oktober 1926.

Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1925 och första kvartalet

1926 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Influtet ................ kr. 5,756,768:4 6 11,338,632:2 7 17,095,400:7 3 2,447,910:6 6

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 1,467,317: 60 1,070,476: 33 2,537,793: 93 486,875: 70 * I

Behållen inkomst kr. 4,289,450: 8 6 10,268,155:94 14,557,606:80 1,961,034:96.

Å förevarande inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket

sedermera inhämtats, under april månad 1926 i behållen inkomst influtit

347,499 kronor 94 öre.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 217.

Utskottet.

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1926—1927 beräknas till kronor 17,000,000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

ll:o.

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

TJtskottet.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel, som är avsedd

att upptaga rusdrycksbolagens vinstmedel för föregående kalenderår, hava

till statsverket influtit i behållen inkomst under nedanstående år följande

belopp:

år

1920 ........................................

»

1921.......................................

37,383,097

»

1922 ........................................

21,128,374

»

1923 (V,—30/.) ....................

13,074,778

budgetåret 1923—1924 ............

............ »

14,501,517

» 1924—1925 ...........

............ »

17,343,578.

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria anföres rörande denna

skatt:

''Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagna till

14.o miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel under

budgetåret 1924—1925 var 17.3 miljoner kronor, varav 0.3 miljoner kronor

Överskottsmedel från pris- och inköpsnämnden. Av tillgängliga statistiska

uppgifter att döma torde för innevarande budgetår vinstmedlen med en

eller annan miljon kronor komma att överstiga beräknat belopp eller 14

miljoner kronor. I samtliga de hänseenden, där jämförelse kunnat anställas

mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens verksamhet

under första halvåret 1925 och samma resultat under motsvarande tid år

1924, visa sig nämligen siffrorna nära sammanfalla och jämväl det fåtal

siffror, som finnas för tredje kvartalet, antyda ensartade förhållanden

under de båda jämförelseåren. Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande

försäljningsår eller år 1926 sådana förhållanden icke kunna

väntas komma att inträffa, att systembolagens ekonomiska avkastning i

väsentligare grad skulle därav påverkas, torde rusdrycksförsäljningsmedlen

kunna beräknas inflyta med minst 15.o miljoner kronor under budgetåret

1926—1827.’

Riksräkenskapsverket finner, med hänsyn till den i promemorian anförda

motiveringen, den därpå grundade beräkningen präglad av väl stor

försiktighet och har---uppfört rusdrycksförsäljmngsmedlen med ett

till 16,000,000 kronor förhöjt belopp.»

Med enahanda belopp, 16,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionen

förslag till riksstat.

Från riksräkenskapsverket har utskottet inhämtat, att å förevarande inkomsttitel

influtit i behållen inkomst:

l:a halvåret 1925 ............................ kronor 17,029,401: 45

2:a » » » 1: 2 5

Hela året » kronor 17,029,402: 7 o

l:a kvart. 1926 ................................ » 50,632:34.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att rusdrycksförsäljmngsmedlen måtte för budgetåret

1926—1927 beräknas till .................... kronor 16,000,000.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

45

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande: Biksräken
skapsverket.

»Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning, lämnade

i behållen inkomst:

år 1921 ..........................

» 1922 ..........................

» 1923 (Vi—30/6) .....

budgetåret 1923—1924

» 1924—1925

kronor 46,335,932

» 55,995,723

» 27,460,003

» 39,533,490

» 38,000,477.

Omsättningsskatten utgår för närvarande med 50 procent av det belopp

för vilket detaljhandelsbolagen inköpa spritdrycker; dock att skatten för

renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit

skall, då drycken i buteljerat skick inköpes hos partihandelsbolag, utgå

efter det pris, drycken skulle hava betingat vid inköp å fat. Utskänkningsskatten

utgår med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för

liter av andra spritdrycker. För renat egentligt brännvin av högst 40

procent alkoholhalt utgår emellertid icke utskänkningsskatt.

Genom kungl. förordning den 6 juni 1925 (nr 164) skola dessa bestämmelser

äga tillämpning till och med juni månad 1926.

I riksstaten för innevarande budgetår är omsättnings- och utskänkningsskatten

upptagen till 38,000,000 kronor. Enligt uppgift från kontrollstyrelsen

torde med all sannolikhet det beräknade beloppet komma att inflyta,

då under tiden juli—september 1925 influtit 9,600,000 kronor (d. v. s.

på 1fi år 25.3 procent av det för hela budgetåret beräknade beloppet) och

spritdryckskonsumtionen under den härå belöpande tiden normalt brukar

utgöra 1li av årsförsäljningen. Enär skäl icke finnes att antaga, att vare

sig spritdryckskonsumtionen eller spritdrycksprisen under budgetåret

1926—1927 komma att undergå större förändringar, torde, under förutsättning

av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt

kunna för budgetåret 1926—1927 beräknas till samma belopp som i riksstaten

för innevarande budgetår eller 38,000,000 kronor, med vilket belopp

riksräkenskapsverket--— upptagit skatten ifråga.»

