Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1926-05-07 · 78 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 77 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

1

Nr 119.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1926 kl. 4 e- m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Särskilda avdelningen.)

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1926—1927 har till behandling

upptagits frågan om besparingar genom personalindragningar

m. fl. åtgärder inom statsdepartementen. Därvid har dels i det under

rubrik »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» statsverkspropositionen

bifogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag chefen

för finansdepartementet lämnat en redogörelse för de allmänna grunder,

enligt vilka berörda besparingsåtgärder enligt hans mening borde genomföras,

dels ock i vederbörande punkter under de olika huvudtitlarna framlagts

i enlighet med dessa allmänna grunder utarbetade förslag till stater

och anslagsberäkning. I anslutning till denna uppställning av ärendet

behandlar utskottet i detta utlåtande först Kungl. Maj:ts förslag i avseende

å de allmänna riktlinjerna för de ifrågavarande besparingsåtgärderna

och därefter staterna och anslagen för de särskilda departementen

med undantag av utrikesdepartementet, beträffande vilket särskilt utlåtande

kommer att avgivas, samt jordbruksdepartementet, vilket enligt

grunderna för remissen av statsverkspropositionen icke tillhör statsutskottets

handläggning. I ärendet väckta, till utskottet remitterade motioner

upptagas i sammanhang härmed till behandling under vederbörande

punkter.

I.

De allmänna grunderna för förslaget.

I punkt 1 under berörda rubrik »för flere huvudtitlar gemensamma

frågor» har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna de av chefen för finansdepartementet förordade grunder

i fråga om sättet för genomförandet av indragningen av övertaliga befattningar

vid statsdepartementen;

dels besluta, att de befattningshavare, som i enlighet med förenämnda

■Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 71 höft. (Sr 119 .)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Decentralisation

och direkt

föredragning.

grunder överföras till allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet,

skola vara berättigade att åtnjuta lön enligt avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451), dock med skyldighet för dem att, i den

händelse de efter förflyttning till indragningsstaten erhålla annan ordinarie

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika med

de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de

senare svarande avdrag;

dels medgiva, att lön och vikariatsersättning till icke-ordinarie tjänsteman,

som uppehåller ordinarie befattning, å vilken avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) är tillämpligt, må, där särskilt anslag till

vikariatsersättning icke är för vederbörande verk anvisat, utgå från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsreglementet den 22

juni 1921 (nr 451) 5 § 1 och 2 mom. ävensom i den vid reglementet

fogade tjänsteförteckningen vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens

genom fastställande av vederbörande personalstater eller eljest

meddelade beslut.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1—31 i åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen, efter att

i korthet hava redogjort för besparingsarbetets bedrivande inom statsförvaltningen

under senare hälften av sistlidet år, omförmält, hurusom utredningen

i första hand ansetts höra inriktas på statsdepartementen och

därvid framhållit, att han icke ansett sig i detta sammanhang böra ingå

på någon omorganisation av den centrala förvaltningen i riktning mot

en sådan departementalreform, som på sin tid förordades av de s. k.

departementalkommitterade i betänkande den 31 december 1912. Härefter

yttrar departementschefen i denna fråga följande:

»Även om alltså en mera genomgripande omdaning av centralförvaltningen

i förevarande sammanhang lämnats ur sikte, har dock av undersökningen

framgått, att en minskning av statsdepartementens arbetskrafter kan

underlättas genom mindre förskjutningar mellan departementen och vissa

centrala ämbetsverk. I sådant syfte synes höra genomföras såväl viss decentralisering

av mindre betydande ärendesgrupper från Kungl. Maj:t till vederbörande

ämbetsverk som ock någon utsträckning av den redan delvis tillämpade

anordningen med föredragning i statsrådsberedningen genom tjänsteman,

som i vederbörande ämbetsverk handlagt respektive ärende.

Vad särskilt decentraliseringen angår, bör denna begränsas till sådana

ärenden, som redan på ett förberedande stadium behandlas av centralt ämbetsverk.

Att förflytta avgörandet från Kungl. Maj:t till myndighet, som

eljest ej skulle taga befattning med ärendet ifråga, skulle ej vara förenat

med någon nämnvärd besparing. Då vidare decentralisering ej bör vidta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

3

gas beträffande ärenden, vari den av vederbörande myndighet företagna

prövningen sker ur synpunkter vitt skilda från dem som böra tillvaratagas

inom statsdepartementen, måste decentraliseringen bliva tämligen

begränsad.

Beträffande härefter den direkta föredragningen genom tjänstemän från

vederbörande ämbetsverk, måste även denna givas en ganska inskränkt omfattning.

Ur rent praktiska synpunkter måste nämligen en dylik anordning

begränsas till ärendesgrupper av ensartad natur, där vederbörande föredragande

ej representerar en alltför speciell fackkunskap liksom ej heller utpräglade

verksintressen.

De mera viktiga ärendesgrupper, i fråga om vilka decentralisering eller

direkt föredragning förutsättes komma att äga rum, lära under vederbörande

huvudtitlar komma att angivas av respektive departementschefer. Emellertid

kan även ifrågasättas decentralisering av vissa för hela förvaltningen

gemensamma ärendesgrupper, exempelvis frågor om tjänstledigheter, förordnanden

och dylikt ävensom vissa avlöningsärenden. Härtill torde man

likväl ej kunna taga ställning förrän i samband med granskningen av de

centrala ämbetsverken.»

Departementschefen angiver härefter sin ståndpunkt till frågan om möjligheten

att minska departementens antal och de omgrupperingar av departementens

arbetsuppgifter, som inom ramen av det nuvarande antalet departe"

ment synts honom böra genomföras. Förslaget härutinnan går ut på dels

ett utökande av handelsdepartementets verksamhetsområde dels ock över"

flyttande av kyrkoärendena från ecklesiastik- till justitiedepartementet. Riksdagen

har emellertid numera dels fattat beslut om avslag å Kungl. Maj:ts

i proposition nr 12 framlagda förslag till lag om statsdepartementen dels

ock lämnat utan erinran statsutskottets i memorial nr 61 gjorda uttalande

att frågan om ändrad indelning av departementens verksamhetsområden

genom riksdagens berörda beslut förfallit. På grund härav lärer någon

närmare redogörelse för departementschefens i nu förevarande statsrådsprotokoll

angivna ställning till berörda frågor icke här erfordras.

Härefter behandlas vissa för de ifrågasatta omläggningarna inom departementsorganisationen

gemensamma spörsmål och anför departementschefen i

sådant avseende följande:

»Härvid anhåller jag först att få något uppehålla mig vid frågan, huruvida

de olika statsdepartementen fortfarande böra betraktas såsom skilda

ämbetsverk eller om ej en omläggning borde ske i riktning mot en mera

enhetlig organisation av Kungl. Maj:ts kansli. Jag bortser då från utrikesdepartementet,

som på grund av sambandet med utrikesrepresentationen

intar en särställning. En sådan omläggning skulle vara av betydelse för

ett ändamålsenligt utnyttjande av befattningshavarna, i det att därigenom

önskvärda personalomflyttningar departementen emellan skulle underlättas.

Anordningen skulle emellertid även vara till direkt fördel för personalen,

enär därigenom befordringsförhållandena skulle utjämnas. Under det nuvarande

systemet, då departementen betraktas såsom för sig avgränsade enheter,

komma nämligen befordringarna att nästan undantagslöst ske inom det

departement, där den första anställningen vunnits.

Ifrågasatt omgruppering

av

departementens

arbetsuppgifter.

Böra departementen

betraktas

såsom skilda

ämbetsverk

eller icke ?

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Därest man ville fullt konsekvent genomföra den nu antydda omläggningen,

borde för hela Kungl. Majds kansli gemensamma anslag uppföras

å en huvudtitel, i så fall lämpligast justitiedepartementets. Härav skulle

då följa, att befattningshavarna formellt ansåges sortera under nämnda

departement och att chefen för justitiedepartementet bleve föredragande i

fråga om alla utnämningar inom kansliet.

Sistberörda konsekvens visar emellertid hän på de svårigheter, som skulle

vara förbundna med en fullt genomförd sammanslagning. Särskilt i ögonen

fallande framträder olägenheten av att sådana tjänstemän som statssekreterare

och expeditionschefer skulle förordnas på föredragning av chefen för

annat departement än det, vari de vore avsedda att tjänstgöra. Men även

i fråga om andra utnämningar torde anordningen komma att visa sig mindre

lycklig. Ur budgetsynpunkt kunna jämväl erinringar riktas mot en på

antytt sätt fullt genomförd omläggning. Det måste nämligen anses såsom

mindre lämpligt, att icke kostnaderna för varje statsdepartement kunna

omedelbart utläsas under vederbörande huvudtitel.

Det vill emellertid synas, att de fördelar, som skulle stå att vinna genom

ett formellt sammanförande av kanslipersonalen på en enda stat, i det

väsentliga skulle kunna ernås jämväl med mindre avvikelser från den nuvarande

anordningen. En sådan lösning synes kunna ske enligt i huvudsak

följande riktlinjer.

Särskilda stater för de olika departementen bibehållas. Tjänstemännen

utnämnas ej till befattning i visst departement utan allenast till kansliråd,

förste kanslisekreterare o. s. v., dock att i de fall då befattning av enahanda

slag förelinnes i andra ämbetsverk utnämning sker till exempelvis »registrator

i statsdepartement». Utnämning sker på föredragning av respektive genom

beslut av chefen för det departement, vari befattningshavaren är avsedd att

tjänstgöra. Samtidigt med utnämningen meddelas förordnande för vederbörande

att tillsvidare tjänstgöra i angivet departement.

Innan befattning tillsättes, bör prövas, om ledig befattning är behövlig

inom det departement, där den avgångna befattningshavaren tjänstgjort,

eller om överflyttning mellan departementen bör äga rum. Därest under

löpande budgetår verkställes omflyttning av befattning departementen emellan,

bör, i anslutning till vad i liknande fall förut tillämpats, intill dess vederbörlig

ändring i personalstaten vidtagits, lönen för tjänsten i fråga avföras

bland utgifterna för det departement, varifrån överföringen skett.

Efter en omläggning på nu angivet sätt av departementsbefattningarnas

ställning torde önskemålen om underlättande av personalförflyttningar mellan

departementen bliva tillräckligt tillgodosedda.

Ordnandet av I nära samband med det nu behandlade ämnet står frågan om ett lämprekrytermgen

ordnande av rekryteringen inom Kungl. Maj:ts kansli.

1menten6 Till att börja med torde antagningen av amanuensaspiranter böra regle
ras

enhetligt, över ansökningar om anställning skulle sålunda lämpligen

yttrande kunna avgivas av en särskild nämnd, bestående av vissa statssekreterare

och expeditionschefer. Avgörandet skulle givetvis ligga hos

vederbörande departementschef. Efter det anställning i Kungl. Maj:ts kansli

erhållits, bör amanuensaspirant beredas tillfälle till något mera mångsidig

tjänstgöring än som kan erhållas inom ett enda departement. Under aspiranttiden

synes fördenskull förflyttning böra ske mellan olika departement. En

sådan anordning skulle icke blott bliva till gagn för tjänstemännens användbarhet

på olika poster inom kansliet utan den skulle även vara av be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

5

tydelse för erhållande av ett mera mångsidigt bedömande av aspiranternas

lämplighet för fortsatt anställning.

Inrättas en på antytt sätt sammansatt antagningsnämnd, bör denna även

avgiva yttrande, huruvida amanuensaspirant bör bibehållas i departementst.

jänst. Det bör ligga i såväl aspiranternas eget som departementens intresse,

att efter en viss tids provtjänstgöring tages under särskild omprövning,

huruvida vederbörande bör beredas fortsatt anställning eller entledigas.

Samtidigt som man finge ofrånkomlig anledning att inom departementen

taga ställning till frågan om aspiranternas användbarhet, skulle man härigenom

för aspiranterna själva undanröja oberättigade förhoppningar på

framtida ordinarie anställning. Fördelarna av ett klarläggande i detta avseende

vid en relativt tidig tidpunkt torde framstå i tydlig dager.»

Härefter upptager departementschefen behandlingen av de tilltänkta De ifrågasätta

Omläggningarnas innebörd för särskilda tjänstemannagrupper, därvid depar- ningarnäs

tementschefen även i detta sammanhang lämnat förhållandena inom utrikes- innebord för

departementet åsido, beroende på detta departements säregna organisation. tjänstemannaHärutinnan

har departementschefen anfört följande: grupper.

»Jag vill först beröra en för Kungl. Maj:ts kansli i dess helhet gemensam

fråga, som i viss mån ansluter sig till den nyss avhandlade anordningen

i fråga om kanslitjänstemännens lösande från bundenheten vid visst

statsdepartement. Denna fråga gäller regeringsrättsföredragandenas ställning.

Ämnet torde komma att närmare utvecklas av chefen för justitiedepartementet

i samband med äskande av anslag för ändamålet, vadan jag

här endast skall antyda frågans allmänna innebörd för personalförhållandena

i departementen.

Enligt den tilltänkta organisationen av föredragningen i regeringsrätten

skola samtliga föredragande hädanefter tillsättas allenast på förordnande

samt inordnas under justitiedepartementet. Förstnämnda omläggning innebär,

att de kanslirådsbefattningar, som nu äro avsedda för föredragande i

regeringsrätten, kunna indragas. I stället bör tillkomma ett antal förordnade

tjänstemän, för vilka föreslås en löneställning motsvarande extra byråchefs.

Sammanförandet av samtliga föredragande inom justitiedepartementet

föranleder, att under de övriga departementen icke behöver göras framställning

angående befattningar för ifrågavarande ändamål, i annan mån

än som föranledes därav, att för regeringsrättsföredragandena erforderliga

biträden böra uppföras å vederbörande departements stater, då ärendena

alltjämt skulle förberedas inom vederbörande departement.

Men även av andra anledningar föreslås minskning i antalet kansliråd.

Det torde få anses obestridligt, att den organisation av Kungl. Maj:ts

kansli, som genomfördes 1917 och som i samband med den nya departementsindelningen

1920 i vissa delar utvidgades, på grund av erfarenheten

av kristidens arbetsbörda tilltogs efter större mått än som enligt numera

vunnen erfarenhet är nödvändigt. Detta gäller särskilt den ökning i antalet

byråer, som skedde inom flertalet departement. Genom att i full utsträckning

taga de å byråerna placerade förste kanslisekreterarna i anspråk

för föredragning av vissa grupper av ärenden synes det i allt fall vara

möjligt att nu minska antalet byråer och därmed antalet byråchefer. Det

nu föreliggande förslaget bygger ock därpå, att förste kanslisekreterarna

skola, i den mån de ej placeras såsom biträde åt vederbörande statssekreterare,

i full utsträckning utnyttjas för föredragning å respektive byråer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Därest på sätt nu antytts förste kanslisekreterare avses allenast för tjänstgöring

såsom föredragande och hos statssekreterare, kan även antalet av

dessa tjänster nedsättas.

Andre kanslisekreterarbefattningarna kunna jämväl minskas i antal, bland

annat av den anledningen att regeringsrättsföredragandena torde kunna

åtnöjas med amanuensbiträde, i den mån kvalificerat arbetsbiträde skall

anvisas dem. Men även i övrigt lärer någon minskning i antalet andre

kanslisekreterare kunna äga rum.

Vad angår de för kvinnliga innehavare i första hand avsedda tjänsterna,

kommer den sammanslagning av byråer, som i vissa departement förutsättes

skola äga rum, att medföra möjlighet till någon personalminskning.

För arbetets jämna gång har det befunnits önskligt, att å varje byrå förefinnes

någon befattningshavare i biträdesgraderna — för diarieföring, utförande

av omedelbart erforderliga utskrifter m. m. Sammanföras vissa

byråer, blir behovet av nu nämnd personal mindre utan att likväl den

för gemensam användning avsedda personalen behöver ökas i motsvarande

omfattning. Att i större omfattning minska antalet kansli- och kontorsbiträdesbefattningar

torde icke vara någon ekonomiskt riktig åtgärd, enär

förefintligheten av dylik arbetskraft möjliggör begränsning av antalet högre

avlönade befattningar.

I syfte att genom ett rationellt utnyttjande av personalen möjliggöra

viss besparing i fråga om kostnaderna särskilt för renskrivning har emellertid

tagits under övervägande en anordning med gemensam central för

renskrivning, avsedd i första hand för de till kanslihuset förlagda departementen.

Inrättandet av en skrivcentral skulle sannolikt medföra ej oväsentlig

minskning i användningen av såväl statens reproduktionsanstalt som

privata renskrivningsbyråer. Något förslag till organisation av skrivcentralen

lärer i förevarande sammanhang ej behöva framläggas utan torde

Kungl. Maj:t få framdeles förordna om den personalomflyttning, som för

möjliggörande av den ifrågasatta anordningen må finnas erforderlig. Det

torde böra framhållas, att, därest på antytt sätt en ej obetydlig personalgrupp

kan avses uteslutande för renskrivning, den för närvarande inom

statsdepartementen outnyttjade skrivbiträdesgraden bör här komma till användning.

Jämväl i fråga om expeditionsvaktspersonalen böra vissa indragningar

komma till stånd. I regel torde inom varje departement någon ordinarie

eller extra expeditionsvaktsbefattning kunna undvaras. En viss centralisering

av den för budskickning använda vaktpersonalen bör ävenledes

kunna komma i fråga. Sker så, torde man vid framtida nyantagning av

personal av nu ifrågavarande slag böra i viss omfattning övergå till att

anställa yngre, speciellt för budskickning lämpad icke-ordinarie personal.

För anställning såsom expeditionsvakt synes framdeles böra uppställas en

allmän fordran på färdighet i maskinskrivning.

Beträffande härefter de icke-ordinarie befattningshavarna har jag redan

vidrört frågan om rekryteringen av amanuenspersonalen. Vad amanuenstjänsterna

i övrigt angår, torde ej i förevarande sammanhang finnas anledning

att vidtaga någon direkt begränsning av det nuvarande antalet, bland

annat med hänsyn till den förut berörda förändringen i fråga om biträdena

åt regeringsrättsföredragandena. Då i framtiden avgång bland den nu förefintliga

amanuenspersonalen äger rum, synes man emellertid böra i varje

särskilt fall undersöka lämpligheten av att ersätta amanuensbefattning med

kansliskrivare- eller kanslibiträdestjänst, därvid självfallet bör iakttagas, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119. 7

det för säkerställande av rekryteringen erforderliga antalet amanuenser bibehålies.

»

I detta sammanhang har departementschefen upptagit till behandling frågan

om viss omläggning beträffande beräkningen av anslagen till såväl amanuenser

som övrig icke-ordinarie personal.

Under de olika departementens stater äro nu upptagna särskilda anslagsposter

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Å dessa

poster skola avföras löner till såväl extra ordinarie tjänstemän som extra

befattningshavare ävensom övertidsersättning till ordinarie och ickeordinarie

personal, kostnader för läkarvård till sistnämnda personal m. m.

Då anslagsposterna i fråga äro upptagna såsom begränsade anslag, hava

betydande olägenheter vållats därav, att lönerna till extra ordinarie

tjänstemän automatiskt stegras på grund av intjänade avlöningsförhöjningar.

Sistberörda förhållande har tidigare varit föremål för uppmärksamhet.

I utlåtande den 19 juni 1925 över då föreliggande förslag till nya avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

har sålunda statskontoret upptagit denna fråga till behandling

och därvid anvisat två utvägar för frågans lösning: antingen att utbryta

avlöningen till extra ordinarie personal och låta denna utgå från

särskilt förslagsanslag — i vilket fall Kungl. Maj:t borde bestämma antalet

befattningshavare och lönegraderna — eller ock att för avlöningsförhöjningar

uppföra särskilt förslagsanslag å varje verks stat. I sammanhang

med utfärdandet av berörda avlöningsbestämmelser kunde ej

några ändringar beträffande anslagsbehandlingen vidtagas. Då nu nya

stater skola uppgöras för Kungl. Maj:ts kansli, har det emellertid synts

departementschefen vara lämpligt, att rättelse åvägabringas. Den lämpligaste

lösningen har synts departementschefen vara följande.

Anslagsmedlen till icke-ordinarie befattningshavare skulle anvisas å departementets

stat såsom en enda anslagspost av förslagsanslags natur. Beloppet

i fråga sönderfaller normalt i följande underavdelningar:

grundlöner till extra ordinarie tjänstemän,

avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän,

extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Det för grundlöner bestämda beloppet borde icke få överskridas. Beloppet

skulle fastställas på grundval av det normala behovet av amanuenser och

övrig extra ordinarie personal samt beräknas efter lägsta löneklassen inom

lönegraden. För amanuenser syntes man härvid böra välja två bestämda

så att säga normala lönegrader. Efter närmare övervägande har härvid

befunnits lämpligt att för andre amanuenser räkna med placering i 15:e

lönegraden och för förste amanuenser efter 17:e lönegraden, d. v. s. den näst

högsta lönegrad — och för förste amanuenser jämväl den lägsta — som

i regel tillämpas. Inom det belopp, som sålunda framkomma, borde likväl

vederbörande departement äga att verkställa lönegradsplaceringen på sätt

Omläggnitig

beträffande,

beräkningen

av anslagen

till amanuenser

och övrig

icke-ordinarie

personal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Ändrad uppställning

av

departementens

stater.

befunnes lämpligast. Hinder borde ej heller möta att i stället för extra

ordinarie tjänstemän från denna post avlöna extra befattningshavare, till

vilka enligt gällande bestämmelser avlöningsförhöjning ej finge utgå.

Den andra underposten, för avlöningsförhöjningar till extra ordinarie

tjänstemän, borde vara av förslagsanslags natur. Beloppet syntes ej behöva

beräknas efter mera än en avlöningsförhöjning, särskilt som det även i

framtiden vore att förvänta, att besparingar skulle uppstå å anslaget till

avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare i dess helhet, på grund av

vikariat å ordinarie tjänster.

Den tredje posten slutligen borde däremot vara begränsad. Härifrån

skulle bestridas alla kostnader för extra befattningshavare och tillfällig

personal, för övertidsersättning, läkarvård m. in. Under denna post borde

ock hänföras de särskilda utgifter för renskrivning och tillfälliga biträden,

som för närvarande avfördes å vissa huvudtitlars allmänna expensanslag.

