Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion.

1926-05-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:154, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

1

Nr 154.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1926 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån

till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet

väckt motion.

(3:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1926 dagtecknad proposition,

nr 153, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att för år 1927 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande amorteringar

för år 1926 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden än

även att för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna

för år 1926, dels till rusdrycksmedelsfonden inflytande räntor för andra

halvåret 1926 å medel, som placerats i annan ordning än såsom lån till

bostadslånefonden, och dels, i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar

den 30 juni 1926 därtill förslå, ytterligare så stort belopp, att detsamma

tillhopa med förenämnda räntor och amorteringar uppgår till sammanlagt

högst 8,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr O. Järte m. fl.

väckt motion, nr 417, vari hemställts, att riksdagen icke måtte bifalla de i

proposition nr 153 framställda yrkanden i vidare mån än att till beredande

av nya lån ur statens bostadslånefond må av medel, som i propositionen

angivas, disponeras 3,000,000 kronor, samt att för riksdagens bifall i angivna

utsträckning till Kungl. Maj:ts förslag måtte såsom villkor uppställas förändring

av bestämmelserna rörande räntevillkoren på sätt i motionen

angivits.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

I 1922 års bostadsproposition (nr 228, sid. 2) lämnades en sammanfattande

översikt över de åtgärder, som från statens sida vidtagits under

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 89 höft. (Nr 15b.) t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

åren 1920 och 1921 för att genom direkt ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen.

Motsvarande redogörelser för de tre följande åren hava

lämnats i propositionerna i ämnet för åren 1923 (nr 62, sid. 2), 1924 (nr 68,

sid. 2) och 1925 (nr 202, sid. 2).

År 1925 medgav riksdagen (skrivelse nr 277) i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 202 och i ämnet väckta motioner, att för beredande

av lån ur statens bostadslånefond finge av angivna medel disponeras dels

för år 1925 8,000,000 kronor och dels, i den män medlen därtill försloge, för

år 1926 likaledes 8,000,000 kronor. Det för år 1925 anvisade beloppet finge

utgå såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel. För beredande

av 1926 års bostadslån finge, inom den angivna maximigränsen av högst

8,000,(X)0 kronor, disponeras dels räntor och amorteringar till bostadslånefonden

för år 1925 och dels, såsom lån, rusdrycksmedelsfondens tillgångar

den 30 juni 1925, efter avdrag av det för 1925 års utlåning avsedda beloppet

jämte ytterligare 2,000,000 kronor, vilket sistnämnda belopp skulle

reserveras för andra ändamål. Det för år 1926 faktiskt disponibla lånebeloppet

beräknades enligt dessa grunder komma att uppgå till 2,800,000

kronor, men förutsattes kunna bliva något större.

Erinras må, att bostadslånefondcn genom beslut av 1924 års riksdag

bringats upp till ett sammanlagt belopp av 55,500,000 kronor. Genom nu

berörda beslut, avseende åren 1925 och 1926, ökades det utlåningsbara beloppet

med ytterligare en summa, vilken uppskattades till sammanlagt

minst 10,800,000 kronor, men som dock högst finge uppgå till 16,000,000

kronor. Häri inginge cirka 1,500,000 kronor till bostadslånef onden inflytande

räntemedel vilka emellertid vore att anse såsom en bostadslånefondens

skuld till rusdrycksmedelsfonden, ävensom ett helt ringa belopp till bostadslånefonden

inflytande amorteringar.

Med avseende å dessa för åren 1925 och 1926 disponibla lånemedel hava

bestämmelser meddelats i kungörelse angående lån ur statens bostadslånefond

den 26 juni 1925 (nr 296). Bestämmelserna ansluta sig med vissa

undantag, som strax skola beröras, väsentligen till föreskrifterna i motsvarande

kungörelse för år 1924 (nr 262), för vilkas huvudsakliga innehåll

lämnades en sammanfattande redogörelse i 1925 års proposition (nr 202,

sid. 2).

En avvikelse från 1924 års föreskrifter föranleddes därav, att enligt

1925 års riksdagsbeslut medel på en gång ställdes till förfogande för

tvenne kalenderår. I detta sammanhang må nämnas, att ansökningstiden

i fråga om 1925 års lånemedel sattes till den 1 november 1925 och för

1926 års medel till den 1 februari 1926. Beträffande skälet varför ansökningstiderna

för de båda årens lån förlädes så nära varandra må hänvisas

till vad härutinnan anfördes i 1925 års bostadsproposition (nr 202, sid. 20).

Det gällde att söka förmedla övergången till en sådan anordning, att vederbörande

granskning hos statens byggnadsbyrå av byggnadsritningar m. m.,

vilken ofta till men för granskningens effektivitet och syfte kommit att ske

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154. 3

i efterhand, skulle kunna äga rom på förhand, innan byggnadsarbetet påbörjats.

I föregående kungörelse hade föreskrivits, att vederbörande byggnadsföretag

skulle vara påbörjat tidigast vid ingången av det kalenderår, för

vilket lånemedlen vore disponibla, för så vitt icke Kungl. Maj:t medgåve

undantag. I 1925 års kungörelse meddelades liknande föreskrifter beträffande

1925 års medel. Beträffande 1926 års medel åter föreskrevs i anslutning

till nyss berörda önskemål, att vederbörande byggnadsföretag under

inga förhållanden finge vara påbörjat före den 1 januari 1926.

Lån ur statens bostadslånefond kunde förr utlämnas allenast till kommun

eller under förmedling av kommun, som jämväl i senare fallet hade

att ikläda sig fullt betalningsansvar för lånet. I 1925 års kungörelse föreskrives

emellertid, att lån till annan än kommun visserligen skall utgå

genom särskild låneförmedlare, men att såsom förmedlare må fungera icke

blott kommun utan också bolag, förening eller stiftelse, som Kungl. Maj:t

därtill lämnar tillstånd.

