Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vissa motioner om pensioner och understöd. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda lill utskottet hänvisade motioner rörande pensioner och understöd. 1 ro.

1926-03-16 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1926:26, Utlåtande, i anledning av vissa motioner om pensioner och understöd. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda lill utskottet hänvisade motioner rörande pensioner och understöd. 1 ro.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa motioner om pensioner och

understöd.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda lill utskottet

hänvisade motioner rörande pensioner och understöd.

1 ro.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, nämligen i första kam- .iny

maren nr 87 av herr W olles och fröken Hesselgren och i andra kammaren nr

(18 av herr Mosesson jämte tva andra av kammarens ledamöter har anförts och poststationshemställts

följande: förestånda
ren

M. Ny
»Den

6 sistlidne november avled f. poststationsföreståndaren Mathias Nyberg herg*

i Alnö, efter att i 27 år ha stått som innehavare av postationsföreståndaresysslan

därstädes. Sedan 1 april 1924, då Nyberg avgick från sin befattning

a onn, 0111181 boslut av kung1- generalpoststyrelsen ett ålderdomsunderstöd

av bOO kronor per ar.

Enligt vad bilagda handlingar bestyrka sköttes tjänsten ej av omnämnda

Nyberg utan av hans maka Matilda Nyberg.

Att hennes man pro forma innehade sysslan berodde av den tidigare gällande

bestämmelsen, att gift kvinna ej i eget namn kunde anförtros dylikt uppdrag

Da herr Nyberg avgick från befattningen, var hustrun 68 år och sålunda’

om hon aven förment vant innehavare av platsen, berättigad till ålderdomsunderstod.

Detta liksom förut lönen måste emellertid gå till den, som i postverkets

handlinga r stode för platsen, varför det vid mannens i november tima de

t rån!allé indrogs.

^Matilda Nyberg, som nu är 69 år och oförmögen att vidare försörja sig siälv

star ensam och medellös.

Det synes oss med rättvisa och billighet förenligt, att den verklige innehavaren

av tjänsten även efter mannens frånfälle må komma i åtnjutande av det

honom i livstiden tillerkända ålderdomsunderstödet, och få vi därför vördsamt

hemställa, att riksdagen behagade besluta tillerkänna änkan Matilda Nvberoett

ärligt understöd av 600 kronor.»

Beträffande vid motionerna fogade bilagor får utskottet hänvisa till desamma.

Över ifiagavarande motioner liar utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttrande av statskontoret, som i ärendet hört generalpoststyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 8 sand. 18 käft. (Nr 26.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banleoutskottets utlåtande Nr 26.

Generalpost

styrelsen.

Generalpoststyrelsens yttrande är av följande lydelse:

»Poststationsföreslåndaren Nyberg, som var född den 2 oktober 1844, var

medelst personligt kontrakt anställd såsom föreståndare för poststationen i

Alnö under tiden 1 april 1897—31 mars 1924 eller under 27 år. Nyberg verkade

även såsom predikant och ägde, sedan hans anställning som sådan den 1

oktober 1924 upphört, i egenskap av f. d. predikant — enligt av honom själv på

sin tid till generalpoststyrelsen meddelad uppgift — uppbära eu pension av

500 kronor för år.

Vid avgången ur postverkets tjänst beviljade generalpoststyrelsen Nyberg,

jämlikt beslut den 14 mars 1924, ett ålderdomsunderstöd av 600 kronor för år

att utgå från och med den 1 april 1924.

Sedan Nyberg den 6 november 1925 avlidit, har kyrkoherden G. E. Mellberg,

Alnö, på änkefru Nybergs vägnar i skrivelse till generalpoststyrelsen den 1

december 1925 bl. a. framhållit, att det i verkligheten varit Nybergs hustru.

Matilda Nyberg, som under mannens poststationsföreståndaretid skött poststationen

i Alnö. Kyrkoherden Mellberg anhöll i samma skrivelse om upplysning,

huruvida änkefru Nyberg kunde på grund härav beredas lämpligt ålderdomsunderstöd.

Vid ärendets föredragning den 4 december 1925 fann generalpoststyrelsen

emellertid änkefru Nyberg icke kunna på grund av gällande

bestämmelser tilldelas ålderdomsunderstöd såsom poststationsförestandare.

Härom meddelades kyrkoherden Mellberg underrättelse.

