Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1926-05-18 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:146, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
1
Nr 146.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1926 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag angående anvisande
av anslag till befrämjande av lufttrafik m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1926—1927 kar
Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 53) föreslagit riksdagen att
l:o) för budgetåret 1926 —1927 anvisa
dels till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor,
dels till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ett extra
reservationsanslag av 32,200 kronor,
dels ock för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart ett
extra anslag av 2,300 kronor;
2: o) medgiva, att besparingar, som uppstått å det av riksdagen för
budgetåret 1925 —1926 till förbättring av nämnda flygplats anvisade
extra reservationsanslaget å 128,000 kronor, må användas på sätt i statsrådsprotokollet
angivits.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 106—- 146 i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 januari 1926.
Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen med hänvisning till
förenämnda utredning under utgifter för kapitalökning (punkt 32) föreslagit
riksdagen att såsom kapitalökning för luftfartslånefonden för budgetåret
1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 70,
av herr G. W. Hansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr
103, av herr E. Lithander in. fl., däri hemställts, att erforderligt statsunderstöd
måtte beviljas för yrkesmässig lufttrafik å en route Göteborg—
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 85 höft. (Nr 146.) 1076 se 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
London under innevarande år i enlighet med därom föreliggande i Kungl.
Maj:ts förevarande proposition omförmälda ansökan;
dels en inom första kammaren av lierr J. Nilsson i Malmö väckt motion,
nr 120, vari yrkats, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition
nr 1 i vad den avser åtgärder för befrämjande av lufttrafik med den ändringen,
att det subventionsbelopp, som, under förutsättning av norskt
deltagande till hälften å trafiken, skulle utgå för lufttrafik å linjen Oslo—
Göteborg—Malmö, måtte utan angiven förutsättning utgå för lufttrafik å
linjen Göteborg—Malmö eller Köpenhamn;
dels en inom första kammaren av densamme väckt motion, nr 121, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att under sjätte huvudtiteln för
budgetåret 1926—27 anvisa ett extra reservationsanslag å 300,000 kronor
till uppförande av en ny hangarbyggnad å Bulltofta flygstation vid Malmö;
dels och en inom andra kammaren av herr 1. Anderson i Linköping
väckt motion, nr 87, vari yrkats, att riksdagen ville endast på så sätt
bifalla Kungl. Maj:ts framställning om kapitalökning för luftfartslånefonden,
att för detta ändamål för budgetåret 1926—1927 anvisas ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Inom kommunikationsdepartementet hava upprättats följande tre tabeller,
utvisande vad som utgått eller beräknas komma att utgå från det för budgetåret
1925—1926 anvisade anslaget å 500,000 kronor för understöd av regelbunden
luftfart, ävensom tänkt användning av liknande anslag för nästa budgetår
-
Tabell 1.
Sammanställning av understöd till aktiebolaget aerotransport under år 1925.
Månad
Stockholm
.—Hälsing- fors
kronor
Hälsingfors
—Stock- «
holm
kronor
Summa
kronor
Malmö—
Amsterdam
kronor
Amsterdam
Malmö
kronor
Summa
kronor
Totalsumma
kronor
Maj ..................
2.490
—
2,490
—
4,980
—
10,010
—
10,027
50
20,037
50
25,017
50
Juni ..................
7,345
50
7,470
—
14,815
50
29,661
25
29,680
88
59,342
13
74,157
63
Juli .................
9,213
—
7,656
75
16,869
75
30,947
88
33,158
75
64,106
63
80,976
38
Augusti ............
8,964
—
5,789
25
14,753
25
28,377
13
31,241
88
59,619
01
74,372
26
September ........
—
—
—
—
'' -
—
24,580
51
26,888
76
51,469
27
51,469
27
Summa
28,012
50
23,406
-
51,418
50
123,576
77
130,997
77
254,574
54
305,993
04
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
3
Tabell 2.
Redogörelse för understöd,
som enligt avtalet med aktiebolaget aerotransport utgått eller kunna komma
att utgå från det för budgetåret 1925—1926 anvisade anslaget å 500,000
kronor för understöd av regelbunden luftfart.
