Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom riksdagshuset m. m.

1926-02-25 · 20 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1926:21, Utlåtande, angående vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom riksdagshuset m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1926 kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående vissa ombyggnads- och inredningsarbeten inom

riksdagshuset m. m.

I skrivelse den 14 nästlidna januari hava fullmäktige i riksgäldskontor^

efter erinran att 1925 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta verkställa

en närmare utredning av frågan om åtgärder för utnyttjande för riksdagen

av riksgäldskontorets nuvarande lokaler inom riksdagshuset m. m., meddelat,

att fullmäktige för verkställande av omförmälda utredning utsett särskilda delegerade

ävensom att dessa avgivit ett den 16 december 1925 dagtecknat utlåtande

i ärendet; och hava fullmäktige med förenämnda skrivelse till bankoutskottet

överlämnat detsamma. Berörda utlåtande, som tidigare tryckts och

utdelats i riksdagens kamrar, är såsom bilaga fogat härvid; och tillåter

sig utskottet att hänvisa till innehållet i detsamma.

Såsom delegerade erinra, kommer genom riksgäldskontorets förestående

avflyttning från riksdagshuset ett betydande antal rum att ställas till riksdagens

förfogande. Delegerade hava därför i främsta rummet utrett frågan,

huru dessa lokaler lämpligast böra utnyttjas för riksdagen ävensom i samband

därmed jämväl undersökt vad som i övrigt för rimliga kostnader skulle

kunna åstadkommas inom fastigheten för beredande av såväl större utrymme

som ökad bekvämlighet och trevnad. Härvid hava delegerade icke ansett

några mera genomgripande förändringar av den allmänna lokaldispositionen

inom fastigheten behövliga utan endast framlagt förslag rörande vissa

detaljfrågor, av vilka dock flera äro tämligen omfattande.

I fråga om förändrade lokaldispositioner inom riksdagshuset innebär förslaget

i huvudsak följande.

Den nuvarande s. k. attikvåningen, som disponeras av vissa andra kammarens

tillfälliga utskott, förändras till en lokal för partisammanträden.

I utskottsvåningen vidtages den anordningen, att konstitutionsutskottet

erhåller ytterligare ett rum, nämligen det rum, som för närvarande är upplåtet

åt första lagutskottets ordförande. Särskilda utskottets avdelningsrum

delas i två rum, av vilka lagutskottet erhåller det ena.

I entresolvåningens södra del upplåtas ett rum åt riksdagens kvinnliga

ledamöter samt ett till socialdemokratiska parties förtroenderåd, varjämte

återstående tio rum inredas till enskilda mottagnings- och arbetsrum för

riksdagens ledamöter.

Beträffande huvudvåningen vidtages ej annan förändring än att andra

kammarens sekreterare erhåller det nuvarande justeringsrummet. I stället

Bihang till riksdagens protokoll 1926. S sand. Itp höft. (Nr 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

upplåtes till justeringsrum socialdemokratiska partiets förtroenderådsrunn

varjämte andra kammarens andre vice talman erhåller det hittillsvarande

sekreterarerummet.

I bottenvåningen vidtagas nedanstående förändringar. Det rum åt södei,

som hittills disponerats av konstitutionsutskottet, upplåtes åt ett av andra

kammarens tillfälliga utskott. Riksgäldsfullmäktiges sessionsrum upplåtes åt

statsråden; deputerades båda rum sammanslås och inredas såsom lokal åt

ett tillfälligt utskott. Riksgäldssekreterarens rum och kanslirummet inredas

efter mellanväggens borttagande till sessionsrum för bankoutskottet. Nuvarande

sekreterarerummet och riksgäldskommissariens rum upplåtas jämväl

åt bankoutskottet. Nordöstra hörnrummet samt andra rummet söder därom

upplåtas åt två tillfälliga utskott. Rummet mellan dessa två utskottslokaler

reserveras för förefallande behov. Statsskuldboksavdelningens stora expeditionsrum

och kassörens rum inredas efter mellanväggens borttagande till

sessionsrum för ett särskilt utskott. Det s. k. A-valvet upplåtes till telegrafstation.

Förbindelse mellan riksdagshusets stora uppgång och riksgäldskontorets

del av bottenvåningen anordnas genom nuvarande telegraflokalen

och riksgäldskontorets s. k. B-valv.

I jordvåningen upplåtas hela längan mot norr (med undantag a\ materialförvaltarens

rum) samt de därmed sammanhängande två rummen åt Norrbro

ävensom det rum, som erhålles genom borttagande av trappan till riksgäldskontorets

lokaler, till kamrarnas notarier. Av de fyra rummen mellan

riksgäldskontorets ingång och stora porten upplåtas det närmast stora vestibulen

liggande till maskinskrivningsrum samt de tre övriga framdeles till

arbets- och mottagningsrum för riksdagens ledamöter.

Förslaget innefattar vidare anordnande i korridorerna utanför kamrarnas

klubbrum av skåp med fack eller lådor, avsedda för förvar av handlingar

o. d., ombyggnad av hissen i nordvästra hörnet samt vissa ändringsarbeten

vid huvudentrén m. m.

Vid den ingående granskning, utskottet ägnat delegerades förslag, har utskottet

i huvudsak funnit sig böra tillstyrka bifall till detsamma. Utskottet

har emellertid funnit skäl föreslå vissa ändringar och tillägg, för vilka här

nedan redogöres.

Enligt delegerades förslag skulle eventuellt i samband med inredandet i

attikvåningen av en lokal för partisammanträden en genare trappförbindelse

anordnas från korridoren utanför statsutskottets lokaler till attikvåningen.

Såsom delegerade erinra, leder emellertid till nämnda våning redan nu eu

god förbindelse genom stora huvudtrappan, varjämte båda hissarna i byggnadens

östra del avsevärt underlätta förbindelsen dit. Under sådana förhållanden

har utskottet ansett den ifrågasatta trappförbindelsen icke böra

komma till utförande.

För att bereda en direkt förbindelse från riksdagshusets stora vestibul till

de föreslagna utskottsrummen inom riksgäldskontorets nuvarande lokaler

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

3

hava delegerade förordat ett av arkitekten A. Johansson uppgjort förslag, som

går ut på att för ändamålet disponera den nuvarande telegraflokalen och riksgäldskontorets

s. k. B-valv. Telegraf expeditionen skulle därvid i stället förllyttas

till riksgäldskontorets s. k. A-val v, vettande åt Norrbro. Utskottet

anser sistnämnda utrymme lämpligare kunna användas såsom sekreterartill

det särskilda utskott, för vilket lokaler avsetts i de angränsande

rummen. Såsom plats för telegrafexpeditionen vill utskottet i stället föreslå

det rum, som på sin tid erhölls genom borttagande av referenttrappan och

vilket för närvarande disponeras av kronans fastighetskommission av år 1925.

Härigenom skulle en del av den nuvarande telegrafexpeditionens förrum

kunna efter vissa smärre förändringar användas såsom skrivrum.

Då från olika håll inom riksdagen framställts önskemål, att i samband

med nu föreslagna ändringsarbeten inom riksdagshuset utrymmen jämväl

måtte avses för ett duschrum och en barberstuga, har arkitekten Johansson

på anmodan av utskottet upprättat förslag i sådant avseende. Enligt detta

skulle dels duschrum med avklädningsrum och två duschar, dels barberstuga

med tre rakstolar inrättas med anlitande av två nuvarande toalettrum

i riksgäldskontoret.

Kostnaderna för genomförande av de av delegerade föreslagna förändringarna

hava beräknats till sammanlagt 164,000 kronor, fördelade på följande

sätt:

för partisammanträdeslokalen i attikvåningen ........................

kronor

60,000

»

eventuell trappförbindelse till attikvåningen ....................

»

10,000

»

ändringar i bottenvåningen...................................................

»

32,500

»

» i jordvåningen ....................................................

»

19,000

»

nya dörrar och mellanvägg i huvud- och utskottsvå-

ningarna .......................................................................

»

3,000

»

förvaringsskåp ....................................................................

»

11,200

»

ombyggnad av hissen i nordvästra hörnet.........

»

7,000

»

ändringsarbeten vid huvudentrén..................................

»

1,500

»

oförutsedda utgifter, arvoden m. m.....................................

»

19,800

Summa kronor 164,000.

