Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande förbättrade villkor för vissa i lagen om allmän pensionsförsäkring avsedda invalider. Sammansatta statsoch andra lagutskottet har till behandling förehaft de tvenne likalydande motionerna nr 195 i första kammaren av herr Petrus Nilsson m. fl. och nr 290 i andra kammaren av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Johansson i Kälkebo.

1926-05-17 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1926:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner rörande förbättrade villkor för vissa i lagen om allmän pensionsförsäkring avsedda invalider. Sammansatta statsoch andra lagutskottet har till behandling förehaft de tvenne likalydande motionerna nr 195 i första kammaren av herr Petrus Nilsson m. fl. och nr 290 i andra kammaren av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Johansson i Kälkebo.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande, Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1926 kl. 3 e. m.

Sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande i anledning

av väckta motioner rörande förbättrade villkor för vissa

i lagen om allmän pensionsförsäkring avsedda invalider.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet har till behandling förehaft de

tvenne likalydande motionerna nr 195 i första kammaren av herr Petrus Nilsson

m. fl. och nr 290 i andra kammaren av herrar Olsson i Kullenbergstorp

och Johansson i Kälkebo.

I motionerna anhålles att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning rörande kostnaderna

för sådan ändring i lagen om allmän pensionsförsäkring, att de invalider,

som beviljats pensionstillägg och understöd utan att hava kommit i åtnjutande

av de förbättrade villkor, som stadgas i lagen den 13 oktober 1921

och lagen den 29 maj 1925, må beredas samma pensionstillägg och understöd,

som bestämmas i nämnda lagar, samt att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

över motionerna har utskottet, i den ordning § 46 i riksdagsordningen föreskriver,

begärt yttrande av pensionsstyrelsen. Av nämnda yttrande, vilket

såsom bilaga fogats vid detta utlåtande, framgår bland annat att kostnaderna

för genomförande av motionärernas förslag skulle för budgetåret 1926 1927

uppgå till omkring 15.2 miljoner kronor, vilken summa på grund av inträffande

dödsfall skulle komma att så småningom minskas och efter 5 respektive 10

och 15 år uppgå till 10.2 respektive 6.7 och 4.0 miljoner kronor.

Motionärernas önskemål, i vad desamma avse utförande av erforderliga kostnadsberäkningar

för den av motionärerna ifrågasatta ändringen i lagen om allmän

pensionsförsäkring synas sålunda genom pensionsstyrelsens yttrande i allt

väsentligt hava blivit tillgodosedda. En lagändring i överensstämmelse med

motionernas syfte skulle, såsom den av pensionsstyrelsen utförda kostnadsberäkningen

visar, komma att medföra högst betydande kostnader för det allmänna.

För budgetåret 1926—1927 skulle det erforderliga beloppet bliva

15.2 miljoner kronor, varav 11.4 miljoner kronor skulle komma att åvila staten

samt 3.8 miljoner kronor landsting och kommuner.

Bihang till riksdagens protokoll 19Z6. 6 samt. 3 avd. 10 höft. (Nr 10—Hd 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Sammanstta stats- och andra lagutskottets utlåtande, Nr 10.

Beträffande den senare delen av motionärernas hemställan, nämligen att

Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

rörande kostnaderna kunde föranleda, vill utskottet erinra om att förslag till

eu revidering av viktigare delar av den allmänna pensionsförsäkringen torde

vara att förvänta inom en snar framtid. Utskottet förutsätter att vid denna

revidering en avvägning mellan olika gruppers understödsbehov torde komma

att ske och att i samband därmed även den i motionerna berörda frågan kommer

att upptagas till prövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1926.

På sammansatta stats- och andra lagutskottets vägnar:

HJALMAR von SYDOW.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar von Sydow, G. G. Ekman, Johansson i Hälsingborg,

Booth, von Kock och fröken Hesselgren;

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Carlsson-Frosterud*, Olsson i

Ivullenbergstorp och Johansson i Kälkebo.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Johansson i Kälkebo, som ansett

att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Motionärernas-----kommuner.