Vid prövning av förenämnda framställning om understöd åt änkan Nyberg

hade generaipoststyrelsen att följa de i Kungl. Maj :ts brev till generalpoststyrelsen

den 20 juni 1913 och 28 juni 1918 fastställda ^grunder för tilldelande

av ålderdomsunderstöd åt vissa anställningshavare. Enligt nämnda grunder

gäller att, då poststationsföreståndare, som varit medelst personligt kontrakt

anställd, eller lantbrevbärare avgått från sin befattning efter att hava tjänstgjort

minst 25 år eller, i undantagsfall, under kortare tid, understöd må, därest

den avgångne befinnes vara i behov därav till honom utbetalas med lämpligt

belopp dock högst med två tredjedelar av till honom senast utgående arvode.

Dessa grunder, vilka fastställts efter riksdagens hörande, medgiva sålunda

icke tilldelande av understöd åt efterlevande till anställningshavare inom nu

omförmälda grupper.

I fråga om tidigare av riksdagen behandlade ärenden angående beviljandet

av understöd åt efterlevande till dylika anställningshavare tillåter generalpoststyrelsen

sig erinra om en vid 1923 års riksdag väckt motion I: 32 om

tilldelande av årligt understöd åt avlidne lantbrevbäraren Lars Fredrik Almströms

änka Karin Almström i Gunnarsbo, Ljusdals socken. Lantbrevbäraren

Almström hade under något mer än 22 år fullgjort lantbrevbäring å den

15 kilometer långa lantbrevbäringslinjen Ljusdal—Gunnarsbo med två turer i

veckan fram och åter. Under pågående lantbrevbäringstur den 23 november

1921 träffades han av hjärtslag och avled. Uti avgivet yttrande över motionen

ansåg generalpoststyrelsen sig av principiella skäl böra avstyrka bifall till

densamma. Jämväl statskontoret och bankoutskottet avstyrkte. Motionen i

fråga avslogs av riksdagen.

Beträffande de vid innevarande års riksdag väckta motionerna om understöd

åt änkefru Nyberg må — i anledning av vad i sagda motioner uppgivits i

fråga om gift kvinnas rätt att innehava poststationsföreståndarebefattning

framhållas, att tidigare lagbestämmelser icke lågt hinder i vägen för avslutan.

de av kontrakt med änkefru Nyberg om poststationens i Alnö skötande. Generalpoststyrelsen

har — redan före år 1921 — i flera fall träffat avtal med

gift kvinna om skötseln av poststation. I dylika fall har generalpoststyrelsen

emellertid i regel sett sig föranlåten att, med hänsyn till eventuellt uppkom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 86.

o

mande ersättningsanspråk, avfordra vederbörandes make viss ansvarsförbindelse.

Därest kontrakt skulle hava upprättats med änkefru Nyberg om poststationens

i Alnö skötande, hade dylik ansvarsförbindelse sålunda sannolikt

avfordrats predikanten Nyberg.

Då nu kontrakt om poststationens i Alnö handhavande emellertid varit avslutat

med fru Nybergs man, som härför ägt räkna tjänstår och som på grundval

av bl. a. dessa tjänstår beviljats ålderdomsunderstöd, lärer det näppeligen

kunna anses riktigt, att jämväl änkefru Nyberg skall i och för erhållande av

understöd få tillgodoräkna sig de år, hennes man varit medelst kontrakt anställd

^såsom poststationsföreståndare. Ett bifall till motionen skulle medföra,

att tva personer finge uppbära ålderdomsunderstöd på grund av en och samma

befattning, och såmedelst innebära en dubbelräkning av tjänstår.

Med allt beaktande av de ömmande omständigheter, som i nu omhandlade

fall må kunna föreligga, får generalpoststyrelsen, under åberopande av vad

sålunda anförts och med hänsyn jämväl till de konsekvenser, ett medgivande

av ålderdomsunderstöd i nu föreliggande fall väl kan tänkas medföra, avstyrka

bifall till den inotionsvis gjorda hemställan om beviljande av årligt understöd

åt änkan Matilda Nyberg.»

Statskontoret har i ärendet anfört följande:

»Beträffande det i motionerna nr 87/1 och 68/11 väckta förslaget om beviljande

av understöd åt förre poststationsföreståndaren M. Nybergs änka

Matilda Nyberg åberopar statskontoret den utredning, som framlagts i generalppststyrelsens

förenämnda skrivelse. Då mannen Nyberg varit medels personligt

kontrakt anställd såsom poststationsföreståndare, kan givetvis såsom

generalpoststyrelsen framhållit ålderdomsunderstöd icke författningsenligt tilldelas

änkan Nyberg, vilken formellt icke haft någon anställning vid postverket.

