Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1926-05-07 · 78 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 77 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
1
Nr 119.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1926 kl. 4 e- m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Särskilda avdelningen.)
I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1926—1927 har till behandling
upptagits frågan om besparingar genom personalindragningar
m. fl. åtgärder inom statsdepartementen. Därvid har dels i det under
rubrik »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» statsverkspropositionen
bifogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag chefen
för finansdepartementet lämnat en redogörelse för de allmänna grunder,
enligt vilka berörda besparingsåtgärder enligt hans mening borde genomföras,
dels ock i vederbörande punkter under de olika huvudtitlarna framlagts
i enlighet med dessa allmänna grunder utarbetade förslag till stater
och anslagsberäkning. I anslutning till denna uppställning av ärendet
behandlar utskottet i detta utlåtande först Kungl. Maj:ts förslag i avseende
å de allmänna riktlinjerna för de ifrågavarande besparingsåtgärderna
och därefter staterna och anslagen för de särskilda departementen
med undantag av utrikesdepartementet, beträffande vilket särskilt utlåtande
kommer att avgivas, samt jordbruksdepartementet, vilket enligt
grunderna för remissen av statsverkspropositionen icke tillhör statsutskottets
handläggning. I ärendet väckta, till utskottet remitterade motioner
upptagas i sammanhang härmed till behandling under vederbörande
punkter.
I.
De allmänna grunderna för förslaget.
I punkt 1 under berörda rubrik »för flere huvudtitlar gemensamma
frågor» har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna de av chefen för finansdepartementet förordade grunder
i fråga om sättet för genomförandet av indragningen av övertaliga befattningar
vid statsdepartementen;
dels besluta, att de befattningshavare, som i enlighet med förenämnda
■Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 71 höft. (Sr 119 .)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Decentralisation
och direkt
föredragning.
grunder överföras till allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet,
skola vara berättigade att åtnjuta lön enligt avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451), dock med skyldighet för dem att, i den
händelse de efter förflyttning till indragningsstaten erhålla annan ordinarie
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna
å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika med
de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten
överstiga berörda nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de
senare svarande avdrag;
dels medgiva, att lön och vikariatsersättning till icke-ordinarie tjänsteman,
som uppehåller ordinarie befattning, å vilken avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) är tillämpligt, må, där särskilt anslag till
vikariatsersättning icke är för vederbörande verk anvisat, utgå från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsreglementet den 22
juni 1921 (nr 451) 5 § 1 och 2 mom. ävensom i den vid reglementet
fogade tjänsteförteckningen vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens
genom fastställande av vederbörande personalstater eller eljest
meddelade beslut.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1—31 i åberopade statsrådsprotokollet.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen, efter att
i korthet hava redogjort för besparingsarbetets bedrivande inom statsförvaltningen
under senare hälften av sistlidet år, omförmält, hurusom utredningen
i första hand ansetts höra inriktas på statsdepartementen och
därvid framhållit, att han icke ansett sig i detta sammanhang böra ingå
på någon omorganisation av den centrala förvaltningen i riktning mot
en sådan departementalreform, som på sin tid förordades av de s. k.
departementalkommitterade i betänkande den 31 december 1912. Härefter
yttrar departementschefen i denna fråga följande:
»Även om alltså en mera genomgripande omdaning av centralförvaltningen
i förevarande sammanhang lämnats ur sikte, har dock av undersökningen
framgått, att en minskning av statsdepartementens arbetskrafter kan
underlättas genom mindre förskjutningar mellan departementen och vissa
centrala ämbetsverk. I sådant syfte synes höra genomföras såväl viss decentralisering
av mindre betydande ärendesgrupper från Kungl. Maj:t till vederbörande
ämbetsverk som ock någon utsträckning av den redan delvis tillämpade
anordningen med föredragning i statsrådsberedningen genom tjänsteman,
som i vederbörande ämbetsverk handlagt respektive ärende.
Vad särskilt decentraliseringen angår, bör denna begränsas till sådana
ärenden, som redan på ett förberedande stadium behandlas av centralt ämbetsverk.
Att förflytta avgörandet från Kungl. Maj:t till myndighet, som
eljest ej skulle taga befattning med ärendet ifråga, skulle ej vara förenat
med någon nämnvärd besparing. Då vidare decentralisering ej bör vidta
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
3
gas beträffande ärenden, vari den av vederbörande myndighet företagna
prövningen sker ur synpunkter vitt skilda från dem som böra tillvaratagas
inom statsdepartementen, måste decentraliseringen bliva tämligen
begränsad.
Beträffande härefter den direkta föredragningen genom tjänstemän från
vederbörande ämbetsverk, måste även denna givas en ganska inskränkt omfattning.
Ur rent praktiska synpunkter måste nämligen en dylik anordning
begränsas till ärendesgrupper av ensartad natur, där vederbörande föredragande
ej representerar en alltför speciell fackkunskap liksom ej heller utpräglade
verksintressen.
De mera viktiga ärendesgrupper, i fråga om vilka decentralisering eller
direkt föredragning förutsättes komma att äga rum, lära under vederbörande
huvudtitlar komma att angivas av respektive departementschefer. Emellertid
kan även ifrågasättas decentralisering av vissa för hela förvaltningen
gemensamma ärendesgrupper, exempelvis frågor om tjänstledigheter, förordnanden
och dylikt ävensom vissa avlöningsärenden. Härtill torde man
likväl ej kunna taga ställning förrän i samband med granskningen av de
centrala ämbetsverken.»
Departementschefen angiver härefter sin ståndpunkt till frågan om möjligheten
att minska departementens antal och de omgrupperingar av departementens
arbetsuppgifter, som inom ramen av det nuvarande antalet departe"
ment synts honom böra genomföras. Förslaget härutinnan går ut på dels
ett utökande av handelsdepartementets verksamhetsområde dels ock över"
flyttande av kyrkoärendena från ecklesiastik- till justitiedepartementet. Riksdagen
har emellertid numera dels fattat beslut om avslag å Kungl. Maj:ts
i proposition nr 12 framlagda förslag till lag om statsdepartementen dels
ock lämnat utan erinran statsutskottets i memorial nr 61 gjorda uttalande
att frågan om ändrad indelning av departementens verksamhetsområden
genom riksdagens berörda beslut förfallit. På grund härav lärer någon
närmare redogörelse för departementschefens i nu förevarande statsrådsprotokoll
angivna ställning till berörda frågor icke här erfordras.
Härefter behandlas vissa för de ifrågasatta omläggningarna inom departementsorganisationen
gemensamma spörsmål och anför departementschefen i
sådant avseende följande:
»Härvid anhåller jag först att få något uppehålla mig vid frågan, huruvida
de olika statsdepartementen fortfarande böra betraktas såsom skilda
ämbetsverk eller om ej en omläggning borde ske i riktning mot en mera
enhetlig organisation av Kungl. Maj:ts kansli. Jag bortser då från utrikesdepartementet,
som på grund av sambandet med utrikesrepresentationen
intar en särställning. En sådan omläggning skulle vara av betydelse för
ett ändamålsenligt utnyttjande av befattningshavarna, i det att därigenom
önskvärda personalomflyttningar departementen emellan skulle underlättas.
Anordningen skulle emellertid även vara till direkt fördel för personalen,
enär därigenom befordringsförhållandena skulle utjämnas. Under det nuvarande
systemet, då departementen betraktas såsom för sig avgränsade enheter,
komma nämligen befordringarna att nästan undantagslöst ske inom det
departement, där den första anställningen vunnits.
Ifrågasatt omgruppering
av
departementens
arbetsuppgifter.
Böra departementen
betraktas
såsom skilda
ämbetsverk
eller icke ?
4
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Därest man ville fullt konsekvent genomföra den nu antydda omläggningen,
borde för hela Kungl. Majds kansli gemensamma anslag uppföras
å en huvudtitel, i så fall lämpligast justitiedepartementets. Härav skulle
då följa, att befattningshavarna formellt ansåges sortera under nämnda
departement och att chefen för justitiedepartementet bleve föredragande i
fråga om alla utnämningar inom kansliet.
Sistberörda konsekvens visar emellertid hän på de svårigheter, som skulle
vara förbundna med en fullt genomförd sammanslagning. Särskilt i ögonen
fallande framträder olägenheten av att sådana tjänstemän som statssekreterare
och expeditionschefer skulle förordnas på föredragning av chefen för
annat departement än det, vari de vore avsedda att tjänstgöra. Men även
i fråga om andra utnämningar torde anordningen komma att visa sig mindre
lycklig. Ur budgetsynpunkt kunna jämväl erinringar riktas mot en på
antytt sätt fullt genomförd omläggning. Det måste nämligen anses såsom
mindre lämpligt, att icke kostnaderna för varje statsdepartement kunna
omedelbart utläsas under vederbörande huvudtitel.
Det vill emellertid synas, att de fördelar, som skulle stå att vinna genom
ett formellt sammanförande av kanslipersonalen på en enda stat, i det
väsentliga skulle kunna ernås jämväl med mindre avvikelser från den nuvarande
anordningen. En sådan lösning synes kunna ske enligt i huvudsak
följande riktlinjer.
Särskilda stater för de olika departementen bibehållas. Tjänstemännen
utnämnas ej till befattning i visst departement utan allenast till kansliråd,
förste kanslisekreterare o. s. v., dock att i de fall då befattning av enahanda
slag förelinnes i andra ämbetsverk utnämning sker till exempelvis »registrator
i statsdepartement». Utnämning sker på föredragning av respektive genom
beslut av chefen för det departement, vari befattningshavaren är avsedd att
tjänstgöra. Samtidigt med utnämningen meddelas förordnande för vederbörande
att tillsvidare tjänstgöra i angivet departement.
Innan befattning tillsättes, bör prövas, om ledig befattning är behövlig
inom det departement, där den avgångna befattningshavaren tjänstgjort,
eller om överflyttning mellan departementen bör äga rum. Därest under
löpande budgetår verkställes omflyttning av befattning departementen emellan,
bör, i anslutning till vad i liknande fall förut tillämpats, intill dess vederbörlig
ändring i personalstaten vidtagits, lönen för tjänsten i fråga avföras
bland utgifterna för det departement, varifrån överföringen skett.
Efter en omläggning på nu angivet sätt av departementsbefattningarnas
ställning torde önskemålen om underlättande av personalförflyttningar mellan
departementen bliva tillräckligt tillgodosedda.
Ordnandet av I nära samband med det nu behandlade ämnet står frågan om ett lämprekrytermgen
ordnande av rekryteringen inom Kungl. Maj:ts kansli.
1menten6 Till att börja med torde antagningen av amanuensaspiranter böra regle
ras
enhetligt, över ansökningar om anställning skulle sålunda lämpligen
yttrande kunna avgivas av en särskild nämnd, bestående av vissa statssekreterare
och expeditionschefer. Avgörandet skulle givetvis ligga hos
vederbörande departementschef. Efter det anställning i Kungl. Maj:ts kansli
erhållits, bör amanuensaspirant beredas tillfälle till något mera mångsidig
tjänstgöring än som kan erhållas inom ett enda departement. Under aspiranttiden
synes fördenskull förflyttning böra ske mellan olika departement. En
sådan anordning skulle icke blott bliva till gagn för tjänstemännens användbarhet
på olika poster inom kansliet utan den skulle även vara av be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
5
tydelse för erhållande av ett mera mångsidigt bedömande av aspiranternas
lämplighet för fortsatt anställning.
Inrättas en på antytt sätt sammansatt antagningsnämnd, bör denna även
avgiva yttrande, huruvida amanuensaspirant bör bibehållas i departementst.
jänst. Det bör ligga i såväl aspiranternas eget som departementens intresse,
att efter en viss tids provtjänstgöring tages under särskild omprövning,
huruvida vederbörande bör beredas fortsatt anställning eller entledigas.
Samtidigt som man finge ofrånkomlig anledning att inom departementen
taga ställning till frågan om aspiranternas användbarhet, skulle man härigenom
för aspiranterna själva undanröja oberättigade förhoppningar på
framtida ordinarie anställning. Fördelarna av ett klarläggande i detta avseende
vid en relativt tidig tidpunkt torde framstå i tydlig dager.»
Härefter upptager departementschefen behandlingen av de tilltänkta De ifrågasätta
Omläggningarnas innebörd för särskilda tjänstemannagrupper, därvid depar- ningarnäs
tementschefen även i detta sammanhang lämnat förhållandena inom utrikes- innebord för
departementet åsido, beroende på detta departements säregna organisation. tjänstemannaHärutinnan
har departementschefen anfört följande: grupper.
»Jag vill först beröra en för Kungl. Maj:ts kansli i dess helhet gemensam
fråga, som i viss mån ansluter sig till den nyss avhandlade anordningen
i fråga om kanslitjänstemännens lösande från bundenheten vid visst
statsdepartement. Denna fråga gäller regeringsrättsföredragandenas ställning.
Ämnet torde komma att närmare utvecklas av chefen för justitiedepartementet
i samband med äskande av anslag för ändamålet, vadan jag
här endast skall antyda frågans allmänna innebörd för personalförhållandena
i departementen.
Enligt den tilltänkta organisationen av föredragningen i regeringsrätten
skola samtliga föredragande hädanefter tillsättas allenast på förordnande
samt inordnas under justitiedepartementet. Förstnämnda omläggning innebär,
att de kanslirådsbefattningar, som nu äro avsedda för föredragande i
regeringsrätten, kunna indragas. I stället bör tillkomma ett antal förordnade
tjänstemän, för vilka föreslås en löneställning motsvarande extra byråchefs.
Sammanförandet av samtliga föredragande inom justitiedepartementet
föranleder, att under de övriga departementen icke behöver göras framställning
angående befattningar för ifrågavarande ändamål, i annan mån
än som föranledes därav, att för regeringsrättsföredragandena erforderliga
biträden böra uppföras å vederbörande departements stater, då ärendena
alltjämt skulle förberedas inom vederbörande departement.
Men även av andra anledningar föreslås minskning i antalet kansliråd.
Det torde få anses obestridligt, att den organisation av Kungl. Maj:ts
kansli, som genomfördes 1917 och som i samband med den nya departementsindelningen
1920 i vissa delar utvidgades, på grund av erfarenheten
av kristidens arbetsbörda tilltogs efter större mått än som enligt numera
vunnen erfarenhet är nödvändigt. Detta gäller särskilt den ökning i antalet
byråer, som skedde inom flertalet departement. Genom att i full utsträckning
taga de å byråerna placerade förste kanslisekreterarna i anspråk
för föredragning av vissa grupper av ärenden synes det i allt fall vara
möjligt att nu minska antalet byråer och därmed antalet byråchefer. Det
nu föreliggande förslaget bygger ock därpå, att förste kanslisekreterarna
skola, i den mån de ej placeras såsom biträde åt vederbörande statssekreterare,
i full utsträckning utnyttjas för föredragning å respektive byråer.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Därest på sätt nu antytts förste kanslisekreterare avses allenast för tjänstgöring
såsom föredragande och hos statssekreterare, kan även antalet av
dessa tjänster nedsättas.
Andre kanslisekreterarbefattningarna kunna jämväl minskas i antal, bland
annat av den anledningen att regeringsrättsföredragandena torde kunna
åtnöjas med amanuensbiträde, i den mån kvalificerat arbetsbiträde skall
anvisas dem. Men även i övrigt lärer någon minskning i antalet andre
kanslisekreterare kunna äga rum.
Vad angår de för kvinnliga innehavare i första hand avsedda tjänsterna,
kommer den sammanslagning av byråer, som i vissa departement förutsättes
skola äga rum, att medföra möjlighet till någon personalminskning.
För arbetets jämna gång har det befunnits önskligt, att å varje byrå förefinnes
någon befattningshavare i biträdesgraderna — för diarieföring, utförande
av omedelbart erforderliga utskrifter m. m. Sammanföras vissa
byråer, blir behovet av nu nämnd personal mindre utan att likväl den
för gemensam användning avsedda personalen behöver ökas i motsvarande
omfattning. Att i större omfattning minska antalet kansli- och kontorsbiträdesbefattningar
torde icke vara någon ekonomiskt riktig åtgärd, enär
förefintligheten av dylik arbetskraft möjliggör begränsning av antalet högre
avlönade befattningar.
I syfte att genom ett rationellt utnyttjande av personalen möjliggöra
viss besparing i fråga om kostnaderna särskilt för renskrivning har emellertid
tagits under övervägande en anordning med gemensam central för
renskrivning, avsedd i första hand för de till kanslihuset förlagda departementen.
Inrättandet av en skrivcentral skulle sannolikt medföra ej oväsentlig
minskning i användningen av såväl statens reproduktionsanstalt som
privata renskrivningsbyråer. Något förslag till organisation av skrivcentralen
lärer i förevarande sammanhang ej behöva framläggas utan torde
Kungl. Maj:t få framdeles förordna om den personalomflyttning, som för
möjliggörande av den ifrågasatta anordningen må finnas erforderlig. Det
torde böra framhållas, att, därest på antytt sätt en ej obetydlig personalgrupp
kan avses uteslutande för renskrivning, den för närvarande inom
statsdepartementen outnyttjade skrivbiträdesgraden bör här komma till användning.
Jämväl i fråga om expeditionsvaktspersonalen böra vissa indragningar
komma till stånd. I regel torde inom varje departement någon ordinarie
eller extra expeditionsvaktsbefattning kunna undvaras. En viss centralisering
av den för budskickning använda vaktpersonalen bör ävenledes
kunna komma i fråga. Sker så, torde man vid framtida nyantagning av
personal av nu ifrågavarande slag böra i viss omfattning övergå till att
anställa yngre, speciellt för budskickning lämpad icke-ordinarie personal.
För anställning såsom expeditionsvakt synes framdeles böra uppställas en
allmän fordran på färdighet i maskinskrivning.
Beträffande härefter de icke-ordinarie befattningshavarna har jag redan
vidrört frågan om rekryteringen av amanuenspersonalen. Vad amanuenstjänsterna
i övrigt angår, torde ej i förevarande sammanhang finnas anledning
att vidtaga någon direkt begränsning av det nuvarande antalet, bland
annat med hänsyn till den förut berörda förändringen i fråga om biträdena
åt regeringsrättsföredragandena. Då i framtiden avgång bland den nu förefintliga
amanuenspersonalen äger rum, synes man emellertid böra i varje
särskilt fall undersöka lämpligheten av att ersätta amanuensbefattning med
kansliskrivare- eller kanslibiträdestjänst, därvid självfallet bör iakttagas, att
Statsutskottets utlåtande Nr 119. 7
det för säkerställande av rekryteringen erforderliga antalet amanuenser bibehålies.
»
I detta sammanhang har departementschefen upptagit till behandling frågan
om viss omläggning beträffande beräkningen av anslagen till såväl amanuenser
som övrig icke-ordinarie personal.
Under de olika departementens stater äro nu upptagna särskilda anslagsposter
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Å dessa
poster skola avföras löner till såväl extra ordinarie tjänstemän som extra
befattningshavare ävensom övertidsersättning till ordinarie och ickeordinarie
personal, kostnader för läkarvård till sistnämnda personal m. m.
Då anslagsposterna i fråga äro upptagna såsom begränsade anslag, hava
betydande olägenheter vållats därav, att lönerna till extra ordinarie
tjänstemän automatiskt stegras på grund av intjänade avlöningsförhöjningar.
Sistberörda förhållande har tidigare varit föremål för uppmärksamhet.
I utlåtande den 19 juni 1925 över då föreliggande förslag till nya avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen
har sålunda statskontoret upptagit denna fråga till behandling
och därvid anvisat två utvägar för frågans lösning: antingen att utbryta
avlöningen till extra ordinarie personal och låta denna utgå från
särskilt förslagsanslag — i vilket fall Kungl. Maj:t borde bestämma antalet
befattningshavare och lönegraderna — eller ock att för avlöningsförhöjningar
uppföra särskilt förslagsanslag å varje verks stat. I sammanhang
med utfärdandet av berörda avlöningsbestämmelser kunde ej
några ändringar beträffande anslagsbehandlingen vidtagas. Då nu nya
stater skola uppgöras för Kungl. Maj:ts kansli, har det emellertid synts
departementschefen vara lämpligt, att rättelse åvägabringas. Den lämpligaste
lösningen har synts departementschefen vara följande.
Anslagsmedlen till icke-ordinarie befattningshavare skulle anvisas å departementets
stat såsom en enda anslagspost av förslagsanslags natur. Beloppet
i fråga sönderfaller normalt i följande underavdelningar:
grundlöner till extra ordinarie tjänstemän,
avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän,
extra befattningshavare, renskrivning m. m.
Det för grundlöner bestämda beloppet borde icke få överskridas. Beloppet
skulle fastställas på grundval av det normala behovet av amanuenser och
övrig extra ordinarie personal samt beräknas efter lägsta löneklassen inom
lönegraden. För amanuenser syntes man härvid böra välja två bestämda
så att säga normala lönegrader. Efter närmare övervägande har härvid
befunnits lämpligt att för andre amanuenser räkna med placering i 15:e
lönegraden och för förste amanuenser efter 17:e lönegraden, d. v. s. den näst
högsta lönegrad — och för förste amanuenser jämväl den lägsta — som
i regel tillämpas. Inom det belopp, som sålunda framkomma, borde likväl
vederbörande departement äga att verkställa lönegradsplaceringen på sätt
Omläggnitig
beträffande,
beräkningen
av anslagen
till amanuenser
och övrig
icke-ordinarie
personal.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Ändrad uppställning
av
departementens
stater.
befunnes lämpligast. Hinder borde ej heller möta att i stället för extra
ordinarie tjänstemän från denna post avlöna extra befattningshavare, till
vilka enligt gällande bestämmelser avlöningsförhöjning ej finge utgå.
Den andra underposten, för avlöningsförhöjningar till extra ordinarie
tjänstemän, borde vara av förslagsanslags natur. Beloppet syntes ej behöva
beräknas efter mera än en avlöningsförhöjning, särskilt som det även i
framtiden vore att förvänta, att besparingar skulle uppstå å anslaget till
avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare i dess helhet, på grund av
vikariat å ordinarie tjänster.
Den tredje posten slutligen borde däremot vara begränsad. Härifrån
skulle bestridas alla kostnader för extra befattningshavare och tillfällig
personal, för övertidsersättning, läkarvård m. in. Under denna post borde
ock hänföras de särskilda utgifter för renskrivning och tillfälliga biträden,
som för närvarande avfördes å vissa huvudtitlars allmänna expensanslag.
För att få verklig jämförbarhet mellan de olika departementens
anslag syntes det nämligen vara riktigast, att i de fall, då inom ett departement
förekomme anlitande av statens reproduktionsanstalt eller enskilda
skrivbyråer för utskrifter av utgående expeditioner m. m., kostnaderna härför
beräknades å departementets stat. Dessa kostnader borde på förhand
begränsas, liksom nu skedde genom att expensanslagen av Kungl. Maj:t uppdelades
på vederbörande departement och ämbetsverk. Skulle på grund av
särskilda undantagsförhållanden något år brist komma att uppstå å förevarande
anslagspost, syntes Kungl. Maj:t ej sakna möjlighet att bereda
erforderlig fyllnad från vederbörande huvudtitels anslag till extra
utgifter.
