Utlåtande, angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.
1926-03-04 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1926:23, Utlåtande, angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.
Dokumentets text
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
Viskottet.
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1926 kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt
arbete om den svenska riksdagen.
I skrivelse den 28 sistlidna januari hava fullmäktige i riksgäldskontoret,
efter erinran att 1925 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta verkställa
utredning angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete
om den svenska riksdagen, meddelat, att fullmäktige till fullgörande av
detta uppdrag tillsatt en kommitté, ävensom att denna kommitté, efter att
hava avslutat sina arbeten, till fullmäktige ingivit ett den 15 berörda januari
dagtecknat utlåtande och förslag i ämnet; och hava fullmäktige med förenämnda
skrivelse överlämnat detsamma till bankoutskottet. Sagda utlåtande,
som tidigare tryckts och utdelats i riksdagens kamrar, är såsom
bilaga fogat vid utskottets betänkande, och tillåter utskottet sig att hänvisa
till innehållet i detsamma.
I sin ovanberörda skrivelse hava fullmäktige tillika för egen del anfört
följande:
»Det ifrågasatta verket, som skulle allsidigt behandla såväl riksdagens
historiska utveckling som det nu rådande riksdagsskicket, bör såsom ett
verkligt standardverk på ett värdigt sätt hugfästa riksdagens 500-årsminne.
Beträffande sättet för kostnadernas bestridande hava kommitterade framlagt
två alternativ, nämligen dels att riksdagen för verkets utarbetande
beviljar ett anslag å 240,000 kronor att utgå med 30,000 kronor årligen
under en tid av 8 år, dels ock att riksdagen, med principiellt godkännande
av den å 240,000 kronor slutande kostnadsplanen, bemyndigar fullmäktige
att av anslaget till riksdags- och revisionskostnader i mån av behov ställa
erforderliga medel till redaktionskommitténs förfogande. Kommitterade
förorda det senare alternativet, till vilket fullmäktige även vilja ansluta sig.
Kommitterade hava slutligen föreslagit, att redaktionskommittén torde
vara skyldig att avlämna årsberättelser, däri kostnaderna närmare redovisades,
samt att i samband därmed för riksdagen snarast anmäla, om förskjutning
i de beräknade kostnaderna syntes inträda av sådant omfång,
att totala utgiften icke kunde hållas inom den från början bestämda ramen.
Mot detta förslag hava fullmäktige ej annat att erinra, än att berörda årsberättelse
med därtill hörande anmälan synes böra ingivas till fullmäktige
för att av dem överlämnas antingen, direkt till riksdagen eller ock till
bankoutskottet.»
Då utskottet anser det vara önskvärt att genom ett verk av historiskt
och statsvetenskapligt innehåll hugfästa femhundraårsminnet av den svenska
riksdagens tillvaro, vill utskottet för sin del, med biträdande av kommitténs
förslag i ämnet, förorda utgivandet av ett sådant verk, som allsidigt be
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
5
handlar såväl riksdagens historiska utveckling som det nu rådande riksdagsskicket.
Kostnaderna för ett dylikt arbetes utgivande hava enligt
verkställda beräkningar1 uppskattats till 240,000 kronor, frånsett tryckningskostnaderna.
Beträffande sättet för kostnadernas bestridande har,
såsom fullmäktige erinra, kommittén framlagt två alternativ, antingen beviljande
av ett anslag å nyssnämnda belopp, att utgå med 30,000 kronor
om året under en tid av 8 år, eller ock bemyndigande för fullmäktige att
av anslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus i mån av behov ställa erforderliga medel till den blivande
redaktionskommitténs förfogande. Kommittén har förordat det senare alternativet,
till vilket jämväl fullmäktige anslutit sig. Även utskottet finner sig
böra biträda detta alternativ.
Vid arbetets utförande torde i huvudsak höra följas den plan, som i
sådant avseende av kommittén uppgjorts. Kommittén har emellertid särskilt
erinrat, att denna plan endast vore att anse såsom preliminär och
att därför avvikelser kunde komma i fråga under arbetets gång. Häremot
synes icke vara något att erinra, under förutsättning likväl att därav icke
föranledes någon kostnadsökning.
På sätt kommittén föreslagit, böra årsberättelser ingivas till fullmäktige,
och torde dessa berättelser sedermera böra tillställas bankoutskottet.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1:°) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i
huvudsaklig överensstämmelse med här ovan omförmälda
plan låta utgiva ett historiskt och statsvetenskapligt arbete
om den svenska riksdagen och
2:o) bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till
riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus i mån av behov för ifrågavarande ändamål
använda ett belopp av 240,000 kronor.
Stockholm den 4 mars 1926.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp.
Dalberg, Enhörning, Ström, Abrahamsson, Östergren och Bodin; samt
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Backlund, Hamrin, Suensson
i Betingetorp, Törnkvist i Bjav, Uddenberg i Varberg och Molander.
1 (Sid. 7—8 i kommitténs utlåtande).
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1926.
Kartong med rättelse i utskottets kläm l:o.
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
1
Utlåtande
angående utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den
svenska riksdagen, avgivet till fullmäktige i riksgäldskontoret
den 15 januari 192(5.
Sedan med anledning av en inom riksdagen väckt motion riksdagen uppdragit
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa utredning angående
utgivande av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska
riksdagen, liava fullmäktige uppdragit åt undertecknade samt numera avlidne
liksarkivarien S. Clason att verkställa utredning och till fullmäktige avgiva
förslag i ämnet. Kommitterade hava till sekreterare antagit docenten Nils
Herlitz.
För fullgörande av sitt uppdrag hava kommitterade funnit sig böra företaga
vissa preliminära undersökningar. Sålunda har en provisorisk bibliografi
över litteratur angående riksdagen och dess historia blivit upprättad.
Vidare hava förarbeten gjorts för en översikt över viktigare otryckt material
till riksdagens historia, företrädesvis de i riksarkivet samt riksdagens och
dess utskotts arkiv förvarade aktsamlingar. Slutligen har, i och för beräkningar
angående den registrering av vissa riksdagshandlingar från frihetstiden,
som kommitterade föreslå, en försöksregistrering av en mindre grupp
av dylika handlingar ägt rum.