Att kostnaderna för genomförande av motionärernas förslag bliva avsevärda

är ofrånkomligt. Beträffande landstingen och i synnerhet primärkommunerna

bleve det sannolikt minskade kostnader för fattigvård, så att utgiftsökningen

för dessa bleve liten eller möjligen ingen, varemot för statens del kostnaderna

givetvis komma att ökas. Då emellertid motionärerna ej ifrågasatt, att deras

förslag skulle omedelbart träda i verkställighet, synes den antydan, som pensionsstyrelsen

givit i sitt utlåtande, att det vore en lämplig tidpunkt att eventuellt

göra förändringen från den 1 januari 1929, vara värd beaktande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutstcottets utlåtande, Nr 10.

3

Om motionärernas förslag genomfördes, skulle det vara en god hjälp för

många fattiga invalider och åldringar, vilka skulle kunna utan anlitande av

fattigvård draga sig fram. Utskottet tvekar ej att uttala att ett genomförande

av motionärernas förslag skulle bringa ekonomisk hjälp där den allra bäst behöves

och beröra fattiga på alla orter inom landet. Med denna uppfattning

anser sig utskottet kunna framhålla, att den ifrågavarande ändringen borde genomföras

innan några avsevärda statsanslag till nya sociala ändamål ifrågakomma.

Avgörande för genomförande av motionärernas förslag är emellertid

statens möjlighet att åtaga sig den finansiella börda, som därmed följer, och

då endast Kungl. Maj :t kan utreda och besvara den frågan, får utskottet föreslå,

att riksdagen avlåter en skrivelse därom.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om utredning avseende sådan ändring i lagen om allmän

pensionsförsäkring, att de invalider, som fått sina pensionstillägg

och understöd reglerade utan att hava kommit i åtnjutande

av de förbättrade villkor, som tillkommit i lag av den

13 okt. 1921 och 29 maj 1925, må beredas samma pensionstillägg

och understöd, som bestämmas genom nämnda lagändringar,

samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

2) av herr Jansson i Falun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Sammansätta stats- och andra lagutskottets utlåtande, Nr 10.

Bilaga.

Till riksdagens sammansatta stats- och andra lagutskott.

Kungl. Maj :t har i skrivelse den 26 februari 1926 anbefallt pensionsstyrelsen

att till riksdagens sammansatta stats- och andra lagutskott avgiva yttrande

över dels en inom första kammaren väckt motion, nr 195, om förbättrade

villkor för vissa i lagen om allmän pensionsförsäkring avsedda invalider, dels

och en inom andra kammaren väckt motion, nr 290, om beredande av höjt pensionstillägg

och understöd i vissa fall enligt samma lag.

Med anledning härav får pensionsstyrelsen anföra följande.

De bägge motionerna, som äro av lika lydelse, utmynna i en anhållan, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj :t ville verkställa utredning rörande kostnaderna för sådan ändring i lagen

om allmän pensionsförsäkring, att de invalider, som beviljats pensionstillägg

och understöd utan att hava kommit i åtnjutande av de förbättrade villkor, som

stadgades i lagen den 13 oktober 1921 och lagen den 29 maj 1925, bereddes

samma pensionstillägg och understöd, som bestämdes i nämnda lagar, samt att

Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Tre olika sätt för beräkningen av pensionstilläggens och understödens belopp

förekomma för närvarande.

Enligt 6 § i lagen om allmän pensionsförsäkring, sådant detta lagrum lyder

enligt lagen den 13 oktober 1921, utgör pensionstillägget (understödet) för

år räknat för man 225 och för kvinna 210 kronor med avdrag av sex tiondelar

av det belopp, varmed pensionstagarens årsinkomst må överstiga 50 kronor.

Därjämte utgår i vissa fall pensionstillägg för barn, utgörande för år 102 kronor

för varje barn med avdrag av sex tiondelar av det belopp, varmed årsinkomsten

ma överstiga 425 kronor för man, 400 kronor för kvinna samt 825

kronor för äkta makar.

