Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

1926-02-05 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1926:5, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1926 kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet numera fullgjort

detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och med

den 10 januari 1925, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för deras i protokollen

antecknade beslut och åtgärder, och till början av innevarande års

riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna berättelser om verkställd

granskning av riksbankens såväl huvudkontors som samtliga avdelningskontors

i orterna förvaltning under år 1924, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial

nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning år 1925, ävensom de av styrelserna för riksbankens

avdelningskontor i avseende å dessa kontors förvaltning under samma år

lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och utlåningsrörelsen

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en närmare kännedom

om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga sifferredogörelser,

som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens revisorer och riksbankens

fullmäktige, liksom i utskottets förut till riksdagen avlåtna memorial

nr 1.

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1925 har riksbanken erhållit

en vinst av 19,073,045 kronor 46 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande huvudoch

avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar, som förekommo i utskottets

nyssnämnda memorial nr 1 (sid. 25).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

9

1 :o.

Revisorerna hava under § 19 i sin berättelse angående riksbanken anfört följande

(sid. 21—28) :

»För papperstillverkningen vid Tumba bruk har under år 1924 verkställts Ang. inköp

upphandling av lump dels å den allmänna marknaden dels oek direkt från vissa av lump för

statens verk och inrättningar. Tumba bruk.

Samtliga upphandlingar hava omfattat följande huvudkvaliteter av lump,

nämligen nytt ofärgat linne, gammalt ofärgat linne, ny blekt och ny oblekt

bomull samt gammal blekt och gammal oblekt bomull.

Till belysande av omfattningen av de under år 1924 verkställda inköpen samt

dessa inköps, fördelning å statsinstitutioner och enskilda firmor ävensom de

medelpriser å olika lumpkvaliteter, bruket fått erlägga i de särskilda fallen,

upptages härnedan en sammanställning,*) upprättad med ledning av de i 1924

års räkenskaper för Tumba bruk förefintliga fakturor och sorteringslistor.

Härvid hava uteslutits sådana partier lump, som utgjorts av engelskt lin och

anskaffats för särskilt tillverkningsändamål.

Av förestående tablå framgår, att av de inköpta partier linne- och bomullslump

om tillsammans 53,366 kg. icke mindre än 37,797 kg. eller 71 % levererats

av enskilda firmor d. v. s. huvudsakligen av A.-B. Vidfamne i Stockholm, medan

endast 15,569 kg. eller 29 % levererats av statsinstitutioner.

De statsinstitutioner, som fullgjort leveranser av lump till bruket, hava utgjorts

av postverkets persedelförråd, flottans beklädnadsverkstad i Karlskrona,

tvenne regementsförvaltningar samt åtta fängelseförvaltningar.

Beträffande fördelningen av inköpen mellan statens verk och enskilda firmor

bär förvaltaren vid bruket i en till revisorerna ingiven promemoria anfört bland

annat följande:

’Vad bruket kunnat erhålla från andra statens verk av lump har bruket

inköpt direkt från dessa verk. Exempelvis levereras lump nu regelbundet från

arméns och flottans beklädnadsförråd, olika fängelser och framför allt från

postverket. Tidigare försåldes sådan lump i öppen marknad, och bruket hade

då att från olika lumphandlare och i konkurrens med andra finpappersbruk

återköpa tillgängliga kvantiteter. Genom de överenskommelser jag under krigsåren

lyckades träffa med andra statens verk hava förutvarande mellanhänder

helt och hållet uteslutits.

Ehuru jag sålunda sökt erhålla lumpmaterialet i så stor utsträckning som

möjligt från andra statens verk, har det varit nödvändigt att inköpa största

delen av den lump, bruket använder, från allmän marknad. Leverantörer hava

varit olika tyska, österrikiska, franska och engelska firmor, men huvudsakligen

den svenska firman aktiebolaget Yidfamne, som grundats och äges av

svenska finpappersbruk med uppgift att i första hand tillgodose de svenska

pappersbrukens lumpbehov. Det har huvudsakligen varit nytt linne och ny

bomull bruket inköpt från lumpfirmorna.

För den lump, som inköpts i allmän marknad, föreligger vanligen konkurrensanbud,

hänförande sig till de kvalitetsbeteckningar, olika lumpkategorier

äga i internationell handel. Undantag härifrån givas för sådana lumpkvaliteter

(framför allt nytt linne), som tidvis varit mycket svåråtkomliga och som

icke alltid kunnat erbjudas av flera olika firmor, men som bruket oundgängligen

behövt för sin speciella tillverkning. Det har oftast varit Aktiebolaget

Yidfamne, som levererat sådan lump. Aktiebolaget Vidfamne har i verkligheten

varit den enda firma, som under krigstidens lumpbrist kunnat anskaffa

den lump, som för bruket varit oundgänglig.

1 Såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banlcoutskoitets utlåtande Nr 5.

Det är en känd sak, att lumpinköpen vid ett finpappersbruk äro att räkna

till de svårare inköp pappersbruket bär att utföra. Icke endast därför, att

den allmänna marknadens sortering-ar utföras olika hos olika lupmfirmor, utan

även på grund därav, att det i synnerhet hos utländska firmor oftast möter,

svårigheter att åvägabringa de rättelser, bruket kali fordra beträffande kvaliteten

hos levererad vara. Då nu Tumba pappersbruk för sin speciella tillverkning

är beroende av sådana lumpkvaliteter, som ligga minst tillgängliga i

allmän marknad, är det uppenbart, att lumpinköpen för Tumba bruk måste

kräva än större omsorg än lumpinköpen vid andra finpappersbruk.’

I anslutning till bruksförvaltarens förestående yttrande bör framhållas,

att riksbanksfullmäktige i enlighet med beslut den 4 oktober och 8 november

1917 tillskrivit arméförvaltningen, marinförvaltningen, fångvårdsstyrelsen och

postverket med anhållan, att Tumba bruk måtte med hänsyn tid då rådande

knappa tillgång å linne- och bomullslump få utan hinder av eljest gällande

försäljningsförfarande under hand inköpa dylik lump direkt hos de under ifrågavarande

verk lydande myndigheter eller avdelningar. Denna framställning

bifölls av samtliga ifrågavarande verk, och bemyndigades därvid underlydande

förvaltningar att till Tumba bruk försälja för brukets tillverkning erforderlig

lump med brukets sortering såsom grund för prissättning och likvidering.

Postverkets medgivande lämnades med förbehåll, att de priser, som komme att

av bruket erläggas, icke understege i allmänna marknaden gällande pris å

lump.

Då emellertid brukets inköp av lump hos statens verk och myndigheter under

år 1924 förefallit revisorerna vara av påfallande ringa omfattning, hava

revisorerna ansett sig böra undersöka, huruvida icke försäljning av lump jämväl

förekommit hos andra statsförvaltningar, än de Tumba bruk utnyttjat för

sina inköp. Därvid har konstaterats, att dylik försäljning jämväl förekommit

vid ett flertal andra statsinstitutioner, såsom vid arméns centrala beklädnadsverkstad,

vid de flesta regementsförvaltningar och fängelser samt vid så gott

som alla hospital.