I statsverkspropositionens riksstatsförslag har omsättnings- och utskänk- Statsverksningsskatten

upptagits med enahanda belopp, 38,000,000 kronor. propositionen

I ovannämnda proposition nr 227 har Kungl. Maj:t, under åberopande Prop. nr 22/

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 14 maj 1926, bland annat föreslagit riksdagen att antaga följande
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Departementschefen

14/s

1926.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.1

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningen

den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar skall äga fortsatt tillämpning

intill utgången av juni månad år 1927, dock att 2 § i förordningen

skall från och med den 1 juli 1926 i nedan angiven del hava

följande ändrade lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker

och utgår med 50 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.

1 Jfr 1925 : 164.

Till det vid propositionen nr 227 fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen till en början anfört följande.

»Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt, omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker. Omsättningsskatten har utgått i förhållande till dryckernas

värde, varemot utskänkningsskatten utgjorts med visst belopp för liter. En

sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- och utskänkningsskatten

gällande skattesatserna utvisar följande:

Författning

B. F. S.

Skattesatser

Giltighetstid för skatte- satserna

Omsättnings-

skatt

Utskänknings-

skatt

1920: 330 ..........................................

25 %

2 kr.

Vt 1920—30/e 1921

1921: 325..........................................

50%

4 kr.

Vt 1921—30/e 1922

1922: 249 ..........................................

65 %

4 kr.

Vt 1922—30/e 1923 1

1923: 155; 1924: 228; 1925: 164 .........

2 50 %

30—2—4 kr.

Vt 1923—ao/6 1926 j

2 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt

för sprit utgår efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat. — 3 Renat egentligt

brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt

brännvin utgör utskänkningsskatten 2 kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor

för liter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

47

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande

budgetperioder beräknats till och influtit med följande belopp:

Budgetperiod

Beräknat

kronor

Influtit

kronor

1920 ...............................................................

20,000,000

17,349,748.11

1921 .........................................................

47.000. 000

67.000. 000

46,335,932.3 3

55,995,722.6»

1922 ...............................................................

1923 Vi—80/e......................................................

35,000,000

27,460,003.16

1923—1924 ......................................................

43,700,000

39,533,489.9 8

1924 1925 ...................................................

38,000,000

38,000,000

38,000,476.6 9

1925 1926 ......................................................

För innevarande budgetår beräknas skatten komma att inflyta med i det

allra närmaste 38 miljoner kronor.

Gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri

genom förordningen den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar. Jämlikt

förordningen den 6 juni 1925 (nr 164) äga dessa bestämmelser giltighet till

och med den 30 juni 1926.

Enligt nämnda bestämmelser upptages omsättningsskatt för spritdrycker

vid detaljhandelsbolagens inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent

av det belopp, som dryckerna, skatten oberäknad, betinga i inköp; dock

att skatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt

samt för sprit skall, då drycken i buteljera! skick inköpes hos partihandelsbolag,

utgå efter det pris, drycken skulle hava betingat vid inköp å fat.

För spritdrycker, vilka utskänkas, upptages utskänkningsskatt med 2 kronor

för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker;

utskänkningsskatt utgår dock icke för renat egentligt brännvin av högst 40

procent alkoholhalt.

I det med statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framlagda

förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har bland inkomsterna uppförts

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med ett belopp av

38 miljoner kronor. Sedan det kommit till min kännedom, att aktiebolaget

Vin- och spritcentralen beslutat vidtaga sänkningar av partihandelspriset å

vissa spritdrycker, anmodade jag i skrivelse den 5 maj 1926 kontrollstyrelsen

att skyndsammast till mig inkomma med yttrande i fråga om de ändringar

i gällande förordning angående omsättnings- och] utskänkningsskatt å spritdrycker,

vilka — under förutsättning att omförmälda lägre prissättning

tillämpades under budgetåret 1926—1927 — lämpligen borde äga rum, därest

genom omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker skulle under

nämnda budgetår tillföras statsverket ett belopp av omkring 38 miljoner

kronor.»

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Efter att därefter hava redogjort för det av kontrollstyrelsen avgivna

yttrandet har departementschefen vidare för egen del anfört följande.

»Då jag anser, att under hudgetåret 1926—1927 för statsregleringen behöver

uttagas ett belopp av omkring 38 miljoner kronor i omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker, finner jag mig böra förorda sådana förändringar

av gällande bestämmelser med avseende å nämnda skatt, att detta

belopp kan beräknas komma att inflyta även sedan de av aktiebolaget Vinoch

spritcentralen beslutade prissänkningarna genomförts.