Kostnaderna för dessa undersökningar utgöra 1,240 kronor, kostnaderna
för kommitterades arbete i övrigt 936 kronor 25 öre, eller tillhopa 2,176
kronor 25 öre (bil. A).
Riksarkivarien Clason har verksamt och med stort intresse deltagit i kommitterades
arbete och närvarit vid alla sammanträden med undantag av det
denna dag hållna, vid vilket endast slutjustering av betänkandet förekommit.
Beträffande de hemställanden, som i betänkandet göras, har herr Clason i
alla delar varit ense med undertecknade. I
I den ovan omförmälda motionen anförde motionären till stöd för sin
hemställan bl. a. följande:
»År 1935 inträffar halvtusenårsminnet av den första med säkerhet kända
riksdag i vår historia. Det var som bekant under Engelbrekts befriande
resning, som representanter för adeln, prästerna, borgerskapet och bönderna
ar 1435 sammanträdde till ett riksmöte i Arboga. Första gången var, såvitt
hittills kända historiska källor angiva, bondeståndet företrätt vid ett svenskt
riksmöte. Under mer än fyra århundraden kom därefter den svenska riksdagen
att grundas på den indelning i riksstånd, vars konturer skönjas i
sammansättningen av riksmötet i Arboga.
Vid sidan av det engelska parlamentet är den svenska riksdagen den
äldsta alltjämt bestående folkrepresentationen i världen. I allt väsentligt
har den utvecklats på svensk grund och bjuder genom en mängd säregna
drag såväl historikern och den statsrättslärde som politikern och statsmannen
ett synnerligt intresse. Då därjämte den svenska riksdagens tillkomst
är förknippad med ett av vår historias dyrbaraste minnen — den
händelse som med all rätt betecknats som det svenska nationalmedvetandets
födelsestund — torde det vara självklart, att halvtusenårsminnet av riksmötet
i Arboga i sinom tid blir på ett värdigt sätt högtidlighållet.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 8 samt. 19 käft. (Nr 22—23.)
533 26
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Bankoutskottets utlåtande Nr 2‘J.
Det angelägnaste, som framstår i samband med ett firande av detta lialvtusenårsminne,
synes mig vara skapandet av ett verkligt standardverk över
den svenska riksdagen. Ett sådant finnes icke. Vissa områden av riksdagens
historia kunna nog sägas vara nödtorftigt genomforskade, men mycket
återstår ännu i detta avseende. En mängd statsrättsliga arbeten och avhandlingar
över olika sidor av det svenska riksdagsskicket har under tidernas
lopp sett dagen, men viktiga sidor av detsamma sakna alltjämt en erforderlig
vetenskaplig behandling. Alla dessa arbeten äro därjämte utströdda
på de mest skilda publikationer: historiska arbeten, handböcker, gradualavliandlingar,
monografier över särskilda riksdagar, utgivna riksdagsakter,
biografier, memoarer o. s. v. Ett samlat, vetenskapligt och historiskt fulllödigt
arbete över den svenska riksdagen finnes icke. Skapandet av ett
standardarbete, innefattande såväl riksdagens historia som de viktigaste statsrättsliga
problemen angående densamma, framstår såsom eu synnerlig angelägenhet
av både historisk och praktisk art. På ett värdigare sätt synes
mig icke heller den svenska riksdagen kunna hugfästa lialvtusenårsminnet
av sin tillvaro än genom åstadkommandet av ett sådant arbete.»
I anslutning härtill och till en av motionären ingiven promemoria, som
nedan återgives, framhöll bankoutskottet i sitt över motionen avgivna utlåtande
»önskvärdheten av att i samband med firandet av den svenska riksdagens
femhundraåriga tillvaro ett arbete utgives rörande riksdagens historia
och de viktigaste statsrättsliga problemen rörande densamma.»
Kommitterade vilja för sin del uttala sin fulla anslutning till tanken att
"enom ett verk av historiskt och statsvetenskapligt innehåll hugfästa femhundraårsminnet
av den svenska riksdagens tillvaro. Riksdagens utveckling
utgör i Sveriges historia ett ämne av central betydelse. Trots det intresse,
som helt naturligt alltid ägnats detsamma av den historiska forskningen,
finnes alltjämt vidsträckta områden, som mycket ofullständigt utforskats.
Det är tillika ett önskemål att få resultaten av de talrika specialundersökningar,
som redan föreligga, sammanställda och bearbetade ur enhetliga synpunkter.
I båda dessa hänseenden kan mycket göras för att vinna ökad
klarhet i riksdagens organisatoriska utveckling, dess samband med statsskickets
utveckling i det hela och den utomordentligt betydelsefulla roll den
spelat på stats- och samhällslivets olika områden. Aven nutidens riksdagsskick
är ur liknande synpunkter förtjänt av den största uppmärksamhet. De
utredningar, som ägnats åt vissa delar därav, skulle behöva fullständigas
och de redan vunna resultaten sammanställas och bearbetas. Det statsvetenskapliga
intresse, som knyter sig till detta ämne, sammanhänger ej
minst med de historiskt betingade drag i riksdagens organisation, verksamhetsformer
och befogenheter, varigenom den bland nutidens riksförsamlingar
kommit att i många hänseenden intaga eu egenartad ställning. Jämte det
vetenskapliga intresset kommer här även ett rent praktiskt intresse i betraktande.
Motionären har i sin nyssnämnda promemoria med rätta erinrat
om behovet av att till riksdagsarbetets tjänst vissa betydelsefulla verksamhetsformer
och institutioner göras till föremal för mera ingående utied
ningar.