Av införskaffade närmare upplysningar angående dessa försäljningar har

inhämtats, att desamma merendels verkställts genom utbud i öppen marknad.

Några underhandlingar mellan bruket och ifrågavarande myndigheter angående

uppköp i enlighet med förut berörda avtal av år 1917 hava, såvitt revisorerna

kunnat finna, ej heller förekommit. Fall hava däremot inträffat, där försäljning

skett till enskilda firmor, vilka haft att fullgöra leveranser till Tumba

bruk. Sålunda har exempelvis aktiebolaget Vidfamne omedelbart före en den 3

november 1924 till bruket fullgjord leverans av ett parti vitt blekt linneavfall

hos arméns centrala beklädnadsverkstad upphandlat ett varuparti av enahanda

kvalitetsbeteckning. Priset har vid upphandling från staten (arméns centrala

beklänadsverkstad) varit 165 kronor 15 öre pr 100 kg. och vid försäljning till

staten Tumba bruk) 200 kronor pr 100 kg.

Med anledning av den av bruksförvaltaren meddelade uppgiften angående

regelbunden leverans av lump till bruket från bland andra arméns och flottans

beklädnadsförråd torde böra framhållas, att revisorerna vid sin undersökning

utrönt, dels att arméns centrala beklädnadsverkstad, vilken torde vara den av

bruksförvaltaren först åsyftade institutionen, genomgående under åren 1923—

1925 försålt lump å öppen marknad till enskilda firmor, dels att flottans station

i Stockholm icke verkställt någon försäljning utan överlämnat förefintligt

linne- och bomullsavfall till flottans egna verkstäder, dels ock att flottans beklädnadsverkstad

i Karlskrona under år 1924 levererat lump jämväl till andra

förbrukare än Tumba bruk.

De priser Tumba bruk under år 1924 fått betala till olika leverantörer hava

tilldragit sig revisorernas särskilda uppmärksamhet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Vid bedömandet av ifrågavarande prisförhållanden bör framhållas, att vid

leveranser från A.-B. Vidfamne och andra enskilda firmor ett enhetligt detaljpris

erlagts för det i varje särskilt fall levererade partiet efter en av leverantören

uppgiven kvalitet å lumpen. Vid sedermera å bruket företagen uppsortering

av partiet i olika lumpkategorier hava kostnadsprisen å dessa kategorier

måst anpassas efter ovannämnda för hela partiet erlagda enhetliga detaljpris.

Beträffande leveranser från statens verk har åter ett annat förfaringssätt tilllämpats.

Här har nämligen lumpen uppsorterats och detaljpriset för densamma

bestämts vid bruket, innan likvid för leveransen erlagts. Undantag från detta

senare förfaringssätt har allenast skett i fråga om ett från postverkets persedelförråd

i enlighet med ovannämnda avtal levererat parti postsäckslump. där

priset fixerats utan föregående sortering.

För att i kostnadshänseende erhålla en jämförelse mellan de leveranser, som

fullgjorts å ena sidan av A.-B. Vidfamne och andra enskilda firmor samt å

andra sidan av statens verk, har i ovanstående tablå för samtliga leverantörer

upptagits medeltalet av de vid sortering angivna kostnadsprisen.

En granskning av dessa medelpriser giver vid handen, att A.-B. Vidfamne

intagit en synnerligen gynnad ställning gentemot övriga leverantörer även i

fråga om prissättningen å levererade partier. Medelprisen för nämnda bolags

leveranser äro nämligen inemot tre ä två gånger högre än de, som gällt för

leveranser från statens verk och andra enskilda firmor än bolaget. Såsom belysande

för förhållandet kan anföras, att, därest bolaget tillerkänts ersättning

efter de priser, som utgått till statens verk, kostnaden för bolagets samtliga här

berörda leveranser torde hava belöpt sig till allenast c:a 25,000 kronor i stället

för de nu redovisade kronor 67,168:51.

Beträffande de priser, som tillerkänts statens verk, har bruksförvaltaren till

revisorerna uppgivit, att sättet för prissättning och likvidering i dessa fall varit

till fördel för leverantören, »som vanligen erhållit en något högre betalning än

den, som kunnat utfås av spenderande lumphandlare». Att vederbörande statens

verk hittills icke gjort någon anmärkning mot de priser bruket tillämpat

skulle enligt förvaltarens mening »hava stått i samband med att bruket såsom

ständig lumpförbrukare bäst kunnat följa lumpmarknadens priser».

Gentemot förvaltarens här meddelade uppfattning anse sig revisorerna böra

framhålla, att den av revisorerna verkställda utredningen givit vid handen, att

de priser, som tillerkänts statens verk vid leveranser till Tumba bruk, avsevärt

understigit de priser andra statsinstitutioner erhållit vid försäljning å

öppen marknad till »spekulerande lumphandlare». Sålunda har under år 1924,

såsom framgår av ovan upptagna tablå, statens verk av Tumba bruk för bästa

kvalitet å linneavfall enligt brukets egen, noggrannare sortering erhållit ett

pris av 80 öre pr kg., under det att arméns centrala beklädnadsverkstad m. fl.

för enahanda kvalitet av linneavfall enligt mindre noggrann marknadssortering

uppburit pris, i intet fall understigande 1 krona 50 öre pr kg. Det här anförda

exemplet torde få anses belysande för det sätt, varpå Tumba bruk anpassat priserna

till statens verk efter gällande marknadspriser.

En mera ingående granskning av det sätt, varpå A.-B. Vidfamne fullgjort

sina leveranser till Tumba bruk, har slutligen givit vid handen, att dessa leveranser

i stor utsträckning upptagit vara av lägre kvalitet än den. som vard

avtalad och för vilken likvid erlagts. Följande exempel må framhållas:

a) Den 18 jan. 1924 levererades enligt bolagets faktura 7,649 kg. nytt blekt

linneavklipp och 347 kg. nytt segellinneavklipp eller tillsammans 7,996 kg.

Vid brukets sortering den 24 nästkommande mars befanns partiet innehålla:

nytt blekt linne.............. 4,893 kg.

» halvblekt linne............ 1,303 »

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bank outskottets utlåtande Nr 5.

Hevisorernas

uttalande.

nytt oblekt linne.............. 324 kg.

» kulört ».............. 112»

eller tillsammans nytt linne........ 6,632 kg.

gammalt blekt linne............ 1 kg.

» grovlinne............. 97 »

eller tillhopa nytt och gammalt linne .... 6,730 kg.

ny blekt bomull........

» oblekt » ........

gammal prima bomull .....

jute..............

eller bomull och jute sammanlagt

591 kg.

10 »

1 »

507 »

1,109 kg.

Det sorterade partiet utgjorde netto..... 7,839 kg.

såsom utskott utsorterades......... 34 »

och förlusten vid sorteringen fastställdes till . 111 »

Av den sorterade varan utgjorde 86 % linne och 14 % bomull.

b) Den 18 februari 1924 levererades vidare enligt faktura 1,052 kg. nytt

halvblekt linneavklipp.

