Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.

1926-05-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

Nr 149.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under andra huvudtiteln gjorda framställning angående

anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i

ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har

Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

bilagda tjänsteförteckningen skall från och med den 1 juli 1926

under andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Högsta domstolen.

Förste expeditionsvakt............................................................... B 7

Expeditionsvakt...................................................................... B 5

Regeringsrätten.

Förste expeditionsvakt............................................................... B 7

Expeditionsvakt.......................................................................... B 5

dels besluta, att de i kungörelsen angående tillämpning av sagda reglemente

(Svensk författningssamling 1921: 452 och 1925: 272) under avdelning

B, punkterna 1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta

domstolen och regeringsrätten skola från och med den 1 juli 1926 upphöra

att gälla;

dels bestämma antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen

och regeringsrätten på följande sätt:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149. 7

Befattning Lönegrad

Högsta domstolen.

1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7

2 expeditionsvakter............................................................................ B 5

Regeringsrätten.

1 förste expeditionsvakt ................................................................. B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................... B 5 ;

dels fastställa följande ordinarie stat för högsta domstolen, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 justitieråd ................................................................... kronor 21,000

23 » ..................................................................... » 483,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag.

.......................................................................... » 9,500

Summa förslagsanslag kronor 513,500;

dels fastställa följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 regeringsråd ..................................................................... kronor 21,000

6 » .................................................................... » 126,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

........................................................................ »_6,500

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

dels besluta, att i fråga om justitieråd och regeringsråd följande bestämmelser

skola gälla:

1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej förenas:

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag;

befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning,

som ovan sagts;

annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller

uppdrag såsom skiljeman.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med

den dag, befattningshavaren avgår på grund av avsked, entledigande eller

dödsfall.

3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.

4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta sig de

ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension;

och skall denna förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta

sig sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang

med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering;

dels förklara, att justitieråd eller regeringsråd, som utnämnts före den

1 juli 1926 och ej vill underkasta sig ovanstående bestämmelser, skall

hos Kungl. Maj:t göra anmälan i nämnda hänseende före viss av Kungl.

Maj:t bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som gjort dylik anmälan,

skall varda bibehållen vid honom enligt förenämnda avlöningsreglemente

tillkommande avlöningsförmåner;

dels höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till högsta

domstolen från dess nuvarande belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor

till 513,500 kronor;

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

regeringsrätten från dess nuvarande belopp, 132,500 kronor, med 21,000

kronor till 153,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 26—

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 7 januari

1926.

Enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

vilket nu äger tillämpning å högsta domstolens och regeringsrättens

ledamöter, utgår avlöningen till justitieråd och regeringsråd med

18,000 kronor. Spörsmålet om justitierådens och regeringsrådens löneställning

vann emellertid icke någon slutgiltig lösning vid 1921 års lönereglering.

Nämnda års riksdag framhöll i sin skrivelse i ämnet, att en

mera speciell prövning av förevarande löneregleringsfråga syntes böra

komma till stånd. Vidare uttalade 1925 års riksdag, för vilken framlades

förslag till ny civil pensionslag, omfattande även justitieråd och regeringsråd,

att det synts riksdagen önskvärt, att frågorna om löne- och pensionsreglering

för nämnda ämbetsmän kunnat vid riksdagen samtidigt upptagas

till prövning. Då emellertid utredning och förslag i ämnet från

Kungl. Maj:ts sida icke förelåge, fann riksdagen sig icke böra intaga slutlig

ställning till denna fråga.

Sedan chefen för justitiedepartementet den 20 juni 1925 tillkallat de i

statsrådsprotokollet omnämnda tre sakkunniga för att biträda vid behandling

av frågan om justitierådens och regeringsrådens ställning i löne- och

pensionsliänseende samt dessa avgivit betänkande och förslag i ämnet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

9

har Kungl. Maj:t nu föreslagit, att justitieråds- och regeringsrådsämbetena

skulle undantagas från det allmänna avlöningsreglementets tillämpning

samt att lönen för dem skulle bestämmas till 21,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att någon ändring i det av 1925 års

riksdag för justitieråd och regeringsråd bestämda pensionsunderlaget,

9,996 kronor, ej ansetts böra äga rum i samband med förevarande lönereglering.