Med de av utskottet föreslagna förändringarna skulle nämnda beräkningar

å ena sidan minskas med 10,000 kronor, kostnaden för den föreslagna trappförbindelsen

till attikvåningen, vilken förbindelse utskottet ansett icke böra

komma till utförande. Å andra sidan tillkomma genom vad utskottet föreslagit

i fråga om telegrafexpeditionen samt duschrum och barberstuga vissa

utgifter, enligt verkställda beräkningar uppgående till 1,500 kronor för

telegrafexpeditionen, 3,500 kronor för duschrummet samt 2,000 kronor för

barberstugan (däri icke inräknad kostnaden för möblering) eller tillhopa

7,000 kronor. Kostnaderna för samtliga här ifrågavarande ändringsarbeten

skulle sålunda enligt utskottets förslag belöpa sig till 161,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Vad beträffar kostnaderna för anskaffning av möbler m. m. till de lokaler,

som efter riksgäldskontorets avflyttning skola inredas för riksdagen, ingå

desamma icke i den av delegerade angivna summan. Delegerade hava nämligen

ansett sig icke kunna framlägga något förslag i detta avseende

med hänsyn till svårigheten att med noggrannhet beräkna, i vilken omfattning

nyanskaffning av möbler m. m. kan bliva erforderlig. En approximativ

uppskattning har emellertid givit vid handen, att ett belopp av 45,000

kronor skulle erfordras för ändamålet. Då utskottet anser det böra överlämnas

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning till delegerades

förslag anskaffa erforderliga möbler, vill utskottet för sin del förorda, att

förslagsvis nämnda belopp ställes till fullmäktiges förfogande.

I sitt utlåtande hava delegerade slutligen berört vissa frågor av estetisk

natur, nämligen dekorering av kamrarnas plenisalar samt förändring av det

gemensamma samtalsrummet (stora galleriet) och förbättrande av korridorerna

i huvud- och utskottsvåningarna m. m.

Vad angår frågan om plenisalarnas dekorering, har utskottet i sakens nuvarande

läge icke ansett något särskilt yttrande böra ifrågakomma. Utskottet

vill erinra, att riksdagen genom beslut förlidet år uppdragit åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att närmare utreda denna fråga, och torde fullmäktige

i sinom tid inkomma med förslag i ämnet.

Vid granskning av delegerades förslag beträffande ifrågasatta förändringar

i stora galleriet vill utskottet förorda inläggande av den föreslagna mattan

för en beräknad kostnad av omkring 12,000 kronor. I fråga om övriga tilltänkta

åtgärder till förbättrande av rummets utseende ställer sig utskottet

betänksamt mot förslaget att utbyta ramarna å talmansporträtten och anser,

att vad delegationen i detta avseende föreslagit icke för närvarande bör

komma till utförande. Vad delegationen avsett att vinna genom detta förslag

synes kunna i väsentlig mån uppnås genom en omplacering av porträtten

och förflyttning av en del porträtt till lämpliga platser inom angränsande

lokaler. Utskottet vill förorda, att försök göres med ändrad placering av

porträtten på sätt nu antytts. I detta sammanhang vill utskottet erinra, att

några talmansporträtt från ståndsriksdagarnas tid för närvarande äro upphängda

i konstitutionsutskottets lokaler. Det synes kunna ifrågasättas, om

icke sistnämnda porträtt borde givas en för riksdagens ledamöter och besökande

mera tillgänglig placering.

Beträffande delegerades förslag i övrigt i syfte att göra stora galleriet och

korridorerna i huvud- och utskottsvåningarna mera tilltalande anser utskottet,

att det bör överlämnas åt fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta om

vidtagande av de åtgärder, som i berörda avseende må befinnas ändamålsenliga

och lämpliga. Då utskottet sålunda håller före, att en närmare prövning

av vad som härutinnan föreslagits bör uppdragas åt fullmäktige i

riksgäldskontoret, finner utskottet sig icke kunna föreslå något särskilt

belopp till täckande av härför uppkommande kostnader. Nödiga medel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets utlåtande Nr 21.

5

härför torde böra utgå av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus i den mån ej eventuella besparingar å de

för förut angivna ändamål beräknade beloppen finnas kunna lämna tillgång

jämväl för nu berörda åtgärder. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla att det av delegerade uppskattade beloppet till oförutsedda utgifter

in. m. synes vara beräknat så att det torde innefatta en viss marginal även

för andra utgifter än de med beloppet närmast avsedda.

De beräknade kostnaderna för de föreslagna ombyggnads- och inredningsarbetena

uppgå, såsom förut nämnts, till 161,000 kronor. Med tillägg av nyssnämnda

belopp å 12,000 kronor för mattan i stora galleriet ävensom för

anskaffande av möbler m. m. erforderligt belopp 45,000 kronor utgöra således

kostnaderna för av delegerade föreslagna och av utskottet tillstyrkta åtgärder

inom riksdagshuset inalles 218,000 kronor. Fullmäktige i riksgäldskontoret

synas böra bemyndigas att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus för ändamålet disponera förslagsvis

sistnämnda belopp.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

Do) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att,

i huvudsaklig överensstämmelse med delegerades ovan

omförmälda förslag samt vad i övrigt här ovan angivits,

låta utföra ombyggnads- och inredningsarbeten inom

riksdagshuset ävensom anskaffa för riksdagens nya lokaler

erforderliga möbler m. m.; och

2:o) bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till

riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus för ändamålet använda ett belopp av förslagsvis

218,000 kronor.

Stockholm den 25 februari 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av törsta kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp, Dalberg,

Enhörning, Ström, Abrahamsson, Östergren och Bodin; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Bäcklund, Hamrin, Svensson i

Betingetorp, Törnkvist i Bjuv, Laurin, Uddenberg i Varberg och Molander.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Bilaga.

Utlåtande

avgivet av de av fullmäktige i riksgäldskontoret den 5 mars 1925 utsedda

delegerade för utredning av frågan om åtgärder för utnyttjande

för riksdagen av riksgäldskontorets nuvarande lokaler inom riksdagshuset

m. m.

Med bifall till bankoutskottets hemställan i dess utlåtande nr 14 beslöt

1925 års riksdag

l:o) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i överensstämmelse

med vad i berörda utlåtande angivits låta verkställa en närmare utredning

av frågan om dels de åtgärder, som må erfordras inom riksdagshuset för

utnyttjande för riksdagens eget behov av riksgäldskontorets nuvarande

lokaler, dels oek de anordningar i övrigt inom nämnda byggnad, som utan

alltför stora kostnader må kunna genomföras för beredande åt riksdagen

av större utrymme samt ökad bekvämlighet och trevnad; och

2:o) bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus för ändamålet använda

erforderligt belopp.

I motiveringen till sin ovanberörda hemställan uttalade bankoutskottet

bl. a., att det ej syntes vara något att erinra mot, att utredningen anförtroddes

åt eu särskild delegation, som enligt utskottets mening borde bestå

huvudsakligen av representanter för riksdagen, utsedda av fullmäktige i

riksgäldskontoret i samråd med kamrarnas talmän. Utskottet uttalade

vidare, att det syntes vara av vikt, att utredningsarbetet bedreves med

skyndsamhet och i varje fall avslutades inom sådan tid, att förslag i ämnet

kunde framläggas omedelbart vid början av nästkommande års riksdag.

Med anledning av vad sålunda förekommit, utsågo fullmäktige i riksgäldskontoret

den 5 mars 1925 undertecknade Lindqvist, greve Lagerbjelke,

Kobb, von Geijer, Tengdahl, Eriksson och Hamrin till delegerade för verkställande

av den ifrågavarande utredningen.

Vid sitt första sammanträde den 23 mars s. å. beslöto delegerade anmoda

arkitekten Aron Johansson att såsom byggnadssakkunnig delegerad deltaga

i utredningen.

Delegerade beslöto vidare den 30 i samma månad antaga arkitekten Hakon

Ahlberg såsom biträdande arkitekt vid utredningen.

Delegerade hava utsett undertecknad Lindqvist att såsom ordförande leda

arbetet och riksgäldssekreteraren J. Hägglund att tjänstgöra såsom sekreterare.

Till fullgörande av sitt uppdrag få delegerade anföra följande.

Då riksdagen år 1905 inflyttade i det då färdiga nya riksdagshuset, ansågs

hela byggnaden ej erforderlig för riksdagens eget behov. Lokaler upplätos

därför jämväl åt riksgäldskontoret och justitieombudsmannen, varjämte ett

flertal bostäder för riksdagshusets, riksgäldskontorets och riksdagsbibliotekets

vaktpersonal anordnades i fastighetens s. k. jordvåning. Till en början

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

förspordes ej någon brist på utrymme för riksdagen eller andra anmärkningar,

ehuru givetvis smärre förändringar i den ursprungliga dispositionen

av de tillgängliga utrymmena företogos i syfte att öka lokalernas användbarhet

och trevnaden inom fastigheten. Efter hand inställde sig emellertid

i samband med det politiska livets utveckling samt till följd av växande

anspråk på bekvämlighet behov av ökat utrymme för skilda ändamål. Dessa

behov har man i möjligaste mån sökt lösa inom ramen för det från början

tillgängliga utrymmet. Nya utrymmen för riksdagens räkning hava hittills

vunnits endast genom justitieombudsmannens och hans expeditions år 1920

verkställda förflyttning till lokal utom riksdagshuset.