Beträffande beräkningen av inkomsten stadgas i 7 § pensionsförsäkringslagen,

sådant detta lagrum lyder enligt lagen den 13 oktober 1921, att, där

denna inkomst helt eller delvis utgöres av naturaförmåner, vid uppskattning

av dessa förmåners årliga värde skall som regel iakttagas, att, där naturaförmånerna

räcka till full, om än torftig försörjning, deras årliga värde ej

må, uppskattas till lägre belopp än 425 kronor för man och 400 kronor för

kvinna, och att, där naturaförmånerna ej räcka till full försörjning, deras

arliga värde uppskattas till motsvarande lägre belopp, ävensom att årliga värdet

av bostad ej må uppskattas till lägre belopp än 60 kronor.

Dessa bestämmelser äro tillämpliga på dem, som äro födda år 1907 eller

senare, på dem, som efter 1922 års ingång blivit till arbete varaktigt oförmögna,

samt på dem, som först efter 1925 års ingång gjort ansökan om pensionstillägg

eller understöd.

För övriga personer, berättigade till pensionstillägg eller understöd, beräknas

dessas belopp enligt 3 § i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

i anledning av pensionsförsäkringslagen, sådant detta lagrum lyder enligt

lagen den 29 maj 1925.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Samynansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande, A r 10.

5

Man har därvid att skilja på två grupper personer. Den ena omfattar pensionstagare,

som äro födda tidigast år 1847 och vilkas rätt till pensionstillägg

eller understöd inträtt först efter utgången av år 1918, dock med undantag

för dem, som redan vid 1914 års ingång voro till arbete varaktigt oiormogna

samt under år 1913 under sammanlagt mer än fyra månader åtnjutit lull torsörjning

antingen av enskilda eller ock delvis av enskilda och delvis av fattigvården

eller välgörenhetsinrättningar. Den andra gruppen omfattar dels sistberörda

kategori pensionstagare, dels sådana, som. äro födda före år 1847 dels

ock sådana, vilka äro födda efter år 1846, och vilkas rätt till pensionstillägg

eller understöd inträtt före utgången av år 1918. „

För den förra gruppen utgör pensionstilläggets (understödets) belopp tor ar

räknat för man 150 och för kvinna 140 kronor med avdrag av sex tiondelar- av

det belopp, varmed pensionstagarens årsinkomst må överstiga 50 kronor. .Pensionstillägget

höjes med 0.08 procent för varje krona av till fullo erlagda pensionsavgifter.

Årsbeloppet av pensionstillägg för barn utgör här 75 kronor ior

varje barn med avdrag av sex tiondelar av det belopp, varmed årsinkomsten

må överstiga 300 kronor för man, 283 kronor för kvinna och ,>83 kronor ihäkta

makar. Vid uppskattningen av inkomst av naturaförmåner skall laggas

till grund ett värde å full försörjning av 300 kronor för man och 283 kronor

för kvinna. Lägsta värdet av bostadsförmån skall utgöra 50 kronor. Eljest

sker beräkningen av inkomsten såsom för pensionstillägg enligt lagen den

13 oktober 1921. . , ,

För den senare gruppen utgör beloppet av pensionstillägg och understöd tor

år räknat för man 150 och för kvinna 140 kronor med avdrag, där årsinkomsten

överstiger 50 kronor, av halva årsinkomsten, dock att om årsinkomsten

uppgår till 50, men icke till 100 kronor, avdrag skall ske allenast med

det belopp varmed årsinkomsten överstiger 50 kronor. Pensionstillägget höjes

även i detta fall med 0.08 % för varje krona av till fullo erlagda pensionsavgifter.

Pensionstillägg för barn och årsinkomst av naturaförmåner beräknas pa

samma sätt som för den förra gruppen. ...

Enligt pensionsstyrelsens mening är motionernas syfte synnerligen behjartansvärt.

Att styrelsen hittills icke framkommit med förslag i samma riktning

beror därpå, att kostnaderna för en dylik förhöjning skulle bli betydande.

Den 1 juli 1926 torde pensionstillägg och understöd komma att utgå enligt

de äldre bestämmelserna till inemot 220,000 personer, och ett genomförande

från denna tidpunkt av motionärernas förslag skulle för budgetåret 1926- 1921

medföra en ökad kostnad, som kan beräknas till omkring 15.2 miljoner kronor.