För att få verklig jämförbarhet mellan de olika departementens

anslag syntes det nämligen vara riktigast, att i de fall, då inom ett departement

förekomme anlitande av statens reproduktionsanstalt eller enskilda

skrivbyråer för utskrifter av utgående expeditioner m. m., kostnaderna härför

beräknades å departementets stat. Dessa kostnader borde på förhand

begränsas, liksom nu skedde genom att expensanslagen av Kungl. Maj:t uppdelades

på vederbörande departement och ämbetsverk. Skulle på grund av

särskilda undantagsförhållanden något år brist komma att uppstå å förevarande

anslagspost, syntes Kungl. Maj:t ej sakna möjlighet att bereda

erforderlig fyllnad från vederbörande huvudtitels anslag till extra

utgifter.

Departementschefen har härefter berört en annan fråga, som är av allmän

betydelse för uppställningen av departementens stater.

För ett vart departement finnes för närvarande en särskild anslagspost för

vikariatsersättningar, på sätt tillämpas beträffande nyreglerade verk i allmänhet.

Dessa poster blevo vid löneregleringen 1921 endast överslagsvis uppskattade,

då fasta hållpunkter för en verklig beräkning saknades, r.Vikariatsans

lagen hava ock visat sig bliva i hög grad ojämnt belastade. Enligt vad

statsrådsprotokollet utvisar, sammanhänger detta delvis med följande förhållande.

I enlighet med medgivande av 1922 års riksdag föreskrev Kungl. Maj:t

genom kungörelse den 15 juni 1922 (nr 370), att kostnad för lön till ickeordinarie

befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen, vilken såsom

vikarie uppehölle ordinarie tjänst, finge bestridas, till den del lönen

icke överstege vad den ordinarie tjänstemannen under ledigheten avstode,

från i vederbörande stat upptagen anslagspost till avlöningar till ordinarie

tjänstemän och till överskjutande del från anslagsposten till vikariatsersättningar.

På grund av denna bestämmelse har, då icke-ordinarie befattningshavare

förordnats att uppehålla ordinarie tjänst, vikariens avlöning

icke till någon del utgått från anslagsposten till icke-ordinarie per
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

9

sonal utan bestritts antingen från posten till ordinarie tjänstemäns avlönande

eller från vikariatsersättningsposten. Detta förhållande förklarar,

att anslagsmedlen till icke-ordinarie befattningshavare räckt till för sitt

ändamål trots de automatiskt inträdande avlöningsförhöjningarna. Den

klyvning å olika anslagsposter av avlöningen till icke-ordinarie tjänstemän

under vikariat å ordinarie tjänst, som i vissa fall följde av förenämnda

kungörelse, var emellertid förbunden med olägenheter ur redovisningssynpunkt,

vadan Kungl. Maj:t i kungörelse den 26 juni 1925 (nr

358) förordnade, att i dylika fall vikarie tillkommande lön, liksom vikariatsersättning,

i sin helhet skulle bestridas från vikariatsanslaget.

Redan på grund av kungörelsen den 15 juni 1922 hava vikariatsanslagsposterna

i allmänhet kommit att avsevärt överskridas. Såge man på departementens

vikariatsanslag under budgetåret 1924—1925, hade utgifterna

i fleralet fall uppgått till belopp ungefär dubbelt så stort som anslaget.

Genom besparing å avlöningsposterna för ordinarie tjänstemän hade dock

sammanlagt uppstått behållning för samtliga departement, delvis ganska

betydande. Den genom kungörelsen den 26 juni 1925 vidtagna ändringen

innebure, att ytterligare någon del av vikariatskostnaderna överflyttades från

anslagsposterna till ordinarie tjänstemän till vikariatsanslagen.

Då belastningen å vikariatsersättningsposterna uppenbarligen alltid bleve

synnerligen ojämn och vore omöjlig att på förhand beräkna och då numera

anslagsposterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän vore förslagsanslag,

har det synts departementschefen vara det mest rationella, att samtliga vikariatskostnader

för uppehållande av ordinarie befattningar bestredes från

anslagsmedlen för avlönande av ordinarie tjänstemän, varvid särskild anslagspost

för vikariatsersättningar ej längre skulle erfordras. Någon höjning

av anslagsposterna till avlöningar behövde ej av sådan anledning vidtagas,

beroende dels därpå att under tjänstledigheter för ordinarie tjänstemän besparing

uppstode, dels ock därpå att den för närvarande tillämpade grunden

för beräkningen av de ordinarie avlöningsanslagen i allmänhet syntes

föranleda, att i verkligheten något överskott uppstode.

Därest man nu ginge in för att beträffande departementen slopa vikariatsersättningsanslagen,

borde man även beträffande de till allmänna civilförvaltningen

hörande ämbetsverken övergå till samma system. Denna förändring

borde emellertid ej genomföras förrän i samband med de ändringar

av staterna i övrigt, vilka kunde föranledas av besparingsarbetets utsträckande

till ämbetsverken i allmänhet. Departementschefen har emellertid

ansett sig böra förutskicka, att även för närvarande i vissa fall särskilda

vikariatsanslag för nyreglerad personal saknades. Sålunda vore ej för högsta

domstolen och regeringsrätten upptaget något vikariatsanslag, ehuruväl här

kunde ifrågakomma vikariatsersättning för expeditionsvaktspersonalen. Liknande

vore förhållandet beträffande civil personal å vissa militära anstalters

stater.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Övergången

till den nya

organisationen.

Vad övergången till den nya organisationen beträffar, tiar departementschefen,

som av förut nämnda skäl givetvis även härvid bortsett från utrikesdepartementet,

anfört följande:

»De båda huvudalternativ för övergången, mellan vilka man har att

välja, äro dels att nu allenast fatta principbeslut om den framtida organisationen

samt låta genomförandet bero på inträffande ledigheter bland den

nuvarande personalen och dels att omedelbart försätta all övertalig personal

på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Mellan dessa båda ytterlighetslösningar

kunna emellertid tänkas olika mellanstadier.

Fördelen med den förra lösningen skulle väsentligen vara, att övergången

komme att bliva mera mjuk och att under övergångstiden den nuvarande

personalen komme att i full utsträckning utnyttjas. Men denna lösning är

även förbunden med olägenheter.

Därest man nu vidtager de åtgärder i fråga om decentralisering m. m.,

som förutsättas för organisationens beskärande, skulle ett bibehållande tillsvidare

av större personal än behovet oundgängligen kräver med tämlig

visshet förorsaka svårigheter, då vid framdeles inträffande avgång bland

den ordinarie personalen befattning ej skulle få återbesättas, oaktat förändring

i arbetsuppgifterna samtidigt ej inträtt. Skulle den ordinarie personalen

tillsvidare bibehållas i tjänst, måste detta ock utöva ett betänkligt

inflytande på de icke-ordinarie befattningshavarnas anställningsförhållanden.

Bortsett frän att viss icke-ordinarie personal ej torde kunna bibehållas i

tjänst utan måste entledigas, skulle för den kvarstående personalen möjligheterna

till förordnande å ordinarie tjänst ävensom befordran till dylik

tjänst komma att för avsevärd tid försvinna, ett förhållande som givetvis

skulle verka i hög grad deprimerande. Ännu betänkligare skulle vara, att

all rekrytering praktiskt taget komme att avstanna, varigenom personalomsättningen

skulle förryckas och stora ojämnheter däri uppstå. Även ur

förvaltningens egen synpunkt skulle fördenskull ett successivt genomförande

av indragningarna bliva till allvarlig skada.

På grund av vad nu anförts, flnner jag övervägande skäl tala för, att

man söker genomföra omläggningarna omedelbart och i ett sammanhang.

Även om man i huvudsak stannar för denna lösning, synas dock vissa

modifikationer i densamma vara att förorda. Med hänsyn till att inom

Kungl. Maj:ts kansli ständigt tinnes behov av vikarier å ordinarie tjänster

ävensom av personal användbar för att uppehålla befattningar tillsatta

genom förordnande, saknas nämligen anledning att till indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet överföra lika stort antal befattningshavare som

antalet av de befattningar, vilka kunna avföras från departementens personalstater.

Med beaktande härav torde det rent tekniska förfarandet beträffande

indragningarnas verkställande böra ske på i huvudsak följande sätt.

De ordinarie befattningar, för vilka ej tinnes rum på de nya staterna,

uppföras på allmänna indragningsstaten. Kungl. Maj:t bestämmer, vilka

befattningshavare härvid skola överföras till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.

Beträffande tjänstemännen i övrigt fattas ej något

särskilt beslut om att vissa personer skola hänföras till indragningsstaten.

Dessa tjänstemän placeras av Kungl. Maj:t till tjänstgöring inom de olika

departementen. I de fall, då för någon tjänstgöringsskyldig befattningshavare

lönemedel icke finnas tillgängliga å vederbörande departements

stat, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrift angående

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

11

ersättandet av avlöningen från allmänna indragningsstaten. På detta

sätt undviker man att behöva från indragningsstat till gällande avlöningsstat

återföra viss befattningshavare, då vid inträffande avgång plats kan

beredas å ordinarie avlöningsstat.

Vad härefter angår bestämmandet, vilka befattningshavare skola överföras

till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, synas följande grunder

i huvudsak böra tillämpas.

Till indragningsstaten böra i första hand hänföras de till levnadsåren

äldsta befattningshavarna. Ur praktisk synpunkt och för att överföringen

ej skall kunna i någon mån uppfattas såsom ett konstaterande av olämplighet

för fortsatt tjänstgöring torde man härvid böra utgå från en viss

åldersgräns. Med hänsyn bland annat till att överföring på indragningsstat

bör erhålla en sådan omfattning, att i anslutning till vad förut framhållits,

ej alltför stor stagnation i befordrings- och rekryteringshänseende

inträder, synes härvid en ålder av 60 år utgöra en lämplig gräns för manliga

tjänstemän. För kvinnliga befattningshavare bör motsvarande gräns

kunna sättas vid något tidigare levnadsålder. Emellertid bör möjlighet

förefinnas att på grund av särskilda förhållanden även med bibehållande i

tjänst av befattningshavare, som uppnått angivna levnadsålder, till indragningsstat

överföra en eller annan befattningshavare vid lägre ålder, särskilt

i fall där svårighet eljest skulle uppstå att genomföra de åsyftade

organisatoriska omläggningarna. Vidare bör hinder ej möta att, där särskilda

skäl tala därför, uppskjuta försättandet på indragningsstat utan

tjänstgöringsskyldighet till en senare tidpunkt än den 1 juli 1926.

Därest överföringen till indragningsstat ordnas i enlighet med nu angivna

grunder och därest tillika — om än endast i ringa omfattning —

övertaliga befattningshavare överflyttas till centralt ämbetsverk, där användning

lämpligen kan beredas, torde indragningarna kunna genomföras

utan alltför stora olägenheter för de extra ordinarie befattningshavarna.

Vad den icke-ordinarie personalen angår bör man såvitt möjligt ej avskeda

amanuenser, vilka äro lämpliga för ordinarie anställning. Emellertid

torde böra tagas under övervägande, om icke med anlitande av medel, som

stå till Kungl. Maj:ts förfogande, möjlighet kunde beredas att mot tilldelande

av någon avgångsersättning, vare sig en gång för alla eller i form

av ett mindre årligt belopp, entlediga amanuenser, vilka länge varit anställda

i Kungl. Maj:ts kansli men som kunna anses sakna utsikter till befordran

till ordinarie tjänst. I fråga om befattningshavare å extra stat

torde endast i ett fall förekomma indragning av befattning, för vars innehavare

ej kan beredas användning på annan departementstjänst. På sätt

chefen för jordbruksdepartementet kommer att närmare motivera, torde

särskilda skäl tala för att ifrågavarande befattningshavare bibehålies i

tjänstgöring mot avlöning från allmänna indragningsstaten, till dess att

annan anställning kunnat beredas honom.

Beträffande den extra ordinarie personalen i övrigt torde några större

svårigheter vid övergången knappast vara att räkna med. För den övertaliga

kvinnliga biträdespersonalen torde Unnas användning vid en eventuell

skrivcentral, särskilt om denna kommer att övertaga utskrivning av

expeditioner, varför eljest skolat anlitas statens reproduktionsanstalt eller

enskilda skrivbyråer.

Även om på nu antytt sätt entledigande av nuvarande extra ordinarie

befattningshavare i allmänhet torde kunna undvikas, måste givetvis de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Ifrågasätta

löneförmåner

till ordinarie

befattningshavare

, som

skulle försättas

på indragningsst

åt

utan tjänstgöringsskyldighet.

lönereduktioner, som till följd av indragningen av ordinarie tjänster

komma att träffa vissa extra ordinarie befattningshavare, anses beklagliga.

Jag vill emellertid i detta sammanhang meddela, att vissa förberedande

åtgärder vidtagits i syfte att genom ändringar i gällande avlöningsreglemente

för allmänna civilförvaltningen förebygga, att amanuenser,

vilka efter s. k. långtidsförordnande å andre kanslisekreterartjänst

nu måste återgå till sina extra ordinarie befattningar, helt gå förlustiga

rätten att vid framtida befordran till ordinarie tjänst för löneklassplacering

tillgodoräkna den tidigare förordnandeperioden. Till denna fråga anhåller

jag alltså få återkomma, sedan den igångsatta utredningen i ämnet avslutats.

»

Beträffande de löneförmåner, som borde utgå till de ordinarie befattningshavare,

vilka skulle försättas på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet,

har departementschefen anfört följande:

»Då före 1921 års lönereglering för allmänna civilförvaltningen tjänstemän

tidigare överförts på allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet,

hava vederbörande i allmänhet berättigats å indragningsstaten

uppbära den lön jämte ålderstillägg och de tjänstgöringspenningar, vartill

de varit berättigade vid överflyttningen på indragningsstat. Beträffande

rätten att efter dylik överflyttning mottaga annan tjänst har i allmänhet

stadgats, att i händelse vederbörande erhåller annan ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat, han skall vara skyldig i allo

frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de understiga

eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna samt, därest avlöningsförmånerna

å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,

vidkännas mot de senare svarande avdrag. Undantag från denna regel

har gjorts bland annat beträffande på indragningsstat uppförda kronofogdar,

vilka berättigats behålla minst en tredjedel av å indragningsstaten

utgående lön och ålderstillägg, oavsett storleken av avlöningsförmånerna

å den efter indragningen erhållna tjänsten. I fråga om rätt

till pension har regeln varit, att vederbörande förklarats skyldig att vid

angiven pensionsålder åtnöjas med pension motsvarande den del av avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, som är att hänföra till lön jämte

ålderstillägg.

Överflyttning till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet har vid

nyreglerat verk endast skett i ett fall, nämligen beträffande tvenne befattningshavare

vid kontrollstyrelsen, jämlikt beslut av 1924 års riksdag. Beträffande

dessa har endast meddelats föreskrift om rätt för dem att, så länge

de kvarstå å allmänna indragningsstaten, uppbära lön i enlighet med avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen.

Till tjänstfri befattningshavare å indragningsstat utgår dyrtidstillägg såsom

till f. d. befattningshavare i statens tjänst, dock att till den, som åtnjuter

lön enligt avlöningsreglemente för nyreglerat verk, procenttalet för

dyrtidstillägget är detsamma, som gäller för befattningshavare i tjänst med

avlöning enligt sådant avlöningsreglemente. Då dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

ej må räknas å högre belopp än 400 kronor i månaden,

medan för befattningshavare i tjänst motsvarande gräns är 650 kronor

vid oreglerad och 800 kronor vid nyreglerad tjänst, inträder endast för

befattningshavare i högre löneställning reduktion i dyrtidstillägget vid

överflyttning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Ifråga om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

13

befattningshavare i Kungl. Maj:ts kansli skulle enligt dessa regler reduktion

av dyrtidstillägget inträffa för tjänstemän i andre kanslisekreterares och

högre lönegrad.

På sätt förut framhållits skulle i nu förevarande sammanhang överföring

till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet huvudsakligen ske beträffande

äldre tjänstemän. Dä samtliga till överföring ifrågakommande

befattningshavare torde hava intjänat alla avlöningsförhöjningar å tjänsten,

saknas anledning att nu taga ställning till frågan om på indragningsstat

överförd befattningshavares rätt till avlöningsförhöjning efter överflyttning

till indragningsstat.

Beträffande frågan om rätt att förena annan tjänst med befattning å

indragningsstat torde med de principer för överföringen till sagda stat,

som i det föregående förordats, sagda fråga sannolikt sakna aktuellt intresse.

Det synes emellertid ej finnas tillräcklig anledning att avvika

från de i allmänhet tillämpade, ovan återgivna reglerna i förevarande

hänseende.

I fråga om den personal vid försvarsväsendet, som i anledning av den

nya försvarsorganisationen tvångsvis överföres till övergångsstat, har föreskrivits

att avlöningen skall beräknas efter ortsgrupp B. Det skulle kunna

sättas i fråga att beträffande den personal, som nu vid statsdepartementen

överflyttas på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, förfara på

liknande sätt. Då personalen i statsdepartementen ej är skyldig underkasta

sig förflyttning till lokalförvaltningen, torde likväl en sådan åtgärd

icke kunna tillstyrkas. Beaktas bör ock att till ifrågavarande militära

personal dyrtidstillägg utgår såsom till befattningshavare i tjänst. Det vill

emellertid synas, att starka skäl tala för att i alla lönelägen en åtskillnad

i avlöningshänseende åstadkommes mellan de befattningshavare, vilka

äro tjänstgöringsskyldiga, och dem som äro tjänstfria. Detta torde enklast

åstadkommas, därest för personal å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

dyrtidstillägget bestämmes att utgå med hälften av det för

befattningshavare i tjänstgöring utgående beloppet, frånsett barntillägg,

vari någon reduktion ej bör göras. Med hänsyn till sina verkningar

synes en sådan anordning icke vara obillig. Avlöningen å indragningsstaten,

dyrtidstillägg inberäknat, kommer härvid att i regel ligga mera

än 50 procent över full pension. Beaktas böra härjämte de förmåner, som

äro förbundna med överföringen på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

därutinnan, att befattningshavaren äger frihet att välja sin bostadsort

och ej har att vidkännas några som helst löneavdrag vid inträffande

sjukdom eller under andra förhållanden, då den tjänstgöringsskyldige

har att vid tjänstledighet avstå lön, vare sig delvis eller i sin helhet. De

ändringar i nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser, vilka erfordras vid

bifall till den nu angivna lösningen, torde jag senare i dag få underställa

Kungl. Maj:ts prövning.

Vad till slut angår pensioneringen av till indragningsstat överförd personal,

synes försättandet på indragningsstat icke böra medföra någon försämring

i vederbörandes pensionsförmåner. Beträffande den som vid överförandet

på indragningsstat innehar för hel pension föreskrivet antal

tjänstår är självfallet, att någon reduktion av pensionen ej inträder. Den

som sättes på indragningsstat före uppnåendet av sagda tjänstålder synes

ej heller böra bliva lidande på grund härav. Sådan befattningshavare

bör fördenskull i pensionshänseende få räkna sig till godo jämväl den

tid, varunder han före uppnåendet av stadgad pensionsålder tillhört all
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

manna indragningsstaten. Något formellt beslut härom torde emellertid

icke vara erforderligt.»

De ifrågasatta I detta sammanhang har departementschefen lämnat en översikt över de

garnas9inne- ifrågasätta indragningarnas innebörd för de olika slagen av tjänster.

börd. Därest man endast toge i betraktande de ordinarie tjänster vid departe
menten

med undantag för utrikesdepartementet, vilka tillsättas genom

fullmakt eller konstitutorial, ställde sig en jämförelse mellan de tjänster,

som äro upptagna i gällande personalstater, och dem som under vederbörande

huvudtitlar föreslås, sålunda:

Befattning

Justitie-

departe-

mentet

För-

svars-

departe-

mentet

Social-

departe-

mentet

Kommu- nika- tions - departe- mentet

Finans-

departe-

mentet

E eklesia- stik- departe- mentet

Jord- bruks- departe- mentet

Handels-

departe-

mentet

Summa

| Minskning

1925

/ 26

1926

/27

192511926

/261 / 27

1925

/26

1926

/ 27

1925

/ 26

1926

/27

1925

/26

1926

/27

1925

/26

1926

/ 27

1925

/ 26

1926

/ 27

1925

/ 26

1926

/27

1925

/ 26

1926

/27

Kansliråd...............

2

3

6

4

5

3

3

2

4

i

6

3

3

2

2

2

31

20

11

Förste kanslisekrete-

rare ..................

2

2

5

2

6

4

4

3

4

3

6

3

3

3

4

2

34

22

12

Förste aktuarie......

—

—

—

—

-

—

—

-

1

1

1

1

—

Registrator............

1

1

i

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

8

8

—

Andre kanslisekrete-

rare ..................

3

3

5

4

4

3

4

3

3

3

7

3

5

3

3

2

34

24

10

Kansliskrivare ......

—

—

1

1

1

1

—

—

1

1

2

1

1

1

1

i

7

6

i

Förste expeditions-

vakt..................

3

2

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

11

9

2

Kanslibiträde.........

1

i

2

2

3

2

2

2

4

3

2

2

1

1

1

i

16

14

2

Expeditionsvakt......

3

3

3

3

3

2

2

1

2

2

3

2

2

1

2

i

20

15

5

Kontorsbiträde ......

3

3

3

3

3

3

4

3

5

4

5

5

1

1

3

3

27

95

2

Summa

18

18

28

21

27

20

21

16

26

20

33

21

18

14

18

14| 189

144

45

Den i sista kolumnen i tabellen upptagna slutsiffran utvisar totala antalet

av de tjänster, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att

avföras från departementens stater. Det har emellertid anmärkts, att denna

siffra utvisade en större minskning av antalet arbetskrafter än som i verkligheten

komme att inträda, detta huvudsakligen av två anledningar.

Dels uppehållas nämligen ej för närvarande 9 av de i personalstaterna upptagna

tjänsterna, vilket delvis beräknats vid de nu utgående anslagens

fastställande. Och dels skulle de föredragande i regeringsrätten, som nu

avlönas från ordinarie departementsanslag, ersättas av förordnade föredragande

i en ställning närmast motsvarande kansliråds.

Vad beträffar det antal tjänster, som ansetts böra överföras på indragningsstat,

komme detta att väsentligt understiga antalet från personalstaterna

avförda tjänster. Därigenom att vissa tjänster nu vore vakanta och ej för

framtiden erfordrades, behövde sålunda någon överföring till indragnings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

15

staten ej äga rum av dessa tjänster. Detta gällde för närvarande om 8 av

ifrågavarande befattningar, nämligen 2 kansliråds- och 3 förste kanslisekreterarbefattningar

samt 1 andre kanslisekreterar-, 1 expeditionsvaktsocb

1 kontorsbiträdesbefattning. Ytterligare minskning i antalet tjänster

å indragningsstat inträdde därjämte av andra orsaker. 2 registratorstjänster

vore för närvarande vakanta. Därest till dessa befordrades ordinarie

andre kanslisekreterare, nedginge alltså antalet av sistnämnda tjänster

å indragningsstat. Innehavaren av en ordinarie kansliskrivartjänst hade

redan nått pensionsåldern och syntes ej böra erhålla tillstånd att kvarstå i

tjänst efter den 1 juli 1926. På grund av dessa förhållanden kunde man

förutsätta, att minst ett tiotal av de nuvarande ordinarie befattningarna

ej behövde uppföras å indragningsstaten, vadan antalet överförda tjänster

skulle stanna vid högst 35.