Det blev emellertid efter hand tydligt, att de alltjämt ökade lokalbehoven

i längden ej kunde tillgodoses utan genomgripande åtgärder för tillskapande

av nya utrymmen inom fastigheten. I detta syfte framkom år 1916 ett

förslag till inredande av vindarna över byggnadens lägre sidopartier till

arbetslokaler, varigenom ett betydande tillskott i golvyta hade vunnits.

Detta förslag, som skulle hava medfört någon ökad belastning av husets

grund, ansågs emellertid outförbar till följd av dennas daliga beskaffenhet.

För ökande av utrymmet särskilt i riksdagshusets huvudvåning utarbetades

år 1922 ett förslag till borttagande av trapporna i husets nordvästra och

sydvästra hörn och deras ersättande med mindre trappor inåt motsvarande

gårdar samt de nuvarande trapphusens inredande till arbetsrum.

Genom riksgäldskontorets nu förestående avflyttning, varigenom ett betydande

antal rum ställas till riksdagens förfogande, synes möjlighet föreligga

att utan alltför omfattande och dyrbara ombyggnadsarbeten erhålla

en i stort sett tillfredsställande lösning av så gott som alla de skiftande

lokalfrågor, som under de senare åren stått på dagordningen. Delegerades

uppdrag oinfattar främst utredning av frågan om de åtgärder, som kunna

erfordras för utnyttjande av nyssberörda lokaler. I samband därmed hava

delegerade jämväl haft att utreda vad som i övrigt för rimliga kostnader

skulle kunna göras inom fastigheten för beredande av såväl större utrymme

som ökad bekvämlighet och trevnad. De frågor, som delegerade sålunda

haft i uppdrag att söka lösa, äro i huvudsak av praktisk natur, därvid dock

givetvis även estetiska synpunkter böra beaktas.

Några mera genomgripande förändringar av den allmänna lokaldispositionen

inom fastigheten hava delegerade, såsom framgår av vad nedan

anföres, ej ansett behövliga utan hava inskränkt sig till att utreda och avgiva

förslag rörande en rad av varandra mer eller mindre oberoende detaljfrågor,

av vilka dock några äro tämligen omfattande.

Delegerade voro redan från början ense om, att vid dispositionen av riksgäldskontorets

nuvarande lokaler utrymme bör beredas åt bankoutskottet,

särskilt med hänsyn till föreliggande behov av ökat utrymme för riksbanken.

De skäl, som på sin tid föranledde bankoutskottets placering i riksbankens

fastighet, torde ej mer vara av beskaffenhet att hindra en överflyttning,

vilken, jämväl, enligt vad delegerade inhämtat, tillstyrkes av riksbankens

ledning.

De viktigaste lokalfrågor i övrigt, som nu böra lösas, hava delegerade

ansett vara anordnande av lokaler för partisammanträden och ytterligare

ett särskilt utskott, beredande av större utrymme åt statsråden och andra

kammarens talmän samt upplåtande av ett antal rum till enskilda arbetsoch

mottagningsrum för riksdagens ledamöter. Även vissa andra lokalfrågor

böra avgöras, såsom upplåtande av bättre lokaler för vissa partiers förtro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskoltets utlåtande Nr 21.

enderåd samt anordnande av ett enskilt rum för riksdagens kvinnliga ledamöter

ävensom ett maskinskrivningsrum.

De förändringar av estetisk natur, som sta främst på dagordningen, hava

delegerade ansett vara dekorering av kamrarnas plenisalar samt förändring

av det gemensamma samtalsrummet (stora galleriet) och förbättring av

korridorernas i huvud- och utskottsvåningarna utseende.

Givet är, att inredandet av en större samlingssal för partimöten samt

beredandet av plats för bankoutskottet jämte de omflyttningar inom riksdagshuset,

som härav föranletts, måste inkräkta på möjligheten av vissa

andra anordningar, som måhända kunnat vara ägnade att underlätta riksdagens

arbete och bereda ökad trevnad för riksdagsmännen. I detta hänseende

har bland delegerade framförts krav på en central klädhall och anordningar

för besökandes emottagande i bottenvåningen. Delegerade hava emeltid

ej ansett sig böra förorda åtgärder för genomförande av dessa önskemål.

Arkitekterna Johansson och Ahlberg hava var för sig utarbetat och till

delegerade avlämnat av ritningar åtföljda förslag till lösning av de föreliggande

lokalfrågorna. Förslagen, som härmed överlämnas, skilja sig i

huvudsak genom förläggningen av lokalen för partisammanträden samt

genom lösningen av frågan om ny trappförbindelse i stället för trapporna i

riksdagshusets sydvästra och nordvästra hörn. I arkitekten Ahlbergs förslag

ingår därjämte eu väsentlig ombyggnad av stora huvudtrappan i syfte

att bereda utrymme för särskilda kapprum i bottenvåningen, varigenom

nuvarande kapprumskorridorer skulle frigöras. Arkitekten Johanssons förslag,

uppgjort i större skala, åtföljes av specificerad kostnadsberäkning

rörande alla i detsamma ingående arbeten.

Vad först beträffar frågan om partisammanträdeslokal, bär arkitekten

Johansson föreslagit densammas förläggande till de fyra rum i attikvåningen,

som nu äro upplåtna åt andra kammarens tillfälliga utskott nr

2—5. Dessa utskottsrum skulle sammanslås till en större sal och taket

höjas avsevärt. Två smärre ruin skulle enligt förslaget jämväl erhållas invid

salen. Kostnaden för arbetet har beräknats till 60,000 kronor. Enligt

arkitekten Ahlbergs förslag skulle ifrågavarande lokal inredas i den mot

Norrbro vettande delen av riksgäldskontorets nuvarande lokaler i bottenvåningen,

och har kostnaden härför, inberäknad kostnaden för anordnande

av trappförbindelse till stora uppgången, uppskattats till 43,000 kronor.

Vid övervägande av dessa förslag gjorde sig till eu början delade meningar

gällande bland delegerade, dock i betydlig mån beroende på, att det

senare förslaget först beräknades medföra en betydligt mindre kostnad än

enligt den sista beräkningen. Mot arkitekten Johanssons förslag ansågs

tala lokalens avlägsna och isolerade läge, varemot en partilokal i bottenvåningen

bleve mera lättillgänglig. Mot arkitekten Ahlbergs förslag anfördes

särskilt, att partilokalen enligt detta skulle erhålla en olämplig avlång

form, som skulle försvåra placeringen av sittplatser och ur akustisk

synpunkt vara otillfredsställande. Visserligen har professor H. Kreuger i

ett avgivit yttrande förklarat, att genom beklädande av väggarna med ljudabsorberande

material av oljeduk eller målad säckväv i träramar möjlighet

förelåge, att i lokalen erhålla god akustik ur talsynpunkt. De framförda

betänkligheterna hava dock ej därigenom helt kunnat hävas. Då det därjämte

enligt delegerades mening måste anses oekonomiskt att till ett så

centralt parti av byggnaden som det ifrågavarande förlägga eu lokal, som

komme att tagas i anspråk endast ett relativt fåtal gånger under riksdagen

men i övrigt mestadels stå oanvänd, hava delegerade stannat vid att för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

9

orda partilokalens förläggande till attikvåningen på sätt arkitekten Johansson

föreslagit. Vid genomförandet av detta förslag erhålles eu till form

och storlek lämplig och i övrigt tilltalande sal, där sittplatser kunna beredas

för omkring 150 personer. De invändningar, som kunna göras med

hänsyn till lokalens tämligen avlägsna läge, böra enligt delegerades mening

ej tillmätas för stor betydelse i betraktande av att lokalen, som nämnts,

kommer att användas endast tämligen sällan. Till attikvåningen leder god

förbindelse genom stora huvudtrappan, varjämte båda hissarna i byggnadens

östra del förmedla förbindelse dit. Anordnande av ytterligare hissförbindelse

i och för partilokalen bar synts delegerade överflödigt. Kostnaden

härför skulle för övrigt gå till ett betydande belopp. — Möjligen kan

det visa sig erforderligt att skapa eu genare förbindelse mellan utskottsvåningens

västra del och attikvåningen genom att anordna eu spiraltrappa

dit från korridoren utanför statsutskottets lokaler. Eu liten trappa

linnes där redan nu, ledande upp till ett mindre arkivutrymme. Genom

denna trappas ersättande med eu något större skulle en god förbindelse

vinnas. Kostnaden för detta arbete kan uppskattas till omkring 10,000

kronor.

