Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till åtgärder för Mälarens reglering.

1926-05-14 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till åtgärder för Mälarens reglering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

1

Nr 129.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1926 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag till åtgärder för Mälarens reglering.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen nr 1

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkt 27, föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet,

för åtgärder för Mälarens reglering beräkna ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 19 februari 1926

avlåten proposition, nr 196, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av

protokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för åtgärder för Mälarens reglering förbudgetåret 1926—1927

anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Att spörsmålet om Mälarens reglering fordrar en snar lösning sammanhänger,

såsom av propositionen inhämtas, med planerna på byggandet av

den s. k. Biksbron. Detta brobygge, som länge stått på dagordningen

och som på grund av trafikförhållandena snart måste komma till stånd,

berör nämligen den viktigaste av de för regleringen erforderliga anordningarna,

dammbyggnaden i Norrströms norra gren. Ur såväl praktiska

som estetiska synpunkter bör denna dammbyggnad förläggas till samma

plats som bron, och arbetenas utförande vid olika tidpunkter skulle

otvivelaktigt medföra betydande svårigheter samt avsevärt högre kostnader.

Det torde sålunda vara tydligt, att — alldeles frånsett den inverkan, som

det år 1924 inträffade, osedvanligt höga vattenståndet kan hava haft för

frågans upptagande — den lämpliga tidpunkten för företagets genomförande

nu är inne.

Genom Mälarkommissionens arbete föreligga planer och kostnadsförslag

beträffande erforderliga arbeten samt approximativa beräkningar rörande

nyttan av företaget. Den av kommissionen verkställda utredningen har

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 78 käft. (Nr 129—131.) 926 so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

ansetts visa, att avsevärda fördelar skulle stå att vinna genom en begränsning

av vattenstånden på sätt föreslagits. Någon granskning rörande

riktigheten av de erhållna resultaten föreligger dock icke.

Enligt vad i den tekniska utredningen anförts skulle regleringen avse

l:o) att begränsa högvattenståndet till fördel för jordbruket, sjöfarten i

hamnarna och trafiken genom slussarna i Stockholm och Södertälje, lågt

belägna kajer, vägar och byggnader samt industriella anläggningar och tomtmark

ävensom vattenkraftverk;

2:o) att höja lågvattenståndet till fördel för sjöfarten samt till förbilligande

av blivande hamn- och farledsanläggningar, till förbättring av sanitära förhållanden

vid lågt belägna platser ävensom till skydd för trärustbäddar och

träpålningar under byggnader, broar och kajer;

3:o) att hålla vissa normala vattenstånd dels och huvudsakligen under vegetations-

och skördetiden (15 maj—1 oktober) till fördel för jordbruket samt

under seglationstiden (15 april—31 december) av hänsyn till sjöfarten, vilket

vattenstånd tillika bleve eu normal lågvattenyta, medförande fördelar av

samma slag som lågvattenståndets höjning men betydligt större på grund

av sin varaktighet, dels även under övriga delar av året;

4:o) att åstadkomma en viss normal minimitappning av hänsyn till de

sanitära intressena i Stockholm och Södertälje; och

5:o) att begränsa uppströmningen av havsvatten till fördel för avlopps- och

vattenledningsförhållandena i Stockholms stad och angränsande orter.

På grund av de tappningsmöjligheter, som erhållits i Södertälje och

Hammarbyleden, har det blivit kommissionen möjligt att upptaga kostnaderna

för företagets genomförande avsevärt lägre än tidigare ansetts

nödigt. Mot de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag av år

1908 med då rådande penningvärde beräknade utgifterna av 2,140,000

kronor för enbart byggnadsarbeten svarar sålunda nu en beräknad total

kostnad å 1,800,000 kronor. Härigenom har ock förhållandet mellan

båtnad och kostnad kommit att ställa sig gynnsamt. För att möjliggöra

en bättre översikt härutinnan samt i fråga om den fördelning av kostnaderna

på de olika intressegrupperna, som föreslagits av kommissionen,

meddelas i propositionen följande sammanställning:

Kostnadens

Båtnad.

