Utlåtande i anledning av väckt motion om ändringar i kommunalförfattningarna i syfte att underlätta anskaffandet av mark eller kredit för bostadsändamål.
1926-02-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1926:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändringar i kommunalförfattningarna i syfte att underlätta anskaffandet av mark eller kredit för bostadsändamål.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1926 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om ändringar
i kommunalförfattningarna i syfte att underlätta anskaffandet
av mark eller kredit för bostadsändamål.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 102, har herr Lindhagen
hemställt, »att riksdagen ville
1) för sin del besluta sådan förändring i kommunalförfattningarnas föreskrift
om två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster såsom erforderliga
till besluts fattande, att under 23 § 2 mom. i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm, beträffande styckena a), b), c) och d), samt motsvarande
bestämmelser i övriga kommunalförordningar, göres ett tillägg av exempelvis
följande innehåll:
Vad ovan under a), b), c) och d) stadgats, skall icke äga tillämpning, då fråga
gäller anskaffande av mark eller kredit för bostadsändamål och vad därmed äger
sammanhang;
2) eller, om detta yrkande icke kan bifallas, hos Kungl. Maj:t begära förslag
till sådana ändringar i kommunallagarna, att kvalificerad majoritet icke erfordras,
då frågan gäller anskaffande av mark eller kredit för bostadsändamål
(eller andra viktiga angelägenheter) och vad därmed äger sammanhang».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Nu gällande bestämmelser i kommunalförfattningarna angående kvalificerad
majoritet vid beslut om vissa ekonomiska angelägenheter av större betydelse
infördes i huvudsak 1909, i samband med den då beslutade kommunala rösträttsreformen.
I den proposition vid 1907 års riksdag (nr 29), vari ifrågavarande
bestämmelser föreslogos till införande, erinrades till en början om att vissa stadganden
om kvalificerad majoritet redan förefunnes, varefter följande principiella
motivering för det framlagda förslaget meddelades: »Den tanke, som ligger
till grund för denna anordning (d. v. s. bestämmelserna om kvalificerad
majoritet i vissa fall) har synts böra än vidare beaktas, då nu förändringar
föreslås, som säkerligen skola djupt ingripa i det kommunala livet. Erfarenheten
har visat, att de maktägande inom kommunerna mångenstädes beslutat
företag eller ingått förpliktelser, som blivit för de skattdragande i hög grad
betungande. Bestämmelserna därom, att vissa kommunala beslut skola underställas
myndigheternas prövning, äro icke väl ägnade att förekomma sådana
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 5 samt. 7 höft (Nr 9.) 1
Utskottets
yttrande.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
mindre välbetänkta förvaltningsåtgärder. För åstadkommandet av någon
garanti härutinnan synes den naturligaste utvägen vara uppställandet av den
fordran, att beslut, vilka kunna utöva kännbart inflytande på kommunens
ekonomi under en följd av år, icke må komma till stånd utan att uppbäras av
en stadgad allmän mening inom kommunen. I sådant syfte torde böra stadgas,
att till beslut i vissa frågor skola erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet.»
Enligt den lydelse, som förordningarna om kommunalstyrelse på landet i
stad och i Stockholm erhöllo 1909, erfordrades två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster för beslut i följande ekonomiska angelägenheter:
l:o) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet, eller
inköp av sådan egendom, där ej inköpet avser genomförandet av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
2:o) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
3:o) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
4:o) upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för erhållet
låns återbetalande, eller ingående av borgen.
Motsvarande, ehuru i vissa avseenden skiljaktiga stadganden återfinnas i
övriga kommunalförfattningar.
I dessa bestämmelser vidtogos år 1918, i samband med den ytterligare reform
av den kommunala rösträtten, som då genomfördes, vissa ändringar vad beträffar
den kyrkliga och den borgerliga primärkommunen såväl å landet som i stad; härigenom
utsträcktes i vissa avseenden kravet på kvalificerad majoritet för utgifter
i sådana kommuner, där skattetrycket nått en viss höjd. Såsom motivering
för denna reform anfördes i den proposition vid 1918 års lagtima riksdag, vari
förslaget först framlades, att dylika bestämmelser »icke allenast innebära en
garanti mot en allt för kraftig stegring av anslagen för icke nya ändamål och
behov och därmed en garanti mot skattestegring, utan även komma att medföra,
att kommunerna, för att icke bliva mer bundna i sin bestämmanderätt
över hithörande anslag eller för att återvinna förlorad frihet i detta avseende,
på allt sätt bemöda sig om att hålla nere eller nedbringa skatteprocenten».
Det särskilda utskott, som vid 1918 års urtima riksdag behandlade den kommunala
rösträttsfrågan, yttrade rörande hithörande förslag, att utskottet funne
desamma »väl grundade och ägnade att i sin mån skapa betingelser för en sund
och besinningsfull verksamhet på det kommunala området».
Vid 1919 och 1920 års riksdagar väcktes av herr Lindhagen förslag om borttagande
i vissa hänseenden av de uppställda kraven på kvalificerad majoritet
vid besluts fattande. Dessa förslag avstyrktes emellertid med hänvisning
till 1918 års riksdagsbeslut av konstitutionsutskottet (i dess utlåtanden nr 13
vid 1919 och nr 24 och 25 vid 1920 års riksdag) samt avslogos av båda kamrarna.
De skäl, som sålunda vid olika tillfällen anförts för införande av nu gällande
bestämmelser om kvalificerad majoritet vid besluts fattande i vissa fall,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
3
äga fortfarande giltighet. Dessa bestämmelser gälla ärenden av djupgående
ekonomisk betydelse och utgöra enligt utskottets uppfattning ändamålsenliga
garantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik. Särskilt hör betonas,
att de villkor, som här uppställas, äro ägnade att motverka missbruk från eu
majoritets sida av en tillfällig maktställning. Då de principiella skäl, som sålunda
tala för ifrågavarande bestämmelsers bibehållande, jämväl äro tillämpliga
på de fall, som i motionen särskilt beröras, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 februari 1926.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. VON GEIJER.
Närvarande: herrar von Geijer, Slrömberg, Thulin, Adolf Dahl* Reulerskiöld* G. IV.
Hansson* Slendahl, N. J. F. Almkvist, Leander, A. W. Johansson,* Sävslröm, Magnusson
i Tumhult, Vennerslröm* Gustafson i Kasenberg, Borg* K. A. Weslman, Andersson i Igelboda,
Björkman i Norrköping och Karlsson i Vadstena.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Strömberg, Thulin, G. W. Hansson, Leander, Sävström, Vennerström,
Borg, Andersson i Igelboda och Karlsson i Vadstena, som ansett,
att utskottet i anledning av hr Lindhagens motion bort hemställa, att
riksdagen för sin del ville besluta hos Kungl. Maj:t begära förslag till
sådana ändringar i kommunallagarna att kvalificerad majoritet icke erfordras,
då frågan gäller anskaffande av mark eller kredit till bostadsändamål.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.