Vid förläggande av partilokalen till attikvåningen, varemot Stockholms

stads brandchef ur brandsäkerhetssynpunkt ej haft något att erinra, torde

lokal för ett särskilt utskott böra anordnas i riksgäldskontorets lokaler åt

Norrbro, närmare bestämt genom sammanslagning av de två rum, som nu

användas för riksgäldskontorets kassa och statsskuldboksexpedition. Skulle

däremot partilokalen komma att förläggas därstädes, finge lokal för ett särskilt

utskott i stället inredas i attikvåningen för en beräknad kostnad av

cirka 30,000 kronor.

Åt de tillfälliga utskott, som skulle bliva husvilla genom den föreslagna

lösningen av frågan om partilokal, måste givetvis andra lokaler beredas.

Delegerade anse lämpligt att förflytta tre av ifrågarande utskott till riksgäldskontorets

lokaler, varvid ett utskott skulle placeras i det rum, som

vinnes genom sammanslagning av de båda nuvarande deputeraderummen,

ett i nordöstra hörnrummet i bottenvåningen, varvid den nuvarande inre

kommunikationstrappan därstädes till jordvåningen skulle borttagas,och ett i ett

närliggande rum åt Norrbro, sedan detta genom rivning och förflyttning av

den västra väggen erhållit samma djup som övriga rum. Sistnämnda arbete

kommer visserligen att medföra en rätt betydande kostnad, cirka 12,000

kronor, varmed således det specificerade kostnadsförslaget måste ökas. Bjälklaget

vilar nämligen på väggen och måste således rivas och ersättas med

nytt, vilket i sin ordning medför en del ombyggnadsarbeten i huvudvåningen.

Åt det fjärde av förevarande tillfälliga utskott torde kunna upplåtas

det rum i justitieombudsmannens f. d. lokaler i bottenvåningen, som användes

av konstitutionsutskottet vid dess granskning av statsrådsprotokollen. Av

de återstående tre tillfälliga utskotten är ett placerat i till nyssberörda lokaler

angränsande rum och två i attikvåningen. Någon förändrad placering av

dessa tre utskott är ej erforderlig. — Åt konstitutionsutskottet synes i stället

för ovannämnda lokal kunna upplåtas det rum intill utskottets övriga

lokaler, som hittills disponerats av första lagutskottets ordförande. Ersättning

åt lagutskottet kan beredas genom delning av avdelningsrummet i de

nuvarande lokalerna för särskilt utskott. Sistnämnda rum, som i allmänhet

användes av de särskilda utskottens kansli, förefaller onödigt stort, varför

hälften därav utan olägenhet bör kunna avstås. Dörrar böra i så fall upptagas

till korridoren från de rum, som enligt nyssnämnda förslag skola till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

läggas respektive konstitutionsutskottet och första lagutskottet och eventuellt

mellan sistnämnda rum och första lagutskottets nuvarande sekreterarerum.

Lokaler för bankoutskottet böra inredas i riksgäldskontorets lokaler åt

strömmen, varvid sessionsrum erhålles genom sammanslagning av riksgäldssekreterarens

rum och kanslirummet och de två öster om det sistnämnda

belägna rummen upplåtas åt utskottet i befintligt skick.

Vidkommande härefter frågan om beredande av större utrymme åt statsråden

och kamrarnas talmän utgingo delegerade till eu början från, att en

lösning av dessa frågor ej kunde vinnas utan borttagande av trapporna i

byggnadens nordvästra och sydvästra hörn med anordnande i stället av nya

trappförbindelser samt trapphusens inredande till rum. Även om en sådan

ombyggnad, företagen på sätt arkitekten Johansson enligt bifogade ritningar

föreslagit och mot vilket förslag Stockholms stads brandchef ej haft

något att erinra ur brandsäkerhetssynpunkt, skulle innebära den mest tillfredställande

och praktiska lösningen av det föreliggande problemet, då därigenom

ernåddes eu betydande ökning av nu tillgängliga utrymmen, hava

delegerade ej ansett sig kunna förorda denna åtgärd, främst enär dess

genomförande skulle medföra mycket betydande kostnader, enligt beräkning

148,000 kronor. Delegerade hava därför försökt finna en lösning genom

förändrad disposition av redan befintliga lokalutrymmen. En åtminstone

tillsvidare godtagbar anordning skulle enligt delegerades mening vara följande.

Det socialdemokratiska partiets förtroenderåds lokal flyttas från det

nuvarande rummet i huvudvåningens sydvästra del till entresolvåningen.

Om vidare andra kammarens sekreterare placeras i hörnrummet (nuvarande

justeringsrummet) och till justeringsrum upplåtes nyssnämnda förtroenderådsrum,

varvid från detta upptages en dörr till korridoren, erhållas tre

lämpliga intill varandra belägna rum för andra kammarens talman och

vice talmän. — Åt statsråden upplåtes, förutom de nuvarande statsrådsrummen,

riksgäldsfullmäktiges sessionsrum, som visserligen ligger i en

annan våning, men synes såsom ganska lätt tillgängligt samt rymligt vara

användbart för konferenser och dylikt. Då, enligt vad de delegerade inhämtat,

första kammarens andre vice talman önskar behålla sitt nuvarande

rum i entresolvåningen, krävas i varje fall för närvarande inga förändringar

i huvudvåningen ä förstakammarsidan. — Delegerade vilja dock framhålla,

att vid nu omförmälda lokaldispositioner alla tillgängliga utrymmen

i huvud- och bottenvåningarna utnyttjas, med undantag av ett enda rum i

riksgäldskontorets lokaler åt Norrbro.

För tillgodoseende av det gamla önskemålet om inrättande av ett antal

enskilda mottagnings- och arbetsrum för kamrarnas ledamöter vilja delegerade

förorda, att större delen av utrymmet i den huvudsakligen åt kamrarnas

notarier upplåtna entresolvåningen tages i anspråk för detta ändamål.

Denna våning består av inalles fjorton rum, sju åt vardera kammarsidan,

skilda genom riksdagens handbibliotek. Fyra av rummen, varav två

upplåtna åt vaktmästarna, äro belägna åt gårdssidan och mycket mörka.

Av rummen åt gatan å förstakammarsidan är ett, såsom nämnts, upplåtet åt

kammarens andre vice talman. Av de återstående fem rummen kan ett

uppdelas i två. Ä andrakammarsidan skulle ett rum — det största —

disponeras av socialdemokratiska partiets förtroenderåd och ett — motsvarande

vice talmansrummet å förstakammarsidan — kunna upplåtas såsom

enskilt rum för riksdagens kvinnliga ledamöter, som för närvarande till

sitt förfogande hava endast ett av de små avskilda utrymmena i stora galle
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

i;

riet. Således skulle å andrakammarsidan återstå fyra rum. Därest ej

ytterligare utrymme i entresolvåningen måste upplåtas till förtroenderådsrum,

varom delegerade ej bestämt kunna uttala sig, skulle alltså såsom

enskilda mottagnings- och arbetsrum kunna disponeras inalles tio rum.

varav sex på förstakammarsidan och fyra på andrakammarsidan. Av dessa

tio rum äro emellertid de två åt gårdssidan belägna av tämligen mindervärdig

beskaffenhet.

För ett tillfredsställande utnyttjande för riksdagens räkning av riksgäldskontorets

nuvarande lokaler i bottenvåningen erfordras anordnande av direkt

förbindelse till dessa lokaler från riksdagshusets stora vestibul. Förslag

härtill ingå ock i de av arkitekterna Johansson och Alilberg utarbetade

förslagen till ändringsarbeten. Arkitekten Alilberg bär ifrågasatt en trappa

från entréhallen upp genom ett av riksgäldskontorets nuvarande förvaringsvalv

(A-valvet), varemot arkitekten Johanssons förslag går ut på förbindelsens

anordnande från den första trappavsatsen genom nuvarande telegraflokalen

och riksgäldskontorets andra valv (B-valvet). Delegerade hava

stannat vid att förorda det senare förslaget såsom det enligt delegerades

mening ändamålsenligaste och jämväl det minst kostsamma. Telegraflokalen

synes i stället kunna inrymmas i riksgäldskontorets A-valv, vettande åt Norrbro.

Den ovan föreslagna dispositionen av entresolvåningen förutsätter beredande

av andra lokaler åt kamrarnas notarier, för vilket ändamål endast

vissa delar av den s. k. jordvåningen stå till buds. Notarierna, som till

antalet äro sjutton i första kammaren, därav tre förste notarier, och tjugu i

andra kammaren, därav fyra förste notarier, hava under de senaste åren.

med bortseende från de mörka gårdsrummen, vilka mer undantagsvis kommit

till användning, i entresolvåningen disponerat respektive fem rum (därav

ett större) och sex rum (därav ett större). Klagomål hava emellertid vid

upprepade tillfällen framställts över de upplåtna utrymmenas otillräcklighet

och kunna ej heller anses obefogade. Ett något större antal rum — åtminstone

tolv — synes därför böra för ändamålet reserveras i jordvåningen.