Departementschefen har härefter berört en annan fråga, som är av allmän
betydelse för uppställningen av departementens stater.
För ett vart departement finnes för närvarande en särskild anslagspost för
vikariatsersättningar, på sätt tillämpas beträffande nyreglerade verk i allmänhet.
Dessa poster blevo vid löneregleringen 1921 endast överslagsvis uppskattade,
då fasta hållpunkter för en verklig beräkning saknades, r.Vikariatsans
lagen hava ock visat sig bliva i hög grad ojämnt belastade. Enligt vad
statsrådsprotokollet utvisar, sammanhänger detta delvis med följande förhållande.
I enlighet med medgivande av 1922 års riksdag föreskrev Kungl. Maj:t
genom kungörelse den 15 juni 1922 (nr 370), att kostnad för lön till ickeordinarie
befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen, vilken såsom
vikarie uppehölle ordinarie tjänst, finge bestridas, till den del lönen
icke överstege vad den ordinarie tjänstemannen under ledigheten avstode,
från i vederbörande stat upptagen anslagspost till avlöningar till ordinarie
tjänstemän och till överskjutande del från anslagsposten till vikariatsersättningar.
På grund av denna bestämmelse har, då icke-ordinarie befattningshavare
förordnats att uppehålla ordinarie tjänst, vikariens avlöning
icke till någon del utgått från anslagsposten till icke-ordinarie per
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
9
sonal utan bestritts antingen från posten till ordinarie tjänstemäns avlönande
eller från vikariatsersättningsposten. Detta förhållande förklarar,
att anslagsmedlen till icke-ordinarie befattningshavare räckt till för sitt
ändamål trots de automatiskt inträdande avlöningsförhöjningarna. Den
klyvning å olika anslagsposter av avlöningen till icke-ordinarie tjänstemän
under vikariat å ordinarie tjänst, som i vissa fall följde av förenämnda
kungörelse, var emellertid förbunden med olägenheter ur redovisningssynpunkt,
vadan Kungl. Maj:t i kungörelse den 26 juni 1925 (nr
358) förordnade, att i dylika fall vikarie tillkommande lön, liksom vikariatsersättning,
i sin helhet skulle bestridas från vikariatsanslaget.
Redan på grund av kungörelsen den 15 juni 1922 hava vikariatsanslagsposterna
i allmänhet kommit att avsevärt överskridas. Såge man på departementens
vikariatsanslag under budgetåret 1924—1925, hade utgifterna
i fleralet fall uppgått till belopp ungefär dubbelt så stort som anslaget.
Genom besparing å avlöningsposterna för ordinarie tjänstemän hade dock
sammanlagt uppstått behållning för samtliga departement, delvis ganska
betydande. Den genom kungörelsen den 26 juni 1925 vidtagna ändringen
innebure, att ytterligare någon del av vikariatskostnaderna överflyttades från
anslagsposterna till ordinarie tjänstemän till vikariatsanslagen.
Då belastningen å vikariatsersättningsposterna uppenbarligen alltid bleve
synnerligen ojämn och vore omöjlig att på förhand beräkna och då numera
anslagsposterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän vore förslagsanslag,
har det synts departementschefen vara det mest rationella, att samtliga vikariatskostnader
för uppehållande av ordinarie befattningar bestredes från
anslagsmedlen för avlönande av ordinarie tjänstemän, varvid särskild anslagspost
för vikariatsersättningar ej längre skulle erfordras. Någon höjning
av anslagsposterna till avlöningar behövde ej av sådan anledning vidtagas,
beroende dels därpå att under tjänstledigheter för ordinarie tjänstemän besparing
uppstode, dels ock därpå att den för närvarande tillämpade grunden
för beräkningen av de ordinarie avlöningsanslagen i allmänhet syntes
föranleda, att i verkligheten något överskott uppstode.
Därest man nu ginge in för att beträffande departementen slopa vikariatsersättningsanslagen,
borde man även beträffande de till allmänna civilförvaltningen
hörande ämbetsverken övergå till samma system. Denna förändring
borde emellertid ej genomföras förrän i samband med de ändringar
av staterna i övrigt, vilka kunde föranledas av besparingsarbetets utsträckande
till ämbetsverken i allmänhet. Departementschefen har emellertid
ansett sig böra förutskicka, att även för närvarande i vissa fall särskilda
vikariatsanslag för nyreglerad personal saknades. Sålunda vore ej för högsta
domstolen och regeringsrätten upptaget något vikariatsanslag, ehuruväl här
kunde ifrågakomma vikariatsersättning för expeditionsvaktspersonalen. Liknande
vore förhållandet beträffande civil personal å vissa militära anstalters
stater.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Övergången
till den nya
organisationen.
Vad övergången till den nya organisationen beträffar, tiar departementschefen,
som av förut nämnda skäl givetvis även härvid bortsett från utrikesdepartementet,
anfört följande:
»De båda huvudalternativ för övergången, mellan vilka man har att
välja, äro dels att nu allenast fatta principbeslut om den framtida organisationen
samt låta genomförandet bero på inträffande ledigheter bland den
nuvarande personalen och dels att omedelbart försätta all övertalig personal
på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Mellan dessa båda ytterlighetslösningar
kunna emellertid tänkas olika mellanstadier.
Fördelen med den förra lösningen skulle väsentligen vara, att övergången
komme att bliva mera mjuk och att under övergångstiden den nuvarande
personalen komme att i full utsträckning utnyttjas. Men denna lösning är
även förbunden med olägenheter.
Därest man nu vidtager de åtgärder i fråga om decentralisering m. m.,
som förutsättas för organisationens beskärande, skulle ett bibehållande tillsvidare
av större personal än behovet oundgängligen kräver med tämlig
visshet förorsaka svårigheter, då vid framdeles inträffande avgång bland
den ordinarie personalen befattning ej skulle få återbesättas, oaktat förändring
i arbetsuppgifterna samtidigt ej inträtt. Skulle den ordinarie personalen
tillsvidare bibehållas i tjänst, måste detta ock utöva ett betänkligt
inflytande på de icke-ordinarie befattningshavarnas anställningsförhållanden.
Bortsett frän att viss icke-ordinarie personal ej torde kunna bibehållas i
tjänst utan måste entledigas, skulle för den kvarstående personalen möjligheterna
till förordnande å ordinarie tjänst ävensom befordran till dylik
tjänst komma att för avsevärd tid försvinna, ett förhållande som givetvis
skulle verka i hög grad deprimerande. Ännu betänkligare skulle vara, att
all rekrytering praktiskt taget komme att avstanna, varigenom personalomsättningen
skulle förryckas och stora ojämnheter däri uppstå. Även ur
förvaltningens egen synpunkt skulle fördenskull ett successivt genomförande
av indragningarna bliva till allvarlig skada.
På grund av vad nu anförts, flnner jag övervägande skäl tala för, att
man söker genomföra omläggningarna omedelbart och i ett sammanhang.
Även om man i huvudsak stannar för denna lösning, synas dock vissa
modifikationer i densamma vara att förorda. Med hänsyn till att inom
Kungl. Maj:ts kansli ständigt tinnes behov av vikarier å ordinarie tjänster
ävensom av personal användbar för att uppehålla befattningar tillsatta
genom förordnande, saknas nämligen anledning att till indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet överföra lika stort antal befattningshavare som
antalet av de befattningar, vilka kunna avföras från departementens personalstater.
Med beaktande härav torde det rent tekniska förfarandet beträffande
indragningarnas verkställande böra ske på i huvudsak följande sätt.
De ordinarie befattningar, för vilka ej tinnes rum på de nya staterna,
uppföras på allmänna indragningsstaten. Kungl. Maj:t bestämmer, vilka
befattningshavare härvid skola överföras till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.
Beträffande tjänstemännen i övrigt fattas ej något
särskilt beslut om att vissa personer skola hänföras till indragningsstaten.
Dessa tjänstemän placeras av Kungl. Maj:t till tjänstgöring inom de olika
departementen. I de fall, då för någon tjänstgöringsskyldig befattningshavare
lönemedel icke finnas tillgängliga å vederbörande departements
stat, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrift angående
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
11
ersättandet av avlöningen från allmänna indragningsstaten. På detta
sätt undviker man att behöva från indragningsstat till gällande avlöningsstat
återföra viss befattningshavare, då vid inträffande avgång plats kan
beredas å ordinarie avlöningsstat.
Vad härefter angår bestämmandet, vilka befattningshavare skola överföras
till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, synas följande grunder
i huvudsak böra tillämpas.
Till indragningsstaten böra i första hand hänföras de till levnadsåren
äldsta befattningshavarna. Ur praktisk synpunkt och för att överföringen
ej skall kunna i någon mån uppfattas såsom ett konstaterande av olämplighet
för fortsatt tjänstgöring torde man härvid böra utgå från en viss
åldersgräns. Med hänsyn bland annat till att överföring på indragningsstat
bör erhålla en sådan omfattning, att i anslutning till vad förut framhållits,
ej alltför stor stagnation i befordrings- och rekryteringshänseende
inträder, synes härvid en ålder av 60 år utgöra en lämplig gräns för manliga
tjänstemän. För kvinnliga befattningshavare bör motsvarande gräns
kunna sättas vid något tidigare levnadsålder. Emellertid bör möjlighet
förefinnas att på grund av särskilda förhållanden även med bibehållande i
tjänst av befattningshavare, som uppnått angivna levnadsålder, till indragningsstat
överföra en eller annan befattningshavare vid lägre ålder, särskilt
i fall där svårighet eljest skulle uppstå att genomföra de åsyftade
organisatoriska omläggningarna. Vidare bör hinder ej möta att, där särskilda
skäl tala därför, uppskjuta försättandet på indragningsstat utan
tjänstgöringsskyldighet till en senare tidpunkt än den 1 juli 1926.
Därest överföringen till indragningsstat ordnas i enlighet med nu angivna
grunder och därest tillika — om än endast i ringa omfattning —
övertaliga befattningshavare överflyttas till centralt ämbetsverk, där användning
lämpligen kan beredas, torde indragningarna kunna genomföras
utan alltför stora olägenheter för de extra ordinarie befattningshavarna.
Vad den icke-ordinarie personalen angår bör man såvitt möjligt ej avskeda
amanuenser, vilka äro lämpliga för ordinarie anställning. Emellertid
torde böra tagas under övervägande, om icke med anlitande av medel, som
stå till Kungl. Maj:ts förfogande, möjlighet kunde beredas att mot tilldelande
av någon avgångsersättning, vare sig en gång för alla eller i form
av ett mindre årligt belopp, entlediga amanuenser, vilka länge varit anställda
i Kungl. Maj:ts kansli men som kunna anses sakna utsikter till befordran
till ordinarie tjänst. I fråga om befattningshavare å extra stat
torde endast i ett fall förekomma indragning av befattning, för vars innehavare
ej kan beredas användning på annan departementstjänst. På sätt
chefen för jordbruksdepartementet kommer att närmare motivera, torde
särskilda skäl tala för att ifrågavarande befattningshavare bibehålies i
tjänstgöring mot avlöning från allmänna indragningsstaten, till dess att
annan anställning kunnat beredas honom.
Beträffande den extra ordinarie personalen i övrigt torde några större
svårigheter vid övergången knappast vara att räkna med. För den övertaliga
kvinnliga biträdespersonalen torde Unnas användning vid en eventuell
skrivcentral, särskilt om denna kommer att övertaga utskrivning av
expeditioner, varför eljest skolat anlitas statens reproduktionsanstalt eller
enskilda skrivbyråer.
Även om på nu antytt sätt entledigande av nuvarande extra ordinarie
befattningshavare i allmänhet torde kunna undvikas, måste givetvis de
12
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Ifrågasätta
löneförmåner
till ordinarie
befattningshavare
, som
skulle försättas
på indragningsst
åt
utan tjänstgöringsskyldighet.
lönereduktioner, som till följd av indragningen av ordinarie tjänster
komma att träffa vissa extra ordinarie befattningshavare, anses beklagliga.
Jag vill emellertid i detta sammanhang meddela, att vissa förberedande
åtgärder vidtagits i syfte att genom ändringar i gällande avlöningsreglemente
för allmänna civilförvaltningen förebygga, att amanuenser,
vilka efter s. k. långtidsförordnande å andre kanslisekreterartjänst
nu måste återgå till sina extra ordinarie befattningar, helt gå förlustiga
rätten att vid framtida befordran till ordinarie tjänst för löneklassplacering
tillgodoräkna den tidigare förordnandeperioden. Till denna fråga anhåller
jag alltså få återkomma, sedan den igångsatta utredningen i ämnet avslutats.
»
Beträffande de löneförmåner, som borde utgå till de ordinarie befattningshavare,
vilka skulle försättas på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet,
har departementschefen anfört följande:
»Då före 1921 års lönereglering för allmänna civilförvaltningen tjänstemän
tidigare överförts på allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet,
hava vederbörande i allmänhet berättigats å indragningsstaten
uppbära den lön jämte ålderstillägg och de tjänstgöringspenningar, vartill
de varit berättigade vid överflyttningen på indragningsstat. Beträffande
rätten att efter dylik överflyttning mottaga annan tjänst har i allmänhet
stadgats, att i händelse vederbörande erhåller annan ordinarie befattning
å rikets, riksdagens eller kommuns stat, han skall vara skyldig i allo
frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de understiga
eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna samt, därest avlöningsförmånerna
å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,
vidkännas mot de senare svarande avdrag. Undantag från denna regel
har gjorts bland annat beträffande på indragningsstat uppförda kronofogdar,
vilka berättigats behålla minst en tredjedel av å indragningsstaten
utgående lön och ålderstillägg, oavsett storleken av avlöningsförmånerna
å den efter indragningen erhållna tjänsten. I fråga om rätt
till pension har regeln varit, att vederbörande förklarats skyldig att vid
angiven pensionsålder åtnöjas med pension motsvarande den del av avlöningsförmånerna
å indragningsstaten, som är att hänföra till lön jämte
ålderstillägg.
Överflyttning till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet har vid
nyreglerat verk endast skett i ett fall, nämligen beträffande tvenne befattningshavare
vid kontrollstyrelsen, jämlikt beslut av 1924 års riksdag. Beträffande
dessa har endast meddelats föreskrift om rätt för dem att, så länge
de kvarstå å allmänna indragningsstaten, uppbära lön i enlighet med avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen.
Till tjänstfri befattningshavare å indragningsstat utgår dyrtidstillägg såsom
till f. d. befattningshavare i statens tjänst, dock att till den, som åtnjuter
lön enligt avlöningsreglemente för nyreglerat verk, procenttalet för
dyrtidstillägget är detsamma, som gäller för befattningshavare i tjänst med
avlöning enligt sådant avlöningsreglemente. Då dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
ej må räknas å högre belopp än 400 kronor i månaden,
medan för befattningshavare i tjänst motsvarande gräns är 650 kronor
vid oreglerad och 800 kronor vid nyreglerad tjänst, inträder endast för
befattningshavare i högre löneställning reduktion i dyrtidstillägget vid
överflyttning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Ifråga om
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
13
befattningshavare i Kungl. Maj:ts kansli skulle enligt dessa regler reduktion
av dyrtidstillägget inträffa för tjänstemän i andre kanslisekreterares och
högre lönegrad.
På sätt förut framhållits skulle i nu förevarande sammanhang överföring
till indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet huvudsakligen ske beträffande
äldre tjänstemän. Dä samtliga till överföring ifrågakommande
befattningshavare torde hava intjänat alla avlöningsförhöjningar å tjänsten,
saknas anledning att nu taga ställning till frågan om på indragningsstat
överförd befattningshavares rätt till avlöningsförhöjning efter överflyttning
till indragningsstat.
Beträffande frågan om rätt att förena annan tjänst med befattning å
indragningsstat torde med de principer för överföringen till sagda stat,
som i det föregående förordats, sagda fråga sannolikt sakna aktuellt intresse.
Det synes emellertid ej finnas tillräcklig anledning att avvika
från de i allmänhet tillämpade, ovan återgivna reglerna i förevarande
hänseende.
I fråga om den personal vid försvarsväsendet, som i anledning av den
nya försvarsorganisationen tvångsvis överföres till övergångsstat, har föreskrivits
att avlöningen skall beräknas efter ortsgrupp B. Det skulle kunna
sättas i fråga att beträffande den personal, som nu vid statsdepartementen
överflyttas på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, förfara på
liknande sätt. Då personalen i statsdepartementen ej är skyldig underkasta
sig förflyttning till lokalförvaltningen, torde likväl en sådan åtgärd
icke kunna tillstyrkas. Beaktas bör ock att till ifrågavarande militära
personal dyrtidstillägg utgår såsom till befattningshavare i tjänst. Det vill
emellertid synas, att starka skäl tala för att i alla lönelägen en åtskillnad
i avlöningshänseende åstadkommes mellan de befattningshavare, vilka
äro tjänstgöringsskyldiga, och dem som äro tjänstfria. Detta torde enklast
åstadkommas, därest för personal å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
dyrtidstillägget bestämmes att utgå med hälften av det för
befattningshavare i tjänstgöring utgående beloppet, frånsett barntillägg,
vari någon reduktion ej bör göras. Med hänsyn till sina verkningar
synes en sådan anordning icke vara obillig. Avlöningen å indragningsstaten,
dyrtidstillägg inberäknat, kommer härvid att i regel ligga mera
än 50 procent över full pension. Beaktas böra härjämte de förmåner, som
äro förbundna med överföringen på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
därutinnan, att befattningshavaren äger frihet att välja sin bostadsort
och ej har att vidkännas några som helst löneavdrag vid inträffande
sjukdom eller under andra förhållanden, då den tjänstgöringsskyldige
har att vid tjänstledighet avstå lön, vare sig delvis eller i sin helhet. De
ändringar i nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser, vilka erfordras vid
bifall till den nu angivna lösningen, torde jag senare i dag få underställa
Kungl. Maj:ts prövning.
Vad till slut angår pensioneringen av till indragningsstat överförd personal,
synes försättandet på indragningsstat icke böra medföra någon försämring
i vederbörandes pensionsförmåner. Beträffande den som vid överförandet
på indragningsstat innehar för hel pension föreskrivet antal
tjänstår är självfallet, att någon reduktion av pensionen ej inträder. Den
som sättes på indragningsstat före uppnåendet av sagda tjänstålder synes
ej heller böra bliva lidande på grund härav. Sådan befattningshavare
bör fördenskull i pensionshänseende få räkna sig till godo jämväl den
tid, varunder han före uppnåendet av stadgad pensionsålder tillhört all
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
manna indragningsstaten. Något formellt beslut härom torde emellertid
icke vara erforderligt.»
De ifrågasatta I detta sammanhang har departementschefen lämnat en översikt över de
garnas9inne- ifrågasätta indragningarnas innebörd för de olika slagen av tjänster.
börd. Därest man endast toge i betraktande de ordinarie tjänster vid departe
menten
med undantag för utrikesdepartementet, vilka tillsättas genom
fullmakt eller konstitutorial, ställde sig en jämförelse mellan de tjänster,
som äro upptagna i gällande personalstater, och dem som under vederbörande
huvudtitlar föreslås, sålunda:
Befattning
Justitie-
departe-
mentet
För-
svars-
departe-
mentet
Social-
departe-
mentet
Kommu- nika- tions - departe- mentet
Finans-
departe-
mentet
E eklesia- stik- departe- mentet
Jord- bruks- departe- mentet
Handels-
departe-
mentet
Summa
| Minskning
1925
/ 26
1926
/27
192511926
/261 / 27
1925
/26
1926
/ 27
1925
/ 26
1926
/27
1925
/26
1926
/27
1925
/26
1926
/ 27
1925
/ 26
1926
/ 27
1925
/ 26
1926
/27
1925
/ 26
1926
/27
Kansliråd...............
2
3
6
4
5
3
3
2
4
i
6
3
3
2
2
2
31
20
11
Förste kanslisekrete-
rare ..................
2
2
5
2
6
4
4
3
4
3
6
3
3
3
4
2
34
22
12
Förste aktuarie......
—
—
—
—
-
—
—
-
1
1
1
1
—
Registrator............
1
1
i
i
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
i
8
8
—
Andre kanslisekrete-
rare ..................
3
3
5
4
4
3
4
3
3
3
7
3
5
3
3
2
34
24
10
Kansliskrivare ......
—
—
1
1
1
1
—
—
1
1
2
1
1
1
1
i
7
6
i
Förste expeditions-
vakt..................
3
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
i
11
9
2
Kanslibiträde.........
1
i
2
2
3
2
2
2
4
3
2
2
1
1
1
i
16
14
2
Expeditionsvakt......
3
3
3
3
3
2
2
1
2
2
3
2
2
1
2
i
20
15
5
Kontorsbiträde ......
3
3
3
3
3
3
4
3
5
4
5
5
1
1
3
3
27
95
2
Summa
18
18
28
21
27
20
21
16
26
20
33
21
18
14
18
14| 189
144
45
Den i sista kolumnen i tabellen upptagna slutsiffran utvisar totala antalet
av de tjänster, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att
avföras från departementens stater. Det har emellertid anmärkts, att denna
siffra utvisade en större minskning av antalet arbetskrafter än som i verkligheten
komme att inträda, detta huvudsakligen av två anledningar.
Dels uppehållas nämligen ej för närvarande 9 av de i personalstaterna upptagna
tjänsterna, vilket delvis beräknats vid de nu utgående anslagens
fastställande. Och dels skulle de föredragande i regeringsrätten, som nu
avlönas från ordinarie departementsanslag, ersättas av förordnade föredragande
i en ställning närmast motsvarande kansliråds.
Vad beträffar det antal tjänster, som ansetts böra överföras på indragningsstat,
komme detta att väsentligt understiga antalet från personalstaterna
avförda tjänster. Därigenom att vissa tjänster nu vore vakanta och ej för
framtiden erfordrades, behövde sålunda någon överföring till indragnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
15
staten ej äga rum av dessa tjänster. Detta gällde för närvarande om 8 av
ifrågavarande befattningar, nämligen 2 kansliråds- och 3 förste kanslisekreterarbefattningar
samt 1 andre kanslisekreterar-, 1 expeditionsvaktsocb
1 kontorsbiträdesbefattning. Ytterligare minskning i antalet tjänster
å indragningsstat inträdde därjämte av andra orsaker. 2 registratorstjänster
vore för närvarande vakanta. Därest till dessa befordrades ordinarie
andre kanslisekreterare, nedginge alltså antalet av sistnämnda tjänster
å indragningsstat. Innehavaren av en ordinarie kansliskrivartjänst hade
redan nått pensionsåldern och syntes ej böra erhålla tillstånd att kvarstå i
tjänst efter den 1 juli 1926. På grund av dessa förhållanden kunde man
förutsätta, att minst ett tiotal av de nuvarande ordinarie befattningarna
ej behövde uppföras å indragningsstaten, vadan antalet överförda tjänster
skulle stanna vid högst 35.