Vid undersökning i vad mån å indragningsstaten uppförda tjänster

komme att verkligen medföra en kostnadshelastning å allmänna indragningsstaten,

hade man i första hand härvid att räkna med de särskilda

befattningshavare, vilka utan tjänstgöringsskyldighet skulle överföras till

sagda stat. Med tillämpning av de förut angivna grunderna för denna

överföring har omkring tredjedelen av berörda c:a 35 tjänster synts komma

att innehavas av befattningshavare, vilka ej vore tjänstgöringsskyldiga

och vilkas avlöning alltså skulle utgå från indragningsstaten.

Vad beträffade de till omkring ett tjugotal uppgående befattningar, som

sålunda skulle uppföras å indragningsstat utan att tjänstfrihet skulle

förefinnas för befattningshavarna, har erinrats, att ett antal ordinarie

tjänstemän framdeles komme att finna användning såsom förordnade regeringsrättsföredragande.

En ytterligare avlastning av indragningsstaten

ägde rum därigenom att på grund av förordnanden å ordinarie arvodestjänster

inom departementen löner å departementens stater stode till förfogande

i ej ringa omfattning.

Bortsett från vissa expeditionsvakter — som dock i någon omfattning

syntes kunna förflyttas till lediga platser i centrala ämbetsverk — syntes

under sådana förhållanden endast ett fåtal befattningshavare med tjänstgöringsskyldighet

komma att avlönas från indragningsstaten. Då det

gällde att avgöra, för vilka av de övertaliga befattningshavarna avlöningsmedlen

skulle tagas från indragningsstaten, syntes lämpligt att detta tilllämpades

beträffande i första hand befattningshavare, som vore ständigt eller

mera varaktigt sjuklediga och som alltså ej utgjorde någon full arbetskraft

för vederbörande departement. På samma sätt syntes kunna förfaras i fråga

om exempelvis tjänstemän, som till följd av årligen återkommande anställning

hos riksdagens utskott eller av jämförlig anledning plägade regelbundet

åtnjuta full tjänstledighet under en avsevärd del av året. Då dessa

befattningshavare vore i tjänstgöring, syntes i regel förordnanden icke höra

meddelas under tillfällig ledighet för annan tjänsteman inom vederbörande

lönegrad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Beräkning av

anslaget till

allmänna in

dragningsstaten.

Beräknad

kostnadsminskning

vid

förslagets

genomförande.

Vad härefter beträffar beräkningen av den böjning av anslaget till allmänna

indragningsstaten, som vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle

erfordras, har departementschefen framhållit, att, om man bortsåge från

utrikesdepartementet, de befattningshavare, vilka skulle överflyttas till

indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, föranledde en årskostnad av

i runt tal 100,000 kronor. Härtill komme kostnaden för de befattningshavare,

som ehuru tjänstgöringsskyldiga måste belasta indragningsstaten.

Denna kostnad syntes kunna uppskattas till omkring 30,000 kronor, bortsett

från utrikesdepartementet. Samtliga övertaliga tjänstemän i sistnämnda

departement beräknades draga en årskostnad av omkring 60,000 kronor.

Under sådana förhållanden skulle den samlade årsbelastningen å allmänna

indragningsstaten bliva i runt tal 190,000 kronor, vilket belopp komme

att successivt sjunka för att sannolikt efter ett tiotal år helt försvinna.

Det har även anmärkts, dels att av sistnämnda belopp 36,800 kronor motsvarades

av den nuvarande övergångsstaten för utrikesdepartementet, dels

ock att nu angivna kostnadssiffror icke innefattade dyrtidstillägg.

I fråga om den kostnadsminskning, som skulle inträda vid fullt genomförande

av de ifrågasatta indragningarna vid statsdepartementen, har departementschefen

anfört följande:

»De ordinarie anslagen till departementen, med undantag av utrikesdepartementet,

uppgå för budgetåret 1925—1926 till sammanlagt 1,722,500

kronor. Härtill komma å extra stat anslag till ett sammanlagt belopp av

82,292 kronor. I enligt med vad jag förut utvecklat hava i de förslag till

nya stater för departementen, som under de särskilda huvudtitlarna komma

att framläggas, under anslagen till icke-ordinarie befattningshavare beräknats

medel för bestridande av kostnader för renskrivning och tillfälliga biträden,

vilka utgifter hittills bestritts av medel, anvisade från huvudtitlarnas allmänna

expensanslag. Vid en jämförelse mellan kostnaderna för den nuvarande

och den föreslagna organisationen böra givetvis sistberörda medel

inräknas i de nuvarande kostnaderna. I jämförelsen böra likaledes medtagas

vissa andra personalkostnader för departementen, som för närvarande

utgå av arméns och marinens avlöningsanslag, kommittéanslag eller anslag

till extra utgifter men som med den föreslagna organisationen komma att

bortfalla eller bestridas av departementens avlöningsanslag. Med beaktande

härav hava personalkostnaderna för den nuvarande organisationen, dyrtidstillägg

medtagna, beräknats till 2,213,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet är för närvarande

bestämt till 466,000 kronor, varjämte finnes uppfört ett extra anslag å

30.000 kronor till speciell handelsavdelning inom departementet. Härtill

komma vissa personalkostnader, som nu bestridas av tredje huvudtitelns

expensanslag men som framdeles skulle överflyttas till anslaget till departementet.

Dessa kostnader torde kunna beräknas till 13,500 kronor. Sammanlagda

personalkostnaderna för utrikesdepartementet enligt den nu gällande

organisationen beräknas, inklusive dyrtidstillägg, uppgå till i avrundat tal

600.000 kronor.

Lägges härtill nyssnämnda kostnadsbelopp för övriga departement, erhålles

såsom sammanlagda personalkostnader för Kungl. Maj ds kansli enligt nu
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

17

varande organisation ett belopp av 2,813,000 kronor. Totalkostnaden för

departementen enligt det förslag, som nu framlägges, har, dyrtidstillägg

medtagna, beräknats till i runt tal 2,433,000 kronor. Kostnadsminskningen

uppgår sålunda till omkring 380,000 kronor. Utan beräkning av dyrtidstillägg

blir kostnadsminskningen 333,000 kronor.

Härvid får jag emellertid erinra, att de i staterna nu uppförda anslagsposterna

till vikariatsersättningar — tillhopa 40,800 kronor — framdeles

skola uteslutas och att de utgifter, som hittills bestritts av dessa anslagsposter,

hädanefter skola avföras å förslagsanslagen till avlöningar till ordinarie

tjänstemän utan någon ändring i fråga om beräkningsgrunderna för sistnämnda

anslagsposter. Å andra sidan är att märka, att den marginal mot

anslagsöverskridanden, som förefintligheten av anslagsposterna till vikariatsersättningar

inneburit, delvis motsvaras av den nu förordade, rymligare

beräkningen av anslagsposterna för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.

»

Departementschefen har slutligen till behandling upptagit eu teknisk

fråga, som rör ej endast statsdepartementen utan samtliga under allmänna

civilförvaltningens avlöningsreglemente hörande verk. Frågan gäller,

att särskilt förslag om ändring i den vid civila avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen ej skall behöva underställas riksdagen för varje gång

jämkning sker beträffande befattning vid något verk. Då riksdagen i

allt fall genom personalstaten bestämmer befattningarnas antal och tjänstebenämningar

ävensom vederbörande lönegrader, har det synts vara fullt

tillfredsställande, att Kungl. Maj:t på grund av ett allmänt bemyndigande

för varje år fastställer de ändringar i tjänsteförteckningen, som föranledas

av riksdagens beslut angående personalstaterna. Härigenom sker

ingen reell ändring, endast den formella, att man i propositioner, utskottsutlåtanden

och riksdagsskrivelser undgår en dubbel uppräkning av

tjänsterna, i ena fallet med och i andra fallet utan angivet antal.

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t synts jämväl böra erhålla bemyndigande

att vidtaga de ändringar i avlöningsreglementet 5 § 1 och 2 mom.

vilka föranledas av riksdagens beslut beträffande i dessa moment uppräknade

tjänster, som tillsättas genom förordnande. På liknande sätt har

redan tidigare förfarits, i det att, sedan riksdagen beslutat inrätta viss

befattning av ifrågavarande slag, Kungl. Maj:t i utfärdad kungörelse förordnat

om den formella ändringen av paragrafen. I allmänhet har grunden

för en ändring i avlöningsreglementet jämväl i förevarande del synts

bliva riksdagens beslut om befattningens uppförande i personalstaten för

vederbörande verk.

Vid de ändringar i departementens personalorganisationer, som under

vederbörande huvudtitlar föreslås, har i anslutning härtill icke framställts

särskilt förslag om ändring i tjänsteförteckningen liksom ej heller av 5 §

avlöningsreglementet.

Förslag rörande

den vid

civila avlöningsreglementet

fogade

tjänsteförteckningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1J)26. 6 sand. 71 käft. (Sr 119).

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Motioner.

Utskottets

yttrande.

I sammanhang med nu förevarande punkt i statsverkspropositionen har

utskottet till behandling förehaft följande inom andra kammaren väckta,

till utskottet remitterade motioner nämligen,

nr 216 av herr A. Forssell, som hemställt, att riksdagen måtte, med

avslag å 1926 års statsverksproposition i nu förevarande delar, hos Kungl.

Maj:t hemställa, att allsidig utredning i ämnet med därå grundade förslag

måtte föreläggas 1927 års riksdag,

nr 234 av herr K. V. Rydén, vilken hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att innehavare av förordnanden inom statsdepartementen i succession

efter statssekreterare och expeditionschefer skola bibehållas vid den

ställning i lönehänseende, de för närvarande intaga, samt

nr 235 av densamme, vilken hemställt, att riksdagen måtte upptaga i

1926—1927 års budget samma stater och anslagsbelopp för de olika departementen

inom Kungl. Maj:ts kansli, som beslutats för budgetåret 1925

—1926.

I avseende å de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Det nu framlagda förslaget beträffande statsdepartementen innebär dels

vissa omgrupperingar av departementens arbetsuppgifter, dels betydande

personalindragningar, dels ock vissa andra åtgärder avseende kostnadsminskning

och ökad effektivitet i arbetet. Förslaget utgör det senaste

ledet i de sedan några år tillbaka pågående försöken till ett systematiskt

nedbringande av förvaltningskostnaderna för vinnande jämväl på detta

område av de besparingar, som äro nödvändiga för att under nuvarande

ekonomiska förhållanden kunna uppställa en statsbudget med nödig stadga

och bärkraft. Ur denna principiella synpunkt måste förslaget hälsas med

tillfredsställelse, även om i ej oväsentliga detaljer en enligt utskottets

mening berättigad kritik kan resas mot detsamma. De ifrågasatta personalindragningarna

äro högst betydande och det gäller givetvis att se

till, att indragningar ej vidtagas i sådan utsträckning, att det inom kort

visar sig nödvändigt att ånyo förstärka arbetskrafterna genom anställande

av personal i icke-ordinarie befattning. Den olägenhet, som redan nu förspörjes

av att med hänsyn till det pågående besparingsarbetet statstjänster

i olika grader i stor utsträckning hållas vakanta och bestridas av t. f.

befattningshavare, skulle härigenom väsentligen ökas och den påtalade

anordningen — främmande för de konstitutionella grunderna för vår förvaltning

och ur det praktiska arbetsresultatets synpunkt otillfredsställande

— vinna en icke önskvärd utvidgning.

Herr Forssell har i sin ovanberörda motion, under framhållande av att

den förebragta utredningen icke vore tillfredsställande vare sig beträffande

omgrupperingen av departementens arbetsuppgifter eller i avseende å de

ifrågasatta personal indragningarna, hemställt om avslag å förslaget samt

begäran om ny utredning. Vad arbetsfördelningen vidkommer, har riks
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

19

dagen, såsom ovan nämnts, avslagit Kungl. Maj:ts förslag till ny lag om

statsdepartementen och lärer på grund härav ny utredning i ärendet och

därav föranlett förslag kunna förväntas. Med hänsyn härtill skulle otvivelaktigt

kunna göras gällande att, då möjlighet föreligger att inom en nära

framtid departementsorganisationen kommer att förändras, rubbningar i

staterna icke för närvarande borde vidtagas.

De skäl, som således kunna anföras till förmån för ett undanskjutande

tills vidare av frågan, har utskottet dock icke funnit vara av den vägande

art, att de böra föranleda till att nu, då från Kungl. Maj:ts sida ett beaktansvärt

försök göres till systematiska och omfattande besparingsåtgärder

inom centralförvaltningen, riksdagen på mera formella grunder skulle

ställa sig avvisande mot att upptaga förslaget till realprövning. Även om

en mera väsentlig omgruppering av ärendena eller t. o. m. förändrad departementsindelning

inom en nära framtid kommer att vidtagas, lära

svårigheterna att med hänsyn härtill jämka den personalorganisation, som

nu må komma att beslutas, icke bliva allt för stora, särskilt om, på sätt

utskottet nedan föreslår, övergångsstater för den övertaliga personalen

komma till användning, vilken anordning givetvis underlättar erforderliga

förflyttningar eller indragningar. Vad utredningen beträffar, bär utskottet

funnit, att densamma, kompletterad med av utskottet under hand

inhämtade upplysningar, kan tjäna till grund för en granskning av

lämpligheten av de föreslagna indragningsåtgärderna. Utskottet kan således

icke tillstyrka herr Forssells ifrågavarande motion.

Herr Rydén har i sin ovanherörda motion II: 235 hemställt om fastställande

för budgetåret 1926—1927 av de nuvarande staterna och anslagen

för Kungl. Maj:ts kansli. Då detta förslag, såsom av motiveringen framgår,

uteslutande är gjort i syfte att bereda möjlighet till erforderliga

ändringar och jämkningar i Kungl. Maj:ts framställningar, torde motionen

icke påkalla något utskottets yttrande i vidare mån än som innebäres

i utskottets under punkterna angående de särskilda departementen framlagda

förslag.

Utskottet övergår härefter till en mera detaljerad granskning av den av

departementschefen framlagda planen för besparingsåtgärderna och följer

därvid den ordning, i vilken de olika frågorna i statsrådsprotokollet behandlats.

Vad då först beträffar departementschefens uttalande om lämpligheten

av att till minskning av departementens arbetsbörda och därigenom

underlättande av personal indragningar genomföra viss decentralisering av

mindre betydande ärendesgrupper från Kungl. Maj:t till vederbörande

ämbetsverk, synes eu sådan åtgärd väl befogad, och utskottet har intet att

erinra mot de synpunkter, som av departementschefen lagts på denna

fråga. Utskottet vill dock framhålla angelägenheten av att man går fram

med en viss försiktighet vid avgörandet av vilka ärenden, som lämpligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

kunna decentraliseras. Särskilt vill utskottet fästa uppmärksamheten på

den olägenhet, som i form av en icke ensartad författningstillämpning

kan uppstå, därest olika myndigheter komma att var för sig slutligen

handlägga samma grupper av ärenden. Enligt vad utskottet inhämtat,

har man i sådant avseende en icke i allo gynnsam erfarenhet av den beslutanderätt

beträffande ålderstillägg och uppflyttning i löneklass, som

genom särskilda författningar under åren 1921 och 1922 tillagts olika

ämbetsverk och myndigheter. Under förutsättning att nödig varsamhet

i avseende å den ifrågasatta anordningen iakttages, har utskottet emellertid

intet att mot densamma erinra.

Vidkommande den direkta föredragningen av vissa ärenden i statsrådsberedningen

av tjänstemän från de centrala ämbetsverk, som handlagt

ärendena på det förberedande stadiet — en anordning som redan nu i

vissa fall tillämpas — synes intet vara att erinra mot att man fortgår

på denna väg och eventuellt söker något utvidga användningen av detta

föredragningssätt. Utskottet har visserligen ej förbisett de anmärkningar,

som kunna göras mot det direkta föredragningssättet och som tagit sig

uttryck i den kritik, som på sin tid kom de s. k. departementalkommitterades

betänkande till del, men då departementschefen i nu förevarande

sammanhang uttalat, att han icke ansett sig böra ingå på någon omorganisation

av den centrala förvaltningen i riktning mot den av kommitterade

föreslagna departementalreformen, har utskottet, med bemärkande av

detta uttalande, ur nu förevarande synpunkt icke velat framställa någon

anmärkning mot förslaget. Det bör dock ligga i sakens natur att, såsom

av departementschefen även framhållits, anordningen måste hållas inom

ganska snäva gränser, och någon nämnvärd besparing torde knappast vara

att av densamma förvänta. Utskottet vill jämväl framhålla angelägenheten

av att den direkta föredragningen icke anlitas i sådan utsträckning,

att därigenom ämbetsverkens egentliga arbete försvåras och desorganiseras.

I varje fall synes det lämpligt, att ämbetsverket självt har ett avgörande

inflytande på frågan om vilken befattningshavare bör förordnas

som föredragande.

Beträffande härefter frågan om sammanförande av de nuvarande anslagen

för de olika departementen till gemensamma anslag för hela Kungl.

Maj:ts kansli eller bibehållande av särskilda stater för departementen har

departementschefen anslutit sig till sistnämnda anordning. Utskottet

biträder den av departementschefen sålunda intagna ståndpunkten.

De fördelar, som skulle vara förenade med en gemensam stat för Kungl.

Maj:ts kansli, har departementschefen ansett i huvudsak kunna vinnas

genom en annan anordning — ändring på sådant sätt av det nuvarande

förfarandet med befattningshavarnas utnämning till tjänst i visst departement,

att utnämningen sker endast till viss tjänst utan angivande av

departement och meddelande i sammanhang härmed av förordnande för

den utnämnde att tillsvidare tjänstgöra i visst departement. Med en så
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr HD.

21

dan anordning skulle önskemålen om underlättande av personalförflyttningar

mellan departementen bliva tillräckligt tillgodosedda.

Utskottet har icke kunnat undgå att känna sig något tveksamt gentemot

det sålunda framlagda förslaget. Det kan givetvis ifrågasättas, om icke

avlöningsreglementets bestämmelser om skyldighet för befattningshavare

att underkasta sig förflyttning i tillräcklig grad tillgodose behovet av att

kunna verkställa önskvärda omplaceringar av tjänstemännen och om således

den osäkerhet i tjänstgöringsförhållanden, som måste uppkomma

genom utnämningsfrågans ordnande på sätt departementschefen föreslagit,

kan anses uppvägas av fördelen av den ökade förflyttningsmöjligheten.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, skulle denna också innebära, att,

när ledighet uppstår å en befattning, densamma skulle under löpande

budgetår kunna överflyttas till annat departement, där den kunde anses

mera behövlig, d. v. s. de av riksdagen fastställda staterna för departementen

skulle av Kungl. Maj:t, åtminstone tills vidare, kunna ändras, låt

vara att för definitiv ändring av personalstaterna riksdagens medverkan

sedermera måste påkallas. En sådan anordning kan utskottet icke tillstyrka.

Vad förslaget i övrigt beträffar, har utskottet emellertid, efter övervägande

av de skäl, som tala för och emot detsamma, icke velat motsätta

sig anordningens genomförande, detta dock med ett undantag, nämligen

beträffande sättet för utnämningen av kansliråd. Dessa befattningshavare

representera nämligen genom sin tjänsteålder och sin speciella kunskap

och erfarenhet på vederbörande departements förvaltningsområde sammanhållningen

och kontinuiteten inom detta område. Vid sådant förhållande

synes det utskottet icke lämpligt att genom det förordade utnämningssättet

öppna ökad möjlighet för förflyttning av kansliråd från det departement,

där hans arbetskraft kan på bästa sätt göra sig gällande, till ett

för honom främmande departement, som, i varje fall icke förr än efter en

viss, antagligen icke så kort, tid, kan i full utsträckning tillgodogöra sig

hans kunskaper och erfarenhet.

Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka förslaget angående utnämningssättet

med det undantag, att kansliråden böra utnämnas till tjänst i visst

departement.

Vad departementschefen anfört angående ordnande av rekryteringen inom

departementen har ej givit utskottet anledning till annan erinran än att

det vill synas, som om i den nämnd, vilken skulle avgiva förslag till

antagning av amanuensaspiranter, borde, förutom statssekreterare och expeditionschefer,

även beredas plats åt något eller några av de äldre, härför

lämpliga kansliråden.

Vidkommande de tilltänkta omläggningarnas innebörd för de särskilda

tjänstemannagrupperna har departementschefen först upptagit frågan om

föredragandena i regeringsrätten. Detta ämne är i nu förevarande statsrådsprotokoll

endast i största korthet berört och den egentliga utredningen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

förekommer under vederbörande punkt i andra huvudtiteln (statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 7 januari 1926 sid. 10—21).

Med hänsyn till att avgörandet av denna fråga utövar inflytande på organisationen

av samtliga departementen och således är av en grundläggande

betydelse för ärendet i dess helhet, har utskottet emellertid ansett sig böra

redan här upptaga densamma till principiell behandling.

Det bör då först erinras, att närmaste anledningen till att frågan om

ändrad anordning av föredragningen i regeringsrätten nu kommit upp,

är den under de senare åren starkt ökade balansen av oavgjorda mål tillhörande

regeringsrättens prövning och det alltmera trängande behovet att

få denna balans avarbetad till rimliga proportioner. Chefen för justitiedepartementet

har emellertid framhållit, att även med hänsyn till normala

förhållanden en omläggning av föredragningsformen för regeringsrättsärendena

syntes påkallad. Till vinnande av nämnda mål har nu först

och främst ifrågasatts viss utsträckning av den nuvarande sessionstiden,

varigenom till denna skulle läggas en tid motsvarande omkring 15 föredragningsdagar.