I detta sammanhang anse sig delegerade böra lämna eu redogörelse för,

huru jordvåningens utrymmen för närvarande äro disponerade.

I den södra längan disponera tryckeriexpeditionen och kanslideputerade

sammanlagt åtta rum. De återstående två rummen i denna länga äro upplåtna

åt restaurangen, som jämväl disponerar två av rummen åt Norrbro

söder om stora ingången. De återstående tre rummen därstädes bebos av

riksgäldskontorets förste vaktmästare. Av rummen åt Norrbro mellan störa

ingången och riksgäldskontorets port har det närmast stora porten liggande

kommit till endast ringa användning, varemot de tre andra äro upplåtna

till bostad åt den portvakt, som bevakar ingången till riksgäldskontoret och

första kammaren. De två rummen mot Norrbro norr om riksgäldskontorets

port disponeras av riksgäldskontoret, likaså de två östligaste rummen

i norra längan. De närmast följande fem rummen därstädes äro upplåtna

till bostäder åt riksdagshusets biträdande maskinist och riksdagsbibliotekets

förste vaktmästare. Vidare äro tre rum upplåtna såsom lunclilokaler

åt riksgäldskontorets personal. Nordvästra hörnrummet användes

såsom tjänsterum för materialförvaltaren. Alla rummen i västra längan

disponeras såsom bostäder, nämligen norr om stora porten åt Drottninggatans

förlängning av materialförvaltaren och en riksgäldskontorets vaktmästare

och söder om stora porten av den andre portvakten och övermaskinisten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Då det nu gäller att för riksdagens eget behov iordningställa så stora

utrymmen som möjligt inom byggnaden, hava delegerade ansett såsom självfallet,

att bostäder för framtiden böra tillhandahållas endast de befattningshavare,

vilkas arbete är av den art, att de böra vara boende inom fastigheten.

Det är sålunda utan vidare klart, att riksgäldskontorets vaktmästare

böra avflytta under nästkommande år, och hava delegerade anmodat riksgäldsfullmäktige

att vidtaga åtgärder härför. Däremot torde följande befattningshavare

alltjämt böra kvarbo i huset, nämligen materialförvaltaren,

övermaskinisten, biträdande maskinisten och de båda portvakterna. Den

ene av dessa senare kan visserligen efter riksgäldskontorets avflyttning

möjligen anses överflödig, men då båda äro uppförda på ordinarie stat, kan

något avskedande för närvarande ej ifrågakomma. Den äldre av portvakterna

ingår för övrigt år 1931 i pensionsåldern, och bör då frågan om indragning

av hans tjänst komma under omprövning. — Bland delegerade

har ifrågasatts, huruvida tillräckliga skäl tala för bifall till en av riksdagsbibliotekets

styrelse gjord framställning om fortsatt upplåtande av bostad i

riksdagshuset åt bibliotekets förste vaktmästare. Efter övervägande av

frågan hava delegerade emellertid stannat vid att förorda, att nu ifrågavarande

befattningshavare tills vidare må disponera en bostadslägenhet i

huset.

De lokaler i jordvåningen, som äro upplåtna åt tryckeriexpeditionen,

kanslideputerade och restaurangen, äro även för framtiden erforderliga för

sina respektive ändamål. Efter överflyttning av biträdande maskinisten

och biblioteksvaktmästaren till de bostäder, som nu disponeras av förste

vaktmästaren och en vaktmästare i riksgäldskontoret, skulle efter riksgäldskontorets

avflyttning till Rosenbad för riksdagens eget behov bliva tillgängliga

rummen i jordvåningens norra länga med undantag av det åt materialförvaltaren

upplåtna — tillhopa tio — samt de två rummen åt Norrbro intill

riksgäldskontorets port. Därest djen nuvarande trappan till riksgäldskontorets

lokaler borttages såsom obehövlig efter anordnandet av förut

omförmälda förbindelse till stora uppgången, kan ytterligare ett rum inredas,

varigenom antalet tillgängliga rum i ifrågavarande del av jordvåningen

ökas till tretton. Då, såsom nämnts, för notarierna krävas åtminstone tolv

rum samt på grund av de förordade, förändrade dispositionerna av vissa

lokaler i huvudvåningen torde bliva erforderligt att åt andra kammarens

förste notarier, vilka pläga använda kammarens justeringsrum såsom

arbetslokal, upplåta ett särskilt rum, synes det lämpligast, att notarierna

få disponera nyssnämnda tretton rum. Av dessa torde de rum, som äro

belägna närmast nordvästra ingången böra i främsta rummet avses för andra

kammarens notarier och de längre bort belägna för första kammarens.

Denna förflyttning skulle visserligen innebära, att notarierna — särskilt

andra kammarens — finge längre väg från plenisalarna till sina arbetsrum

än för närvarande, men torde detta ej medföra någon större olägenhet.

Vid upplåtande av förenämnda rum i jordvåningen åt notarierna erfordras

därstädes vissa ändringsarbeten, såsom inredande av toaletter, borttagande

av nuvarande köksinredningar m. m., vilket allt framgår av arkitekten

Johanssons ritningar. Vidare torde det bliva nödvändigt att förändra den

nuvarande konduktörshissen i nordvästra hörnet till kombinerad knapp- och

konduktörshiss, en åtgärd, som även i övrigt synes vara lämplig. I sammanhang

därmed torde böra inmonteras en visareapparat, som angiver

hissens rörelseriktning.

Till maskinskrivningsrum synes åtminstone tillsvidare kunna användas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

13

det redan nu disponibla rummet i jordvåningen närmast norr om stora

vestibulen. Rummet är avsett att under riksdagarna upplåtas åt någon

byrå eller person, som är villig att för riksdagsmännens räkning utföra

skrivarbeten. De tre återstående rummen i jordvåningen mellan riksgäldskontorets

ingång och stora porten åt Norrbro, vilka framdeles kunna bliva

lediga efter den äldre portvaktens avgång, synas då kunna komma till god

användning såsom arbets- och mottagningsrum för andra kammarens ledamöter,

vilka, såsom ovan nämnts, skulle erhålla endast högst fyra sådana

rum i entresolvåningen. Eventuellt kunde jämväl något av ifrågavarande

rum i jordvåningen upplåtas till maskinskrivning, därest ovannämnda för

detta ändamål avsedda rum skulle visa sig otillräckligt.

Till delegerade har framförts såsom ett önskemål, att på lämpligt ställe

i närheten av plenisalarna anordnas skåp med fack eller lådor, som kunde

upplåtas åt riksdagens ledamöter för förvarande av handlingar. Delegerade,

som ansett detta önskemål böra tillgodoses, hava låtit arkitekten Johansson

upprätta förslag till anbringande av dylika skåp å platser, som därför synts

lämpligast, nämligen i korridorerna utanför respektive kammares klubbrum.

Kostnaden för dessa fackskåp, varå ritningar härmed överlämnas, har beräknats

till 11,200 kronor, därav 6,560 kronor för andra kammaren och

4,640 kronor för första kammaren.

För avhjälpande av ett par olägenheter, som länge gjort sig gällande,

nämligen dels det otillräckliga utrymmet mellan de yttre och inre dörrarna

i riksdagshusets huvudentré åt Norrbro, dels ock kylan och draget i huvudvestibulen

har arkitekten Johansson utarbetat förslag till inflyttande av

mellandörrarna och anordnande av värmekammare å ömse sidor i vindfånget.

Dessa arbeten, vilkas utförande delegerade vilja förorda, hava beräknats

kosta 1,500 kronor. Ritningar medfölja detta utlåtande.

I detta sammanhang anse sig delegerade böra omförmäla en uppkommen

fråga angående ommöblering av riksdagshusets matsal. Sedan riksgäldsfullmäktige

under sistlidna augusti träffat avtal med Stockholms allmänna

restaurantaktiebolag rörande handhavande av restaurationsrörelsen i riksdagshuset

under 1926 års lagtima riksdag, gjorde bolaget under hand hos

fullmäktige framställning angående vissa omändringsarbeten i restaurantlokalerna

samt anskaffande av nya möbler därstädes. Ett förslag till lokalernas

omdaning utarbetades sedermera på uppdrag av bolaget av arkitekten

Ahlberg. Förslaget, vars genomförande bei’äknades draga en kostnad av

60,000 kronor, avsåg såväl den fasta inredningen i matsal och kaférum som

det nuvarande matsalsmöblemangets ersättande med nytt. Riksgäldsfullmäktige,

som funnit detta förslag allt för vittgående och i varje fall ej

kunna genomföras utan att anslag beviljades av riksdagen, anhöllo under

sistlidna september om ett uttalande av delegerade i ärendet. Efter frågans

övervägande förklarade sig delegerade ej kunna tillråda fullmäktige att för

riksdagen framlägga förslag om mera genomgripande och dyrbara förändringar

i restaurantlokalerna, varemot en komplettering och förbättring

av lokalernas möblemang syntes delegerade befogat. Med anledning därav

införskaffade restaurantbolaget, enligt vad delegerade inhämtat, alternativa

anbud å en del nya möbler ävensom gardiner och armatur för matsalen.