Vid undersökning i vad mån å indragningsstaten uppförda tjänster
komme att verkligen medföra en kostnadshelastning å allmänna indragningsstaten,
hade man i första hand härvid att räkna med de särskilda
befattningshavare, vilka utan tjänstgöringsskyldighet skulle överföras till
sagda stat. Med tillämpning av de förut angivna grunderna för denna
överföring har omkring tredjedelen av berörda c:a 35 tjänster synts komma
att innehavas av befattningshavare, vilka ej vore tjänstgöringsskyldiga
och vilkas avlöning alltså skulle utgå från indragningsstaten.
Vad beträffade de till omkring ett tjugotal uppgående befattningar, som
sålunda skulle uppföras å indragningsstat utan att tjänstfrihet skulle
förefinnas för befattningshavarna, har erinrats, att ett antal ordinarie
tjänstemän framdeles komme att finna användning såsom förordnade regeringsrättsföredragande.
En ytterligare avlastning av indragningsstaten
ägde rum därigenom att på grund av förordnanden å ordinarie arvodestjänster
inom departementen löner å departementens stater stode till förfogande
i ej ringa omfattning.
Bortsett från vissa expeditionsvakter — som dock i någon omfattning
syntes kunna förflyttas till lediga platser i centrala ämbetsverk — syntes
under sådana förhållanden endast ett fåtal befattningshavare med tjänstgöringsskyldighet
komma att avlönas från indragningsstaten. Då det
gällde att avgöra, för vilka av de övertaliga befattningshavarna avlöningsmedlen
skulle tagas från indragningsstaten, syntes lämpligt att detta tilllämpades
beträffande i första hand befattningshavare, som vore ständigt eller
mera varaktigt sjuklediga och som alltså ej utgjorde någon full arbetskraft
för vederbörande departement. På samma sätt syntes kunna förfaras i fråga
om exempelvis tjänstemän, som till följd av årligen återkommande anställning
hos riksdagens utskott eller av jämförlig anledning plägade regelbundet
åtnjuta full tjänstledighet under en avsevärd del av året. Då dessa
befattningshavare vore i tjänstgöring, syntes i regel förordnanden icke höra
meddelas under tillfällig ledighet för annan tjänsteman inom vederbörande
lönegrad.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Beräkning av
anslaget till
allmänna in
dragningsstaten.
Beräknad
kostnadsminskning
vid
förslagets
genomförande.
Vad härefter beträffar beräkningen av den böjning av anslaget till allmänna
indragningsstaten, som vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle
erfordras, har departementschefen framhållit, att, om man bortsåge från
utrikesdepartementet, de befattningshavare, vilka skulle överflyttas till
indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, föranledde en årskostnad av
i runt tal 100,000 kronor. Härtill komme kostnaden för de befattningshavare,
som ehuru tjänstgöringsskyldiga måste belasta indragningsstaten.
Denna kostnad syntes kunna uppskattas till omkring 30,000 kronor, bortsett
från utrikesdepartementet. Samtliga övertaliga tjänstemän i sistnämnda
departement beräknades draga en årskostnad av omkring 60,000 kronor.
Under sådana förhållanden skulle den samlade årsbelastningen å allmänna
indragningsstaten bliva i runt tal 190,000 kronor, vilket belopp komme
att successivt sjunka för att sannolikt efter ett tiotal år helt försvinna.
Det har även anmärkts, dels att av sistnämnda belopp 36,800 kronor motsvarades
av den nuvarande övergångsstaten för utrikesdepartementet, dels
ock att nu angivna kostnadssiffror icke innefattade dyrtidstillägg.
I fråga om den kostnadsminskning, som skulle inträda vid fullt genomförande
av de ifrågasatta indragningarna vid statsdepartementen, har departementschefen
anfört följande:
»De ordinarie anslagen till departementen, med undantag av utrikesdepartementet,
uppgå för budgetåret 1925—1926 till sammanlagt 1,722,500
kronor. Härtill komma å extra stat anslag till ett sammanlagt belopp av
82,292 kronor. I enligt med vad jag förut utvecklat hava i de förslag till
nya stater för departementen, som under de särskilda huvudtitlarna komma
att framläggas, under anslagen till icke-ordinarie befattningshavare beräknats
medel för bestridande av kostnader för renskrivning och tillfälliga biträden,
vilka utgifter hittills bestritts av medel, anvisade från huvudtitlarnas allmänna
expensanslag. Vid en jämförelse mellan kostnaderna för den nuvarande
och den föreslagna organisationen böra givetvis sistberörda medel
inräknas i de nuvarande kostnaderna. I jämförelsen böra likaledes medtagas
vissa andra personalkostnader för departementen, som för närvarande
utgå av arméns och marinens avlöningsanslag, kommittéanslag eller anslag
till extra utgifter men som med den föreslagna organisationen komma att
bortfalla eller bestridas av departementens avlöningsanslag. Med beaktande
härav hava personalkostnaderna för den nuvarande organisationen, dyrtidstillägg
medtagna, beräknats till 2,213,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet är för närvarande
bestämt till 466,000 kronor, varjämte finnes uppfört ett extra anslag å
30.000 kronor till speciell handelsavdelning inom departementet. Härtill
komma vissa personalkostnader, som nu bestridas av tredje huvudtitelns
expensanslag men som framdeles skulle överflyttas till anslaget till departementet.
Dessa kostnader torde kunna beräknas till 13,500 kronor. Sammanlagda
personalkostnaderna för utrikesdepartementet enligt den nu gällande
organisationen beräknas, inklusive dyrtidstillägg, uppgå till i avrundat tal
600.000 kronor.
Lägges härtill nyssnämnda kostnadsbelopp för övriga departement, erhålles
såsom sammanlagda personalkostnader för Kungl. Maj ds kansli enligt nu
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
17
varande organisation ett belopp av 2,813,000 kronor. Totalkostnaden för
departementen enligt det förslag, som nu framlägges, har, dyrtidstillägg
medtagna, beräknats till i runt tal 2,433,000 kronor. Kostnadsminskningen
uppgår sålunda till omkring 380,000 kronor. Utan beräkning av dyrtidstillägg
blir kostnadsminskningen 333,000 kronor.
Härvid får jag emellertid erinra, att de i staterna nu uppförda anslagsposterna
till vikariatsersättningar — tillhopa 40,800 kronor — framdeles
skola uteslutas och att de utgifter, som hittills bestritts av dessa anslagsposter,
hädanefter skola avföras å förslagsanslagen till avlöningar till ordinarie
tjänstemän utan någon ändring i fråga om beräkningsgrunderna för sistnämnda
anslagsposter. Å andra sidan är att märka, att den marginal mot
anslagsöverskridanden, som förefintligheten av anslagsposterna till vikariatsersättningar
inneburit, delvis motsvaras av den nu förordade, rymligare
beräkningen av anslagsposterna för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.
»
Departementschefen har slutligen till behandling upptagit eu teknisk
fråga, som rör ej endast statsdepartementen utan samtliga under allmänna
civilförvaltningens avlöningsreglemente hörande verk. Frågan gäller,
att särskilt förslag om ändring i den vid civila avlöningsreglementet fogade
tjänsteförteckningen ej skall behöva underställas riksdagen för varje gång
jämkning sker beträffande befattning vid något verk. Då riksdagen i
allt fall genom personalstaten bestämmer befattningarnas antal och tjänstebenämningar
ävensom vederbörande lönegrader, har det synts vara fullt
tillfredsställande, att Kungl. Maj:t på grund av ett allmänt bemyndigande
för varje år fastställer de ändringar i tjänsteförteckningen, som föranledas
av riksdagens beslut angående personalstaterna. Härigenom sker
ingen reell ändring, endast den formella, att man i propositioner, utskottsutlåtanden
och riksdagsskrivelser undgår en dubbel uppräkning av
tjänsterna, i ena fallet med och i andra fallet utan angivet antal.
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t synts jämväl böra erhålla bemyndigande
att vidtaga de ändringar i avlöningsreglementet 5 § 1 och 2 mom.
vilka föranledas av riksdagens beslut beträffande i dessa moment uppräknade
tjänster, som tillsättas genom förordnande. På liknande sätt har
redan tidigare förfarits, i det att, sedan riksdagen beslutat inrätta viss
befattning av ifrågavarande slag, Kungl. Maj:t i utfärdad kungörelse förordnat
om den formella ändringen av paragrafen. I allmänhet har grunden
för en ändring i avlöningsreglementet jämväl i förevarande del synts
bliva riksdagens beslut om befattningens uppförande i personalstaten för
vederbörande verk.
Vid de ändringar i departementens personalorganisationer, som under
vederbörande huvudtitlar föreslås, har i anslutning härtill icke framställts
särskilt förslag om ändring i tjänsteförteckningen liksom ej heller av 5 §
avlöningsreglementet.
Förslag rörande
den vid
civila avlöningsreglementet
fogade
tjänsteförteckningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1J)26. 6 sand. 71 käft. (Sr 119).
18
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Motioner.
Utskottets
yttrande.
I sammanhang med nu förevarande punkt i statsverkspropositionen har
utskottet till behandling förehaft följande inom andra kammaren väckta,
till utskottet remitterade motioner nämligen,
nr 216 av herr A. Forssell, som hemställt, att riksdagen måtte, med
avslag å 1926 års statsverksproposition i nu förevarande delar, hos Kungl.
Maj:t hemställa, att allsidig utredning i ämnet med därå grundade förslag
måtte föreläggas 1927 års riksdag,
nr 234 av herr K. V. Rydén, vilken hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att innehavare av förordnanden inom statsdepartementen i succession
efter statssekreterare och expeditionschefer skola bibehållas vid den
ställning i lönehänseende, de för närvarande intaga, samt
nr 235 av densamme, vilken hemställt, att riksdagen måtte upptaga i
1926—1927 års budget samma stater och anslagsbelopp för de olika departementen
inom Kungl. Maj:ts kansli, som beslutats för budgetåret 1925
—1926.
I avseende å de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Det nu framlagda förslaget beträffande statsdepartementen innebär dels
vissa omgrupperingar av departementens arbetsuppgifter, dels betydande
personalindragningar, dels ock vissa andra åtgärder avseende kostnadsminskning
och ökad effektivitet i arbetet. Förslaget utgör det senaste
ledet i de sedan några år tillbaka pågående försöken till ett systematiskt
nedbringande av förvaltningskostnaderna för vinnande jämväl på detta
område av de besparingar, som äro nödvändiga för att under nuvarande
ekonomiska förhållanden kunna uppställa en statsbudget med nödig stadga
och bärkraft. Ur denna principiella synpunkt måste förslaget hälsas med
tillfredsställelse, även om i ej oväsentliga detaljer en enligt utskottets
mening berättigad kritik kan resas mot detsamma. De ifrågasatta personalindragningarna
äro högst betydande och det gäller givetvis att se
till, att indragningar ej vidtagas i sådan utsträckning, att det inom kort
visar sig nödvändigt att ånyo förstärka arbetskrafterna genom anställande
av personal i icke-ordinarie befattning. Den olägenhet, som redan nu förspörjes
av att med hänsyn till det pågående besparingsarbetet statstjänster
i olika grader i stor utsträckning hållas vakanta och bestridas av t. f.
befattningshavare, skulle härigenom väsentligen ökas och den påtalade
anordningen — främmande för de konstitutionella grunderna för vår förvaltning
och ur det praktiska arbetsresultatets synpunkt otillfredsställande
— vinna en icke önskvärd utvidgning.
Herr Forssell har i sin ovanberörda motion, under framhållande av att
den förebragta utredningen icke vore tillfredsställande vare sig beträffande
omgrupperingen av departementens arbetsuppgifter eller i avseende å de
ifrågasatta personal indragningarna, hemställt om avslag å förslaget samt
begäran om ny utredning. Vad arbetsfördelningen vidkommer, har riks
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
19
dagen, såsom ovan nämnts, avslagit Kungl. Maj:ts förslag till ny lag om
statsdepartementen och lärer på grund härav ny utredning i ärendet och
därav föranlett förslag kunna förväntas. Med hänsyn härtill skulle otvivelaktigt
kunna göras gällande att, då möjlighet föreligger att inom en nära
framtid departementsorganisationen kommer att förändras, rubbningar i
staterna icke för närvarande borde vidtagas.
De skäl, som således kunna anföras till förmån för ett undanskjutande
tills vidare av frågan, har utskottet dock icke funnit vara av den vägande
art, att de böra föranleda till att nu, då från Kungl. Maj:ts sida ett beaktansvärt
försök göres till systematiska och omfattande besparingsåtgärder
inom centralförvaltningen, riksdagen på mera formella grunder skulle
ställa sig avvisande mot att upptaga förslaget till realprövning. Även om
en mera väsentlig omgruppering av ärendena eller t. o. m. förändrad departementsindelning
inom en nära framtid kommer att vidtagas, lära
svårigheterna att med hänsyn härtill jämka den personalorganisation, som
nu må komma att beslutas, icke bliva allt för stora, särskilt om, på sätt
utskottet nedan föreslår, övergångsstater för den övertaliga personalen
komma till användning, vilken anordning givetvis underlättar erforderliga
förflyttningar eller indragningar. Vad utredningen beträffar, bär utskottet
funnit, att densamma, kompletterad med av utskottet under hand
inhämtade upplysningar, kan tjäna till grund för en granskning av
lämpligheten av de föreslagna indragningsåtgärderna. Utskottet kan således
icke tillstyrka herr Forssells ifrågavarande motion.
Herr Rydén har i sin ovanherörda motion II: 235 hemställt om fastställande
för budgetåret 1926—1927 av de nuvarande staterna och anslagen
för Kungl. Maj:ts kansli. Då detta förslag, såsom av motiveringen framgår,
uteslutande är gjort i syfte att bereda möjlighet till erforderliga
ändringar och jämkningar i Kungl. Maj:ts framställningar, torde motionen
icke påkalla något utskottets yttrande i vidare mån än som innebäres
i utskottets under punkterna angående de särskilda departementen framlagda
förslag.
Utskottet övergår härefter till en mera detaljerad granskning av den av
departementschefen framlagda planen för besparingsåtgärderna och följer
därvid den ordning, i vilken de olika frågorna i statsrådsprotokollet behandlats.
Vad då först beträffar departementschefens uttalande om lämpligheten
av att till minskning av departementens arbetsbörda och därigenom
underlättande av personal indragningar genomföra viss decentralisering av
mindre betydande ärendesgrupper från Kungl. Maj:t till vederbörande
ämbetsverk, synes eu sådan åtgärd väl befogad, och utskottet har intet att
erinra mot de synpunkter, som av departementschefen lagts på denna
fråga. Utskottet vill dock framhålla angelägenheten av att man går fram
med en viss försiktighet vid avgörandet av vilka ärenden, som lämpligen
20
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
kunna decentraliseras. Särskilt vill utskottet fästa uppmärksamheten på
den olägenhet, som i form av en icke ensartad författningstillämpning
kan uppstå, därest olika myndigheter komma att var för sig slutligen
handlägga samma grupper av ärenden. Enligt vad utskottet inhämtat,
har man i sådant avseende en icke i allo gynnsam erfarenhet av den beslutanderätt
beträffande ålderstillägg och uppflyttning i löneklass, som
genom särskilda författningar under åren 1921 och 1922 tillagts olika
ämbetsverk och myndigheter. Under förutsättning att nödig varsamhet
i avseende å den ifrågasatta anordningen iakttages, har utskottet emellertid
intet att mot densamma erinra.
Vidkommande den direkta föredragningen av vissa ärenden i statsrådsberedningen
av tjänstemän från de centrala ämbetsverk, som handlagt
ärendena på det förberedande stadiet — en anordning som redan nu i
vissa fall tillämpas — synes intet vara att erinra mot att man fortgår
på denna väg och eventuellt söker något utvidga användningen av detta
föredragningssätt. Utskottet har visserligen ej förbisett de anmärkningar,
som kunna göras mot det direkta föredragningssättet och som tagit sig
uttryck i den kritik, som på sin tid kom de s. k. departementalkommitterades
betänkande till del, men då departementschefen i nu förevarande
sammanhang uttalat, att han icke ansett sig böra ingå på någon omorganisation
av den centrala förvaltningen i riktning mot den av kommitterade
föreslagna departementalreformen, har utskottet, med bemärkande av
detta uttalande, ur nu förevarande synpunkt icke velat framställa någon
anmärkning mot förslaget. Det bör dock ligga i sakens natur att, såsom
av departementschefen även framhållits, anordningen måste hållas inom
ganska snäva gränser, och någon nämnvärd besparing torde knappast vara
att av densamma förvänta. Utskottet vill jämväl framhålla angelägenheten
av att den direkta föredragningen icke anlitas i sådan utsträckning,
att därigenom ämbetsverkens egentliga arbete försvåras och desorganiseras.
I varje fall synes det lämpligt, att ämbetsverket självt har ett avgörande
inflytande på frågan om vilken befattningshavare bör förordnas
som föredragande.
Beträffande härefter frågan om sammanförande av de nuvarande anslagen
för de olika departementen till gemensamma anslag för hela Kungl.
Maj:ts kansli eller bibehållande av särskilda stater för departementen har
departementschefen anslutit sig till sistnämnda anordning. Utskottet
biträder den av departementschefen sålunda intagna ståndpunkten.
De fördelar, som skulle vara förenade med en gemensam stat för Kungl.
Maj:ts kansli, har departementschefen ansett i huvudsak kunna vinnas
genom en annan anordning — ändring på sådant sätt av det nuvarande
förfarandet med befattningshavarnas utnämning till tjänst i visst departement,
att utnämningen sker endast till viss tjänst utan angivande av
departement och meddelande i sammanhang härmed av förordnande för
den utnämnde att tillsvidare tjänstgöra i visst departement. Med en så
-
Statsutskottets utlåtande Nr HD.
21
dan anordning skulle önskemålen om underlättande av personalförflyttningar
mellan departementen bliva tillräckligt tillgodosedda.
Utskottet har icke kunnat undgå att känna sig något tveksamt gentemot
det sålunda framlagda förslaget. Det kan givetvis ifrågasättas, om icke
avlöningsreglementets bestämmelser om skyldighet för befattningshavare
att underkasta sig förflyttning i tillräcklig grad tillgodose behovet av att
kunna verkställa önskvärda omplaceringar av tjänstemännen och om således
den osäkerhet i tjänstgöringsförhållanden, som måste uppkomma
genom utnämningsfrågans ordnande på sätt departementschefen föreslagit,
kan anses uppvägas av fördelen av den ökade förflyttningsmöjligheten.
På sätt av statsrådsprotokollet framgår, skulle denna också innebära, att,
när ledighet uppstår å en befattning, densamma skulle under löpande
budgetår kunna överflyttas till annat departement, där den kunde anses
mera behövlig, d. v. s. de av riksdagen fastställda staterna för departementen
skulle av Kungl. Maj:t, åtminstone tills vidare, kunna ändras, låt
vara att för definitiv ändring av personalstaterna riksdagens medverkan
sedermera måste påkallas. En sådan anordning kan utskottet icke tillstyrka.
Vad förslaget i övrigt beträffar, har utskottet emellertid, efter övervägande
av de skäl, som tala för och emot detsamma, icke velat motsätta
sig anordningens genomförande, detta dock med ett undantag, nämligen
beträffande sättet för utnämningen av kansliråd. Dessa befattningshavare
representera nämligen genom sin tjänsteålder och sin speciella kunskap
och erfarenhet på vederbörande departements förvaltningsområde sammanhållningen
och kontinuiteten inom detta område. Vid sådant förhållande
synes det utskottet icke lämpligt att genom det förordade utnämningssättet
öppna ökad möjlighet för förflyttning av kansliråd från det departement,
där hans arbetskraft kan på bästa sätt göra sig gällande, till ett
för honom främmande departement, som, i varje fall icke förr än efter en
viss, antagligen icke så kort, tid, kan i full utsträckning tillgodogöra sig
hans kunskaper och erfarenhet.
Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka förslaget angående utnämningssättet
med det undantag, att kansliråden böra utnämnas till tjänst i visst
departement.
Vad departementschefen anfört angående ordnande av rekryteringen inom
departementen har ej givit utskottet anledning till annan erinran än att
det vill synas, som om i den nämnd, vilken skulle avgiva förslag till
antagning av amanuensaspiranter, borde, förutom statssekreterare och expeditionschefer,
även beredas plats åt något eller några av de äldre, härför
lämpliga kansliråden.
Vidkommande de tilltänkta omläggningarnas innebörd för de särskilda
tjänstemannagrupperna har departementschefen först upptagit frågan om
föredragandena i regeringsrätten. Detta ämne är i nu förevarande statsrådsprotokoll
endast i största korthet berört och den egentliga utredningen
22
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
förekommer under vederbörande punkt i andra huvudtiteln (statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 7 januari 1926 sid. 10—21).
Med hänsyn till att avgörandet av denna fråga utövar inflytande på organisationen
av samtliga departementen och således är av en grundläggande
betydelse för ärendet i dess helhet, har utskottet emellertid ansett sig böra
redan här upptaga densamma till principiell behandling.
Det bör då först erinras, att närmaste anledningen till att frågan om
ändrad anordning av föredragningen i regeringsrätten nu kommit upp,
är den under de senare åren starkt ökade balansen av oavgjorda mål tillhörande
regeringsrättens prövning och det alltmera trängande behovet att
få denna balans avarbetad till rimliga proportioner. Chefen för justitiedepartementet
har emellertid framhållit, att även med hänsyn till normala
förhållanden en omläggning av föredragningsformen för regeringsrättsärendena
syntes påkallad. Till vinnande av nämnda mål har nu först
och främst ifrågasatts viss utsträckning av den nuvarande sessionstiden,
varigenom till denna skulle läggas en tid motsvarande omkring 15 föredragningsdagar.
Vidare skulle en koncentration av föredragningen ske
på tjänstemän, som vore avsedda enbart för denna uppgift, men, då i
vissa departement icke kunde beredas full sysselsättning för en befattningshavare,
som uteslutande sysslade med regeringsrättsföredragning,
skulle en och samma tjänsteman kunna förord nas att vara föredragande
för mer än ett departement. Då det ansetts svårt eller omöjligt att rationellt
fördela arbetsbördan, så länge föredragandena helt sorterade under
olika departement, har man funnit dem böra inordnas under ett av departementen,
justitiedepartementet. De nya föredragandena skulle tillsättas på
förordnande på viss tid och icke såsom nu medelst fullmakt. Avlöningen
skulle utgå enligt lönegraden B 30 — kansliråds — men i en klass lägre
än om vederbörande vore ordinarie. Antalet föredragande beräknas till
9 och i anslutning härtill är under andra huvudtiteln äskat ett ordinarie
förslagsanslag å 94,500 kronor till avlönande av föredragande i regeringsrätten.
