Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

1926-03-04 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1926:23, Utlåtande, angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

Viskottet.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1926 kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt

arbete om den svenska riksdagen.

I skrivelse den 28 sistlidna januari hava fullmäktige i riksgäldskontoret,

efter erinran att 1925 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta verkställa

utredning angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete

om den svenska riksdagen, meddelat, att fullmäktige till fullgörande av

detta uppdrag tillsatt en kommitté, ävensom att denna kommitté, efter att

hava avslutat sina arbeten, till fullmäktige ingivit ett den 15 berörda januari

dagtecknat utlåtande och förslag i ämnet; och hava fullmäktige med förenämnda

skrivelse överlämnat detsamma till bankoutskottet. Sagda utlåtande,

som tidigare tryckts och utdelats i riksdagens kamrar, är såsom

bilaga fogat vid utskottets betänkande, och tillåter utskottet sig att hänvisa

till innehållet i detsamma.

I sin ovanberörda skrivelse hava fullmäktige tillika för egen del anfört

följande:

»Det ifrågasatta verket, som skulle allsidigt behandla såväl riksdagens

historiska utveckling som det nu rådande riksdagsskicket, bör såsom ett

verkligt standardverk på ett värdigt sätt hugfästa riksdagens 500-årsminne.

Beträffande sättet för kostnadernas bestridande hava kommitterade framlagt

två alternativ, nämligen dels att riksdagen för verkets utarbetande

beviljar ett anslag å 240,000 kronor att utgå med 30,000 kronor årligen

under en tid av 8 år, dels ock att riksdagen, med principiellt godkännande

av den å 240,000 kronor slutande kostnadsplanen, bemyndigar fullmäktige

att av anslaget till riksdags- och revisionskostnader i mån av behov ställa

erforderliga medel till redaktionskommitténs förfogande. Kommitterade

förorda det senare alternativet, till vilket fullmäktige även vilja ansluta sig.

Kommitterade hava slutligen föreslagit, att redaktionskommittén torde

vara skyldig att avlämna årsberättelser, däri kostnaderna närmare redovisades,

samt att i samband därmed för riksdagen snarast anmäla, om förskjutning

i de beräknade kostnaderna syntes inträda av sådant omfång,

att totala utgiften icke kunde hållas inom den från början bestämda ramen.

Mot detta förslag hava fullmäktige ej annat att erinra, än att berörda årsberättelse

med därtill hörande anmälan synes böra ingivas till fullmäktige

för att av dem överlämnas antingen, direkt till riksdagen eller ock till

bankoutskottet.»

Då utskottet anser det vara önskvärt att genom ett verk av historiskt

och statsvetenskapligt innehåll hugfästa femhundraårsminnet av den svenska

riksdagens tillvaro, vill utskottet för sin del, med biträdande av kommitténs

förslag i ämnet, förorda utgivandet av ett sådant verk, som allsidigt be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

5

handlar såväl riksdagens historiska utveckling som det nu rådande riksdagsskicket.

Kostnaderna för ett dylikt arbetes utgivande hava enligt

verkställda beräkningar1 uppskattats till 240,000 kronor, frånsett tryckningskostnaderna.

Beträffande sättet för kostnadernas bestridande har,

såsom fullmäktige erinra, kommittén framlagt två alternativ, antingen beviljande

av ett anslag å nyssnämnda belopp, att utgå med 30,000 kronor

om året under en tid av 8 år, eller ock bemyndigande för fullmäktige att

av anslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus i mån av behov ställa erforderliga medel till den blivande

redaktionskommitténs förfogande. Kommittén har förordat det senare alternativet,

till vilket jämväl fullmäktige anslutit sig. Även utskottet finner sig

böra biträda detta alternativ.

Vid arbetets utförande torde i huvudsak höra följas den plan, som i

sådant avseende av kommittén uppgjorts. Kommittén har emellertid särskilt

erinrat, att denna plan endast vore att anse såsom preliminär och

att därför avvikelser kunde komma i fråga under arbetets gång. Häremot

synes icke vara något att erinra, under förutsättning likväl att därav icke

föranledes någon kostnadsökning.

På sätt kommittén föreslagit, böra årsberättelser ingivas till fullmäktige,

och torde dessa berättelser sedermera böra tillställas bankoutskottet.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1:°) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i

huvudsaklig överensstämmelse med här ovan omförmälda

plan låta utgiva ett historiskt och statsvetenskapligt arbete

om den svenska riksdagen och

2:o) bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till

riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus i mån av behov för ifrågavarande ändamål

använda ett belopp av 240,000 kronor.

Stockholm den 4 mars 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp.

Dalberg, Enhörning, Ström, Abrahamsson, Östergren och Bodin; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Backlund, Hamrin, Suensson

i Betingetorp, Törnkvist i Bjav, Uddenberg i Varberg och Molander.

1 (Sid. 7—8 i kommitténs utlåtande).

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1926.

Kartong med rättelse i utskottets kläm l:o.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

1

Utlåtande

angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den

svenska riksdagen, avgivet till fullmäktige i riksgäldskontoret

den 15 januari 192(5.

Sedan med anledning av en inom riksdagen väckt motion riksdagen uppdragit

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa utredning angående

utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska

riksdagen, liava fullmäktige uppdragit åt undertecknade samt numera avlidne

liksarkivarien S. Clason att verkställa utredning och till fullmäktige avgiva

förslag i ämnet. Kommitterade hava till sekreterare antagit docenten Nils

Herlitz.

För fullgörande av sitt uppdrag hava kommitterade funnit sig böra företaga

vissa preliminära undersökningar. Sålunda har en provisorisk bibliografi

över litteratur angående riksdagen och dess historia blivit upprättad.

Vidare hava förarbeten gjorts för en översikt över viktigare otryckt material

till riksdagens historia, företrädesvis de i riksarkivet samt riksdagens och

dess utskotts arkiv förvarade aktsamlingar. Slutligen har, i och för beräkningar

angående den registrering av vissa riksdagshandlingar från frihetstiden,

som kommitterade föreslå, en försöksregistrering av en mindre grupp

av dylika handlingar ägt rum.