Sedan riksdagens revisorer på begäran av fullmäktige tillstyrkt antagande

av ett alternativ, slutande å omkring 17,000 kronor, hava fullmäktige uppdragit

åt bolaget att ombesörja anskaffandet av de nya möblerna m. ra.,

och beräknas ommöbleringen vara verkställd vid början av 1926 års riksdag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Delegerade lämna här nedan en sammanfattning av sina förslag till förändrade

lokaldispositioner inom riksdagshuset.

De lokaler i attikvåningen, som disponeras av andra kammarens tillfälliga

utskott nr 2 — 5, sammanslås och ombyggas till en lokal för partisammanträden.

I sammanhang därmed anordnas eventuellt en bättre trappförbindelse

mellan statsutskottets korridor och attikvåningen.

I utskottsvåningen vidtages endast den förändringen, att konstitutionsutskottets

lokaler utökas med första lagutskottets ordföranderum samt i

stället till sistnämnda utskott upplåtes ett av de ruin, som vinnas genom

delning av särskilda utskottets avdelningsrum.

I entresolvåningens södra del upplåtes ett rum åt riksdagens kvinnliga

ledamöter och ett till socialdemokratiska partiets förtroenderåd. Första

kammarens andre vice talman ävensom vaktmästarna bibehålla sina hittillsvarande

rum, varefter återstående tio rum inredas till enskilda mottagningsoch

arbetsrum för riksdagens ledamöter (något av dessa rum upplåtes möjligen

åt något av de mindre partiernas förtroenderåd).

Dispositionen av huvudvåningen bibehålies oförändrad med undantag av

att andra kammarens sekreterare förflyttas till nuvarande justeringsrummet

och att till justeringsrum i stället upplåtes socialdemokratiska partiets nuvarande

förtroenderådsrum samt att till andra kammarens andre vice talman

upplåtes det hittillsvarande sekreterarerummet.

I bottenvåningen vidtagas nedanstående förändringar. Det rum åt söder,

som hittills disponerats av konstitutionsutskottet, upplåtes åt ett av andra

kammarens tillfälliga utskott. — Riksgäldskontorets nuvarande lokaler

disponeras på följande sätt. Riksgäldsfullmäktiges sessionsrum upplåtes åt

statsråden ; deputerades båda rum sammanslås och inredas såsom lokal åt

ett tillfälligt utskott. Riksgäldssekreterarens rum och kanslirummet inredas

efter mellanväggens borttagande till sessionsrum för bankoutskottet. Nuvarande

sekreterarerummet och riksgäldskommissariens rum upplåtas jämväl

åt bankoutskottet. Nordöstra hörnrummet samt andra rummet söder därom

upplåtas åt två tillfälliga utskott, sedan sistnämnda rum fördjupats på sätt

förut angivits. Rummet mellan dessa två utskottslokaler reserveras för

förefallande behov. Statsskuldboksavdelningens stora expeditionsrum och

kassörens rum inredas efter mellanväggens borttagande till sessionsrum för

ett särskilt utskott. Det s. k. A-valvet upplåtes till telegrafstation. — Förbindelsen

mellan riksdagshusets stora uppgång och riksgäldskontorets del

av bottenvåningen anordnas genom nuvarande telegraflokalen och riksgäldskontorets

s. k. B-valv. Utrymmet under första kammarens plenisal, som

av riksgäldskontoret användes till arkiv och förvaring av riksdagstryck,

torde även efter riksgäldskontorets avflyttning behöva, åtminstone delvis,

disponeras av verket. Hinder synes emellertid ej möta, att riksdagsbiblioteket,

från vars sida förklarats föreligga behov av utökning av dess magasinslokaler,

får disponera ifrågavarande utrymme, i den mån detsamma ej erfordras

för riksgäldskontoret eller riksdagen.

I jordvåningen upplåtes hela längan mot norr (med undantag av materialförvaltarens

rum i nordvästra hörnet) samt de därmed sammanhängande

två rummen åt Norrbro ävensom det rum, som erhålles efter borttagande

av trappan till riksgäldskontorets lokaler (nuvarande vestibulen till riksgäldskontoret),

till kamrarnas notarier. Av de fyra rummen mellan riksgäldskontorets

ingång och stora porten upplåtes det närmast stora vestibulen

liggande till maskinskrivningsrum samt de tre övriga framdeles till arbets
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

15

och mottagningsrum för riksdagens ledamöter (eventuellt jämväl ett av

dessa till maskinskrivningsrum).

Kostnaderna för genomförande av de av delegerade sålunda föreslagna

förändringarna beräknas, på sätt i detalj framgår av arkitekten Johanssons

ovan omförmälda kostnadsberäkningar, uppgå till inalles 164,000 kronor,

fördelade på följande sätt: för partisammanträdeslokalen 60,000 kronor, för

ändringar i bottenvåningen 32,500 kronor (sedan posten 7,500 kronor för

kommunikationstrappa strukits och 12,000 kronor tillagts), för ändringar i

jordvåningen 19,000 kronor, för nya dörrar och mellanvägg i huvud- och

utskottsvåningen 3,000 kronor, för förvaringsskåp 11,200 kronor, för eventuell

trappförbindelse mellan statsutskottets korridor och attikvåningen

10,000 kronor, för ombyggnad av hissen i nordvästra hörnet 7,000 kronor,

för ändringsarbetena vid stora porten 1,500 kronor samt för oförutsedda

utgifter, arvoden m. m. 19,800 kronor.

Kostnaderna för anskaffning av möbler in. m. till de lokaler, som efter

riksgäldskontor® avflyttning skola inredas för riksdagen, ingå ej i ovannämnda

belopp. Delegerade hava ej ansett sig kunna framlägga något

kostnadsförslag i detta avseende, då för närvarande ej exakt kan angivas,

i vilken omfattning nyanskaffning av möbler m. m. kan bliva erforderlig.

Enligt vad delegerade inhämtat, hava riksgäldsfullmäktige i samband med

inköpet av fastigheten Rosenbad nr 5 till förmånligt pris av en förutvarande

hyresgäst i fastigheten övertagit ett större parti möbler, varav

möjligen en del ej erfordras för riksgäldskontorets behov, liksom en del av

inventarierna i riksgäldskontorets nuvarande lokaler säkerligen ej komma

att medtagas från riksdagshuset.

Delegerade hava emellertid låtit verkställa en ungefärlig uppskattning av

kostnaderna för anskaffning av möbler till de nya lokalerna för riksdagen,

slutande å ett belopp av 45,000 kronor. Delegerade hava därvid utgått

ifrån dels att möblerna i riksgäldskontorets sessionsrum komma att kvarlämnas,

dels att möblerna i bankoutskottets nuvarande lokaler, vilka äro

inköpta för riksbankens medel, överlåtas på riksdagen för ett belopp av

cirka 5,000 kronor dels ock att partisammanträdeslokalen kan möbleras

med stolar, som bliva disponibla genom omförmälda nyanskaffning av

möbler för matsalen, och i övrigt med bord och soffor m. in., som finnas i

riksdagshusets förråd. Den approximativt angivna kostnadssumman innefattar

ej anskaffningskostnaden för mattor, gardiner, armatur m. in. Under

1926 års riksdag torde, om så anses erforderligt, genom riksgäldsfullmäktiges

försorg kunna verkställas och för riksdagen framläggas en detaljerad

utredning rörande nu ifrågavarande kostnader för möbler m. m.

Delegerade övergå härefter till de frågor av estetisk natur, som varit

föremål för delegerades behandling. Såsom förut nämnts, hava delegerade

ansett följande frågor av denna art främst stå på dagordningen, nämligen

dekorering av kamrarnas plenisalar samt förändring av det gemensamma

samtalsrummet (stora galleriet) och förbättrande av korridorernas i huvudoch

utskottsvåningarna utseende.