Vidare skulle en koncentration av föredragningen ske

på tjänstemän, som vore avsedda enbart för denna uppgift, men, då i

vissa departement icke kunde beredas full sysselsättning för en befattningshavare,

som uteslutande sysslade med regeringsrättsföredragning,

skulle en och samma tjänsteman kunna förord nas att vara föredragande

för mer än ett departement. Då det ansetts svårt eller omöjligt att rationellt

fördela arbetsbördan, så länge föredragandena helt sorterade under

olika departement, har man funnit dem böra inordnas under ett av departementen,

justitiedepartementet. De nya föredragandena skulle tillsättas på

förordnande på viss tid och icke såsom nu medelst fullmakt. Avlöningen

skulle utgå enligt lönegraden B 30 — kansliråds — men i en klass lägre

än om vederbörande vore ordinarie. Antalet föredragande beräknas till

9 och i anslutning härtill är under andra huvudtiteln äskat ett ordinarie

förslagsanslag å 94,500 kronor till avlönande av föredragande i regeringsrätten.

De i de olika departementen för denna föredragning för närvarande

avsedda tjänsterna hava ur respektive stater uteslutits.

Slutligen torde höra erinras, hurusom departementschefen framhållit, att

till vinnande av lättnad i regeringsrådens kontrolläsning av akterna föredragande

borde, i den mån så visade sig lämpligt, upprätta fullständig

föredragningspromemoria, innefattande allt, som är av relevans i målet.

För genomförande av den sålunda skisserade anordningen har ändring

ansetts erforderlig av § 5 i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26

maj 1909, däri stadgas, att föredragande i regeringsrätten skall efter Kungl.

Maj:ts bestämmande vara ämbets- eller tjänsteman i det statsdepartement,

vartill det ärende, som skall föredragas, enligt stadgad fördelning hörer; och

har med anledning härav Kungl. Maj:t i proposition nr 8 föreslagit följande

lydelse av första stycket av berörda paragraf: »Förordnande att inom veder
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

23

börande departement bereda och inför regeringsrätten föredraga ärende meddelar

Konungen». I med anledning härav avgivet utlåtande nr 4 har sammansatta

stats- och första lagutskottet anfört bl. a., att utskottet delade

departementschefens mening därom, att balansen av oavgjorda mål, tillhörande

regeringsrättens prövning, numera nått en sådan storlek, att för

dess nedbringande särskilda åtgärder måste komma under övervägande,

ävensom att dessa åtgärder borde inriktas på befordrandet av en snabbare

behandling av målen i regeringsrätten. Likaså funne utskottet det otvivelaktigt,

att för vinnande av sådan snabbare behandling en utsträckning

av föredragningen inom regeringsrätten och ett lämpligt ordnande av

föredragandenas arbete måste vara av stor betydelse. Den föreslagna lagändringen

innebo re endast, att Konungen vid förordnande av föredragande

i regeringsrätten icke vidare skulle vara med sitt val bunden vid ämbetseller

tjänstemän inom visst departement. Särskilt med hänsyn till den

betydliga olikhet, som departementen emellan rådde med avseende på antalet

regeringsrättsärenden, torde den föreslagna lagändringen komma att

i sin mån främja strävandet att vinna den snabbare behandling av regeringsrättsärendena,

som åsyftats. Då utskottet tillstyrkte propositionen,

förutsatte utskottet, att vid ärendenas beredning till föredragning och avgörande

i regeringsrätten den administrativa erfarenheten från förvaltningens

skiftande områden fortfarande bleve i nödig grad företrädd, såsom

syftet torde hava varit med det ifrågavarande lagrummets nuvarande

lydelse.

Under åberopande av vad det sammansatta utskottet i berörda utlåtande

anfört, har riksdagen i skrivelse den 3 mars 1926, nr 59, för Kungl. Maj:t

anmält, att nämnda proposition av riksdagen bifallits.

För egen del vill utskottet till en början framhålla, att det icke torde

kunna förnekas, att den ifrågasatta anordningen med föredragande, som

uteslutande ägna sig åt föredragningsarbetet och äro sammanförda under

ett och samma departement, skulle kunna visa sig väl lämpad för det

närmaste ändamålet med omorganisationen — balansens avarbetande. De

bästa till buds stående arbetskrafterna från såväl departementen som förvaltningen

i övrigt och jurisdiktionen komme givetvis att förordnas till ifrågavarande

uppdrag och arbetsprodukten skulle härigenom kunna uppdrivas

till högsta möjliga mått. Utskottet har emellertid å andra sidan funnit,

att förslaget måste anses behäftat med sådana olägenheter, att utskottet i

trots av dess påpekade fördelar ansett sig icke kunna tillstyrka detsamma.

Den huvudinvändning, som måste göras mot detsamma, är, att själva

grundförutsättningen för den nuvarande anordningen av föredragningen

— föredragandens intima kontakt med administrationen i övrigt, sådan

densamma i praktiken gestaltar sig — genom koncentrationen till justitiedepartementet

komme att elimineras och föredragningen, till nackdel för

de reala synpunkterna, erhålla en mera formellt juridisk betoning. Denna

synpunkt har också, såsom ovan erinrats, blivit av riksdagen i dess skri
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

velse nr 59 antydd, ehuru riksdagen i det sammanhang, varom då valfråga,

icke haft anledning närmare ingå på själva organisationsfrågan.

Anordningen med ett komplex av föredragande, sorterande under justitiedepartementet,

har en stark likhet med nedre justitierevisionens ställning

i förhållande till högsta domstolen, en likhet, som blir så mycket mer

framträdande, om den av departementschefen i utsikt ställda utförliga

promemorieskrivningen införes. I sistnämnda hänseende vill utskottet

emellertid hava uttalat, att upprättande av promemorior av den omfattning,

som förekommer vid föredragningar inför högsta domstolen, icke

varit vid regeringsrättens inrättande avsett och att sådant ej heller hädanefter

synes böra påkallas annat än i ett eller annat fall, där särskilda

omständigheter kunna anses motivera vidlyftigare promemorior. Överhuvudtaget

vill utskottet framhålla, att en organisation, kopierad på nedre

justitierevisionen, icke kan anses lämplig på förevarande område.

Härtill kommer, att en följd av förslagets genomförande torde bliva, att

de bästa arbetskrafterna komma att ryckas från det administrativa arbetet

i egentlig mening och att svårigheter komma att yppa sig, när det gäller

att efter slutat förordnande som föredragande placera vederbörande i annan

statstjänst — svårigheter som kunna befaras leda till ett förskjutande av

den normala befordringsgången inom departementen.

De fördelar, som enligt riksdagens uttalande äro förbundna med ovanberörda

lagändring, kunna emellertid enligt utskottets mening utnyttjas

på annat sätt än som nu föreslagits.

Utskottet har härvid tänkt sig, att föredragande visserligen allt fortfarande

skulle tillhöra visst departement, men att Kungl. Maj:t skulle

vara oförhindrad att på föredragning av vederbörande departementschef

till uppdraget förordna vilken tjänsteman som helst, som funnes härtill

lämplig — kansliråd, kanslisekreterare, amanuens eller befattningshavare

utanför statsdepartementen — således även tjänsteman i annat departement,

vilken då i förevarande hänseende komme att tillhöra det departement,

där förordnandet meddelades. För beredande av nödiga avlöningsmedel

för bestridande av såväl föredragningen som eventuellt annat mera

kvalificerat arbete föreslår utskottet uppförande i vissa departement av

en ordinarie förste kanslisekreteraretjänst, nämligen i social-, kommunikations-,

ecklesiastik- och handelsdepartementen. Föredraganden i sistnämnda

departement synes även kunna ombesörja föredragningen i jordbruksdepartementet.

Beträffande justitiedepartementet synes föredragningen

där icke vara av större omfattning än att den bör kunna utföras av

departementets personal utan att särskilda medel behöva därför beräknas.

I försvarsdepartementet skulle anställas en extra föredragande. Vidkommande

finansdepartementet har utskottet ansett att, med hänsyn till den

mycket stora balansen och den omfattande föredragning, som även efter

dennas avarbetande där kan väntas förekomma, böra avses en kanslirådstjänst

och en förste kanslisekreteraretjänst samt tillsvidare två extra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

25

föredragande. Det ‘torde nämligen icke böra förbises, att den nuvarande

stora anhopningen av besvärsmål i finansdepartementet kan antagas vara

efterdyningar av kristiden och att de numera inträdda mera normala

förhållandena i beskattningshänseende så småningom skola göra sig gällande

i en nedgång av de till departementet inkommande målen. Utskottet

kan icke finna annat än att den av utskottet således förordade anordningen

skall komma att visa sig väl ägnad att befordra det mål, man

med Kungl. Maj:ts förslag velat vinna, i det att behovet av rörlighet på

tjänsterna är i ej mindre grad än i sistberörda förslag beaktat samtidigt

som den önskvärda kontakten med administrationen i övrigt bibehålies.

Slutligen vill utskottet, som med tillfredsställelse beaktat regeringsrättens

avsikt att något öka antalet föredragningsdagar per år, ifrågasätta,

huruvida icke en undersökning borde verkställas i fråga om möjligheten

att även genom ändringar och omläggningar av formerna för

arhetet inom regeringsrätten vinna ökat arbetsresultat. Då det emellertid

lärer kunna antagas, att Kungl. Maj:t icke underlåter att hava sin uppmärksamhet

riktad på denna angelägenhet, har utskottet ansett sig icke

böra i vidare mån än som skett beröra frågan.

Beträffande föredragandenas ställning i avlöningshänseende har, såsom

nämnts, Kungl. Maj:t föreslagit, att föredragandena såsom extra kansliråd

skulle hänföras till lönegraden B 30. Utskottet kan emellertid icke finna,

att en så hög placering är av omständigheterna påkallad. Till uppdraget

torde i allmänhet komma att förordnas yngre tjänstemän, för vilka även

en något lägre avlöning än den av Kungl. Maj:t föreslagna måste anses

fullt skälig. Det bör ej heller förbises, att förordnande av ifrågavarande

slag kan betraktas som en så betydande merit, att det redan ur denna synpunkt

bör vara vederbörande angeläget att erhålla uppdraget. I anslutning

till denna sin uppfattning har utskottet, på sätt ovan omförmälts,

ansett, att utgångspunkten för avlöningens bestämmande bör vara lönen

för förste kanslisekreterare, dock med vissa modifikationer betingade dels av

de olika lönegrader, som de förordnade kunna tillhöra, dels ock av att i

allmänhet den förordnade ansetts böra beredas någon förhöjning av sin

förut innehavda avlöning. Utskottet har således tänkt sig att föredragandena

skulle åtnjuta avlöning i endera av lönegraderna B 26 eller B 28

i enlighet med de grunder, som angivas i nedanstående punkter.

1) Befattningshavare i någon av lönegraderna B 26—B 28, däri inräknade

även befattningshavare å extra stat, som förordnas såsom föredragande

i regeringsrätten, erhåller under tiden för sådant förordnande,

avlöning enligt B 28.

2) Befattningshavare i lönegrad under B 26, däri inräknade befattningshavare

å extra stat och övrig icke-ordinarie personal, erhåller avlöning

enligt B 26.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

3) Därest lägsta löneklassen i de respektive lönegraderna B 28 och B 26

är minst två löneklasser högre än den löneklass, befattningshavaren förut

tillhör, placeras han i denna lägsta löneklass. I annat fall äger han åtnjuta

lön enligt löneklass, som är två klasser högre än den, han skulle

hava innehaft, om han kvarstått i sin förutvarande befattning, dock ej

utöver högsta löneklassen i de respektive lönegraderna.

4) För uppflyttning i löneklass i de båda nämnda lönegraderna tillämpas

de vanliga reglerna.

5) Därest Kungl. Maj:t till föredragande förordnar befattningshavare i

lönegrad över B 28, skall denne, utan hinder av ovan angivna avlöningsgrunder,

under förordnandet uppbära sin redan innehavande lön eller

arvode motsvarande denna lön.

6) Nuvarande föredragande, som från och med den 1 juli 1926 förordnas

till ifrågavarande uppdrag, skall, så länge det nya förordnandet varar, icke

lida minskning i den till honom vid slutet av budgetåret 1925—1926 för

föredragningen utgående ersättningen.

Utskottet har vidare för beredande åt föredragandena av ytterligare en

förmån ansett skäligt, att de vid eventuell befordran till tjänst i lönegraden

B 30 må för lönetur i denna grad tillgodoräkna sig tiden för nu

ifrågavarande förordnande.

Beträffande de närmare avlöningsbestämmelser, som må visa sig erforderliga,

synes Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att meddela sådana

i huvudsaklig anslutning till ovan angivna allmänna grunder.

De belopp, som erfordras för genomförande av avlöningsbestämmelserna

i de departement, där ordinarie tjänst är för ändamålet å staten uppförd,

böra avföras, även till den del de må överskjuta avlöningen vid denna

tjänst, å anslaget till avlönande av ordinarie befattningshavare.

Beträffande avlöningen till de extra föredragandena har utskottet beräknat

erforderliga medel med utgångspunkt från avlöningen i näst högsta löneklassen

i B 26, d. v. s. löneklass 28.

Vad härefter angår chefens för finansdepartementet allmänna uttalanden

angående de tilltänkta indragningarnas innebörd i övrigt, hava desamma

icke givit utskottet anledning till erinran.

Försök med inrättande av en skrivcentral synes utskottet välbetänkt,

liksom ock det torde vara lämpligt att, på sätt departementschefen ifrågasatt,

vid nyantagning av vaktpersonal försöksvis övergå till anställande

av yngre, speciellt för budskickning lämplig icke-ordinarie personal. Försiktigheten

synes dock bjuda, att åtminstone till en början denna anställningsform

gives en rätt begränsad omfattning.

Förslaget beträffande anslagen till icke-or dinar ie befattningshavare innebär,

att desamma skulle anvisas å departementens stater såsom en enda anslagspost

av förslagsanslags natur men sönderfalla i följande tre underavdelningar:
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

27

grundlöner till e. o. tjänsteman, bestämt belopp;

avlöningsförhöjningar till e. o. tjänstemän, förslagsvis anvisat belopp;

extra befattningshavare, renskrivning, övertidsersättning, läkarevård

m. m., bestämt belopp.

Utskottet har icke annat att erinra häremot, än att, då i tredje posten

upptagas vissa enligt givna författningsbestämmelser automatiskt utgående

utgifter såsom läkarevård, begravningshjälp m. m. och således risk

föreligger, att det anvisade bestämda beloppet skall överskridas, dylika

utgifter böra överföras till den andra, förslagsvis anvisade posten.

Förslaget om uteslutande av de nuvarande anslagen till vikariatsersättningar

och dessa ersättningars bestridande från anslagen till avlönande av

ordinarie befattningshavare har icke givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande härefter frågan om sättet för övergången till den nya organisationen

kan utskottet icke biträda Kungl. Maj:ts förslag om att samtliga

övertaliga befattningshavare skulle uppföras å indragningsstat, därvid

vissa befattningshavare fortfarande skulle äga tjänstgöringsskyldighet,

andra däremot vara tjänstefria. Placering på indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet

måste anses vara en principiellt oegentlig anordning,

som, om den än i något enstaka fall redan förekommer, icke bör vinna

ökad tillämpning. Utskottet har i stället ansett, att övergången lämpligen

bör ordnas på följande sätt.

Samtliga de befattningshavare, som genom av utskottet under de särskilda

departementen förordade indragningarna bliva övertaliga, uppföras

antingen på övergångsstater för respektive departement eller å indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet. Till sistnämnda grupp hänföras

först och främst de tjänstinnehavare, som vid ingången av budgetåret

1926—1927 innehava en levnadsålder, som med högst två år understiger

den för erhållande av pension stadgade åldern.

Enligt vad utskottet inhämtat, utgöras dessa av 2 kansliråd och 1

kanslibiträde. Återstående befattningshavare uppföras å övergångsstat

under sina respektive departement.

Av dessa, tillhopa 22, därav 4 kansliråd, 4 förste kanslisekreterare,

6 andre kanslisekreterare (kanslisekreterare å gammal stat), 1 kansliskrivare

och 2 biträdesbefattningar samt 2 förste expeditionsvakter och 3

expeditionsvakter, skall Kungl. Maj:t dock äga överflytta på indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet ytterligare högst 7 befattningshavare,

därav 2 kansliråd, 2 förste kanslisekreterare, 2 andre kanslisekreterare

(kanslisekreterare å gammal stat) och 1 förste expeditionsvakt. Härvid bör

märkas att, då det kan förekomma att i ett visst departement linnes en

befattningshavare, vilkens överflyttande på indragningsstat är önskvärt, men

att å detta departements övergångsstat ej är uppförd någon motsvarande

tjänst, Kungl. Maj:t bör äga att genom erforderliga omflyttningar av

tjänster från ett departements ordinarie stat till ett annat departements över
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

gångsstat och tvärtom bereda möjlighet till överförande av viss befattningshavare

å indragningsstat.

Vidkommande de grunder, som skola följas vid överförandet å indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet, har vad departementschefen i sådant

avseende uttalat icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att,

då en levnadsålder av 60 år för manliga tjänstemän uppställts såsom den

gräns, vid vilken överflyttning i allmänhet borde ske, det vill synas, som

om denna regel näppeligen kan tillerkännas någon större allmängiltighet,

utan att man fastmera kan tänka sig många fall, där densamma icke bör

komma i tillämpning.

Departementschefen har med utgångspunkt från att avlöningen för

vissa övertaliga befattningshavare med tjänstgöringsskyldighet skulle bestridas

från indragningsstaten uttalat, att så borde förfaras i första hand

beträffande befattningshavare, som vore ständigt eller mera varaktigt

sjuklediga samt ifråga om tjänstemän, som till följd av årligen återkommande

anställning hos riksdagens utskott eller av jämförlig anledning

plägade regelbundet åtnjuta full tjänstledighet under en avsevärd del av

året. I anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet, ehuru med

dess förslag till ordnande av övergången till den nya organisationen placering

å indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet icke skulle förekomma,

i allt fall icke velat underlåta att med bestämdhet uttala, att tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer ur det allmännas synpunkt är

fullt ut lika viktig som annan statstjänst, och att därför inga anordningar

vare sig av här angiven eller annan art må vidtagas, som äro ägnade att

för riksdagen eller dess nyss angivna delegationer försvåra erhållandet av

de tjänstemän, som av dem må anses önskvärda.

Vad beträffar avlönings- och pensionsförmåner för den å indragningsstat

uppförda personalen har utskottet intet att erinra mot vad i sådant avseende

föreslagits.

Vidkommande slutligen herr Eydéns i ovanberörda motion II: 234 framställda

förslag att tjänstemän förordnade i succession efter statssekreterare

och expeditionschefer skola bibehållas vid den löneställning, de för närvarande

intaga, synas visserligen beaktansvärda billighetssliäl kunna tala

för en sådan anordning, men ett generellt medgivande av föreslaget innehåll

anser sig utskottet dock, med hänsyn till de vidsträckta konsekvenser

detsamma kan tänkas medföra, icke kunna tillstyrka. Det bör nämligen

icke förbises, att förordnanden, som i avseende å varaktighet och avlöningsförhållanden

äro principiellt jämförliga med de nu ifrågavarande förordnandena,

i icke ringa omfattning förekomma inom åtskilliga andra förvaltningsområden.

Utskottet har därför ansett lämpligast att vid behandlingen

av departementens stater för varje särskilt där förekommande fall

av förordnande av förevarande eller därmed jämförlig art pröva, huruvida

den föreslagna förmånen bör vederbörande beredas; och kommer utskottet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 119. 29

alltså att under följande punkter framlägga de förslag, vartill prövningen

givit anledning.!

Förslaget om rätt för Kungl. Maj:t att i tjänsteförteckningen vid avlöningsreglementet

vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens

beslut angående personalstaterna, anser sig utskottet böra biträda.

Vad departementschefen i övriga, här ovan ej vidrörda delar uttalat,

har ej givit utskottet anledning till särskilt yttrande.

I jämförelse med Kungl. Majrts förslag företer utskottsförslaget följande

ökning:

Kegeringsrättsf öredragningen:

1 kansliråd 11,460

8 förste kanslisekreterare

.............: 76,320 87,780

Justitiedepartementet:

Vs andre amanuensarvode 2,052

Kommunikationsdepartementet:

1 kansliråd 11,460

Ecklesiastikdepartementet:

1 andre kanslisekreterare 7,212

1 e. o. expeditionsvakt-. 2,364

Summa kronor 110,868.

Skillnad: minskning kronor 2,982.

minskning:

Eegeringsrättsföredragningen:

9 extra kansliråd 94,500

J ustitiedepartementet:

Va förste amanuensarvode 2,298

Kommunikationsdepartementet:

# 1 exeditionschef 15.000

Ecklesiastikdepartementet:

Va andre amanuensarvode 2,052

Summa kronor 113,850.

Anm. Härvid har bortsetts från de förändringar i staterna för justitieoch

ecklesiastikdepartementen, som uteslutande innebära överflyttning

av personal från det förra till det senare departementet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å herr Forssells motion II: 219,

1) godkänna de av utskottet här ovan förordade

grunder i fråga om sättet för genomförandet av indragningen

av övertaliga befattningar vid statsdepartementen

ävensom de av utskottet angivna riktlinjer i

övrigt för den föreslagna omläggningen av departementens

stater;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till de

av utskottet föreslagna allmänna grunder för avlöning

åt föredragandena i regeringsrätten meddela de närmare

bestämmelser i ämnet, som må visa sig erforderliga.

3) besluta, att de befattningshavare, som i enlighet

med de under 1) angivna grunder överföras till allmänna

indragningsstaten, skola vara berättigade att

åtnjuta lön enligt avlöningsreglementet den 22 juni

1921 (nr 451), dock med skyldighet för dem att, i den

händelse de efter förflyttning till indragningsstaten

erhålla annan ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å

indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika

med de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna

å indragningsstaten överstiga berörda

nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare

svarande avdrag;

4) medgiva, att lön och vikariatsersättning till ickeordinarie

tjänsteman, som uppehåller ordinarie befattning,

å vilken ‘avlöningsreglementet den 22 juni 1921

(nr 451) är tillämpligt, må, där särskilt anslag till

vikariatsersättningar icke är för vederbörande verk

anvisat, utgå från anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) 5 § 1 och 2 mom.

ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen

vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens

genom fastställande av vederbörande personalstater

eller eljest meddelade beslut.

B) att herr Rydéns ovanberörda motioner II: 234

och 235 må anses besvarade med vad utskottet här

ovan anfört.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

31

II.

Justitiedepartementet.

l:o) Kungl. Maj:t har under andra huvudtiteln (punkt 1 av det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 7 januari 1926) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på

följande sätt:

Befattning ( Lönegrad

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.

.....................................................................................

3 kansliråd .............................................................................................

2 förste kanslisekreterare ....................................................................

1 registrator...............................................................................................

3 andre kanslisekreterare ...................................................................

B 30

B 26

B 22

B 21

Lagavdelningen.