Vid sortering den 19 i samma månad befanns partiet innehålla 907 kg. nytt

blekt, halvblekt och oblekt linne samt 136 kg. ny blekt och oblekt bomull och

jute. Det sorterade partiet uppgick netto till 1,043 kg., varav 87 % utgjorde

linne och 13 % bomull.

c) Den 19 maj 1924 levererades enligt faktura 1,561 kg. gammalt prima

vitt linne, 411 kg. hästtornistrar, linne, och 1,807 kg. nytt blekt och halvblekt

linne eller tillsammans 3,779 kg. linne. Vid sortering befanns partiet innehålla:

3,132 kg. nytt och gammalt linne samt 560 kg. ny och gammal bomull och jute.

Den sorterade varan uppgick netto till 3,692 kg. och konstaterades vid sortering

en förlust å 26 kg. Av den sorterade varan utgjorde 85 % linne och 15 %

bomull.

Flera liknande leveranser hava förekommit. Någon rättelse av här angivna

missförhållanden har i huvudsak icke påyrkats från brukets sida. Det enda

fall av rättelse, som konstaterats beträffande nämnda leveranser, har inneburit

restitution av 25 öre pr kg. för 97 kg. segellinne, vilket av bruket utsorterats

såsom gammalt linne i stället för av leverantören enligt ovan den 18 januari

1924 fakturerade nytt linne. Däremot har den å samma leverans konstaterade

stora procenthalten bomull ävensom viktförlusten å 145 kg. icke beivrats av

bruket.

Av den här lämnade redogörelsen för de iakttagelser, revisorerna gjort beträffande

leveranser av lump till Tumba bruk, framgår alltså, att Tumba bruk

endast till en ringa del utnyttjat de leveransmöjligheter, som förefunnits hos

statens verk och inrättningar, och i stället i påfallande stor utsträckning som

leverantör anlitat ett enskilt företag, vilket dessutom i förhållande till bruket

måste anses företräda konkurrentintressen. Vidare hava de priser, som av

bruket erlagts till nämnda företag, vida överstigit de priser, som eljest av bruket

betalats för levererad lump, och även, såvitt revisorerna kunnat finna, priserna

å den öppna marknaden. Slutligen har nämnda företag beretts den ytterligare

förmånen, att betalning för av detsamma levererad vara erlagts i enlighet

med dess fakturor med däri angivna kvantitets- och kvalitetsteckningar,

oaktat vid sedermera verkställd sortering de levererade partierna befunnits var
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

13

ten i fråga om varans myckenhet eller beskaffenhet motsvara vad fakturorna

sålunda angivit, under det att de statens verk och inrättningar, som levererat

lump till bruket, erhållit betalning efter brukets egen sortering och prissättning.

Det synes revisorerna uppenbart, att den särskilt gynnade ställning, som

tillerkänts ifrågavarande enskilda företag, icke varit förenlig med brukets sanna

intressen. Vad förvaltaren härutinnan andragit kunna revisorerna för sin del

icke godtaga såsom en tillfredsställande förklaring å de påpekade förhållandena.

. Revisorerna måste för den skull beteckna det sätt, varpå brukets upphandling

av lump sålunda handhafts, såsom synnerligen anmärkningsvärt.»

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges yttrande i detta ärende;

och hava med anledning härav fullmäktige med skrivelse den 28 nästlidna

januari, jämte meddelande att efter anmodan från fullmäktige inspekterande

fullmäktigen för bruket med skrivelse den 27 i samma månad ingivit bruksförvaltarens

förklaring i ärendet, överlämnat berörda handlingar, under uttalande

tillika att fullmäktige därutöver ej hade något att tillägga.

Förvaltarens förklaring är av följande lydelse:

_ »Olikalumpkategorier köpas i allmän marknad under olika marknadsbeteckningar,

såsom nytt linne, gammalt fint linne, grovlinne, grålinne, Royal, segel,

tåg, bomullsnylappar, ljus bomull, mörk bomull, kattun etc. etc. Dessa lumpkategorier

utgöra mestadels resultatet av de sorteringar eller fördelningar, som

företagas inom större lumpinsamlings- och försäljningsföretag på internationell

lumpmarknad.

Det ligger i sakens natur, att värdet av olika slags lump måste vara i hög

grad växlande. För finpapperstillverkning har en del lump intet alls värde,

högsta marknadskvaliteter däremot ett sådant värde, att desamma betalas med

omkring 2 kr. per kg. och vid tillfällen med knapp tillgång avsevärt högre.

Men även värdet av lump, som inom allmän marknad räknas till samma kategoribeteckning,

kan befinnas hava mycket växlande värde, något som beror

icke endast på lumpens mycket varierande ursprung utan även därpå, att lumpföretagen

sortera och behandla lumpen mycket olika. Exempelvis kan en vara.

som betecknats såsom nytt linne utan närmare angivande av varans egenskaper,

befinnas vara värd ett pris, växlande mellan omkring 25 öre och 2 kr. per kg.

Det är alltså uppenbart, att ett verkligt omdöme om ett lumpinköp icke kan

grundas på sammanställandet av endast en lumpbeteckning och ett pris såsom

skett i herrar statsrevisorers berättelse. Ett noggrant bedömande i detta fall

förutsätter ovillkorligen besiktning av varan i varje särskilt fall.

Beroende av tillverkningens art inköpa olika pappersbruk olika marknadskategorier

av lump. Men i intet fall är den inköpta varan av så ensartad beskaffenhet,

att den vid fabriken kan bearbetas utan en omsortering, med vilken

även förenas en frånsortering av odugliga eller mindervärdiga materialier,

knappar, hakar, grus, sömmar, färgade ränder, fläckar, främmande fibermaterial

_m. in. över sådan fabrikssortering föras vid Tumba noggranna sorteringslistor.

Marknadens lump säljes vanligen i balar, emballerade med jute och sammanhållna

av järnband eller järntråd. Det är allmänt brukligt, att lumpen inköpes

brutto för netto med priset bestämt efter den genomsnittskvalitet hos lumpen,

som fastställts genom tidigare lämnade prover. Ytterst sällan eller aldrig inträffar,

att en vara består av uteslutande ett enda fiberslag. Linnelump innehåller

oftast någon mängd halvlinne eller bomull, och bland bomull finner man

linne. Det är nu allmän affärskutym, att en vara, i marknaden betecknad såsom

Bruksforför

valtar eu.

Brukliga

tillvägagångssätt

vid lumpinköp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Siffrorna.

Tumba

bruks inköp

hava följt

vanlig

praxis.

linne, gäller såsom fullt leveransgill, även om den innehåller bomull upp till

högst 15 %. Betalningen sker i så fall utan någon prisreduktion lika litet

som något pristillägg beräknas, om en bomullslump visar sig innehålla samma

mängd linne. Dessutom medger vanligt affärsbruk inom denna bransch närvaron

av odugligt skräp i marknadsvaran intill en gräns av 4 /.

Till dessa förhållanden inom internationell lumpmarknad, vilka ju icke kunna

förändras av riksbankens pappersbruk, hava herrar statsrevisorer icke tagit

hänsyn.