Vid 1914 års senare riksdag väcktes en motion, i vilken hemställdes, att

riksdagen måtte besluta att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

genom arkitekten Aron Johansson och konstnären Axel Törneman låta utarbeta

plan till kompletterande dekorering av andra kammarens plenisal och

att därefter förelägga riksdagen, om möjligt redan samma års riksdag, den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

sålunda utarbetade planen för prövning och eventuellt godkännande. I avgivet

utlåtande förklarade sig bankoutskottet icke hava något att erinra mot

motionen och tillstyrkte bifall till densamma, dock med uttalande, att den

ifrågavarande planen borde åtföljas av kostnadsförslag. Utskottets hemställan

blev av riksdagen bifallen. Sedan efter anmodan av riksgäldsfullmäktige

dels plan och kostnadsberäkningar för ifrågavarande dekorering dels ock fem

skisser till de planerade målningarna in. m. uppgjorts samt berörda förslag

på utskottets anmodan underkastats granskning ur konstnärlig synpunkt av

en särskild nämnd, avgav utskottet den 29 augusti 1914 förnyat utlåtande i

ärendet, däri utskottet under hänvisning till ett av den sakkunniga nämnden

avgivet yttrande i övrigt anförde, att utskottet med hänsyn till de tryckta

tiderna icke ville föreslå riksdagen att fatta beslut angående dekoreringens

utförande. Förslaget föranledde i enlighet med utskottets hemställan icke

heller någon riksdagens åtgärd.

Under erinran om vad således år 1914 förekommit, väckte vid innevarande

års riksdag inom andra kammaren herr Rydén jämte fyra andra av kammarens

ledamöter en motion (nr 102), däri hemställdes, att riksdagen måtte dels

uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att genom konstnären Axel Törneman

och arkitekten Aron Johansson låta utföra kompletterande dekorering

av andra kammarens plenisal i enlighet med det förslag, som av fullmäktige

den 28 juli 1914 överlämnades, dels ock bemyndiga fullmäktige att av

anslaget till riksdagskostnader bestrida för denna dekorering erforderliga utgifter.

Till stöd för sitt förslag anförde motionärerna:

»Då förutsättningarna för uppskovet med slutförandet av plenisalens dekorering

numera icke längre föreligga, och dä det synts oss synnerligen önskvärt,

att denna dekorering måtte fullföljas i enlighet med den förut uppgjorda

och av vederbörande sakkunniga tillstyrkta planen i syfte att förläna

salen en mera enhetlig och ur skönhetssynpunkt tilltalande verkan, tillåta

vi oss att föreslå åtgärder i denna riktning. Enligt vad vi inhämtat, hava

jämväl de sakkunniga, som år 1914 yttrade sig över det då uppgjorda förslaget,

med undantag av konstnären Richard Bergig som under tiden avlidit,

förklarat sig vidhålla sin uppfattning om önskvärdheten av att 1914

års plan måtte komma till utförande. Kostnaderna för dekoreringen beräknades,

på sätt av det ovanstående framgår, år 1914 till 33,000 kronor,

vilket belopp med hänsyn till det ändrade penningevärdet numera torde få

höjas. Vi förutsätta, att utskottet härom från riksgäldsfullmäktige införskaffar

nödig utredning. Kostnaderna torde få bestridas av anslaget till

riksdagskostnader.»

I sitt över motionen avgivna utlåtande (nr 60) anförde bankoutskottet:

»Vid denna frågas senaste behandling förelågo såväl plan jämte kostnadsberäkning

som ock erforderliga skisser till de målningar, vilka voro avsedda

att utföras. Dessa skisser hava emellertid numera förkommit. Vid sådant

förhållande och med hänsyn jämväl till den långa tid, som förflutit sedan

ärendet sist behandlades, synas några åtgärder i motionens syfte icke böra

vidtagas, utan att en förnyad utredning först verkställes. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra, att riksdagen nyligen på förslag av utskottet uppdragit

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa en närmare utredning

av frågan om bland annat utförande av vissa anordningar inom riksdagshuset

för beredande åt riksdagen av större utrymme samt ökad bekvämlighet

och trevnad. Enligt vad utskottet inhämtat, hava fullmäktige anförtrott

ifrågavarande utredning åt en särskild delegation. Denna delegation

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

17

torde i samband med sina övriga uppdrag jämväl böra taga under övervägande,

vilka åtgärder lämpligen må vidtagas i avseende å den i motionen

berörda frågan om en kompletterande dekorering av andra kammarens

plenisal.

Erforderliga kostnader för frågans närmare utredning in. in. torde böra

bestridas av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader

för riksdagens hus.»

Utskottet hemställde, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att genom omförmälda

delegation närmare utreda, vilka åtgärder borde vidtagas i fråga om eu

ytterligare dekorering av andra kammarens plenisal.

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Berörda utlåtande har sedermera av riksgäldskontoret överlämnats till

delegerade för vidtagande av erforderliga åtgärder.

Genom delegerades försorg har avtal träffats med artisten Törneman om

utarbetande av fem skisser till ifrågavarande dekorering mot ett arvode av

3,000 kronor, som, i händelse herr Törneman sedermera erhölle uppdrag att

utföra dekoreringsarbetet, skulle avdragas å hans honorar därför. Enligt

vad delegerade inhämtat, hava ovan omförmälda, år 1914 utarbetade skisser

numera tillrättakommit, varom herr Törneman blivit underrättad.

Herr Törneman är för närvarande sysselsatt med utarbetande av nya

skisser. Så snart dessa föreligga färdiga, torde den närmaste åtgärden böra

bliva att, på sätt skedde år 1914, låta desamma underkastas granskning

av sakkunnig nämnd.

Då delegerade nu hava avslutat sina arbeten i övrigt, synes det vara

lämpligt, att herrar fullmäktige vidtaga erforderliga åtgärder för granskning

av ifrågavarande skisser samt därefter eventuellt för riksdagen framlägga

förslag om väggmålningarnas utförande. Sedan målningarna kommit

till stånd, synes efter samråd med konstnären böra upptagas frågan om

ommålning av plenisalen helt eller delvis i syfte att erhålla en i möjligaste

mån helgjuten karaktär å rummet.

Beträffande första kammarens plenisal lärer fråga framdeles uppkomma

att vidtaga åtgärder för denna sals försättande i värdigt skick i överensstämmelse

med andra kammarens.

Klagomål hava vid upprepade tillfällen framställts mot plenisalarnas

bänkar, som ansetts ej erbjuda kamrarnas ledamöter tillräcklig bekvämlighet.

År 1919 verkställde jämväl arkitekten Johansson på riksgäldsfullmäktiges

uppdrag eu undersökning rörande möjligheterna till förbättring i detta avseende.

Enligt denna utredning, varav eu avskrift här bilägges, skulle

emellertid en förändring av bänkarna på grund av det knappa utrymmet i

salarna icke låta sig göra utan att andra ännu större olägenheter uppstode.

Frågan föranledde ej heller någon riksgäldsfullmäktiges vidare åtgärd.

Delegerade få för övrigt framhålla, att, även om eu förbättring av bänkarna

ur utrymmessynpunkt vore möjlig, en sådan skulle bliva synnerligen kostsam,

då icke blott nya bänkar måste anskaffas utan även de nuvarande

uppvärmningsanordningarna i plenisalarna ombyggas. Vid sådant förhållande

anse sig delegerade ej kunna framlägga något förslag till förbättringar

i ifrågavarande avseende.

Vidare har anmärkts, att den artificiella belysningen i plenisalarna varit

mindre tillfredsställande. Av den undersökning, som med anledning därav

på delegerades föranstaltande verkställts av sakkunnig person, har emeller
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. S sand. /''/ höft. (Sr 21.) -

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

tid framgått, att en ej obetydlig förbättring vore att vinna genom en mindre

ändring beträffande de elektriska lampor, som finnas anbragta ovanför

kupolernas glastak. Denna ändring torde kunna vara genomförd redan till

1926 års riksdag.

Vidkommande härefter det gemensamma samtalsrummet (stora galleriet)

få delegerade erinra om att arkitekten Johansson år 1920 framlade ett

förslag till vissa förändringar därstädes med bibehållande av rummets nuvarande

karaktär, vilket förslag emellertid, då anmärkningar framställdes

däremot av tillkallade sakkunniga, år 1921 efterföljdes av ett nytt, mer

genomgripande förslag. På uppdrag av delegerade har arkitekten Ahlberg

därjämte utarbetat ett ävenledes omfattande förslag till ombyggnad av

ifrågavarande sal. Båda arkitekternas förslag avse borttagande av det

nuvarande välvda taket och dess ersättande med ett plant tak, varigenom

salens utseende skulle komma att väsentligen förändras. Anledningen till

utarbetandet av de ifrågavarande förslagen har främst varit den, att det

ansetts önskvärt att få utredd frågan om möjligheten att genom förändringar

i salen få större och lämpligare väggytor för upphängning av de nu

mycket illa placerade talmansporträtten. Enligt båda arkitekternas uppfattning

kan ej tillfredsställande plats beredas för alla porträtten utan företagandet

av ovanberörda ombyggnad av taket.

En dylik ombyggnad har beräknats draga eu kostnad av e:a 100,000

kronor. Med hänsyn till detta stora belopp hava delegerade ej ansett sig

kunna förorda något av förslagen till utförande. Förslagen åtfölja emellertid

detta utlåtande såsom bilagor.