Statens andel utgör 3/4 härav eller 11.4 miljoner kronor.

Genom inträffande dödsfall minskas emellertid kostnaden för ett genomförande

av den föreslagna reformen avsevärt för varje år och skulle enligt

approximativ beräkning uppgå till följande belopp: för budgetåret 1931 193^

till 10.2 miljoner kronor (statens andel alltså 7.7 miljoner kronor), för budgetåret

1936—1937 till 6.7 miljoner kronor (statens andel 5.0 miljoner kronor)

och för budgetåret 1941—1942 till 4.0 miljoner kronor (statens andel 3.0 miljoner

kronor). v

För att få beloppen av de pensionstillägg och understöd, som utgå enligt

äldre bestämmelser, förhöjda till exakt de belopp, som motsvara de enligt lagen

den 13 oktober 1921 utgående, skulle för ett mycket stort antal pensionstagare

en omräkning av årsinkomsten erfordras. Såsom ovan nämnts, beräknas nämligen

värdet av naturaförmåner annorlunda enligt 1921 års. lag än enligt de

äldre bestämmelserna. Detta skulle icke kunna ske, med mindre man genomginge

de gamla ansökningshandlingarna, något som skulle förorsaka ett mycket

omfattande och besvärligt arbete. För en stor del av det betydande antal

pensionstagare, vilkas pensionstillägg höjts med 0.08 procent för varje krona

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Sammansätta stats- och andra lagutskottets utlåtande, Nr 10.

av till fullo erlagda pensionsavgifter, skulle likaledes tarvas en omräkning med

ledning av pensionsansöknmgarna. Denna förhöjning är dock nästan undantagslöst

ytterst obetydlig.

På grund av de med ett dylikt förfarande förknippade svårigheterna synes

det nödvändigt att verkställa den eventuella omräkningen av pensionstilläggen

och understöd pa ett mera summariskt sätt. Huru en förhöjning av de pensionstillägg

och understöd, som utgå enligt de äldre bestämmelserna, lämpligen

skall beräknas, torde dock icke behöva tagas i närmare övervägande förr än i

samband med den av motionärerna föreslagna utredningen.

, Angående den tidpunkt vid vilken en förhöjning av pensionsbeloppen bör

träda i kraft, är följande att beakta. De enligt pensionsförsäkringslagen utgående

pensionerna, med undantag av pensionstillägg för barn, utbetalas genom

postverkets försorg pa sa sätt, att pensionstagaren å postanstalten uppvisar sitt

pensionsbrev jämte tillhörande kvittenshäfte, ur vilket senare vederbörande

postfunktionär uttager ett mot utbetalningsperioden svarande kvitto.

Därest en omfattande förhöjning av pensionsbeloppen skall genomföras,

skulle det ur arbets- och kostnadssynpunkt vara fördelaktigt, om detta kunde

ske från en tidpunkt, vid vilken kvittenshäftena utlöpa. Pensionsstyrelsen

har ansett sig höra framhålla detta, även om den ökade administrationskostnad,

som skulle vara förenad med en omläggning under en kvittensperiod, måhända

icke kan anses utgöra fullgiltig anledning att framflytta den tidpunkt från

vilken en förhöjning skulle kunna ifrågakomma. Då nu gällande kvittenshäften

avse perioden 1924 1928, skall ombyte av kvittenshäften härnäst äga

rum vid 1929 års ingång. Kostnaden för den ifrågasatta förhöjningen av pensionstillägg

och understöd beräknas för år 1929 till 12.4 miljoner kronor och

statens andel därav således till 9.3 miljoner kronor.

Därest de statsfinansiella förhallandena befinnas tillåta ett genomförande

under de närmaste åren av den i motionerna ifrågasatta förhöjningen av vissa

pensionstillägg och understöd, synes det pensionsstyrelsen lämpligt, att den

förslagna utredningen verkställes.

Stockholm den 18 mars 1926.

ADOLF AF JOCHNICK.

Karl Dickman. Hugo Elliot. Erik Stridsberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.