Kostnaderna för dessa undersökningar utgöra 1,240 kronor, kostnaderna

för kommitterades arbete i övrigt 936 kronor 25 öre, eller tillhopa 2,176

kronor 25 öre (bil. A).

Riksarkivarien Clason har verksamt och med stort intresse deltagit i kommitterades

arbete och närvarit vid alla sammanträden med undantag av det

denna dag hållna, vid vilket endast slutjustering av betänkandet förekommit.

Beträffande de hemställanden, som i betänkandet göras, har herr Clason i

alla delar varit ense med undertecknade. I

I den ovan omförmälda motionen anförde motionären till stöd för sin

hemställan bl. a. följande:

»År 1935 inträffar halvtusenårsminnet av den första med säkerhet kända

riksdag i vår historia. Det var som bekant under Engelbrekts befriande

resning, som representanter för adeln, prästerna, borgerskapet och bönderna

ar 1435 sammanträdde till ett riksmöte i Arboga. Första gången var, såvitt

hittills kända historiska källor angiva, bondeståndet företrätt vid ett svenskt

riksmöte. Under mer än fyra århundraden kom därefter den svenska riksdagen

att grundas på den indelning i riksstånd, vars konturer skönjas i

sammansättningen av riksmötet i Arboga.

Vid sidan av det engelska parlamentet är den svenska riksdagen den

äldsta alltjämt bestående folkrepresentationen i världen. I allt väsentligt

har den utvecklats på svensk grund och bjuder genom en mängd säregna

drag såväl historikern och den statsrättslärde som politikern och statsmannen

ett synnerligt intresse. Då därjämte den svenska riksdagens tillkomst

är förknippad med ett av vår historias dyrbaraste minnen — den

händelse som med all rätt betecknats som det svenska nationalmedvetandets

födelsestund — torde det vara självklart, att halvtusenårsminnet av riksmötet

i Arboga i sinom tid blir på ett värdigt sätt högtidlighållet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 8 samt. 19 käft. (Nr 22—23.)

533 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 2‘J.

Det angelägnaste, som framstår i samband med ett firande av detta lialvtusenårsminne,

synes mig vara skapandet av ett verkligt standardverk över

den svenska riksdagen. Ett sådant finnes icke. Vissa områden av riksdagens

historia kunna nog sägas vara nödtorftigt genomforskade, men mycket

återstår ännu i detta avseende. En mängd statsrättsliga arbeten och avhandlingar

över olika sidor av det svenska riksdagsskicket har under tidernas

lopp sett dagen, men viktiga sidor av detsamma sakna alltjämt en erforderlig

vetenskaplig behandling. Alla dessa arbeten äro därjämte utströdda

på de mest skilda publikationer: historiska arbeten, handböcker, gradualavliandlingar,

monografier över särskilda riksdagar, utgivna riksdagsakter,

biografier, memoarer o. s. v. Ett samlat, vetenskapligt och historiskt fulllödigt

arbete över den svenska riksdagen finnes icke. Skapandet av ett

standardarbete, innefattande såväl riksdagens historia som de viktigaste statsrättsliga

problemen angående densamma, framstår såsom eu synnerlig angelägenhet

av både historisk och praktisk art. På ett värdigare sätt synes

mig icke heller den svenska riksdagen kunna hugfästa lialvtusenårsminnet

av sin tillvaro än genom åstadkommandet av ett sådant arbete.»

I anslutning härtill och till en av motionären ingiven promemoria, som

nedan återgives, framhöll bankoutskottet i sitt över motionen avgivna utlåtande

»önskvärdheten av att i samband med firandet av den svenska riksdagens

femhundraåriga tillvaro ett arbete utgives rörande riksdagens historia

och de viktigaste statsrättsliga problemen rörande densamma.»

Kommitterade vilja för sin del uttala sin fulla anslutning till tanken att

"enom ett verk av historiskt och statsvetenskapligt innehåll hugfästa femhundraårsminnet

av den svenska riksdagens tillvaro. Riksdagens utveckling

utgör i Sveriges historia ett ämne av central betydelse. Trots det intresse,

som helt naturligt alltid ägnats detsamma av den historiska forskningen,

finnes alltjämt vidsträckta områden, som mycket ofullständigt utforskats.

Det är tillika ett önskemål att få resultaten av de talrika specialundersökningar,

som redan föreligga, sammanställda och bearbetade ur enhetliga synpunkter.

I båda dessa hänseenden kan mycket göras för att vinna ökad

klarhet i riksdagens organisatoriska utveckling, dess samband med statsskickets

utveckling i det hela och den utomordentligt betydelsefulla roll den

spelat på stats- och samhällslivets olika områden. Aven nutidens riksdagsskick

är ur liknande synpunkter förtjänt av den största uppmärksamhet. De

utredningar, som ägnats åt vissa delar därav, skulle behöva fullständigas

och de redan vunna resultaten sammanställas och bearbetas. Det statsvetenskapliga

intresse, som knyter sig till detta ämne, sammanhänger ej

minst med de historiskt betingade drag i riksdagens organisation, verksamhetsformer

och befogenheter, varigenom den bland nutidens riksförsamlingar

kommit att i många hänseenden intaga eu egenartad ställning. Jämte det

vetenskapliga intresset kommer här även ett rent praktiskt intresse i betraktande.

Motionären har i sin nyssnämnda promemoria med rätta erinrat

om behovet av att till riksdagsarbetets tjänst vissa betydelsefulla verksamhetsformer

och institutioner göras till föremal för mera ingående utied
ningar.

