Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.
1926-05-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
Nr 149.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1926 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående
anslag till högsta domstolen och regeringsrätten jämte i
ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
bilagda tjänsteförteckningen skall från och med den 1 juli 1926
under andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:
Verk och befattningar
Andra huvudtiteln.
Avdelning och
lönegrad enligt
löneplanen
Högsta domstolen.
Förste expeditionsvakt............................................................... B 7
Expeditionsvakt...................................................................... B 5
Regeringsrätten.
Förste expeditionsvakt............................................................... B 7
Expeditionsvakt.......................................................................... B 5
dels besluta, att de i kungörelsen angående tillämpning av sagda reglemente
(Svensk författningssamling 1921: 452 och 1925: 272) under avdelning
B, punkterna 1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta
domstolen och regeringsrätten skola från och med den 1 juli 1926 upphöra
att gälla;
dels bestämma antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen
och regeringsrätten på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 149. 7
Befattning Lönegrad
Högsta domstolen.
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
2 expeditionsvakter............................................................................ B 5
Regeringsrätten.
1 förste expeditionsvakt ................................................................. B 7
1 expeditionsvakt ............................................................................... B 5 ;
dels fastställa följande ordinarie stat för högsta domstolen, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 justitieråd ................................................................... kronor 21,000
23 » ..................................................................... » 483,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag.
.......................................................................... » 9,500
Summa förslagsanslag kronor 513,500;
dels fastställa följande ordinarie stat för regeringsrätten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 regeringsråd ..................................................................... kronor 21,000
6 » .................................................................... » 126,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
........................................................................ »_6,500
Summa förslagsanslag kronor 153,500;
dels besluta, att i fråga om justitieråd och regeringsråd följande bestämmelser
skola gälla:
1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej förenas:
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening
eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;
dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag;
befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning,
som ovan sagts;
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller
uppdrag såsom skiljeman.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med
den dag, befattningshavaren avgår på grund av avsked, entledigande eller
dödsfall.
3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.
4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta sig de
ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension;
och skall denna förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta
sig sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang
med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering;
dels förklara, att justitieråd eller regeringsråd, som utnämnts före den
1 juli 1926 och ej vill underkasta sig ovanstående bestämmelser, skall
hos Kungl. Maj:t göra anmälan i nämnda hänseende före viss av Kungl.
Maj:t bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som gjort dylik anmälan,
skall varda bibehållen vid honom enligt förenämnda avlöningsreglemente
tillkommande avlöningsförmåner;
dels höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till högsta
domstolen från dess nuvarande belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor
till 513,500 kronor;
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
regeringsrätten från dess nuvarande belopp, 132,500 kronor, med 21,000
kronor till 153,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 26—
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 7 januari
1926.
Enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
vilket nu äger tillämpning å högsta domstolens och regeringsrättens
ledamöter, utgår avlöningen till justitieråd och regeringsråd med
18,000 kronor. Spörsmålet om justitierådens och regeringsrådens löneställning
vann emellertid icke någon slutgiltig lösning vid 1921 års lönereglering.
Nämnda års riksdag framhöll i sin skrivelse i ämnet, att en
mera speciell prövning av förevarande löneregleringsfråga syntes böra
komma till stånd. Vidare uttalade 1925 års riksdag, för vilken framlades
förslag till ny civil pensionslag, omfattande även justitieråd och regeringsråd,
att det synts riksdagen önskvärt, att frågorna om löne- och pensionsreglering
för nämnda ämbetsmän kunnat vid riksdagen samtidigt upptagas
till prövning. Då emellertid utredning och förslag i ämnet från
Kungl. Maj:ts sida icke förelåge, fann riksdagen sig icke böra intaga slutlig
ställning till denna fråga.
Sedan chefen för justitiedepartementet den 20 juni 1925 tillkallat de i
statsrådsprotokollet omnämnda tre sakkunniga för att biträda vid behandling
av frågan om justitierådens och regeringsrådens ställning i löne- och
pensionsliänseende samt dessa avgivit betänkande och förslag i ämnet,
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
9
har Kungl. Maj:t nu föreslagit, att justitieråds- och regeringsrådsämbetena
skulle undantagas från det allmänna avlöningsreglementets tillämpning
samt att lönen för dem skulle bestämmas till 21,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att någon ändring i det av 1925 års
riksdag för justitieråd och regeringsråd bestämda pensionsunderlaget,
9,996 kronor, ej ansetts böra äga rum i samband med förevarande lönereglering.
