Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av möjlighet för kyrkliga kommuner att införa kyrkofullmäktige m. m.

1926-03-18 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1926:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av möjlighet för kyrkliga kommuner att införa kyrkofullmäktige m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1926 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av möjlighet

för kyrkliga kommuner att införa kyrkofullmäktige

m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 84, av herr Forssell m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om lagförslag

saväl om införande i Kungl. Maj :ts nådiga förordning om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd av 21 mars 1862 av bestämmelser dels om möjlighet

för kyrkokommun att fa införa kyrkofullmäktige, dels om s. k. kyrkliga samfälligheter
som

ock om införande i Kungl. Maj :ts nadiga förordning om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm av den 20 november 1863 av bestämmelser

rörande möjlighet för kyrkokommun att få införa kyrkofullmäktige».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

rragan om införande av representativt system i den kyrkliga kommunen

har, såsom i den förevarande motionen närmare utvecklas, vid flera tillfällen

redan varit föremål för riksdagens prövning. Med anledning av en utav 1918

års urtima riksdag avlåten skrivelse till Kungl. Maj :t har detta spörsmål jämväl

underkastats utredning av särskilt tillkallade sakkunniga, vilka i ett den

30 december 1922 avgivet betänkande framlagt förslag i ämnet. Denna utredning,

vid vilken förevarande spörsmål sammanbundits med bl. a. frågan

om folkskoleärendenas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga

kommunen, har icke föranlett någon proposition till riksdagen. Emellertid

beslöt riksdagen redan förra året en framställning till Kungl. Maj:t, som

åsyftade en lösning av nyssnämnda fråga om folkskoleärendenas överflyttning

efter andra linjer, än de sakkunniga föreslagit. Riksdagen anhöll nämligen

(riksdagens skrivelse nr 72), att Kungl. Majrt ville taga under övervägande

frågan om utsträckning av lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet

i vissa städer att gälla även för landsbygden. På grund av sistnämnda om
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 5 samt. 15 käft. (Nr 21.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

ständighet befara motionärerna nu, att en tystnad från riksdagens sida i fråga

om det representativa systemet i den kyrkliga kommunen skulle kunna misstolkas

därhän, att riksdagen skulle hava förlorat intresset för en positiv lösning

av detta spörsmål. Då behovet att äga möjlighet till införande av representativt

system i kyrkokommunen enligt motionärernas mening alltjämt är

påtagligt, synes det dem vara av vikt, att en sådan missuppfattning förekommes,

och de påyrka fördenskull en förnyad framställning till Kungl. Maj .t

i detta avseende.

Utskottet vill ingalunda förneka, att med den nuvarande ordningen för avgöranden

inom den kyrkliga kommunen åtskilliga olägenheter äro förknippade,

mot vilka införandet av fullmäktigsystem skulle kunna råda bot. Särskilt

inom större kommuner utgör ju kyrkostämman en synnerligen talrik fölsamling,

vars förhandlingar kunna bliva mycket tidsödande. Ej heller kan

det bestridas, att kyrkostämman i betänklig grad erbjuder möjligheter till

sådana överrumplingar och under tillfälliga stämningar fattade beslut, vilkas

förekommande är ett av de förnämsta motiven för införande av representativt

system överhuvud taget.

Men å andra sidan finner utskottet mindre lämpligt att nu avlata en skrivelse

av det innehåll motionärerna föreslagit. Efter vad utskottet inhämtat,

har den förut omförmälda, förra året begärda undersökningen

rörande folkskoleärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen,

redan fortskridit så långt, att förslag till riksdagen i denna del torde kunna

motses inom en snar framtid. Att, såsom möjligen kunde tänkas ifrågakomma,

anknyta det nu förevarande spörsmålet till sagda undersökning, synes under

sådana förhållanden icke böra förordas, då ju den utan tvivel mera påkallade

reform, som denna ställer i utsikt, därigenom till äventyrs skulle fördröjas.