_ „ ,

Redan med vad nu anförts hava kommitterade angivit sin ståndpunkt till

den i den offentliga diskussionen framförda tanken att hugfästa riksdagens

femhundraårsminne endast genom ett utgivande, i större skala, av för riksdagens

historia viktiga urkunder. Dylika urkundspublikationer måste visserligen

anses vara synnerligen önskvärda för vinnande av insikter om riksdagens

verksamhet i dess enskildheter, ej minst dess mångahanda insatser

inom olika områden av den inre utvecklingen, och även som underlag för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

3

en vetenskaplig behandling av riksdagshistoriska forskningsuppgifter. Men

det synes obestridligt, att de icke kunna motsvara de syften, som, enligt

vad ovan antytts, kommitterade ansett böra vara ledande för det nu ifrågavarande

jubileumsverket. Över huvud taget synes frågan om dylika publikationer

av flera skäl lämpligen böra behandlas som en fristående fråga, utan

direkt sammanhang med frågan om nämnda verk. Kommitterade hava i eu

särskild framställning till Kungl. Maj:t som här bifogas (bil. B) närmare

utvecklat skälen för denna uppfattning och tillika, under åberopande av

ifrågavarande aktpublikationers synnerliga betydelse, hemställt att Kungl.

Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt höjande av det till riksarkivet

utgående anslaget för aktpublikationer, som kunna finnas erforderliga.

Då kommitterade sålunda ansett jubileumsverket böra bestå ej av urkundspublikationer

utan av en historisk och statsvetenskaplig bearbetning av ämnet,

hava kommitterade haft att taga under närmare övervägande arten och omfattningen

av denna bearbetning.

Motionären har i sin till bankoutskottet ingivna promemoria härom anfört

följande:

»För det historiska och statsrättsliga arbetet om den svenska riksdagen

har jag tänkt mig följande allmänna plan:

I. En allmän sammanhängande framställning om svenska riksdagens

uppkomst och utveckling fram till våra dagar.

Detta arbete måste läggas förhållandevis brett och förutsätter på åtskilliga

områden källforskningar. Så t. ex. i fråga om yngre medeltiden, där sannolikt

viktiga områden måste genomforskas i danska och vissa andra utländska

arkiv. Så ock beträffande frihetstiden, vilket skede spelar eu så oerhörp

roll för riksdagsskickets utveckling, men som hittills genomforskats övervägande

med hänsyn till den politiska historien i allmänhet.

Arbetet bör jämväl omfatta den riksdagshistoriska utvecklingen undertiden

efter 1866. Hela kampen om den allmänna rösträtten, rösträttsreformen

1907—09 och författningsrevisionen 1918—21 höra denna historiska framställning

till, även om viktigt källmaterial saknas för fällande av historiska

slutomdömen angående personers och partiers betydelse för utvecklingen.

Man torde böra beräkna, att detta allmänna riksdagshistoriska verk, som

bör avfattas på ett för en större allmänhet njutbart sätt, kommer att omfatta

åtskilliga band.

II. Speciella arbeten. Till det riksdagshistoriska verket böra knytas

vissa särskilda arbeten beträffande ärenden av större principiell eller praktisk

räckvidd inom vårt svenska riksdagsskick. Sålunda framträder i första hand

behov av en ingående undersökning beträffande gemensamma v oter ing sinstitutet,

där frånvaron av en samlad vetenskaplig framställning ideligen skapar svårigheter.

_ I viss mån gäller detta jämväl sammanjämkningsförfarandet, som

borde bli föremål för en mera ingående undersökning än den i den statsvetenskapliga

litteraturen hittills tillgängliga. Båda dessa arbeten komma

jämväl att fylla rent praktiska uppgifter i och för riksdagsarbetet.

Avhandlingar om exempelvis remisspraxis, propositionsvägran, interpellationsinstitutets

utveckling, försöken att genom massinstämmanden skapa eu

form för dagordning o. s. v. böra ingå i denna serie av verket.

Speciella _ egendomligheter för svenskt riksdagsskick, såsom decliargeförfarandet,

opinionsnämnden och ombudsmannainstitutionen böra erhålla en fyllig

framställning. Särskilt vore en ingående undersökning av förstnämnda institut

av stort praktiskt värde för den närmast kommande tiden, då detta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nu 2-1.

av åtskilligt att döma kommer att bli föremål för övervägande av riksdagen.

Statsrevisionen förtjänade att erhålla en historisk och statsvetenskaplig belysning.

Riksdagens verk — riksbanken och riksgäldskontor^ — borde även

erhålla en, låt vara begränsad, plats i verkets speciella del.

Åtskilliga andra specialavhandlingar torde under arbetets lopp framträda

som önskvärda eller nödvändiga,

III. Arbetets utförande. Det synes lämpligast, att riksgäldsfullmäktige

tillsätta en redaktionskommitté av exempelvis tre personer, som får övervakandet

av planläggningen om hand. Denna bemyndigas att tillsätta en ledare

för arbetet samt att bestämma om medarbetare för olika uppgifter. >

Det har för kommitterade först och främst stått klart, att arbetet måste

bliva av betydande omfattning och hög kvalitet. Om värdefulla resultat

skola kunna ernås, är det nödvändigt att på de mycket olikartade områden,

varom här är fråga, förvärva medarbetarskap av framstående fackmiin, vilka

till grund för framställningen kunna lägga djupgående och omfattande forskningar.

Ämnet är dessutom så rikt, att dess behandling ovillkorligen kräver

ett stort utrymme. Om femhundraårsminnet skall firas på ett sätt, som

någorlunda svarar mot ämnets utomordentliga betydelse, kunna dessa fordringar

enligt kommitterades uppfattning ej eftergivas. Kommitterade instämma

sålunda till fullo med motionären därutinnan, att ett verkligt »standardverk»

måste skapas.

En första huvuduppgift för detta verk måste» vara den historiska: behandlingen

av riksdagens uppkomst och utveckling, dess organisation och

verksamhetsformer samt dess befogenheter och ställning i (ivrigt intill våra

dagar. Det kan här ej ifrågakomma att stanna vid en behandling av vissa

utvalda, hittills ej behandlade partier; eu »allmän sammanhängande framställning»

är, såsom motionären framhållit, vad som behöves.

En andra huvuduppgift är att mera ingående belysa det nät i da riksdagsskicket.