Men just med hänsyn till att kontrakt om poststationsföreståndarskap

eventuellt kan leda till ålderdomsunderstöd åt innehavaren, borde det vara

angeläget att tillse, det kontrakt upprättas med rätte vederbörande, som åtager

sig att själv eventuellt med hjälp av biträden ombesörja arbetet. Från styrelsens

sida bär icke bestritts, att änkan Ns^berg såsom i motionerna uppgivits

helt skött göromålen å poststationen, under det att däremot mannen ägnat sig

åt annan verksamhet. Vid sådant förhållande och då understödet, därest det

vant riktigt ordnat, skulle hava hittills utgått och i fortsättningen bort utgå

till Matilda Nyberg, samt vad styrelsen anfört rörande en dubbelräkning av

tjänstår icke kan enligt statskontorets mening tillmätas avgörande betydelse,

anser statskontoret, att det bör ordnas så, att Matilda Nyberg, vilken såvitt

handlingarna utvisa är i behov av understöd, kommer i åtnjutande av det

mannen tilldelade ålderdomsunderstödet. Detta understöd torde kunna anvisas

att utgå från det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget

till livräntor och understöd.»

Utskottet finner i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna, att något

ålderdomsunderstöd icke kan på grund av gällande bestämmelser tilldelas

änkan Nyberg, då hon formellt icke haft någon anställning vid postverket.

Att tillerkänna henne någon änkepension bör enligt utskottets mening icke

heller ifrågakomma. Då det emellertid är ostridigt, att änkan Nyberg och icke

hennes man skött befattningen såsom föreståndare för den ifrågavarande poststationen

och det vill synas, som om makarna Nyberg hyst den uppfattningen,

att hustrun icke kunnat underteckna kontrakt om poststationsföreståndarskap,

anser utskottet, att staten på något sätt bör träda hjälpande emellan. På de

Stats
kontoret.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets ;utlåtande Nr 26.

skal, generalpoststyrelsen åberopat, torde något årligt understöd ej böra ifrågakomma.

Däremot lärer det vara möjligt, att Kungl. Maj:t, på därom gjord

ansökan, kan tillerkänna henne någon gratifikation en gång för alla. Under

sådana förhållanden lära motionerna icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner 1: 87 och II: 68 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

2 :o.

Ang. I en inom andra kammaren av herr Norliny väckt motion nr 84 har hemstö^M

förre fällts, »att riksdagen måtte bevilja förre postföraren Lurs Johan A

postföraren under hans återstående livstid ett årligt understöd av 500 kronor».

L. J. Adams
son.

Till stöd för yrkandet anför motionären bland annat följande:

»Förre postföraren i kungl. postverkets tjänst å linjen Sågen—Tyngsjö, Fars

Johan Adamsson, född den 7 november 1861, har åren 1894—1907 varit anställd

för gångposten mellan ovannämnda orter och därefter till våren 1916

kört posten mellan dem. Då måste han på grund av sjukdom upphöra med

tjänsten.

Han är numera urståndsatt att nämnvärt bidraga till sitt uppehälle och hans

avlöningsförhållanden ha ej heller medgivit några besparingar och är lian nu

därför i avsaknad av medel för sin framtida försörjning.»

Utskottet. Såvitt av motionen framgår har Adamsson icke tjänstgjort som lantbrevbärare

utan endast haft att i egenskap av entreprenör befordra slutna poster

mellan två postanstalter. Vid sådant förhållande och då i varje fall Adamssons

tjänstgöring varit jämförelsevis kort och upphört redan för omkring 10 år sedan,

har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka understöd av statsmedel i

förevarande fall.

Utskottet får sålunda hemställa,

att förevarande motion 11: 34 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

3:o.

Ang. 1 en inom andra kammaren av herr Bäcklund väckt motion nr 120 har hcmstöcHåtförr''■

S^^S‘ >>a^ riksdagen måtte medgiva, att förre banarbetaren Karl Ferdinand

banarbeta- Johansson-Blank må fr. o. in. den 1 januari 1926 åtnjuta årligt understöd med

Jokanssifn kronor».

Blank. Beträffande motiveringen för förslaget tillåter sig utskottet att hänvisa till

motionen.