Kostnad.

storlek i för- hållande till

båtnaden.

Jordbruket.....................................

1,760,000

700,000

40 %

Stockholms stad............................

1,700.000

700,000

41 %

Övriga städer m. fl.........................

420,000

100,000

24 %

Industrier .....................................

350,000

100,000

29 %

Ägare av hus och tomtmark............

180,000

75,000

42 %

Ägare av strömfall.........................

2,000

1,000

50 %

Staten.............................................

340,000

124,000

36 %

Summa kronor

4,752,000

1,800,000

—

Den nytta, staten skulle erhålla som ägare av jordbruksmark, ingår i

det ovan angivna kostnadsbeloppet för jordbruket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

Beträffande Stockholms stad har kommissionen förutsatt, att staden

skulle förbinda sig att utföra de byggnadsarbeten m. m., som enligt kommissionens

förslag erfordrades i utloppen inom Stockholm, samt att för

all framtid vidmakthålla anläggningarna ävensom att ombesörja den enligt

regleringsplanen erforderliga vattentappningen av intill 725 kubikmeter i

sekunden, allt mot en engångsersättning av 1,030,000 kronor.

Utöver erläggande av den i förhållande till båtnaden utmätta andelen i

kostnaderna, 124,000 kronor, samt förskotterande av utgifterna för vissa

utredningar m. m., skulle statens medverkan bestå dels i viss garanti för

gäldandet av större delen av den kostnad, som kan komma att belöpa å

ägare av mark eller strömfall utöver det i förslaget till kostnadsfördelning

för vederbörande angivna beloppet, dels i förbindelse att tillhandahålla

ägare av jordbruksmark statsbidrag och odlingslån, sammanlagt motsvarande

hela den å hans mark belöpande, vid företagets igångsättande beräknade

och godkända kostnaden för regleringen.

Börande den sålunda förordade begränsningen av ansvaret för kostnaderna

anför kommissionen bland annat följande:

Staten, städer, andra kommuner och industrier, som lämnade fasta anslag

till företaget, kunde icke, om ej särskilda åtaganden gjordes, bliva skyldiga

att utöver anslagen ansvara för kostnaderna för företagets utförande, så vitt

icke vederbörande anslag tilltagits så lågt, att det icke kunde anses fullt

täcka vad av kostnaderna borde belöpa å anslagsgivaren med hänsyn till

den båtnad, som uppkomme för av honom ägd mark, hamnar, allmänna farleder

och kloakledningar. Betalningsskyldigheten för den del av kostnaderna,

som icke skulle täckas genom fasta anslag eller efter regleringens utförande

uttagbara bidrag, komrne däremot att vila på mark- och strömfallsägarna.

Visserligen skulle, om regleringsarbetenas utförande ordnades på

sätt kommissionen tänkt sig, osäkerhetsmoment förefinnas egentligen endast

i fråga om kostnaderna för själva utredningen och skadeersättningar för lågvattenytans

höjning, vilka kostnader kommissionen ansåge sig hava beräknat

i överkant. Men det oaktat finge det, särskilt under nuvarande ekonomiska

förhållanden, icke med sannolikhet förväntas, att mark- och strömfallsägare,

representerande erforderlig båtnadsmajoritet — kommissionen hade härvid

särskilt tänkt på jordbrukarna — skulle, om ansvaret sålunda fördelades,

vilja ställa sig som sökande till företaget.