Då departementschefen förordat lönebeloppets bestämmande till 21,000

kronor, har departementschefen förklarat sig förutsätta, att det vidtoges

en viss ytterligare begränsning i justitierådens och regeringsrådens rätt

att åtaga sig enskilda uppdrag samt upptagit detta spörsmål till behandling

i samband med fastställande av särskilda avlöningsvillkor för ifrågavarande

ämbetsmän. Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan, huruvida

det skulle vara dem jämväl förbjudet att åtaga sig skiljemannauppdrag.

Detta spörsmål har, såsom i statsrådsprotokollet erinras, behandlats

av riksdagens revisorer i deras berättelser om de åren 1922 och 1923

verkställda granskningarna av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning.

Ovannämnda sakkunniga, som upptagit även denna fråga till prövning,

hava ej uppnått enighet härom utan avgivit yttrande var för sig;

och ansluter sig Kungl. Maj:ts förslag i denna del till den av de

sakkunnigas ordförande uttalade meningen, att justitieråden och regeringsråden

borde helt betagas rätten att åtaga sig skiljemannauppdrag.

I sammanhang med sistberörda spörsmål har utskottet till behandling

förehaft en inom första kammaren av herr M. Fehr väckt motion, nr 163,

vari hemställts,

att det i samband med föreslagen reglering av justitierådens och regeringsrådens

löner upptagna villkoret, att med justitieråds- och regeringsrådsämbete

icke må förenas uppdrag såsom skiljeman, måtte av riksdagen

uteslutas, eller, därest detta yrkande icke skulle vinna beaktande,

att åt villkoret måtte givas allenast det innehåll, att med justitierådsoch

regeringsrådsämbete icke må förenas uppdrag som skiljeman i fall,

då uppdraget meddelas av allenast en av parterna eller av överexekutor

i enskild parts ställe, eller, därest icke heller detta yrkande skulle bifallas,

att det ifrågavarande villkoret måtte förklaras icke skola gälla sådana

uppdrag såsom skiljeman, vilka grunda sig på skiljeavtal, som slutits

före den 1 juli 1926.

Likaledes har utskottet behandlat en inom andra kammaren av herr

E. Löfgren i Stockholm väckt motion, nr 236, däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det vid förslaget om löneförhöjning för justitieråd

och regeringsråd knutna villkoret, att innehavare av sådana ämbeten

icke skulle äga att åtaga sig uppdrag såsom skiljeman, må givas allenast

det innehåll, att regeringsråd och justitieråd icke må, på grund av skilje
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

avtal, som slutes efter tiden för ikraftträdandet av föreslagen ny lönestat

för dessa ämbeten, mottaga uppdrag som skiljeman i fall, då uppdraget

meddelas av allenast en av parterna eller av överexekutor eller i annan enskild

parts ställe.

Beträffande de av motionärerna till stöd för dessa framställningar anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Framställningar av enahanda innebörd som motionerna hava inkommit

till utskottet från styrelsen för Sveriges advokatsamfund, Stockholms

handelskammare och Sveriges industriförbund.

Utskottets

yttrande.

Att, i enlighet med vad de i ärendet tillkallade sakkunniga föreslagit

och departementschefen tillstyrkt, fristående föreskrifter meddelas angående

justitierådens och regeringsrådens löneförhållanden, finner utskottet

välbetänkt och anser utskottet ock, att denna anordning bör kunna utan

olägenhet genomföras. Det av Kungl. Maj:t föreslagna lönebeloppet, 21,000

kronor, har utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, föranleder justitieråds- och regeringsrådsbefattningarnas

utbrytning ur det allmänna avlöningsreglementet,

att särskilda avlöningsbestämmelser för dessa befattningshavare måste

meddelas. För närvarande finnes för befattningshavarna ifråga i en tillläggsförfattning

till avlöningsreglementet intagen en bestämmelse om

förbud mot förening av ifrågavarande ämbeten med vissa enskilda uppdrag

och tjänstebefattningar i vissa bolag, föreningar, verk och inrättningar.