_ „ ,
Redan med vad nu anförts hava kommitterade angivit sin ståndpunkt till
den i den offentliga diskussionen framförda tanken att hugfästa riksdagens
femhundraårsminne endast genom ett utgivande, i större skala, av för riksdagens
historia viktiga urkunder. Dylika urkundspublikationer måste visserligen
anses vara synnerligen önskvärda för vinnande av insikter om riksdagens
verksamhet i dess enskildheter, ej minst dess mångahanda insatser
inom olika områden av den inre utvecklingen, och även som underlag för
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
3
en vetenskaplig behandling av riksdagshistoriska forskningsuppgifter. Men
det synes obestridligt, att de icke kunna motsvara de syften, som, enligt
vad ovan antytts, kommitterade ansett böra vara ledande för det nu ifrågavarande
jubileumsverket. Över huvud taget synes frågan om dylika publikationer
av flera skäl lämpligen böra behandlas som en fristående fråga, utan
direkt sammanhang med frågan om nämnda verk. Kommitterade hava i eu
särskild framställning till Kungl. Maj:t som här bifogas (bil. B) närmare
utvecklat skälen för denna uppfattning och tillika, under åberopande av
ifrågavarande aktpublikationers synnerliga betydelse, hemställt att Kungl.
Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt höjande av det till riksarkivet
utgående anslaget för aktpublikationer, som kunna finnas erforderliga.
Då kommitterade sålunda ansett jubileumsverket böra bestå ej av urkundspublikationer
utan av en historisk och statsvetenskaplig bearbetning av ämnet,
hava kommitterade haft att taga under närmare övervägande arten och omfattningen
av denna bearbetning.
Motionären har i sin till bankoutskottet ingivna promemoria härom anfört
följande:
»För det historiska och statsrättsliga arbetet om den svenska riksdagen
har jag tänkt mig följande allmänna plan:
I. En allmän sammanhängande framställning om svenska riksdagens
uppkomst och utveckling fram till våra dagar.
Detta arbete måste läggas förhållandevis brett och förutsätter på åtskilliga
områden källforskningar. Så t. ex. i fråga om yngre medeltiden, där sannolikt
viktiga områden måste genomforskas i danska och vissa andra utländska
arkiv. Så ock beträffande frihetstiden, vilket skede spelar eu så oerhörp
roll för riksdagsskickets utveckling, men som hittills genomforskats övervägande
med hänsyn till den politiska historien i allmänhet.
Arbetet bör jämväl omfatta den riksdagshistoriska utvecklingen undertiden
efter 1866. Hela kampen om den allmänna rösträtten, rösträttsreformen
1907—09 och författningsrevisionen 1918—21 höra denna historiska framställning
till, även om viktigt källmaterial saknas för fällande av historiska
slutomdömen angående personers och partiers betydelse för utvecklingen.
Man torde böra beräkna, att detta allmänna riksdagshistoriska verk, som
bör avfattas på ett för en större allmänhet njutbart sätt, kommer att omfatta
åtskilliga band.
II. Speciella arbeten. Till det riksdagshistoriska verket böra knytas
vissa särskilda arbeten beträffande ärenden av större principiell eller praktisk
räckvidd inom vårt svenska riksdagsskick. Sålunda framträder i första hand
behov av en ingående undersökning beträffande gemensamma v oter ing sinstitutet,
där frånvaron av en samlad vetenskaplig framställning ideligen skapar svårigheter.
_ I viss mån gäller detta jämväl sammanjämkningsförfarandet, som
borde bli föremål för en mera ingående undersökning än den i den statsvetenskapliga
litteraturen hittills tillgängliga. Båda dessa arbeten komma
jämväl att fylla rent praktiska uppgifter i och för riksdagsarbetet.
Avhandlingar om exempelvis remisspraxis, propositionsvägran, interpellationsinstitutets
utveckling, försöken att genom massinstämmanden skapa eu
form för dagordning o. s. v. böra ingå i denna serie av verket.
Speciella _ egendomligheter för svenskt riksdagsskick, såsom decliargeförfarandet,
opinionsnämnden och ombudsmannainstitutionen böra erhålla en fyllig
framställning. Särskilt vore en ingående undersökning av förstnämnda institut
av stort praktiskt värde för den närmast kommande tiden, då detta
4
Bankoutskottets utlåtande Nu 2-1.
av åtskilligt att döma kommer att bli föremål för övervägande av riksdagen.
Statsrevisionen förtjänade att erhålla en historisk och statsvetenskaplig belysning.
Riksdagens verk — riksbanken och riksgäldskontor^ — borde även
erhålla en, låt vara begränsad, plats i verkets speciella del.
Åtskilliga andra specialavhandlingar torde under arbetets lopp framträda
som önskvärda eller nödvändiga,
III. Arbetets utförande. Det synes lämpligast, att riksgäldsfullmäktige
tillsätta en redaktionskommitté av exempelvis tre personer, som får övervakandet
av planläggningen om hand. Denna bemyndigas att tillsätta en ledare
för arbetet samt att bestämma om medarbetare för olika uppgifter. >
Det har för kommitterade först och främst stått klart, att arbetet måste
bliva av betydande omfattning och hög kvalitet. Om värdefulla resultat
skola kunna ernås, är det nödvändigt att på de mycket olikartade områden,
varom här är fråga, förvärva medarbetarskap av framstående fackmiin, vilka
till grund för framställningen kunna lägga djupgående och omfattande forskningar.
Ämnet är dessutom så rikt, att dess behandling ovillkorligen kräver
ett stort utrymme. Om femhundraårsminnet skall firas på ett sätt, som
någorlunda svarar mot ämnets utomordentliga betydelse, kunna dessa fordringar
enligt kommitterades uppfattning ej eftergivas. Kommitterade instämma
sålunda till fullo med motionären därutinnan, att ett verkligt »standardverk»
måste skapas.
En första huvuduppgift för detta verk måste» vara den historiska: behandlingen
av riksdagens uppkomst och utveckling, dess organisation och
verksamhetsformer samt dess befogenheter och ställning i (ivrigt intill våra
dagar. Det kan här ej ifrågakomma att stanna vid en behandling av vissa
utvalda, hittills ej behandlade partier; eu »allmän sammanhängande framställning»
är, såsom motionären framhållit, vad som behöves.