Då departementschefen förordat lönebeloppets bestämmande till 21,000
kronor, har departementschefen förklarat sig förutsätta, att det vidtoges
en viss ytterligare begränsning i justitierådens och regeringsrådens rätt
att åtaga sig enskilda uppdrag samt upptagit detta spörsmål till behandling
i samband med fastställande av särskilda avlöningsvillkor för ifrågavarande
ämbetsmän. Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan, huruvida
det skulle vara dem jämväl förbjudet att åtaga sig skiljemannauppdrag.
Detta spörsmål har, såsom i statsrådsprotokollet erinras, behandlats
av riksdagens revisorer i deras berättelser om de åren 1922 och 1923
verkställda granskningarna av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning.
Ovannämnda sakkunniga, som upptagit även denna fråga till prövning,
hava ej uppnått enighet härom utan avgivit yttrande var för sig;
och ansluter sig Kungl. Maj:ts förslag i denna del till den av de
sakkunnigas ordförande uttalade meningen, att justitieråden och regeringsråden
borde helt betagas rätten att åtaga sig skiljemannauppdrag.
I sammanhang med sistberörda spörsmål har utskottet till behandling
förehaft en inom första kammaren av herr M. Fehr väckt motion, nr 163,
vari hemställts,
att det i samband med föreslagen reglering av justitierådens och regeringsrådens
löner upptagna villkoret, att med justitieråds- och regeringsrådsämbete
icke må förenas uppdrag såsom skiljeman, måtte av riksdagen
uteslutas, eller, därest detta yrkande icke skulle vinna beaktande,
att åt villkoret måtte givas allenast det innehåll, att med justitierådsoch
regeringsrådsämbete icke må förenas uppdrag som skiljeman i fall,
då uppdraget meddelas av allenast en av parterna eller av överexekutor
i enskild parts ställe, eller, därest icke heller detta yrkande skulle bifallas,
att det ifrågavarande villkoret måtte förklaras icke skola gälla sådana
uppdrag såsom skiljeman, vilka grunda sig på skiljeavtal, som slutits
före den 1 juli 1926.
Likaledes har utskottet behandlat en inom andra kammaren av herr
E. Löfgren i Stockholm väckt motion, nr 236, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att det vid förslaget om löneförhöjning för justitieråd
och regeringsråd knutna villkoret, att innehavare av sådana ämbeten
icke skulle äga att åtaga sig uppdrag såsom skiljeman, må givas allenast
det innehåll, att regeringsråd och justitieråd icke må, på grund av skilje
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
avtal, som slutes efter tiden för ikraftträdandet av föreslagen ny lönestat
för dessa ämbeten, mottaga uppdrag som skiljeman i fall, då uppdraget
meddelas av allenast en av parterna eller av överexekutor eller i annan enskild
parts ställe.
Beträffande de av motionärerna till stöd för dessa framställningar anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
Framställningar av enahanda innebörd som motionerna hava inkommit
till utskottet från styrelsen för Sveriges advokatsamfund, Stockholms
handelskammare och Sveriges industriförbund.
Utskottets
yttrande.
Att, i enlighet med vad de i ärendet tillkallade sakkunniga föreslagit
och departementschefen tillstyrkt, fristående föreskrifter meddelas angående
justitierådens och regeringsrådens löneförhållanden, finner utskottet
välbetänkt och anser utskottet ock, att denna anordning bör kunna utan
olägenhet genomföras. Det av Kungl. Maj:t föreslagna lönebeloppet, 21,000
kronor, har utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, föranleder justitieråds- och regeringsrådsbefattningarnas
utbrytning ur det allmänna avlöningsreglementet,
att särskilda avlöningsbestämmelser för dessa befattningshavare måste
meddelas. För närvarande finnes för befattningshavarna ifråga i en tillläggsförfattning
till avlöningsreglementet intagen en bestämmelse om
förbud mot förening av ifrågavarande ämbeten med vissa enskilda uppdrag
och tjänstebefattningar i vissa bolag, föreningar, verk och inrättningar.