Av tillgängliga handlingar inhämtas, att Johansson-Blank, som är född den 9

mars 1866, haft anställning dels som arbetare vid Karlsborgs fästningsbyggnad,

dels som banarbetare vid statens järnvägar med en sammanlagd anställningstid

av över 24 år, vilken sistnämnda anställning upphört med utgången

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 26. 5

av år 1921, varjämte lian under en tid av över 6 år varit stamanställd vid Göta

artilleriregemente. Johansson-Blank, som enligt intyg av vederbörande kommunalnämndsordförande

är fullständigt medellös, är enligt läkarbetyg på grund

av sviter efter muskelsträckning i ryggen samt på grund av genom ålder nedsatta

kroppskrafter oförmögen att vidare fullgöra arbete vid statens järnvägar

samt för framtiden oförmögen att med arbete försörja sig.

Med hänsyn till Johansson-Blanks ålder och tjänstetid synes det vara billigt

att han tillerkännes ett årligt understöd av statsmedel under sin återstående

livstid. Detta understöd synes lämpligen böra avpassas i anslutning till de

grunder, som innefattas i kungörelsen den 8 november 1918 angående pensionering

av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning. Understödet lärer alltså böra bestämmas till 450

kronor årligen, vilket belopp efter omräkning till s. k. ny pension motsvaras av

ett understöd å 852 kronor. Understödet torde böra beviljas att utgå av trafikmedel

från och med den 1 januari 1926.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion 11 : 120,

må medgiva, att förre banarbetaren Karl Ferdinand JohanssonBlank

må från och med den 1 januari 1926 under sin återstående

livstid av trafikmedel uppbära ett årligt understöd av 852

kronor.

4:o.

I en inom andra kammaren av herr Samuelsson väckt motion nr 277 har

anförts och hemställts följande:

»F. förrådsarbetaren N. G. Ruthström, född den 6 december 1866 i NederLuleå

församling och numera bosatt i Luleå stad beviljades avsked med pension

den 1 juli 1925.

Nämnda Ruthström har en mycket lång anställningstid, men av vissa orsaker

är anställningstiden så upptagen, att pension ej kunnat beräknas för mer än

tiden efter 1911.

Enär emellertid Ruthström under hela sin tjänstetid arbetat åt statens järnvägars

förrådsavdelning fastän under privata entreprenörer, kräver rättvisan

och särskilt för att Ruthström ej skall komma i en sämre ställning än andra

pensionstagare, att även denna tid medräknas.

I anledning härav får jag hemställa, att riksdagen beviljar f. förrådsarbetaren

N. G. Ruthström pensionsfyllnad för tiden 1902—10 maj 1911.»

Av tillgängliga handlingar inhämtas, att förrådsarbetaren Ruthström, som

är född den 6 december 1866, efter tillfällig anställning i oavbruten följd vid

statens järnvägars V:e distrikt sedan den 11 maj 1910, vunnit fast anställning

därstädes den 24 november 1916 samt att lian på grund av sjukdom erhållit

avsked från anställningen från och med den 1 juli 1925 och därvid jämlikt

bestämmelserna i reglementet den 29 juni 1917 för statens järnvägars pensionskassa

för pensionering av icke-ordinarie personal tillerkänts en årlig pension

av 319 kronor. Sedan Ruthström hos järnvägsstyrelsen anhållit att såsom

tjänstetid i pensionshänseende få tillgodoräkna sig liden 1902—10 maj 1910,

Utskottet.

Ann.

jiensionsf>/llnad

åt

förre förrådsarbetaren

N. G.

Ruthström.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 26.

Utskottet.

Ang.

årligt under

stöd åt förn

be,vakaren

J. P.

Järvenpää.

Domän
styrelsen.

varunder han varit sysselsatt med lastnings- och lossningsarbete för statens

järnvägar, har järnvägsstyrelsen genom beslut den 21 juli 1925 förklarat

sig enligt nyssnämnda reglemente förhindrad att bifalla denna anhållan, över

styrelsens sistnämnda beslut har Ruthström anfört besvär, vilka för närvarande

äro beroende på prövning av kammarrätten.

Då, såsom av utredningen framgår, frågan om tillgodoräknande av viss

tjänstgöring för beräknande av pension åt Ruthström för närvarande på grund

av besvär är föremål för prövning av vederbörande myndighet, har utskottet

ansett det icke höra ifrågakomma, att riksdagen skulle taga ståndpunkt till

denna fråga. Utskottet har på grund härav funnit sig böra avstyrka bifall till

den väckta motionen och hemställer sålunda,

att förevarande motion II: 277 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

5 :o.