Pappersbrukens behov av lump tillgodoses numera till övervägande del på den

internationella lumpmarknaden. Vid tillfällen inköpas dessutom smärre kvantiteter

av lumpsamlare, från skrädderier m. fl. I allmänhet torde kvantiteten

av denna lump icke uppgå till mer än 1—5 % av brukens behov. Sådan lump

växlar även oftast i sin sammansättning i långt högre grad än de vanliga marknadskvaliteterna,

priset kan i de flesta fall icke på förhand bestämmas och

ställes därför i beroende av, huru varan utfaller efter fabrikens sortering.

Den lump, som icke passerat sorteringsanstalter och som icke i något så när

tillräckliga mängder erbjudes, betalas av naturliga skäl till genomgående lägre

priser än lump, som något så när sorterad och i bekvämare poster kan erhållas

från lumpsorteringsföretag. Även detta är ett förhållande, som herrar

statsrevisorer förbisett.

Vad Tumba bruks lumpbehov beträffar, har även detta tillgodosetts dels genom

inköp i större poster i allmän marknad och dels genom direkta inköp i

smärre poster. Den kvantitet, som anskaffats genom direkta inköp i mindre

poster, har varit jämförelsevis mycket stor, i det den uppgått till i runt tal 30 %

av brukets hela förbrukning. Detta har möjliggjorts därav, att en del statens

verk efter min framställning år 1917 och genom herrar riksbanksfullmäktiges

förmedling på sin tid blevo i tillfälle att med frångående av gällande upphandlingsförordning

sälja lump direkt till Tumba bruk.

Den lump, som sålunda kunnat erhållas från statens verk, har varit av mycket

växlande och ofta oberäknelig beskaffenhet. Av skäl, som jag tidigare

anfört, har denna lump icke kunnat prissättas förr än efter brukets sortering

och har därför även betalats efter brukets sortering. Förfarandet är detsamma,

som i dylika fall vid pappersbruk inom och utom Europa alltid tillämpas.

Tumba bruk behöver för sin speciella tillverkning företrädesvis nytt linne och

ny bomull. Av den lump, bruket inköpt från statens verk under år 1924, har

beträffande linne omkring endast 1/9 kunnat bearbetas till sedelpapper och beträffande

bomull icke fullt 1/:o varit användbart till samma ändamål. Övervägande

del av lump från statens verk har utgjorts av gamla, förslitna persedlar,

vilka funnit användning vid tillverkning av andra papper än sedelpapper, exempelvis

skrivpapper, ritpapper och papper till växlar, aktiebrev, obligationer,

kuponger in. m. Av sådan lump har bruket tillgodosett hela sitt behov genom

inköp från statens verk.

Det har emellertid varit för bruket nödvändigt att anskaffa behövlig mängd

nytt linne och även något ny bomull från den allmänna lumpmarknaden. Med

undantag av 1 ton gammal kulört bomull, som använts till papp, och 1.4 ton

gammalt linne av likformig, hög kvalitet, som behövts för utjämning av mindre

ensartade sorteringar från statens verk, har bruket under år 1924 inköpt

uteslutande nytt linne och ny bomull från allmän marknad. Denna för bruket

absolut behövliga lump har icke kunnat levereras från statens verk.

Över den under år 1924 vid Tumba bruk inköpta lumpen hava herrar statsrevisorer

låtit utföra en sammanställning. (Berättelsen sid. 22 och 23.) Eu

här förekommande obetydlig felsummering av 40 kg. av emballagets vikt har

ju ingen betydelse. Att däremot upptaga juteemballaget bland inköpta lumpkategorier

är missvisande. Juteemballaget har i brukets sorteringsnotor upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bank outskottets utlåtande Nr 5.

15

tagits särskilt och icke sammanförts med järnband och dylikt därför, att jutet

i motsats till andra emballeringsmaterialer alltid haft ett anteckningsvärt

värde.

I tabellen hava å-priserna för lumpen upptagits så, som dessa priser utfalla

efter sorteringen vid bruket, d. v. s. efter frånräknandet av nödvändiga

sorteringsförluster och den justering av lumpkvaliteten, som sker genom sorteringen.

Nu äro emellertid sortering skostnaderna helt olika för olika slags

lump. Ett ensartat och rent material i stora stycken drager exempelvis en

obetydlighet i sorteringskostnad gent emot en blandad, oren vara i mindre bitar,

som måhända även visa sömmar och olikfärgade ränder. Vad som bestämmer

brukets kostnad för en lumpkvalitet är sålunda icke endast det å-pris.

som kan framgå av sorteringsnotor eller fakturor, utan även den sorteringskostnad

samma lumpkvalitet kräver. Sorteringskostnaden för en mindervärdig

och mycket billig vara kan många gånger bliva så stor, att denna lump

i verkligheten blir dyrare för bruket än en bättre vara, som inköpts till långt

högre pris. Då det sålunda är kostnaden icke för den osorterade utan för den

sorterade lumpen, som bör avgöra, vilka priser bruket kan tillämpa vid inköp,

då de från statens verk och andra mindre leverantörer inköpta partierna krävt

ojämförligt högre sorteringskostnader än de i tabellen anförda leveranserna

från A.-B. Vidfamne, och då dessutom — såsom jag tidigare påpekat — kvaliteten

inom samma lumpkategori (nytt blekt linne, gammalt halvblekt linne

etc.) avsevärt kan växla, utgöra tabellens siffror icke tillräcklig grund för

bedömande av de lumppriser bruket tillämpat. Skillnaden i tillämpade ä-priser

står i samband med växlande sorteringskostnader och kvaliteter samt dessutom

även av andra omständigheter, såsom fraktkostnader, emballeringskostnader,

ompacknings- och omlastningskostnader m. in.

I berättelsen sid. 26 hava herrar revisorer för Denne olika inköp angivit den

procentsats bomull, som ingått i linnelumpleverans. Procentsatsen angives för

fallet a) vara 14 %, för fallet b) 13 % och för fallet c) 15 %. Dessa siffrors

tillkomst torde vara beroende av misstag. En enkel uträkning efter sorteringsnotorna

visar nämligen följande siffror: för fallet a) 7.7 %, för fallet bl

8,6 % och för fallet c) 10,9 % bomull.

Efter förestående allmänna påpekanden till herrar statsrevisorers berättelse

ber jag få besvara de i berättelsen givna anmärkningarna i den ordning de i

berättelsen förekomma.

Herrar statsrevisorer hava funnit brukets inköp av lump från statens verk Inköpen

varit av påfallande ringa omfattning och konstaterat, att även andra statens från statens

verk än derå, Tumba bruk utnyttjat, försälja lump. Härtill har jag endast Omfattning.

att svara, att bruket från statens verk inköpt hela sitt behov av den lump

statens verk huvudsakligen levererar, d. v. s. gamla, förnötta persedlar. Med

undantag av i det föregående omnämnda 1 ton gammal kulört, bomull, särskilt

avsedd för papptillverkningen, och 1.4 ton linne för utjämning av blandade

kvaliteter har icke ett kilogram sådan lump under år 1924 inköpts från annat

håll. Men jag har icke ansett mig tjäna brukets intresse genom att inköpa

mer än vad pappersbruket kunnat förarbeta, även om sådana inköp kunnat ske

frän statens verk. . ,

Herrar statsrevisorer hava angivit ett fall, då arméns centrala beklädnads- . Iatlet

verkstad för kr. 165,15 pr 100 kg. sålt lump till A.-B. Vidfamne, som kort där- frajabeklädefter

sålt lump med samma beteckning till Tumba för 200 kr. pr 100 kg. nadsverkEn

undersökning av saken har visat, att A.-B. Vidfamnes ifrågavarande inköp stad.

gällde 125 kg., men att närmast följande leverans till Tumba utgjorde 550 kg.