Motionären har här förordat eu monografisk behandling, ägnad åt

sådana speciella områden, som vore av »större principiell eller praktisk

räckvidd», och särskilt framhållit dels att utredningar angående vissa institut

— såsom gemensam votering, sammanjämkning, propositionsvägran

m. fl. — skulle »fylla rent praktiska uppgifter i riksdagsarbetet», dels att

»speciella egendomligheter för svenskt riksdagsskick» — såsom decliargeförfarandet,

ombudsmannainstitutionen in. fl. — borde erhålla eu fyllig framställning.

Kommitterade iiro ense med motionären om att dessa synpunkter

förtjäna ett särskilt beaktande. Det måste vid arbetets planläggning tillses,

att praktiskt betydelsefulla spörsmål bliva på ett sådant sätt behandlade,

att framställningen ger verkligt utbyte för riksdagsarbetet, och det måste

desslikes tillses, att egenartade institut i den svenska författningen bliva

på ett allsidigt sätt belysta. Men dessa syften kunna väl vinnas, även om

därjämte eftersträvas något annat och mera. Kommitterade vilja för sin

del även i avseende å det nuvarande riksdagsskicket föreslå en allsidig och

systematisk behandling. Det måste nämligen anses som en betydande fördel,

att behandlingen av det nutida riksdagsskicket likaväl som den historiska

framställningen får sträcka sig över ämnets alla delar. Även i fråga

om de partier därav, som ur de av motionären betonade synpunkterna te

sig mindre betydelsefulla, föreligger ett påtagligt intresse av en rikare vetenskaplig

belysning. Denna anordning utesluter emellertid icke, att vissa ur

en eller annan synpunkt viktigare ämnen erhålla en jämförelsevis fylligare

framställning. Behandlingen bör ej blott anknyta sig till ämnets statsrättsliga

sidor, frågan om den gällande rättens innebörd och tolkning, utan även

och i lika hög grad beakta och belysa riksdagsskicket, sådant det faktiskt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Xr 23.

o

gestaltar sig. Härvid hör å ena sidan belysning hämtas från statsvetenskapen,

särskilt genom jämförelse med andra representationer. Å andra

sidan tarvas även vid framställningen av nn rådande förhållanden ett historiskt

betraktelsesätt; på varje särskild punkt måste jämte det aktuella läget

den utveckling, som fört dit, vinna beaktande. Slutligen bör den inom

riksdagen förvärvade erfarenheten tagas i anspråk för en levande skildring

av praxis.

Kommitterade vilja således förorda ett verk, som allsidigt behandlar såväl

riksdagens historiska utveckling som det nu rådande riksdagsskicket.

En följd av detta program för verket i dess helhet blir att i olika partier

av detsamma en i viss mån olika disposition måste tillämpas. A ena sidan

synes den historiska behandlingen kräva en övervägande kronologisk disposition

av ämnet, där det ena tidevarvet behandlas efter det andra, och där

således utvecklingen av riksdagen i dess helhet vinner beaktande; olika

sidor i densamma — såsom sammansättning, verksamhetsformer, befogenheter

— måste liär ses i växelverkan med varandra. Å andra sidan är eu

övervägande systematisk disposition, en uppdelning efter ämnen, den enda

möjliga, då det nuvarande riksdagsskicket skall skildras.

Den fråga, som då uppstår, huru den övervägande historiska behandlingen

och den systematiska skola sammanknytas med varandra, synes kommitterade

böra lösas på följande sätt. Yerket bör inledas med eu övervägande

kronologiskt disponerad framställning av ståndsriksdagens historia

(t. o. in. 1865). För tiden fr. o. in. nämnda år (tvåkammarriksdagens Hd)

bör framställningen förgrenas efter ämnen; inom varje särskilt ämne vinner

såväl den historiska utvecklingen efter 1865 som det nuvarande läget beaktande.

På eu närmare prövning torde likväl böra ankomma, i vad mån

behandlingen av vissa ämnen inom den senare avdelningen för sammanhangets

skull lämpligen bör utgå redan från det nya statsskickets början 1809.

Kommitterade vilja starkt understryka, att den senare delen av framställningen

bör direkt anknyta sig till den föregående; synpunkterna bliva —

i den mån fråga är om utvecklingens förlopp — desamma efter som före

1865. Det är nämligen väsentligen samma historiska och statsvetenskapliga

problem, som uppkomma i de båda huvuddelarna. Du en annan disposition

föreslås vid behandlingen av den senaste utvecklingen och det nuvarande

riksdagsskicket än beträffande tiden före 1865, åsyftas således ingen tudelning

av ämnet. Skälet är för det första, att det för en avslutad period är

lättare att vinna en allmän överblick och eu säkrare uppfattning av växelverkan

mellan olika sidor av riksdagsskicket. För det andra föreligger givetvis

ett särskilt intresse av att mera ingående lära känna den senaste tidens

utveckling; med den större bredd, som sålunda här påkallas, följer med

nödvändighet framställningens förgrening efter ämnen.

Med avseende å innehållets fördelning inom de två avdelningarna har

av kommitterade uppgjorts en plan avsedd att något så när antyda den

relativa betydelse kommitterade ansett böra tillkomma olika delar av ämnet

och belysa verkets allmänna läggning samt tillika angiva den omfattning,

som verket i dess helhet synts böra erhålla för att kunna motsvara de krav,

som böra ställas på detsamma. Planen meddelas här med uttryckligt betonande,

att den endast är att anse såsom preliminär och under arbetets

fortgång bör kunna bliva föremål för modifikationer. Särskilt betonas i avseende

å senare avdelningen att rubriceringen icke är uttömmande utan

blott avser respektive volymers huvudsakliga innehåll.

I. Ståndsriksdagen (5 å 6 volymer).

1. Medeltiden och 1500-talet (ev. 2 volymer).

2. Tiden omkring 1600—1718.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

3—4. Tiden 1718—1809.