Alt. I.
1925 Utbetalat subventionsbelopp (se tab. 1) ................. kronor 305,993: 04
1926 15/t—30/6 Malmö—Amsterdam (ej samtrafik) ............ » 157,500: —
» 15/5—30/6 Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)........................................................ » '')32,681: 25
Summa kronor 496,174: 29
Alt. IT
1925 Utbetalat subventionsbelopp (se tab. 1) .................. kronor 305,993: 04
1926 15/4—3% Malmö—Amsterdam (samtrafik med ut
ländskt
företag)........................................................ » 94,500: —
» ,ä/5—3% Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag) ..................................................... » 1)32,681:25
» V»—3% Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med
utländskt företag) ................................................ » 20.250: —
Kronor 453,424: 29
* Ys—3% Malmö—Berlin (samtrafik med utländskt
företag) ..................... » 40,950: —
Summa kronor 494,374: 29
Alt. III.
1925 Utbetalat subventionsbelopp (se tab. 1) .................. kronor 305,993:04
1926 lä''4—s% Malmö—Paris (samtrafik med utländskt
företag) .................................................................. » 135,281:25
» J7ä—3% Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)....................................................... » 1)32,681: 25
» Va—3% Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med
utländskt företag) ................................................ » 20,250: —
Summa kronor 494,205: 54
Tabell 3.
Förslag till användning av anslag för understöd av regelbunden
luftfart för budgetåret 1920 —1927.
Alt. I.
1926 ‘/j^—3% Malmö—Amsterdam (ej samtrafik)............... kronor 189,000: —
» Vr—15/e Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)........................................................ » s) 54,468: 75
» Vi—31/« Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med utländskt
företag)........................................................ » 40.500: —
'') Därest trafiken kommer att upprätthållas med enmotoriga flygplan (Junkers F. 13),
uppgår understödet till kr. 23,343: 75, vilket innebär en minskning med kr. 9,337: 50.
a) Därest trafiken kommer att upprätthållas med enmotoriga flygplan (Junkers F. 13,i
uppgår understödet till kr. 38,906: 25, vilket innebär en minskning med kr. 15,562: 50.
4
Statsutskottets utlåtande Nr !46.
1927 1B/«—3% Malmö—Amsterdam (ej samtrafik)...............
» 15/ä—30/6 Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag).......................................................
» Ve—30/e Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med utländskt
företag)........................................................
kronor 157,500
» 2)32,681
» 20,250
Summa kronor 494,400
25
Alt. II.
1926 Vt—3% Malmö—Amsterdam (samtrafik med utländskt
företag) ................................................................... kronor 113,400: —
» Vt—''% Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)......................................................... » 1)54,468: 75
» V7—31/g Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med utländskt
företag)....................................................... » 40,500: —
1927 lä/t— 3% Malmö—Amsterdam (samtrafik med utländskt
företag) ....... » 94,500: -—
» 15/ä—30/6 Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)...................................................... » !)32,681:25
» Ve—3% Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med utländskt
företag).................................................... » 20,250: —
Kronor 355,800: —
1926 Vt—3% Malmö—Berlin (samtrafik med utländskt
företag) ..................................................................... » 61,425: —
1927 15/i—3% Malmö—Berlin (samtrafik med utländskt
företag) ....................................................... » 51,187:50
Summa kronor 468,412:50
Alt. III.
1926 Vt—3% Malmö—Paris (samtrafik med utländskt före
tag)
........................................................................... kronor 162,337:50
» Vt— it Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)......................................................... » '')54,468: 75
» Vt—31/e Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med utländskt
företag)......................................................... » 40,500: —
1927 lä/4—3% Malmö—Paris (samtrafik med utländskt före
tag)
......................................................................... » 135,281:25
» 15/5—30/6 Stockholm—Hälsingfors (samtrafik med utländskt
företag)..................................................... » *)32,681:25
» ''/o—3% Oslo—Göteborg—Malmö (samtrafik med utländskt
företag)..................................................... » 20.250: —
Kronor 445,518: 75
1926 Vt—15/8 Malmö—Berlin (samtrafik med utländskt
företag) ................................................................... » 30,712:50
1927 Ve—3% Malmö—Berlin (samtrafik med utländskt
företag) ................................... » 20,475: —
Summa kronor 496,706: 25
*) Därest trafiken kommer att upprätthållas med enmotoriga flygplan (Junkers F. 13),
uppgår understödet till kr. 38,906: 25, vilket innebär en minskning med kr. 15,562: 50.