Såsom framgår av kontrollstyrelsens yttrande, anser styrelsen den på grund

av prissänkningarna väntade minskningen i förevarande inkomsttitel böra

motvägas på det sätt, att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin

med högst 40 procent alkoliolhalt samt för sprit beräknas efter varans pris

vid inköp i buteljerat skick i stället för, såsom nu är fallet, efter varans

pris vid inköp på fat. Därvid har kontrollstyrelsen erinrat om den ändring

i grunderna för beräkningen av omsättningsskatten å nämnda slag av spritdrycker,

som genomfördes från och med den 1 juli 1923 (se prop. nr 232 år

1923). Dessförinnan utgjorde omsättningsskatten för liter renat brännvin

och sprit olika belopp, allteftersom varan inköptes i buteljerat skick eller

på fat, i det att i förra fallet skatten beräknades jämväl å buteljvärdet.

För övriga spritdrycker, vilka av aktiebolaget Vin- och spritcentralen alltid

försäljas i buteljerat skick, gällde och gäller alltjämt, att omsättningsskatten

utgår å totalpriset, sålunda inklusive buteljvärdet. Då man år 1923 införde

föreskriften att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst

40 procent alkoholhalt samt för sprit alltid skulle beräknas efter priset för

varan på fat, syftade man i första hand till enhetlig beskattning av en och

samma vara oberoende av försäljningssättet, men därjämte önskade man

ernå ett så lågt pris som möjligt å varan. Förhållandena äro nu i viss

mån förändrade. Den av kontrollstyrelsen föreslagna ändringen skulle

visserligen föranleda, att skatten komme att beräknas å ett pris, vari jämväl

inginge buteljens värde, men ett genomförande av detta förslag i samband

med en förestående prissänkning skulle ändock icke hindra ett nedbringande

av detalj handelspriset å spritdryckerna i fråga. Förslaget äger,

såsom kontrollstyrelsen närmare utvecklat, vissa förtjänster i kontrollhänseende

och skulle därjämte medföra den bestämda fördelen, att en enhetlig

beräkningsmetod för omsättningsskatten komme till stånd beträffande samtliga

spritdrycker. Jag har fördenskull vid övervägande av olika till buds

stående utvägar för vinnande av det ifrågavarande syftet funnit mig böra

biträda styrelsens förslag. Väl skulle, om man till grund för beräkningen

lägger 1925 års försäljningssiffror, av omsättnings- och utskänkningsskatten

för budgetåret 1926—1927 icke utvinnas fullt 38 miljoner kronor, men jag

anser dock inkomsttiteln kunna, utan åsidosättande av nödig försiktighet, i

runt tal upptagas till nämnda belopp.

För genomförande av mitt ifrågavarande förslag kräves ändring av 2 § i

förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

vilken, ändring torde böra träda i kraft den 1 juli 1926. Förslag till författning

om fortsatt tillämpning för budgetåret 1926—1927 av nämnda förordning

innefattande den av mig nu föreslagna ändringen har upprättats

inom finansdepartementet.»

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande

inkomsttitel för år 1925 och de fyra första månaderna av år 1926

följande ställning:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året 1 kvart- 1926

Behållen inkomst kr. 18,516,337: 44 18,954,765:30 37,471,102:74 8,942,320:17

April 1926

» » » 3,436,831: 13

Utskottet har icke funnit anledning till erinran emot det i propositionen

nr 227 framlagda förslaget till omläggning av omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker och dess fortsatta uttagande under nästkommande

budgetår.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit har utskottet ansett skatten

kunna upptagas till 38,000,000 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 227, i vad densamma avser fortsatt uttagande

av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

antaga det med propositionen framlagda förslag

till förordning angående fortsatt tillämpning av

förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker; samt

B) att omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit
drycker

måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas

till............................................. kronor 38,000,000.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 34 käft. (Nr 53 )

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

13:o.

Maltskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande

inkomstbelopp:

år 1920 .................................................... kronor 4,423,902

» 1921 .................................................... » 4,294,883

» 1922 ................................................... » 3,693,186

» 1923 (Vi—*%) » 1,698,752

budgetåret 1923—1924 ........................ » 8,969,411

» 1924—1925 ....................... » 15,917,677.

En avsevärd höjning av maltskatten har ägt rum från och med den 1

oktober 1923, och verkningarna av denna höjning framgå av ovanstående

tabell. I riksstaten för budgetåret 1925—1926 har samma skatt upptagits

till 15,000,000 kronor. Enligt uppgift från kontrollstyrelsen beräknas den

debiterade maltskatten för tillverkningsåret 1 oktober 1925—30 september

1926 uppgå till något över 17,000,000 kronor, varifrån bör dragas utgifter

för restitutioner och eftergifter med ett belopp av omkring 700,000 kronor.