De i de olika departementen för denna föredragning för närvarande
avsedda tjänsterna hava ur respektive stater uteslutits.
Slutligen torde höra erinras, hurusom departementschefen framhållit, att
till vinnande av lättnad i regeringsrådens kontrolläsning av akterna föredragande
borde, i den mån så visade sig lämpligt, upprätta fullständig
föredragningspromemoria, innefattande allt, som är av relevans i målet.
För genomförande av den sålunda skisserade anordningen har ändring
ansetts erforderlig av § 5 i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26
maj 1909, däri stadgas, att föredragande i regeringsrätten skall efter Kungl.
Maj:ts bestämmande vara ämbets- eller tjänsteman i det statsdepartement,
vartill det ärende, som skall föredragas, enligt stadgad fördelning hörer; och
har med anledning härav Kungl. Maj:t i proposition nr 8 föreslagit följande
lydelse av första stycket av berörda paragraf: »Förordnande att inom veder
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
23
börande departement bereda och inför regeringsrätten föredraga ärende meddelar
Konungen». I med anledning härav avgivet utlåtande nr 4 har sammansatta
stats- och första lagutskottet anfört bl. a., att utskottet delade
departementschefens mening därom, att balansen av oavgjorda mål, tillhörande
regeringsrättens prövning, numera nått en sådan storlek, att för
dess nedbringande särskilda åtgärder måste komma under övervägande,
ävensom att dessa åtgärder borde inriktas på befordrandet av en snabbare
behandling av målen i regeringsrätten. Likaså funne utskottet det otvivelaktigt,
att för vinnande av sådan snabbare behandling en utsträckning
av föredragningen inom regeringsrätten och ett lämpligt ordnande av
föredragandenas arbete måste vara av stor betydelse. Den föreslagna lagändringen
innebo re endast, att Konungen vid förordnande av föredragande
i regeringsrätten icke vidare skulle vara med sitt val bunden vid ämbetseller
tjänstemän inom visst departement. Särskilt med hänsyn till den
betydliga olikhet, som departementen emellan rådde med avseende på antalet
regeringsrättsärenden, torde den föreslagna lagändringen komma att
i sin mån främja strävandet att vinna den snabbare behandling av regeringsrättsärendena,
som åsyftats. Då utskottet tillstyrkte propositionen,
förutsatte utskottet, att vid ärendenas beredning till föredragning och avgörande
i regeringsrätten den administrativa erfarenheten från förvaltningens
skiftande områden fortfarande bleve i nödig grad företrädd, såsom
syftet torde hava varit med det ifrågavarande lagrummets nuvarande
lydelse.
Under åberopande av vad det sammansatta utskottet i berörda utlåtande
anfört, har riksdagen i skrivelse den 3 mars 1926, nr 59, för Kungl. Maj:t
anmält, att nämnda proposition av riksdagen bifallits.
För egen del vill utskottet till en början framhålla, att det icke torde
kunna förnekas, att den ifrågasatta anordningen med föredragande, som
uteslutande ägna sig åt föredragningsarbetet och äro sammanförda under
ett och samma departement, skulle kunna visa sig väl lämpad för det
närmaste ändamålet med omorganisationen — balansens avarbetande. De
bästa till buds stående arbetskrafterna från såväl departementen som förvaltningen
i övrigt och jurisdiktionen komme givetvis att förordnas till ifrågavarande
uppdrag och arbetsprodukten skulle härigenom kunna uppdrivas
till högsta möjliga mått. Utskottet har emellertid å andra sidan funnit,
att förslaget måste anses behäftat med sådana olägenheter, att utskottet i
trots av dess påpekade fördelar ansett sig icke kunna tillstyrka detsamma.
Den huvudinvändning, som måste göras mot detsamma, är, att själva
grundförutsättningen för den nuvarande anordningen av föredragningen
— föredragandens intima kontakt med administrationen i övrigt, sådan
densamma i praktiken gestaltar sig — genom koncentrationen till justitiedepartementet
komme att elimineras och föredragningen, till nackdel för
de reala synpunkterna, erhålla en mera formellt juridisk betoning. Denna
synpunkt har också, såsom ovan erinrats, blivit av riksdagen i dess skri
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
velse nr 59 antydd, ehuru riksdagen i det sammanhang, varom då valfråga,
icke haft anledning närmare ingå på själva organisationsfrågan.
Anordningen med ett komplex av föredragande, sorterande under justitiedepartementet,
har en stark likhet med nedre justitierevisionens ställning
i förhållande till högsta domstolen, en likhet, som blir så mycket mer
framträdande, om den av departementschefen i utsikt ställda utförliga
promemorieskrivningen införes. I sistnämnda hänseende vill utskottet
emellertid hava uttalat, att upprättande av promemorior av den omfattning,
som förekommer vid föredragningar inför högsta domstolen, icke
varit vid regeringsrättens inrättande avsett och att sådant ej heller hädanefter
synes böra påkallas annat än i ett eller annat fall, där särskilda
omständigheter kunna anses motivera vidlyftigare promemorior. Överhuvudtaget
vill utskottet framhålla, att en organisation, kopierad på nedre
justitierevisionen, icke kan anses lämplig på förevarande område.
Härtill kommer, att en följd av förslagets genomförande torde bliva, att
de bästa arbetskrafterna komma att ryckas från det administrativa arbetet
i egentlig mening och att svårigheter komma att yppa sig, när det gäller
att efter slutat förordnande som föredragande placera vederbörande i annan
statstjänst — svårigheter som kunna befaras leda till ett förskjutande av
den normala befordringsgången inom departementen.
De fördelar, som enligt riksdagens uttalande äro förbundna med ovanberörda
lagändring, kunna emellertid enligt utskottets mening utnyttjas
på annat sätt än som nu föreslagits.
Utskottet har härvid tänkt sig, att föredragande visserligen allt fortfarande
skulle tillhöra visst departement, men att Kungl. Maj:t skulle
vara oförhindrad att på föredragning av vederbörande departementschef
till uppdraget förordna vilken tjänsteman som helst, som funnes härtill
lämplig — kansliråd, kanslisekreterare, amanuens eller befattningshavare
utanför statsdepartementen — således även tjänsteman i annat departement,
vilken då i förevarande hänseende komme att tillhöra det departement,
där förordnandet meddelades. För beredande av nödiga avlöningsmedel
för bestridande av såväl föredragningen som eventuellt annat mera
kvalificerat arbete föreslår utskottet uppförande i vissa departement av
en ordinarie förste kanslisekreteraretjänst, nämligen i social-, kommunikations-,
ecklesiastik- och handelsdepartementen. Föredraganden i sistnämnda
departement synes även kunna ombesörja föredragningen i jordbruksdepartementet.
Beträffande justitiedepartementet synes föredragningen
där icke vara av större omfattning än att den bör kunna utföras av
departementets personal utan att särskilda medel behöva därför beräknas.
I försvarsdepartementet skulle anställas en extra föredragande. Vidkommande
finansdepartementet har utskottet ansett att, med hänsyn till den
mycket stora balansen och den omfattande föredragning, som även efter
dennas avarbetande där kan väntas förekomma, böra avses en kanslirådstjänst
och en förste kanslisekreteraretjänst samt tillsvidare två extra
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
25
föredragande. Det ‘torde nämligen icke böra förbises, att den nuvarande
stora anhopningen av besvärsmål i finansdepartementet kan antagas vara
efterdyningar av kristiden och att de numera inträdda mera normala
förhållandena i beskattningshänseende så småningom skola göra sig gällande
i en nedgång av de till departementet inkommande målen. Utskottet
kan icke finna annat än att den av utskottet således förordade anordningen
skall komma att visa sig väl ägnad att befordra det mål, man
med Kungl. Maj:ts förslag velat vinna, i det att behovet av rörlighet på
tjänsterna är i ej mindre grad än i sistberörda förslag beaktat samtidigt
som den önskvärda kontakten med administrationen i övrigt bibehålies.
Slutligen vill utskottet, som med tillfredsställelse beaktat regeringsrättens
avsikt att något öka antalet föredragningsdagar per år, ifrågasätta,
huruvida icke en undersökning borde verkställas i fråga om möjligheten
att även genom ändringar och omläggningar av formerna för
arhetet inom regeringsrätten vinna ökat arbetsresultat. Då det emellertid
lärer kunna antagas, att Kungl. Maj:t icke underlåter att hava sin uppmärksamhet
riktad på denna angelägenhet, har utskottet ansett sig icke
böra i vidare mån än som skett beröra frågan.
Beträffande föredragandenas ställning i avlöningshänseende har, såsom
nämnts, Kungl. Maj:t föreslagit, att föredragandena såsom extra kansliråd
skulle hänföras till lönegraden B 30. Utskottet kan emellertid icke finna,
att en så hög placering är av omständigheterna påkallad. Till uppdraget
torde i allmänhet komma att förordnas yngre tjänstemän, för vilka även
en något lägre avlöning än den av Kungl. Maj:t föreslagna måste anses
fullt skälig. Det bör ej heller förbises, att förordnande av ifrågavarande
slag kan betraktas som en så betydande merit, att det redan ur denna synpunkt
bör vara vederbörande angeläget att erhålla uppdraget. I anslutning
till denna sin uppfattning har utskottet, på sätt ovan omförmälts,
ansett, att utgångspunkten för avlöningens bestämmande bör vara lönen
för förste kanslisekreterare, dock med vissa modifikationer betingade dels av
de olika lönegrader, som de förordnade kunna tillhöra, dels ock av att i
allmänhet den förordnade ansetts böra beredas någon förhöjning av sin
förut innehavda avlöning. Utskottet har således tänkt sig att föredragandena
skulle åtnjuta avlöning i endera av lönegraderna B 26 eller B 28
i enlighet med de grunder, som angivas i nedanstående punkter.
1) Befattningshavare i någon av lönegraderna B 26—B 28, däri inräknade
även befattningshavare å extra stat, som förordnas såsom föredragande
i regeringsrätten, erhåller under tiden för sådant förordnande,
avlöning enligt B 28.
2) Befattningshavare i lönegrad under B 26, däri inräknade befattningshavare
å extra stat och övrig icke-ordinarie personal, erhåller avlöning
enligt B 26.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
3) Därest lägsta löneklassen i de respektive lönegraderna B 28 och B 26
är minst två löneklasser högre än den löneklass, befattningshavaren förut
tillhör, placeras han i denna lägsta löneklass. I annat fall äger han åtnjuta
lön enligt löneklass, som är två klasser högre än den, han skulle
hava innehaft, om han kvarstått i sin förutvarande befattning, dock ej
utöver högsta löneklassen i de respektive lönegraderna.
4) För uppflyttning i löneklass i de båda nämnda lönegraderna tillämpas
de vanliga reglerna.
5) Därest Kungl. Maj:t till föredragande förordnar befattningshavare i
lönegrad över B 28, skall denne, utan hinder av ovan angivna avlöningsgrunder,
under förordnandet uppbära sin redan innehavande lön eller
arvode motsvarande denna lön.
6) Nuvarande föredragande, som från och med den 1 juli 1926 förordnas
till ifrågavarande uppdrag, skall, så länge det nya förordnandet varar, icke
lida minskning i den till honom vid slutet av budgetåret 1925—1926 för
föredragningen utgående ersättningen.
Utskottet har vidare för beredande åt föredragandena av ytterligare en
förmån ansett skäligt, att de vid eventuell befordran till tjänst i lönegraden
B 30 må för lönetur i denna grad tillgodoräkna sig tiden för nu
ifrågavarande förordnande.
Beträffande de närmare avlöningsbestämmelser, som må visa sig erforderliga,
synes Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att meddela sådana
i huvudsaklig anslutning till ovan angivna allmänna grunder.
De belopp, som erfordras för genomförande av avlöningsbestämmelserna
i de departement, där ordinarie tjänst är för ändamålet å staten uppförd,
böra avföras, även till den del de må överskjuta avlöningen vid denna
tjänst, å anslaget till avlönande av ordinarie befattningshavare.
Beträffande avlöningen till de extra föredragandena har utskottet beräknat
erforderliga medel med utgångspunkt från avlöningen i näst högsta löneklassen
i B 26, d. v. s. löneklass 28.
Vad härefter angår chefens för finansdepartementet allmänna uttalanden
angående de tilltänkta indragningarnas innebörd i övrigt, hava desamma
icke givit utskottet anledning till erinran.
Försök med inrättande av en skrivcentral synes utskottet välbetänkt,
liksom ock det torde vara lämpligt att, på sätt departementschefen ifrågasatt,
vid nyantagning av vaktpersonal försöksvis övergå till anställande
av yngre, speciellt för budskickning lämplig icke-ordinarie personal. Försiktigheten
synes dock bjuda, att åtminstone till en början denna anställningsform
gives en rätt begränsad omfattning.
Förslaget beträffande anslagen till icke-or dinar ie befattningshavare innebär,
att desamma skulle anvisas å departementens stater såsom en enda anslagspost
av förslagsanslags natur men sönderfalla i följande tre underavdelningar:
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
27
grundlöner till e. o. tjänsteman, bestämt belopp;
avlöningsförhöjningar till e. o. tjänstemän, förslagsvis anvisat belopp;
extra befattningshavare, renskrivning, övertidsersättning, läkarevård
m. m., bestämt belopp.
Utskottet har icke annat att erinra häremot, än att, då i tredje posten
upptagas vissa enligt givna författningsbestämmelser automatiskt utgående
utgifter såsom läkarevård, begravningshjälp m. m. och således risk
föreligger, att det anvisade bestämda beloppet skall överskridas, dylika
utgifter böra överföras till den andra, förslagsvis anvisade posten.
Förslaget om uteslutande av de nuvarande anslagen till vikariatsersättningar
och dessa ersättningars bestridande från anslagen till avlönande av
ordinarie befattningshavare har icke givit utskottet anledning till erinran.
Beträffande härefter frågan om sättet för övergången till den nya organisationen
kan utskottet icke biträda Kungl. Maj:ts förslag om att samtliga
övertaliga befattningshavare skulle uppföras å indragningsstat, därvid
vissa befattningshavare fortfarande skulle äga tjänstgöringsskyldighet,
andra däremot vara tjänstefria. Placering på indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet
måste anses vara en principiellt oegentlig anordning,
som, om den än i något enstaka fall redan förekommer, icke bör vinna
ökad tillämpning. Utskottet har i stället ansett, att övergången lämpligen
bör ordnas på följande sätt.
Samtliga de befattningshavare, som genom av utskottet under de särskilda
departementen förordade indragningarna bliva övertaliga, uppföras
antingen på övergångsstater för respektive departement eller å indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet. Till sistnämnda grupp hänföras
först och främst de tjänstinnehavare, som vid ingången av budgetåret
1926—1927 innehava en levnadsålder, som med högst två år understiger
den för erhållande av pension stadgade åldern.
Enligt vad utskottet inhämtat, utgöras dessa av 2 kansliråd och 1
kanslibiträde. Återstående befattningshavare uppföras å övergångsstat
under sina respektive departement.
Av dessa, tillhopa 22, därav 4 kansliråd, 4 förste kanslisekreterare,
6 andre kanslisekreterare (kanslisekreterare å gammal stat), 1 kansliskrivare
och 2 biträdesbefattningar samt 2 förste expeditionsvakter och 3
expeditionsvakter, skall Kungl. Maj:t dock äga överflytta på indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet ytterligare högst 7 befattningshavare,
därav 2 kansliråd, 2 förste kanslisekreterare, 2 andre kanslisekreterare
(kanslisekreterare å gammal stat) och 1 förste expeditionsvakt. Härvid bör
märkas att, då det kan förekomma att i ett visst departement linnes en
befattningshavare, vilkens överflyttande på indragningsstat är önskvärt, men
att å detta departements övergångsstat ej är uppförd någon motsvarande
tjänst, Kungl. Maj:t bör äga att genom erforderliga omflyttningar av
tjänster från ett departements ordinarie stat till ett annat departements över
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
gångsstat och tvärtom bereda möjlighet till överförande av viss befattningshavare
å indragningsstat.
Vidkommande de grunder, som skola följas vid överförandet å indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet, har vad departementschefen i sådant
avseende uttalat icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att,
då en levnadsålder av 60 år för manliga tjänstemän uppställts såsom den
gräns, vid vilken överflyttning i allmänhet borde ske, det vill synas, som
om denna regel näppeligen kan tillerkännas någon större allmängiltighet,
utan att man fastmera kan tänka sig många fall, där densamma icke bör
komma i tillämpning.
Departementschefen har med utgångspunkt från att avlöningen för
vissa övertaliga befattningshavare med tjänstgöringsskyldighet skulle bestridas
från indragningsstaten uttalat, att så borde förfaras i första hand
beträffande befattningshavare, som vore ständigt eller mera varaktigt
sjuklediga samt ifråga om tjänstemän, som till följd av årligen återkommande
anställning hos riksdagens utskott eller av jämförlig anledning
plägade regelbundet åtnjuta full tjänstledighet under en avsevärd del av
året. I anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet, ehuru med
dess förslag till ordnande av övergången till den nya organisationen placering
å indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet icke skulle förekomma,
i allt fall icke velat underlåta att med bestämdhet uttala, att tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer ur det allmännas synpunkt är
fullt ut lika viktig som annan statstjänst, och att därför inga anordningar
vare sig av här angiven eller annan art må vidtagas, som äro ägnade att
för riksdagen eller dess nyss angivna delegationer försvåra erhållandet av
de tjänstemän, som av dem må anses önskvärda.
Vad beträffar avlönings- och pensionsförmåner för den å indragningsstat
uppförda personalen har utskottet intet att erinra mot vad i sådant avseende
föreslagits.
Vidkommande slutligen herr Eydéns i ovanberörda motion II: 234 framställda
förslag att tjänstemän förordnade i succession efter statssekreterare
och expeditionschefer skola bibehållas vid den löneställning, de för närvarande
intaga, synas visserligen beaktansvärda billighetssliäl kunna tala
för en sådan anordning, men ett generellt medgivande av föreslaget innehåll
anser sig utskottet dock, med hänsyn till de vidsträckta konsekvenser
detsamma kan tänkas medföra, icke kunna tillstyrka. Det bör nämligen
icke förbises, att förordnanden, som i avseende å varaktighet och avlöningsförhållanden
äro principiellt jämförliga med de nu ifrågavarande förordnandena,
i icke ringa omfattning förekomma inom åtskilliga andra förvaltningsområden.
Utskottet har därför ansett lämpligast att vid behandlingen
av departementens stater för varje särskilt där förekommande fall
av förordnande av förevarande eller därmed jämförlig art pröva, huruvida
den föreslagna förmånen bör vederbörande beredas; och kommer utskottet
Statsutskottets utlåtande År 119. 29
alltså att under följande punkter framlägga de förslag, vartill prövningen
givit anledning.!
Förslaget om rätt för Kungl. Maj:t att i tjänsteförteckningen vid avlöningsreglementet
vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens
beslut angående personalstaterna, anser sig utskottet böra biträda.
Vad departementschefen i övriga, här ovan ej vidrörda delar uttalat,
har ej givit utskottet anledning till särskilt yttrande.
I jämförelse med Kungl. Majrts förslag företer utskottsförslaget följande
ökning:
Kegeringsrättsf öredragningen:
1 kansliråd 11,460
8 förste kanslisekreterare
.............: 76,320 87,780
Justitiedepartementet:
Vs andre amanuensarvode 2,052
Kommunikationsdepartementet:
1 kansliråd 11,460
Ecklesiastikdepartementet:
1 andre kanslisekreterare 7,212
1 e. o. expeditionsvakt-. 2,364
Summa kronor 110,868.
Skillnad: minskning kronor 2,982.
minskning:
Eegeringsrättsföredragningen:
9 extra kansliråd 94,500
J ustitiedepartementet:
Va förste amanuensarvode 2,298
Kommunikationsdepartementet:
# 1 exeditionschef 15.000
Ecklesiastikdepartementet:
Va andre amanuensarvode 2,052
Summa kronor 113,850.
Anm. Härvid har bortsetts från de förändringar i staterna för justitieoch
ecklesiastikdepartementen, som uteslutande innebära överflyttning
av personal från det förra till det senare departementet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å herr Forssells motion II: 219,
1) godkänna de av utskottet här ovan förordade
grunder i fråga om sättet för genomförandet av indragningen
av övertaliga befattningar vid statsdepartementen
ävensom de av utskottet angivna riktlinjer i
övrigt för den föreslagna omläggningen av departementens
stater;
30
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till de
av utskottet föreslagna allmänna grunder för avlöning
åt föredragandena i regeringsrätten meddela de närmare
bestämmelser i ämnet, som må visa sig erforderliga.
3) besluta, att de befattningshavare, som i enlighet
med de under 1) angivna grunder överföras till allmänna
indragningsstaten, skola vara berättigade att
åtnjuta lön enligt avlöningsreglementet den 22 juni
1921 (nr 451), dock med skyldighet för dem att, i den
händelse de efter förflyttning till indragningsstaten
erhålla annan ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å
indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika
med de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna
å indragningsstaten överstiga berörda
nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare
svarande avdrag;
4) medgiva, att lön och vikariatsersättning till ickeordinarie
tjänsteman, som uppehåller ordinarie befattning,
å vilken ‘avlöningsreglementet den 22 juni 1921
(nr 451) är tillämpligt, må, där särskilt anslag till
vikariatsersättningar icke är för vederbörande verk
anvisat, utgå från anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
5) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) 5 § 1 och 2 mom.
ävensom i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen
vidtaga de ändringar, som föranledas av riksdagens
genom fastställande av vederbörande personalstater
eller eljest meddelade beslut.
B) att herr Rydéns ovanberörda motioner II: 234
och 235 må anses besvarade med vad utskottet här
ovan anfört.
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
31
II.
Justitiedepartementet.
l:o) Kungl. Maj:t har under andra huvudtiteln (punkt 1 av det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 7 januari 1926) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på
följande sätt:
Befattning ( Lönegrad
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.
.....................................................................................
3 kansliråd .............................................................................................
2 förste kanslisekreterare ....................................................................
1 registrator...............................................................................................
3 andre kanslisekreterare ...................................................................
B 30
B 26
B 22
B 21
Lagavdelningen.
1 statssekreterare och chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet........................................................................
1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 förste expeditionsvakt ......................................................
1 kanslibiträde ..................................................................
2 expeditionsvakter..............................................................
3 kontorsbiträden.................................................................
För tjänstgöring i statsrådsberedningen.
1 förste expeditionsvakt ........................................................
1 expeditionsvakt..................................................................
