Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändringar i kommunalförfattningarna i syfte att underlätta anskaffandet av mark eller kredit för bostadsändamål.

1926-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1926:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändringar i kommunalförfattningarna i syfte att underlätta anskaffandet av mark eller kredit för bostadsändamål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1926 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om ändringar

i kommunalförfattningarna i syfte att underlätta anskaffandet

av mark eller kredit för bostadsändamål.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 102, har herr Lindhagen

hemställt, »att riksdagen ville

1) för sin del besluta sådan förändring i kommunalförfattningarnas föreskrift

om två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster såsom erforderliga

till besluts fattande, att under 23 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm, beträffande styckena a), b), c) och d), samt motsvarande

bestämmelser i övriga kommunalförordningar, göres ett tillägg av exempelvis

följande innehåll:

Vad ovan under a), b), c) och d) stadgats, skall icke äga tillämpning, då fråga

gäller anskaffande av mark eller kredit för bostadsändamål och vad därmed äger

sammanhang;

2) eller, om detta yrkande icke kan bifallas, hos Kungl. Maj:t begära förslag

till sådana ändringar i kommunallagarna, att kvalificerad majoritet icke erfordras,

då frågan gäller anskaffande av mark eller kredit för bostadsändamål

(eller andra viktiga angelägenheter) och vad därmed äger sammanhang».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Nu gällande bestämmelser i kommunalförfattningarna angående kvalificerad

majoritet vid beslut om vissa ekonomiska angelägenheter av större betydelse

infördes i huvudsak 1909, i samband med den då beslutade kommunala rösträttsreformen.

I den proposition vid 1907 års riksdag (nr 29), vari ifrågavarande

bestämmelser föreslogos till införande, erinrades till en början om att vissa stadganden

om kvalificerad majoritet redan förefunnes, varefter följande principiella

motivering för det framlagda förslaget meddelades: »Den tanke, som ligger

till grund för denna anordning (d. v. s. bestämmelserna om kvalificerad

majoritet i vissa fall) har synts böra än vidare beaktas, då nu förändringar

föreslås, som säkerligen skola djupt ingripa i det kommunala livet. Erfarenheten

har visat, att de maktägande inom kommunerna mångenstädes beslutat

företag eller ingått förpliktelser, som blivit för de skattdragande i hög grad

betungande. Bestämmelserna därom, att vissa kommunala beslut skola underställas

myndigheternas prövning, äro icke väl ägnade att förekomma sådana

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 5 samt. 7 höft (Nr 9.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

mindre välbetänkta förvaltningsåtgärder. För åstadkommandet av någon

garanti härutinnan synes den naturligaste utvägen vara uppställandet av den

fordran, att beslut, vilka kunna utöva kännbart inflytande på kommunens

ekonomi under en följd av år, icke må komma till stånd utan att uppbäras av

en stadgad allmän mening inom kommunen. I sådant syfte torde böra stadgas,

att till beslut i vissa frågor skola erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster efter röstvärdet.»

Enligt den lydelse, som förordningarna om kommunalstyrelse på landet i

stad och i Stockholm erhöllo 1909, erfordrades två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster för beslut i följande ekonomiska angelägenheter:

l:o) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet, eller

inköp av sådan egendom, där ej inköpet avser genomförandet av fastställd

stadsplan eller tomtindelning;

2:o) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

3:o) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

4:o) upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för erhållet

låns återbetalande, eller ingående av borgen.

Motsvarande, ehuru i vissa avseenden skiljaktiga stadganden återfinnas i

övriga kommunalförfattningar.

I dessa bestämmelser vidtogos år 1918, i samband med den ytterligare reform

av den kommunala rösträtten, som då genomfördes, vissa ändringar vad beträffar

den kyrkliga och den borgerliga primärkommunen såväl å landet som i stad; härigenom

utsträcktes i vissa avseenden kravet på kvalificerad majoritet för utgifter

i sådana kommuner, där skattetrycket nått en viss höjd. Såsom motivering

för denna reform anfördes i den proposition vid 1918 års lagtima riksdag, vari

förslaget först framlades, att dylika bestämmelser »icke allenast innebära en

garanti mot en allt för kraftig stegring av anslagen för icke nya ändamål och

behov och därmed en garanti mot skattestegring, utan även komma att medföra,

att kommunerna, för att icke bliva mer bundna i sin bestämmanderätt

över hithörande anslag eller för att återvinna förlorad frihet i detta avseende,

på allt sätt bemöda sig om att hålla nere eller nedbringa skatteprocenten».

Det särskilda utskott, som vid 1918 års urtima riksdag behandlade den kommunala

rösträttsfrågan, yttrade rörande hithörande förslag, att utskottet funne

desamma »väl grundade och ägnade att i sin mån skapa betingelser för en sund

och besinningsfull verksamhet på det kommunala området».

Vid 1919 och 1920 års riksdagar väcktes av herr Lindhagen förslag om borttagande

i vissa hänseenden av de uppställda kraven på kvalificerad majoritet

vid besluts fattande. Dessa förslag avstyrktes emellertid med hänvisning

till 1918 års riksdagsbeslut av konstitutionsutskottet (i dess utlåtanden nr 13

vid 1919 och nr 24 och 25 vid 1920 års riksdag) samt avslogos av båda kamrarna.

De skäl, som sålunda vid olika tillfällen anförts för införande av nu gällande

bestämmelser om kvalificerad majoritet vid besluts fattande i vissa fall,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

3

äga fortfarande giltighet. Dessa bestämmelser gälla ärenden av djupgående

ekonomisk betydelse och utgöra enligt utskottets uppfattning ändamålsenliga

garantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik. Särskilt hör betonas,

att de villkor, som här uppställas, äro ägnade att motverka missbruk från eu

majoritets sida av en tillfällig maktställning. Då de principiella skäl, som sålunda

tala för ifrågavarande bestämmelsers bibehållande, jämväl äro tillämpliga

på de fall, som i motionen särskilt beröras, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1926.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. VON GEIJER.

Närvarande: herrar von Geijer, Slrömberg, Thulin, Adolf Dahl* Reulerskiöld* G. IV.

Hansson* Slendahl, N. J. F. Almkvist, Leander, A. W. Johansson,* Sävslröm, Magnusson

i Tumhult, Vennerslröm* Gustafson i Kasenberg, Borg* K. A. Weslman, Andersson i Igelboda,

Björkman i Norrköping och Karlsson i Vadstena.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Strömberg, Thulin, G. W. Hansson, Leander, Sävström, Vennerström,

Borg, Andersson i Igelboda och Karlsson i Vadstena, som ansett,

att utskottet i anledning av hr Lindhagens motion bort hemställa, att

riksdagen för sin del ville besluta hos Kungl. Maj:t begära förslag till

sådana ändringar i kommunallagarna att kvalificerad majoritet icke erfordras,

då frågan gäller anskaffande av mark eller kredit till bostadsändamål.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.