1 statssekreterare och chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet........................................................................

1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 förste expeditionsvakt ......................................................

1 kanslibiträde ..................................................................

2 expeditionsvakter..............................................................

3 kontorsbiträden.................................................................

För tjänstgöring i statsrådsberedningen.

1 förste expeditionsvakt ........................................................

1 expeditionsvakt..................................................................

B 7

B 7

B 5

B 4

B 7

B 5;

dels godkänna följande stat för justitiedepartementet, att tillämpas från

och med den 1 juli 1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 155,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattninghavare m. m.,

förslagsanslag........................................................................*______33,300^

Summa förslagsanslag kronor 188,800;

Justitiedepartementets

avdelning

av

Kungl. Maj:ts

kansli.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

dels ock höja det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

från dess nuvarande belopp 157,800 kronor med 31,000 kronor till 188,800

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—9 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för justitiedepartementet har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 140,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 15,000

Summa förslagsanslag kronor 157,800.

Antalet ordinarie befattningar i departementet är bestämt på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

Kansliav delning en:

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

................................................................................................... .

2 kansliråd ........................................................................................................ B 30

1 förste kanslisekreterare ................................................................................ B 26

1 registrator........................................................................................................ B 22

andre kanslisekreterare ................................................................................ B 21

Lag av delning en:

1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 förste kanslisekreterare (med tjänstgöring även å kansliavdelningen) B 26

1 andre kanslisekreterare (med tjänstgöring även å kansliavdelningen) B 21

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ B 7

1 kanslibiträde.................................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ....................................................................................... B 5

3 kontorsbiträden ........................................................ B 4

l

För tjänstgöring såsom statsberedningens expeditionsvakter:

2 förste expeditionsvakter................................................................................ B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5.

För den i personalstaten under lagavdelningen upptagna andre kanslisekreteraren,

vilken uppehåller tjänst som sekreterare hos fångvårdsstyrelsen,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Slatsutsköttets Utlåtande Nr 119. 33

flnhes icke någoti vikarie förordriad. härtill har hänsyn tagits vid beräknandet

av den i staten för departementet iiu uppförda posten för avlönifigär

till ordinarie tjänstemän.

Såsom förut nämnts, skulle vid bifäll till Kuhgi. Mäj:ts förslag de fau

på ecklesiastikdepartementets handläggning ankommande kyrkoärendena

överflyttas till justitiedepartementet. Söm följd häråv skulle enligt det

under nu förevarande punkt framlagda förslaget sistnämnda departements

känsliavdelning förstärkas med samtliga befattningar å ecklesiastikdepartementets

kyrkobyrå eller med ett kansliråd, en förste kanslisekreterare,

en andre kanslisekreterare samt en halvtids förste amanuens och två halvtids

andre amanuenser ävensom én extra kaösliskfivare, varjämte från

ecklesiästikdepärtementets yrkesskölebyrå skulle överflyttas ett extra kontorsbiträde.

Vad kansliavdelningen i övrigt beträffar, har någon ändring i personaluppsättningen

för de ordinarie tjänstemähnens del synts icke kunna äga

rum.

Beträffande frågan om lägavdelningens befattningshavare har departementschefen

först upptagit till behandling spörsmålet om en fastare organisation

av denna avdelnings verksamhet.

De för närvarande å lagavdelningen fast anställda befattningshavarna

utgöras av chefen för avdelningen, ledattioten å avdelningen, en förste

kanslisekreterare och en amanuens.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle lagavdelningen utökas med

ytterligare två ledamöter, för vilkas ävlöning (12,000 kronor för envar)

anslag beräknats å extra stat. Hemställan härom har gjorts under punkt

2 av andra huvudtiteln. Härigenom skulle behovet av extra arbetskrafter

inom lagavdelningen, för vilkas avlönande kommittéanslaget hittills anlitats,

kunna begränsas. Därest två nya ledamöter å lagavdelningen förordnades,

har sålunda nyssnämnda anslag ahsetts kunna nedbringas med

ett belopp av i runt tal 30,000 kronor. Vidare skulle, därest den ene av

ledamöterna toge viss befattning med redigerandet av Svensk författningssamling,

den å lagavdelningen placerade förste kanslisekreteraren bliva

överflödig och dennes befattning sålunda indragas. Indragning skulle

jämväl ske av den sedan flera år ej uppehållna andre kanslisekreterartjänsten

å lagavdelningen.

I detta sammanhang har upptagits ytterligare en fråga, som har avseende

å lagavdelningen, nämligen angående lagavdelningschefens tjänstetitel.

Någon sådan titel tillkommer ej för närvarande’ chefen för lagavdelningen

i denna hans egenskap. Vid den uppdelning av justitiedepartementet

på två huvudavdelningar, som genomfördes med 1917 års

departeinehtälreform, beslöt visserligen riksdagen, att den ifrågavarande

befattningshavaren skulle i avlöningsstaten uppföras endast under benämningen

»chef för lagavdelningen» (se riksdagens skrivelse 1917 nr 373,

sid. 14). Då han emellertid städse varit placerad i statssekreterares

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt 71 häft. (Nr 119.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Utskottets

yttrande.

löneställning och med avseende å det för justitiedepartementet så viktiga

lagstiftningsarbetet utövar en statssekreterares verksamhet, har det synts

departementschefen riktigast, att lagavdelningens chef erhåller benämningen

»statssekreterare och chef för lagavdelningen».

Vad den för departementets båda avdelningar gemensamma ordinarie

personalen beträffar, har någon minskning i de kvinnliga tjänstemännens

antal ansetts icke kunna vidtagas. I fråga om expeditionsvakterna har

indragning av en förste expeditionsvakt vid statsrådsberedningen föreslagits.

I fråga om de icke-ordinarie befattningshavarna har avlöning för justitiedepartementets

del beräknats för en förste och en andre amanuens,

båda med heltidstjänstgöring, två första och två andra amanuenser med

halvtidstjänstgöring, en kansliskrivare, ett kontorsbiträde och en expeditionsvakt.

Sammanlagda grundavlöningen för dessa befattningshavare

uppgår till 23,880 kronor, varjämte avlöningsförhöjningar beräknats med

tillhopa 1,392 kronor. För extra befattningshavare, renskrivning m. m.

skulle erfordras ett anslag, som för avjämnande av anslagets slutsumma

ansetts böra bestämmas till 8,028 kronor. Genom uppförandet av denna

anslagspost å departementets stat skulle beredas motsvarande avlastning från

andra och åttonde huvudtitlarnas allmänna expensanslag.

Såsom förut erinrats, har frågan om överflyttande av kyrkoärendena

från ecklesiastik- till justitiedepartementet på grund av riksdagens ståndpunkt

till denna fråga förfallit. Till följd härav bör det för justitiedepartementets

kansliavdelning föreslagna antalet ordinarie befattningshavare

minskas med de arbetskrafter, som avsetts för kyrkoärendenas

handläggning inom detta departement eller med 1 kansliråd, 1 förste

kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare.

Någon ändring i övrigt i fråga om personaluppsättningen å sagda avdelning

inom departementet skulle enligt Kungl. Maj-.ts förslag icke äga

rum. Häremot har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet förutsätter

emellertid, att någon särskild personal för föredragning i regeringsrätten

av ärenden från departementet icke beräknas utan att denna föredragning

kan ombesörjas av de för avdelningen avsedda befattningshavarna.

Å lagavdelningen skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag å extra stat uppföras

2 nya ledamöter. Den ena av dessa skulle hava att taga viss befattning

med redigerandet av Svensk författningssamling, varigenom den

å avdelningen nu placerade förste kanslisekreteraren skulle kunna för

framtiden undvaras. Med hänsyn till bland annat beskaffenheten av det

arbete, som sålunda skulle komma att åvila den ene av ifrågavarande

ledamöter, har utskottet visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet

rörande behövligheten av båda befattningarnas inrättande. Utskottet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

35

har emellertid efter övervägande funnit sig icke höra motsätta sig Kungl.

Maj:ts förslag i denna del. Jämväl den föreslagna ställningen i lönehänseende

för befattningshavarna i fråga har utskottet ansett sig kunna

tillstyrka.

Vidare skulle enligt förslaget 1 andre kanslisekreterartjänst å lagavdelningen,

som för närvarande icke uppehälles, avföras ur staten. Förslaget

i denna del har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

I detta sammanhang har utskottet till prövning förehaft det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget att tilldela chefen för lagavdelningen tjänstetiteln

statssekreterare. Detta förslag har utskottet icke kunnat biträda.

Utskottet vill erinra om, att riksdagen vid statssekreterarinstitutionens

inrättande år 1917 motsatte sig av Kungl. Maj:t då framlagt förslag att

tilldela chefen för lagavdelningen samma titel som de nya befattningshavarna.

Vad vidare angår den för departementet gemensamma ordinarie personalen,

har Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring än att 1 förste

expeditionsvakt med tjänstgöring vid statsrådsberedningen skulle indragas.

Förslaget härutinnan har icke föranlett erinran från utskottets

sida.

Vidkommande härefter den icke-ordinarie personalen, torde medel böra

beräknas för avlönande av 1 förste amanuens med heltidstjänstgöring

och 3 andre amanuenser med halvtidstjänstgöring, varav 1 avsedd att

biträda den befattningshavare, vilken förordnas att föredraga regeringsrättsärenden,

ävensom 1 expeditionsvakt. Anslagsposten till extra befattningshavare,

renskrivning m. m., som i Kungl. Maj:ts förslag med

hänsyn till kyrkoärendenas överflyttande till justitiedepartementet beräknats

till 8,028 kronor, torde böra upptagas med 5,000 kronor.

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare torde på

grund härav beräknas sålunda:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst...... kronor 12,390

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,

förslagsvis............................................................................... » 726

Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst........... » 5,000

Förslagsanslag kronor 18,116,

vilket belopp torde böra avrundas till 18,200 kronor.

Vad slutligen angår övergången till den nya organisationen, skulle vid

bifall till vad utskottet sålunda föreslagit följande ordinarie befattningar

indragas, nämligen 1 förste kanslisekreterare, 1 andre kanslisekreterare

och 1 förste expeditionsvakt. Då ingen av dessa befattningar för närvarande

är vakant, torde i enlighet med de principer för övergången till

den nya organisationen, som utskottet förut förordat, samtliga dessa tjänster

uppföras å övergångsstat och å sådan stat beräknas ett anslag av i runt

tal 20,100 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsétsköttets utlåtände Nr 119.

På grund äv våd sålunda anförts får litSköttet hemställa;

att riksdagen må,

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare och expeditionschef, ärvodé

enligt 5 § i avlöhingsrégleinentét ................. —

2 kansliråd ........................................................... B 3Ö

1 förste kansliäekreterare .................................. B 26

1 registrator ................... .................................... B 22

2 andre kanslisekreterare .................................... B 21

Lagåtidelningen.

1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet.......................................

1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 §

i avlöhingsreglementet...................................

1 förste expeditiohsvakt ....................................... B 7

1 känslibiträdé .................................................. B 7

2 exbeditiohsVakter ........................................... B 5

3 köntorsbiträden......................... B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen.

1 förste expeditionsvakt ....................................... B 7

1 expeditionsvakt................................................... B 5;

b) besluta, att å övergångsstat för justitiedepartementet

skola från och med den 1 juli 1926 uppföras

följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 förste kanslisekreterare ................................... B 26

1 andre kanslisekreterare ....................................... B 21

1 förste expeditionsvakt......................................... B 7;

c) godkänna följande ordinarie stater för justitiedepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli

1926:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statwtskottets v,tlåtande Nr 119. 37

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 127,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 18,200

Förslagsanslag kronor 145,500;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................... kronor 20,100;

samt

d) höja ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp .................................................... kronor 157,800

med......................................................... » 7,800

till ........................................................... » 165,600.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 7 januari 1926) att till avlönande av två extra ledamöter

å lagavdelningen i justitiedepartementet för hudgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag å 24,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till avlönande av två extra ledamöter

å lagavdelningen i justitiedepartementet för hudgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag å 24,000

kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 7 januari 1926) att till avlönande av föredragande i

regeringsrätten i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 94,500 kronor.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr Luterkort väckt motion, nr 127, vari hemställts,

dels att vad Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln och rubriken »Föredragande

i regeringsrätten» föreslagit icke måtte av riksdagen bifallas;

dels att, under förutsättning av bifall till denna hemställan, i riksstaten

för hudgetåret 1926—1927 måtte under vederbörande huvudtitlar

Extra ledamöter

ä lagavdelningen.

Utskottets

yttrande.

Föredragande

i regeringsrätten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Utskottets

yttrande.

Försvarsdepartementets

avdelning av

Kungl. Maj:ts

kansli.

uppföras enahanda anslag till föredragande i regeringsrätten, som varit

uppförda i den för budgetåret 1925—1926 av riksdagen antagna stat;

dels ock att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande ordningen

för beredande och föredragning av ärenden i regeringsrätten samt för

1927 års riksdag framlägga det förslag, vartill sådan utredning kan giva

anledning.

Under erinran om vad utskottet under avdelning I (de allmänna grunderna

för förslaget) anfört ifråga om ordnandet av föredragningen i regeringsrätten

och regeringsrättsföredragandenas ställning hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke måtte

vinna riksdagens bifall; samt

b) att herr Luterkorts förevarande motion, 1:127, må

anses besvarad genom vad utskottet förut anfört och

hemställt.

III.

Försvarsdepartementet.

Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7

januari 1926) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i försvarsdepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

Kansliavdelningen.

L statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle mentet............ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet............ —

4 kansliråd ....................................................................................... B 30

2 förste kanslisekreterare...................................................................... B 26

1 registrator ........................................................................................... B 22

4 andre kanslisekreterare.................................................................... B 21

1 kansliskrivare .............................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt........................................................................ B 7

2 kanslibiträden ................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt ................................................................................ B 5

3 kontorsbiträden ................................................................................. B 4

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Kommandoexpeditionerna.

1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet.........................................................................

1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet ..........................................................................

2 expeditionsvakter ............................................................................. B 5;

dels godkänna följande stat för försvarsdepartementet, att tillämpas från

och med hudgetåret 1926—1927:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 193,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.......

å kansliavdelningen, förslagsanslag ................................. » 22,600

Arvoden till viss personal å kommandoexpeditionen » 21,180

Summa kronor 237,680;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 271,500

kronor, med 33,820 kronor till 237,680 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 7— 10 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för försvarsdepartementet upptager följande anslagsposter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 244,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 6,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. • » 21,500

Summa kronor 271,500.

Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är bestämt på följande

sätt:

Befattning 1 Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet .......... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet............ —

1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet ...................................................................... —

1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet....................................................................... —

6 kansliråd.......................................................................................... B 30

5 förste kanslisekreterare................................................................ B 26

1 registrator .......................................................................................... B 22

5 andre kanslisekreterare...................................................................... B 21

1 kansliskrivare ..................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt......................................................................... B 7

2 kanslibiträden.......................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................................................ B 5

s. 40 Kontrollera mot PDF

Kansliavdelr

ningen.

40 Slfatsuhtskg^tets. uftåtanclp Nr 119.

Befattning Lönegrad

3 kontorsbiträden .................................................................................. B 4

1 förste expeditionsvakt å lantförsvarets kommandoexpedition ...... B 7

1 expeditionsvakt å sjöförsvarets kommandoexpedition..................... B 5.

En av de i förestående förteckning upptagna förste kanslisekreterartjänsterna,

vars ordinarie innehavare är förordnad å högre befattning,

uppehälles av en tjänsteman med andre kanslisekreterares lön. För en

förste kanslisekreterare, vilken uppehållit ett kanslirådsämbete under ordinarie

innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement,

har någon vikarie icke funnits förordnad. Till dessa förhållanden har

hänsyn tagits vid beräknandet av den i staten för departementet upptagna

posten för avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ett under år 1925 ledigblivet kanslirådsämbete i departementet hålles

för närvarande vakant.

Uti den å staten upptagna anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. ingår ett arvode av 3,180 kronor för registfatorn

å lantförsvarets kommandoexpedition.

Det faktiska antalet kansliråds- och kanslisekreterarbefattningar är för

närvarande 5 kanslirådsbefattningar samt 3 förste och 6 andre kanslisekreterarbefattningar.

Kansliråden och kanslisekreterarna äro placerade

till tjänstgöring sålunda:

hoe statssekreteraren: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare;

hos expeditionschefen (för handläggning av befordrings- m. fl. personalärenden):

1 andre kanslisekreterare;

å l:a byrån (ijrenden hos regeringsrätten samt värnpliktsärenden): 1

kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare;

å 2:a byrån (ärenden angående avlöning, pensionering, rekrytering m. m.):

1 kansliråd och 1 andre kanslisekreterare;

å 3:e byrån (ärenden angående intendentur och sjukvård m. m.): 1 kansliråd

och 1 andre kanslisekreterare; samt

å 4:e hyrån (ärenden angående mark och byggnader, fartyg, övningar

och utbildning skurser m. m.): 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare.

Såsom chefen för finansdepartementet framhållit i sitt anförande rörande

de allmänna riktlinjerna för departementsorganisationen, har man vid det

pågående besparingsarbetet beträffande Kungl. Maj:ts kansli i första hand

strävat att nedbringa antalet byråer. För försvarsdepartementets del har

denna strävan redan lett till att under det förflutna året byråernas antal

minskats från fem till fyra. På grund härav hålles, såsom ovan nämnts,

ep kanslirådstjänst i departementet vakant; denna tjänst har nu ansetts

hörn avföras från staten. Till följd av den förändring i regeringsrättsföredragandenas

ställning, varom chefen för justitiedepartementet framlagt

förslag, skulle ännu en kanslirådsbefattning komma att kunna indragas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

4tt lvu vidtaga ytterligare inskränkning av kanslirådens antal har departementschefen

icke funnit tillrådligt, bland annat i betraktande av de

krävande arbetsuppgifter, som komme att åvila departementet i samband

med genomförandet av den nya försvarsorganisationen. Den för statssekreterarens

avdelning avsedda kanslirådsbefattningen bar emellertid

ansetts böra överföras till första byrån. Å denna byrå borde fortfarande

handläggas värnpliktsärenden, varjämte — i samband med regeringsrättsföredragningens

omläggning — till densamma borde hänföras åtskilliga

ärenden, vilka nu handlades å andra byråer ävensom av den bos expeditionschefen

placerade andre kanslisekreteraren.

För tjänstgöring å byråerna hava avsetts en förste och tre andre kanslisekreterare.

Å statssekreterarens avdelning skulle erfordras, liksom för närvarande,

en förste och en andre kanslisekreterare. Den såsom biträde åt expeditionschefen

placerade andre kanslisekreteraren skulle däremot ersättas med

amanuensbiträde.

Sammanlagda antalet tjänster i kanslisekreterargraderna i departementet

skulle alltså bliva två förste och fyra andre kanslisekreterare.

Beträffande den ordinarie biträdespersonalen bar någon ändring icke

föreslagits i den nuvarande staten. Av de ordinarie expeditionsvakterna

skulle däremot en kunna indragas.

Av den å departementets stat upptagna posten för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. disponeras 18,320 kronor för avlönande

av amanuenser ävensom ett extra ordinarie kontorsbiträde. Från lånt
#7

! TV. ''

försvarets avlöningsanslag (posten till vissa arvoden m. m.) utgår vidare

avlöning till en portvakt vid försvarsdepartementet med 2,250 kronor.

Med tillämpning av de regler för beräkning av anslagen till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., som i ovannämnda departementschefsanförande

angivits, har i staten för försvarsdepartementet från och

med ingången av budgetåret 1926—1927 upptagits för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. å kansliavdelningen eu anslagspost av

22,600 kronor enligt följande beräkning:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän (3 förste

amanuenser, därav 2 heltids- och 1 halvtidstjänstgörande,

3 balvtidstjänstgörande andre amanuenser och 1 extra

ordinarie kontorsbiträde), högst ......................................... kronor 18,759

Avlöningsförböjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

................................................................................... » 1,095

Extra befattningshavare, renskrivning m. in. (häri inbegripet

arvode till portvakten med 2,250 kronor), högst » 2,750

Summa förslagsanslag kronor 22,604,

vilket belopp ansetts böra avrundas till 22,600 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Lantförs

varets

kommandoexpedition.

Sjöförsvarets

kommando
expedition.

Utskottets

yttrande.

Enligt 1925 års härordningsbeslut skall personalen å lantförsvarets

kommandoexpedition utgöras av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Från och med budgetåret 1926—1927 har i enlighet härmed för lantförsvarets

kommandoexpedition i staten upptagits 1 expeditionsvakt i

stället för den nuvarande förste expeditionsvakten.

Vidare hava i staten för nästkommande budgetår beräknats arvoden —

förutom för chefen med belopp, som angives i 5 § avlöningsreglementet —

för 5 officerare å 3,180 kronor. Övriga för pensionerade officerare ävensom

för pensionerade underofficerare avsedda befattningar hava under

nämnda budgetår ansetts kunna uppehållas av kommenderad personal å

aktiv stat eller av beställningshavare å övergångsstat.

För sjöförsvarets kommandoexpedition hava från och med nästkommande

budgetår i överensstämmelse med beslutet om ny marinorganisation upptagits

arvoden — förutom för chefen med i 5 § avlöningsreglementet

angivet belopp — för 1 pensionerad officer med 3,180 kronor och för

1 pensionerad underofficer med 2,100 kronor. Vidare har för nämnda

kommandoexpeditions räkning, liksom nu, upptagits 1 expeditionsvakt.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av försvarsdepartementet

finner utskottet sig böra tillstyrka. Givetvis komma — såsom också föredragande

departementschefen framhållit — krävande arbetsuppgifter att

under de närmaste åren åvila departementet på grund av den under fjolåret

beslutade nya försvarsorganisationens genomförande. För den händelse

emellertid tillfälligt behov av arbetsförstärkning under dessa år

skulle uppkomma, kan sådan förstärkning beredas departementet medelst

å övergångsstat uppförd personal. För regeringsrättsföredragningen skulle

dock, enligt vad utskottet förut förordat, avses 1 extra förste kanslisekreterare.