Det rör sig alltså icke om någon överflyttning av ett visst lumpparti under

medgivande av mellanhandsvinst, såsom revisionsberättelsen antyder. Visserligen

kan det vara möjligt, att någon del av den från beklädnadsverkstaden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskott et s utlåtande Nr B.

Betalning

efter enhetligt

pris

eller efter

sortering.

Tillämpade

priser för

statens verk.

Kvalitet hos

inköpt vara.

härstammande lumpen medföljt en senare A.-B. Vidfamnes leverans till Tumba,

men denna del har då varit underkastad sortering, ompackats och emballerats

samt utan kostnad för bruket transporterats med bil till arbetsplatsen vid

Tumba bruk. Skulle bruket, som vid denna tid icke ägde lastbil, beträffande

ett så litet parti som 125 kg. hava tagit kostnader för besiktning, infrakt av

säckar för emballering, packning, åkare för nedfraktning till järnvägsstationen,

järnvägsfrakt, omlastning vid Tumba, hemkörning till bruket och slutligen

sortering, skulle denna lump för visso hava kostat bruket mera än 2 kr.

per kg. Det av herrar statsrevisorer anförda exemplet synes mig i verkligheten

utgöra en bekräftelse av, att de priser, som tillämpats vid inköp av sorterad,

ny lump från allmän marknad, varit normala.

I revisionsberättelsen omnämnes vidare, hurusom leveranser betalats dels

efter ett fakturerat enhetspris och dels efter brukets sortering, något som är

alldeles riktigt och, såsom jag tidigare nämnt, även är det vanliga förfaringssättet

vid alla pappersbruk. Nu är ju händelsen den, att de högsta kvaliteterna

av nytt linne, vilka bruket framför allt behöver för sin sedelpapperstillverkning,

icke kunna levereras från statens verk och att A.-B. Yidfamne varit

den firma, som hittills bäst kunnat betjäna bruket med just de högsta linnekvaliteterna,

vilka i allmän marknad säljas efter prov och enhetspris, och

vilkas saluvärde är 2 till 3 gånger högre än den vara, som i allmänhet kunnat

inköpas från statens verk. Herrar statsrevisorers uttalade uppfattning, att

A.-B. Yidfamne icke endast genom försäljning till enhetspriser utan genom

tillämpade å-priser intagit en synnerligen gynnad ställning gent emot andra

leverantörer, är även ett fullkomligt misstag. Varje lumpfirma i Sverige och

utom Sverige har haft tillfälle att inträda i konkurrens vid försäljning ''till

Tumba av de lumpkvaliteter, som Tumba bruk förarbetar. Då herrar statsrevisorer

slutligen under åberopande av de i berättelsen anförda å-priserna

låtit räkna ut, att lumpkostnaderna skulle ha kunnat sänkas från 67,168:51 kr.

till omkring 25,000:— kr., om jag betalat A.-B. Vidfamnes leveranser efter

samma ä-priser som gällt för leveranser från statens verk av en helt annan och

osorterad vara, måste jag förklara, att jag visserligen i många fall lyckats

nedpressa priser vid leveranser av olika varor till Tumba bruk, men att jag

för brukets behov av nytt linne dock icke kan hoppas åstadkomma ett pris

lägre än halva det vanliga marknadspriset.

Beträffande de priser bruket ingått på vid likvider till andra statens verk

har den principen tillämpats, att statens verk betalats efter uppskattningsbart

marknadspris för sorterad vara med avdrag av brukets sorteringskostnader.

Härtill får jag även erinra om, att kvaliteten hos lump med samma beteckning

ofta kan växla ganska avsevärt och att ett bedömande av priserna förutsätter

besiktning av varan i varje särskilt fall.

I revisionsberättelsen riktas vidare mot mig den grava anmärkningen, att

jag skulle i stor utsträckning hava från A.-B. Vidfamne mottagit vara, av

lägre kvalitet än den, som varit avtalad och för vilken likvid erlagts. Som

stöd härför anföras sorteringsresultaten för trenne leveranser, och det förmenta

missförhållandet skulle ligga däri, att bruket betalat bomull såsom linne.

Redan tidigare har jag erinrat om, att revisionsberättelsens siffror äro oriktiga.

Den påtalade bomullshalten uppgår i exemplet a) till 7.7 % i stället för

angivna 14- %, i exemplet b) till 8.6 % i stället för angivna 13 % och i exemplet

c) till 10.9 % i stället för angivna 15 %. Den kvantitet jute, som antecknats

vid sorteringen, har tjänat som emballage för balarna och bör naturligtvis icke,

såsom skett i revisionsberättelsen, inräknas såsom lump.

Då man nu vet, att dessa partier i enlighet med gällande bruk inköpts efter

prov brutto för netto och då vanlig affärskutym, såsom jag tidigare nämnt,

medgiver upp till 15 % bomull bland leveransgill linnelump, finner man, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

17

de exempel, herrar revisorer framhållit såsom anmärkningsvärda, i verkligheten

äro exempel på goda lumpleveranser.

Att herrar statsrevisorer vidare icke funnit mer än ett enda fall då rättelse

av missförhållanden vid leverans påyrkats från brukets sida, är mig oförklarligt,

då de 13 kreditnotor, av vilka här vidimerade avskrifter bifogas, varit

inlämnade till granskning hos revisorerna. Dessa kreditnotor visa följande

reklamation från bruket vid leveranser från A.-B. Vidfamne.

1) Av leverans enligt faktura av 19 maj 1924 återlämnades 3 balar, vägande

694 kg. enligt kreditnota å kr. 1,388:— av 23 maj 1924 (Bil. I).1

2) Av leverans enligt faktura av 18 januari 1924 har A.-B. Vidfamne efter

reklamation gottskrivit bruket kr. 24: 25 enligt kreditnota av den 16 maj 1924

(Bil 2).

3) Avdrag av kr. 114: — för undervikt å lincombings enligt kreditnota av 12

mars 1924 (Bil. 3).

4) Avdrag av kronor 896:25, motsvarande 25 öre pr kg., för enligt faktura

av 11 januari 1923 levererade engelska bolster cases. Kreditnotan av 31 januari

samma år (Bil. 4).

5) Avdrag av kr. 326:—, motsvarande 50 öre pr kg., för enligt faktura

av 1 februari 1923 levererade engelska bolster cases. Kreditnota av 6 mars

1923 (Bil. 5).

6) Avdrag av kronor 137: 50 för undervikt å nytt oblekt linne enligt faktura

av 12 december 1922. Kreditnota av 16 dec. 1922 (Bil. 6).