Vid sidan av nämnda specialbestämmelser skulle emellertid nu

enligt Kungl. Majrts förslag efter löneregleringens genomförande det i

avlöningsreglementets 3 § för ordinarie tjänstemän i allmänhet stadgade

förbud mot förening av ordinarie befattning med annan tjänst ävensom

med vissa enskilda uppdrag och tjänstebefattningar bringas till tillämpning

å justitie- och regeringsråd, i den mån dessa föreskrifter avse uppdrag

eller tjänstebefattningar, som ej falla inom ramen för omförmälda

specialbestämmelse, dock att den i 2 mom. av sagda paragraf Kungl.

Maj:t tillagda dispensrätt icke skulle hava avseende å justitieråd och regeringsråd.

Mot vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har utskottet icke

haft något att erinra.

Vad angår frågan om rätt för justitie- och regeringsråd att åtaga sig

skiljemannauppdrag hava, såsom statsrådsprotokollet ock utvisar, delade

meningar i denna fråga gjort sig gällande. De sakkunniga hava sålunda

härutinnan stannat i skilda meningar. Medan de sakkunnigas ordförande

ansett, att befattningshavarna i fråga borde helt betagas rätten att åtaga

sig dylika uppdrag, har en annan av de sakkunniga funnit inga som

helst restriktioner i berörda hänseende böra gälla och den tredje sakkunnige

har föreslagit, att en viss begränsning i rätten att åtaga sig dylika

uppdrag borde stadgas för befattningshavarna. Departementschefen har i

likhet med statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd

biträtt den av de sakkunnigas ordförande uttalade uppfattningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

11

Vad denna fråga beträffar, har utskottet vid den prövning, utskottet

ägnat densamma, funnit de skäl, som anförts till stöd för ett borttagande

av den nu justitieråden och regeringsråden tillkommande rätten att åtaga

sig uppdrag av berörda slag, böra tillmätas sådan avgörande betydelse,

att utskottet — även om utskottet icke kan förneka, att vissa omständigheter

kunna andragas till förmån för ett bibehållande i viss omfattning

av sagda rätt — ansett sig böra biträda departementschefens uppfattning

i frågan. Vad i ovanberörda motioner och i övrigt anförts till

gendrivande av de skäl, som föranlett departementschefens, av utskottet

sålunda förordade mening i ämnet, har utskottet alltså icke funnit övertygande.

I den ena av motionerna medgives för övrigt, att skiljemannauppdragen

kunna i vissa fall tänkas menligt inverka på ifrågavarande

ämbetsmäns egentliga verksamhet. Utskottet har vidare svårt att föreställa

sig, att — såsom från vissa håll gjorts gällande — skiljemannainstitutets

effektivitet skulle äventyras och dess användande komma att

inskränkas, därest justitieråden och regeringsråden ej tillätes åtaga sig

dylika uppdrag. Det synes nämligen utskottet, som om såväl i huvudstaden,

där dessa ämbetsmän hava sin verksamhet förlagd, som ock i

landsorten erforderligt antal för uppdragen i fråga fullt kompetenta jurister

finnas att tillgå. Det bör jämväl bemärkas, att höjning av justitierådens

och regeringsrådens löner föreslås även med hänsyn till att denna

skulle utgöra en kompensation för ifrågavarande inskränkning i rätten

att åtaga sig uppdrag av nu berörda art. Utskottet anser dock, att ifrågavarande

förbud icke må gälla skiljemannauppdrag, som grundar sig på

skiljeavtal, slutet före den 1 juli 1926.