B 7
B 7
B 5
B 4
B 7
B 5;
dels godkänna följande stat för justitiedepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 155,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattninghavare m. m.,
förslagsanslag........................................................................*______33,300^
Summa förslagsanslag kronor 188,800;
Justitiedepartementets
avdelning
av
Kungl. Maj:ts
kansli.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
dels ock höja det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
från dess nuvarande belopp 157,800 kronor med 31,000 kronor till 188,800
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—9 i statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för justitiedepartementet har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 140,300
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 15,000
Summa förslagsanslag kronor 157,800.
Antalet ordinarie befattningar i departementet är bestämt på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
Kansliav delning en:
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
................................................................................................... .
2 kansliråd ........................................................................................................ B 30
1 förste kanslisekreterare ................................................................................ B 26
1 registrator........................................................................................................ B 22
andre kanslisekreterare ................................................................................ B 21
Lag av delning en:
1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 förste kanslisekreterare (med tjänstgöring även å kansliavdelningen) B 26
1 andre kanslisekreterare (med tjänstgöring även å kansliavdelningen) B 21
1 förste expeditionsvakt ................................................................................ B 7
1 kanslibiträde.................................................................................................... B 7
2 expeditionsvakter ....................................................................................... B 5
3 kontorsbiträden ........................................................ B 4
l
För tjänstgöring såsom statsberedningens expeditionsvakter:
2 förste expeditionsvakter................................................................................ B 7
1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5.
För den i personalstaten under lagavdelningen upptagna andre kanslisekreteraren,
vilken uppehåller tjänst som sekreterare hos fångvårdsstyrelsen,
Slatsutsköttets Utlåtande Nr 119. 33
flnhes icke någoti vikarie förordriad. härtill har hänsyn tagits vid beräknandet
av den i staten för departementet iiu uppförda posten för avlönifigär
till ordinarie tjänstemän.
Såsom förut nämnts, skulle vid bifäll till Kuhgi. Mäj:ts förslag de fau
på ecklesiastikdepartementets handläggning ankommande kyrkoärendena
överflyttas till justitiedepartementet. Söm följd häråv skulle enligt det
under nu förevarande punkt framlagda förslaget sistnämnda departements
känsliavdelning förstärkas med samtliga befattningar å ecklesiastikdepartementets
kyrkobyrå eller med ett kansliråd, en förste kanslisekreterare,
en andre kanslisekreterare samt en halvtids förste amanuens och två halvtids
andre amanuenser ävensom én extra kaösliskfivare, varjämte från
ecklesiästikdepärtementets yrkesskölebyrå skulle överflyttas ett extra kontorsbiträde.
Vad kansliavdelningen i övrigt beträffar, har någon ändring i personaluppsättningen
för de ordinarie tjänstemähnens del synts icke kunna äga
rum.
Beträffande frågan om lägavdelningens befattningshavare har departementschefen
först upptagit till behandling spörsmålet om en fastare organisation
av denna avdelnings verksamhet.
De för närvarande å lagavdelningen fast anställda befattningshavarna
utgöras av chefen för avdelningen, ledattioten å avdelningen, en förste
kanslisekreterare och en amanuens.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle lagavdelningen utökas med
ytterligare två ledamöter, för vilkas ävlöning (12,000 kronor för envar)
anslag beräknats å extra stat. Hemställan härom har gjorts under punkt
2 av andra huvudtiteln. Härigenom skulle behovet av extra arbetskrafter
inom lagavdelningen, för vilkas avlönande kommittéanslaget hittills anlitats,
kunna begränsas. Därest två nya ledamöter å lagavdelningen förordnades,
har sålunda nyssnämnda anslag ahsetts kunna nedbringas med
ett belopp av i runt tal 30,000 kronor. Vidare skulle, därest den ene av
ledamöterna toge viss befattning med redigerandet av Svensk författningssamling,
den å lagavdelningen placerade förste kanslisekreteraren bliva
överflödig och dennes befattning sålunda indragas. Indragning skulle
jämväl ske av den sedan flera år ej uppehållna andre kanslisekreterartjänsten
å lagavdelningen.
I detta sammanhang har upptagits ytterligare en fråga, som har avseende
å lagavdelningen, nämligen angående lagavdelningschefens tjänstetitel.
Någon sådan titel tillkommer ej för närvarande’ chefen för lagavdelningen
i denna hans egenskap. Vid den uppdelning av justitiedepartementet
på två huvudavdelningar, som genomfördes med 1917 års
departeinehtälreform, beslöt visserligen riksdagen, att den ifrågavarande
befattningshavaren skulle i avlöningsstaten uppföras endast under benämningen
»chef för lagavdelningen» (se riksdagens skrivelse 1917 nr 373,
sid. 14). Då han emellertid städse varit placerad i statssekreterares
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt 71 häft. (Nr 119.) 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Utskottets
yttrande.
löneställning och med avseende å det för justitiedepartementet så viktiga
lagstiftningsarbetet utövar en statssekreterares verksamhet, har det synts
departementschefen riktigast, att lagavdelningens chef erhåller benämningen
»statssekreterare och chef för lagavdelningen».
Vad den för departementets båda avdelningar gemensamma ordinarie
personalen beträffar, har någon minskning i de kvinnliga tjänstemännens
antal ansetts icke kunna vidtagas. I fråga om expeditionsvakterna har
indragning av en förste expeditionsvakt vid statsrådsberedningen föreslagits.
I fråga om de icke-ordinarie befattningshavarna har avlöning för justitiedepartementets
del beräknats för en förste och en andre amanuens,
båda med heltidstjänstgöring, två första och två andra amanuenser med
halvtidstjänstgöring, en kansliskrivare, ett kontorsbiträde och en expeditionsvakt.
Sammanlagda grundavlöningen för dessa befattningshavare
uppgår till 23,880 kronor, varjämte avlöningsförhöjningar beräknats med
tillhopa 1,392 kronor. För extra befattningshavare, renskrivning m. m.
skulle erfordras ett anslag, som för avjämnande av anslagets slutsumma
ansetts böra bestämmas till 8,028 kronor. Genom uppförandet av denna
anslagspost å departementets stat skulle beredas motsvarande avlastning från
andra och åttonde huvudtitlarnas allmänna expensanslag.
Såsom förut erinrats, har frågan om överflyttande av kyrkoärendena
från ecklesiastik- till justitiedepartementet på grund av riksdagens ståndpunkt
till denna fråga förfallit. Till följd härav bör det för justitiedepartementets
kansliavdelning föreslagna antalet ordinarie befattningshavare
minskas med de arbetskrafter, som avsetts för kyrkoärendenas
handläggning inom detta departement eller med 1 kansliråd, 1 förste
kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare.
Någon ändring i övrigt i fråga om personaluppsättningen å sagda avdelning
inom departementet skulle enligt Kungl. Maj-.ts förslag icke äga
rum. Häremot har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet förutsätter
emellertid, att någon särskild personal för föredragning i regeringsrätten
av ärenden från departementet icke beräknas utan att denna föredragning
kan ombesörjas av de för avdelningen avsedda befattningshavarna.
Å lagavdelningen skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag å extra stat uppföras
2 nya ledamöter. Den ena av dessa skulle hava att taga viss befattning
med redigerandet av Svensk författningssamling, varigenom den
å avdelningen nu placerade förste kanslisekreteraren skulle kunna för
framtiden undvaras. Med hänsyn till bland annat beskaffenheten av det
arbete, som sålunda skulle komma att åvila den ene av ifrågavarande
ledamöter, har utskottet visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet
rörande behövligheten av båda befattningarnas inrättande. Utskottet
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
35
har emellertid efter övervägande funnit sig icke höra motsätta sig Kungl.
Maj:ts förslag i denna del. Jämväl den föreslagna ställningen i lönehänseende
för befattningshavarna i fråga har utskottet ansett sig kunna
tillstyrka.
Vidare skulle enligt förslaget 1 andre kanslisekreterartjänst å lagavdelningen,
som för närvarande icke uppehälles, avföras ur staten. Förslaget
i denna del har ej heller givit utskottet anledning till erinran.
I detta sammanhang har utskottet till prövning förehaft det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget att tilldela chefen för lagavdelningen tjänstetiteln
statssekreterare. Detta förslag har utskottet icke kunnat biträda.
Utskottet vill erinra om, att riksdagen vid statssekreterarinstitutionens
inrättande år 1917 motsatte sig av Kungl. Maj:t då framlagt förslag att
tilldela chefen för lagavdelningen samma titel som de nya befattningshavarna.
Vad vidare angår den för departementet gemensamma ordinarie personalen,
har Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring än att 1 förste
expeditionsvakt med tjänstgöring vid statsrådsberedningen skulle indragas.
Förslaget härutinnan har icke föranlett erinran från utskottets
sida.
Vidkommande härefter den icke-ordinarie personalen, torde medel böra
beräknas för avlönande av 1 förste amanuens med heltidstjänstgöring
och 3 andre amanuenser med halvtidstjänstgöring, varav 1 avsedd att
biträda den befattningshavare, vilken förordnas att föredraga regeringsrättsärenden,
ävensom 1 expeditionsvakt. Anslagsposten till extra befattningshavare,
renskrivning m. m., som i Kungl. Maj:ts förslag med
hänsyn till kyrkoärendenas överflyttande till justitiedepartementet beräknats
till 8,028 kronor, torde böra upptagas med 5,000 kronor.
Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare torde på
grund härav beräknas sålunda:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst...... kronor 12,390
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,
förslagsvis............................................................................... » 726
Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst........... » 5,000
Förslagsanslag kronor 18,116,
vilket belopp torde böra avrundas till 18,200 kronor.
Vad slutligen angår övergången till den nya organisationen, skulle vid
bifall till vad utskottet sålunda föreslagit följande ordinarie befattningar
indragas, nämligen 1 förste kanslisekreterare, 1 andre kanslisekreterare
och 1 förste expeditionsvakt. Då ingen av dessa befattningar för närvarande
är vakant, torde i enlighet med de principer för övergången till
den nya organisationen, som utskottet förut förordat, samtliga dessa tjänster
uppföras å övergångsstat och å sådan stat beräknas ett anslag av i runt
tal 20,100 kronor.
36 Statsétsköttets utlåtände Nr 119.
På grund äv våd sålunda anförts får litSköttet hemställa;
att riksdagen må,
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare och expeditionschef, ärvodé
enligt 5 § i avlöhingsrégleinentét ................. —
2 kansliråd ........................................................... B 3Ö
1 förste kansliäekreterare .................................. B 26
1 registrator ................... .................................... B 22
2 andre kanslisekreterare .................................... B 21
Lagåtidelningen.
1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet.......................................
1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 §
i avlöhingsreglementet...................................
1 förste expeditiohsvakt ....................................... B 7
1 känslibiträdé .................................................. B 7
2 exbeditiohsVakter ........................................... B 5
3 köntorsbiträden......................... B 4
För tjänstgöring i statsrådsberedningen.
1 förste expeditionsvakt ....................................... B 7
1 expeditionsvakt................................................... B 5;
b) besluta, att å övergångsstat för justitiedepartementet
skola från och med den 1 juli 1926 uppföras
följande befattningar, nämligen:
Befattning Lönegrad
1 förste kanslisekreterare ................................... B 26
1 andre kanslisekreterare ....................................... B 21
1 förste expeditionsvakt......................................... B 7;
c) godkänna följande ordinarie stater för justitiedepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli
1926:
Statwtskottets v,tlåtande Nr 119. 37
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag kronor 127,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 18,200
Förslagsanslag kronor 145,500;
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ................... kronor 20,100;
samt
d) höja ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp .................................................... kronor 157,800
med......................................................... » 7,800
till ........................................................... » 165,600.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 7 januari 1926) att till avlönande av två extra ledamöter
å lagavdelningen i justitiedepartementet för hudgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag å 24,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till avlönande av två extra ledamöter
å lagavdelningen i justitiedepartementet för hudgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag å 24,000
kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 7 januari 1926) att till avlönande av föredragande i
regeringsrätten i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å 94,500 kronor.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr Luterkort väckt motion, nr 127, vari hemställts,
dels att vad Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln och rubriken »Föredragande
i regeringsrätten» föreslagit icke måtte av riksdagen bifallas;
dels att, under förutsättning av bifall till denna hemställan, i riksstaten
för hudgetåret 1926—1927 måtte under vederbörande huvudtitlar
Extra ledamöter
ä lagavdelningen.
Utskottets
yttrande.
Föredragande
i regeringsrätten.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Utskottets
yttrande.
Försvarsdepartementets
avdelning av
Kungl. Maj:ts
kansli.
uppföras enahanda anslag till föredragande i regeringsrätten, som varit
uppförda i den för budgetåret 1925—1926 av riksdagen antagna stat;
dels ock att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande ordningen
för beredande och föredragning av ärenden i regeringsrätten samt för
1927 års riksdag framlägga det förslag, vartill sådan utredning kan giva
anledning.
Under erinran om vad utskottet under avdelning I (de allmänna grunderna
för förslaget) anfört ifråga om ordnandet av föredragningen i regeringsrätten
och regeringsrättsföredragandenas ställning hemställer utskottet,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke måtte
vinna riksdagens bifall; samt
b) att herr Luterkorts förevarande motion, 1:127, må
anses besvarad genom vad utskottet förut anfört och
hemställt.
III.
Försvarsdepartementet.
Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7
januari 1926) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i försvarsdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
Kansliavdelningen.
L statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle mentet............ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet............ —
4 kansliråd ....................................................................................... B 30
2 förste kanslisekreterare...................................................................... B 26
1 registrator ........................................................................................... B 22
4 andre kanslisekreterare.................................................................... B 21
1 kansliskrivare .............................................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt........................................................................ B 7
2 kanslibiträden ................................................................................... B 7
1 expeditionsvakt ................................................................................ B 5
3 kontorsbiträden ................................................................................. B 4
39
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Kommandoexpeditionerna.
1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet.........................................................................
1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet ..........................................................................
2 expeditionsvakter ............................................................................. B 5;
dels godkänna följande stat för försvarsdepartementet, att tillämpas från
och med hudgetåret 1926—1927:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 193,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.......
å kansliavdelningen, förslagsanslag ................................. » 22,600
Arvoden till viss personal å kommandoexpeditionen » 21,180
Summa kronor 237,680;
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 271,500
kronor, med 33,820 kronor till 237,680 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 7— 10 i statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för försvarsdepartementet upptager följande anslagsposter:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 244,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. • » 21,500
Summa kronor 271,500.
Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är bestämt på följande
sätt:
Befattning 1 Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet .......... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet............ —
1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet ...................................................................... —
1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet....................................................................... —
6 kansliråd.......................................................................................... B 30
5 förste kanslisekreterare................................................................ B 26
1 registrator .......................................................................................... B 22
5 andre kanslisekreterare...................................................................... B 21
1 kansliskrivare ..................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt......................................................................... B 7
2 kanslibiträden.......................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................................................ B 5
Kansliavdelr
ningen.
40 Slfatsuhtskg^tets. uftåtanclp Nr 119.
Befattning Lönegrad
3 kontorsbiträden .................................................................................. B 4
1 förste expeditionsvakt å lantförsvarets kommandoexpedition ...... B 7
1 expeditionsvakt å sjöförsvarets kommandoexpedition..................... B 5.
En av de i förestående förteckning upptagna förste kanslisekreterartjänsterna,
vars ordinarie innehavare är förordnad å högre befattning,
uppehälles av en tjänsteman med andre kanslisekreterares lön. För en
förste kanslisekreterare, vilken uppehållit ett kanslirådsämbete under ordinarie
innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement,
har någon vikarie icke funnits förordnad. Till dessa förhållanden har
hänsyn tagits vid beräknandet av den i staten för departementet upptagna
posten för avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Ett under år 1925 ledigblivet kanslirådsämbete i departementet hålles
för närvarande vakant.
Uti den å staten upptagna anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. ingår ett arvode av 3,180 kronor för registfatorn
å lantförsvarets kommandoexpedition.
Det faktiska antalet kansliråds- och kanslisekreterarbefattningar är för
närvarande 5 kanslirådsbefattningar samt 3 förste och 6 andre kanslisekreterarbefattningar.
Kansliråden och kanslisekreterarna äro placerade
till tjänstgöring sålunda:
hoe statssekreteraren: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare;
hos expeditionschefen (för handläggning av befordrings- m. fl. personalärenden):
1 andre kanslisekreterare;
å l:a byrån (ijrenden hos regeringsrätten samt värnpliktsärenden): 1
kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare;
å 2:a byrån (ärenden angående avlöning, pensionering, rekrytering m. m.):
1 kansliråd och 1 andre kanslisekreterare;
å 3:e byrån (ärenden angående intendentur och sjukvård m. m.): 1 kansliråd
och 1 andre kanslisekreterare; samt
å 4:e hyrån (ärenden angående mark och byggnader, fartyg, övningar
och utbildning skurser m. m.): 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare.
Såsom chefen för finansdepartementet framhållit i sitt anförande rörande
de allmänna riktlinjerna för departementsorganisationen, har man vid det
pågående besparingsarbetet beträffande Kungl. Maj:ts kansli i första hand
strävat att nedbringa antalet byråer. För försvarsdepartementets del har
denna strävan redan lett till att under det förflutna året byråernas antal
minskats från fem till fyra. På grund härav hålles, såsom ovan nämnts,
ep kanslirådstjänst i departementet vakant; denna tjänst har nu ansetts
hörn avföras från staten. Till följd av den förändring i regeringsrättsföredragandenas
ställning, varom chefen för justitiedepartementet framlagt
förslag, skulle ännu en kanslirådsbefattning komma att kunna indragas.
41
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
4tt lvu vidtaga ytterligare inskränkning av kanslirådens antal har departementschefen
icke funnit tillrådligt, bland annat i betraktande av de
krävande arbetsuppgifter, som komme att åvila departementet i samband
med genomförandet av den nya försvarsorganisationen. Den för statssekreterarens
avdelning avsedda kanslirådsbefattningen bar emellertid
ansetts böra överföras till första byrån. Å denna byrå borde fortfarande
handläggas värnpliktsärenden, varjämte — i samband med regeringsrättsföredragningens
omläggning — till densamma borde hänföras åtskilliga
ärenden, vilka nu handlades å andra byråer ävensom av den bos expeditionschefen
placerade andre kanslisekreteraren.
För tjänstgöring å byråerna hava avsetts en förste och tre andre kanslisekreterare.
Å statssekreterarens avdelning skulle erfordras, liksom för närvarande,
en förste och en andre kanslisekreterare. Den såsom biträde åt expeditionschefen
placerade andre kanslisekreteraren skulle däremot ersättas med
amanuensbiträde.
Sammanlagda antalet tjänster i kanslisekreterargraderna i departementet
skulle alltså bliva två förste och fyra andre kanslisekreterare.
Beträffande den ordinarie biträdespersonalen bar någon ändring icke
föreslagits i den nuvarande staten. Av de ordinarie expeditionsvakterna
skulle däremot en kunna indragas.
Av den å departementets stat upptagna posten för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. disponeras 18,320 kronor för avlönande
av amanuenser ävensom ett extra ordinarie kontorsbiträde. Från lånt
#7
! TV. ''
försvarets avlöningsanslag (posten till vissa arvoden m. m.) utgår vidare
avlöning till en portvakt vid försvarsdepartementet med 2,250 kronor.
Med tillämpning av de regler för beräkning av anslagen till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., som i ovannämnda departementschefsanförande
angivits, har i staten för försvarsdepartementet från och
med ingången av budgetåret 1926—1927 upptagits för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. å kansliavdelningen eu anslagspost av
22,600 kronor enligt följande beräkning:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän (3 förste
amanuenser, därav 2 heltids- och 1 halvtidstjänstgörande,
3 balvtidstjänstgörande andre amanuenser och 1 extra
ordinarie kontorsbiträde), högst ......................................... kronor 18,759
Avlöningsförböjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
................................................................................... » 1,095
Extra befattningshavare, renskrivning m. in. (häri inbegripet
arvode till portvakten med 2,250 kronor), högst » 2,750
Summa förslagsanslag kronor 22,604,
vilket belopp ansetts böra avrundas till 22,600 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Lantförs
varets
kommandoexpedition.
Sjöförsvarets
kommando
expedition.
Utskottets
yttrande.
Enligt 1925 års härordningsbeslut skall personalen å lantförsvarets
kommandoexpedition utgöras av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
Från och med budgetåret 1926—1927 har i enlighet härmed för lantförsvarets
kommandoexpedition i staten upptagits 1 expeditionsvakt i
stället för den nuvarande förste expeditionsvakten.
Vidare hava i staten för nästkommande budgetår beräknats arvoden —
förutom för chefen med belopp, som angives i 5 § avlöningsreglementet —
för 5 officerare å 3,180 kronor. Övriga för pensionerade officerare ävensom
för pensionerade underofficerare avsedda befattningar hava under
nämnda budgetår ansetts kunna uppehållas av kommenderad personal å
aktiv stat eller av beställningshavare å övergångsstat.
För sjöförsvarets kommandoexpedition hava från och med nästkommande
budgetår i överensstämmelse med beslutet om ny marinorganisation upptagits
arvoden — förutom för chefen med i 5 § avlöningsreglementet
angivet belopp — för 1 pensionerad officer med 3,180 kronor och för
1 pensionerad underofficer med 2,100 kronor. Vidare har för nämnda
kommandoexpeditions räkning, liksom nu, upptagits 1 expeditionsvakt.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av försvarsdepartementet
finner utskottet sig böra tillstyrka. Givetvis komma — såsom också föredragande
departementschefen framhållit — krävande arbetsuppgifter att
under de närmaste åren åvila departementet på grund av den under fjolåret
beslutade nya försvarsorganisationens genomförande. För den händelse
emellertid tillfälligt behov av arbetsförstärkning under dessa år
skulle uppkomma, kan sådan förstärkning beredas departementet medelst
å övergångsstat uppförd personal. För regeringsrättsföredragningen skulle
dock, enligt vad utskottet förut förordat, avses 1 extra förste kanslisekreterare.
Denne torde emellertid icke erfordras för längre tid än intill
ingången av budgetåret 1927—1928.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts, av utskottet tillstyrkta förslag i fråga om
den ordinarie personalen inom departementet skulle följande å staten för
departementet nu uppförda ordinarie befattningar komma att indragas,
nämligen 2 kansliråd, 3 förste kanslisekreterare, 1 andre kanslisekreterare
(kanslisekreterare å gammal stat) och 1 förste expeditionsvakt. Av dessa
befattningar är den ena kanslirådstjänsten för närvarande vakant. Samt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
43
liga övriga befattningar böra i enlighet med de av utskottet förordade
principerna för genomförande av övergången till den nya organisationen
uppföras å övergångsstat. Det härför erforderliga anslaget torde kunna
beräknas till i runt tal 50,600 kronor. Med hänsyn till att detta anslag,
enligt vad utskottet inhämtat, förväntas icke komma att till fullo tagas i
anspråk för avlönande av den å övergångsstat uppförda personalen, har
utskottet ansett sig icke böra föreslå upptagande av särskilt anslag för
avlöning åt den extra förste kanslisekreterare, som under nästkommande
budgetår avsetts för regeringsrättsföredragningen från departementet, utan
synes avlöningen åt denne befattningshavare kunna utgå från anslaget
till övergångsstat.