Härtill kommer, att enligt utskottets mening frågan om skolärendenas överflyttning

bäst låter sig lösas, om den ej ånyo förknippas med spörsmålet om

kyrkofullmäktiges införande. Att åter tänka sig ett fristående fullföljande

av utredningen rörande den förra frågan och utan att avvakta resultatet därav

begära förslag i den senare, synes ej heller lämpligt. Alldeles otänkbart är

ju icke, att detta resultat i viss mån kan komma att inverka på frågan om

införande av representativt system i kyrkokommunen. I samma mån som

därigenom tillfälle beredes att även i landskommunerna från kyrkostämman

avlyfta den väsentliga del av dess arbetsuppgifter, som skolärendena utgöra,

minskas obestridligen de nu påtalade olägenheterna. Utan betydelse i detta

sammanhang är ej heller, att den pågående utredningen icke torde kunna väntas

leda till ett obligatoriskt överflyttande av skolärendena till den borgerliga

kommunen, utan blott till att möjligheter öppnas även för landskommunerna

— och kanske endast för en del av dessa — att besluta en dylik överflyttning.

Särskilt förtjänar uppmärksammas, att under sådana förhållanden införandet

av kyrkofullmäktige skulle kunna medföra, att skolangelägenheterna inom

landskommunerna komme att behandlas pa tre olika sätt: av kyrkostämma,

kyrkofullmäktige eller kommunalfullmäktige. Det synes påtagligt, att klara

linjer i dessa hänseenden äro önskvärda för bedömandet både av det framtida

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

behovet överhuvud taget av representativt system i kyrkokommunerna och av

eventuellt erforderliga begränsningar med avseende på kommunernas rätt att

besluta dylikt system.

Utskottet erkänner sålunda det behjärtansvärda i kravet på införande av

representativt system även för den kyrkliga kommunen, men anser, att innan

den genom riksdagens omförmälda skrivelse väckta frågan om skolärendenas

möjliga överflyttande till den borgerliga kommunen avgjorts, tiden ej är inne

för en framställning från riksdagens sida. Utskottet anser sig emellertid

kunna förvänta, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande

spörsmål.

Då utskottet alltså icke finner sig för närvarande böra biträda motionärernas

hemställan beträffande införande av kyrkofullmäktige, avstyrker utskottet

även det som en direkt följd av denna hemställan i motionen framförda förslaget

om s. k. kyrkliga sämfälligheter.

Utskottet får sålunda hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1926.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Härvarande: herrar von Geijer, Strömberg, Adolf Dahl, Reuterskiöld, G. W. Hansson,

N. J. F. Almkvist* N. S. Norling* Nils Anton Nilsson, A. W. Johansson*

Österström, Gustafson i Kasenberg, Bäckström, Borg* Hallén, Andersson i Igelboda,

x Sjöström, Forssell, Fast, Svensson i Grönvik och Almquist i Göteborg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Nils Anton Nilsson, Gustafson i Kasenberg samt Forssell, som ansett,

att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Genom skrivelse nr 72 förlidet år anhöll riksdagen, att Kungl. Haj:t ville

taga under övervägande frågan om utsträckning av lagen den 25 juni 1909 rörande

folkskoleväsendet i vissa städer att gälla även för landsbygden. I skri
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

velsen framhölls, att folkskoleärendena, om denna reform genomfördes, skulle

— i motsats till vad tidigare ifrågasatts — icke obligatoriskt överflyttas till

den borgerliga kommunen; däremot skulle principerna i lagen den 25 juni 1909

angående folkskoleväsendet i vissa städer göras tillämpliga även för landskommunernas

vidkommande, varigenom alltså förutsättningar för en fakultativ

överflyttning av folkskoleärendena inom dessa kommuner skulle uppstå.

Innebörden i denna riksdagens skrivelse är den, att kyrkoförsamling alltjämt

skall kunna hos sig bibehålla befattningen med skolärendena. Vid sådant

förhållande och då den kritik, som riktats mot kyrkostämman såsom ett alltför

bristfälligt organ vid handhavandet av ekonomiskt betydelsefulla frågor,

i hög grad tagit sikte på riskerna av att just skolärendena skulle vid densamma

icke erhålla den omsorgsfulla behandling, som de anses kräva, har det

synts utskottet konsekvent och riktigt, att kyrkoförsamlingarna bereddes möjlighet

och tillfälle att övergå till den mera rationella organisation, som kyrkofullmäktigeinstitutionen

skulle utgöra. Att a ena sidan medgiva församlingarna

att behålla skolärendena och å den andra sidan förvägra dem möjlighet

till en organisation, som bättre än kyrkostämman kan anses skickad att fylla

församlingens uppgifter, skulle tvivelsutan förvanska karaktären av den valfrihet

i fråga om skolärenden, för vilken riksdagen år 1925 uttalade sig.