Om utskottet alltså funnit, att den justitie- och regeringsråden nu tillkommande

rätten att åtaga sig skiljemannauppdrag i samband med löneregleringens

genomförande bör borttagas, har utskottet emellertid utgått

från, att härvid avses skiljemannauppdrag i den vanliga betydelsen. Däremot

synes enligt utskottets mening hinder icke böra möta för befattningshavarna

i fråga att åtaga sig uppdrag såsom skiljemän vid mellanfolkliga

skiljedomsförfaranden.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen i fråga om avlöningsbestämmelser

för justitieråd och regeringsråd, har utskottet ansett sig böra

biträda.

Då utskottet ej heller funnit skäl till erinran mot de framlagda anslagsberäkningarna,

får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herr Fehrs och herr Löfgrens ovanberörda

motioner, 1:163 och II: 236,

a) besluta, att den avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, bilagda tjänste
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

förteckningen skall från och med den 1 juli 1926 under

andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande

ändrade lydelse:

Avdelning och

Verk och befattningar. lönegrad enligt

löneplanen.

Andra huvudtiteln.

Högsta domstolen.

Förste expeditionsvakt .............................. B 7

Expeditiorisvakt ........................................... B 5

Regeri ngsr ätten.

Förste expeditionsvakt.................................. B 7

Expeditionsvakt ............................................. B 5 •

b) besluta, att de i kungörelsen angående tillämpning

av sagda reglemente (Svensk författningssamling

1921: 452 och 1925: 272) under avdelning B, punkterna

1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta

domstolen och regeringsrätten skola från och med den

1 juli 1926 upphöra att gälla;

c) bestämma antalet ordinarie expeditionsvakter vid

högsta domstolen och regeringsrätten på följande sätt:

Befattning Lönegrad

Högsta domstolen.

1 förste expeditionsvakt................................... B 7

2 expeditionsvakter ........................................ B 5

Regeringsrätten.

1 förste expeditionsvakt ................................... B 7

1 expeditionsvakt .......................................... B 5;

d) fastställa följande ordinarie stat för högsta dom
-

stolen, att tillämpas från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 justitieråd kronor 21,000

23 » » 483,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ........... » 9,500

Summa förslagsanslag kronor 513,500;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

13

e) fastställa följande ordinarie stat för regeringsrätten,

att tillämpas från och med den 1 juli 1926:

Stat.

Lön

1 regeringsråd ................................. kronor 21,000

6 » ................................... » 126,000

Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag............ » 6,500

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

f) besluta, att i fråga om justitieråd och regeringsråd

följande bestämmelser skola gälla:

1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej

förenas:

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk, bolag, förening eller inrättning, som driver

bank- eller försäkringsrörelse eller vars verksamhet

eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag,

som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag;

befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening

eller inrättning, som ovan sagts;

annan tjänstebefattning av vad slag det vara må;

eller

uppdrag såsom skiljeman.

2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes,

till och med den dag, befattningshavaren avgår

på grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.

4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta

sig de ändrade bestämmelser, som kunna

varda utfärdade i fråga om pension; och skall denna

förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta

sig sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna

varda fastställda i sammanhang med det statsunderstödda

pensionsväsendets centralisering;

g) förklara, att justitieråd eller regeringsråd, som

utnämnts före den 1 juli 1926 och ej vill underkasta sig

ovanstående bestämmelser, skall hos Kungl. Maj:t göra

anmälan i nämnda hänseende före viss av Kungl. Maj:t

bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som

gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

enligt förenämnda avlöningsreglemente tillkommande

avlöningsförmåner;

h) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till högsta domstolen från dess nuvarande

belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor till 513,500

kronor;

samt

i) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till regeringsrätten från dess nuvarande belopp,

132,500 kronor, med 21,000 kronor till 153,500 kronor.

Stockholm den 21 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Wideil, C. G. Ekman, O. Bergqvisi,

E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp, C. Johansson

i Hälsingborg, A. R. Rooth, C. A. Carlsson i Gävle och D. A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Frosternd, O. Olsson i Kulienbergstorp, 4. Å. Törnkuist i Karlskrona,

E. Kristensson i Göteborg, Jönsson i Revinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbol.

S. Persson i Fritorp och ö. E. F. Järte.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

15

Reservation

av herrar J. L. Widell, O. Bergqvist, E. A. Hallin, A. R. Rooth, D. A.