Den prövning, utskottet i enlighet med vad förut (å sid. 28) anförts
företagit i anledning av herr Rydéns motion II: 234, föranleder slutligen
utskottet att föreslå, att, därest amanuensen i försvarsdepartementet John
Woldemar Angelo Lindman till följd av de föreslagna personalindragningarna
skulle gå förlustig förordnande å andre kanslisekreterartjänst, han
må bibehållas vid den avlöning, han för närvarande åtnjuter.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i försvarsdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
........................................................
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
.......................................................
4 kansliråd ..........................................................
2 förste kanslisekreterare ..................................
1 registrator .....................................................
4 andre kanslisekreterare ...................................
1 kansliskrivare.................................................
1 förste expeditionsvakt .......................................
2 kanslibiträden.....................................................
1 expeditionsvakt..................................................
3 kontorsbiträden.................................................
Kommandoexpeditionerna.
1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition,
arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ......
1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition,
arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ......
2 expeditionsvakter...............................................
B 30
B 26
B 22
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4;
B 5;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
b) begjuta, att å övergångsstat för försvarsdepartementet
skola från och pmd den 1 3uU }926 uppföra?
följande befattningar, nämligen:
Befattning Lönegrad
J. kansliråd ............................................................ B 30
3 förste kanslisekreterare .................................... B 26
1 andre kanslisekreterare .................................. 21
t förste expeditions vakt ..................................... B 7;
c) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli
1926:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag..................................... kronor 193,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen,
förslagsanslag............................. » 22,600
Arvoden till viss personal å kommandoexpeditionerna
............................. » 21,180
Förslagsanslag kronor 237,680;
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ................. kronor 50,600;
d) höja ordinarie förslagsanslaget till försvarsdepartementet,
nu ................................ kronor 271,500
med ..................................................... » 16,780
till.......................................................... » 288,280;
samt
e) medgiva, att, därest amanuensen i försvarsdepartementet
John Woldemar Angelo Lindman till följd av
de föreslagna personalindragningarna går förlustig förordnande
å andre kanslisekreterartjänst, han må bibehållas
vid den avlöning, han för närvarande åtnjuter.
Statsutskottets Utlåtande Nt 119.
45
IV.
Söciäldéjiarteiiientét.
»< . i
l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid stats- SocialdepartevérkäjjloUobitiönen
fogädfe ståtsirådsprbtököllet över socialärenden den 7 ^ntn£
januari 1926) att Kungl. Maj.ts
dels bestämma antalét Ordinarie bbfattningar i socialdepartementet Uå
följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000
kronor......... • • •;............................v ;........................................... ...... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000
kronor................................................................................................ —
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 12,000 kronor................................................................................... —
2 kansliråd .......................................................................................... B 30
1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård B 30
3 förste kanslisekreterare ...................................................................... B 26
1 förste kanslisékreterare, tillika assistent hos statens inspektör för
fattigvård och barnavård .................................................................. B 26
1 registråtöt................................................................................................ B 22
3 andre kanslisekreterare ..................................................................... B 21
1 känsliskrivare.................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ....................................................................... B 7
2 kanslibiträden......................................................................................... B 7
2 expeditioiisvaktét................................................................................... B 5
3 kontorsbiträden..................................................................................... B 4;
dels godkänna följande stat för socialdepartementet, att tillämpas från
och med budgetåret 1926—1927:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 173,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................................................ » 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör
för fattigvård och barnavård ............................................. »_6,000
Summa kronor 210,700;
dels ock nedsättä det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av KttUgl. Maj:ts kansli, nu 273,700 kronor, med 63,000 kronor
till 210,700 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—5 i åberopade statsrådsprotokollet.
Nu gällande ordinarie stat för socialdepartementet är av följande lydelse:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 229,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 5,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör
för fattigvård och barnavård ....................................... » 7,500
Summa kronor 273,700.
I enlighet härmed är det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i riksstaten uppfört med 273,700 kronor.
Antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet är för närvarande
bestämt på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000
kronor.....................................................................................................
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000
kronor ..................................................................................................
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 12,000 kronor......................................................................................
4 kansliråd ...........................................................................................
1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård
5 förste kanslisekreterare .....................................................................
1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för
fattigvård och barnavård ...................................................................
1 registrator.............................................................................................
4 andre kanslisekreterare ........................................................................
1 kansliskrivare .................................................................................
1 förste expeditionsvakt ..........................................................................
3 kanslibiträden .....................................................................................
3 expeditionsvakter...............................................................................
3 kontorsbiträden...................................................................................
B 30
B 30
B 26
B 26
B 22
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4.
Av de i förestående förteckning upptagna förste kanslisekreterarbefattningarna
är för närvarande en vakant. En andre kanslisekreterartjänst
hålles ock vakant, så länge å övergångsstat för departementet kvarstår en
kanslisekreterarbefattning. Avlöningen vid sistnämnda befattning utgår
från ett särskilt riksstatsanslag under rubriken övergångsstat för socialdepartementet.
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
47
Det faktiska antalet kansliråds- och kanslisekreterarbefattningar i socialdepartementet
är i enlighet med vad förut anförts för närvarande 5 kanslirådsbefattningar
(en tillika befattning såsom statens inspektör för fattigvård
och barnavård), 5 förste kanslisekreterarbefattningar (en tillika befattning
såsom assistent hos statens inspektör för fattigvård och barnavård),
3 andre kanslisekreterartjänster och 1 kanslisekreterartjänst å övergångsstat.
Innehavarna av befattningarna i fråga äro inom departementet
placerade till tjänstgöring sålunda:
bos statssekreteraren: 1 förste kanslisekreterare;
hos expeditionschefen (för handläggning av personalärenden m. m.): 1
andre kanslisekreterare (denne befattningshavare biträder huvudsakligen
å olika departementsbyråer);
å l:a byrån (för sociala ärenden i allmänhet): 1 kansliråd, 1 kanslisekreterare
å övergångsstat; därjämte tjänstgör å byrån den tjänsteman, som
är förordnad att uppehålla den vakanta l:e kanslisekreterarbefattningen;
å 2:a byrån (för hälso- och sjukvårdsärenden): 1 kansliråd, 1 förste
kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare;
å 3:e byrån (för ärenden angående lantregeringen samt kommunala
ärenden): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare
;
å 4:e byrån (för fattigvårds- och barnavårdsärenden): 1 kansliråd, 1
förste kanslisekreterare;
å 5:e byrån (för mål hos regeringsrätten): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare.
Vad angår antalet hädanefter behövliga tjänster inom socialdepartementet,
skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förändring av
regeringsrättsföredragandenas ställning en kansliråds- och en förste kanslisekreterarbefattning
kunna indragas. Genom lämplig decentralisering
samt under förutsättning av viss omgruppering av ärendena mellan departementets
byråer skulle ytterligare en kanslirådsbefattning kunna uteslutas.
Indragning har vidare ansetts böra ske av den förste kanslisekreterarbefattning,
som nu hålles vakant. Slutligen skulle den nu å övergångsstat
uppförda kanslisekreterartjänsten förflyttas till indragningsstat
och indragning äga rum av den andre kanslisekreterarbefattning, som
hålles vakant, så länge nyssnämnda kanslisekreterartjänst kvarstode å
övergångsstaten.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle av här avhandlade tjänster
å departementets stat kvarstå 3 kanslirådstjänster samt 4 förste kanslisekreterar-
och 3 andre kanslisekreterarbefattningar. För tjänstgöring å
statssekreterarens avdelning erfordrades fortfarande en förste kanslisekreterare.
Däremot har den hos expeditionschefen hittills placerade andre
kanslisekreterarbefattningen ansetts framdeles böra ersättas med amanuensbiträde.
För tjänstgöring å byråerna skulle alltså avses 3 kansliråds
-
48 Statsiitsköikéts Utlåtande Nr 119.
tjänster, 3 förste kanSiisékreterartjärister och 3 andre kansliäékretörärtjänster.
kvihnligä
Av deSåå
har en kanslihiträdestjanst föreslagits till indragning.
Den ordinarie vaktpersonalen omfattar i förste expeditiönsvakt Ock 3
éxpéditionsväkter. En av expeditionsvaktstjänsternä hålles för närvaråiide
vakant och uppehälles på förordnande. Jämväl denna tjänst häf nu änäetts
böra indragas.
Av dépärtementets ordinarie befattningar skulle i enlighet ined vad
Kungl. Maj:t föreslagit följande indragas, nämligen:
2 kanslirådsbefattningar,
2 förste kanslisekreterarbefattningar,
1 andre kanslisekreterafbefattning,
1 kanslibiträdesbéfattning samt
1 expeditionsvaktsbefattning.
Vad härefter vidkommer icke-ordinarie personal, ingå i den i departementets
ståt upptagna anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. följande arvoden, nämligen å 1,500 kronor till en
föredragande i bostadsärenden, å 1,000 kronor till en föredragande i mutiicipalärenden,
å 800 kronor till en bibliotekarie samt å 400 kronor till
en portvakt i kanslihuset. Återstoden av anslagsposten åtgår till avlönande
av amanuenser och extra ordinarie kontorsbiträden.
Arvodet till den extra föredraganden i bostadsärenden bar synts böra
från och med nästkommande budgetår upphöra att utgå. Däremot hava
övriga nu utgående arvoden ansetts höra bibehållas oförändrade.
Med tillämpning av de regler för beräkning av anslagen till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., som av chefen för finansdepartementet
angivits, skulle i staten för socialdepartementet från och
med ingången av nästkommande budgetår för avlöningar till ickfe-ordinarie
befattningshavare m. m. upptagas en anslagspost, vilken beräknäts
på följande sätt:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän (4 förste amanuenser,
därav 2 heltids- och 2 halvtidstjänstgörande, 3 andre amanuenser, därav
2 heltids- och 1 halvtidstjänstgörande, samt 2 extra ordinarie kontors
-
biträden), högst ................................................................... kronor 26,874
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .............................................................................. » 1,590
Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst ......... » 3,200
Stimma kronor 31,664,
vilket belopp avrundats till 31,700 kronor.
De ordinarie biträdesbefattningar, som nu ärö besätta ittéd
innehavare, ärö 3 känslibiträdes- och 3 kontorsbifrädestjänsteix
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
49
Det i staten nu upptagna beloppet å 7,500 kronor till sakkunniga biträden
åt statens inspektör för fattigvård och barnavård bär ansetts kunna
nedsättas till 6,000 kronor.
Då enligt Kungl. Maj:ts förslag den nu å övergångsstat upptagna kanslisekreterarbefattningen
skulle överföras till indragningsstat, har det ordinarie
anslaget till övergångsstat för departementet uteslutits ur riksstaten.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en av herr V. Hedlund i Östersund inom andra kammaren
väckt motion, nr 146, i vilken hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att som ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör
för fattigvård och barnavård måtte anslås samma belopp som under
innevarande budgetår, nämligen 7,500 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Såsom ovan antytts, skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag socialdepartementet
organiseras på — förutom lagbyrån — allenast tre byråer,
byrån för fattigvårds- och barnavårdsärenden däri inberäknad, och följande
befattningar indragas, nämligen 2 kansliråd, 2 förste kanslisekreterare, 1
andre kanslisekreterare, 1 kanslibiträde samt 1 expeditionsvakt. Dessutom
skulle 1 nu å övergångsstat upptagen kanslisekreterarbefattning överföras
till indragningsstat och i samband därmed anslaget till övergångsstat för
departementet uteslutas ur riksstaten.
I samband med denna minskning i arbetskrafterna har departementschefen
tänkt sig en decentralisering av vissa grupper av ärenden, däribland
frågor om utnämning av provinsialläkare och överläkare vid hospital och
asyler samt om tilldelande av apoteksprivilegier, vilka ärenden skulle ankomma
på medicinalstyrelsens avgörande. Utredning angående möjligheten
av en sådan decentralisering pågår inom departementet. Utskottet,
som med anledning härav ej ansett sig böra för närvarande uttala något
omdöme om de ifrågasatta decentraliseringsåtgärderna, har emellertid icke
kunnat undgå att ställa sig något tveksamt gentemot omfattningen av
de föreslagna indragningarna, allra helst som utskottet icke på frågans
nuvarande stadium är fullt övertygat om lämpligheten av samtliga de
åtgärder till lättande av arbetsbördan, som man i form av decentralisation
avsett skola vidtagas. Särskilt gäller detta i fråga om utnämningen till
högre tjänster. Efter övervägande av de på saken inverkande omständigheterna
har utskottet likväl icke, med undantag för vad nyss sagts beträffande
vissa utnämningsfrågor ävensom för frågor om tilldelande av
apoteksprivilegier, velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag, i avseende å
vilket utskottet icke funnit skäl föreslå annan avvikelse än att, med hänsyn
till vad utskottet förordat i fråga om regeringsrättsföredragningens
anordnande, den av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie staten bör utökas
med 1 förste kanslisekreterarbefattning.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 71 käft. (Nr 119.) 4
Utskottets
yttrande.
50
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om den ieke-ordinarie personalen i
departementet har icke givit utskottet anledning till erinran.
Såsom nämnts, har Kungl. Maj:t föreslagit, att det nu till ersättning
till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård och barnavård
utgående anslaget skulle nedsättas med 1,500 kronor eller från 7,500
kronor till 6,000 kronor. I motionen II: 146 har yrkats bibehållande av nu
utgående anslagsbelopp. Detta yrkande har utskottet funnit sig icke
kunna biträda, utan får utskottet förorda den av Kungl. Maj:t föreslagna
nedsättningen. Enligt utskottets mening synes det ändamål, motionären
velat tillgodose, upplysning i barnavårdsfrågor, kunna fyllas utan höjning
av anslagsbeloppet i fråga.
Av de å socialdepartementets stat nu uppförda ordinarie befattningarna
äro följande vakanta, nämligen 1 förste kanslisekreterare, 1 expeditionsvakt
och 1 kontorsbiträde. Därjämte hålles 1 andre kanslisekreterartjänst
vakant, så länge den ovannämnde kanslisekreteraren kvarstår å
övergångsstat. Någon kontorsbiträdestjänst i departementet är emellertid
icke nu ifrågasatt till indragning. I enlighet med de av utskottet förut
angivna principerna för övergången till den nya organisationen skulle
nu på övergångsstat uppföras 2 kanslirådstjänster, varjämte å övergångsstat
skulle bibehållas den å sådan stat nu uppförda kanslisekreteraren.
1 kanslibiträde, som redan uppnått en levnadsålder, som med två år
understiger den för erhållande av pension stadgade åldern, torde däremot
överföras på indragningsstat. Anslaget för övergångsstat för departementet
skulle vid bifall till vad utskottet föreslagit uppföras med 28,100
kronor.
Slutligen har utskottet vid prövning av herr Rydéns motion II: 234
funnit sig böra föreslå, att, därest amanuenserna i socialdepartementet
Herman Alfred Natanael Hultkrantz och Åke Karl Gustaf Karlholm på
grund av de föreslagna personalindragningarna skulle gå förlustiga förordnande
å andre kanslisekreterartjänst, de må bibehållas vid den avlöning,
de för närvarande åtnjuta.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å herr Hedlunds ovanberörda
motion II: 146, i vad densamma skiljer sig från Kungl»
Maj:ts förslag,
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
......................... ........................
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet.
............ ........................................ —
Statsutskottets utlåtande Nr 119. 51
Befattning Lönegrad
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet ........................................ —
2 kansliråd ......................................................... B 30
1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård
och barnavård ......................................... B 30
4 förste kanslisekreterare ................................. B 26
1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos
statens inspektör för fattigvård och barnavård
................................................................... B 26
1 registrator........................................................... B 22
3 andre kanslisekreterare ................................. B 21
1 kansliskrivare..................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ..................................... B 7
2 kanslibiträden ................................................. B 7
2 expeditionsvakter................................................ B 5
3 kontorsbiträden............................................... B 4;
b) besluta, att å övergångsstat för socialdepartementet
skola från och med den 1 juli 1926 vara uppförda
följande befattningar, nämligen:
Befattning
2 kansliråd
1 kanslisekreterare:
lön...................................... 2,500
tjänstgöringspenningar 1,500
provisoriskt avlöningstill
lägg.
............................... 1,200
Summa kronor 5,200.
c) godkänna följande ordinarie stater för socialdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli
1926:
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
Lönegrad
B 30
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag.................................... kronor 182,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt
statens inspektör för fattigvård och
barnavård........................................... » 6,000
Förslagsanslag kronor 220,600;
52
statsutskottets utlåtande Nr 119.
Övergångsstat
för socialdepartementet.
Kommunikationsdepartementets
avdelning
av Kungl.
Maj:ts kansli.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ................. kronor 28,100;
d) minska ordinarie förslagsanslaget till socialde
partementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
nn .......................................................... kronor 273,700
med .................................................... » 25,000
till ........................................................ » 248,700;
samt
e) medgiva, att, därest amanuenserna Herman Alfred
Natanael Hultkrantz och Åke Karl Gustaf Karlholm
till följd av de föreslagna personalindragningarna gå
förlustiga förordnande å andre kanslisekreterartjänst,
de må bibehållas vid den avlöning, de för närvarande
åtnjuta.
2:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över socialärenden den 7
januari 1926) att ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget till övergångsstat
för socialdepartementet.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
hemställer utskottet,
att riksdagen må ur riksstaten utesluta det nu utgående
ordinarie anslaget till övergångsstat för socialdepartementet.
V.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 7 januari 1926) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i kommunikationsdepartementet
på följande sätt:
Bejakning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........... —
1 byråchef för tekniska ärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
...................................................................................................... —
Statsutskottets utlåtande Nr 119. 53
Befattning Lönegrad
2 kansliråd ................. B 30
3 förste kanslisekreterare .................................................................. B 26
1 registrator.......................................................................................... B 22
3 andre kanslisekreterare .................................................................... B 21
1 förste expeditionsvakt ...................................................................... B 7
2 kanslibiträden....................................................................................... B 7
1 expeditionsvakt ................................................................................ B 5
3 kontorsbiträden................................................................................... B 4;
dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet, att tilllämpas
från ock med budgetåret 1926—1927:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 145,400
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., »
förslagsanslag ....................................................................... » 23,700
Summa kronor 169,100;
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 189,300 kronor, med 20,200 kronor
till 169,100 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—4 i åberopade statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli har för budgetåret 1925—1926 bestämts till 189,300 kronor.
Den nu gällande staten för departementet har följande utseende:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 167,600
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 4,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. • » 17,700
Summa kronor 189,300.
Antalet ordinarie befattningar i departementet är för närvarande bestämt
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ....
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ....
3 kansliråd
B 30
54
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Befattning
Lönegrad
4 förste kanslisekreterare ..................................
............... B 26
1 registrator ..................................................
.................................... B 22
4 andre kanslisekreterare ...................................
................................... B 21
1 förste expeditionsvakt ....................................
.................................... B 7
2 kanslibiträden ................................................
.................................... B 7
2 expeditionsvakter...............................................
.................................... B 5
4 kontorsbiträden...............................................
..................................... B 4.
För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för budgetåret
1925—1926 utöver det ordinarie anslaget ett extra anslag å 28,420
kronor. Detta anslag är avsett till avlöning av följande befattningshavare
med nedannämnda belopp för år räknat, nämligen:
en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen ............ kronor 10,020
» » » » tekniska ärenden............................. » 12,000
» särskild föredragande för stadsplaneärenden.................... » 6,400
Summa kronor 28,420.
Antalet ordinarie byråer inom departementet utgör tre. Kansliråds- och
kanslisekreterarbefattningarna äro fördelade på departementets olika avdelningar
sålunda:
hos statssekreteraren: 1 förste kanslisekreterare;
å l:a hyrån (ärenden angående statens och enskilda järnvägar — med
undantag för ärenden, som avse det för kommunikationsverken gemensamma
avlöningssystemet): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1
andre kanslisekreterare;
å 2:a hyrån (ärenden angående det för kommunikationsverken gemensamma
avlöningssystemet samt angående post, telegraf, telefon, radio,
byggnads- och brand väsendet samt kronans byggnader): 1 kansliråd, 1
förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare;
å 3:e hyrån (ärenden angående statens kraftverk, statens vattenfall och
deras tillgodogörande, kanaler, farleder och hamnar, lufttrafik, vägväsendet,
skjutshållning och gästgiverier, broar, färjor, automobiltrafik samt kommunikationsväsendet
i övrigt): 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och
1 andre kanslisekreterare; samt
hos byråchefen för regeringsrättsföredragningen: 1 andre kanslisekreterare.
I fråga om behovet i fortsättningen av arbetskrafter för kommunikationsdepartementet
skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till förändring
i regeringsrättsföredragandenas ställning en extra byråchefsbefattning
och en andre kanslisekreterartjänst bliva obehövliga. Med
hänsyn bland annat till den ifrågasatta decentraliseringen ha emellertid
ytterligare indragningar ansetts kunna vidtagas. Sålunda har antalet
byråer inom departementet synts kunna bestämmas till två, varigenom
kanslirådens antal i samma mån skulle minskas, och hava ärendena —
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
55
med undantag av ärenden av mera specifikt teknisk art och stadsplaneärenden
— lämpligen synts kunna fördelas mellan dessa byråer så, att å
l:a byrån huvudsakligen handlades ärenden rörande de fyra kommunikationsverkens
förvaltningsområden och därmed sammanhängande frågor
samt å 2:a hyrån övriga ärenden. Beträffande de tekniska ärendena har
erfarenheten synts departementschefen hava ådagalagt ett stadigvarande
behov av en särskild föredragande för sådana ärenden, och har på grund
härav föreslagits, att den nuvarande extra byråchefsbefattningen för tekniska
ärenden uppföres bland de ordinarie befattningarna i departementet.
Befattningen har lämpligen synts böra intagas bland de i 5 §> i avlöningsreglementet
för statsdepartement m. fl. verk angivna befattningar, som
tillsättas genom förordnande, och har det med befattningen förenade
arvodet ansetts böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp, 12,000 kronor.
Å statssekreterarens avdelning skulle, liksom för närvarande, erfordras
en förste kanslisekreterare. För tjänstgöring i departementet i övrigt ha
avsetts två förste kanslisekreterare och tre andre kanslisekreterare. Antalet
förste kanslisekreterare i departementet skulle härigenom minskas med en.
Med iakttagande av det ovan anförda skulle alltså indragning äga rum
av en kansliråds-, en förste och en andre kanslisekreterarhefattning.