Denne torde emellertid icke erfordras för längre tid än intill

ingången av budgetåret 1927—1928.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts, av utskottet tillstyrkta förslag i fråga om

den ordinarie personalen inom departementet skulle följande å staten för

departementet nu uppförda ordinarie befattningar komma att indragas,

nämligen 2 kansliråd, 3 förste kanslisekreterare, 1 andre kanslisekreterare

(kanslisekreterare å gammal stat) och 1 förste expeditionsvakt. Av dessa

befattningar är den ena kanslirådstjänsten för närvarande vakant. Samt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

43

liga övriga befattningar böra i enlighet med de av utskottet förordade

principerna för genomförande av övergången till den nya organisationen

uppföras å övergångsstat. Det härför erforderliga anslaget torde kunna

beräknas till i runt tal 50,600 kronor. Med hänsyn till att detta anslag,

enligt vad utskottet inhämtat, förväntas icke komma att till fullo tagas i

anspråk för avlönande av den å övergångsstat uppförda personalen, har

utskottet ansett sig icke böra föreslå upptagande av särskilt anslag för

avlöning åt den extra förste kanslisekreterare, som under nästkommande

budgetår avsetts för regeringsrättsföredragningen från departementet, utan

synes avlöningen åt denne befattningshavare kunna utgå från anslaget

till övergångsstat.

Den prövning, utskottet i enlighet med vad förut (å sid. 28) anförts

företagit i anledning av herr Rydéns motion II: 234, föranleder slutligen

utskottet att föreslå, att, därest amanuensen i försvarsdepartementet John

Woldemar Angelo Lindman till följd av de föreslagna personalindragningarna

skulle gå förlustig förordnande å andre kanslisekreterartjänst, han

må bibehållas vid den avlöning, han för närvarande åtnjuter.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i försvarsdepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

........................................................

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

.......................................................

4 kansliråd ..........................................................

2 förste kanslisekreterare ..................................

1 registrator .....................................................

4 andre kanslisekreterare ...................................

1 kansliskrivare.................................................

1 förste expeditionsvakt .......................................

2 kanslibiträden.....................................................

1 expeditionsvakt..................................................

3 kontorsbiträden.................................................

Kommandoexpeditionerna.

1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition,

arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ......

1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition,

arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ......

2 expeditionsvakter...............................................

B 30

B 26

B 22

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4;

B 5;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

b) begjuta, att å övergångsstat för försvarsdepartementet

skola från och pmd den 1 3uU }926 uppföra?

följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

J. kansliråd ............................................................ B 30

3 förste kanslisekreterare .................................... B 26

1 andre kanslisekreterare .................................. 21

t förste expeditions vakt ..................................... B 7;

c) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli

1926:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag..................................... kronor 193,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. å kansliavdelningen,

förslagsanslag............................. » 22,600

Arvoden till viss personal å kommandoexpeditionerna

............................. » 21,180

Förslagsanslag kronor 237,680;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................. kronor 50,600;

d) höja ordinarie förslagsanslaget till försvarsdepartementet,

nu ................................ kronor 271,500

med ..................................................... » 16,780

till.......................................................... » 288,280;

samt

e) medgiva, att, därest amanuensen i försvarsdepartementet

John Woldemar Angelo Lindman till följd av

de föreslagna personalindragningarna går förlustig förordnande

å andre kanslisekreterartjänst, han må bibehållas

vid den avlöning, han för närvarande åtnjuter.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nt 119.

45

IV.

Söciäldéjiarteiiientét.

»< . i

l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid stats- SocialdepartevérkäjjloUobitiönen

fogädfe ståtsirådsprbtököllet över socialärenden den 7 ^ntn£

januari 1926) att Kungl. Maj.ts

dels bestämma antalét Ordinarie bbfattningar i socialdepartementet Uå

följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000

kronor......... • • •;............................v ;........................................... ...... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000

kronor................................................................................................ —

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 12,000 kronor................................................................................... —

2 kansliråd .......................................................................................... B 30

1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård B 30

3 förste kanslisekreterare ...................................................................... B 26

1 förste kanslisékreterare, tillika assistent hos statens inspektör för

fattigvård och barnavård .................................................................. B 26

1 registråtöt................................................................................................ B 22

3 andre kanslisekreterare ..................................................................... B 21

1 känsliskrivare.................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ....................................................................... B 7

2 kanslibiträden......................................................................................... B 7

2 expeditioiisvaktét................................................................................... B 5

3 kontorsbiträden..................................................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för socialdepartementet, att tillämpas från

och med budgetåret 1926—1927:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 173,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................................................ » 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård ............................................. »_6,000

Summa kronor 210,700;

dels ock nedsättä det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av KttUgl. Maj:ts kansli, nu 273,700 kronor, med 63,000 kronor

till 210,700 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—5 i åberopade statsrådsprotokollet.

Nu gällande ordinarie stat för socialdepartementet är av följande lydelse:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 229,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 5,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård ....................................... » 7,500

Summa kronor 273,700.

I enlighet härmed är det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i riksstaten uppfört med 273,700 kronor.

Antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet är för närvarande

bestämt på följande sätt:

Befattning

Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000

kronor.....................................................................................................

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000

kronor ..................................................................................................

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 12,000 kronor......................................................................................

4 kansliråd ...........................................................................................

1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård

5 förste kanslisekreterare .....................................................................

1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för

fattigvård och barnavård ...................................................................

1 registrator.............................................................................................

4 andre kanslisekreterare ........................................................................

1 kansliskrivare .................................................................................

1 förste expeditionsvakt ..........................................................................

3 kanslibiträden .....................................................................................

3 expeditionsvakter...............................................................................

3 kontorsbiträden...................................................................................

B 30

B 30

B 26

B 26

B 22

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4.

Av de i förestående förteckning upptagna förste kanslisekreterarbefattningarna

är för närvarande en vakant. En andre kanslisekreterartjänst

hålles ock vakant, så länge å övergångsstat för departementet kvarstår en

kanslisekreterarbefattning. Avlöningen vid sistnämnda befattning utgår

från ett särskilt riksstatsanslag under rubriken övergångsstat för socialdepartementet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

47

Det faktiska antalet kansliråds- och kanslisekreterarbefattningar i socialdepartementet

är i enlighet med vad förut anförts för närvarande 5 kanslirådsbefattningar

(en tillika befattning såsom statens inspektör för fattigvård

och barnavård), 5 förste kanslisekreterarbefattningar (en tillika befattning

såsom assistent hos statens inspektör för fattigvård och barnavård),

3 andre kanslisekreterartjänster och 1 kanslisekreterartjänst å övergångsstat.

Innehavarna av befattningarna i fråga äro inom departementet

placerade till tjänstgöring sålunda:

bos statssekreteraren: 1 förste kanslisekreterare;

hos expeditionschefen (för handläggning av personalärenden m. m.): 1

andre kanslisekreterare (denne befattningshavare biträder huvudsakligen

å olika departementsbyråer);

å l:a byrån (för sociala ärenden i allmänhet): 1 kansliråd, 1 kanslisekreterare

å övergångsstat; därjämte tjänstgör å byrån den tjänsteman, som

är förordnad att uppehålla den vakanta l:e kanslisekreterarbefattningen;

å 2:a byrån (för hälso- och sjukvårdsärenden): 1 kansliråd, 1 förste

kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare;

å 3:e byrån (för ärenden angående lantregeringen samt kommunala

ärenden): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare

;

å 4:e byrån (för fattigvårds- och barnavårdsärenden): 1 kansliråd, 1

förste kanslisekreterare;

å 5:e byrån (för mål hos regeringsrätten): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare.

Vad angår antalet hädanefter behövliga tjänster inom socialdepartementet,

skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förändring av

regeringsrättsföredragandenas ställning en kansliråds- och en förste kanslisekreterarbefattning

kunna indragas. Genom lämplig decentralisering

samt under förutsättning av viss omgruppering av ärendena mellan departementets

byråer skulle ytterligare en kanslirådsbefattning kunna uteslutas.

Indragning har vidare ansetts böra ske av den förste kanslisekreterarbefattning,

som nu hålles vakant. Slutligen skulle den nu å övergångsstat

uppförda kanslisekreterartjänsten förflyttas till indragningsstat

och indragning äga rum av den andre kanslisekreterarbefattning, som

hålles vakant, så länge nyssnämnda kanslisekreterartjänst kvarstode å

övergångsstaten.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle av här avhandlade tjänster

å departementets stat kvarstå 3 kanslirådstjänster samt 4 förste kanslisekreterar-

och 3 andre kanslisekreterarbefattningar. För tjänstgöring å

statssekreterarens avdelning erfordrades fortfarande en förste kanslisekreterare.

Däremot har den hos expeditionschefen hittills placerade andre

kanslisekreterarbefattningen ansetts framdeles böra ersättas med amanuensbiträde.

För tjänstgöring å byråerna skulle alltså avses 3 kansliråds
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsiitsköikéts Utlåtande Nr 119.

tjänster, 3 förste kanSiisékreterartjärister och 3 andre kansliäékretörärtjänster.

kvihnligä

Av deSåå

har en kanslihiträdestjanst föreslagits till indragning.

Den ordinarie vaktpersonalen omfattar i förste expeditiönsvakt Ock 3

éxpéditionsväkter. En av expeditionsvaktstjänsternä hålles för närvaråiide

vakant och uppehälles på förordnande. Jämväl denna tjänst häf nu änäetts

böra indragas.

Av dépärtementets ordinarie befattningar skulle i enlighet ined vad

Kungl. Maj:t föreslagit följande indragas, nämligen:

2 kanslirådsbefattningar,

2 förste kanslisekreterarbefattningar,

1 andre kanslisekreterafbefattning,

1 kanslibiträdesbéfattning samt

1 expeditionsvaktsbefattning.

Vad härefter vidkommer icke-ordinarie personal, ingå i den i departementets

ståt upptagna anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. följande arvoden, nämligen å 1,500 kronor till en

föredragande i bostadsärenden, å 1,000 kronor till en föredragande i mutiicipalärenden,

å 800 kronor till en bibliotekarie samt å 400 kronor till

en portvakt i kanslihuset. Återstoden av anslagsposten åtgår till avlönande

av amanuenser och extra ordinarie kontorsbiträden.

Arvodet till den extra föredraganden i bostadsärenden bar synts böra

från och med nästkommande budgetår upphöra att utgå. Däremot hava

övriga nu utgående arvoden ansetts höra bibehållas oförändrade.

Med tillämpning av de regler för beräkning av anslagen till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., som av chefen för finansdepartementet

angivits, skulle i staten för socialdepartementet från och

med ingången av nästkommande budgetår för avlöningar till ickfe-ordinarie

befattningshavare m. m. upptagas en anslagspost, vilken beräknäts

på följande sätt:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän (4 förste amanuenser,

därav 2 heltids- och 2 halvtidstjänstgörande, 3 andre amanuenser, därav

2 heltids- och 1 halvtidstjänstgörande, samt 2 extra ordinarie kontors
-

biträden), högst ................................................................... kronor 26,874

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................................................................. » 1,590

Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst ......... » 3,200

Stimma kronor 31,664,

vilket belopp avrundats till 31,700 kronor.

De ordinarie biträdesbefattningar, som nu ärö besätta ittéd

innehavare, ärö 3 känslibiträdes- och 3 kontorsbifrädestjänsteix

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

49

Det i staten nu upptagna beloppet å 7,500 kronor till sakkunniga biträden

åt statens inspektör för fattigvård och barnavård bär ansetts kunna

nedsättas till 6,000 kronor.

Då enligt Kungl. Maj:ts förslag den nu å övergångsstat upptagna kanslisekreterarbefattningen

skulle överföras till indragningsstat, har det ordinarie

anslaget till övergångsstat för departementet uteslutits ur riksstaten.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en av herr V. Hedlund i Östersund inom andra kammaren

väckt motion, nr 146, i vilken hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att som ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård måtte anslås samma belopp som under

innevarande budgetår, nämligen 7,500 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom ovan antytts, skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag socialdepartementet

organiseras på — förutom lagbyrån — allenast tre byråer,

byrån för fattigvårds- och barnavårdsärenden däri inberäknad, och följande

befattningar indragas, nämligen 2 kansliråd, 2 förste kanslisekreterare, 1

andre kanslisekreterare, 1 kanslibiträde samt 1 expeditionsvakt. Dessutom

skulle 1 nu å övergångsstat upptagen kanslisekreterarbefattning överföras

till indragningsstat och i samband därmed anslaget till övergångsstat för

departementet uteslutas ur riksstaten.

I samband med denna minskning i arbetskrafterna har departementschefen

tänkt sig en decentralisering av vissa grupper av ärenden, däribland

frågor om utnämning av provinsialläkare och överläkare vid hospital och

asyler samt om tilldelande av apoteksprivilegier, vilka ärenden skulle ankomma

på medicinalstyrelsens avgörande. Utredning angående möjligheten

av en sådan decentralisering pågår inom departementet. Utskottet,

som med anledning härav ej ansett sig böra för närvarande uttala något

omdöme om de ifrågasatta decentraliseringsåtgärderna, har emellertid icke

kunnat undgå att ställa sig något tveksamt gentemot omfattningen av

de föreslagna indragningarna, allra helst som utskottet icke på frågans

nuvarande stadium är fullt övertygat om lämpligheten av samtliga de

åtgärder till lättande av arbetsbördan, som man i form av decentralisation

avsett skola vidtagas. Särskilt gäller detta i fråga om utnämningen till

högre tjänster. Efter övervägande av de på saken inverkande omständigheterna

har utskottet likväl icke, med undantag för vad nyss sagts beträffande

vissa utnämningsfrågor ävensom för frågor om tilldelande av

apoteksprivilegier, velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag, i avseende å

vilket utskottet icke funnit skäl föreslå annan avvikelse än att, med hänsyn

till vad utskottet förordat i fråga om regeringsrättsföredragningens

anordnande, den av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie staten bör utökas

med 1 förste kanslisekreterarbefattning.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 71 käft. (Nr 119.) 4

Utskottets

yttrande.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om den ieke-ordinarie personalen i

departementet har icke givit utskottet anledning till erinran.

Såsom nämnts, har Kungl. Maj:t föreslagit, att det nu till ersättning

till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård och barnavård

utgående anslaget skulle nedsättas med 1,500 kronor eller från 7,500

kronor till 6,000 kronor. I motionen II: 146 har yrkats bibehållande av nu

utgående anslagsbelopp. Detta yrkande har utskottet funnit sig icke

kunna biträda, utan får utskottet förorda den av Kungl. Maj:t föreslagna

nedsättningen. Enligt utskottets mening synes det ändamål, motionären

velat tillgodose, upplysning i barnavårdsfrågor, kunna fyllas utan höjning

av anslagsbeloppet i fråga.

Av de å socialdepartementets stat nu uppförda ordinarie befattningarna

äro följande vakanta, nämligen 1 förste kanslisekreterare, 1 expeditionsvakt

och 1 kontorsbiträde. Därjämte hålles 1 andre kanslisekreterartjänst

vakant, så länge den ovannämnde kanslisekreteraren kvarstår å

övergångsstat. Någon kontorsbiträdestjänst i departementet är emellertid

icke nu ifrågasatt till indragning. I enlighet med de av utskottet förut

angivna principerna för övergången till den nya organisationen skulle

nu på övergångsstat uppföras 2 kanslirådstjänster, varjämte å övergångsstat

skulle bibehållas den å sådan stat nu uppförda kanslisekreteraren.

1 kanslibiträde, som redan uppnått en levnadsålder, som med två år

understiger den för erhållande av pension stadgade åldern, torde däremot

överföras på indragningsstat. Anslaget för övergångsstat för departementet

skulle vid bifall till vad utskottet föreslagit uppföras med 28,100

kronor.

Slutligen har utskottet vid prövning av herr Rydéns motion II: 234

funnit sig böra föreslå, att, därest amanuenserna i socialdepartementet

Herman Alfred Natanael Hultkrantz och Åke Karl Gustaf Karlholm på

grund av de föreslagna personalindragningarna skulle gå förlustiga förordnande

å andre kanslisekreterartjänst, de må bibehållas vid den avlöning,

de för närvarande åtnjuta.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

och med avslag å herr Hedlunds ovanberörda

motion II: 146, i vad densamma skiljer sig från Kungl»

Maj:ts förslag,

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

......................... ........................

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet.

............ ........................................ —

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119. 51

Befattning Lönegrad

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet ........................................ —

2 kansliråd ......................................................... B 30

1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård

och barnavård ......................................... B 30

4 förste kanslisekreterare ................................. B 26

1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos

statens inspektör för fattigvård och barnavård

................................................................... B 26

1 registrator........................................................... B 22

3 andre kanslisekreterare ................................. B 21

1 kansliskrivare..................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ..................................... B 7

2 kanslibiträden ................................................. B 7

2 expeditionsvakter................................................ B 5

3 kontorsbiträden............................................... B 4;

b) besluta, att å övergångsstat för socialdepartementet

skola från och med den 1 juli 1926 vara uppförda

följande befattningar, nämligen:

Befattning

2 kansliråd

1 kanslisekreterare:

lön...................................... 2,500

tjänstgöringspenningar 1,500

provisoriskt avlöningstill
lägg.

............................... 1,200

Summa kronor 5,200.

c) godkänna följande ordinarie stater för socialdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli

1926:

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

Lönegrad

B 30

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag.................................... kronor 182,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt

statens inspektör för fattigvård och

barnavård........................................... » 6,000

Förslagsanslag kronor 220,600;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

statsutskottets utlåtande Nr 119.

Övergångsstat

för socialdepartementet.

Kommunikationsdepartementets

avdelning

av Kungl.

Maj:ts kansli.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................. kronor 28,100;

d) minska ordinarie förslagsanslaget till socialde
partementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

nn .......................................................... kronor 273,700

med .................................................... » 25,000

till ........................................................ » 248,700;

samt

e) medgiva, att, därest amanuenserna Herman Alfred

Natanael Hultkrantz och Åke Karl Gustaf Karlholm

till följd av de föreslagna personalindragningarna gå

förlustiga förordnande å andre kanslisekreterartjänst,

de må bibehållas vid den avlöning, de för närvarande

åtnjuta.

2:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över socialärenden den 7

januari 1926) att ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget till övergångsstat

för socialdepartementet.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det nu utgående

ordinarie anslaget till övergångsstat för socialdepartementet.

V.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 7 januari 1926) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i kommunikationsdepartementet

på följande sätt:

Bejakning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........... —

1 byråchef för tekniska ärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

...................................................................................................... —

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119. 53

Befattning Lönegrad

2 kansliråd ................. B 30

3 förste kanslisekreterare .................................................................. B 26

1 registrator.......................................................................................... B 22

3 andre kanslisekreterare .................................................................... B 21

1 förste expeditionsvakt ...................................................................... B 7

2 kanslibiträden....................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt ................................................................................ B 5

3 kontorsbiträden................................................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet, att tilllämpas

från ock med budgetåret 1926—1927:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 145,400

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., »

förslagsanslag ....................................................................... » 23,700

Summa kronor 169,100;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 189,300 kronor, med 20,200 kronor

till 169,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—4 i åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli har för budgetåret 1925—1926 bestämts till 189,300 kronor.

Den nu gällande staten för departementet har följande utseende:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 167,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. • » 17,700

Summa kronor 189,300.

Antalet ordinarie befattningar i departementet är för närvarande bestämt

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ....

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ....

3 kansliråd

B 30

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Befattning

Lönegrad

4 förste kanslisekreterare ..................................

............... B 26

1 registrator ..................................................

.................................... B 22

4 andre kanslisekreterare ...................................

................................... B 21

1 förste expeditionsvakt ....................................

.................................... B 7

2 kanslibiträden ................................................

.................................... B 7

2 expeditionsvakter...............................................

.................................... B 5

4 kontorsbiträden...............................................

..................................... B 4.

För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för budgetåret

1925—1926 utöver det ordinarie anslaget ett extra anslag å 28,420

kronor. Detta anslag är avsett till avlöning av följande befattningshavare

med nedannämnda belopp för år räknat, nämligen:

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen ............ kronor 10,020

» » » » tekniska ärenden............................. » 12,000

» särskild föredragande för stadsplaneärenden.................... » 6,400

Summa kronor 28,420.

Antalet ordinarie byråer inom departementet utgör tre. Kansliråds- och

kanslisekreterarbefattningarna äro fördelade på departementets olika avdelningar

sålunda:

hos statssekreteraren: 1 förste kanslisekreterare;

å l:a hyrån (ärenden angående statens och enskilda järnvägar — med

undantag för ärenden, som avse det för kommunikationsverken gemensamma

avlöningssystemet): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1

andre kanslisekreterare;

å 2:a hyrån (ärenden angående det för kommunikationsverken gemensamma

avlöningssystemet samt angående post, telegraf, telefon, radio,

byggnads- och brand väsendet samt kronans byggnader): 1 kansliråd, 1

förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare;

å 3:e hyrån (ärenden angående statens kraftverk, statens vattenfall och

deras tillgodogörande, kanaler, farleder och hamnar, lufttrafik, vägväsendet,

skjutshållning och gästgiverier, broar, färjor, automobiltrafik samt kommunikationsväsendet

i övrigt): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och

1 andre kanslisekreterare; samt

hos byråchefen för regeringsrättsföredragningen: 1 andre kanslisekreterare.

I fråga om behovet i fortsättningen av arbetskrafter för kommunikationsdepartementet

skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till förändring

i regeringsrättsföredragandenas ställning en extra byråchefsbefattning

och en andre kanslisekreterartjänst bliva obehövliga. Med

hänsyn bland annat till den ifrågasatta decentraliseringen ha emellertid

ytterligare indragningar ansetts kunna vidtagas. Sålunda har antalet

byråer inom departementet synts kunna bestämmas till två, varigenom

kanslirådens antal i samma mån skulle minskas, och hava ärendena —

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

55

med undantag av ärenden av mera specifikt teknisk art och stadsplaneärenden

— lämpligen synts kunna fördelas mellan dessa byråer så, att å

l:a byrån huvudsakligen handlades ärenden rörande de fyra kommunikationsverkens

förvaltningsområden och därmed sammanhängande frågor

samt å 2:a hyrån övriga ärenden. Beträffande de tekniska ärendena har

erfarenheten synts departementschefen hava ådagalagt ett stadigvarande

behov av en särskild föredragande för sådana ärenden, och har på grund

härav föreslagits, att den nuvarande extra byråchefsbefattningen för tekniska

ärenden uppföres bland de ordinarie befattningarna i departementet.

Befattningen har lämpligen synts böra intagas bland de i 5 §> i avlöningsreglementet

för statsdepartement m. fl. verk angivna befattningar, som

tillsättas genom förordnande, och har det med befattningen förenade

arvodet ansetts böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 12,000 kronor.

Å statssekreterarens avdelning skulle, liksom för närvarande, erfordras

en förste kanslisekreterare. För tjänstgöring i departementet i övrigt ha

avsetts två förste kanslisekreterare och tre andre kanslisekreterare. Antalet

förste kanslisekreterare i departementet skulle härigenom minskas med en.