2) Därest trafiken kommer att upprätthållas med enmotoriga flygplan (Junkers F. 13),
uppgår understödet till kr. 23,343: 75, vilket innebär en minskning med kr. 9,337: 50.
Statsutskottets utlåtande Nr 146. 5
Departementschefen har anfört bland annat följande:
»Av tabellerna framgår, att subventionen till aktiebolaget Aerotransport
under år 1925 uppgår till omkring 306,000 kronor samt att vad som ytterligare
kan beräknas skola för tiden före den 1 juli 1926 utgå från det
av riksdagen beviljade anslaget å 500,000 kronor för understöd av regelbunden
luftfart, uppgår till sådana belopp, att någon nämnvärd besparing
å anslaget endast uppstår, därest samarbete äger rum med danskt eller
tyskt luftfartsföretag.
Aktiebolaget aerotransport har hemställt, att anslaget för understöd av
regelbunden luftfart måtte för budgetåret 1926 —1927 bestämmas till
525,000 kronor. Av tabellen nr 3 framgår emellertid, att även om samtrafik
å linjen Malmö—Amsterdam icke kommer till stånd samt högre ersättning
än den i avtalet bestämda utgår för linjen Stockholm—Hälsingfors
för att möjliggöra användande av tremotoriga flygplan å denna linje,
ett anslag å 500,000 kronor är tillräckligt. Kommer samtrafik till stånd
med franskt luftfartsföretag, skulle blott erfordras omkring 445,000 kronor
och i händelse av samtrafik med danskt eller tyskt luftfartsföretag omkring
356,000 kronor. Därtill komme, därest linjen Malmö—Berlin skulle
trafikeras, under fem och en halv månader under budgetåret omkring
112,600 kronor och under två och en halv månader omkring 51,200
kronor. Jag anser alltså, att för understöd av regelbunden luftfart bör
för budgetåret 1926—1927 äskas samma belopp, som riksdagen beviljat
för budgetåret 1925 —1926, eller 500,000 kronor.»
Beträffande frågan om anslag till luftf ärtslägtefonden anföres i propositionen
följande:
»Till luftfartslånefonden liar riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat
500,000 kronor att utgå av lånemedel. Såsom förut om förmälts
har aktiebolaget aerotransports dotterbolag, aktiebolaget flygmateriel, från
nämnda fond beviljats ett lån å 485,000 kronor till inköp av 2 flygplan
av typen Junkers G 23, 3 reservmotorer och 4 Marconiapparater. I de
beräkningar, som bifogats propositionen till 1925 års riksdag angående
luftfart, har förutsatts, att för varje timme, som flygplan av berörda typ
användes, skulle å detsamma avskrivas 106 kronor. De två flygplan, för
vilkas inköp lån av staten beviljats, hava under År 1925 begagnats under
tillhopa 6lo timmar. För desamma bör alltså beräknas en amortering
av 65,190 kronor. Därtill kommer amortering för Marconiapparaterna,
varför den avbetalning, som skall fullgöras för år 1925 och som före
nästa budgetårs ingång inlevereras till luftfartslånefonden, uppgår till omkring
67,000 kronor. Detta belopp torde få användas till utlämnande
av nya lån. Härtill kommer det belopp av 15,000 kronor, som av fonden
icke tagits i anspråk.