Vissa mindre genomgripande åtgärder för förbättrande av rummets utseende

synas emellertid böra vidtagas. Framför allt torde en förändring

böra ske i fråga om talmansporträtten. Enligt delegerades mening böra de

nuvarande ramarna å porträtten utbytas mot smalare sådana och i samband

därmed vidtagas en omflyttning av porträtten, varvid ej flera av dessa bibehållas

i salen än att de därstädes kunna erhålla med hänsyn till den

nuvarande rumsarkitekturen lämpliga platser. De återstående porträtten

böra förflyttas till klubbrummen eller möjligen annorstädes inom riksdagshuset.

Eu av arkitekten Johansson verkställd undersökning har givit vid

handen, att, efter ramarnas utbytande på angivet sätt och minskning av

förstakammarporträtten till samma format som andra kammarens, något så

när god placering kan erhållas för inalles aderton porträtt. Då porträtten

av första kammarens talmän äro endast sju, kunna sålunda alla dessa

kvarhänga i galleriet, varemot tre av de tolv andrakammarporträtten måste

flyttas till annan plats. Kostnaden för anskaffande av nya ramar till de

femton porträtt, å vilka ramarna böra utbytas, har beräknats till 1,200 kr.

Framlidne statsminister Staaffs byst, som ej kan anses passa i galleriet,

torde böra förflyttas därifrån, vilket för övrigt är en förutsättning för att

nio talmansporträtt skola kunna beredas plats. Sedan den beslutade bysten

av förre statsminister Branting tillkommit, synas bysterna kunna placeras

antingen i sidorummet vid andra kammaren intill galleriet eller i passagen

mellan stora trapphuset och korridoren utanför statsrådsrummen, i vilket

fall de därstädes placerade sofforna måste borttagas, eller ock eventuellt i

den föreslagna lokalen för partisammanträden.

Det har ock ifrågasatts att i stora galleriet inlägga parkettgolv. Ehuru

detta obestridligen skulle vara ägnat att förhöja salens utseende, anse sig

delegerade dock ej kunna förorda detta tämligen kostsamma arbetes utfö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

19

rande för närvarande, då deil befintliga linoleummattan alltjämt befinner

sig i gott skick. Däremot vilja delegerade förorda inläggande av en c:a

tre och en halv meter bred matta längs hela salen. För mittpartiet bör

dock beställas en särskild matta, som följer rummets plankonturer. Kostnaden

för dessa mattor kan beräknas till omkring 12,000 kr. Önskvärt

vore ock att få det nu ganska mörka mittpartiet att framträda ljusare.

Detta kan måhända i någon män ernås genom lämpliga gardinanordningar

för fönstren. I varje fall synes det delegerade lämpligt, att fönstren liksom

ock de båda stora dörröppningarna å salens kortsidor förses med långa,

nedhängande gardiner resp. draperier för eu beräknad kostnad av omkring

1,600 kr. Möjligen kan ock ifrågakomma att anbringa stores för fönstren,

och torde dylika kunna anskaffas för c:a 600 kr. Vidare kan ifrågasättas

att förstärka möbleringen i salen med ett tjugutal fåtöljer, som skulle placeras

gruppvis kring borden vid sidorna. Kostnaden härför har uppskattats

till c:a 5,200 kr. — Slutligen har ifrågasatts att anskaffa fyra piedestaler

för att markera salens med överljus försedda mittparti, å vilka piedestaler

skulle anbringas plastiska konstverk, som åtminstone tills vidare torde

.kunna få lånas från Nationalmuseum. Provisoriska piedestaler av målat

trä kunna, om så skulle anses önskvärt, på försök uppsättas under riksdagen.

De båda förrummen vid sidan om stora galleriet torde böra förses med

möbler och några mindre konstverk, t. ex. gravyrer, samt mattor ävensom

gardiner för fönstren och draperier vid öppningen till kapprumskorridoren.

Kostnaden härför har approximativt beräknats till 1,500 kr. för vartdera

rummet.

Vad slutligen beträffar korridorerna i huvud- och utskottsvaningarna.

synes främst korridoren utanför statsrådsrummen böra ägnas någon omsorg

för att göras mera tilltalande. De åtgärder, som därvid böra ifrågakomma,

hava delegerade ansett vara följande. En del av de befintliga pilastrarna

borthuggas för vinnande av väggfält, lämpliga för upphängande av målningar

eller gravyrer, varjämte taket genom tvärbalkar avdelas i partiel-.

I fönstrens innerbågar insättes katedralglas, såsom fallet är i trapphusfönstren.

Ny, mera tilltalande armatur anskaffas. För nu omförmälda

åtgärder torde erfordras ett belopp av c:a 4,000 kr. — Vidare inlägges eu

gångmatta av röd färg och anbringas lambrekänger för fönstren för eu

beräknad kostnad av c:a 2,000 kr. Konstverk för väggarnas prydande torde

kunna erhållas som lån från Nationalmuseum.

För att avskilja ifrågavarande korridor och dölja de fula uppgångarna

till entresolvåningen uppsättas å ömse sidor i närheten av ingångarna från

hörntrapporna ett glasparti, försett med dörrar, för en beräknad kostnad av

c:a 1,300 kr.

I övriga korridorer i huvudvåningen förses fönstren med lambrekänger

och stores upp till losholzen, varjämte ny armatur eventuellt anskaffas.

Kostnaden härför har approximativt beräknats till 6,500 kr. En ommålning

av väggarna i behagligare färger bör ock ske men torde lämpligen anstå,

till dess renovering av korridoren blir erforderlig.

Åtgärder synas ock böra vidtagas för att försätta de kala och föga inbjudande

korridorerna i utskotts våningen i ett mera tilltalande skick. Härför

kan ifrågasättas att avgränsa de norra och södra korridorerna genom att

vid deras ändpunkter i öster uppsätta ett glasparti med genomgångsdörrar

för en beräknad kostnad av sammanlagt 1,300 kr. Alla fönstren förses

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtayide Nr 21.

med lambrekänger och stores för en kostnad, som uppskattats till c:a 2,000

kr. Ytterligare ett antal soffor — förslagsvis åtta — anskaffas för omkring

2,000 kr. ävensom eventuellt ny armatur för en kostnad av c:a 2,700 kr.

Vid nästkommande renovering målas väggarna i två färger, avdelande dem

horisontellt. Ovanför det undre partiet, som hålles i mörkare färgton, upphängas

förslagsvis Sven Anderssons på vinden förvarade porträttmedaljonger,

sedan de eventuellt bronserats. Denna upphängning kan för övrigt ske

även innan ommålning skett.

Vidare synes kunna ifrågasättas att belägga korridorerna i utskottsvåningen

med mörka gångmattor (förslagsvis 120 om. breda hårmattor).

Kostnaden för anskaffande av dylika har beräknats till c:a 3,700 kr.

Slutligen har bland delegerade ifrågasatts att bättre markera utgångarna

från korridorerna till trapphusen i nordvästra och sydvästra hörnen, vilka

utgångar nu ej skilja sig från övriga dörrar i korridorerna. Detta synes

enklast kunna ske på det sätt, att dörrkarmarna förflyttas utåt, varigenom

skulle bildas dörrsmygar inåt korridorerna, samt den övre delen av dörrfyllningen

av trä ersättes med glas. Detta arbete torde kunna utföras i alla

våningarna för en sammanlagd kostnad av 1,800 kr.

De avgivna kostnadsbeloppen för åtgärder i stora galleriet och korridorerna

uppgå sammanlagt till resp. 23,600 kr. och 27,300 kr. I dessa belopp,

som endast äro approximativt uppskattade, ingå ej kostnaderna för anskaffande

av ifrågasatta piedestaler i stora galleriet och ommålning av

väggarna i korridorerna.

De beräknade kostnaderna för i övrigt föreslagna ombyggnads- och inredningsarbeten

uppgå, såsom förut nämnts, till sammanlagt 164,000 kr. Med

tillägg av nyssnämnda två belopp utgöra således kostnaderna för av delegerade

föreslagna eller ifrågasatta åtgärder inom riksdagshuset inalles 214,900

kr., vartill emellertid komma kostnaderna dels för dekorering av kamrarnas

plenisalar, rörande vilka kostnader delegerade ej ansett sig kunna framlägga

någon beräkning, dels för nyssberörda ommålning m. m., dels ock

för erforderlig anskaffning av möbler m. m. till de lokaler, som efter riksgäl

dskontorets avflyttning skola inredas för riksdagen.

Stockholm den 16 december 1925.

HERM. LINDQVIST.

Bernh. eriksson.

G. LAGERB.JELKE.

G. KOBB.

K. von GEI.JER.

FELIX HAMRIN.

KNUT A. TENGDAHL,

John Häijglund.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.