7) För leveranser av linnetrådar enligt faktura den 2 augusti 1922 fråndrogs

vid invägningen kronor 16: 50 för undervikt. Kreditnota av 18 augusti

1922 (Bil. 7). Efter sortering av samma parti fråndrogs ytterligare kronor

267: 30 för returnerad sämre del av partiet. Kreditnota av 18 augusti 1922

(Bil. 8).o

81 Från faktura av 14 april fråndrogs vid invägningen kronor 119:31 för

undervikt. Kreditnota av 14 april 1923. Vid sortering kasserades emellertid

hela partiet, debiterat till kr. 7,029: 11, returnerades till A.-B. Vidfamne (Bil.

9 och 10).

9) Av leveranser enligt fakturor av 17 maj 1922 och 29 juni 1921 å kronor

3,160:80 respektive 1,646:15, sammanlagt 19 balar nytt grått linne, behöllos

endast sammanlagt 6 godkända balar. Återstoden returnerades och fakturorna

riktigställdes den 1 juni 1922 (Bil. 11, 12 och 13).

10) Från faktura av den 30 maj 1922 å engelska bolster cases fråndrogs

enligt kreditnota av 26 juni samma år kronor 746: 20 för undervikt. Kreditnotan

finnes inbunden under nr 389 A i 1922 års verifikationer.

Förutom dessa åberopade genomförda rättelser av felaktiga leveranser, vilka

alltid kunna förekomma även när det gäller den bäste leverantör, hava bland

andra följande reklamationer gjorts av bruket vid leveranser.

1) De enligt faktura av 21 september 1922 genom A.-B. Vidfamne från den

tyska armé förvaltningen inköpta »Neue weise Pferdefressbeutel», som skulle

utgöras av linne, befunnos vid sortering innehålla 777 kg. linne och 3,980 kg.

bomull. Varan ställdes till förfogande och betalades efter brukets sortering

med avdrag för 967 kg. värdelöst material. A.-B. Vidfamne hade då redan betalt

varan såsom linne.

2) Leverans av 31 balar linne vägande 8,100 kg. enligt faktura av 12 juli

1924. Vår sortering visade endast 2,658 kg. linne, varigenom en differens

uppstod på kronor 2,717:10. Ovannämnda faktura riktigställdes efter brukets

sortering den 3 sept. samma år.

Åberopade genomförda reklamationer under åren 1922—1924 gälla ett sam
1

Bilagorna uteslutna.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 8 samt. 4 höft. (Nr 4—6.) 2

Reklama
tioner.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Tillämpade

priser för

A.-B. Vidfamne.

Inspekterande

full•läkt

Igen.

manlagt belopp av kronor 25,337: 91, vilket innebär, att ej mindre än en åttondel

av sammanlagda fakturabeloppen från A.-B. Vidfamne under samma tid

innehållits av Tumba bruk. Att bruket i stor utsträckning anlitat A.-B. Yidfamne

har icke haft sin orsak i att denna firma, såsom herrar revisorer uttalat,

tilldelats en särskilt gynnsam ställning, utan har berott dels därpå,

att A.-B. Vidfamne varit den lumpfirma, som erbjudit de för bruket gynnsammaste

leveranserna av lump, som icke kunnat erhållas från statens ^verk,

men dels och icke minst även därpå, att A.-B. Vidfamne alltid villigt ingått på

reglering av de felleveranser, som oundvikligen ibland inträffa, när det gäller

lump. Jag har icke haft samma erfarenheter om mer än en enda annan lumpfirma,

som tidigare levererat till bruket, men som nu upphört.

Beträffande de priser bruket tillämpat vis-å-vis A.-B. Vidfamne hava herrar

statsrevisorer funnit dem vida överstiga priserna i öppna marknaden. ^ Med anledning

härav tillåter jag mig meddela, att jag redan för många år sedan,

nämligen vid en tidpunkt då konkurrensanbud över lump icke kunde erhållas,

erhöll A.-B. Vidfamnes medgivande att granska deras originalfakturor för att

kontrollera den vinst firman tillgodoräknat för leverans av för bruket oundgänglig

vara. En sådan granskning har jag vid flera större inköp företagit

och vid tillfällen uppnått prisregleringar. Dessutom har jag även med hänsyn

därtill, att A.-B. Vidfamne äges av svenska finpappersbruk, förbehållit

mig att i varje förekommande fall förskaffa mig kännedom om de priser, som

tillämpats mellan A.-B. Vidfamne och andra pappersbruk. Någon större kontroll

över en leverantör torde knappast kunna uppnås. Jag har även förvissat

mig om, att A.-B. Vidfamnes räkenskaper ännu skola vara tillgängliga för en

undersökning av, huruvida någon skälig anmärkning kan göras mot de från

Tumba tillämpade lumppriser.

Till sist får jag ytterligare framhålla, att jag i likhet med statsrevisorerna

anser det vara önskvärt, att bruket i första hand inköper sin lump direkt från

andra statens verk, vartill jag såsom förut nämnts också tagit initiativ. Beträffande

gammal lump har bruket under de sista åren erhållit hela sitt behov

tillgodosett från statens verk. Den för bruket nödvändiga nya lumpen har

däremot endast i mycket ringa utsträckning kunnat erhållas från statens verk.

Möjligen skulle denna kvantitet något kunna ökas, varvid dock är att beakta,

att de större omkostnader, som äro förenade med inköp, transport och sortering

av mindre poster, icke få förhöja lumppriset för Tumba utöver den allmänna

marknadens priser. Bleve detta fallet, synes varken brukets eller statens

i dess helhet intressen komma att rätt tillgodoses genom direkta inköp.»

Inspekterande fullmäktigen har för egen del, med anslutning till den utförliga

utredning, som förvaltaren i ärendet framlagt, såsom sin uppfattning uttalat :

»att Tumba bruk utnyttjat de leveransmöjligheter, som förefunnits hos statens

verk och inrättningar i den omfattning, som för brukets tillverkning lämpligen

kunnat äga rum;

att bruket för anskaffande av den för tillverkningen behövliga mängden

nytt linne och ny bomull varit hänvisad till den allmänna lumpmarknaden,

då sådan lump icke kunnat levereras från statens verk;

att vid jämförelse mellan de priser, som erlagts för lump från statens verk,

och dem, som betalts till visst angivet affärsföretag för levererad lump, hänsyn

måste tagas till leveransernas olika beskaffenhet och den väsentligt högre sorteringskostnad,

som den från statens verk levererade lumpen föranleder bruket;

att med iakttagande härav de priser, som erlagts till utpekade affärsföretag,

icke kunna giva anledning till berättigad anmärkning; samt

att näjnnda enskilda företag, enligt vad förebragt utredning visar, icke till
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

19

erkänts någon särskilt gynnad ställning, som förorsakat bruket skada eller

förlust. „ .

De anmärkningar, som av statsrevisorerna framställts med avseende pa inköp

av lump för Tumba bruk, synas mig alltså hava blivit fullt vederlagda.

Den förelagda utredningen lärer tvärtom ådagalägga, att brukets intressen

vid ifrågavarande upphandling blivit på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda.