En andra huvuduppgift är att mera ingående belysa det nät i da riksdagsskicket.
Motionären har här förordat eu monografisk behandling, ägnad åt
sådana speciella områden, som vore av »större principiell eller praktisk
räckvidd», och särskilt framhållit dels att utredningar angående vissa institut
— såsom gemensam votering, sammanjämkning, propositionsvägran
m. fl. — skulle »fylla rent praktiska uppgifter i riksdagsarbetet», dels att
»speciella egendomligheter för svenskt riksdagsskick» — såsom decliargeförfarandet,
ombudsmannainstitutionen in. fl. — borde erhålla eu fyllig framställning.
Kommitterade iiro ense med motionären om att dessa synpunkter
förtjäna ett särskilt beaktande. Det måste vid arbetets planläggning tillses,
att praktiskt betydelsefulla spörsmål bliva på ett sådant sätt behandlade,
att framställningen ger verkligt utbyte för riksdagsarbetet, och det måste
desslikes tillses, att egenartade institut i den svenska författningen bliva
på ett allsidigt sätt belysta. Men dessa syften kunna väl vinnas, även om
därjämte eftersträvas något annat och mera. Kommitterade vilja för sin
del även i avseende å det nuvarande riksdagsskicket föreslå en allsidig och
systematisk behandling. Det måste nämligen anses som en betydande fördel,
att behandlingen av det nutida riksdagsskicket likaväl som den historiska
framställningen får sträcka sig över ämnets alla delar. Även i fråga
om de partier därav, som ur de av motionären betonade synpunkterna te
sig mindre betydelsefulla, föreligger ett påtagligt intresse av en rikare vetenskaplig
belysning. Denna anordning utesluter emellertid icke, att vissa ur
en eller annan synpunkt viktigare ämnen erhålla en jämförelsevis fylligare
framställning. Behandlingen bör ej blott anknyta sig till ämnets statsrättsliga
sidor, frågan om den gällande rättens innebörd och tolkning, utan även
och i lika hög grad beakta och belysa riksdagsskicket, sådant det faktiskt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Xr 23.
o
gestaltar sig. Härvid hör å ena sidan belysning hämtas från statsvetenskapen,
särskilt genom jämförelse med andra representationer. Å andra
sidan tarvas även vid framställningen av nn rådande förhållanden ett historiskt
betraktelsesätt; på varje särskild punkt måste jämte det aktuella läget
den utveckling, som fört dit, vinna beaktande. Slutligen bör den inom
riksdagen förvärvade erfarenheten tagas i anspråk för en levande skildring
av praxis.
Kommitterade vilja således förorda ett verk, som allsidigt behandlar såväl
riksdagens historiska utveckling som det nu rådande riksdagsskicket.
En följd av detta program för verket i dess helhet blir att i olika partier
av detsamma en i viss mån olika disposition måste tillämpas. A ena sidan
synes den historiska behandlingen kräva en övervägande kronologisk disposition
av ämnet, där det ena tidevarvet behandlas efter det andra, och där
således utvecklingen av riksdagen i dess helhet vinner beaktande; olika
sidor i densamma — såsom sammansättning, verksamhetsformer, befogenheter
— måste liär ses i växelverkan med varandra. Å andra sidan är eu
övervägande systematisk disposition, en uppdelning efter ämnen, den enda
möjliga, då det nuvarande riksdagsskicket skall skildras.
Den fråga, som då uppstår, huru den övervägande historiska behandlingen
och den systematiska skola sammanknytas med varandra, synes kommitterade
böra lösas på följande sätt. Yerket bör inledas med eu övervägande
kronologiskt disponerad framställning av ståndsriksdagens historia
(t. o. in. 1865). För tiden fr. o. in. nämnda år (tvåkammarriksdagens Hd)
bör framställningen förgrenas efter ämnen; inom varje särskilt ämne vinner
såväl den historiska utvecklingen efter 1865 som det nuvarande läget beaktande.
På eu närmare prövning torde likväl böra ankomma, i vad mån
behandlingen av vissa ämnen inom den senare avdelningen för sammanhangets
skull lämpligen bör utgå redan från det nya statsskickets början 1809.
Kommitterade vilja starkt understryka, att den senare delen av framställningen
bör direkt anknyta sig till den föregående; synpunkterna bliva —
i den mån fråga är om utvecklingens förlopp — desamma efter som före
1865. Det är nämligen väsentligen samma historiska och statsvetenskapliga
problem, som uppkomma i de båda huvuddelarna. Du en annan disposition
föreslås vid behandlingen av den senaste utvecklingen och det nuvarande
riksdagsskicket än beträffande tiden före 1865, åsyftas således ingen tudelning
av ämnet. Skälet är för det första, att det för en avslutad period är
lättare att vinna en allmän överblick och eu säkrare uppfattning av växelverkan
mellan olika sidor av riksdagsskicket. För det andra föreligger givetvis
ett särskilt intresse av att mera ingående lära känna den senaste tidens
utveckling; med den större bredd, som sålunda här påkallas, följer med
nödvändighet framställningens förgrening efter ämnen.
Med avseende å innehållets fördelning inom de två avdelningarna har
av kommitterade uppgjorts en plan avsedd att något så när antyda den
relativa betydelse kommitterade ansett böra tillkomma olika delar av ämnet
och belysa verkets allmänna läggning samt tillika angiva den omfattning,
som verket i dess helhet synts böra erhålla för att kunna motsvara de krav,
som böra ställas på detsamma. Planen meddelas här med uttryckligt betonande,
att den endast är att anse såsom preliminär och under arbetets
fortgång bör kunna bliva föremål för modifikationer. Särskilt betonas i avseende
å senare avdelningen att rubriceringen icke är uttömmande utan
blott avser respektive volymers huvudsakliga innehåll.
I. Ståndsriksdagen (5 å 6 volymer).
1. Medeltiden och 1500-talet (ev. 2 volymer).
2. Tiden omkring 1600—1718.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
3—4. Tiden 1718—1809.