I en inom andra kammaren av herr Samuelsson jämte två av kammarens övriga

ledamöter väckt motion nr 22 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

bevilja f. d. bevakaren Johan Vetter Järvenpää ett årligt understöd, att

utgå från och med detta år».

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

På anhållan av utskottet har domänstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande i

anledning av förevarande motion; och har styrelsen i avgivet yttrande i ämnet

anfört följande:

»Med anledning därav får styrelsen till en början meddela,

att Järvenpää är född den 6 mars 1861,

att han från och med år 1894 till och med april månad 1916 med undantag

av år 1913 varit anställd såsom extra bevakare först inom dåvarande Torneå

och sedermera inom dåvarande Tärendö revir,

att hans anställning omfattat huvudsakligen vintermånaderna,

att Järvenpää under den tidrymd av omkring 22 år, under vilken han innehaft

anställning som extra bevakare, tjänstgjort sammanlagt 10 år 14 dagar,

att hans avlöning under åren 1894—1899 utgått med 2 kronor för tjänstgöringsdag,

därefter intill den 1 december 1915 med 2 kronor 50 öre för dag

och under de sista fem månaderna av anställningstiden med 3 kronor för dag,

och

att han under sin anställningstid uppburit en sammanlagd avlöning av statsmedel

av 8,396 kronor 25 öre.

Beträffande Järvenpääs sätt att sköta sin tjänst kan styrelsen vitsorda, att

han ådalagt mycket stort nit vid uppdagande av brott mot jakt- och skogsförfattningarna,

vilket år 1909 föranledde styrelsen att tilldela honom en mindre

penningbelöning ’för framgångsrikt arbete under året i jaktvårdens intresse’.

Däremot har hans tjänstgöring i övrigt icke kunnat i alla delar väl vitsordas;

av denna anledning ansåg styrelsen sig år 1912 sakna skäl att bifalla en av

Järvenpää gjord framställning att bliva antagen till extra kronojägare, ehuru

styrelsen samtidigt lämnade jägmästaren öppen rätt ’att vid förefallande tillfälliga

behov liksom hittills med iakttagande av gällande föreskrifter använda

honom i de skogsarbeten, vilka lämpligen kunna åt honom uppdragas’.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 26.

Därest Järvenpää varit uppförd på ordinarie stat, dåde lian jämlikt gällande

pensionslag icke varit berättigad till pension, enär nämnda lag för dylik rätt

i allmänhet förutsätter i fråga om tjänstemän och betjänte vid den lokala

skogsförvaltningen 65 levnadsår, medan Järvenpää, såsom av det förut anförda

framgår, endast var 55 år gammal, då han lämnade sin bevakartjänst. Det

synes domänstyrelsen självfallet, att under sådana förhållanden en anställningshavare,

som icke ens varit extra tjänsteman vid domänverket, utan endast

innehaft tillfälliga uppdrag såsom extra bevakare, icke heller bör kunna tillerkännas

ett med pensoin jämförligt årligt understöd av statsmedel.

Huruvida beträffande Järvenpää särskilt ömmande omständigheter kunna

föranleda till undantag från den allmänna regeln om pensionsålder, har styrelsen

sig icke bekant. Styrelsen vill dock i detta sammanhang framhålla, att

Järvenpää sedan år 1895 är innehavare av skogstorpet Rautakkovaara invid

byn Lahdenpää. Vid år 1925 hållen syn befanns han. enligt uppgift av vederbörande

jägmästare, hava fullgjort föreskrivna odlingsarbeten, vilket innebär,

att en hektar av torpets område är uppodlad och försvarligt hävdad såsom åker.

Järvenpääs ställning synes därför kunna jämföras med en småbondes i orten.

På grund av det nu anförda anser styrelsen sig icke kunna tillstyrka den

inom riksdagen väckta motionen.»

Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att Järvenpääs anställning

i domänverkets tjänst varit av tillfällig art och omfattat en tjänstgöringstid

av sammanlagt endast omkring 10 år samt att han slutat denna anställning

vid 55 års ålder. Under sådana förhållanden har utskottet ansett sig icke

kunna tillstyrka beredande av pension eller därmed jämförligt understöd.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 22 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Av första kammaren: herrar Lindley, Pettersson i Olovstorp, Johansson i Friggeråker,

Bondeson, Anderson i Hägelåkra, Östergren, Lindgren och Sanden; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Borggren, Backlund,

Hamrin, Byberg, Svensson i Betingetorp och Höglund.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:150 Skrivelse till Konungen ning om understöd. i anledning av viss framställ s. 1 i texten