Den beräknade nettobehållning, som belöper på nämnda tillverkningsår,

skulle alltså uppgå till 16,300,000 kronor. Med hänsyn härtill föreslår kontrollstyrelsen,

att maltskatten för budgetåret 1926—1927 beräknas till

16,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har---upptagit maltskatten med sistnämnda

belopp, 16,000,000 kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 16,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten

för senare halvåret 1925 och första kvartalet 1926 följande ställning:

l:a halvåret 1925 2:a halvåret 1925 1925, hela året l:a kvart. 1926

Influtet................ kr. 7,433,248:65 9,571,720:76 17,004,969:41 3,288,180:05

Utgifter för inkomsttiteln

» 218,902:14 512,924:40 731,826:54 101,866:27

Behållen inkomst kr. 7,214,346: 5 1 9,058,796:36 16,273,142:87 3,186,313:78.

För april månad 1926 utvisar maltskatten, enligt vad utskottet vidare

inhämtat, en behållen inkomst av 88,918 kronor 6 öre.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1926—1927 beräknas

till................................................ kronor 16,000,000.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

51

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1926—1927 äro bevillningarna

— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och

prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre

att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än

även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.

Maj:t föreslagna belopp, respektive 950,000 och 2,596,500 kronor, komma inkomsttitlarna

under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp:

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar........................ 950,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,596,500

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

«. Skatt å inkomst

och förmögenhet.

....... 139,000,000

f). B-skatt å aktiebolag

m. fl. . . 3,000,000 142,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,500,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

................... 500,000

d. Stämpelmedel, bevillning...... 45,000,000

e. Lastpenningar, bevillning...... 700,000 191,700,000

4. Automobilskattemedel, bevillning............ 19,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning......... 128,000,000

b. Sockerskatt, bevillning........ 15,500,000

c. Tobaksskatt, bevillning........ 55,000,000

d. Brännvinstillverkningsskatt, be
villning.

....... 17,000,000

e. Rusdrycksförsälj
ningsmedel,

bevillning

.......... 16,000,000

f. Omsättnings-och ut
skänkningsskatt

å

spritdrycker, bevillning

........ 38,000,000

g. Maltskatt, bevillning 16,000,000 87,000,000 285,500,000 499,746,500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

14:o.

Postmedlen.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagen

till ett belopp av 13,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva postverkets

överskott å rörelsen år 1925.

Generalpost- I skrivelse den 12 november 1925 med förslag till beräkning av det in
s

it/^1925*” komstöverskott av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för

budgetåret 1926—1927, har generalpoststyrelsen, enligt riksräkenskapsverkets

i dess skrivelse den 7 december 1925 lämnade referat, till en början

anfört följande:

Enligt gällande instruktion för generalpoststyrelsen åligger det styrelsen

att, sedan räkenskaperna för varje år avslutats, till statskontoret inleverera

vad av postverkets medel befinnes överstiga det belopp, som postverket,

enligt av Kungl. Maj :t meddelat beslut, äger att såsom kassaförlag

innehålla. Om denna bestämmelse tillämpas oförändrad även under nästkommande

budgetår, kommer, då postverkets räkenskaper avslutas för kalenderår,

det överskottsbelopp, som skall överlämnas till statskassan under

budgetåret 1926—1927, att hänföra sig till postverkets verksamhet under

år 1926.

Fråga föreligger emellertid att ändra bestämmelserna om överskottslevereringen.

I anledning av ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet

den 10 oktober 1924 har generalpoststyrelsen den 31 mars 1925 till

Konungen avgivit förslag till sådan ändring i generalpoststyrelsens

instruktion, att styrelsen skall kvartalsvis inleverera vad, utöver det särskilt

anvisade kassaförlaget, av tillgängliga kontanta medel icke erfordras

såsom förlag för postverket under den närmast följande tiden; samt, sedan

räkenskaperna för varje år avslutats, överskottet av postverkets rörelse

under året, i den mån detsamma överstiger vad förut under året blivit inlevererat.

Sedermera har generalpoststyrelsen, i anledning av yttrande från

statskontoret, i utlåtande till Konungen den 19 juni 1925 förklarat sig i

princip hava intet att erinra mot att bestämmelsen i instruktionen formuleras

så, att inlevereringen skall ske månadsvis eller, om hinder därför möter,

kvartalsvis, varvid generalpoststyrelsen emellertid uttalat, att i praktiken

månadsleveranser näppeligen lära kunna göras med den nuvarande

sammansättningen av postverkets inkomster och driftkostnader. Ehuru

något Kungl. Maj:ts beslut i anledning av vad sålunda förekommit ännu

icke delgivits generalpoststyrelsen, har styrelsen dock ansett sig höra i förevarande

skrivelse jämväl angiva de överskottsbelopp, som nu kunna beräknas

bliva inlevererade till statskassan under förutsättning, att den berörda

ändringen i bestämmelserna om överskottslevereringen genomföres för tiden

från och med den 1 januari 1926.

Generalpoststyrelsen framlägger därefter en förnyad kalkyl för år 1925,

enligt vilken det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1925 nu beräknas

ställa sig på följande sätt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

inkomster ....................................... 64.8 miljoner kronor

driftkostnader................................... 51.7_» ___»

överskott 13. i miljoner kronor.