Petrén, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F.son Holmgren

och 0. E. F. Järte, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Att, i enlighet med — — — uttalade uppfattningen.

Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet väl funnit

de skäl, som anförts till stöd för ett borttagande av den nu justitieråden

och regeringsråden tillkommande rätten att åtaga sig uppdrag av berörda

slag, synnerligen beaktansvärda. Å andra sidan synas emellertid utskottet

vissa omständigheter, som andragits till förmån för ett bibehållande i viss

omfattning av sagda sätt, värda sådant beaktande, att utskottet ansett sig

icke höra, åtminstone för närvarande, helt borttaga berörda rätt, utan allenast

däri göra vissa begränsningar. Utskottet har härvid även uppmärksammat,

att vid den av riksdagen begärda revisionen av skiljemannalagen frågan om

utseende av skiljemän kommer att kunna utredas på ett helt annat sätt än

i nu förevarande sammanhang varit möjligt, och kunna då helt andra synpunkter

i fråga om skiljemannaförfarandets anordnande komma att göra sig

gällande. Det kan givetvis icke nu överskådas, huru vid berörda utredning

frågan om justitieråden och regeringsråden såsom medverkande i skiljemannaförfarande

kommer att betraktas. Det synes därför icke lämpligt att

under tiden, till dess en sådan mera allsidig utredning blivit åvägabragt,

helt förbjuda justitieråden och regeringsråden att åtaga sig uppdrag av

ifrågavarande slag utan synes tillsvidare allenast den inskränkningen böra

göras, att uppdrag såsom skiljeman icke må mottagas i fall, då uppdraget

meddelats allenast av en av parterna eller av överexekutor eller annan i

överexekutors ställe. Med nämnda bestämmelse bör emellertid tillika förbindas

den föreskriften, att justitieråd och regeringsråd skola vara underkastade

de nya eller ändrade bestämmelser i fråga om rätten att mottaga

uppdrag såsom skiljeman, som framdeles kunna varda stadgade.

Med en bestämmelse av nu angiven innebörd skulle under tiden intill

dess skiljemannainstitutet blir reviderat i sin helhet skäligen kunna tillgodoses

de krav, som i de i ärendet väckta motionerna ävensom i de till utskottet

inkomna framställningar gjorts gällande från näringslivets sida, att

få anlita justitieråd eller regeringsråd såsom skiljemän. Utskottet förutsätter

emellertid, att uppdrag av ifrågavarande slag komma att mottagas

endast i de fall, då ett viktigare allmänt intresse är förenat med uppdragets

mottagande eller det för parterna med hänsyn till tvistens särskilda

slag kan vara av vikt att få såsom skiljeman tillkalla eu domare,

som tillhör högsta instansen.

Vad Kungl. Maj:t-----hemställa,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herr Fehrs och herr Lövgrens ovanberörda

motioner, 1:163 och II: 236,

a) --—--

b) ------

d) --.---

e) -----

f) besluta att i fråga om justitieråd och regeringsråd

följande bestämmelser skola gälla:

1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej

förenas:

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

uppdrag — — — — — sagts; eller

annan tjänstebefattning av vad slag det vara må.

Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej heller på

grund av skiljeavtal, som slutes efter tiden för ikraftträdandet

av den nya lönestaten, förenas uppdrag såsom

skiljeman i fall, då uppdraget meddelats allenast av en

av parterna eller av överexekutor eller annan i enskild

parts ställe; skolande justitieråd och regeringsråd tilllika

vara underkastade de nya eller ändrade bestämmelser

i fråga om rätten att mottaga uppdrag såsom

skiljeman, som framdeles kunna varda stadgade.

2)-----

3)-----

g) —-----

h) -----

i)-----»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.