5. Tiden 1809-1865.

II. Tvåkammarriksdagen (7 ä 8 volymer).

6. Allmän inledning.

Riksdagens sammansättning (valrätt och valsätt, rösträttsfrågan m. in.).

Sammanslutningar inom riksdagen.

7. Riksdagens konstituerande och avslutning, förfarandet i kamrarna

(bl. a. sammanjämkning, gemensam votering) in. m.

8. Utskottsväsendet.

9. Riksdagens finansmakt.

10. Riksdagens lagstiftningsmakt, dess egen förvaltning (riksbank och

riksgäldskontor) och medverkan vid utrikespolitiken m. in.

11. Ministeransvarigheten, interpellationsinstitutet in. m.

12. Statsrevisionen, justitie- och militieombudsmännen in. m.

Sammanfattning.

Verket skulle enligt denna plan komma att omfatta 12 ä 14 volymer om

i genomsnitt 25 16-sidiga ark (i format motsvarande den å Norstedt & Söners

förlag utkommande nya upplagan av Sveriges historia). Härav skulle 5 ä 6

volymer komma på den förra, 7 ä 8 på den senare avdelningen.

Verket bör alltigenom hållas på en vetenskaplig nivå, men därjämte bölden

fordran uppställas, att formen bliver lätt tillgänglig för den historiskt

och politiskt intresserade allmänheten. Kommitterade hava ingående dryftat

möjligheten att bland vårt lands vetenskapsmän (historiker och statsvetenskapsmän)

finna för de olika uppgifterna lämpade medarbetare och vilja

som sin övertygelse uttala, att härutinnan intet hinder skall möta för planens

förverkligande. För vissa delar av skildringen av det nutida riksdagsskicket

är det högeligen önskvärt att förvärva intresserad och sakkunnig medverkan

av personer med praktisk erfarenhet från riksdagslivet.

Enligt kommitterades övertygelse blir det erforderligt att särskilt anordna

åtskilliga förberedande undersökningar och utredningar av den omfattande

och tidskrävande natur, att det ej lämpligen kunna företagas av vederbörande

författare själva. Redan på sakens närvarande stadium har det framstått

som nödvändigt, att såsom grundval för skildringen av frihetstidens historia

företages en ingående registrering av vissa serier otryckta riksdagshandlingar

från denna tid, vilken för övrigt vid sidan av sin nytta för det riksdagsliistoriska

arbetet skulle vara av synnerlig betydelse även för andra

forskningar i Sveriges inre historia. Till grund för en dylik registrering

torde böra läggas en för kommitténs räkning uppgjord plan (bil. C.). Het

skulle vidare vara önskvärt, att den ovan omforma Ida bibliografien bleve

fullständigad; den kunde säkerligen bliva till nytta ej blott för den historiska

och statsvetenskapliga forskningen utan även för det praktiska riksdagsarbetet.

Vid kommitterades överläggningar har dryftats tanken att i sinom tid

på grundval av det nu föreslagna verket låta utarbeta en kort sammanfattning

av ämnet i dess helhet, vilken även kunde översättas till främmande

språk och därmed i utlandet öka den nu så bristfälliga kännedomen om

Sveriges egenartade historia och statsskick. Kommitterade hysa sympati

för tanken, men då dess realiserande kräver tillgång till det färdiga störa

verket, synes det vara för tidigt att nu närmare ingå på frågan.

Verkets ledning torde böra anförtros åt en redaktionskommitté om förslagsvis

Eyra ä fem ledamöter, utsedda så att både den historiska och statsveten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

i

skapliga forskningens och det praktiska riksdagsarbetets synpunkter bliva

företrädda, samt en av denna kommitté utsedd redaktör. Det synes oss

angeliiget, att för sistnämnda uppdrag förvärvas eu person med hög vetenskaplig

kompetens och förmåga att leda ett stort anlagt arbete. Kommittén

bör även utse eu redaktionssekreterare, tillika kommitténs sekreterare. Den

allmänna planen för verket torde, inom ramen av det av riksdagen lämnade

uppdraget, böra fastställas av redaktören och kommittén i förening; de

böra även samfällt fördela arbetet mellan olika författare. Dessutom böra

frågor av ekonomisk innebörd och andra viktigare spörsmål underställas

kommittén. I övrigt bör kommittén rådfrågas, när redaktören så finner för

gott, ävensom i den mån så befinnes lämpligt biträda honom med granskning

av manuskript m. m. Den egentliga ledningen av arbetet torde böra ankomma

på redaktören, som sålunda närmast finge att svara för arbetets

planmässiga bedrivande, för enhetlighet i behandlingssättet, innehållets fördelning

i enskildheter in. in.

Arbetet bör så bedrivas, att det är fullbordat till riksdagens femhundraårsjubileum.

Det torde visa sig him pligt, att de delar — särskilt de historiska

—, som tidigare kunna färdigskrivas, också bliva tidigare publicerade.

Kostnaderna för verket äro givetvis svåra att beräkna, i all synnerhet som

arbetet måste pågå under en lång följd av år, och tryckningen ej kan påbörjas

förrän efter flera års förlopp. Följande beräkning må dock framläggas.

I författarhonorar bör man enligt kommitterades mening räkna med ett

belopp av 300 kronor per ark. Enligt vad kommitterade erfarit, motsvarar

detta belopp den ersättning, som lämnats för historiska arbeten av jämförlig

karaktär. Man kommer då med 12 volymer till ett sammanlagt honorarbelopp

av 90,000 kronor och med 14 volymer till 105,000 kronor. Det synes

vara lämpligt att räkna med 100,000 kronor.

I vissa fall måste emellertid ytterligare kostnader i samband med författandet

beräknas. Yissa forskningsuppgifter äro, som redan nämnts, av den

krävande art, att särskilda undersökningar måste anställas för deras underlättande.

