Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1926-02-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1926:6, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

BanTcoutslcottets utlåtande Nr G.

Nr <>.

Ankom till riksdagens kansli den 4 februari 1926 kl. 5 e. m
Utlåtande,

angående verkställd granskning av riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år 1925 församlade

revisorer avgivna berättelsen om granskning'' av riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt genomläst de

protokoll, som blivit förda hos fullmäktige i riksgäldskontoret från och med den

10 januari 1925, intill vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, till och med den 9 januari

1926, får utskottet nu meddela yttrande i anledning av berörda, sålunda verkställda

granskning.

l:o.

I sin ovannämnda berättelse hava riksdagens revisorer (sid. 233—234) anfört

följande.

Ang. inrät- »I sin denna dag avgivna berättelse om granskningen av statsverkets tillstånd

tande av en och förvaltning hava revisorerna framlagt en utredning rörande motorvagnslånefond

driften å ett antal enskilda järnvägar. Såsom nämnda utredning utvisar, hava

lättande av flera av dessa järnvägar ernått mycket göda resultat med sådan drift, varför

införande av det enligt revisorernas mening vore önskvärt, att motordrift kunde införas på

motordrift å allt flera järnvägar. Enligt vad som framgått vid granskningen av de med

enskilda statslån understödda järnvägsbolagens styrelseberättelser och av vad i övrigt

jarnvagar. kommit till revisorernas kännedom, hava ock flera av dessa bolags haft frågan

om motordrift under övervägande. Anskaffningen av det erforderliga kapitalet

har dock på många håll mött svårigheter. I vissa fall hava dessa övervunnits,

bl. a. på det sätt, att för Amderbörande järnväg intresserade bildat särskilda bolag,

som anskaffat den rullande materielen och uthyr densamma till järnvägsbolaget

i fråga. I många fall åter har frågan om medelanskaffningen hittills

ej kunnat lösas.

På sätt framgår av de redogörelser, revisorerna förut i denna berättelse lämnat,

kämpa åtskilliga av de statslåneunderstödda järnvägsbolagen med störa

ekonomiska svårigheter med därav följande oförmåga att behörigen erlägga

ränta och amortering å sina statslån. Det synes revisorerna sannolikt, att

åtskilliga av dessa ekonomiskt svaga bolag skulle kunna genom att i större eller

mindre omfattning övergå till motorvagnsdrift ej oväsentligt nedbringa sina

driftkostnader. För att i möjligaste mån söka motverka de för järnvägarnas

ekonomi ogynnsamma följderna av den allt mer tilltagande automobil- och omnibustrafiken,

föreligger jämväl ett trängande behov för ett flertal järnvägar

att inrätta tätare och snabbare tågförbindelser, vilket i många fall torde låta

sig göra utan väsentligt ökade kostnader genom införande av motordrift. Givet

är, att utsikterna för statsverket att erhålla förräntning och amortering å ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Kr 6.

■Jo

lämnade lån komma att ökas i den mån järnvägarnas driftkostnader kunna nedbringas

och persontrafiken ökas.

Vid sådant förhållande vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida ej staten bör

träda emellan genom tillhandahållande av för anskaffning av motorvagnar

erforderligt kapital. Detta torde lämpligast ske på så sätt, att för ändamålet

bildas en lånefond, från vilken, givetvis efter ingående prövning i varje särskilt

fall, lån skulle av Kungl. Maj:t utlämnas till järnvägsbolag, som styrkte

sig vara i behov därav i och för genomförande av planerad övergång till motorvagnsdrift.

Med statslån till järnvägsanläggning understödda bolag synas böra

äga företräde till erhållande av lån från en dylik fond, ehuru övriga järnvägsbolag

med mindre god ekonomisk ställning ej torde böra vara därifrån uteslutna.

—- Angående den ifrågasatta fondens storlek samt de närmare villkor, som

böra stadgas för lån från densamma nr. in., äro revisorerna ej i tillfälle framlägga

något förslag, då därför erfordras en mera ingående undersökning än

revisorerna varit i tillfälle verkställa.

Med åberopande av vad här ovan sagts vilja revisorerna sålunda såsom sin

mening uttala, att genom statsmakternas försorg en utredning av den förevarande

frågan bör verkställas.»

Såsom av ovanstående framgår, hava revisorerna i sin senast avgivna berättelse

om granskning av statsverkets tillstånd och förvaltning framlagt en

utredning rörande motorvagnsdriften å ett antal enskilda järnvägar. I sin omförmälda

berättelse hava revisorerna vidare ansett sig böra framhålla angelägenheten

av att statens järnvägar med begagnande av de erfarenheter, som under

senare tid vunnits vid enskilda järnvägar, i lämplig omfattning inrätta motorvagnstrafik

å sådana bandelar, som äro lämpade därför.

Då även bankoutskottet anser den av revisorerna berörda frågan om införande

av motordrift vid de enskilda järnvägarna i större utsträckning än vad för närvarande

är fallet vara förtjänt av beaktande, men utskottet lärer sakna befogenhet

att avgiva något förslag angående inrättande av en lånefond för ändamålet,

har utskottet endast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

2 :o.

Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret äga fullmäktige

i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga de åtgärder, som

erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för

riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter,

som i särskilda skrivelser den 11 och 12 maj 1888 och den 6 april 190(1

blivit av riksdagen meddelade.

Några gemensamma sammanträden mellan bemälda fullmäktige för utförande

av ifrågavarande uppdrag hava, enligt vad för utskottet anmälts, icke

ägt rum under den tid, utskottets granskning omfattat; vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

3 :o.

Vad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets ställning

och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara av beBihang

till riksdagens protokoll 1926. S samt. 4 käft. (N:r 4—■6.) 3

Utskottet.

Ang. åtgärder

i fråga

om riksbyggnaderna

å Helgeandsholmen.

Ang. revisionsberättelsen

m. m.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr G.

26

skaf lenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har utskottet

funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit ej böra föranleda

någon anmälan eller hemställan; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Ang. an- I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktion vill

SVf''fir^rihs ^ skottet slutligen meddela, att med avseende på riksgäldskontorets ställning

gäldskonto- och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej funnit anrets

styrelse, ledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet bör

beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet

ej mindre för den av riksdagens år 1925 församlade revisorer

granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden

1 juli 1924—30 juni 1925 än även för alla beslut och åtgärder,

som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med

den 10 januari 1925 till och med den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 2 februari 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: lierrar Bindley, Pettersson i Olovstorp, Enhörning, Bondeson,

Berge, Ström, Anderson i Hägelåkra och Bodin; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Bor g gren, Bäcklund, Olsson

i Berg, Boven, Svensson i Betingetorp, Wikström och Ernfors.

Reservation.

av herr Loven.

Stockholm 1926. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

2604.74

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:24 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. a1 i texten