Under förutsättning att ändring icke vidtages i sättet för inlevereringen

av överskottsmedlen, skulle detta belopp inflyta till statskassan under budgetåret

1925—1926. Omlägges däremot levereringen från och med 1926 års

ingång, skulle postverkets till statskassan före den 1 juli 1926 inlevererade

överskott komma att belöpa sig till följande belopp:

Förenämnda överskott under år 1925 ............................ 13. i miljoner kronor

samt det belopp, som approximativt beräknas kunna

inlevereras av det under tiden januari—april 1926

uppkommande överskottet................................................ 3 »______»_

Summa 16.1 miljoner kronor.

Vidkommande det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som kan beräknas

bliva tillfört statskassan under budgetåret 1926—1927 har generalpoststyrelsen

i sin ovannämnda skrivelse anfört följande.

»Av postverkets inkomster utgör frankoteckensuppbörden huvudparten.

Sagda uppbörd är samtidigt den del av inkomsterna, som är mest beroende

av konjunkturerna på handelns och näringarnas områden. Såsom vid tidigare

tillfällen anmälts, visade denna uppbörd åren före världskriget en genomsnittlig

kontinuerlig ökning av 5 procent. Efter att under kristiden

hava företett en abnormt stor stegring, belöpte sig uppbörden — sedan därifrån

dragits det belopp, som beräknats härröra från företagna portoförhöjningar

— vid 1922 års utgång ungefärligen till den summa, som erhålles

vid beräknande av en kontinuerlig ökning av 1911 års uppbörd med 4 procent.

Vid 1924 års slut befann den reducerade uppbörden sig omedelbart

över kurvan för 4 procent kontinuerlig stegring, och vid utgången av år

1925 torde den hava sjunkit ej obetydligt under denna kurva.

Även om, av vissa orsaker, man anser sig hava anledning att även för år

1926 räkna med förbättring i konjunkturerna, är dock osäkerheten på det

ekonomiska området ännu så stor, att den, enligt generalpoststyrelsens förmenande,

manar till iakttagande av stor försiktighet vid beräknandet av inkomster,

som äro så nära avhängiga av konjunkturerna som frankoteckensuppbörden.

Denna omständighet, sammanställd med det förhållandet, att

under år 1925, för vilket år generalpoststyrelsen räknat med en stegring i

sagda uppbörd av 3 procent, uppgången torde, om icke helt utebliva, dock

stanna vid en högst obetydlig ökningsprocent, har föranlett generalpoststyrelsen

att från samtliga postmästare införskaffa yttranden i fråga om

bland annat den uppbörd, som postmästarna, med den kännedom de äga om

förhållandena å vederbörande orter, anse sig kunna beräkna — var och en

för sitt postkontor med underlydande område — under år 1926. Av yttrandena

har framgått, att endast en obetydlig uppgång i frankoteckensuppbörden

är att vänta under år 1926 i förhållande till år 1925, allt med portoförhöjningarnas

verkningar borteliminerade. Ehuru med största tvekan har

generalpoststyrelsen det oaktat kalkylerat med en uppgång i frankoteckensuppbörden

under år 1926 av 3 procent, därvid styrelsen räknat med, att

sänkningen av vissa postavgifter skall medföra någon ökning i antalet

ifrågakommande försändelser.

Det kan för övrigt ifrågasättas, huruvida en stegring av 3 procent nu
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

mera egentligen så mycket understiger, vad man kan anse vara normal ökning.

Det synes nämligen knappast kunna vara rimligt, att samma ökningsprocent

skall anses som normal, huru högt det belopp än stiger, varå

ökningen skall beräknas. Om sålunda 5 procent ökning var normal exempelvis

år 1912, då frankoteckensuppbörden utgjorde cirka 22 miljoner kronor,

synes man hava visst fog för att nu, vid en uppbörd, reducerad till 1912

års taxor, av omkring 35 miljoner kronor, anse en något lägre procent såsom

normal.

Beträffande övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen för tidningsabonnemang,

befordran av utgivarkorsband, registrering av ankomna

yärdeförsändelser in. m., beräknar generalpoststyrelsen ingen nämnvärd

ändring y förhållande till år 1925. Den merinkomst, som kunde vara att

emotse på grund av ökning i tidningsabonnemang och utgivarkorsband

etc., torde nämligen motverkas dels av den utav 1925 års riksdag beslutade

gottgörelsen till tidningsutgivare, som själva inslå sina tidningar, dels ock

av den ikraftträdda sänkningen av avgiften för registrering av vissa ankommande

försändelser.

Postverkets inkomster av utrikes rörelsen hava hittills utgjorts av transitersättning,

portoandelar och extra ordinarie uppbörd. Hädanefter — sedan

de (visserligen icke ännu slutligt bearbetade) på den i slutet av år 1924

upptagna allmänna transitstatistiken grundade uträkningar rörande den

gottgörelse, som skall betalas av olika länder för transitering av försändelser

över andra länders områden, givit vid handen, att svenska postverket

kommer att bliva skyldigt att i transitersättning betala ett ej ringa belopp

utöver vad från andra länder gottgöres postverket — komma inkomsterna

av utrikes rörelsen att utgöras av allenast portoandelar för försändelser

från utlandet samt extra ordinarie uppbörd. På grund härav inträder givetvis

en minskning i de belopp, som tillföras postkassan av ifrågavarande

inkomstgrupp.