Av ordinarie biträdespersonal skulle erfordras två kanslibiträden och tre
kontorshiträden och av ordinarie vaktpersonal en förste expeditionsvakt
och en expeditionsvakt. Indragas skulle alltså ett kontorsbiträde och en
expeditionsvakt.
Den å departementets stat upptagna posten för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare in. m. disponeras för närvarande för avlönande av
fem förste amanuenser och två extra ordinarie kontorshiträden.
Utöver nuvarande antal amanuenser har för framtiden beräknats särskilt
amanuensbiträde för regeringsrättsföredraganden. Antalet amanuenser,
vilka samtliga skulle hava halv tjänstgöringstid, skulle alltså bliva sex,
varav tre förste och tre andre amanuenser. De två extra ordinarie kontorsbiträdestjänsterna
skulle alltså alltjämt vara erforderliga och borde därför
bibehållas.
Vidkommande anslagsmedlen för extra befattningshavare, renskrivning
m. m. har härunder framdeles beräknats arvode till en extra föredragande
för stadsplaneärenden, vilkens arvode ansetts böra bestämmas till 5,000
kronor. Vidare har till förevarande anslagspost överflyttats de kostnader,
som nu för departementets del avföras å den under anslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. fastställda utgiftstiteln för renskrivning
och tillfälliga arbetsbiträden. För detta ändamål har avsetts 1,200
kronor. För extra befattningshavare, renskrivning m. m. har alltså
beräknats ett belopp av 6,200 kronor.
Med tillämpning av de av chefen för finansdepartementet angivna
grunder för beräkning av amanuensernas grundlöner skulle anslagsposten
erhålla följande utseende:
56
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Utskottets
yttrande.
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst..... kronor 16,461
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................................................. » 1,005
Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst........... » 6,200
Summa förslagsanslag kronor 23,666,
vilket belopp avrundats till 23,700 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr H. Lamm väckt motion, nr 40,
däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan löneställning för byråchefen
för tekniska ärenden i kommunikationsdepartementet, att han icke
lede minskning i hittills utgående löneförmåner, dyrtidstillägg inberäknat;
dels ock en inom samma kammare av herr K. Hallin väckt motion,
nr 162, vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta sådan sammanslagning
av statssekreterare- och expeditionschef sämbeten, som skulle kunna betingas
av den av Kungl. Maj:t föreslagna förenklade organisationen av statsdepartementen,
ävensom minska de under vederbörliga huvudtitlar till
dessa tjänster uppförda anslag, i den mån detta genom en dylik sammanslagning
kunde låta sig göra.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Såsom nyss nämnts, har utskottet i detta sammanhang till behandling
upptagit den av herr Hallin väckta motionen rörande sammanslagning av
statssekreterar- och expeditionschefsämbeten inom statsdepartementen. Vid
prövning av staterna för övriga departement, där för närvarande såväl
statssekreterar- som expeditionschefsämbeten finnas upptagna å respektive
stater, har utskottet nämligen ansett dylik sammanslagning icke böra
genomföras. Däremot har utskottet, vad kommunikationsdepartementet
angår, funnit starka skäl tala för en sådan anordning. Då de egentliga
statssekreteraruppgifterna i kommunikationsdepartementet icke torde
vara av den omfattning, att de i och för sig kräva en särskild befattning,
och i betraktande av att i justitie- och handelsdepartementen,
vilka, vad storleken beträffar, torde vara närmast jämförbara med kommunikationsdepartementet,
statssekreterar- och expeditionschefsgöromålen
utan olägenhet äro förenade i samma befattningshavares hand, har utskottet
tilltrott sig kunna föreslå en sammanslagning av statssekreteraroch
expeditionschefstjänsterna jämväl i sistnämnda departement. Vid en
dylik sammanslagning torde emellertid samtliga 3 å departementets stat
nu uppförda kanslirådsbefattningar böra bibehållas och de expeditionschefsgöromål,
som icke må kunna medhinnas av innehavaren av den förenade
statssekreterar- och expeditionschef stjänsten, anförtros åt något av kansliråden.
Vidkommande förslaget om att å ordinarie stat uppföra den nu å extra
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
57
stat anställde byråchefen för tekniska ärenden har utskottet funnit skäl
icke föreligga för en sådan förändring i denne befattningshavares ställning.
Enligt utskottets mening bör befattningen kvarstå å extra stat med bibehållande
av hittills utgående löneförmåner. Utskottet har alltså funnit sig
böra tillmötesgå den av herr Lamm väckta motionen.
Vad beträffar övriga av Kungl. Maj:t å kommunikationsdepartementets
stat upptagna befattningar, har utskottet icke funnit skäl till annan erinran
än att med hänsyn till utskottets ståndpunkt beträffande anordningen
av regeringsrättsföredragningen ytterligare 1 förste kanslisekreterartjänst
torde uppföras å staten och antalet förste kanslisekreterare i
departementet sålunda bestämmas till 4.
Mot den av Kungl. Maj:t framlagda beräkningen av anslaget till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare in. m. har utskottet icke
funnit något att erinra.
Enligt utskottets förslag skulle följande befattningar, vilka tillsättas
med fullmakt eller konstitutorial, komma att indragas, nämligen 1 andre
kanslisekreterare, 1 expeditionsvakt och 1 kontorsbiträde, vilka befattningar
torde böra uppföras å övergångsstat. För övergångsstaten torde beräknas
ett anslag av i avrundat belopp 12,900 kronor.
Slutligen har utskottet vid prövning av herr Rydéns motion II: 234
funnit sig böra föreslå, att, därest amanuenserna i kommunikationsdepartementet
Adolf Carl Filip von Krusenstierna och Edvard Karl Samuel
Söderberg till följd av de föreslagna personalindragningarna skulle gå
förlustiga förordnande å andre kanslisekreterartjänst, de må bibehållas vid
den avlöning, de för närvarande åtnjuta.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt herrar Lamms och Hallins ovanberörda
motioner I: 40 och 1:162.
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i kom
-
munikationsdepartementet på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode
enligt 5 § i avlöningsreglementet .................. —
3 kansliråd .......................................................... B 30
4 förste kanslisekreterare ................................... B 26
1 registrator........................................................... B 22
3 andre kanslisekreterare ................................... B 21
1 förste expeditionsvakt ....................................... B 7
2 kanslibiträden .................................................. B 7
1 expeditionsvakt................................................... B 5
3 kontorsbiträden................................................. B 4;
58
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
b) besluta, att å övergångsstat skola från och med
den 1 juli 1926 uppföras följande befattningar, näm
-
ligen:
Befattning Lönegrad
1 andre kanslisekreterare ................................... B 21
1 expeditionsvakt................................................ B 5
1 kontorsbiträde..................................................... B 4;
c) godkänna följande ordinarie stater för kommunikationsdepartementet
att tillämpas från och med den 1
juli 1926:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag.............................. kronor 139,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag • » 28,700
Förslagsanslag kronor 163,200;
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............ kronor 12,900;
d) minska ordinarie förslagsanslaget till kommunikationsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
nu ............................................................ kronor 189,300
med ........................................................ » 13,200
till.......................................................... » 176,100;
samt
e) medgiva, att, därest amanuenserna Adolf Carl Filip
von Krusenstierna och Edvard Karl Samuel Söderberg
till följd av de föreslagna personalindragningarna gå
förlustiga förordnande å andre kanslisekreterartjänst,
de må bibehållas vid den avlöning, de för närvarande
åtnjuta.
2:o) Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till herr Lamms motion
I: 40, må till avlönande av en extra byråchef för tekniska
ärenden för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 12,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
59
VL
Finansdepartementet.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 januari
1926) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i finansdepartementet på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 kansliråd ............................................................................... B 30
1 förste aktuarie .............................................................................. B 26
3 förste kanslisekreterare ..................................................................... B 26
1 registrator.................................................................................. B 22
3 andre kanslisekreterare .................................................................. B 21
1 kansliskrivare................................................................................ B 11
1 förste expeditionsvakt ................................................................... B 7
3 kanslibiträden............................................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................................... B 5
4 kontorsbiträden................................................................................. B 4;
dels godkänna följande stat för finansdepartementet att tillämpas från
och med den 1 juli 1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 156,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .......................................... » 31,400
Förslagsanslag kronor 187,600;
dels ock sänka det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 226,200 kronor, med 38,600 kronor till
187,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—7 i statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för finansdepartementet upptager följande anslagsposter:
Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 203,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... » 5,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 17,500
Förslagsanslag kronor 226,200.
Finaltsdepartementets
avdelning
av Kungl.
Maj.ts kansli.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Antalet befattningshavare å ordinarie stat i departementet är för när
-
varande bestämt på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare .................................................................................... —
1 expeditionschef ................................................................................... —
1 byråchef för lagärenden ..................................................................... —
4 kansliråd.......................................................................................... B 30
1 förste aktuarie .................................................................................... B 26
4 förste kanslisekreterare................................................................. B 26
1 registrator ........................................................................................ B 22
3 andre kanslisekreterare...................................................................... B 21
1 kansliskrivare ...................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
4 kanslibiträden ............................................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................................................ B 5
5 kontorsbiträden ............................................................................... B 4.
För departementets verksamhet har för innevarande budgetår anvisats
ett extra anslag av 13,600 kronor, vilket beräknats sålunda:
Avlöning åt en extra andre kanslisekreterare...................... kronor 6,048
Tilläggsarvode åt den förste kanslisekreterare, som tjänstgör
såsom föredragande hos regeringsrätten............................. » 600
Kostnader för de finansstatistiska undersökningarna ......... » 6,950
Summa kronor 13,598.
Arhetet i finansdepartementet är för närvarande fördelat å fyra hyråer,
nämligen:
första byrån för tull- och stämpelärenden m. m.;
andra byrån för budgetärenden m. m.;
tredje byrån för ärenden angående kommunernas finanshushållning;
samt
fjärde byrån för regeringsrättsärenden.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle andra byrån, den
s. k. budgetbyrån, indragas, i samband varmed det förstahandsarbete,
som hittills utförts av personal å denna byrå, skulle förläggas till statssekreterarens
avdelning. Till nämnda avdelning skulle hänföras, förutom
förste aktuarien, en andre kanslisekreterare, vilken skulle hava till huvudsakligt
åliggande att utföra vissa fortlöpande, mera bokföringsmässiga
beräkningar för statsregleringen. För detta ändamål funnes för närvarande
en andre kanslisekreterarbefattning uppförd å extra stat. Denna tjänst
kunde emellertid ersättas med en ordinarie andre kanslisekreterartjänst,
som kunde överflyttas från annan avdelning i departementet.
Av den ordinarie personalen å budgetbyrån hava kanslirådet och kansliskrivaren
ansetts kunna indragas. Härvid vore emellertid att märka, att
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
61
på annan avdelning i departementet förelåge behov av en befattningshavare
med kansliskrivares kvalifikationer; i utbyte häremot kunde emellertid
en kanslibiträdesbefattning indragas.
De löpande ärenden, som, utan att stå i direkt samband med statsregleringsarbetet,
tillagts budgetbyrån för att utfylla dess arbetsuppgifter, vore
av ringa omfattning och syntes kunna överlämnas till departementets
första byrå utan att något tillskott i arbetskrafter behövde tillföras denna
byrå.
Nuvarande tredje byrån handlägger, såsom förut angivits, kommunala
finansärenden, huvudsakligen avseende upptagande av lån. Dessutom beredas
å byrån ärenden angående understöd åt skattetyngda landskommuner.
På grund av den enhetliga och i många fall förhållandevis enkla beskaffenheten
av ärendena rörande kommunal upplåning har det synts departementschefen
låta sig göra att för deras beredning och föredragning avse
en tjänsteman i lägre ställning än kansliråd. Under senare åren har också
vederbörande förste kanslisekreterare uppburit den huvudsakliga föredragningsskyldigheten
å byrån, låt vara tidvis med förordnande såsom
kansliråd. Föredragningsskyldigheten å byrån har nu synts helt böra
överlåtas å förste kanslisekreteraren. Departementschefen har dock därvid
förutsatt, att expeditionschefen skulle utöva en mera direkt ledning av
byråns arbete än vad eljest i allmänhet vore fallet. Å byrån skulle, förutom
förste kanslisekreteraren, liksom nu finnas anställd en andre kanslisekreterare.
Under viss del av året syntes dock byråns personal behöva
något förstärkas för beredning av ärenden angående understöd åt skattetyngda
kommuner, men härför syntes såsom hittills medel böra få anvisas
från anslaget till extra utgifter.
På grund av de förändringar i avseende å regeringsrättsföredragandenas
ställning, varom Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för justitiedepartementet
framlagt förslag för riksdagen, hava de för finansdepartementets
regeringsrättsbyrå avsedda kandsliråds- och förste kanslisekreterarbefattningarna
avförts ur staten. Den till byrån hörande andre kanslisekreterartjänsten
har däremot såsom antytts ansetts höra överflyttas till
statssekreterarens avdelning.
Beträffande personalen å departementets första byrå, ett kansliråd, en
förste kanslisekreterare och en andre kanslisekreterare, har någon ändring
icke föreslagits. I enlighet med de allmänna riktlinjer för departementsorganisationen,
som angivits under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma
frågor», skulle förste kanslisekreteraren å byrån i full utsträckning
tagas i anspråk för föredragning. På sätt hittills plägat ske skulle
andre kanslisekreteraren få vid sidan av sitt arbete å byrån biträda
statssekreteraren och expeditionschefen med kommitté-, personal- och
ekonomiärenden.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Vad den ordinarie biträdespersonalen angår upptager staten en kansliskrivare
(å budgetbyrån), fyra kanslibiträden och fem kontorsbiträden.
Med budgetbyråns indragning skulle kansliskrivaren frigöras. Å departementets
regeringsrättsavdelning gjorde sig emellertid behov gällande av
ett biträde i lägst kansliskrivares ställning. Det arbete, som här borde
avses för en kansliskrivare, utgjordes av diarieföring med tillhörande
anteckning om förberedande åtgärder och slutliga beslut, rekvisition av
akter i målen från kammarrätten, ärendenas remitterande, ärendenas konfererande
med andra mål, kollationering samt, i mån av tid, övriga biträdesgöromål
å byrån. Arbetet hade hittills utförts av ett kanslibiträde. Behovet
av ett mera kvalificerat biträde komme att för framtiden snarare
ökas än minskas, då en utökning av de för finansdepartementet avsedda
regeringsrättsföredragandenas antal vore att förvänta och då genom omorganisation
av regeringsrättsföredragningen den andre kanslisekreterare,
som hittills varit föredragandena behjälplig, avsåges för annat ändamål.
Departementschefen har alltså funnit sig böra föreslå, att kansliskrivarbefattningen
tages i anspråk för regeringsrättsarbetet och att i stället en
kanslibiträdestjänst indrages. Dessutom har den för renskrivnings- och
kollationeringsarbete avsedda personalen inom departementet ansetts kunna
genom en något ändrad fördelning av arbetet bättre utnyttjas och i följd
härav en kontorsbiträdesbefattning indragas.
I den ordinarie staten skulle alltså antalet kanslirådstjänster nedsättas
från fyra till en, antalet förste kanslisekreterartjänster från fyra till tre,
antalet kanslibiträdestjänster från fyra till tre och antalet kontorsbiträdestjänster
från fem till fyra. Anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän, skulle i följd härav nedsättas från 203,500 till 156,200 kronor.
Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. är
i gällande stat upptaget till 17,500 kronor. Detta belopp har emellertid
betecknats såsom för knappt tillmätt. Med hänsyn till den otillräckliga
medelstillgången har icke någon av departementets amanuenser kunnat
placeras såsom förste amanuens. För avlönande av erforderligt amanuensbiträde
åt regeringsrättsföredragandena hava också tidvis medel måst tagas
från det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till extra
utgifter. Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
har nu synts böra beräknas så, att det lämnade medel dels till avlönande
av samtliga oundgängligen erforderliga amanuenser i departementet, dels
till placering av amanuenserna såsom förste amanuenser i ungefär enahanda
utsträckning som beträffande övriga departement.
Å extra stat hava från och med budgetåret 1923—1924 under anslaget
till departementets verksamhet medel anvisats för avlönande av tre befattningshavare
i kontorsbiträdesgraden, avsedda för de finansstatistiska
undersökningarna. Ifrågavarande undersökningar skola lämna material
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
63
för budgetberäkningarna, i första hand beräkningarna av inkomst- och
förmögenhetsskattens utfall. För sådant ändamål sker en fortlöpande bearbetning
av taxeringslängderna i vad angår taxeringarna till inkomstoch
förmögenhetsskatt. I sin nuvarande omfattning äro undersökningarna
nödvändiga för departementets beräkningar i berörda hänseende.
Medel för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande undersökningar
hava nu ansetts böra uppföras i den ordinarie staten under anslaget till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. och den för ändamålet
behövliga biträdespersonalen hänföras till statssekreterarens avdelning.
Med iakttagande härav och med tillämpning av de ändrade grunder
för beräkning av anslagsposterna för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., vilka under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma
frågor» angivits, hava medel nu beräknats för anställande i
departementet av två förste amanuenser och tre andre amanuenser samt
fyra extra ordinarie kontorsbiträden. Då antalet icke-ordinarie kontorsbiträden
i departementet för närvarande är fem, förutsättes alltså personalminskning
jämväl på denna punkt.
För extra befattningshavare, renskrivning m. m. har beräknats en post
å 1,000 kronor.
I enlighet härmed har anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. beräknats på följande sätt:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst kronor 28,572
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................................... * 1,764
Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst........ » 1,000
Förslagsanslag kronor 81,336,
vilket belopp för avrundning av statens slutsumma satts till 31,400 kronor.
Då, i enlighet med vad i det föregående anförts, den på extra stat uppförda
andre kanslisekreterartjänsten skulle kunna indragas samt tilläggsarvode
åt en förste kanslisekreterare för föredragning i regeringsrätten ej vidare
skulle beräknas, har något extra anslag till departementets verksamhet
ansetts icke längre behöva upptagas, om, såsom föreslagits, kostnaderna
för de finansstatistiska undersökningarna få avföras från anslaget till
icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Vad beträffar den av Kungl. Maj:t för finansdepartementet föreslagna
staten, vill utskottet till en början erinra om, att utskottet vid behandling
av frågan om ordnande av regeringsrättsföredragningen uttalat, att
inom nämnda departement härför borde avses 1 kansliråds- och 1 förste
kanslisekreterartjänst samt tillsvidare 2 extra föredragande. Med allenast
den avvikelse, som härav betingas, finner utskottet sig kunna tillstyrka
Utskottets
yttrande.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie stat för departementet. Antalet kansliråds-
och förste kanslisekreterartjänster i departementet skulle till följd
härav komma att utgöra 2, respektive 4.
För avlönande av de extra föredragandena torde en särskild anslagspost
höra uppföras å departementets stat. Posten i fråga lärer höra upptagas
såsom förslagsanslag och, på sätt anförts under avd. I, beräknas efter 28
löneklassen samt bestämmas till i avrundat belopp 19,100 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om beräkningen av anslaget till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. i departementet har
utskottet icke något att erinra.
Vid bifall till utskottets förslag skulle den nuvarande ordinarie personalen
i departementet minskas med följande befattningar, nämligen 2 kansliråd,
1 kanslibiträde samt 1 kontorsbiträde. Av kansliråden i departementet
synes 1 med iakttagande av den av utskottet förut angivna regeln
för överförande å indragningsstat böra uppföras å sådan stat. 2 kontorsbiträdesbefattningar
i departementet äro för närvarande vakanta. Å
övergångsstat torde med hänsyn härtill böra överföras 1 kansliråds- och
1 kanslibiträdestjänst. Vid beräkning av avlöningsmedel åt befattningshavarna
å övergångsstat bör hänsyn tagas till att det övertaliga kanslibiträdet
lärer kunna placeras till tjänstgöring å en av de nu vakanta
kontorsbiträdesbefattningarna. Anslaget till övergångsstaten torde i anslutning
härtill böra bestämmas till 11,900 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i finansdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.
......................................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
........................................................ •—
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet ......................................
2 kansliråd ............................................................ B 30
1 förste aktuarie ............................................... B 26
4 förste kanslisekreterare ................................. B 26
1 registrator ........................................................ B 22
3 andre kanslisekreterare .................................... B 21
1 kansliskrivare.................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ..................................... B 7
3 kanslibiträden................................................. B 7
2 expeditionsvakter............................................... B 5
4 kontorsbiträden.................................................. B 4;
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
65
b) besluta, att å övergångsstat för finansdepartementet
skola från och med den 1 juli 1926 uppföras följande
befattningar, nämligen:
Befattning Lönegrad
1 kansliråd ...................................................... B 30
1 kanslibiträde .................................................. B 7;
c) godkänna följande ordinarie stater för finansdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli 1926:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag kronor 177,200
Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 31,400
Avlönande av två extra föredragande
hos regeringsrätten, förslagsanslag » 19,100
Förslagsanslag kronor 227,700;
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .................. kronor 11,900;
samt
d) höja ordinarie förslagsanslaget till finansdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
nu ...............................
............................. kronor 226,200
med...............................
........................... » 13,400
till .............................
............................ » 239,600.
VII.
Ecklesiastikdepartementet.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
7 januari 1926) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i ecklesiastikdeparte
-
mentet på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
3 kansliråd ................................................................................. B 30
3 förste kanslisekreterare ................................................................ B 26
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt- 71 höft. (Nr 119.) o
Ecklesiastikdepartementets
avdelning
av Kungl.
Maj:ts kansli.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Befattning Lönegrad
1 registrator............................................................................................. B 22
3 andre kanslisekreterare ..................................... B 21
1 kansliskrivare..................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
2 kanslibiträden ...................................................................................... B 7
2 expeditionsvakter................................................................................... B 5
5 kontorsbiträden............................................................................... B 4;
dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas
från och med budgetåret 1926—1927:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 157,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag................................................................ » 29,400
Summa kronor 186,500;
dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 281,600 kronor, med
95,100 kronor till 186,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—4 i åberopade statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för ecklesiastikdepartementet upptager följande anslagsposter:
Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 241,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. » 6,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 33,900
Summa kronor 281,600.
Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är bestämt på föl
-
jande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
6 kansliråd ............................................................................................... B 30
6 förste kanslisekreterare .................................................................... B 26
1 registrator............................................................................................... B 22
7 andre kanslisekreterare ................................................................... B 21
2 kansliskrivare....................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ......................................................................... B 7
2 kanslibiträden...................................................................................... B 7
3 expeditionsvakter................................................................................. B 5
5 kontorsbiträden.................................................................................... B 4.
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
67
En av de i förestående förteckning upptagna förste kanslisekreterarbefattningarna
är ledig, men på denna har enligt Kungl. Maj:ts beslut
innehavare icke förordnats. Å en annan förste kanslisekreterartjänst, vars
ordinarie innehavare förordnats uppehålla en vakant kanslirådsbefattning,
finnes ej heller vikarie. En andre kanslisekreterarbefattning har slutligen
genom innehavarens frånfälle vid årsskiftet blivit vakant.