Aktiebolaget aerotransport har nu meddelat, att bolaget utöver de tremotoriga
flygplan, till vilkas inköp lån beviljats av staten, för upprätthål
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
lande av trafiken å leden Malmö—Amsterdam behövde ytterligare två sådana
plan. Därtill komma två tremotoriga flygplan, som skulle användas
å Finlandslinjen. Bolaget har därför anhållit, att detsamma måtte från
luftfartslånefonden beviljas lån å tillhopa 848,800 kronor för inköp av
4 tremotoriga flygplan, vilka med Marconiapparater betingade ett pris av
212,200 kronor stycket. Dessutom har bolaget begärt att erhålla lån å
99,000 kronor för inköp av 6 reservmotorer och 50,000 kronor till anskaffning
av 2 flottörställ till de tremotoriga flygplan, vilka skulle trafikera
leden Stockholm—Hälsingfors.
Enär det är att förvänta, att samtrafik å leden Malmö—Amsterdam skall
kunna åvägabringas med utländskt luftfartsföretag, lär aktiebolaget aerotransport
för upprätthållande av dess andel av trafiken icke behöva mer
än 3 flygplan av den större tremotoriga typen. För leden Stockholm—- Hälsingfors skulle erfordras 2 flygplan av samma typ. Då bolaget förut
beviljats lån för inköp av två sådana flygplan, skulle lån nu behövas för
inköp av ytterligare tre. Därest statsunderstödd flygning med tremotoriga
flygplan kommer till stånd å leden Malmö—Berlin, ifrågasätter bolaget icke
av sådan anledning något ökat lån från luftfartslånefonden. Vad angår belåningsvärdet
för inköpta flygplan, framgår av bolagets skrivelse, att bolaget
tänkt sig att för de två plan, som bolaget under år 1925 förhyrt av aktiebolaget
flygindustri, erhålla lån till det belopp, 212,000 kronor för varje plan,
som de kosta såsom nya. Skall det emellertid bliva fråga om beviljande
av lån för inköp av dessa begagnade flygplan, måste hänsyn tagas till den
minskning i värde flygplanen undergått genom desammas användande i
trafik. Dessutom torde vid beviljande av ytterligare lån numera böra tilllämpas
den för lån från luftfartslånefonden fastställda föreskriften, att vid
bestämmande av lånebeloppets storlek skall i första hand tagas hänsyn till
i vad mån tillverkningen helt eller delvis skett eller till rimligt pris kunnat
ske i Sverige. Vid bestämmande av det lånebelopp, aktiebolaget flygmateriel
den 10 juli 1925 erhöll från luftfartslånefonden, lades till följd av särskilda
omständigheter till grund de belånade föremålens fulla värde mot det att
fyllnadssäkerhet lämnades. Åtminstone för motorer, som helt och hållet tillverkats
i utlandet, synes dock minskning i belåningsvärdet nu böra äga rum.
På grund av de skäl, som sålunda anförts, och då, som ovan nämnts,
fondens disponibla behållning vid budgetårets slut torde uppgå till omkring
82,000 kronor, anser jag, att en avsättning till luftfartslånefonden
av 600,000 kronor är tillräcklig. I likhet med vad förut ägt rum torde
beloppet anvisas under utgifter för kapitalökning, och kommer jag att
under denna avdelning av statsverkspropositionen göra erforderlig hemställan.
»
Utskottet har avlagt besök vid Malmö stads och Göteborgs stads flygplatser
ävensom vid aktiebolaget Flygindustri i Limhamn.
Statsutskottets utlåtande Nr 146. 7
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag avser i huvudsak ett fullföljande
av planen för Sveriges deltagande i den internationella lufttrafiken enligt
föregående års riksdags beslut i frågan. I första hand avses sålunda att
från Malmö uppehålla den reguljära dagsförbindelsen med Amsterdam.
Med tanke bland annat på att Norge och Finland må kunna via Sverige
inordnas i Europas övriga lufttrafiknät, har också i planen upptagits Lackering
av linjerna Hälsingfors—Stockholm och Oslo—Göteborg—Malmö.