Med iakttagande av det ovan anförda skulle alltså indragning äga rum

av en kansliråds-, en förste och en andre kanslisekreterarhefattning.

Av ordinarie biträdespersonal skulle erfordras två kanslibiträden och tre

kontorshiträden och av ordinarie vaktpersonal en förste expeditionsvakt

och en expeditionsvakt. Indragas skulle alltså ett kontorsbiträde och en

expeditionsvakt.

Den å departementets stat upptagna posten för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare in. m. disponeras för närvarande för avlönande av

fem förste amanuenser och två extra ordinarie kontorshiträden.

Utöver nuvarande antal amanuenser har för framtiden beräknats särskilt

amanuensbiträde för regeringsrättsföredraganden. Antalet amanuenser,

vilka samtliga skulle hava halv tjänstgöringstid, skulle alltså bliva sex,

varav tre förste och tre andre amanuenser. De två extra ordinarie kontorsbiträdestjänsterna

skulle alltså alltjämt vara erforderliga och borde därför

bibehållas.

Vidkommande anslagsmedlen för extra befattningshavare, renskrivning

m. m. har härunder framdeles beräknats arvode till en extra föredragande

för stadsplaneärenden, vilkens arvode ansetts böra bestämmas till 5,000

kronor. Vidare har till förevarande anslagspost överflyttats de kostnader,

som nu för departementets del avföras å den under anslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. fastställda utgiftstiteln för renskrivning

och tillfälliga arbetsbiträden. För detta ändamål har avsetts 1,200

kronor. För extra befattningshavare, renskrivning m. m. har alltså

beräknats ett belopp av 6,200 kronor.

Med tillämpning av de av chefen för finansdepartementet angivna

grunder för beräkning av amanuensernas grundlöner skulle anslagsposten

erhålla följande utseende:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Utskottets

yttrande.

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst..... kronor 16,461

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................................................. » 1,005

Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst........... » 6,200

Summa förslagsanslag kronor 23,666,

vilket belopp avrundats till 23,700 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr H. Lamm väckt motion, nr 40,

däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan löneställning för byråchefen

för tekniska ärenden i kommunikationsdepartementet, att han icke

lede minskning i hittills utgående löneförmåner, dyrtidstillägg inberäknat;

dels ock en inom samma kammare av herr K. Hallin väckt motion,

nr 162, vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta sådan sammanslagning

av statssekreterare- och expeditionschef sämbeten, som skulle kunna betingas

av den av Kungl. Maj:t föreslagna förenklade organisationen av statsdepartementen,

ävensom minska de under vederbörliga huvudtitlar till

dessa tjänster uppförda anslag, i den mån detta genom en dylik sammanslagning

kunde låta sig göra.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom nyss nämnts, har utskottet i detta sammanhang till behandling

upptagit den av herr Hallin väckta motionen rörande sammanslagning av

statssekreterar- och expeditionschefsämbeten inom statsdepartementen. Vid

prövning av staterna för övriga departement, där för närvarande såväl

statssekreterar- som expeditionschefsämbeten finnas upptagna å respektive

stater, har utskottet nämligen ansett dylik sammanslagning icke böra

genomföras. Däremot har utskottet, vad kommunikationsdepartementet

angår, funnit starka skäl tala för en sådan anordning. Då de egentliga

statssekreteraruppgifterna i kommunikationsdepartementet icke torde

vara av den omfattning, att de i och för sig kräva en särskild befattning,

och i betraktande av att i justitie- och handelsdepartementen,

vilka, vad storleken beträffar, torde vara närmast jämförbara med kommunikationsdepartementet,

statssekreterar- och expeditionschefsgöromålen

utan olägenhet äro förenade i samma befattningshavares hand, har utskottet

tilltrott sig kunna föreslå en sammanslagning av statssekreteraroch

expeditionschefstjänsterna jämväl i sistnämnda departement. Vid en

dylik sammanslagning torde emellertid samtliga 3 å departementets stat

nu uppförda kanslirådsbefattningar böra bibehållas och de expeditionschefsgöromål,

som icke må kunna medhinnas av innehavaren av den förenade

statssekreterar- och expeditionschef stjänsten, anförtros åt något av kansliråden.

Vidkommande förslaget om att å ordinarie stat uppföra den nu å extra

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

57

stat anställde byråchefen för tekniska ärenden har utskottet funnit skäl

icke föreligga för en sådan förändring i denne befattningshavares ställning.

Enligt utskottets mening bör befattningen kvarstå å extra stat med bibehållande

av hittills utgående löneförmåner. Utskottet har alltså funnit sig

böra tillmötesgå den av herr Lamm väckta motionen.

Vad beträffar övriga av Kungl. Maj:t å kommunikationsdepartementets

stat upptagna befattningar, har utskottet icke funnit skäl till annan erinran

än att med hänsyn till utskottets ståndpunkt beträffande anordningen

av regeringsrättsföredragningen ytterligare 1 förste kanslisekreterartjänst

torde uppföras å staten och antalet förste kanslisekreterare i

departementet sålunda bestämmas till 4.

Mot den av Kungl. Maj:t framlagda beräkningen av anslaget till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare in. m. har utskottet icke

funnit något att erinra.

Enligt utskottets förslag skulle följande befattningar, vilka tillsättas

med fullmakt eller konstitutorial, komma att indragas, nämligen 1 andre

kanslisekreterare, 1 expeditionsvakt och 1 kontorsbiträde, vilka befattningar

torde böra uppföras å övergångsstat. För övergångsstaten torde beräknas

ett anslag av i avrundat belopp 12,900 kronor.

Slutligen har utskottet vid prövning av herr Rydéns motion II: 234

funnit sig böra föreslå, att, därest amanuenserna i kommunikationsdepartementet

Adolf Carl Filip von Krusenstierna och Edvard Karl Samuel

Söderberg till följd av de föreslagna personalindragningarna skulle gå

förlustiga förordnande å andre kanslisekreterartjänst, de må bibehållas vid

den avlöning, de för närvarande åtnjuta.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

samt herrar Lamms och Hallins ovanberörda

motioner I: 40 och 1:162.

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i kom
-

munikationsdepartementet på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode

enligt 5 § i avlöningsreglementet .................. —

3 kansliråd .......................................................... B 30

4 förste kanslisekreterare ................................... B 26

1 registrator........................................................... B 22

3 andre kanslisekreterare ................................... B 21

1 förste expeditionsvakt ....................................... B 7

2 kanslibiträden .................................................. B 7

1 expeditionsvakt................................................... B 5

3 kontorsbiträden................................................. B 4;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

b) besluta, att å övergångsstat skola från och med

den 1 juli 1926 uppföras följande befattningar, näm
-

ligen:

Befattning Lönegrad

1 andre kanslisekreterare ................................... B 21

1 expeditionsvakt................................................ B 5

1 kontorsbiträde..................................................... B 4;

c) godkänna följande ordinarie stater för kommunikationsdepartementet

att tillämpas från och med den 1

juli 1926:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag.............................. kronor 139,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag • » 28,700

Förslagsanslag kronor 163,200;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............ kronor 12,900;

d) minska ordinarie förslagsanslaget till kommunikationsdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

nu ............................................................ kronor 189,300

med ........................................................ » 13,200

till.......................................................... » 176,100;

samt

e) medgiva, att, därest amanuenserna Adolf Carl Filip

von Krusenstierna och Edvard Karl Samuel Söderberg

till följd av de föreslagna personalindragningarna gå

förlustiga förordnande å andre kanslisekreterartjänst,

de må bibehållas vid den avlöning, de för närvarande

åtnjuta.

2:o) Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till herr Lamms motion

I: 40, må till avlönande av en extra byråchef för tekniska

ärenden för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 12,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

59

VL

Finansdepartementet.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari

1926) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i finansdepartementet på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 kansliråd ............................................................................... B 30

1 förste aktuarie .............................................................................. B 26

3 förste kanslisekreterare ..................................................................... B 26

1 registrator.................................................................................. B 22

3 andre kanslisekreterare .................................................................. B 21

1 kansliskrivare................................................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ................................................................... B 7

3 kanslibiträden............................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................................... B 5

4 kontorsbiträden................................................................................. B 4;

dels godkänna följande stat för finansdepartementet att tillämpas från

och med den 1 juli 1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 156,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................... » 31,400

Förslagsanslag kronor 187,600;

dels ock sänka det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 226,200 kronor, med 38,600 kronor till

187,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—7 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för finansdepartementet upptager följande anslagsposter:
Avlöningar

till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 203,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... » 5,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 17,500

Förslagsanslag kronor 226,200.

Finaltsdepartementets

avdelning

av Kungl.

Maj.ts kansli.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Antalet befattningshavare å ordinarie stat i departementet är för när
-

varande bestämt på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare .................................................................................... —

1 expeditionschef ................................................................................... —

1 byråchef för lagärenden ..................................................................... —

4 kansliråd.......................................................................................... B 30

1 förste aktuarie .................................................................................... B 26

4 förste kanslisekreterare................................................................. B 26

1 registrator ........................................................................................ B 22

3 andre kanslisekreterare...................................................................... B 21

1 kansliskrivare ...................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7

4 kanslibiträden ............................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................................................ B 5

5 kontorsbiträden ............................................................................... B 4.

För departementets verksamhet har för innevarande budgetår anvisats

ett extra anslag av 13,600 kronor, vilket beräknats sålunda:

Avlöning åt en extra andre kanslisekreterare...................... kronor 6,048

Tilläggsarvode åt den förste kanslisekreterare, som tjänstgör

såsom föredragande hos regeringsrätten............................. » 600

Kostnader för de finansstatistiska undersökningarna ......... » 6,950

Summa kronor 13,598.

Arhetet i finansdepartementet är för närvarande fördelat å fyra hyråer,

nämligen:

första byrån för tull- och stämpelärenden m. m.;

andra byrån för budgetärenden m. m.;

tredje byrån för ärenden angående kommunernas finanshushållning;

samt

fjärde byrån för regeringsrättsärenden.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle andra byrån, den

s. k. budgetbyrån, indragas, i samband varmed det förstahandsarbete,

som hittills utförts av personal å denna byrå, skulle förläggas till statssekreterarens

avdelning. Till nämnda avdelning skulle hänföras, förutom

förste aktuarien, en andre kanslisekreterare, vilken skulle hava till huvudsakligt

åliggande att utföra vissa fortlöpande, mera bokföringsmässiga

beräkningar för statsregleringen. För detta ändamål funnes för närvarande

en andre kanslisekreterarbefattning uppförd å extra stat. Denna tjänst

kunde emellertid ersättas med en ordinarie andre kanslisekreterartjänst,

som kunde överflyttas från annan avdelning i departementet.

Av den ordinarie personalen å budgetbyrån hava kanslirådet och kansliskrivaren

ansetts kunna indragas. Härvid vore emellertid att märka, att

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

61

på annan avdelning i departementet förelåge behov av en befattningshavare

med kansliskrivares kvalifikationer; i utbyte häremot kunde emellertid

en kanslibiträdesbefattning indragas.

De löpande ärenden, som, utan att stå i direkt samband med statsregleringsarbetet,

tillagts budgetbyrån för att utfylla dess arbetsuppgifter, vore

av ringa omfattning och syntes kunna överlämnas till departementets

första byrå utan att något tillskott i arbetskrafter behövde tillföras denna

byrå.

Nuvarande tredje byrån handlägger, såsom förut angivits, kommunala

finansärenden, huvudsakligen avseende upptagande av lån. Dessutom beredas

å byrån ärenden angående understöd åt skattetyngda landskommuner.

På grund av den enhetliga och i många fall förhållandevis enkla beskaffenheten

av ärendena rörande kommunal upplåning har det synts departementschefen

låta sig göra att för deras beredning och föredragning avse

en tjänsteman i lägre ställning än kansliråd. Under senare åren har också

vederbörande förste kanslisekreterare uppburit den huvudsakliga föredragningsskyldigheten

å byrån, låt vara tidvis med förordnande såsom

kansliråd. Föredragningsskyldigheten å byrån har nu synts helt böra

överlåtas å förste kanslisekreteraren. Departementschefen har dock därvid

förutsatt, att expeditionschefen skulle utöva en mera direkt ledning av

byråns arbete än vad eljest i allmänhet vore fallet. Å byrån skulle, förutom

förste kanslisekreteraren, liksom nu finnas anställd en andre kanslisekreterare.

Under viss del av året syntes dock byråns personal behöva

något förstärkas för beredning av ärenden angående understöd åt skattetyngda

kommuner, men härför syntes såsom hittills medel böra få anvisas

från anslaget till extra utgifter.

På grund av de förändringar i avseende å regeringsrättsföredragandenas

ställning, varom Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för justitiedepartementet

framlagt förslag för riksdagen, hava de för finansdepartementets

regeringsrättsbyrå avsedda kandsliråds- och förste kanslisekreterarbefattningarna

avförts ur staten. Den till byrån hörande andre kanslisekreterartjänsten

har däremot såsom antytts ansetts höra överflyttas till

statssekreterarens avdelning.

Beträffande personalen å departementets första byrå, ett kansliråd, en

förste kanslisekreterare och en andre kanslisekreterare, har någon ändring

icke föreslagits. I enlighet med de allmänna riktlinjer för departementsorganisationen,

som angivits under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor», skulle förste kanslisekreteraren å byrån i full utsträckning

tagas i anspråk för föredragning. På sätt hittills plägat ske skulle

andre kanslisekreteraren få vid sidan av sitt arbete å byrån biträda

statssekreteraren och expeditionschefen med kommitté-, personal- och

ekonomiärenden.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Vad den ordinarie biträdespersonalen angår upptager staten en kansliskrivare

(å budgetbyrån), fyra kanslibiträden och fem kontorsbiträden.

Med budgetbyråns indragning skulle kansliskrivaren frigöras. Å departementets

regeringsrättsavdelning gjorde sig emellertid behov gällande av

ett biträde i lägst kansliskrivares ställning. Det arbete, som här borde

avses för en kansliskrivare, utgjordes av diarieföring med tillhörande

anteckning om förberedande åtgärder och slutliga beslut, rekvisition av

akter i målen från kammarrätten, ärendenas remitterande, ärendenas konfererande

med andra mål, kollationering samt, i mån av tid, övriga biträdesgöromål

å byrån. Arbetet hade hittills utförts av ett kanslibiträde. Behovet

av ett mera kvalificerat biträde komme att för framtiden snarare

ökas än minskas, då en utökning av de för finansdepartementet avsedda

regeringsrättsföredragandenas antal vore att förvänta och då genom omorganisation

av regeringsrättsföredragningen den andre kanslisekreterare,

som hittills varit föredragandena behjälplig, avsåges för annat ändamål.

Departementschefen har alltså funnit sig böra föreslå, att kansliskrivarbefattningen

tages i anspråk för regeringsrättsarbetet och att i stället en

kanslibiträdestjänst indrages. Dessutom har den för renskrivnings- och

kollationeringsarbete avsedda personalen inom departementet ansetts kunna

genom en något ändrad fördelning av arbetet bättre utnyttjas och i följd

härav en kontorsbiträdesbefattning indragas.

I den ordinarie staten skulle alltså antalet kanslirådstjänster nedsättas

från fyra till en, antalet förste kanslisekreterartjänster från fyra till tre,

antalet kanslibiträdestjänster från fyra till tre och antalet kontorsbiträdestjänster

från fem till fyra. Anslagsposten för avlöningar till ordinarie

tjänstemän, skulle i följd härav nedsättas från 203,500 till 156,200 kronor.

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. är

i gällande stat upptaget till 17,500 kronor. Detta belopp har emellertid

betecknats såsom för knappt tillmätt. Med hänsyn till den otillräckliga

medelstillgången har icke någon av departementets amanuenser kunnat

placeras såsom förste amanuens. För avlönande av erforderligt amanuensbiträde

åt regeringsrättsföredragandena hava också tidvis medel måst tagas

från det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till extra

utgifter. Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

har nu synts böra beräknas så, att det lämnade medel dels till avlönande

av samtliga oundgängligen erforderliga amanuenser i departementet, dels

till placering av amanuenserna såsom förste amanuenser i ungefär enahanda

utsträckning som beträffande övriga departement.

Å extra stat hava från och med budgetåret 1923—1924 under anslaget

till departementets verksamhet medel anvisats för avlönande av tre befattningshavare

i kontorsbiträdesgraden, avsedda för de finansstatistiska

undersökningarna. Ifrågavarande undersökningar skola lämna material

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

63

för budgetberäkningarna, i första hand beräkningarna av inkomst- och

förmögenhetsskattens utfall. För sådant ändamål sker en fortlöpande bearbetning

av taxeringslängderna i vad angår taxeringarna till inkomstoch

förmögenhetsskatt. I sin nuvarande omfattning äro undersökningarna

nödvändiga för departementets beräkningar i berörda hänseende.

Medel för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande undersökningar

hava nu ansetts böra uppföras i den ordinarie staten under anslaget till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. och den för ändamålet

behövliga biträdespersonalen hänföras till statssekreterarens avdelning.

Med iakttagande härav och med tillämpning av de ändrade grunder

för beräkning av anslagsposterna för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., vilka under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» angivits, hava medel nu beräknats för anställande i

departementet av två förste amanuenser och tre andre amanuenser samt

fyra extra ordinarie kontorsbiträden. Då antalet icke-ordinarie kontorsbiträden

i departementet för närvarande är fem, förutsättes alltså personalminskning

jämväl på denna punkt.

För extra befattningshavare, renskrivning m. m. har beräknats en post

å 1,000 kronor.

I enlighet härmed har anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. beräknats på följande sätt:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst kronor 28,572

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................................... * 1,764

Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst........ » 1,000

Förslagsanslag kronor 81,336,

vilket belopp för avrundning av statens slutsumma satts till 31,400 kronor.

Då, i enlighet med vad i det föregående anförts, den på extra stat uppförda

andre kanslisekreterartjänsten skulle kunna indragas samt tilläggsarvode

åt en förste kanslisekreterare för föredragning i regeringsrätten ej vidare

skulle beräknas, har något extra anslag till departementets verksamhet

ansetts icke längre behöva upptagas, om, såsom föreslagits, kostnaderna

för de finansstatistiska undersökningarna få avföras från anslaget till

icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Vad beträffar den av Kungl. Maj:t för finansdepartementet föreslagna

staten, vill utskottet till en början erinra om, att utskottet vid behandling

av frågan om ordnande av regeringsrättsföredragningen uttalat, att

inom nämnda departement härför borde avses 1 kansliråds- och 1 förste

kanslisekreterartjänst samt tillsvidare 2 extra föredragande. Med allenast

den avvikelse, som härav betingas, finner utskottet sig kunna tillstyrka

Utskottets

yttrande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie stat för departementet. Antalet kansliråds-

och förste kanslisekreterartjänster i departementet skulle till följd

härav komma att utgöra 2, respektive 4.

För avlönande av de extra föredragandena torde en särskild anslagspost

höra uppföras å departementets stat. Posten i fråga lärer höra upptagas

såsom förslagsanslag och, på sätt anförts under avd. I, beräknas efter 28

löneklassen samt bestämmas till i avrundat belopp 19,100 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om beräkningen av anslaget till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. i departementet har

utskottet icke något att erinra.

Vid bifall till utskottets förslag skulle den nuvarande ordinarie personalen

i departementet minskas med följande befattningar, nämligen 2 kansliråd,

1 kanslibiträde samt 1 kontorsbiträde. Av kansliråden i departementet

synes 1 med iakttagande av den av utskottet förut angivna regeln

för överförande å indragningsstat böra uppföras å sådan stat. 2 kontorsbiträdesbefattningar

i departementet äro för närvarande vakanta. Å

övergångsstat torde med hänsyn härtill böra överföras 1 kansliråds- och

1 kanslibiträdestjänst. Vid beräkning av avlöningsmedel åt befattningshavarna

å övergångsstat bör hänsyn tagas till att det övertaliga kanslibiträdet

lärer kunna placeras till tjänstgöring å en av de nu vakanta

kontorsbiträdesbefattningarna. Anslaget till övergångsstaten torde i anslutning

härtill böra bestämmas till 11,900 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i finansdepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.

......................................... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

........................................................ •—

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet ......................................

2 kansliråd ............................................................ B 30

1 förste aktuarie ............................................... B 26

4 förste kanslisekreterare ................................. B 26

1 registrator ........................................................ B 22

3 andre kanslisekreterare .................................... B 21

1 kansliskrivare.................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ..................................... B 7

3 kanslibiträden................................................. B 7

2 expeditionsvakter............................................... B 5

4 kontorsbiträden.................................................. B 4;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

65

b) besluta, att å övergångsstat för finansdepartementet

skola från och med den 1 juli 1926 uppföras följande

befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 kansliråd ...................................................... B 30

1 kanslibiträde .................................................. B 7;

c) godkänna följande ordinarie stater för finansdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli 1926:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 177,200

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 31,400

Avlönande av två extra föredragande

hos regeringsrätten, förslagsanslag » 19,100

Förslagsanslag kronor 227,700;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .................. kronor 11,900;

samt

d) höja ordinarie förslagsanslaget till finansdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

nu ...............................

............................. kronor 226,200

med...............................

........................... » 13,400

till .............................

............................ » 239,600.

VII.

Ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

7 januari 1926) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i ecklesiastikdeparte
-

mentet på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

3 kansliråd ................................................................................. B 30

3 förste kanslisekreterare ................................................................ B 26

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt- 71 höft. (Nr 119.) o

Ecklesiastikdepartementets

avdelning

av Kungl.

Maj:ts kansli.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Befattning Lönegrad

1 registrator............................................................................................. B 22

3 andre kanslisekreterare ..................................... B 21

1 kansliskrivare..................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7

2 kanslibiträden ...................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter................................................................................... B 5

5 kontorsbiträden............................................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas

från och med budgetåret 1926—1927:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 157,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag................................................................ » 29,400

Summa kronor 186,500;

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 281,600 kronor, med

95,100 kronor till 186,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—4 i åberopade statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för ecklesiastikdepartementet upptager följande anslagsposter:
Avlöningar

till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 241,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. » 6,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 33,900

Summa kronor 281,600.

Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är bestämt på föl
-

jande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —

6 kansliråd ............................................................................................... B 30

6 förste kanslisekreterare .................................................................... B 26

1 registrator............................................................................................... B 22

7 andre kanslisekreterare ................................................................... B 21

2 kansliskrivare....................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ......................................................................... B 7

2 kanslibiträden...................................................................................... B 7

3 expeditionsvakter................................................................................. B 5

5 kontorsbiträden.................................................................................... B 4.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

67

En av de i förestående förteckning upptagna förste kanslisekreterarbefattningarna

är ledig, men på denna har enligt Kungl. Maj:ts beslut

innehavare icke förordnats. Å en annan förste kanslisekreterartjänst, vars

ordinarie innehavare förordnats uppehålla en vakant kanslirådsbefattning,

finnes ej heller vikarie. En andre kanslisekreterarbefattning har slutligen

genom innehavarens frånfälle vid årsskiftet blivit vakant.