De kansliråds- och kanslisekreterarbefattningar, som effektivt uppehållas,
äro fördelade sålunda:
hos statssekreteraren: 1 förste kanslisekreterare;
hos expeditionschefen: 1 andre kanslisekreterare;
å byrån för kyrkoärenden: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare
;
å byrån för ärenden angående folkundervisningen: 1 kansliråd och 1
andre kanslisekreterare;
å byrån för ärenden angående teknisk undervisning, yrkesundervisning
in. m.: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre kanslisekreterare;
å byrån för ärenden angående allmänna och enskilda läroverk: 1 kansliråd
och 1 andre kanslisekreterare;
å byrån för ärenden angående arkiv, kungl. biblioteket, akademier, universitet
m. m.: 1 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare;
å
byrån för regeringsrättsärenden: 1 kansliråd och 1 andre kanslisekreterare.
Enligt Kungl. Maj:ts för riksdagen framlagda förslag skulle, såsom
nämnts, kyrkoärendena skiljas från ecklesiastikdepartementet och överflyttas
till justitiedepartementet, i sammanhang varmed en förändring av
departementets benämning skulle bliva nödig, varom framställning gjorts
i det förslag till lag om ändring i lagen om statsdepartementen, vilket
förelagts riksdagen. För den förstärkning av justitiedepartementets personal
genom personal från ecklesiastikdepartementet, som av denna överflyttning
bleve en följd, har tidigare redogjorts.
Till följd av den förändring i regeringsrättsföredragandenas ställning,
varom chefen för justitiedepartementet framlagt förslag, skulle den nu
lediga kanslirådsbefattningen och en andre kanslisekreterartjänst kunna
indragas.
Redan genom dessa åtgärder skulle alltså antalet byråer i ecklesiastikdepartementet
minskas med två. Härjämte har emellertid föreslagits
indragandet av ytterligare en byrå genom fördelning av de ärenden, som
för närvarande handläggas på byrån för ärenden angående teknisk undervisning,
yrkesundervisning m. m., på de återstående tre byråerna. Detta
skulle möjliggöras bl. a. genom begagnande av den av chefen för finansdepartementet
antydda åtgärden att anlita direkt föredragning av ärenden
genom tjänstemän i underlydande verk.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Utskottets
yttrande.
Vid bifall härtill skulle alltså antalet byråer i ecklesiastikdepartementet
ävensom antalet kanslirådsbefattningar bliva 3. För tjänstgöring å dessa
byråer hava avsetts 2 förste och 3 andre kanslisekreterare, varjämte hos
statssekreteraren liksom för närvarande skulle erfordras 1 förste kanslisekreterare.
Däremot har den hos expeditionschefen tjänstgörande andre
kanslisekreteraren synts kunna utbytas mot en extra ordinarie tjänsteman.
Därest till justitiedepartementet överflyttades ett kansliråd samt en förste
och en andre kanslisekreterare, skulle alltså två kanslirådsbefattningar
samt två förste och tre andre kanslisekreterartjänster kunna indragas.
Såsom en följd av det minskade antalet byråer skulle det bliva möjligt
att indraga en av de ordinarie kansliskrivartjänsterna. Någon vidare
minskning av den ordinarie biträdespersonalen har icke synts möjlig.
Av de ordinarie expeditionsvakterna skulle däremot en kunna indragas.
Beräkningen av de utgifter, som skola bestridas från det å departementets
stat upptagna anslaget å 33,900 kronor till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare visar nu på en summa av cirka 36,500 kronor
för år under förutsättning att den extra ordinarie personalens avlöningar
till fullo utgå från detta anslag. Till följd av tjänstledigheter och på
grund av föreskrift att vid förordnande å högre tjänst avlöningen utgår
från annat anslag (kung. nr 358/1925) har emellertid anslaget beräknats
räcka för sitt ändamål.
Med tillämpning av de regler för beräkning av anslagen till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. in., som i chefens för finansdepartementet
anförande angivits, har i staten för ecklesiastikdepartementet
från och med ingången av budgetåret 1926—1927 ansetts böra för
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. upptagas en anslagspost
av 29,400 kronor enligt följande beräkning:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ..... kronor 19,728
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................................................... » 1,128
Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (häri inbegripet
arvode till bibliotekarie 1,200 kronor och till portvakt
300 kronor), högst...................................................... » 8,500
Summa förslagsanslag kronor 29,356,
vilket belopp avrundats till 29,400 kronor.
Av den ståndpunkt riksdagen intagit till förslaget om överflyttande
från ecklesiastik- till justitiedepartementet av kyrkoärenden, följer, att
den för kyrkoärendenas handläggning avsedda ordinarie personalen, 1
kansliråd, 1 förste kanslisekreterare och 1 andre kanslisekreterare, bör bibehållas
å ecklesiastikdepartementets stat. Med hänsyn till det betydande
arbete, som på grund av kyrkoärendenas kvarblivande i ecklesiastikdeparte
-
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
69
mentet alltjämt skulle komma att påvila expeditionschefen i detta departement,
har det emellertid synts utskottet nödigt, att biträde jämväl framdeles
beredes honom av 1 andre kanslisekreterare. Utskottet får därför förorda,
att antalet andre kanslisekreterarbefattningar i departementet utökas
till 5. Något amanuensbiträde åt expeditionschefen torde däremot
vid sådant förhållande icke böra beräknas.
I enlighet med vad utskottet uttalat vid behandlingen av frågan om
regeringsrättsföredragningens anordnande, torde därjämte å departementets
stat böra uppföras ytterligare 1 förste kanslisekreterare.
Vad härefter angår anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. bör utöver det av Kungl.Maj:t föreslagna beloppet medel beräknas
för avlönande av den för kyrkobyrån avsedda extra ordinarie personalen,
1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring, 2 andre amanuenser med
halvtidstjänstgöring, 1 kansliskrivare och 1 kontorsbiträde. Därjämte
synes med hänsyn till kyrkobyråns bibehållande i departementet medel
böra beräknas för fortsatt anställande av 1 extra ordinarie expeditionsvakt,
som av Kungl. Maj:t föreslagits till indragning. Å andra sidan
kan, i enlighet med vad förut anförts, anslaget minskas med avlöningen
till 1 såsom biträde åt expeditionschefen avsedd andre amanuens med
halvtidstjänstgöring.
Anslagsposten till extra befattningshavare, renskrivning m. in. torde
böra bestämmas till 11,500 kronor.
Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. bör
alltså beräknas på följande sätt:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ...... kronor 31,251
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,
förslagsvis ........................................................................... » 1,827
Extra befattningshavare, renskrivning in. m., högst ...... » 11,500
Förslagsanslag kronor 44,578,
vilket belopp bör avrundas till 44,600 kronor.
Vid bifall till utskottets förslag skulle nu gällande ordinarie stat för
ecklesiastikdepartementet komma att minskas med följande befattningar,
nämligen 2 kansliråd, 1 förste kanslisekreterare, 2 andre kanslisekreterare,
1 kansliskrivare och 1 expeditionsvakt. I departementet äro vakanta 1
kansliråds- samt 1 förste och 1 andre kanslisekreterartjänst. Av kansliråden
i departementet har 1 uppnått en levnadsålder, som med två år
understiger den för erhållande av pension stadgade åldern, och torde sålunda
i enlighet med av utskottet förut angivna principer böra överföras
till indragningsstat. Å övergångsstat skulle följaktligen uppföras 1 andre
kanslisekreterare, 1 kansliskrivare och 1 expeditionsvakt. Anslaget till
övergångsstaten torde böras bestämmas till 14,100 kronor.
Slutligen torde i anslutning till vad utskottet anfört i anledning av den
av herr Rydén väckta motionen II: 234 amanuensen i ecklesiastikdeparte
-
70
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
mentet Karl Harald Johannes Frisk, därest han till följd av de föreslagna
personalindragningarna går förlustig förordnande å andre kanslisekreterartjänst,
bibehållas vid den avlöning, som han för närvarande åtnjuter.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
.......................................................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
-
reglementet........................................................ —
4 kansliråd ...................................................... B 30
5 förste kanslisekreterare....................................... B 26
1 registrator ......................................................... B 22
5 andre kanslisekreterare...................................... B 21
1 kansliskrivare .................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt.......................................... B 7
2 kanslibiträden.................................................... B 7
2 expeditionsvakter ............................................... B 5
5 kontorshiträden ................................................ B 4;
b) besluta, att å övergångsstat skola från och med
den 1 juli 1926 uppföras följande befattningar, nämligen:
Befattning Lönegrad
1 andre kanslisekreterare..................................... B 21
1 kansliskrivare ................................................... B 11
1 expeditionsvakt .................................................. B 5;
c) godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli
1926:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................................. kronor 202,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ....... » 44,600
Förslagsanslag kronor 246,700.
Statsutskottets utlåtande Nr 119. 71
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag kronor 14,100;
d) minska ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
nu ........................................................... kronor 281,600
med ..................................................... » 20,800
till ......................................................... » 260,800;
samt
e) medgiva, att, därest amanuensen i ecklesiastikdepartementet
Karl Harald Johannes Frisk till följd
av de föreslagna personalindragningarna går förlustig
förordnande å andre kanslisekreterartjänst, han må
bibehållas vid den avlöning, han för närvarande åtnjuter.
VIII.
Handelsdepartementet.
l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
7 januari 1926) att
dels från och med den 1 juli 1926 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
inom handelsdepartementet på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
.......................................................................................... —
2 kansliråd ............................................................................................. B 30
2 förste kanslisekreterare .................................................................... B 26
1 registrator ............................................................................................ B 22
2 andre kanslisekreterare ........................................................................ B 21
1 kansliskrivare ................................................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt ....................................................................... B 7
1 kanslibiträde ...................................................................................... B 7
1 expeditionsvakt..................................................................................... B 5
3 kontorsbiträden................................................................................... B 4;
dels godkänna följande stat för handelsdepartementet att tillämpas från
och med den 1 juli 1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 102,400
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag............................................................... » 21,800
Handelsdepartementets
avdelning
av Kungl.
Maj:ts kansli.
Förslagsanslag kronor 124,200;
72
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
dels oek vid bifall härtill minska det ordinarie förslagsanslaget till
handelsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 145,300
kronor, med 21,100 kronor till 124,200 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—5 i åberopade statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för handelsdepartementet upptager följande anslags
-
poster :
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 130,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................ » 3,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 11,500
Förslagsanslag kronor 145,300.
Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är bestämt på
följande sätt:
Befattning . Lönegrad
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlö
ningsreglementet.
................................................................................ —
2 kansliråd .......................................................................................... B 30
4 förste kanslisekreterare .................................................................. B 26
1 registrator ....................................................................................... B 22
3 andre kanslisekreterare .................................................................. B 21
1 kansliskrivare ................................................................................ B 11
1 förste expeditionsvakt...................................................................... B 7
1 kanslihiträde.................................................................................. B 7
2 expeditionsvakter.............................................................................. B 5
3 kontorshiträden ............................................................................... B 4.
Till upprätthållande av departementets verksamhet är för löpande budgetår,
liksom förut för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925, utöver det
ordinarie anslaget anvisat ett extra anslag av 14,172 kronor. Detta belopp
är avsett till avlönande av en extra förste och en extra andre kanslisekreterare,
vilka efter upplösning av tull- och traktatkommitténs traktatavdelning
inom handelsdepartementet biträda vid beredningen av handelstraktat-
och liknande frågor.
De ordinarie kansliråden och kanslisekreterarna äro placerade till tjänstgöring
sålunda:
hos statssekreteraren och expeditionschefen: en förste kanslisekreterare;
å l:a byrån (ärenden angående handel och sjöfart): 1 kansliråd, 1 förste
och 1 andre kanslisekreterare;
å 2:a hyrån (ärenden angående industri och bergsbruk): 1 kansliråd, 2
förste kanslisekreterare, därav en föredragande för ärenden angående elektriska
anläggningar och en föredragande för tekniska ärenden, ävensom
1 andre kanslisekreterare, föredragande i regeringsrätten;
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
73
samt gemensam för departementet: 1 andre kanslisekreterare.
Åt regeringsrättsföredraganden utgår för närvarande ett tilläggsarvode
av 2,000 kronor.
Vad angår behovet av arbetskrafter i fortsättningen inom handelsdepartementet,
har departementschefen ansett, att — även efter övertagande av de
arbetsuppgifter, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle dit överflyttas från
kommunikations- och jordbruksdepartementen — departementet kunde tåla
någon minskning av nuvarande arbetskrafter, åtminstone under förutsättning
av att mera avsevärd ökning av den arbetskvantitet, som dessa nya och
handelsdepartementets nuvarande arbetsuppgifter utgjorde, icke komme att
äga rum. Sålunda syntes den förste kanslisekreterartjänst, som för närvarande
vore ledig och som på förordnande uppehölles av förutvarande
innehavaren av den från och med den 1 juli 1923 indragna extra tekniska
byråchefstjänsten, för framtiden kunna utbytas mot en sakkunnig i tekniska
frågor, avsedd för allenast halvtidstjänstgöring och med arvode av 5,000
kronor för år.
Därjämte har departementschefen ansett sig böra förorda, att den andre
kanslisekreterartjänst, vars innehavare disponerats för departementet i dess
helhet, indrages.
Den andre kanslisekreterare, som nu är föredragande i regeringsrätten,
tjänstgör till ungefär tredjedelen av arbetstiden å departementets industribyrå.
Då det synts låta sig göra att på annan tjänsteman i departementet
överflytta det arbete med beredning av konseljärenden, som nu utföres av
berörde andre kanslisekreterare, har den förändring i regeringsrättsföredragandenas
ställning, varom chefen för justitiedepartementet framlagt
förslag, ansetts möjliggöra indragning av ifrågavarande kanslisekreterartjänst.
Jämte minskning av antalet kanslisekreterare har ytterligare en förändring
avseende ifrågavarande befattningshavare ansetts böra vidtagas.
För närvarande föredragas ärenden rörande elektriska anläggningar av en
förste kanslisekreterare. Om för nu berörda uppgifter fortfarande skulle
avses en tjänsteman i sistnämnda löneställning, skulle handelsdepartementet
erhålla 3 förste och allenast 1 andre kanslisekreterare på ordinarie
stat. Då denna proportion de olika lönegraderna emellan synts mindre
lämplig, har sistberörda förste kanslisekreterartjänst ansetts böra utbytas mot
en andre kanslisekreterarbefattning, vars innehavare emellertid med hänsyn
till föredragningsskyldigheten synts böra tilldelas ett tilläggsarvode från
anslaget till icke-ordinarie befattningshavare av förslagsvis 1,200 kronor
för år. En dylik anordning stode i överensstämmelse med ett av 1923 års
riksdag godkänt förfarande beträffande extra föredragande i ecklesiastikdepartementet.
Å statssekreterarens och expeditionschefens avdelning skulle liksom för
närvarande erfordras en förste kanslisekreterare. För tjänstgöring å byråerna
hava avsetts en förste och två andre kanslisekreterare.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 71 höft. (Nr 119.) 6
74
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Sammanlagda antalet ordinarie tjänster i kanslisekreterargraderna i
departementet skulle alltså bliva 4, varav 2 förste och 2 andre kanslisekreterare.
Beträffande den ordinarie biträdespersonalen föreslås icke någon ändring
i den nuvarande staten. Av de ordinarie expeditionsvakterna har däremot
en ansetts kunna indragas.
Den å departementets stat upptagna posten för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. slutar för närvarande å 11,500 kronor. I
denna post är nu avsett att ytterligare skola inberäknas dels arvode av
5,000 kronor till en sakkunnig i tekniska frågor, dels tilläggsarvode av
1,200 kronor till en andre kanslisekreterare med viss föredragningsskyldighet,
dels ock arvode till erforderligt amanuensbiträde åt föredraganden
i regeringsrätten. Med hänsyn härtill och med tillämpning av de regler
för beräkning av anslagen till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
m. m., som chefen för finansdepartementet angivit i sitt anförande
rörande de allmänna riktlinjerna för departementsorganisationen, har i
staten för handelsdepartementet från och med ingången av budgetåret
1926—1927 för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
föreslagits till upptagande en anslagspost av 21,800 kronor enligt följande
beräkning:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän (2 förste amanuenser,
därav en heltids- och en halvtidstjänstgörande, 2 andre amanuenser, därav
en heltids- och en halvtidstjänstgörande, och 1 extra ordinarie kontors
biträde),
högst ......................................................... kronor 14,409
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................................... » 849
Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (arvode till
föredragande för tekniska ärenden av 5,000 kronor, särskilt
arvode av 1,200 kronor till en andre kanslisekreterare
med föredragningsskyldighet och tillfälliga biträden
m. m. 300 kronor), högst .................................................... * 6,500
Summa förslagsanslag kronor 21,758,
vilket belopp avrundats till 21,800 kronor.
Anslaget till departementets verksamhet för nästkommande budgetår har
beräknats på följande sätt:
En extra förste kanslisekreterare å traktatav-
G rund- avlöningar
Avlönings-
förhöjningar
Summa
delningen .........................................................
En extra andre kanslisekreterare å traktatav-
8,124
936
9,060
delningen....................................................
6,048
768
6,816
Förslagsanslag kronor 14,172 1,704 15,876,
eller i avrundat tal 15,900 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
75
Utskottet har vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie
stat för handelsdepartementet icke kunnat undgå att finna densamma upptaga
en jämförelsevis talrik personal, ett förhållande som framträder särskilt
skarpt, då i betraktande tages, att den av Kungl. Maj:t avsedda överflyttningen
av rätt betydande grupper av ärenden från jordbruksdepartementet
till handelsdepartementet genom riksdagens beslut i saken för
närvarande förfallit. Detta oaktat har utskottet, vid det förhållande att
nytt förslag om ändrad fördelning av ärendena mellan departementen,
eventuellt angående ny departementsindelning, torde inom en nära framtid
kunna förväntas, icke velat motsätta sig, att Kungl. Maj:ts förslag nu
godkännes med det tillägg att, i enlighet med vad utskottet anfört i fråga
om regeringsrättsföredragningens ordnande, ytterligare 1 förste kanslisekreterare
bör uppföras å staten.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag med den av utskottet sålunda angivna
ändringen komma följande ordinarie befattningar i departementet
att indragas, nämligen 1 förste kanslisekreterare, 1 andre kanslisekreterare
och 1 expeditionsvakt. Då 1 förste kanslisekreterartjänst i departementet
för närvarande är vakant, torde å övergångsstat böra uppföras allenast
1 andre kanslisekreterare- och 1 expeditionsvakttjänst. Anslaget till
övergångsstaten bör beräknas till 10,200 kronor.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande beräkningen av anslaget till
departementets verksamhet har utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka.
Återkommande till sistnämnda anslag under nästföljande punkt
får utskottet alltså nu hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i han
-
delsdepartementet på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode
enligt 5 § i avlöningsreglementet ................. —
2 kansliråd................................................ B 30
3 förste kanslisekreterare ...................................... B 26
1 registrator ........................................................ B 22
2 andre kanslisekreterare ................................ B 21
1 kansliskrivare............................................... B 11
1 förste expeditionsvakt ...................................... B 7
1 kansli bi träde................................................... B 7
1 expeditionsvakt .............................................. B 5
3 kontorsbiträden .................................................. B 4;
b) besluta, att å övergångsstat skola från och med den
1 juli 1926 uppföras följande befattningar, nämligen:
Utskottets
yttrande.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Befattning Lönegrad
1 andre kanslisekreterare...................................... B 21
1 expeditionsvakt .............................................. B 5;
c) godkänna följande ordinarie stater för handelsdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli
1926:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag kronor 112,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 21,800
Förslagsanslag kronor 133,800;
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag................... kronor 10,200;
samt
d) minska ordinarie förslagsanslaget till handelsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
nu .......................
....................... kronor 145,300
med.............................
........................... » 1,300
till ...............................
.......................... » 144,000.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2 av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
7 januari 1926) att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra förslagsanslag av 15,900 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,
får utskottet hemställa
att riksdagen må till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15.900 kronor.
Stockholm den 7 maj 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
77
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.
Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin,
J. G. Walles, J. Jeansson och C. Johansson i Hälsingborg;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i
Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i
Kullenbergstorp, A. A.son Törnkvist i Karlskrona, J. Jönsson i Revinge, B■ F:son Holmgren,
S. J. Karlsson i Nynäshamn och O. E. F. Järte.
Reservationer:
vid avd. I (de allmänna grunderna för förslaget)
av herrar 0. Olsson, J. G. Walles, C. Johansson i Hälsingborg, L. J.
Carlsson-Frosterud och 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilka ansett, att utskottet
bort i huvudsak tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag beträffande föredragningen
i regeringsrätten
vid avd. V (kommunikationsdepartementet) punkt l:o av herr S. H. Kvarnzelius,
O. Olsson, J. G. Walles, A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i
Falun och L. J. Carlsson-Frosterud, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande i staten av 1 expeditionschef och 2
kansliråd och på grund härav i departementets stat upptaga förslagsanslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 143,000 kronor och sammanlagda
förslagsanslaget till ordinarie avlöningsstaten till 166,700 kronor samt i anledning
härav minska ordinarie förslagsanslaget till kommuniktionsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 189,300 kronor, med 9,700
kronor till 179,600 kronor;
av herrar A. C. Lindblad, O. Olsson, J. G. Walles, C. Johansson i
Hälsingborg, C. R. Jansson i Falun och L. J. Carlsson-Frosterud, vilka
ansett, att de å sid. 21 förekommande styckena
»Utskottet har icke — — — erfarenhet.
Utskottet anser — — — visst departement»,
bort utbytas mot följande uttalande;
»Mot vad sålunda föreslagits, har utskottet icke funnit anledning till
erinran.»
8
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 71 höft. (Nr 119.)
78
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
av herrar 0. Olsson, J. G. Walles, C. Johansson i Hälsingborg, A. Anderson
i Råstock, C. R. Jansson i Falun och L. J. Carlsson-Frosterud,
vilka ansett, att den i sista stycket å sid. 24 förekommande meningen:
»Föredraganden i sistnämnda departement synes även kunna ombesörja
föredragningen i jordbruksdepartementet»
bort ur motiveringen utgå;
av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A.
Hallin, J. Jeansson, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,
B. F.son Holmgren och O. E. F. Järte, vilka ansett, att det å sid. 27
förekommande uttalandet om rätt för Kungl. Maj:t att överföra högst 7
befattningshavare på indragningsstat bort utgå och motiveringen i dessa
delar således erhålla följande lydelse:
»Beträffande härefter frågan — — — följande sätt.
samtliga de — — — stadgade åldern.
Enligt vad — — — departement.
Departementschefen har med utgångspunkt (sid. 28)---»
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om personalindragningar i statsdepartementen m. m. jämte i ämne s. 1 i texten