Vid sidan av nämnda specialbestämmelser skulle emellertid nu
enligt Kungl. Majrts förslag efter löneregleringens genomförande det i
avlöningsreglementets 3 § för ordinarie tjänstemän i allmänhet stadgade
förbud mot förening av ordinarie befattning med annan tjänst ävensom
med vissa enskilda uppdrag och tjänstebefattningar bringas till tillämpning
å justitie- och regeringsråd, i den mån dessa föreskrifter avse uppdrag
eller tjänstebefattningar, som ej falla inom ramen för omförmälda
specialbestämmelse, dock att den i 2 mom. av sagda paragraf Kungl.
Maj:t tillagda dispensrätt icke skulle hava avseende å justitieråd och regeringsråd.
Mot vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har utskottet icke
haft något att erinra.
Vad angår frågan om rätt för justitie- och regeringsråd att åtaga sig
skiljemannauppdrag hava, såsom statsrådsprotokollet ock utvisar, delade
meningar i denna fråga gjort sig gällande. De sakkunniga hava sålunda
härutinnan stannat i skilda meningar. Medan de sakkunnigas ordförande
ansett, att befattningshavarna i fråga borde helt betagas rätten att åtaga
sig dylika uppdrag, har en annan av de sakkunniga funnit inga som
helst restriktioner i berörda hänseende böra gälla och den tredje sakkunnige
har föreslagit, att en viss begränsning i rätten att åtaga sig dylika
uppdrag borde stadgas för befattningshavarna. Departementschefen har i
likhet med statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd
biträtt den av de sakkunnigas ordförande uttalade uppfattningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
11
Vad denna fråga beträffar, har utskottet vid den prövning, utskottet
ägnat densamma, funnit de skäl, som anförts till stöd för ett borttagande
av den nu justitieråden och regeringsråden tillkommande rätten att åtaga
sig uppdrag av berörda slag, böra tillmätas sådan avgörande betydelse,
att utskottet — även om utskottet icke kan förneka, att vissa omständigheter
kunna andragas till förmån för ett bibehållande i viss omfattning
av sagda rätt — ansett sig böra biträda departementschefens uppfattning
i frågan. Vad i ovanberörda motioner och i övrigt anförts till
gendrivande av de skäl, som föranlett departementschefens, av utskottet
sålunda förordade mening i ämnet, har utskottet alltså icke funnit övertygande.
I den ena av motionerna medgives för övrigt, att skiljemannauppdragen
kunna i vissa fall tänkas menligt inverka på ifrågavarande
ämbetsmäns egentliga verksamhet. Utskottet har vidare svårt att föreställa
sig, att — såsom från vissa håll gjorts gällande — skiljemannainstitutets
effektivitet skulle äventyras och dess användande komma att
inskränkas, därest justitieråden och regeringsråden ej tillätes åtaga sig
dylika uppdrag. Det synes nämligen utskottet, som om såväl i huvudstaden,
där dessa ämbetsmän hava sin verksamhet förlagd, som ock i
landsorten erforderligt antal för uppdragen i fråga fullt kompetenta jurister
finnas att tillgå. Det bör jämväl bemärkas, att höjning av justitierådens
och regeringsrådens löner föreslås även med hänsyn till att denna
skulle utgöra en kompensation för ifrågavarande inskränkning i rätten
att åtaga sig uppdrag av nu berörda art. Utskottet anser dock, att ifrågavarande
förbud icke må gälla skiljemannauppdrag, som grundar sig på
skiljeavtal, slutet före den 1 juli 1926.
Om utskottet alltså funnit, att den justitie- och regeringsråden nu tillkommande
rätten att åtaga sig skiljemannauppdrag i samband med löneregleringens
genomförande bör borttagas, har utskottet emellertid utgått
från, att härvid avses skiljemannauppdrag i den vanliga betydelsen. Däremot
synes enligt utskottets mening hinder icke böra möta för befattningshavarna
i fråga att åtaga sig uppdrag såsom skiljemän vid mellanfolkliga
skiljedomsförfaranden.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen i fråga om avlöningsbestämmelser
för justitieråd och regeringsråd, har utskottet ansett sig böra
biträda.