5. Tiden 1809-1865.
II. Tvåkammarriksdagen (7 ä 8 volymer).
6. Allmän inledning.
Riksdagens sammansättning (valrätt och valsätt, rösträttsfrågan m. in.).
Sammanslutningar inom riksdagen.
7. Riksdagens konstituerande och avslutning, förfarandet i kamrarna
(bl. a. sammanjämkning, gemensam votering) in. m.
8. Utskottsväsendet.
9. Riksdagens finansmakt.
10. Riksdagens lagstiftningsmakt, dess egen förvaltning (riksbank och
riksgäldskontor) och medverkan vid utrikespolitiken m. in.
11. Ministeransvarigheten, interpellationsinstitutet in. m.
12. Statsrevisionen, justitie- och militieombudsmännen in. m.
Sammanfattning.
Verket skulle enligt denna plan komma att omfatta 12 ä 14 volymer om
i genomsnitt 25 16-sidiga ark (i format motsvarande den å Norstedt & Söners
förlag utkommande nya upplagan av Sveriges historia). Härav skulle 5 ä 6
volymer komma på den förra, 7 ä 8 på den senare avdelningen.
Verket bör alltigenom hållas på en vetenskaplig nivå, men därjämte bölden
fordran uppställas, att formen bliver lätt tillgänglig för den historiskt
och politiskt intresserade allmänheten. Kommitterade hava ingående dryftat
möjligheten att bland vårt lands vetenskapsmän (historiker och statsvetenskapsmän)
finna för de olika uppgifterna lämpade medarbetare och vilja
som sin övertygelse uttala, att härutinnan intet hinder skall möta för planens
förverkligande. För vissa delar av skildringen av det nutida riksdagsskicket
är det högeligen önskvärt att förvärva intresserad och sakkunnig medverkan
av personer med praktisk erfarenhet från riksdagslivet.
Enligt kommitterades övertygelse blir det erforderligt att särskilt anordna
åtskilliga förberedande undersökningar och utredningar av den omfattande
och tidskrävande natur, att det ej lämpligen kunna företagas av vederbörande
författare själva. Redan på sakens närvarande stadium har det framstått
som nödvändigt, att såsom grundval för skildringen av frihetstidens historia
företages en ingående registrering av vissa serier otryckta riksdagshandlingar
från denna tid, vilken för övrigt vid sidan av sin nytta för det riksdagsliistoriska
arbetet skulle vara av synnerlig betydelse även för andra
forskningar i Sveriges inre historia. Till grund för en dylik registrering
torde böra läggas en för kommitténs räkning uppgjord plan (bil. C.). Het
skulle vidare vara önskvärt, att den ovan omforma Ida bibliografien bleve
fullständigad; den kunde säkerligen bliva till nytta ej blott för den historiska
och statsvetenskapliga forskningen utan även för det praktiska riksdagsarbetet.
Vid kommitterades överläggningar har dryftats tanken att i sinom tid
på grundval av det nu föreslagna verket låta utarbeta en kort sammanfattning
av ämnet i dess helhet, vilken även kunde översättas till främmande
språk och därmed i utlandet öka den nu så bristfälliga kännedomen om
Sveriges egenartade historia och statsskick. Kommitterade hysa sympati
för tanken, men då dess realiserande kräver tillgång till det färdiga störa
verket, synes det vara för tidigt att nu närmare ingå på frågan.
Verkets ledning torde böra anförtros åt en redaktionskommitté om förslagsvis
Eyra ä fem ledamöter, utsedda så att både den historiska och statsveten
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
i
skapliga forskningens och det praktiska riksdagsarbetets synpunkter bliva
företrädda, samt en av denna kommitté utsedd redaktör. Det synes oss
angeliiget, att för sistnämnda uppdrag förvärvas eu person med hög vetenskaplig
kompetens och förmåga att leda ett stort anlagt arbete. Kommittén
bör även utse eu redaktionssekreterare, tillika kommitténs sekreterare. Den
allmänna planen för verket torde, inom ramen av det av riksdagen lämnade
uppdraget, böra fastställas av redaktören och kommittén i förening; de
böra även samfällt fördela arbetet mellan olika författare. Dessutom böra
frågor av ekonomisk innebörd och andra viktigare spörsmål underställas
kommittén. I övrigt bör kommittén rådfrågas, när redaktören så finner för
gott, ävensom i den mån så befinnes lämpligt biträda honom med granskning
av manuskript m. m. Den egentliga ledningen av arbetet torde böra ankomma
på redaktören, som sålunda närmast finge att svara för arbetets
planmässiga bedrivande, för enhetlighet i behandlingssättet, innehållets fördelning
i enskildheter in. in.
Arbetet bör så bedrivas, att det är fullbordat till riksdagens femhundraårsjubileum.
Det torde visa sig him pligt, att de delar — särskilt de historiska
—, som tidigare kunna färdigskrivas, också bliva tidigare publicerade.
Kostnaderna för verket äro givetvis svåra att beräkna, i all synnerhet som
arbetet måste pågå under en lång följd av år, och tryckningen ej kan påbörjas
förrän efter flera års förlopp. Följande beräkning må dock framläggas.
I författarhonorar bör man enligt kommitterades mening räkna med ett
belopp av 300 kronor per ark. Enligt vad kommitterade erfarit, motsvarar
detta belopp den ersättning, som lämnats för historiska arbeten av jämförlig
karaktär. Man kommer då med 12 volymer till ett sammanlagt honorarbelopp
av 90,000 kronor och med 14 volymer till 105,000 kronor. Det synes
vara lämpligt att räkna med 100,000 kronor.
I vissa fall måste emellertid ytterligare kostnader i samband med författandet
beräknas. Yissa forskningsuppgifter äro, som redan nämnts, av den
krävande art, att särskilda undersökningar måste anställas för deras underlättande.