Den föreslagna registreringen av vissa riksdagshandlingar från frihetstiden

har beräknats komma att taga inemot 3 år i anspråk och draga

en kostnad av 24,000 kronor. Men härutöver kan för mera svårbearbetade

områden befinnas skäligt att giva författarna särskilda anslag för forskningar,

kopiering av akter m. m. Slutligen erinras om angelägenheten, att den förut

omförmälda bibliografien blir fullbordad. För dessa ändamål anse sig kommitterade

böra beräkna ett belopp av 40,000 kronor, eller, tillhopa med

kostnaden för nyss berörda registrering, 04,000 kronor.

Redaktionskostnader. Kommittén beräknar per år under åtta år ett redaktörsarvode

av 5,000 kronor och ett redaktionssekreterarearvode av 2,500

kronor, inalles 60,000 kronor.

Då det är svårt att beräkna den tid, som verkligen åtgår för de olika

medlemmarna av redaktionskommittén, synes det vara lämpligast, att de åtnjuta

ett bestämt årsarvode, jämte reseersättning vid resor till och från

sammanträden men däremot icke vanligt kommittéarvode. Arvodena för

redaktionskommittén torde böra beräknas till sammanlagt 2,000 kronor per

år eller för åtta år 16,000 kronor. Redaktören bör hava säte och stämma i

kommittén utan att härför äga uppbära särskilt arvode.

Vid bedömande av den sålunda beräknade sammanlagda redaktionskostnaden

76,000 kronor bör tagas i betraktande, huru maktpåliggande och grannlaga

redaktionens uppgifter bliva i ett verk, där ledningen och författarna

måste stå i ständig växelverkan och där planläggningen av varje särskild

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

del även i enskildheter måste bliva föremål för ledningens övervägande, om

ej enhetligen skall äventyras.

Kostnaderna, exklusive tryckning, uppgå enligt ovanstående till:

Författarehonorar ................................. 100,000 kronor

Utredningar m. m..................................... 64,000 »

Redigering .............................................. 76,000

Summa 240,000 kronor.

Tryckningskostnaderna ingå icke i denna siffra. Eu blivande redaktionskommitté

bör i sinom tid ingå med särskild framställning i detta ämne. I

samband därmed bör förslag framläggas rörande lämpligaste formen för försäljning

till allmänheten av arbetet i dess helhet och av enstaka band.

Det har emellertid synts lämpligt att redan nu söka vinna någon uppfattning

av tryckningskostnaderna enligt nuvarande priser. Om man utgår

ifrån en genomsnittsupplaga på 4,000 exemplar — vissa delar torde få tryckas

i större upplaga, andra däremot i mindre — och räknar varje volym till 25

ark å 16 sidor i samma format som den å P. A. Norstedt & Söners förlag

utgivna nya upplagan av Sveriges historia, så skulle enligt offert från ett av

våra största tryckerier kostnaden per volym (med mycket gott papper, inklusive

häftning och omslag) kunna beräknas till cirka 6,600 kronor eller för

12 volymer nära 80,000 kronor och för 14 volymer något över 92,000 kronor.

Kommittén har i detta överslag icke beräknat kostnader för illustrationer.

Skulle det synas eu redaktionskommitté önskvärt att sådana intagas i arbetet,

får särskild framställning beträffande därav förorsakad kostnadsökning

göras.

Riksdagen kommer väl antagligen att utlämna arbetet gratis till sina

medlemmar, ämbetsverk m. fl., men någon del av upplagan bör dock kunna

säljas. Det är måhända ej uteslutet, att avtal skulle kunna träffas med

större förlagsfirma om bestridande av vissa kostnader mot disposition av

viss del av upplagan. Ett annat alternativ är att överlämna till större förlag

att för riksdagens räkning distribuera arbetet till försäljning och redovisa

inflytande medel efter avdrag av omkostnaderna. Det är omöjligt att härom

uppgöra några beräkningar, men det synes ej alltför optimistiskt att antaga

att åtminstone en avsevärd del av tryckningskostnaden kan ersättas genom

försäljning.

De kostnader, som verket sålunda enligt kommitterades beräkningar

skulle komma att draga, synas i betraktande av dess stora betydelse ej böra

framkalla betänkligheter, allra minst om de jämföras med de summor, som

dels staten själv vid olika tillfällen anslagit för forsknings- och utredningsuppgifter,

dels ock eljest ofta offrats för hugfästande av jubiléer av långt

mindre allmän betydelse än det nu ifrågavarande. Kommitterade vilja erinra

om den offervillighet, som i sådana fall visats av kommuner, industriella

företag, föreningar m. m. och om de erkännansvärda insatser, som därmed

gjorts i utforskandet av vårt lands inre historia. Riksdagen har nu enligt

kommitterades mening tillfälle att åstadkomma ett vetenskapligt arbete axutomordentlig

betydelse, ägnat att giva rik belysning åt det svenska samhällsskickets

historia och nuvarande gestaltning. Betydelsen av det arbete,

som här föreslås, kommer emellertid förvisso ej att inskränka sig därtill,

att viktiga rön bliva framlagda i själva jubileumsverket. Därutöver kan

nämligen, om riksdagen på detta sätt giver sitt stöd åt den historiska och

statsvetenskapliga forskningen, med säkerhet påräknas, att dennas intresse

kommer att i eu helt annan grad, än eljest vore att förvänta, inriktas mot

de historiska och statsvetenskapliga problem, vilka, utan att direkt falla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

t)

inom jubileumsverkets ram, anknyta sig till den svenska riksdagens öden

ocli dess insatser i stats- och samhällsliv. Kommitterade tro sig sålunda

kunna uttala den förvissning, att ett anslag till det här ifrågavarande ändamålet

skulle bliva i högsta grad fruktbringande.

I avseende å de former, varunder medel skulle ställas till förfogande för

verkets utarbetande, synas två olika vägar kunna ifrågakomma.

Kommittén har beräknat tiden för arbetets färdigställande till 8 år och

kostnaderna, exklusive tryckning, till 240,000 kronor, att successivt utgå.

Utgifterna bliva naturligtvis växlande år från år, men arbetet skulle tryggas,

om riksdagen beviljade ett anslag per år av 30,000 kronor under 8 år, att

ställas till riksgäldskontorets förfogande med rätt för redaktionskommittén

att utfå erforderliga belopp.