Beträffande likviderna från andra postverk är det för övrigt, såsom generalpoststyrelsen

tidigare framhållit, vanskligt att med säkerhet beräkna

tidpunkten, då dylika likvider bliva fullgjorda.

I fråga om inkomsterna från de rörelsegrenar, som ligga vid sidan av

postverkets egentliga verksamhet, får generalpoststyrelsen meddela, att

ersättningen för stämpelväsendets handhavande och gottgörelsen för postverkets

bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden synas kunna beräknas

till ungefär samma belopp, som för sagda bestyr influtit under år

1925. Ifrågavarande ersättningar tillföras postverket året efter det, som

de avse.

Postverkets ersättning för verkets bestyr med utbetalning av folkpensioner

inflyter även året efter det, ersättningen avser. Sagda ersättning, som

är beroende av antalet genom postverket verkställda folkpensionsutbetalningar,

har under år 1925 uppgått till 140,800 kronor. I anledning av det

genom kungl. kungörelsen den 5 december 1924 pensionstagarna lämnade

medgivandet att under vissa förutsättningar få antalet årliga pensionsutbetalningar

ökat, har en betydande stegring i antalet utbetalningar beräknats.

I riksstaten för budgetåret 1925—1926 är med anledning därav för

sagda gottgörelse, avseende år 1925, beviljat ett förslagsanslag av 290,000

kronor mot 155,000 kronor för budgetåret 1924—1925. Ökningen av antalet

utbetalningar har emellertid icke blivit så stor, som motsetts. Såvitt nu

kan bedömas, kommer den postverkets ersättning, som erhålles under år

1926, icke att överstiga 200,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 55

Efter postsparbankens inordnande i postverket tillföras postmedlen årligen

från postsparbanksmedlen dels ersättning för direkta merutgifter,

som åsamkats postverket genom postsparbankens inordnande, dels ock gottgörelse

för handläggning av postsparbanksgöromålen å postanstalterna.

Denna sammansatta ersättning för postsparbanksgöromålens handhavande

beräknas för år 1926 till cirka 850,000 kronor, eller ungefär 50,000 kronor

mera än för år 1925. Av förstnämnda belopp utgöra ungefär 550,000 kronor

ersättning för direkta merutgifter, inräknade i anslagsbeloppen å respektive

utgiftstitlar i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat

för år 1926. Glottgörelsen för postsparbanksgöromålen å postanstalterna

har alltsedan postsparbankens inordnande i postverket utgjort

300,000 kronor. I skrivelse till Konungen den 14 november 1922 har generalpoststyrelsen

framlagt utredning i fråga om sagda gottgörelse samt anmält,

att densamma för år 1923 beräknats till 500,000 kronor, men Kungl.

Maj:t fastställde genom beslut den 22 december 1922 gottgörelsen till

300.000 kronor. Även för år 1926 upptager generalpoststyrelsen gottgörelsen

till samma belopp, som tidigare utgått, eller 300,000 kronor. Ny utredning

— med vilken ansetts böra anstå, till dess postsparbanken efter omorganisationen

varit i funktion några år — i fråga om denna gottgörelses

skälighet i förhållande till de prestationer, som postanstalterna lämna, kommer

nu att igångsättas; och är det generalpoststyrelsens avsikt att under

år 1926 för Kungl. Maj:t framlägga resultatet av utredningen.

Vidkommande den från och med år 1925 nya rörelsegrenen postgirorörelsen

utgick generalpoststyrelsen vid avgivande av sitt förenämnda förslag

den 15 november 1924 ifrån, att postgirorörfelsen skulle under det första

verksamhetsåret lämna ungefärligen så stor inkomst, som erfordrades för

täckande av samtliga kostnader för rörelsegrenen. Kostnaderna beräknades

till cirka 400,000 kronor, och detta belopp upptogs därför å inkomstsidan.

Enligt vad nu kan bedömas torde kostnaderna för år 1925 belöpa sig

till cirka 600,000 kronor. För år 1926 beräknas kostnaderna för postgirorörelsen

på grund av den utveckling av rörelsen, som emotses, till ungefär

700.000 kronor. I den mån dessa kostnader utgöra uppenbara merkostnadsbelopp

för postverket, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna i förslaget

till driftkostnadsstat. Enligt å vederbörande byrå verkställda överslagskalkyler

beräknas emellertid rörelsegrenen för år 1926 lämna ett överskott

av cirka 100,000 kronor, vadan bland inkomsterna nu uppföres ett belopp av

800.000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts vill det synas generalpoststyrelsen, att,

under förutsättning av nuvarande posttaxors bibehållande, postverkets inkomster

av poströrelsen under år 1926 skola kunna beräknas till 65 miljoner

kronor. Häremot svara driftkostnader, som — vid likvid til] statens järnvägar

för postbefordran under 13 månader — enligt det föi-berörda. förslaget

till driftkostnadsstat äro beräknade till 55.2 miljoner kronor, och vilkas

fördelning på de olika huvudutgiftstitlarna framgår av efterföljande tabell,

däri för jämförelse även införts motsvarande siffror ur den fastställda

driftkostnadsstaten för år 1925 samt öknings- respektive minskningsbelopp.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

A.