Den begränsning av mark- och strömfallsägares ansvarighet, som med

hänsyn härtill syntes erforderlig, borde enligt kommissionens mening lämpligen

ordnas så, att staten ställde sig som garant för den del av kostnaderna,

som eventuellt kunde lagligen belöpa på jordbruket utöver det ovan angivna

beloppet, 700,000 kronor. För att vidmakthålla vederbörandes intresse att

hålla utredningskostnaderna vid skäliga belopp borde emellertid i denna

garanti göras den inskränkningen, att å jordbruket alltjämt skulle vila eu

femtedel av kostnadsökningen. Motsvarande statsgaranti syntes böra lämnas

även i fråga om enskilda ägare av annan än jordbruksmark samt strömfallsägare.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Av den förebragta utredningen framgår otvetydigt, att staten genom

den föreslagna regleringen skulle tillföras avsevärd nytta dels i egenskap

av fastighetsägare och ägare av Södertälje kanal in. fl. anläggningar, dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

såsom företrädande det allmänna. Det må särskilt erinras därom, att de

dyrbara anläggningarna vid Södertälje kanal samt djupfarleden i Mälaren

kunna för sitt ändamål fullt utnyttjas endast under förutsättning att

Mälarens vattenyta regleras i överensstämmelse med kommissionens förslag.

Då härtill kommer, att det med hänsyn till företagets stora omfattning

och de olikartade intressena möter särskilda svårigheter att utan

statens ingripande åstadkomma erforderlig samverkan till frågans lösning,

anser jag, att staten bör fullfölja det initiativ i förevarande avseende, som

nu senast tagits genom Mälarkommissionens tillsättande.

Enligt Mälarkommissionens förslag skulle regleringen genomföras såsom

ett tvångsregleringsföretag, grundat på ansökan av mark- och strömfallsägare

med anslutning av staten, städer och andra kommuner, vilka skulle

förbinda sig att mot delaktighet i företaget lämna vissa anslag till regleringens

utförande. Statens insats för närvarande skulle bestå i att förskjuta

kostnaden för den förhandlingsdelegation, som enligt kommissionens

mening vore nödvändig för att åstadkomma den erforderliga anslutningen

av mark- och strömfallsägare samt åvägabringa de förutsatta åtagandena

av städer m. fl. I fråga om kommissionens förslag angående sättet för

regleringens genomförande hava några delade meningar icke kommit till

uttryck i de avgivna yttrandena. Då det svårligen blir möjligt att på

frivillighetens väg åstadkomma en mera fullständig sammanslutning av intressenterna,

lärer också en tvångsreglering vara den enda framkomliga

vägen för att en efter den uppkommande nyttan någorlunda rättvis fördelning

av kostnaderna skall kunna ernås.

Rörande lämpligheten av kommissionens förslag att tillsätta eu förhandlingsdelegation

för de förberedande arbetena har däremot viss tvekan

kommit till synes. Lantbruksstyrelsen har nämligen antytt och reservanten

i styrelsen föreslagit, att man skulle utan förhandlingsdelegationen som

mellanled omedelbart igångsätta en ingående undersökning av båtnaden

för jordbruket, vilken under alla förhållanden bleve nödvändig, och som,

även om regleringen icke kunde nu komma till stånd, dock skulle hava

ett bestående värde.

Vid bedömande av denna fråga torde man emellertid få utgå från att

regleringen över huvudtaget icke lärer komma till stånd utan medverkan

av främst Stockholms stad och därjämte även andra vid Mälaren belägna

samhällen ävensom industrierna. Det torde vara uppenbart, att spörsmålet

om dessa intressenters bidrag, bidragens storlek och formerna för deras

utgående m. m. icke kan på ett framgångsrikt sätt lösas annorledes än

under förhandlingar med representanter för vederbörande. Det lärer alltså,

vilken väg man än går, bliva nödvändigt att förr eller senare hava tillgång

till ett organ, som kan utföra detta förhandlingsarbete, något som

även lantbruksstyrelsen i slutet av sitt yttrande betonar.»

Utskottets

yttrande.