Enligt kommitterades uppfattning är emellertid den anslagsformen att

föredraga, att riksdagen, med principiellt godkännande av den berörda, å

240,000 kronor slutande kostnadsplanen, uppdrager åt riksgäldsfullmäktige

att i mån av behov ställa till redaktionskommitténs förfogande erforderliga

medel av anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m. Denna senare

anslagsform torde bättre kunna anpassas efter de under olika år varierande

utgifterna.

Redaktionskommittén bör vara skyldig att avlämna årsberättelser, däri

kostnaderna närmare redovisas, samt att i samband därmed för riksdagen

snarast anmäla, om förskjutning i de beräknade kostnaderna synes inträda

av sådant omfång, att totala utgiften icke kan hållas inom den från början

bestämda ramen.

Med stöd av vad sålunda anförts få kommitterade föreslå, att riksgäldsfullmäktige

måtte hos riksdagen hemställa, att riksdagen ville, med godkännande

i princip av det i skrivelsen innefattade programmet för ett historiskt

och statsvetenskapligt verk om den svenska riksdagen i anledning av dess

500-årsjubileum, uppdraga åt riksgäldskontoret att, på sätt i skrivelsen angivits,

föranstalta om verkets utgivande och ur förslagsanslaget till riksdagsocli

revisionskostnader utanordna för ändamålet erforderliga medel.

Stockholm den 15 januari 192b.

Karl Hildebrand.

Axel Bruset vite. Vänier Rydén.

Nils Herlitz.

Kostnader

Bil. A.

för kommittén för utredning angående utgivande av ett historiskt och

statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

Bibliografi över litteratur angående riksdagen och dess

historia................................................................................. kronor 400: —

Undersökningar om arkivalier rörande riksdagens historia .. >, 216: —

Utredning i och för ifrågasatt registrering av riksdagshandlingar

från frihetstiden...................................................... » 624: —

Dagtraktamenten och reseersättning åt kommitténs ledamöter

....................................................................................... > 601:25

Arvode åt sekreteraren.............................................................. » 300: —

Renskrivning ............................................................................. » 35:_

Kronor 2,176: 25

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

Avskrift.

Bilaga B.

Till Konungen.

Sedan 1925 års riksdag besluta att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontor

att låta verkställa utredning angående utgivande i samband med

firande av svenska riksdagens femhundraåriga tillvaro av ett historiskt och

statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen, hava fullmäktige anmodat

oss undertecknade att verkställa nämnda utredning. Under våra överläggningar

i anledning härav har till prövning även upptagits frågan, om, i anslutning

till vissa under pressdiskussionen i ämnet framförda uppslag, åtgärder

borde vidtagas för att föranstalta om utgivande genom riksgäldskontor

vid sidan av ifrågavarande historiska och statsrättsliga arbete jämväl

av urkundspublikationer till riksdagens historia. Vid vår behandling av

sistnämnda spörsmål hava vi ansett oss böra avstå från att tillstyrka åtgärder

av nämnda slag. Det är visserligen uppenbart, att sådana aktpublikationer

måste för afl framtid vara av största betydelse för all forskning

rörande riksdagens historia och de mångskiftande spörsmål, varmed den

sysslat under sin halvtusenåriga tillvaro, och att även det nu ifrågavarande

arbetet skulle av dem komma att draga synnerligt gagn. Emellertid höra

aktpublikationer sådana som de ifrågavarande sedan decennier i följd av

riksdagens beslut till de utgivningsarbeten, som iiro uppdragna åt riksarkivet

att verkställa, och det synes oss under sådana förhållanden icke ändamålsenligt

att föranstalta vid sidan därav om nya genom riksgäldskontoret utgivna

serier av dylika akter. Vi skulle även av den anledning finna detta

olämpligt, som i ena fallet — det historiskt-statsrättsliga arbetet — det är

fråga om eu publikation, som bör vara fullbordad till ett visst jubileumsår,

under det att i det andra fallet — aktpublikationerna — frågan gäller serier,

vilkas utgivande bör fortgå även därefter. Den utomordentliga betydelse,

som måste tillerkännas dessa aktpublikationer, synes oss emellertid påkalla

att deras utgivande i möjligaste mån påskyndas. Då nu, efter vad vi erfarit,

riksarkivet under hänvisning bland annat härtill i underdånig framställning

av den 31 sistlidna augusti hemställt om förhöjning av till dess aktpublikationer

utgående årsanslag, vilket trots flerdubbla publikationskostnader för

närvarande icke är högre än det sattes 1890, våga vi på det allra livligaste

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt

höjande av sagda anslag, som kunna finnas erforderliga.

Stockholm den 26 oktober 1925.

Karl Hildebrand.

Värner Rydén.

Axel Brusewitz.

Sam. Glason.

Nils Herlitz.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

11

Avskrift.

Bilaga C.

P. M.

Vid en registrering av otryckta riksdagshandlingar från frihetstiden äro

följande huvudgrupper av sådana att taga i betraktande.

1. protokoll hos a) stånden, b) sekreta utskottet, c) ståndens och sekreta

utskottets deputationer.

2. handlingar, som ingivits hos stånd, utskott och deputationer; skrivelser

från Kungl. Maj:t och andra, riksdagsrelationer från myndigheter, besvär

från prästerskapet, städerna, krigsbefälet, allmogen och andra, samt memorial

från dels riksdagsmän, dels enskilda personer.

3. betänkanden från de olika deputationerna, vilka betänkanden i regel

legat till grund för riksdagens (respektive sekreta utskottets) beslut.

4. riksdagens och sekreta utskottets expeditioner (huvudsakligen skrivelser

till Kungl. Maj: t).

Vid vår undersökning av det föreliggande registreringsspörsmålet har det

synts oss önskvärt att finna en väg, på vilken man, utan att komma in på

ett alltför vidlyftigt, tidskrävande och kostsamt arbete, dock skulle kunna

inom ej alltför lång tid vinna en överblick över det under varje särskild

riksdag väsentligaste stoffet. Från denna synpunkt ha vi kommit till det

resultat, att man för närvarande ej skulle angripa grupperna nr 1 och 2

utan hålla sig till grupperna nr 3 och 4.