Den föreslagna registreringen av vissa riksdagshandlingar från frihetstiden
har beräknats komma att taga inemot 3 år i anspråk och draga
en kostnad av 24,000 kronor. Men härutöver kan för mera svårbearbetade
områden befinnas skäligt att giva författarna särskilda anslag för forskningar,
kopiering av akter m. m. Slutligen erinras om angelägenheten, att den förut
omförmälda bibliografien blir fullbordad. För dessa ändamål anse sig kommitterade
böra beräkna ett belopp av 40,000 kronor, eller, tillhopa med
kostnaden för nyss berörda registrering, 04,000 kronor.
Redaktionskostnader. Kommittén beräknar per år under åtta år ett redaktörsarvode
av 5,000 kronor och ett redaktionssekreterarearvode av 2,500
kronor, inalles 60,000 kronor.
Då det är svårt att beräkna den tid, som verkligen åtgår för de olika
medlemmarna av redaktionskommittén, synes det vara lämpligast, att de åtnjuta
ett bestämt årsarvode, jämte reseersättning vid resor till och från
sammanträden men däremot icke vanligt kommittéarvode. Arvodena för
redaktionskommittén torde böra beräknas till sammanlagt 2,000 kronor per
år eller för åtta år 16,000 kronor. Redaktören bör hava säte och stämma i
kommittén utan att härför äga uppbära särskilt arvode.
Vid bedömande av den sålunda beräknade sammanlagda redaktionskostnaden
76,000 kronor bör tagas i betraktande, huru maktpåliggande och grannlaga
redaktionens uppgifter bliva i ett verk, där ledningen och författarna
måste stå i ständig växelverkan och där planläggningen av varje särskild
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
del även i enskildheter måste bliva föremål för ledningens övervägande, om
ej enhetligen skall äventyras.
Kostnaderna, exklusive tryckning, uppgå enligt ovanstående till:
Författarehonorar ................................. 100,000 kronor
Utredningar m. m..................................... 64,000 »
Redigering .............................................. 76,000
Summa 240,000 kronor.
Tryckningskostnaderna ingå icke i denna siffra. Eu blivande redaktionskommitté
bör i sinom tid ingå med särskild framställning i detta ämne. I
samband därmed bör förslag framläggas rörande lämpligaste formen för försäljning
till allmänheten av arbetet i dess helhet och av enstaka band.
Det har emellertid synts lämpligt att redan nu söka vinna någon uppfattning
av tryckningskostnaderna enligt nuvarande priser. Om man utgår
ifrån en genomsnittsupplaga på 4,000 exemplar — vissa delar torde få tryckas
i större upplaga, andra däremot i mindre — och räknar varje volym till 25
ark å 16 sidor i samma format som den å P. A. Norstedt & Söners förlag
utgivna nya upplagan av Sveriges historia, så skulle enligt offert från ett av
våra största tryckerier kostnaden per volym (med mycket gott papper, inklusive
häftning och omslag) kunna beräknas till cirka 6,600 kronor eller för
12 volymer nära 80,000 kronor och för 14 volymer något över 92,000 kronor.
Kommittén har i detta överslag icke beräknat kostnader för illustrationer.
Skulle det synas eu redaktionskommitté önskvärt att sådana intagas i arbetet,
får särskild framställning beträffande därav förorsakad kostnadsökning
göras.
Riksdagen kommer väl antagligen att utlämna arbetet gratis till sina
medlemmar, ämbetsverk m. fl., men någon del av upplagan bör dock kunna
säljas. Det är måhända ej uteslutet, att avtal skulle kunna träffas med
större förlagsfirma om bestridande av vissa kostnader mot disposition av
viss del av upplagan. Ett annat alternativ är att överlämna till större förlag
att för riksdagens räkning distribuera arbetet till försäljning och redovisa
inflytande medel efter avdrag av omkostnaderna. Det är omöjligt att härom
uppgöra några beräkningar, men det synes ej alltför optimistiskt att antaga
att åtminstone en avsevärd del av tryckningskostnaden kan ersättas genom
försäljning.
De kostnader, som verket sålunda enligt kommitterades beräkningar
skulle komma att draga, synas i betraktande av dess stora betydelse ej böra
framkalla betänkligheter, allra minst om de jämföras med de summor, som
dels staten själv vid olika tillfällen anslagit för forsknings- och utredningsuppgifter,
dels ock eljest ofta offrats för hugfästande av jubiléer av långt
mindre allmän betydelse än det nu ifrågavarande. Kommitterade vilja erinra
om den offervillighet, som i sådana fall visats av kommuner, industriella
företag, föreningar m. m. och om de erkännansvärda insatser, som därmed
gjorts i utforskandet av vårt lands inre historia. Riksdagen har nu enligt
kommitterades mening tillfälle att åstadkomma ett vetenskapligt arbete axutomordentlig
betydelse, ägnat att giva rik belysning åt det svenska samhällsskickets
historia och nuvarande gestaltning. Betydelsen av det arbete,
som här föreslås, kommer emellertid förvisso ej att inskränka sig därtill,
att viktiga rön bliva framlagda i själva jubileumsverket. Därutöver kan
nämligen, om riksdagen på detta sätt giver sitt stöd åt den historiska och
statsvetenskapliga forskningen, med säkerhet påräknas, att dennas intresse
kommer att i eu helt annan grad, än eljest vore att förvänta, inriktas mot
de historiska och statsvetenskapliga problem, vilka, utan att direkt falla
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
t)
inom jubileumsverkets ram, anknyta sig till den svenska riksdagens öden
ocli dess insatser i stats- och samhällsliv. Kommitterade tro sig sålunda
kunna uttala den förvissning, att ett anslag till det här ifrågavarande ändamålet
skulle bliva i högsta grad fruktbringande.
I avseende å de former, varunder medel skulle ställas till förfogande för
verkets utarbetande, synas två olika vägar kunna ifrågakomma.
Kommittén har beräknat tiden för arbetets färdigställande till 8 år och
kostnaderna, exklusive tryckning, till 240,000 kronor, att successivt utgå.
Utgifterna bliva naturligtvis växlande år från år, men arbetet skulle tryggas,
om riksdagen beviljade ett anslag per år av 30,000 kronor under 8 år, att
ställas till riksgäldskontorets förfogande med rätt för redaktionskommittén
att utfå erforderliga belopp.