De kansliråds- och kanslisekreterarbefattningar, som effektivt uppehållas,

äro fördelade sålunda:

hos statssekreteraren: 1 förste kanslisekreterare;

hos expeditionschefen: 1 andre kanslisekreterare;

å byrån för kyrkoärenden: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare

;

å byrån för ärenden angående folkundervisningen: 1 kansliråd och 1

andre kanslisekreterare;

å byrån för ärenden angående teknisk undervisning, yrkesundervisning

in. m.: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare;

å byrån för ärenden angående allmänna och enskilda läroverk: 1 kansliråd

och 1 andre kanslisekreterare;

å byrån för ärenden angående arkiv, kungl. biblioteket, akademier, universitet

m. m.: 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare;
å

byrån för regeringsrättsärenden: 1 kansliråd och 1 andre kanslisekreterare.

Enligt Kungl. Maj:ts för riksdagen framlagda förslag skulle, såsom

nämnts, kyrkoärendena skiljas från ecklesiastikdepartementet och överflyttas

till justitiedepartementet, i sammanhang varmed en förändring av

departementets benämning skulle bliva nödig, varom framställning gjorts

i det förslag till lag om ändring i lagen om statsdepartementen, vilket

förelagts riksdagen. För den förstärkning av justitiedepartementets personal

genom personal från ecklesiastikdepartementet, som av denna överflyttning

bleve en följd, har tidigare redogjorts.

Till följd av den förändring i regeringsrättsföredragandenas ställning,

varom chefen för justitiedepartementet framlagt förslag, skulle den nu

lediga kanslirådsbefattningen och en andre kanslisekreterartjänst kunna

indragas.

Redan genom dessa åtgärder skulle alltså antalet byråer i ecklesiastikdepartementet

minskas med två. Härjämte har emellertid föreslagits

indragandet av ytterligare en byrå genom fördelning av de ärenden, som

för närvarande handläggas på byrån för ärenden angående teknisk undervisning,

yrkesundervisning m. m., på de återstående tre byråerna. Detta

skulle möjliggöras bl. a. genom begagnande av den av chefen för finansdepartementet

antydda åtgärden att anlita direkt föredragning av ärenden

genom tjänstemän i underlydande verk.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Utskottets

yttrande.

Vid bifall härtill skulle alltså antalet byråer i ecklesiastikdepartementet

ävensom antalet kanslirådsbefattningar bliva 3. För tjänstgöring å dessa

byråer hava avsetts 2 förste och 3 andre kanslisekreterare, varjämte hos

statssekreteraren liksom för närvarande skulle erfordras 1 förste kanslisekreterare.

Däremot har den hos expeditionschefen tjänstgörande andre

kanslisekreteraren synts kunna utbytas mot en extra ordinarie tjänsteman.

Därest till justitiedepartementet överflyttades ett kansliråd samt en förste

och en andre kanslisekreterare, skulle alltså två kanslirådsbefattningar

samt två förste och tre andre kanslisekreterartjänster kunna indragas.

Såsom en följd av det minskade antalet byråer skulle det bliva möjligt

att indraga en av de ordinarie kansliskrivartjänsterna. Någon vidare

minskning av den ordinarie biträdespersonalen har icke synts möjlig.

Av de ordinarie expeditionsvakterna skulle däremot en kunna indragas.

Beräkningen av de utgifter, som skola bestridas från det å departementets

stat upptagna anslaget å 33,900 kronor till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare visar nu på en summa av cirka 36,500 kronor

för år under förutsättning att den extra ordinarie personalens avlöningar

till fullo utgå från detta anslag. Till följd av tjänstledigheter och på

grund av föreskrift att vid förordnande å högre tjänst avlöningen utgår

från annat anslag (kung. nr 358/1925) har emellertid anslaget beräknats

räcka för sitt ändamål.

Med tillämpning av de regler för beräkning av anslagen till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. in., som i chefens för finansdepartementet

anförande angivits, har i staten för ecklesiastikdepartementet

från och med ingången av budgetåret 1926—1927 ansetts böra för

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. upptagas en anslagspost

av 29,400 kronor enligt följande beräkning:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ..... kronor 19,728

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................................................... » 1,128

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (häri inbegripet

arvode till bibliotekarie 1,200 kronor och till portvakt

300 kronor), högst...................................................... » 8,500

Summa förslagsanslag kronor 29,356,

vilket belopp avrundats till 29,400 kronor.

Av den ståndpunkt riksdagen intagit till förslaget om överflyttande

från ecklesiastik- till justitiedepartementet av kyrkoärenden, följer, att

den för kyrkoärendenas handläggning avsedda ordinarie personalen, 1

kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare, bör bibehållas

å ecklesiastikdepartementets stat. Med hänsyn till det betydande

arbete, som på grund av kyrkoärendenas kvarblivande i ecklesiastikdeparte
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

69

mentet alltjämt skulle komma att påvila expeditionschefen i detta departement,

har det emellertid synts utskottet nödigt, att biträde jämväl framdeles

beredes honom av 1 andre kanslisekreterare. Utskottet får därför förorda,

att antalet andre kanslisekreterarbefattningar i departementet utökas

till 5. Något amanuensbiträde åt expeditionschefen torde däremot

vid sådant förhållande icke böra beräknas.

I enlighet med vad utskottet uttalat vid behandlingen av frågan om

regeringsrättsföredragningens anordnande, torde därjämte å departementets

stat böra uppföras ytterligare 1 förste kanslisekreterare.

Vad härefter angår anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. bör utöver det av Kungl.Maj:t föreslagna beloppet medel beräknas

för avlönande av den för kyrkobyrån avsedda extra ordinarie personalen,

1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring, 2 andre amanuenser med

halvtidstjänstgöring, 1 kansliskrivare och 1 kontorsbiträde. Därjämte

synes med hänsyn till kyrkobyråns bibehållande i departementet medel

böra beräknas för fortsatt anställande av 1 extra ordinarie expeditionsvakt,

som av Kungl. Maj:t föreslagits till indragning. Å andra sidan

kan, i enlighet med vad förut anförts, anslaget minskas med avlöningen

till 1 såsom biträde åt expeditionschefen avsedd andre amanuens med

halvtidstjänstgöring.

Anslagsposten till extra befattningshavare, renskrivning m. in. torde

böra bestämmas till 11,500 kronor.

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. bör

alltså beräknas på följande sätt:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ...... kronor 31,251

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,

förslagsvis ........................................................................... » 1,827

Extra befattningshavare, renskrivning in. m., högst ...... » 11,500

Förslagsanslag kronor 44,578,

vilket belopp bör avrundas till 44,600 kronor.

Vid bifall till utskottets förslag skulle nu gällande ordinarie stat för

ecklesiastikdepartementet komma att minskas med följande befattningar,

nämligen 2 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare, 2 andre kanslisekreterare,

1 kansliskrivare och 1 expeditionsvakt. I departementet äro vakanta 1

kansliråds- samt 1 förste och 1 andre kanslisekreterartjänst. Av kansliråden

i departementet har 1 uppnått en levnadsålder, som med två år

understiger den för erhållande av pension stadgade åldern, och torde sålunda

i enlighet med av utskottet förut angivna principer böra överföras

till indragningsstat. Å övergångsstat skulle följaktligen uppföras 1 andre

kanslisekreterare, 1 kansliskrivare och 1 expeditionsvakt. Anslaget till

övergångsstaten torde böras bestämmas till 14,100 kronor.

Slutligen torde i anslutning till vad utskottet anfört i anledning av den

av herr Rydén väckta motionen II: 234 amanuensen i ecklesiastikdeparte
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

mentet Karl Harald Johannes Frisk, därest han till följd av de föreslagna

personalindragningarna går förlustig förordnande å andre kanslisekreterartjänst,

bibehållas vid den avlöning, som han för närvarande åtnjuter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

.......................................................... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
-

reglementet........................................................ —

4 kansliråd ...................................................... B 30

5 förste kanslisekreterare....................................... B 26

1 registrator ......................................................... B 22

5 andre kanslisekreterare...................................... B 21

1 kansliskrivare .................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt.......................................... B 7

2 kanslibiträden.................................................... B 7

2 expeditionsvakter ............................................... B 5

5 kontorshiträden ................................................ B 4;

b) besluta, att å övergångsstat skola från och med

den 1 juli 1926 uppföras följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 andre kanslisekreterare..................................... B 21

1 kansliskrivare ................................................... B 11

1 expeditionsvakt .................................................. B 5;

c) godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli

1926:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................................. kronor 202,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ....... » 44,600

Förslagsanslag kronor 246,700.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119. 71

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag kronor 14,100;

d) minska ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

nu ........................................................... kronor 281,600

med ..................................................... » 20,800

till ......................................................... » 260,800;

samt

e) medgiva, att, därest amanuensen i ecklesiastikdepartementet

Karl Harald Johannes Frisk till följd

av de föreslagna personalindragningarna går förlustig

förordnande å andre kanslisekreterartjänst, han må

bibehållas vid den avlöning, han för närvarande åtnjuter.

VIII.

Handelsdepartementet.

l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

7 januari 1926) att

dels från och med den 1 juli 1926 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

inom handelsdepartementet på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

.......................................................................................... —

2 kansliråd ............................................................................................. B 30

2 förste kanslisekreterare .................................................................... B 26

1 registrator ............................................................................................ B 22

2 andre kanslisekreterare ........................................................................ B 21

1 kansliskrivare ................................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt ....................................................................... B 7

1 kanslibiträde ...................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt..................................................................................... B 5

3 kontorsbiträden................................................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för handelsdepartementet att tillämpas från

och med den 1 juli 1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 102,400

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................................................... » 21,800

Handelsdepartementets

avdelning

av Kungl.

Maj:ts kansli.

Förslagsanslag kronor 124,200;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

dels oek vid bifall härtill minska det ordinarie förslagsanslaget till

handelsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 145,300

kronor, med 21,100 kronor till 124,200 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—5 i åberopade statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för handelsdepartementet upptager följande anslags
-

poster :

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 130,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................ » 3,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 11,500

Förslagsanslag kronor 145,300.

Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är bestämt på

följande sätt:

Befattning . Lönegrad

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlö
ningsreglementet.

................................................................................ —

2 kansliråd .......................................................................................... B 30

4 förste kanslisekreterare .................................................................. B 26

1 registrator ....................................................................................... B 22

3 andre kanslisekreterare .................................................................. B 21

1 kansliskrivare ................................................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt...................................................................... B 7

1 kanslihiträde.................................................................................. B 7

2 expeditionsvakter.............................................................................. B 5

3 kontorshiträden ............................................................................... B 4.

Till upprätthållande av departementets verksamhet är för löpande budgetår,

liksom förut för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925, utöver det

ordinarie anslaget anvisat ett extra anslag av 14,172 kronor. Detta belopp

är avsett till avlönande av en extra förste och en extra andre kanslisekreterare,

vilka efter upplösning av tull- och traktatkommitténs traktatavdelning

inom handelsdepartementet biträda vid beredningen av handelstraktat-

och liknande frågor.

De ordinarie kansliråden och kanslisekreterarna äro placerade till tjänstgöring

sålunda:

hos statssekreteraren och expeditionschefen: en förste kanslisekreterare;

å l:a byrån (ärenden angående handel och sjöfart): 1 kansliråd, 1 förste

och 1 andre kanslisekreterare;

å 2:a hyrån (ärenden angående industri och bergsbruk): 1 kansliråd, 2

förste kanslisekreterare, därav en föredragande för ärenden angående elektriska

anläggningar och en föredragande för tekniska ärenden, ävensom

1 andre kanslisekreterare, föredragande i regeringsrätten;

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

73

samt gemensam för departementet: 1 andre kanslisekreterare.

Åt regeringsrättsföredraganden utgår för närvarande ett tilläggsarvode

av 2,000 kronor.

Vad angår behovet av arbetskrafter i fortsättningen inom handelsdepartementet,

har departementschefen ansett, att — även efter övertagande av de

arbetsuppgifter, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle dit överflyttas från

kommunikations- och jordbruksdepartementen — departementet kunde tåla

någon minskning av nuvarande arbetskrafter, åtminstone under förutsättning

av att mera avsevärd ökning av den arbetskvantitet, som dessa nya och

handelsdepartementets nuvarande arbetsuppgifter utgjorde, icke komme att

äga rum. Sålunda syntes den förste kanslisekreterartjänst, som för närvarande

vore ledig och som på förordnande uppehölles av förutvarande

innehavaren av den från och med den 1 juli 1923 indragna extra tekniska

byråchefstjänsten, för framtiden kunna utbytas mot en sakkunnig i tekniska

frågor, avsedd för allenast halvtidstjänstgöring och med arvode av 5,000

kronor för år.

Därjämte har departementschefen ansett sig böra förorda, att den andre

kanslisekreterartjänst, vars innehavare disponerats för departementet i dess

helhet, indrages.

Den andre kanslisekreterare, som nu är föredragande i regeringsrätten,

tjänstgör till ungefär tredjedelen av arbetstiden å departementets industribyrå.

Då det synts låta sig göra att på annan tjänsteman i departementet

överflytta det arbete med beredning av konseljärenden, som nu utföres av

berörde andre kanslisekreterare, har den förändring i regeringsrättsföredragandenas

ställning, varom chefen för justitiedepartementet framlagt

förslag, ansetts möjliggöra indragning av ifrågavarande kanslisekreterartjänst.

Jämte minskning av antalet kanslisekreterare har ytterligare en förändring

avseende ifrågavarande befattningshavare ansetts böra vidtagas.

För närvarande föredragas ärenden rörande elektriska anläggningar av en

förste kanslisekreterare. Om för nu berörda uppgifter fortfarande skulle

avses en tjänsteman i sistnämnda löneställning, skulle handelsdepartementet

erhålla 3 förste och allenast 1 andre kanslisekreterare på ordinarie

stat. Då denna proportion de olika lönegraderna emellan synts mindre

lämplig, har sistberörda förste kanslisekreterartjänst ansetts böra utbytas mot

en andre kanslisekreterarbefattning, vars innehavare emellertid med hänsyn

till föredragningsskyldigheten synts böra tilldelas ett tilläggsarvode från

anslaget till icke-ordinarie befattningshavare av förslagsvis 1,200 kronor

för år. En dylik anordning stode i överensstämmelse med ett av 1923 års

riksdag godkänt förfarande beträffande extra föredragande i ecklesiastikdepartementet.

Å statssekreterarens och expeditionschefens avdelning skulle liksom för

närvarande erfordras en förste kanslisekreterare. För tjänstgöring å byråerna

hava avsetts en förste och två andre kanslisekreterare.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 71 höft. (Nr 119.) 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Sammanlagda antalet ordinarie tjänster i kanslisekreterargraderna i

departementet skulle alltså bliva 4, varav 2 förste och 2 andre kanslisekreterare.

Beträffande den ordinarie biträdespersonalen föreslås icke någon ändring

i den nuvarande staten. Av de ordinarie expeditionsvakterna har däremot

en ansetts kunna indragas.

Den å departementets stat upptagna posten för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. slutar för närvarande å 11,500 kronor. I

denna post är nu avsett att ytterligare skola inberäknas dels arvode av

5,000 kronor till en sakkunnig i tekniska frågor, dels tilläggsarvode av

1,200 kronor till en andre kanslisekreterare med viss föredragningsskyldighet,

dels ock arvode till erforderligt amanuensbiträde åt föredraganden

i regeringsrätten. Med hänsyn härtill och med tillämpning av de regler

för beräkning av anslagen till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

m. m., som chefen för finansdepartementet angivit i sitt anförande

rörande de allmänna riktlinjerna för departementsorganisationen, har i

staten för handelsdepartementet från och med ingången av budgetåret

1926—1927 för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

föreslagits till upptagande en anslagspost av 21,800 kronor enligt följande

beräkning:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän (2 förste amanuenser,

därav en heltids- och en halvtidstjänstgörande, 2 andre amanuenser, därav

en heltids- och en halvtidstjänstgörande, och 1 extra ordinarie kontors
biträde),

högst ......................................................... kronor 14,409

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................................... » 849

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (arvode till

föredragande för tekniska ärenden av 5,000 kronor, särskilt

arvode av 1,200 kronor till en andre kanslisekreterare

med föredragningsskyldighet och tillfälliga biträden

m. m. 300 kronor), högst .................................................... * 6,500

Summa förslagsanslag kronor 21,758,

vilket belopp avrundats till 21,800 kronor.

Anslaget till departementets verksamhet för nästkommande budgetår har

beräknats på följande sätt:

En extra förste kanslisekreterare å traktatav-

G rund- avlöningar

Avlönings-

förhöjningar

Summa

delningen .........................................................

En extra andre kanslisekreterare å traktatav-

8,124

936

9,060

delningen....................................................

6,048

768

6,816

Förslagsanslag kronor 14,172 1,704 15,876,

eller i avrundat tal 15,900 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

75

Utskottet har vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie

stat för handelsdepartementet icke kunnat undgå att finna densamma upptaga

en jämförelsevis talrik personal, ett förhållande som framträder särskilt

skarpt, då i betraktande tages, att den av Kungl. Maj:t avsedda överflyttningen

av rätt betydande grupper av ärenden från jordbruksdepartementet

till handelsdepartementet genom riksdagens beslut i saken för

närvarande förfallit. Detta oaktat har utskottet, vid det förhållande att

nytt förslag om ändrad fördelning av ärendena mellan departementen,

eventuellt angående ny departementsindelning, torde inom en nära framtid

kunna förväntas, icke velat motsätta sig, att Kungl. Maj:ts förslag nu

godkännes med det tillägg att, i enlighet med vad utskottet anfört i fråga

om regeringsrättsföredragningens ordnande, ytterligare 1 förste kanslisekreterare

bör uppföras å staten.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag med den av utskottet sålunda angivna

ändringen komma följande ordinarie befattningar i departementet

att indragas, nämligen 1 förste kanslisekreterare, 1 andre kanslisekreterare

och 1 expeditionsvakt. Då 1 förste kanslisekreterartjänst i departementet

för närvarande är vakant, torde å övergångsstat böra uppföras allenast

1 andre kanslisekreterare- och 1 expeditionsvakttjänst. Anslaget till

övergångsstaten bör beräknas till 10,200 kronor.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande beräkningen av anslaget till

departementets verksamhet har utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka.

Återkommande till sistnämnda anslag under nästföljande punkt

får utskottet alltså nu hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i han
-

delsdepartementet på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode

enligt 5 § i avlöningsreglementet ................. —

2 kansliråd................................................ B 30

3 förste kanslisekreterare ...................................... B 26

1 registrator ........................................................ B 22

2 andre kanslisekreterare ................................ B 21

1 kansliskrivare............................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ...................................... B 7

1 kansli bi träde................................................... B 7

1 expeditionsvakt .............................................. B 5

3 kontorsbiträden .................................................. B 4;

b) besluta, att å övergångsstat skola från och med den

1 juli 1926 uppföras följande befattningar, nämligen:

Utskottets

yttrande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

Befattning Lönegrad

1 andre kanslisekreterare...................................... B 21

1 expeditionsvakt .............................................. B 5;

c) godkänna följande ordinarie stater för handelsdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli

1926:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 112,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 21,800

Förslagsanslag kronor 133,800;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................... kronor 10,200;

samt

d) minska ordinarie förslagsanslaget till handelsdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

nu .......................

....................... kronor 145,300

med.............................

........................... » 1,300

till ...............................

.......................... » 144,000.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

7 januari 1926) att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra förslagsanslag av 15,900 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa

att riksdagen må till upprätthållande av handelsdepartementets

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15.900 kronor.

Stockholm den 7 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

77

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.

Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin,

J. G. Walles, J. Jeansson och C. Johansson i Hälsingborg;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i

Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i

Kullenbergstorp, A. A.son Törnkvist i Karlskrona, J. Jönsson i Revinge, B■ F:son Holmgren,

S. J. Karlsson i Nynäshamn och O. E. F. Järte.

Reservationer:

vid avd. I (de allmänna grunderna för förslaget)

av herrar 0. Olsson, J. G. Walles, C. Johansson i Hälsingborg, L. J.

Carlsson-Frosterud och 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilka ansett, att utskottet

bort i huvudsak tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag beträffande föredragningen

i regeringsrätten

vid avd. V (kommunikationsdepartementet) punkt l:o av herr S. H. Kvarnzelius,

O. Olsson, J. G. Walles, A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i

Falun och L. J. Carlsson-Frosterud, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande i staten av 1 expeditionschef och 2

kansliråd och på grund härav i departementets stat upptaga förslagsanslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 143,000 kronor och sammanlagda

förslagsanslaget till ordinarie avlöningsstaten till 166,700 kronor samt i anledning

härav minska ordinarie förslagsanslaget till kommuniktionsdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 189,300 kronor, med 9,700

kronor till 179,600 kronor;

av herrar A. C. Lindblad, O. Olsson, J. G. Walles, C. Johansson i

Hälsingborg, C. R. Jansson i Falun och L. J. Carlsson-Frosterud, vilka

ansett, att de å sid. 21 förekommande styckena

»Utskottet har icke — — — erfarenhet.

Utskottet anser — — — visst departement»,

bort utbytas mot följande uttalande;

»Mot vad sålunda föreslagits, har utskottet icke funnit anledning till

erinran.»

8

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 71 höft. (Nr 119.)

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

av herrar 0. Olsson, J. G. Walles, C. Johansson i Hälsingborg, A. Anderson

i Råstock, C. R. Jansson i Falun och L. J. Carlsson-Frosterud,

vilka ansett, att den i sista stycket å sid. 24 förekommande meningen:

»Föredraganden i sistnämnda departement synes även kunna ombesörja

föredragningen i jordbruksdepartementet»

bort ur motiveringen utgå;

av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A.

Hallin, J. Jeansson, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,

B. F.son Holmgren och O. E. F. Järte, vilka ansett, att det å sid. 27

förekommande uttalandet om rätt för Kungl. Maj:t att överföra högst 7

befattningshavare på indragningsstat bort utgå och motiveringen i dessa

delar således erhålla följande lydelse:

»Beträffande härefter frågan — — — följande sätt.

samtliga de — — — stadgade åldern.

Enligt vad — — — departement.

Departementschefen har med utgångspunkt (sid. 28)---»

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen m. m. jämte i ämne s. 1 i texten