Under det att kostnaderna för eu reglering av Mälaren — omfattande

i huvudsak vissa dammanordningar vid Norrström och Söderström, även
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

0

som upprensning av Almarestäket, Erikssund och Kvicksund — beräknats

till omkring 1,800,000 kronor, skattas den härav uppkommande båtnaden till

icke mindre än omkring 4,750,000 kronor. Såsom härav framgår, måste

det väntade gagnet av företaget anses högst väsentligt i förhållande till

anläggningskostnaderna.

Att ett statens initiativ och en statens särskilda insats i detta fall påfordras,

beror, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, på företagets i mångt

och mycket säregna karaktär och de många intressen av olikartad natur

det här gäller att ena om en gemensam stor uppgift.

Från dessa utgångspunkter har utskottet ansett sig kunna tillstyrka det

äskade anslaget å 50,000 kronor. Närmast bör detta betraktas som ett

förskott, vilket vid genomförd reglering skall ersättas staten av övriga

intressenter med å dem belöpande anpart. För fall att det förberedande

arbetet ej visar sig kunna leda till positivt resultat, förutsättes likaledes

att detta arbete avbrytes till undvikande av onödig kostnad.

På skäl, som i propositionen närmare angivas, skulle dock härutöver

vid de blivande förhandlingarna vissa preliminära utfästelser från statens

sida lämnas beträffande rätt för jordbrukare m. fl. att erhålla avdikningsanslag

och avdikningslån ävensom rörande viss maximibegränsning av

kostnaderna för i företaget deltagande jordbrukare m. fl. Dessutom har

kommissionen beräknat, att staten i egenskap av ägare till Södertälje

kanal och andra anläggningar, byggnader och tomter samt för farleder i

Mälaren skulle påföras ett bidragsbelopp av 124,000 kronor. Den nytta,

staten kan erhålla i egenskap av ägare av jordbruksmark, ingår i båtnadsbeloppet

för jordbruk, vadan alltså staten också kommer att få svara för

sin anpart, enligt uppgift cirka 10 procent, av det för jordbruket beräknade

kostnadsbeloppet å 700,000 kronor.

För egen del måste utskottet finna de uppoffringar, staten sålunda totaliter

skulle hava att vidkännas, betydande i förhållande till statens

direkta nytta av företaget. Det direkta bidragsbeloppet å 124,000 kronor

synes sålunda högt tilltaget. Att märka är att detta till en mycket stor

del faller på företag, till vilka staten visserligen står som ägare men som

dock tillkommit i hela Mälardalens intresse. Yad särskilt angår den avsedda

maximibegränsningen av vissa delägares skyldighet att deltaga i

anläggningskostnaderna och den utfästelse att svara för viss merkostnad,

staten härutinnan skulle lämna, vill utskottet ifrågasätta, huruvida ansvaret

att gälda ifrågavarande merkostnad bör helt falla på staten ensam. I

betraktande av de stora fördelar, som i synnerhet Stockholms stad skulle

hava att vinna av en genomförd reglering av Mälaren, synes utskottet

skäligen kunna påfordras, att staden ikläder sig viss del av sagda merkostnader.

Något slutligt ståndpunkttagande till hithörande spörsmål erfordras

emellertid icke nu. De avtal, som på grundval av blivande förhandlingar

kunna komma till stånd, skulle nämligen enligt den framlagda planen få

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

formen av utfästelser från de olika intressenterna under villkor om medverkan

från statens sida i angivna omfattning men icke givas någon för

staten bindande karaktär, på det att, när resultaten av förhandlingarna

och eventuellt gjorda ytterligare utredningar föreligga, statsmakterna med

bibehållen handlingsfrihet må kunna taga definitiv ställning till frågan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må för åtgärder för Mälarens reglering för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

50,000 kronor.

Stockholm den 14 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzeliws, A. C. Lindblad, Oscar

Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, ö. Berg.

qvist, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, J. G. Walles, J. Jeansson och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, S.

Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson

i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, O. Nilsson i

Örebro, B. F:son Holmgren, S. Persson i Fritorp och E. G. E. Eriksson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:280 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för Mälarens reglering. s. 8 i texten