Enligt kommitterades uppfattning är emellertid den anslagsformen att
föredraga, att riksdagen, med principiellt godkännande av den berörda, å
240,000 kronor slutande kostnadsplanen, uppdrager åt riksgäldsfullmäktige
att i mån av behov ställa till redaktionskommitténs förfogande erforderliga
medel av anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m. Denna senare
anslagsform torde bättre kunna anpassas efter de under olika år varierande
utgifterna.
Redaktionskommittén bör vara skyldig att avlämna årsberättelser, däri
kostnaderna närmare redovisas, samt att i samband därmed för riksdagen
snarast anmäla, om förskjutning i de beräknade kostnaderna synes inträda
av sådant omfång, att totala utgiften icke kan hållas inom den från början
bestämda ramen.
Med stöd av vad sålunda anförts få kommitterade föreslå, att riksgäldsfullmäktige
måtte hos riksdagen hemställa, att riksdagen ville, med godkännande
i princip av det i skrivelsen innefattade programmet för ett historiskt
och statsvetenskapligt verk om den svenska riksdagen i anledning av dess
500-årsjubileum, uppdraga åt riksgäldskontoret att, på sätt i skrivelsen angivits,
föranstalta om verkets utgivande och ur förslagsanslaget till riksdagsocli
revisionskostnader utanordna för ändamålet erforderliga medel.
Stockholm den 15 januari 192b.
Karl Hildebrand.
Axel Bruset vite. Vänier Rydén.
Nils Herlitz.
Kostnader
Bil. A.
för kommittén för utredning angående utgivande av ett historiskt och
statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.
Bibliografi över litteratur angående riksdagen och dess
historia................................................................................. kronor 400: —
Undersökningar om arkivalier rörande riksdagens historia .. >, 216: —
Utredning i och för ifrågasatt registrering av riksdagshandlingar
från frihetstiden...................................................... » 624: —
Dagtraktamenten och reseersättning åt kommitténs ledamöter
....................................................................................... > 601:25
Arvode åt sekreteraren.............................................................. » 300: —
Renskrivning ............................................................................. » 35:_
Kronor 2,176: 25
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
Avskrift.
Bilaga B.
Till Konungen.
Sedan 1925 års riksdag besluta att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontor
att låta verkställa utredning angående utgivande i samband med
firande av svenska riksdagens femhundraåriga tillvaro av ett historiskt och
statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen, hava fullmäktige anmodat
oss undertecknade att verkställa nämnda utredning. Under våra överläggningar
i anledning härav har till prövning även upptagits frågan, om, i anslutning
till vissa under pressdiskussionen i ämnet framförda uppslag, åtgärder
borde vidtagas för att föranstalta om utgivande genom riksgäldskontor
vid sidan av ifrågavarande historiska och statsrättsliga arbete jämväl
av urkundspublikationer till riksdagens historia. Vid vår behandling av
sistnämnda spörsmål hava vi ansett oss böra avstå från att tillstyrka åtgärder
av nämnda slag. Det är visserligen uppenbart, att sådana aktpublikationer
måste för afl framtid vara av största betydelse för all forskning
rörande riksdagens historia och de mångskiftande spörsmål, varmed den
sysslat under sin halvtusenåriga tillvaro, och att även det nu ifrågavarande
arbetet skulle av dem komma att draga synnerligt gagn. Emellertid höra
aktpublikationer sådana som de ifrågavarande sedan decennier i följd av
riksdagens beslut till de utgivningsarbeten, som iiro uppdragna åt riksarkivet
att verkställa, och det synes oss under sådana förhållanden icke ändamålsenligt
att föranstalta vid sidan därav om nya genom riksgäldskontoret utgivna
serier av dylika akter. Vi skulle även av den anledning finna detta
olämpligt, som i ena fallet — det historiskt-statsrättsliga arbetet — det är
fråga om eu publikation, som bör vara fullbordad till ett visst jubileumsår,
under det att i det andra fallet — aktpublikationerna — frågan gäller serier,
vilkas utgivande bör fortgå även därefter. Den utomordentliga betydelse,
som måste tillerkännas dessa aktpublikationer, synes oss emellertid påkalla
att deras utgivande i möjligaste mån påskyndas. Då nu, efter vad vi erfarit,
riksarkivet under hänvisning bland annat härtill i underdånig framställning
av den 31 sistlidna augusti hemställt om förhöjning av till dess aktpublikationer
utgående årsanslag, vilket trots flerdubbla publikationskostnader för
närvarande icke är högre än det sattes 1890, våga vi på det allra livligaste
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt
höjande av sagda anslag, som kunna finnas erforderliga.
Stockholm den 26 oktober 1925.
Karl Hildebrand.
Värner Rydén.
Axel Brusewitz.
Sam. Glason.
Nils Herlitz.
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
11
Avskrift.
Bilaga C.
P. M.
Vid en registrering av otryckta riksdagshandlingar från frihetstiden äro
följande huvudgrupper av sådana att taga i betraktande.
1. protokoll hos a) stånden, b) sekreta utskottet, c) ståndens och sekreta
utskottets deputationer.
2. handlingar, som ingivits hos stånd, utskott och deputationer; skrivelser
från Kungl. Maj:t och andra, riksdagsrelationer från myndigheter, besvär
från prästerskapet, städerna, krigsbefälet, allmogen och andra, samt memorial
från dels riksdagsmän, dels enskilda personer.
3. betänkanden från de olika deputationerna, vilka betänkanden i regel
legat till grund för riksdagens (respektive sekreta utskottets) beslut.
4. riksdagens och sekreta utskottets expeditioner (huvudsakligen skrivelser
till Kungl. Maj: t).
Vid vår undersökning av det föreliggande registreringsspörsmålet har det
synts oss önskvärt att finna en väg, på vilken man, utan att komma in på
ett alltför vidlyftigt, tidskrävande och kostsamt arbete, dock skulle kunna
inom ej alltför lång tid vinna en överblick över det under varje särskild
riksdag väsentligaste stoffet. Från denna synpunkt ha vi kommit till det
resultat, att man för närvarande ej skulle angripa grupperna nr 1 och 2
utan hålla sig till grupperna nr 3 och 4.