Farhågan, att införandet av kyrkofullmäktige i kyrkoförsamling, som hos

sig behåller skolärendena, skulle skärpa dualismen mellan den kyrkliga och

den borgerliga kommunens budgetbehandling, synes utskottet vila på ett missförstånd.

I det fall, att exempelvis den borgerliga kommunen har kommunalfullmäktige,

men skolärendena av hänsyn till kyrklig tradition eller eljest

behållas hos den kyrkliga kommunen, torde det få anses klart, att

dualismen snarare skulle bliva större mellan å ena sidan kommunalfullmäktige

och å andra sidan kyrkostämman än mellan de förra och kyrkofullmäktige;

förbises får ju icke, att kyrko- och kommunalfullmäktige i viss utsträckning

torde komma att rekryteras av samma personer. Även i de fall,

då, på landsbygden, skolärendena bleve överlämnade till den borgerliga kommunen,

äro på en del orter förhållandena sådana, att ett erkänt behov föreligger

för kyrkoförsamlingen att kunna införa kyrkofullmäktige även för de återstående,

rent kyrkliga ärendena. Vad huvudstaden beträffar, för vilken ju

särskild lagstiftning gäller, torde erfarenheten få anses ha bekräftat behovet av

eu möjlighet att införa kyrkofullmäktige för de särskilda församlingarna; detsamma

torde gälla många av de städer, där enligt 1909 års lagstiftning skolärendena

överförts till stadsfullmäktiges kompetensområde.

Det skrivelseförslag, som vid årets riksdag framställts i motion nr 84 i andra

kammaren, synes utskottet dels på grund av det nu anförda dels pa grund av

i motionen anförda synpunkter förtjänt av riksdagens godkännande. I motionen

framhålles, att frågan om skapandet av möjlighet för kyrkoförsamling

att införa kyrkofullmäktige, lämpligen borde lösgöras från det samband med

vissa andra spörsmål, som i motionen angivas och med vilka den i följd av åtskilliga

omständigheter blivit förknippad i den utredning, som den BO dec. 1922

avgavs av sakkunnige rörande representativt system i den kyrkliga kommunen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

o

m. m. Utskottet delar denna motionärernas uppfattning i den förvissningen,

att den så länge debatterade frågan om kyrkofullmäktigeinstitutionen kan

komma till en lösning oberoende av berörda spörsmål. Dock anser utskottet,

i likhet med motionärerna, att frågan om de s. k. kyrkliga samfälligbeterna

även måste i detta sammanhang lösas.

Motionärerna framhålla tillika, att de, även om de principiellt ansluta sig

till nyssnämnda sakkunniges förslag till fakultativ kyrkofullmäktigeinstitution,

likväl icke godkänna alla de detaljer, med vilka sagda förslag äro förbundna.

De anse, att förslaget i denna del behöver en överarbetning och angiva

såsom exempel vissa punkter, i vilka de icke kunnat ansluta sig till de sakkunnigas

utformning av den fakultativa kyrkofullmäktigeinstitutionen. Sålunda

anföra de, att kyrkoherde för att bliva medlem av fullmäktige icke borde

behöva uppställa sig såsom kandidat under en valstrid, utan borde kyrkoherde

vara självskriven medlem av fullmäktige. Även till denna motionärernas mening

ansluter sig utskottet.

Utskottet får alltså, med anledning av motionen II: 84, hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :t täcktes låta verkställa förnyad utredning såväl

om införande i Kungl. Maj :ts nådiga förordning om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd av den 21 mars 1862 av

bestämmelser dels om möjlighet för kyrkokommun att få införa

kyrkofullmäktige dels om s. k. kyrkliga samfälligheter som

ock om införande i Kungl. Maj :ts nådiga förordning om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm av 20 november

1863 av bestämmelser rörande möjlighet för kyrkoförsamling

att få införa kyrkofullmäktige, samt för riksdagen framlägga

lagförslag i sådant syfte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.