Även enligt min uppfattning bör bruket allt fortfarande från statens verk

och inrättningar inköpa den lump, som kan komma till användning vid bruket

för där varande särskilda fabrikation. Emellertid maste givetvis därvid beaktas,

att utöver priset för själva varan brukets utgifter för frakter, emballage

och sortering av de osorterade smärre leveranser, som kunna, erhållas från

statens verk, icke överstiga de priser, varför lump kan inköpas i den allmänna

marknaden, där till följd av fri konkurrens mellan leveranskraftiga firmor

för bruket bästa möjliga pris torde på sätt hittills skett kunna betingas.»

Utskottet är av den uppfattning, att Tumba bruk, såsom jämväl inspekterande

fullmäktigen uti sin i ärendet avgivna förklaring framhåller, bör från statens

verk och inrättningar inköpa den lump, som kan komma till användning vid

bruket för där varande särskilda fabrikation; och förutsätter utskottet, att

vederbörande verk och myndigheter icke underlåta att vidtaga de åtgärder, som

för underlättande härav från deras sida må anses erforderliga.

Vad sålunda i detta ärende förekommit har utskottet ansett sig böra för riksdagen
omförmäla.

2:o.

Revisorerna hava vidare under § 20 i sin förenämnda berättelse anfört

följande (sid. 28—29):

»Revisorerna hava avlagt besök vid Tumba pappersbruk.

1924 års riksdag bemyndigade fullmäktige i riksbanken att för en kostnad

av sammanlagt 108,000 kronor vid Tumba bruk dels uppföra tva bostadshus

för brukets arbetare dels ombygga fem äldre sådana hus å brukets gärde.

Kostnaderna för ifrågavarande ombyggnader skulle enligt det lägsta av infordrade

anbud komma att belöpa sig till 83,000 kronor. Ombyggnaden av

de äldre husen, som skulle verkställas av brukets egna arbetare, beräknades

draga en kostnad av sammanlagt 25,000 kronor.

De båda nybyggnaderna voro vid revisorernas besök fullt färdiga och tagna

i bruk. Ombyggnadsarbetena å de äldre bostadshusen voro däremot icke avslutade.

Kostnaden för de nyuppförda bostadshusen har enligt uppgift från

bruket belöpt sig till sammanlagt 90,699 kronor 80 öre, således 7,699 kronor

80 öre mer än vad ursprungligen beräknats.

Å bruket hade vidare nyuppförts dels ett växthus dels ock ett spruthus för

förvaring av bland annat en av bruket under ar 1924 inköpt motoispruta.

Beträffande växthusets uppförande har förvaltaren vid bruket meddelat

följande:

''Sedan brukets gamla växthus av trä, sannolikt uppfört på 1870-talet, för

tio år sedan reparerats och något förbättrats, har detsamma dock de senaste

åren befunnit sig i sådant skick, att det icke kunnat tjäna sitt ändamål utan

ånyo utförd reparation och ombyggnad. Detta arbete har utförts med användande

av brukbara materialier i förutvarande växthus samt genom brukets

arbetare vid de tillfällen och i den mån detta kunnat ske utan förfång för

andra arbeten,’

Utskottets

yttrande.

Ang. vissa

byggnadsarbeten

vid

Tumba

bruk.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Kostnaderna för byggnadsarbetena i växthuset hava belöpt sig till 19,060

kronor 58 öre, däri inberäknat värdet å från gamla växthuset tillvaratagna

materiel, vilket värde uppgivits till 800 kronor.

Spruthuset, för vars uppförande fullmäktige anvisat 4,400 kronor, bär

enligt uppgift betingat en sammanlagd kostnad av 6,252 kronor 64 öre.

Av här berörda tvenne byggnadsarbeten har uppförandet av spruthuset

beslutats av riksbanksfullmäktige den 7 augusti 1924, varemot växthusbygget,

enligt vad revisorerna inhämtat, icke varit föremål för fullmäktiges prövning

och godkännande. I intet av dessa fall har byggnadsfrågan varit underställd

riksdagen.

Revisorer- Beträffande ovan omförmälda växthus vilja revisorerna framhålla, att de

nas utta- å detsamma utförda byggnadsarbetena i själva verket haft karaktären av ett

lande. nybyggnadsföretag och ej, såsom förvaltaren synes vilja göra gällande, blott

ett ombyggnadsarbete. Då härtill kommer, att berörda arbete dragit en så

avsevärd kostnad som 19,060 kronor 58 öre, har det varit vederbörandes uppenbara

plikt att hos fullmäktige göra framställning om tillstånd till företagets

utförande. Genom fullmäktige hade frågan därtill, därest växthuset ansetts

erforderligt, jämlikt 46 § i reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning

den 6 juni 1924 bort hänskjutas till bankoutskottet för utverkande av

dess medgivande.

Det av revisorerna påtalade förfaringssättet i fråga om växthusets uppförande

hava de ansett vara av den anmärkningsvärda beskaffenhet, att det

bort bringas till riksdagens kännedom.»

Jämväl i detta ärende har utskottet ansett sig böra inhämta fullmäktiges

yttrande; och hava med anledning härav fullmäktige med skrivelse den 28

nästlidna januari, jämte meddelande att efter anmodan från fullmäktige inspekterande

fullmäktigen för bruket med skrivelse den 27 i samma månad

ingivit bruksförvaltarens förklaring i ärendet, överlämnat berörda handlingar,

under uttalande tillika att fullmäktige därutöver ej hade något att tillägga.

Förvaltarens förklaring är av följande lydelse:

Bruksför- »Sedan brukets gamla växthus av trä, sannolikt uppfört på 1870-talet, för

förvaltaren. 10 år sedan reparerats och något förbättrats, har detsamma dock under de

senaste åren befunnit sig i sådant skick, att det icke kunnat tjäna sitt ändamål

utan ånyo utförd ombyggnad. Detta arbete har efter mig givna direktiv utförts

under användande av brukbara materialier i förutvarande växthus samt

genom brukets arbetare vid de tillfällen och i den mån detta kunnat ske utan

förfång för andra arbeten. Under vissa perioder kunna brukets reparatörer

och utearbetare för fabriksdriften vara så upptagna, att någon minskning av

personalen icke kan komma i fråga. Vid andra tillfällen däremot inträffar,

att någon eller några av samma arbetare icke upptagas av fabriksdriften. De

hava då sysselsatts med sådana arbeten, som icke fordrat omedelbart ingripande,

exempelvis mindre brådskande förändringar i fabriken, bostadsreparationer,

väglagningar, brolagningar, schaktningar, rengöringar och tippning

m. m. samt under åren 1924—1925 även med ifrågavarande växthusombyggnad.

Denna har alltså varit föremål för arbete endast då brukets ordinarie

arbetare varit tillgängliga för annat än sina huvuduppgifter, ehuru utförandet

därigenom tagit lång tid. Härigenom har växthusbygget liksom en del andra

arbeten utgjort en regulator till befordrande av jämn sysselsättning för en

del av brukets personal.

Kostnaderna för växthuset hava varit följande:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr ö.

21

Arbetskostnader 1924—1925 enligt''vidi bruket förda timkort . .