B.

C.

D.

E.

Avlöningar m. m.............................

Pensioner m. m.............................

Omkostnader:

1) postbefordran................................

2) övriga omkostnader ....................

Avsättning till förnyelsefond ........

Dyrtidstillägg....................................

Summa

Ökning (+ )

resp. minsk
-

År 1925

År 1926

ning (—) år

1926 i för- hållande till

år 1925

Kronor

Kronor

Kronor

26,890,000

27,790,000

+

900,000

1,325,000

1,425,000

+

100,000

14,100,000

14,500,000

+

400,000

4,565,000

5,225,000

+

660,000

1,220,000

1,260,000

+

40,000

5,300,000

5,000,000

300,000

53,400,000

55,200,000

+ 1,800,000.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1926 skulle sålunda

ställa sig på följande sätt:

inkomster ....

driftkostnader

överskott 9.8 miljoner kronor.

65 miljoner kronor

55.2 » »

Därest ingen omläggning sker beträffande sättet för överskottslevereringen,

skulle alltså inkomstöv^skottet av poströrelsen, att upptagas i riksstaten

för budgetåret 1926—1927, utgöras av förenämnda under år 1926 uppkommande

överskott. Verkställes från och med den 1 januari 1926 sådan

ändring i bestämmelserna om levereringen av överskottet, som i början av

denna skrivelse angives, kommer detta i stort sett icke att beträffande budgetåret

1926—1927 innebära annan ändring, än att en förskjutning inträder

i fråga om den tid, varunder de under budgetåret levererade överskottsbeloppen

uppstått. I båda fallen levereras överskott för tolv på varandra följande

månader. Endast försåvitt olika taxor tillämpades eller ändrade förhållanden

i övrigt rådde under, å ena sidan, den del av år 1927, för vilken

överskottsleverans kunde ske under budgetåret 1926—1927, och, å andra sidan,

motsvarande del av år 1926, torde skälig anledning nu finnas beräkna,

att överskottet under nyss angivna del av år 1927 skulle bliva i nämnvärd

mån större eller mindre än överskottet för motsvarande tid år 1926. Några

sådana särskilda omständigheter äro icke för närvarande kända för generalpoststyrelsen.

»

Riksräkenskapsverket har upptagit överskottet från postverket till

9,800,000 kronor, under anförande att de av generalpoststyrelsen anförda

skäl för dess beräkning synts vara hållbara.

Departementschefen har, efter att hava redogjort för generalpoststyrelsens

och riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande postverket, anfört följande:
»Den

beräknade minskningen av postverkets överskott från år 1925 till år

1926 har sin huvudsakliga grund i vissa taxesänkningar, som trätt i kraft

under senare hälften av förstnämnda år. Emellertid vill det synas, som om

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 57

man vid beräkning av driftresultatet skulle våga se något ljusare på situationen

än generalpoststyrelsen gjort. Med den ganska betydande ökning av

driftkostnaderna som styrelsen antagit för år 1926 torde det vara bäst överensstämmande

att förutsätta en något större uppgång i rörelsen än som synes

ligga till grund för styrelsens beräkning, och därmed en högre siffra för

bruttoinkomsterna. Överskottet å rörelsen skulle med andra ord kunna antagas

bliva något mer än 9.8 miljoner kronor. Vidare har jag efter samråd

med chefen för kommunikationsdepartementet utgått från att en omläggning

av bestämmelserna rörande inleverering av postverkets överskott kommer

att äga rum från och med nästa budgetår och att man i anledning härav

kan räkna med att ytterligare ett belopp av minst 3 miljoner kronor kommer

att under sagda budgetår inlevereras till statsverket. Jag har på nu angivna

grunder ansett mig kunna i mitt förslag till inkomstberäkning upptaga

postverkets överskott till 14 miljoner kronor.»

Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits med Statsverkspro
positionen.

14,000,000 kronor.

I skrivelse den 26 januari 1926 har generalpoststyrelsen gjort framställ- sfcn^ralifosd^ji

ning om dels ändring av assuransavgifterna, dels ock förlängning av gil- igoe.

tighetstiden för kungörelsen den 29 maj 1925 (nr 150) rörande postbefordringen

av tidningar m. m. till utgången av år 1927. I fråga om postverkets

ekonomiska resultat under budgetåret 1926—1927 har styrelsen

därvid, efter att hava erinrat om den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen,

anfört följande.