Enligt vad utskottet inhämtat, har statssubventionen år 1925, fördelad
på varje befordrad passagerare, uppgått till följande belopp:
Malmö Amsterdam: kr. 152:— om medeltalet passagerare på hela
sträckan räknas.
'' 137:— om medeltalet på bästa delsträcka
räknas.
Amsterdam Malmö: kr. 202: — om medeltalet passagerare på hela
sträckan räknas.
» 167: om medeltalet passagerare på bästa
delsträcka räknas.
Stockholm—Hälsingfors: kr. 319: —.
Hälsing fors—Stockholm: » 252: —.
Såsom härav framgår har ifrågavarande luftlinjers trafikerande endast
varit möjligt tack vare en betydande statssubvention. Även hädanefter
torde det vara att räkna med att dylikt statsbidrag skall visa sig erforderligt.
Såsom tämligen självklart framstår likvisst, att subvention endast kan
lämnas under ett begränsat antal år. Enligt utskottet mening måste det
sålunda förväntas, att de svenska luftlinjerna inom rimlig tid skola kunna
bära sig själva. Detta spörsmål sammanhänger emellertid nära med frågan,
i vilken omfattning luftfarten kommer att tagas i anspråk för internationell
postbefordran.
I detta sammanhang vill utskottet också bringa i erinran, hurusom i
direkt anslutning till aktiebolaget Aerotransport på sista tiden igångsatts
ett större enskilt flygindustriföretag, benämnt aktiebolaget Flygindustri,
vilket för närvarande sysselsätter cirka 450 arbetare. Vid fabriksanläggningen
i Limhamn bygges flygplan av olika modeller såväl för civil flygfart
som for krigsbruk. Tillverkningen är till övervägande del baserad
på export till främmande länder. Nyttan för landet av att äga tillgång
till en dylik inhemsk flygindustri ligger i öppen dag Icke minst gäller
detta ur försvarets synpunkt. Vid anslagsfrågans bedömande kan man icke
underlåta att taga hänsyn till förefintligheten av detta företag, desto mer
som något statsunderstöd till detsamma i övrigt icke utgår. Det vill synas
utskottet, som om företaget vore värt uppmuntran vid förekommande leveranser
för flygvapnets behov.
Med hänsyn tagen också till de stora ekonomiska uppoffringar som för
närvarande göras för flygtrafikens utveckling, och under erinran därjämte
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
att Kungl. Maj:ts förslag, såsom ovan antytts, allenast avser ett fortsatt
trafikerande av svenska luftlinjer efter tidigare godkänd plan, får utskottet
tillstyrka anslags beviljande för ändamålet med äskat belopp 500,000
kronor eller samma summa, som anvisats för innevarande budgetår.
Vad särskilt angår linjen Oslo—Göteborg—Malmö, bär någon trafik pa
denna led hittills icke ägt rum, enär de villkor, som uppställts för statssubvention,
icke ännu kunnat uppfyllas. Planerna på eu hai slinje Göteborg—Esbjerg—London
liava också tillsvidare undanskjutits och utskottet
har ej funnit tillräckliga skäl till att, på sätt i motionerna 1:70 och II: 103
föreslagits, för närvarande tillstyrka statsbidrag för denna linje. För utskottet
har emellertid framhållits som önskligt, att, oavsett frågan om
nämnda båda linjers förverkligande, Göteborg inom den närmaste tiden
måtte kunna uppnå anslutning med det europeiska luftfartsnätet. Den
närmast till hands liggande lösningen vore en utsträckning av linjen Malmö
—Amsterdam upp till Göteborg. Enligt vad som påvisats, maste dock
härvid avgångstiden från Göteborgs flyghamn vid Torslanda sättas så
tidigt som omkring kl. 7 f. nr., vilket ur den trafikerande allmänhetens
synpunkt vore olägligt. Vad som från Göteborg närmast eftersträvas, är
en eftermiddagslinje till Köpenhamn med avgångstid från Göteborg omkring
kl. 1,30 e. m. och ankomsttid till Köpenhamn omkring kl. 3,30 e. in.,
varvid räknats med anslutning till Hamburg, varifrån nattåg sedermera
utgå i skilda riktningar. Från Köpenhamn skulle avgången till Göteborg
ske å sådan tid, att anslutning erhålles med de till Köpenhamn på eftermiddagen
ankommande luftlinjerna från kontinenten.