I fråga om gruppen nr 1 torde stora svårigheter möta för en systematiskt

genomförd registrering. En fullständighet skulle fordra ett genomläsande

av protokollen blad för blad, och valet av uppslagsord skulle svårligen kunna

ske utan en viss ojämnhet. Till åtskilliga protokoll finnes emellertid redan

samtida register av intresse, som äro goda hjälpredor vid deras begagnande

och vilka kunde förtjäna att, om och när de register, som nedan föreslås,

befordras till trycket, jämte dem publiceras. Genom den av oss föreslagna

registreringen skulle för övrigt även det väsentliga av de i protokollen berörda

ämnena bliva förtecknat.

Gruppen nr 2 synes likaledes vara alltför omfattande för en registrering

i detalj. En sådan skulle ock möta synnerliga svårigheter, då den skulle

kräva tidsödande undersökningar av varje särskilt ärendes gång samt handlingarnas

förskjutning mellan olika arkivserier. En ingående registrering

skulle dessutom knappast ge full valuta för mödan — i betraktande av den

stora mängden av mindre viktiga ärenden. Likväl är det önskvärt att vinna

översikt över detta svåröverskådliga material. Detta syfte skulle kunna

vinnas genom en mera summarisk inventering och katalogisering av samtliga

till denna kategori hörande handlingar i ståndens, sekreta utskottets

och deputationernas arkiv. För en sådan äro vi emellertid ej nu beredda

framlägga någon plan.

Grupperna nr 3 och 4 stå med varandra i närmaste samband, i det att eu

riksdagens skrivelse i regel bygger på ett deputationsbetänkande. Yi föreslå

a) eu registrering av samtliga betänkanden från ständernas deputationer ’)

under frihetstiden, jämväl innefattande uppgift om betänkandenas behandling

i stånden, i den mån denna kan konstateras med ledning av påskrifter

l) Häri även inräknade protokollsutdrag m. fl. expeditioner, i den män sådana materiellt

haft karaktären av betänkanden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 23.

å själva betänkandena, och i samband därmed om riksdagens skrivelser till

konungen, ävensom b) en efter samma grunder anordnad registrering av bebetänkanden

från sekreta utskottets deputationer samt av expeditioner från

detta utskott. Ett sådant register bör enligt våra beräkningar kunna åstadkommas

för en summa av 16,400 ä 18,400 kronor. Man vinner med detta

register ej eu fullständig överblick över allt som förevarit hos ständerna, ej

heller över allt det i arkiven förvarade materialet. Men man får upplysning

om alla de ärenden, som kommit så långt, att betänkande avgivits, och

vinner i uppgifterna om betänkanden och deras handläggning ledtrådar för

uppspanande av därtill hörande handlingar. Arbetet skulle efter våra beräkningar

kunna göras på 3 år.

Stockholm den 24 oktober 1925.

Sam. Clason. Nils Herlitz.

Bilaga (till bil. C.).

Kostnad sberäkning.

Antalet betänkanden från ståndens deputationer har konstaterats vara:

1723 ..........................

................... 274

1755—56....................

................... 445

1769—70....................

................... 599

Med antagande, att antalet expeditioner till Kungl. Maj:t vid varje riksdag''

i perioden 1723—34 förhållit sig till antalet betänkanden från deputationerna

på samma sätt som vid 1723 års riksdag, ävensom att riksdagarna 1755—56

och 1769—70 på samma sätt äro representativa för resp. perioderna 1738—62

och 1765—72, har antalet betänkanden 1723—72 beräknats till 5,491 (antalet

expeditioner till Kungl. Maj:t samma tid, räknad siffra: 5,911). Hela antalet

av ståndens deputationers betänkanden 1719—72 torde ej kunna överstiga

Antalet av sekreta utskottets expeditioner till Kungl. Maj:t 1719—72 har

beräknats till omkring 4,500. För den del av registret, som belöper på sekreta

utskottets arbete, synes sålunda böra beräknas en omfattning motsvarande

högst Ä/4 av det förra.

För registrering genom ett arkivaliskt kunnigt kvinnligt skrivbiträde av

169 betänkanden 1755—56 har åtgått en tid av 90 timmar. För 6,000 betänkanden

bör beräknas............................................................................. 3,200 t:r.

För registret över sekreta utskottet beräknas enligt ovanstående... 2,400 »

5,600 t:r,

vilket med en timpenning av 1 kr. 50 öre utgör 8,400 kr.

Enligt gjorda beräkningar skulle för arbetets kontrollering och övervakande

erfordras 2 ä 3 timmar för varje dags (ä 7 timmar) avskrivningsarbete. För

t) 5

detta ändamål skulle sålunda åtgå X 5,600 t:r — 2,000 t:r, vilket med en

timpenning av 4 ä 5 kr. utgör 8,000 ä 10,000 kr.

Summa 16,400 ä 18,400 kr.

Denna summa kan av följande grunder komma att något ökas:

1. Till kontroll torde erfordras en i ovanstående kalkyler ej beräknad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 23. 13

genomgång dels av betänkanden i ståndens arkiv, dels av tryckta riksdagshandlingar.

2. I ovan anförda siffror å betänkanden till stånden ingå ej protokollsutdrag.

3. Det synes oss önskvärt, att för arbetets högsta ledning förvärvas någon

högt kvalificerad kraft, vilken tillika kunde anmodas planlägga och leda en

sådan inventering av »grupp nr 2», som ovan ifrågasatts. Om härför erforderlig

ersättning har på frågans närvarande stadium ingen beräkning kunnat

göras.

A andra sidan kunna besparingar uppstå:

11 troligen genom ökad rutin;

2) eventuellt därigenom att man avstår från den mindre nödvändiga registreringen

av ärendenas behandling i stånden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.