I fråga om gruppen nr 1 torde stora svårigheter möta för en systematiskt
genomförd registrering. En fullständighet skulle fordra ett genomläsande
av protokollen blad för blad, och valet av uppslagsord skulle svårligen kunna
ske utan en viss ojämnhet. Till åtskilliga protokoll finnes emellertid redan
samtida register av intresse, som äro goda hjälpredor vid deras begagnande
och vilka kunde förtjäna att, om och när de register, som nedan föreslås,
befordras till trycket, jämte dem publiceras. Genom den av oss föreslagna
registreringen skulle för övrigt även det väsentliga av de i protokollen berörda
ämnena bliva förtecknat.
Gruppen nr 2 synes likaledes vara alltför omfattande för en registrering
i detalj. En sådan skulle ock möta synnerliga svårigheter, då den skulle
kräva tidsödande undersökningar av varje särskilt ärendes gång samt handlingarnas
förskjutning mellan olika arkivserier. En ingående registrering
skulle dessutom knappast ge full valuta för mödan — i betraktande av den
stora mängden av mindre viktiga ärenden. Likväl är det önskvärt att vinna
översikt över detta svåröverskådliga material. Detta syfte skulle kunna
vinnas genom en mera summarisk inventering och katalogisering av samtliga
till denna kategori hörande handlingar i ståndens, sekreta utskottets
och deputationernas arkiv. För en sådan äro vi emellertid ej nu beredda
framlägga någon plan.
Grupperna nr 3 och 4 stå med varandra i närmaste samband, i det att eu
riksdagens skrivelse i regel bygger på ett deputationsbetänkande. Yi föreslå
a) eu registrering av samtliga betänkanden från ständernas deputationer ’)
under frihetstiden, jämväl innefattande uppgift om betänkandenas behandling
i stånden, i den mån denna kan konstateras med ledning av påskrifter
l) Häri även inräknade protokollsutdrag m. fl. expeditioner, i den män sådana materiellt
haft karaktären av betänkanden.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 23.
å själva betänkandena, och i samband därmed om riksdagens skrivelser till
konungen, ävensom b) en efter samma grunder anordnad registrering av bebetänkanden
från sekreta utskottets deputationer samt av expeditioner från
detta utskott. Ett sådant register bör enligt våra beräkningar kunna åstadkommas
för en summa av 16,400 ä 18,400 kronor. Man vinner med detta
register ej eu fullständig överblick över allt som förevarit hos ständerna, ej
heller över allt det i arkiven förvarade materialet. Men man får upplysning
om alla de ärenden, som kommit så långt, att betänkande avgivits, och
vinner i uppgifterna om betänkanden och deras handläggning ledtrådar för
uppspanande av därtill hörande handlingar. Arbetet skulle efter våra beräkningar
kunna göras på 3 år.
Stockholm den 24 oktober 1925.
Sam. Clason. Nils Herlitz.
Bilaga (till bil. C.).
Kostnad sberäkning.
Antalet betänkanden från ståndens deputationer har konstaterats vara:
1723 ..........................
................... 274
1755—56....................
................... 445
1769—70....................
................... 599
Med antagande, att antalet expeditioner till Kungl. Maj:t vid varje riksdag''
i perioden 1723—34 förhållit sig till antalet betänkanden från deputationerna
på samma sätt som vid 1723 års riksdag, ävensom att riksdagarna 1755—56
och 1769—70 på samma sätt äro representativa för resp. perioderna 1738—62
och 1765—72, har antalet betänkanden 1723—72 beräknats till 5,491 (antalet
expeditioner till Kungl. Maj:t samma tid, räknad siffra: 5,911). Hela antalet
av ståndens deputationers betänkanden 1719—72 torde ej kunna överstiga
Antalet av sekreta utskottets expeditioner till Kungl. Maj:t 1719—72 har
beräknats till omkring 4,500. För den del av registret, som belöper på sekreta
utskottets arbete, synes sålunda böra beräknas en omfattning motsvarande
högst Ä/4 av det förra.
För registrering genom ett arkivaliskt kunnigt kvinnligt skrivbiträde av
169 betänkanden 1755—56 har åtgått en tid av 90 timmar. För 6,000 betänkanden
bör beräknas............................................................................. 3,200 t:r.
För registret över sekreta utskottet beräknas enligt ovanstående... 2,400 »
5,600 t:r,
vilket med en timpenning av 1 kr. 50 öre utgör 8,400 kr.
Enligt gjorda beräkningar skulle för arbetets kontrollering och övervakande
erfordras 2 ä 3 timmar för varje dags (ä 7 timmar) avskrivningsarbete. För
t) 5
detta ändamål skulle sålunda åtgå X 5,600 t:r — 2,000 t:r, vilket med en
timpenning av 4 ä 5 kr. utgör 8,000 ä 10,000 kr.
Summa 16,400 ä 18,400 kr.
Denna summa kan av följande grunder komma att något ökas:
1. Till kontroll torde erfordras en i ovanstående kalkyler ej beräknad
Bankoutskottets utlåtande Nr 23. 13
genomgång dels av betänkanden i ståndens arkiv, dels av tryckta riksdagshandlingar.
2. I ovan anförda siffror å betänkanden till stånden ingå ej protokollsutdrag.
3. Det synes oss önskvärt, att för arbetets högsta ledning förvärvas någon
högt kvalificerad kraft, vilken tillika kunde anmodas planlägga och leda en
sådan inventering av »grupp nr 2», som ovan ifrågasatts. Om härför erforderlig
ersättning har på frågans närvarande stadium ingen beräkning kunnat
göras.
A andra sidan kunna besparingar uppstå:
11 troligen genom ökad rutin;
2) eventuellt därigenom att man avstår från den mindre nödvändiga registreringen
av ärendenas behandling i stånden.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.