I denna summa ingår kostnaden för planeringar vid arbetarebostäder,

upprensning av grusgropen och utfyllning av den

sänka ängen vid växthuset till ett belopp av kronor 6,297: 25,

vilket bör fråndragas.................._.

Materialkostnader:

L- och T-järn (1925)...............

Övrigt järn (1924)................

Cement (1924)..................

Plank och bräder (av summan kommer 2/s på 1924) .

Beslag, spik och skruvar.............

Oljefärg (1925)..................

Glas och kitt (1925)...............

Isoleringsplattor (1924)..............

Värmepanna med tillbehör och rörledningar (1925) .

kronor

„ Härifrån avgår:

Återvunnet formvirke och virke från gamla växthuset,

glas, taktegel, murtegel, vattenpump m. m., uppskattat

till kronor...............

495

08

380

—

1,046

*>) OQO

—

60

_

92

—

1,966

—

331

50

2.646

31

9,308

89

800:

kr. 16,848:94

kr. 6,297:25

kr. 10,551:69

8.508: 89

Summa kostnad 19,060: 58s

Inspekterande fullmäktigen har för egen del anfört följande:

»Enligt gällande bestämmelser ordnas och ombesörjas alla till Tumba bruks

drift och egendomens skötsel hörande göromål av förvaltaren under inspekterande

fullmäktigens överinseende.

Ifrågavarande anläggning planlades och beordrades till utförande under

augusti månad 1924 av dåvarande inspekterande fullmäktigen, som med hänsyn

därtill, att det dittillsvarande växthuset var fallfärdigt och tarvade ombyggnad,

ansåg det lämpligt att i samband med schaktningsarbeten för vissa

boningshus under uppförande förlägga växthuset med därtill hörande trädgårdsanläggning

till plats, lämpligare för ändamålet att bereda brukets arbetare

trevnad och nytta genom tillhandahållande av fruktträd, buskar och perenna

prydnadsväxter till deras tomter.

Sedan arbetet påbörjats under september nämnda år hade vid mitt tillträde

av uppdraget såsom inspekterande fullmäktig grunden för växthuset gjutits

samt en del trä- och rörarbeten verkställts, och fann jag icke någon anledning

att företaga ändring med avseende å redan vidtagna dispositioner, utan lät

desamma fullföljas.

Att, såsom statsrevisorerna påpekat, frågan om denna nybyggnad innan den

påbörjades bort underställas fullmäktiges prövning, vill jag ej förneka, men

att så icke kommit att ske, torde hava sin förklaring däri, att arbetet beräknades

kunna utföras av brukets eget folk vid de tillfällen och i den mån detta

kunnat ske utan förfång för andra arbeten, varigenom kostnaden ansetts icke

behöva stiga till några avsevärda belopp.»

Aven om, pa sätt framgar av de uti ärendet avgivna förklaringarna, arbetet

med ifrågavarande växthusbygge utförts av brukets egna arbetare och med användande

av brukbara materialier från det förutvarande växthuset, anser utskottet

dock, att frågan om nybyggnaden bort, i överensstämmelse med inne
-

[Inspekte- A

rande fullmäktigen.

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Anq. protokoll

och berättelser.

Ang. tillstyrkande

av ansvarsfrihet.

hållet i § 46 av gällande bankoreglemente, innan arbetena påbörjades, underställas

fullmäktiges och bankoutskottets prövning.

Vad sålunda i detta ärende förekommit har utskottet ansett vara av den beskaffenhet,

att utskottet velat detsamma för riksdagen

omförmäla.

3:o.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet i

övrigt ej funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från utskottets

sida; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla

4:o.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1924 hava riksdagens

senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat,

att med avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat

revisorerna ej funnit anledning till erinran utöver vad i berättelsen

förekommit, samt att de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige

beviljas.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens i orterna

förvaltning år 1924, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet

för kontorens styrelser. I enlighet med föreskriften i § 4 av den för

utskottet gällande instruktion vill utskottet meddela, att med avseende å riksbankens

tillstånd, styrelse och förvaltning under den tid, granskningen omfattat,

utskottet ej funnit anledning till erinran utöver vad här ovan förekommit,

samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet bör beviljas

fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas dels

för förvaltningen under år 1924 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels och för de beslut

och åtgärder, som; finnas antecknade i fullmäktiges protokoll

från och med den 10 januari 1925 till och med den 9 januari

innevarande år.

Sockholm den 5 februari 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid. detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Lindley, Pettersson i Olovstorp, Bondeson, Ber ge,

Anderson i Hägelåkra, Östergren och Bodin; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Borg gren, Bäcklund, Hamrin,

Boven, Ernfors, Laurin och Uddenberg i Varberg.

Reservation

vid punkten l:o (ang. inköp av lump för Tumba bruk):

av herr Bäcklund,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Leveranser av lump till Tumba pappersbruk under år 1624.

Enligt brukets sorteringsnota:

Linne:

Nytt blekt.........

> halvblekt.......

> oblekt........

> kulört........

Gammalt blekt.......

» hal?blekt.....

> kulört.......

» grovlinne.....

Säger linne (netto)

Bomull:

Ny blekt ....

» oblekt . . .

> kulört, vanlig

> segel ....

Gammal, prima .

> kulört .

Säger bomull (netto)

Jute

Summa sorterad vara (uetto) . .

Summa fakturerad vara ....

Utskott och förlust vid sortering

A

-B. Vidfamne.

Andra enskilda firmor.

Statens institutioner.

Summa

Antal

feg-

Summa

kr.

,Pris pr kg

i medel- tal

Antal

kg-

: Samma

kr.

Pris pr kg

; i medel- 1 tal

Antal

kg-

! Summa

j kr.

Pris pr kg.

i medel- tal

inköpt lump

kg-

11,386

25,455

17

2

23

618

828

37

1

34

137

109

''

60

80

12,141

6,794

14,534

18

2

14

225

285

10

1

27

1,151

863

25

_

75

8,170

! 10,674

19,717

—

1

85

2

2

45

1

23

121

84

70

_

70

10,797

201

106

20

—

53

45

9

_

_

20

246

350

558

75

1

60

718

394

40

_

55

1,068

1,014

1,521

—

1

50

2,510

1,255

—

—

50

3,524

18

2

50

—

14

18

98

98

25

1

—

7,660

4,484

78

—

59

7,758

30,517

61,990 55

845

1,115

92

12,8410

7,203

23

43,722

383

4,26010

1

12

11

10

10

92

228

91

20

40

i

4,042

163

180

60

1

11

802

280

70

—

36

965

259

26

16

_

11

259

270

445

50

1

65

270

18

17

60

—

98

1,125

337

50

_

30

1,143

1,002

187

36

—

19

795

45|60

—

06

1,797

5,256

5,091

16

11

10

10

3,209

781

16

8,470

1,162

86

80

07

6

_

60

—

10

1,168

36,935

67,168

51!

862

1,126

62

15,569

7,984

39

53.366

37,250

868,5

15,684

315

6,5

'') 115

’) Vid postverkets leverans.

KS

o»

Bankoutskottets utlåtande Hr

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:23 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten