Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om indragning av militieombudsmannaämbetet.

1926-02-11 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1926:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om indragning av militieombudsmannaämbetet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1926 kl. 2 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om indragning av militieombudsmannaämbetet.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 210, hemställes av herr Lithander m. fl.,

»att riksdagen måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling

antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 96—102 och 110 regeringsformen, § 12, 2 och § 68

riksdagsordningen samt § 1 5:o tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna eu för lagkunskap och utmärkt

redlighet känd man att, såsom riksdagens ombud, efter den instruktion

riksdagen för honom utfärdat, hava tillsyn över lagarnas efterlevnad av

domare och ämbetsmän samt att vid vederbörliga domstolar i laga ordning

tilltala dem, som uti sina ämbetens utövning av våld, mannamån

eller annan orsak någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter

behörigen fullgöra. Vare dock han i all måtto underkastad samma

ansvar och plikt, som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.

§ 97.

Denne riksdagens justitieombudsman, som, så länge han ämbetet inneliaver,

skall i alla avseenden anses lika med Konungens justitiekansler,

väljes på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid jämväl utses eu

man av de egenskaper, som hos denna ämbetsman erfordras, att honom

efterträda, ifall han, innan nästföljande lagtima riksdag anställt nytt val

av justitieombudsman, skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet

under den tid justitieombudsmannen kan vara av svår sjukdom eller annat

laga förfall därifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad, avsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, skall riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 5 samt 4 käft. (Nr 6.) 3io 86 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

i ämbetet genast insätta den man, som blivit till hans efterträdare utsedd.

Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga

sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättas

eller med döden avgå, utväljes, på ovan stadgade sätt, eu annan behörig

man i hans ställe. Inträffar något av dessa fall emellan riksdagarna,

skall riksdagens rätt härutinnan genom de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

§ 99.

Justitieombudsmannen må, när han det nödigt anser, kunna övervara

högsta domstolens, regeringsrättens, nedre justitierevisionens, hovrätternas,

kollegiernas eller i dessas ställe inrättade verks och alla lägre|domstolars

överläggningar och beslut, dock utan rättighet att sin mening därvid yttra,

samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers och ämbetsverks protokoll

och handlingar. Konungens ämbetsmän i allmänhet vare skyldige

att lämna justitieombudsmannen laglig handräckning, samt alla fiskaler,

att medelst aktioners utförande honom biträda, då han det äskar.

§ 100.

Justitieombudsmannen åligge att till varje lagtima riksdag avlämna

redogörelse för sin förvaltning av det honom anförtrodda ämbete samt

däruti utreda lagskipningens tillstånd i riket, anmärka lagarnas och författningarnas

brister och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flere funnes hava av

egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon,

emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom, eller

regeringsrätten eller en eller flere av dess ledamöter funnes hava vid

prövning av besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig till last, vare

justitieombudsmannen pliktig, ävensom Konungens justitiekansler berättigad,

att vid den rikets domstol, som här nedanföre bestämmes, den

felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå av presidenten

uti Konungens och rikets Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,

presidenterna uti alla rikets kollegier, vid tilltal emot högsta domstolen

fyra de äldsta regeringsråd, men, när regeringsrätten är tilltalad, fyra de

äldsta justitieråd, ävensom, i båda fallen, högste befälhavaren över de i

huvudstaden tjänstgörande trupper, högste närvarande befälhavaren för den

vid huvudstaden förlagda delen av flottan, tvenne de äldsta råd i Svea

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

hovrätt och det äldsta råd i varje av rikets kollegier. Då antingen justitiekansleren

eller justitieombudsmannen finner sig befogad att högsta

domstolen eller regeringsrätten samfällt eller särskilda enderas ledamöter

inför riksrätten tilltala, äske han hos presidenten i Konungens och rikets

Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig kallelse å den eller

dem, som skola tilltalas. Presidenten — — — — — i rikets tjänst.

§ no.

Ej må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas

för sina gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller — — —

— ^ _ — — — beivra låta.

Bliver riksdagsman, medan riksdag samlad är, eller under resa till eller

ifrån riksdagen, enär man vet honom i sådant ärende stadd vara, med

ord eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat

är. Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer eller justitieombudsman

eller sekreterare eller kanslibetjänte i någon av riksdagens

kamrar eller i något dess utskott, i eller för utövning av sådan befattning,

våldföres eller förolämpas.

Riksdagsordningen.

§ 42.

2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens avgivna redogörelse,

ävensom hans ämbetsdiarier och registratur, samt med utlåtande

däröver till riksdagen inkomma.

§ 68.

Till följd av regeringsformens 96 § skall varje lagtima riksdag förordna

eu för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hava tillsyn över

lagarnas efterlevnad av domare och ämbetsmän samt att inför den riksrätt,

som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål beskrives,

eller vid andra vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem.

som i sina ämbetens utövning anses av väld, mannamån eller annan orsak

hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter

behörigen fullgöra.

Denne riksdagens justitieombudsman, vilkens rättigheter och åligganden

ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion utstakas,

väljes av fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän, av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän, vilka böra till valförrättningen

sammanträda samma dag, då de blivit utsedda, och ej må åtskiljas förr

än valet är fulländat, skola först samfällt, medelst slutna sedlar, var för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

sig föreslå den man, som de anse böra komma under omröstning. Falla

därvid rösterna till mer än hälften på en man, är han behörigen vald.