För egen del vill utskottet erinra om det intresse, som såväl från Göteborgs
stads sida som från olika korporationer och där bosatta enskilda
ådagalagts för luftfartens utveckling; detta intresse har bland annat tagit
sig uttryck i eu med stora ekonomiska uppoffringar åstadkommen modern
flyghamnsanläggning. Som önskvärt framstår ock tvivelsutan, att Sveiiges
största handelsstad icke må ställas utanför vid den planläggning av de
internationella lufttrafikvägarna, som för närvarande pågår. Under förutsättning
att en förbindelse mellan Göteborg och Malmö (Köpenhamn) kan
ur postala och kommersiella synpunkter ordnas på ett för Göteborgs vidkommande
tillfredsställande sätt, vill utskottet därför i anslutning till
yrkandet i herr Nilssons i Malmö motion I : 120 tillstyrka, att det för
denna linje beräknade anslaget må utgå oberoende av att linjen icke kan
utsträckas till Oslo.
Enligt vad utskottet inhämtat, tillskyndas aktiebolaget Aerotransport för
närvarande mycket stora utgifter för ombesörjandet av tullbehandlingen
vid flygstationen i Malmö. Enahanda torde förhållandet bliva i Göteborg,
vars flyghamn jämväl är belägen utanför stadens planlagda område. Likaledes
har för utskottet upplysts, att av telegrafverket uttagas icke oväsentliga
avgifter för rätten att använda bolagets radioanläggningar. Det synes
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
9
utskottet önskvärt, att lättnader för bolaget i dessa avseenden snarast
åstadkommas, i den mån så utan åsidosättande av vederbörande verks intressen
kan ske.
Beträffande Kungl. Maj:ts förfoganderätt över det sålunda tillstyrkta
anslaget torde böra gälla samma grander, som i detta avseende vid sistlidna
riksdag angåvos.
För biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart torde, i enlighet
med vad Kungl. Maj:t föreslagit, böra anvisas ett anslag av 2,300
kronor.
Anslaget för kapitalökning av luftfartslånefonden har utskottet, med beaktande
av vad i detta hänseende motionsvis anförts, funnit böra begränsas
till 500,000 kronor.
Med förmälan därjämte, att utskottet icke velat motsätta sig propositionens
förslag om att som ytterligare bidrag till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet
i Malmö anvisas ett anslag av 32,200 kronor, varemot utskottet
icke kunnat tillstyrka det ytterligare anslag, som till en tredje hangar på
detta fält motionsvis begärts, får utskottet hemställa,
I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och ovanberörda av herrar J. Nilsson i Malmö och
I. Anderson i Linköping väckta motionerna (I: 120 och
II: 87), må
a) för budgetåret 1926—1927 under sjätte huvudtiteln
anvisa
l:o) till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor;
2:o) till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö
ett extra reservationsanslag av 32,200 kronor;
3:o) för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
ett extra anslag av 2,300 kronor;
b) avslå herr J. Nilssons i Malmö motion I: 121;
c) medgiva, att besparingar, som uppstått å det av riks
dagen
för budgetåret 1925—1926 till förbättring av nämnda
flygplats anvisade extra reservationsanslaget å 128,000 kronor,
må användas på sätt i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 januari 1926 angivits;
d) såsom kapitalökning för luftfartslånefonden för budgetåret
1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor;
II) att de av herr G. W. Hansson m. fl. och herr E.
Lithander m. 11. i ämnet väckta motionerna (I: 70 och II: 103)
icke må av riksdagen bifallas.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 85 höft. (Nr 146.)
1076 26 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
Utskottets
yttrande.