Då utskottet ej heller funnit skäl till erinran mot de framlagda anslagsberäkningarna,
får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr Fehrs och herr Löfgrens ovanberörda
motioner, 1:163 och II: 236,
a) besluta, att den avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, bilagda tjänste
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
förteckningen skall från och med den 1 juli 1926 under
andra huvudtiteln i nedan angiven del hava följande
ändrade lydelse:
Avdelning och
Verk och befattningar. lönegrad enligt
löneplanen.
Andra huvudtiteln.
Högsta domstolen.
Förste expeditionsvakt .............................. B 7
Expeditiorisvakt ........................................... B 5
Regeri ngsr ätten.
Förste expeditionsvakt.................................. B 7
Expeditionsvakt ............................................. B 5 •
b) besluta, att de i kungörelsen angående tillämpning
av sagda reglemente (Svensk författningssamling
1921: 452 och 1925: 272) under avdelning B, punkterna
1 och 2, intagna särskilda bestämmelserna för högsta
domstolen och regeringsrätten skola från och med den
1 juli 1926 upphöra att gälla;
c) bestämma antalet ordinarie expeditionsvakter vid
högsta domstolen och regeringsrätten på följande sätt:
Befattning Lönegrad
Högsta domstolen.
1 förste expeditionsvakt................................... B 7
2 expeditionsvakter ........................................ B 5
Regeringsrätten.
1 förste expeditionsvakt ................................... B 7
1 expeditionsvakt .......................................... B 5;
d) fastställa följande ordinarie stat för högsta dom
-
stolen, att tillämpas från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 justitieråd kronor 21,000
23 » » 483,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ........... » 9,500
Summa förslagsanslag kronor 513,500;
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
13
e) fastställa följande ordinarie stat för regeringsrätten,
att tillämpas från och med den 1 juli 1926:
Stat.
Lön
1 regeringsråd ................................. kronor 21,000
6 » ................................... » 126,000
Avlöningar till övriga ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag............ » 6,500
Summa förslagsanslag kronor 153,500;
f) besluta, att i fråga om justitieråd och regeringsråd
följande bestämmelser skola gälla:
1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej
förenas:
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk, bolag, förening eller inrättning, som driver
bank- eller försäkringsrörelse eller vars verksamhet
eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;
dylikt uppdrag i styrelse för annat verk eller bolag,
som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag;
befattning såsom tjänsteman i verk, bolag, förening
eller inrättning, som ovan sagts;
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må;
eller
uppdrag såsom skiljeman.
2. Lönen utgår från och med den dag, tjänsten tillträdes,
till och med den dag, befattningshavaren avgår
på grund av avsked, entledigande eller dödsfall.
3. Utbetalning av lönen sker månadsvis i efterskott.
4. Justitieråd och regeringsråd äro pliktiga att underkasta
sig de ändrade bestämmelser, som kunna
varda utfärdade i fråga om pension; och skall denna
förpliktelse jämväl innefatta skyldighet att underkasta
sig sådana ändringar i pensionsrätten, som kunna
varda fastställda i sammanhang med det statsunderstödda
pensionsväsendets centralisering;
g) förklara, att justitieråd eller regeringsråd, som
utnämnts före den 1 juli 1926 och ej vill underkasta sig
ovanstående bestämmelser, skall hos Kungl. Maj:t göra
anmälan i nämnda hänseende före viss av Kungl. Maj:t
bestämd tidpunkt, samt att befattningshavare, som
gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom
14
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
enligt förenämnda avlöningsreglemente tillkommande
avlöningsförmåner;
h) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till högsta domstolen från dess nuvarande
belopp, 441,500 kronor, med 72,000 kronor till 513,500
kronor;
samt
i) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till regeringsrätten från dess nuvarande belopp,
132,500 kronor, med 21,000 kronor till 153,500 kronor.