Äro åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet för någon

icke äger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till antagande

av den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke antages, av den,

som näst honom blivit av de flesta kallad o. s. v. -Skulle, sedan alla

omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hava erhållit den här föreskrivna

pluralitet, anställes ny omröstning över alla dem, som vid den

första omröstningen blivit satta ifråga; skolande den, som erhållit de flesta

rösterna, anses behörigen vald.

Yalmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja en man av de egenskaper, som hos denne ämbetsman

erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima

riksdag anställt nytt val av justitieombudsman, skulle med döden

avgå, samt att utöva ämbetet under den tid justitieombudsmannen kan

vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad, avsäger

sig förtroendet, eller med döden avgår, insätter riksdagen genast i

ämbetet den man, som blivit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens

utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga sig det erhållna

förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättas eller med

döden avgå, utväljes på ovan stadgade sätt en annan behörig man i hans

ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan riksdagarna, skall riksdagens rätt

härutinnan genom de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontor^ t utövas.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 4.

5:o. Så snart någon förbrytelse mot denna lag blivit av chefen för

justitiedepartementet hos justitiekansleren anmäld, åligge den sistnämnde

att ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tillförordnad aktor, vid behörig

domstol åklaga; och bör han dessutom, för egen del, genom vederbörande

ombud, över tryckfrihetens lagliga bruk tillbörlig uppsikt hava. Vare likaledes

justitieombudsmannen pliktig att, i avseende på förbrytelser emot

denna lag, lämna sin ämbetsåtgärd, enligt de i instruktionen, rörande

hans befattning med andra mål, föreskrivna grunder. Enskilt förolämpande

äger målsäganden att själv eller genom ombud åtala.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Det förslag, som legat till grund för militieombudsmannaämbetets inrättande,

framlades av Kungl. Maj:t vid 1914 års senare lagtima riksdag,

varefter vederbörande grundlagsbestämmelser definitivt genomfördes år 1915.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr (i.

Det framhölls härvid, att de kontrollinstitutioner i fråga om den statliga

förvaltningen, som redan funnos, särskilt justi tieombudsmannaämbetet,

knappast kunde anses tillräckliga för sitt ändamål. Sedan dessa institutioners

tillkomst hade nämligen den statsverksamhet, som utgjorde kontrollens

föremål, i hög grad utvecklats, och det vore därför behövligt att,

om en tillfredsställande kontroll skulle kunna utövas över statsförvaltningen

i dess helhet, antingen förstärka de förefintliga kontrollmyndigheternas

arbetskrafter eller ock upprätta en ny kontrollmyndighet för vissa

områden. Den lämpligaste utvägen syntes härvid vara att anordna speciell

kontroll för försvarsverkets vidkommande. Försvarsväsendets ur olika synpunkter

säregna ställning, bland annat med hänsyn till den allmänna värnpliktens

djupgående betydelse för den enskilde, gjorde en kontroll på detta

område påkallad. Till undanröjande av misstro mot och missförstånd

om försvarsverket funnes intet bättre medel än inrättande av en sakkunnig

och opartisk myndighet med uppgift såväl att självmant ägna förhållandena

eu ständig och noggrann uppmärksamhet som ock att undersöka befogenheten

av framställda klagomål och anmärkningar.

Förefintligheten av en särskild kontrollmyndighet på förevarande område

torde fortfarande vara av det värde, att de i motionen anförda besparingssynpunkterna

i detta fall icke få vara utslagsgivande.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 februari 192fi.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEI JER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Engberg*), Strömberg, Thulin, Adolf Dahl, Reuterskiöld,

August Ljunggren, G. W. Hansson*), Stendahl, N. ,T. F. Almkvist, Leander,

Sävström, Vennerström, Gustafson i Kasenberg, Bäckström*), K. A. Westman, Hallén*),

Björkman i Norrköping, Sjöström och Forssell.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Reuterskiöld, Gustafson i Kasenberg, K. A. Westman och

Forssell, som yrkat, att motiveringen skulle lyda sålunda: »Det förslag —

— — år 1915. Det framhölls härvid bland annat, att försvarsväsendets

ställning, särskilt med hänsyn till den allmänna värnpliktens djupgående

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 5 samt. 4 höft. (Nr 6.) sio S6 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

betydelse för den enskilde gjorde en kontroll på detta område påkallad.

Utskottet anser ock, i överensstämmelse härmed, att, så länge värnplikten

utgör försvarsorganisationens väsentliga grund, denna kontroll bör bibehållas,

men utskottet kan å andra sidan icke förneka, att militieombudsmannaämbetet

såsom fristående institution blir allt mera överflödigt och

att det därför med fog kan ifrågasättas, huruvida ej detsamma kunde

förenas med justitieombudsmansämbetet till ett justitie- och militieombudsmansämbete.

Då emellertid denna fråga ännu knappast är mogen

för utredning, hemställer utskottet

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

2) av herr Björkman i Norrköping, som ansett, att utskottet i sitt utlåtande

bort utsäga, att utskottet väl till fullo beaktade de synpunkter,

som i besparingshänseende talade för överförande av militieombudsmannens

förhållandevis ringa arbetsuppgifter å justitieombudsmannen, men

att utskottet för närvarande ej funne omständigheterna föranleda till hemställan

om bifall till motionen.

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.