Beträffande sättet för beredande av täckning för anslaget till luftfartslånefonden
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 18 maj 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, E. J. G. Rosén, J. G.
Walles, J. Jeansson, G. Kobb, C. Johansson i Hälsingborg och A. R. Rootlv,
från andra kammaren: herrar A. Anderson iRåstock, A. Wiklund, S. Bengtsson
i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A. Törnkvist i
Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F:son Holmgren,
E. G. E. Eriksson i Stockholm, P. C. Jonsson och K. S. V. Ward.
Reservationer
av herrar J. Nilsson i Malmö, G. Kobb, A. Anderson i Råstock,
A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson
i Revinge, E. G. Eriksson i Stockholm, P. C. Jonsson och K. S. V. Ward,
vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Inledningsvis anser sig utskottet böra konstatera, att de förhoppningar
om god resandefrekvens och allmän trafikduglighet, som knutits till de
genom vederbörande statsunderstödda bolag, aktiebolaget aerotransport,
organiserade svenska luftlinjerna i stort sett uppfyllts. Härvid får dock
icke bortses ifrån, att ifrågavarande luftlinjers trafikerande endast varit
möjligt tack vare en betydande statssubvention. A andra sidan måste dock
tagas i betraktande att det lämnade statsunderstödet avser att befrämja
utvecklingen av ett fullständigt nytt kommunikationsmedel, till vilket allmänt
knytes stora förhoppningar. Såsom önskvärt framstår likvisst, att de
svenska luftlinjerna måtte inom rimlig tid kunna bära sig själva, ett mål,
som emellertid lärer kunna nås, i den mån desamma i allt högre grad
kunna tagas i anspråk för postala ändamål och andra transportbehov.
I detta sammanhang — — — icke kan utsträckas till Oslo.
Beträffande linjen Stockholm—Hälsingfors må erinras, att trafiken där
på en sträcka av icke mindre än cirka 30 kilometer går fram över öppet
vatten. I likhet med departementschefen måste utskottet därför ur trygghets - synpunkt finna det önskligt att på denna linje användas tremotoriga flygplan;
kraven på att planen besitta erforderlig sjövärdighet böra ock upprätthållas.
Enligt vad utskottet inhämtat, tillskyndas — — — 2,300 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 146. 11
Beträffande anslaget till luftfartslånefonden får utskottet tillstyrka, att
detta för nästkommande budgetår bestämmes till det av Kungl. Maj:t
äskade beloppet 600,000 kronor. Med hänsyn till vikten av att vederbörande
trafikbolag icke alltför mycket kringskäres i sina möjligheter att
skaffa reservmateriel för flyglederna och i betraktande i övrigt av den
av departementschefen i detta avseende lämnade utredningen, anser sig utskottet
alltså icke kunna förorda att, på sätt motionsvis påyrkats, sänkning
i det av departementschefen föreslagna beloppet äger rum.
Med förmälan därjämte, — — — — får utskottet hemställa,
I) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj.ts förevarande
förslag och i anledning av herr J. Nilssons i Malmö i ämnet
väckta motion I: 120 samt med avslag å herr I. Andersons i
Linköping i ämnet väckta motion II: 87, i vad den skiljer
sig från Kungl. Maj:ts förslag, må
a) för budgetåret 1926—1927 under sjätte huvudtiteln
anvisa
1:°)----
2:o)----
3:o)----
b) avslå — — — —
c) medgiva — — — —
d) såsom kapitalökning för luftfartslånefonden för budgetåret
1926—1927 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor;
II) att — — — —.»
av herr C. P. V. Nilsson i Gränebo, vilken ansett, att det under mom
I d) av utskottets hemställan upptagna anslaget till kapitalökning för luftfartslånefonden
borde bestämmas till 400,000 kronor.
av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken beträffande de under mom.
la) ko) och I d) av utskottets hemställan upptagna anslagen till understöd
av regelbunden luftfart och till kapitalökning för luftfartslånefonden
ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts proposition
i dessa delar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:337 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående anvisande av anslag till befrämjande av lufttrafik s. 4 i texten