Stockholm den 21 maj 1926.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Wideil, C. G. Ekman, O. Bergqvisi,
E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp, C. Johansson
i Hälsingborg, A. R. Rooth, C. A. Carlsson i Gävle och D. A. Petrén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson
i Norup, L. J. Carlsson-Frosternd, O. Olsson i Kulienbergstorp, 4. Å. Törnkuist i Karlskrona,
E. Kristensson i Göteborg, Jönsson i Revinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbol.
S. Persson i Fritorp och ö. E. F. Järte.
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
15
Reservation
av herrar J. L. Widell, O. Bergqvist, E. A. Hallin, A. R. Rooth, D. A.
Petrén, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F.son Holmgren
och 0. E. F. Järte, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Att, i enlighet med — — — uttalade uppfattningen.
Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet väl funnit
de skäl, som anförts till stöd för ett borttagande av den nu justitieråden
och regeringsråden tillkommande rätten att åtaga sig uppdrag av berörda
slag, synnerligen beaktansvärda. Å andra sidan synas emellertid utskottet
vissa omständigheter, som andragits till förmån för ett bibehållande i viss
omfattning av sagda sätt, värda sådant beaktande, att utskottet ansett sig
icke höra, åtminstone för närvarande, helt borttaga berörda rätt, utan allenast
däri göra vissa begränsningar. Utskottet har härvid även uppmärksammat,
att vid den av riksdagen begärda revisionen av skiljemannalagen frågan om
utseende av skiljemän kommer att kunna utredas på ett helt annat sätt än
i nu förevarande sammanhang varit möjligt, och kunna då helt andra synpunkter
i fråga om skiljemannaförfarandets anordnande komma att göra sig
gällande. Det kan givetvis icke nu överskådas, huru vid berörda utredning
frågan om justitieråden och regeringsråden såsom medverkande i skiljemannaförfarande
kommer att betraktas. Det synes därför icke lämpligt att
under tiden, till dess en sådan mera allsidig utredning blivit åvägabragt,
helt förbjuda justitieråden och regeringsråden att åtaga sig uppdrag av
ifrågavarande slag utan synes tillsvidare allenast den inskränkningen böra
göras, att uppdrag såsom skiljeman icke må mottagas i fall, då uppdraget
meddelats allenast av en av parterna eller av överexekutor eller annan i
överexekutors ställe. Med nämnda bestämmelse bör emellertid tillika förbindas
den föreskriften, att justitieråd och regeringsråd skola vara underkastade
de nya eller ändrade bestämmelser i fråga om rätten att mottaga
uppdrag såsom skiljeman, som framdeles kunna varda stadgade.
Med en bestämmelse av nu angiven innebörd skulle under tiden intill
dess skiljemannainstitutet blir reviderat i sin helhet skäligen kunna tillgodoses
de krav, som i de i ärendet väckta motionerna ävensom i de till utskottet
inkomna framställningar gjorts gällande från näringslivets sida, att
få anlita justitieråd eller regeringsråd såsom skiljemän. Utskottet förutsätter
emellertid, att uppdrag av ifrågavarande slag komma att mottagas
endast i de fall, då ett viktigare allmänt intresse är förenat med uppdragets
mottagande eller det för parterna med hänsyn till tvistens särskilda
slag kan vara av vikt att få såsom skiljeman tillkalla eu domare,
som tillhör högsta instansen.
Vad Kungl. Maj:t-----hemställa,
16
Statsutskottets utlåtande Nr 149.
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr Fehrs och herr Lövgrens ovanberörda
motioner, 1:163 och II: 236,
a) --—--
b) ------
d) --.---
e) -----
f) besluta att i fråga om justitieråd och regeringsråd
följande bestämmelser skola gälla:
1. Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej
förenas:
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
uppdrag — — — — — sagts; eller
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må.
Med justitieråds- och regeringsrådsämbete må ej heller på
grund av skiljeavtal, som slutes efter tiden för ikraftträdandet
av den nya lönestaten, förenas uppdrag såsom
skiljeman i fall, då uppdraget meddelats allenast av en
av parterna eller av överexekutor eller annan i enskild
parts ställe; skolande justitieråd och regeringsråd tilllika
vara underkastade de nya eller ändrade bestämmelser
i fråga om rätten att mottaga uppdrag såsom
skiljeman, som framdeles kunna varda stadgade.
2)-----
3)-----
g) —-----
h) -----
i)-----»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.