Med den erfarenhet, styrelsen hade rörande poströrelsens omfattning för

tiden efter avgivandet den 12 november 1925 av styrelsens förslag till beräkning

av postverkets inkomstöverskott för ifrågavarande budgetår, ställde

styrelsen sig tveksam, huruvida beräknad uppgång i postverkets rörelse kunde

komma att inträda. Däremot hade numera förhållanden inträffat, på grund

av vilka styrelsen kunde räkna med större inkomster av utrikes rörelsen än

tidigare. Därest, på sätt i statsverkspropositionen meddelats, omläggning av

sättet för inlevereringen av postverkets överskott till att ske kvartalsvis

bleve genomförd från och med den 1 juli 1926, varigenom överskottet under

nu ifrågavarande budgetår ökades med cirka 3 miljoner kronor, ville det

emellertid synas styrelsen, som om det beräknade överskottet av 14 miljoner

kronor skulle kunna i det närmaste uppnås. Vid de nu meddelade beräkningarna

angående postverkets inkomster för åren 1926 och 1927 hade styrelsen

räknat med att nu utgående postavgifter komme att gälla oförändrade

icke blott under hela år 1926 utan även under hela år 1927.

Den föreslagna ändringen av assuransavgifterna hade av generalpoststyrelsen

antagits komma att medföra en inkomstminskning för postverket av, approximativt

beräknat, 10,000 kronor för år. Det vore emellertid anledning förmoda,

att, om postverkets assuransavgift bestämdes på sätt ifrågasatts och

de enskilda försäkringsbolagen icke avsevärt nedsatte sina premier, en hel

del korrespondenter, som nu reassurerade sina postförsändelser hos bolagen,

skulle Unna lämpligt att taga hela försäkringen hos postverket. Härigenom

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 3i höft. (Sr 53.J o

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

Prop. nr 121.

Utskottet.

skulle en förskjutning uppåt av assuransbeloppen komma att ske och därmed

en ökning av postverkets inkomster.

I proposition den 5 februari 1926, nr 121, bar Kungl. Maj:t för riksdagen

framlagt de förslag, varom generalpoststyrelsen i sin ovannämnda

framställning den 26 januari 1926 hemställt. På förslag av bevillningsutskottet

(betänkande nr 36) har nämnda proposition numera av riksdagen

bifallits.

Enligt vad utskottet inhämtat har postverkets överskott å rörelsen under

kalenderåret 1925 uppgått till 13,857,244 kronor 32 öre.

Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i statsverkspropositionen,

upptagas till 14,000,000 kronor.

Utskottet får förty hemställa,

att överskott å postverket måtte i riksstaten för hudgetåret

1926—1927 beräknas till........ kronor 14,000,000.

Stockholm den 1 juni 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande:

vid beslut angående propositionen nr 227, i vad den avser fortsatt tillämpning

av förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

(under punkten 12:o):

herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune*, Boman, Björnsson, Boren,

Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Olsson i Golwasta, Bengtsson i

Kullen, Alexis Björkman, Wahlmark*, Svensson i Grindstorp, Björklund, Olsson i Gävle,

Ericson i Boxholm* och Carlsson i Stockholm*.

vid utskottets beslut i övrigt:

herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Pers, Björnsson, Boren,

Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander, Olsson i Golwasta, Bengtsson i

Kullen, Lövgren i Nyborg, Alexis Björkman, Svensson i Grindstorp, Björklund, Olsson i

Gävle och Andersson i Katrineholm.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

59

Särskilda yttranden:

av herr Röing:

»Enligt min mening har för bevillningsutskottet möjlighet förelegat att

föreslå ytterligare någon skattesänkning utöver vad detta betänkande innefattar.

Denna möjlighet har jag ansett böra begagnas till en ytterligare

nedsättning av inkomst- och förmögenhetsskatten så, att denna komme att

utgå med 155 procent av grundbeloppet»;

av herrar Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Boren, Jönsson

i Boa, Lithander, Olsson i Golvvasta och Bengtsson i Kullen:

»Den i statsverkspropositionen innehållna utredningen angående de indirekta

och direkta skatternas tryck inom olika sociala skikt och inkomstlägen

anse vi vara behäftad med betydande brister och föga vägledande

för sitt åsyftade ändamål. Under nuvarande förhållanden är det enligt

vår mening synnerligen önskvärt att nedbringa den alltjämt mycket tyngande

direkta beskattningen. Vi hålla före, att utskottet bort avväga

skattesänkningarna för instundande budgetår på sådant sätt, att inkomstoch

förmögenhetsskatten kommit att utgå med 155 procent av grundbeloppet»;

samt

av herr Pers:

»För den händelse att en ytterligare skattesänkning skulle kunna äga

rum, har jag ansett, att denna borde ske genom ytterligare nedsättning

av sockerskatten.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:333 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1926—1927, m. m. s. 1 i texten