I övrigt må erinras om några av de viktigare föreskrifterna, vilka i

huvudsak i oförändrat skick bibehållits från tidigare kungörelser.

Lån må ej, med mindre Kungl. Maj:t på synnerliga skäl lämnar tillstånd

därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där

fråga är om egnahemsbyggnad, innehållande allenast eu lägenhet, om fyra

rum och kök.

Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden

däri ej inberäknad, och får utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet.

Låneförmedlare må ej av låntagare betinga sig strängare lånevillkor,

än som gälla i fråga om förmedlarens förbindelse mot staten. Härutinnan

göres dock beträffande enskilda låneförmedlare undantag för de bidrag

till förvaltningskostnader och till täckande av förluster, som förmedlaren

efter Kungl. Maj:ts medgivande må kunna betinga sig av låntagaren. I

intet fall må låneförmedlare av företagaren mottaga sådan säkerhet för

lånet, att denne förhindras att i skälig omfattning för byggnadsföretaget

upptaga annat byggnadslån med förmånsrätt framför förmedlarens fordran.

Lån löper utan ränta och amortering till utgången av det kalenderår,

då det utlämnats eller, där det lyftats i skilda delar, den sista delen utlämnats.

För tiden därefter löper lånet såsom amorteringslån. Amorteringen

jämte fem procent ränta å oguldet lånebelopp utgöres genom eu

annuitet av tillhopa sex och en halv procent.

Ansökningar om lån ställas till Kungl. Maj:t och ingivas hos statens

byggnadsbyrå, som har att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning

av lånemedlen.

Av den utav statens byggnadsbyrå i ärendet förebragta utredningen

synes utskottet oförtydbart framgå, att bostadsfrågan alltjämt befinner sig

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

i sådant läge, att åtgärder från statens sida till främjande av produktionen

av bostäder äro av behovet påkallade. Beträffande anledningen till att trots

den förbättring, som under senare åren inträtt, läget dock är sådant, må endast

erinras om, att av de av socialstyrelsen gjorda undersökningarna framgår, att

av trettiosex större städer ännu i oktober 1925 bostadstillgången betecknats

såsom otillräcklig eller knapp i icke mindre än tjugunio, att av sjuttioen

mindre städer, där förhållandena äro genomsnittligt bättre, bostadstillgången

på smålägenheter betecknats såsom knapp eller otillräcklig i tjugufyra

samt att under år 1925 i 31 städer 1255 familjer måst såsom husvilla

omhändertagas av de kommunala myndigheterna. I betraktande härav

och med hänsyn till den utomordentliga betydelsen av en tillfredsställande

bostadsstandard får utskottet tillstyrka, att produktionen ifråga alltjämt

understödjes och synes utskottet detta böra ske, på sätt för närvarande

är fallet, d. v. s. genom lån av statens bostadslånefond.

Vad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu

gällande villkoren och föreskrifterna med mindre skärpningar böra bibehållas

oförändrade. Sålunda skulle jämväl för nästkommande år gälla,

att under vissa förutsättningar även annan än kommun, närmast bolag

eller föreningar, skulle kunna fungera såsom förmedlare av lån ur statens

bostadslånefond.

Då sistlidet års riksdag medgav ifrågavarande utvidgning av den låneförmedlande

verksamheten, uttalade riksdagen, att riksdagen icke kunnat

undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget härutinnan, men att

riksdagen icke velat motsätta sig detsamma.

Enligt vad utskottet nu inhämtat, har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd åt

tre i Stockholm bildade bostadsföreningar att av de för år 1926 till disposition

stående medlen, tillhopa 7,132,600 kronor, förmedla lån till ett belopp

av icke än mindre än 2,900,000 kronor, därav till en förening 2,620,000

kronor, eller sålunda ett belopp, som utgör mer än en tredjedel av hela

den disponibla lånesumman. Stockholms stad har däremot icke sökt lån

ur bostadslånefonden för sagda år. Med anledning av vad sålunda förekommit,

föranlåtes utskottet ytterligare inskärpa vikten av att varsamhet

iakttages vid utlåning till enskilda låneförmedlare och får utskottet tillika

erinra om att, då sistlidet års riksdag medgav, att lån till annan än kommun

finge utgå genom särskild låneförmedlare, riksdagen förutsatte, att

lån icke utlämnades vid förmedling av dylika förmedlingsorgan med mindre

tillräcklig visshet vunnits rörande dessa förmedlares solvens och förmåga

att svara för lånens behöriga gäldande.

I fråga om storleken av det belopp, som bör ställas till förfogande ur

bostadslånefonden under år 1927, har Kungl. Maj:t föreslagit ett maximum

av 8,000,000 kronor. Motionsvis har yrkats, att beloppet måtte begränsas

till 3,000,000 kronor. Med hänsyn till det föreliggande behovet av åtgärder

på ifrågavarande område har utskottet funnit sig böra biträda Kungl.

Maj:ts förslag, att medel från rusdrycksmedelsfonden ställas till disposition

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

5

för ändamålet. Emellertid synes fondens ställning vara sådan, att en

begränsning i det av Knngl. Maj:t föreslagna maximibeloppet bör äga

rum. Enligt från statskontoret erhållna uppgifter beräknas fondens tillgångar

komma att vid utgången av innevarande budgetår uppgå till i

runt tal 75,800,000 kronor. Därvid har såsom avsättning till fonden av

överskott å rusdrycksmedelstitlarna endast räknats med vad riksstaten i

sådant avseende angivit eller 2,835,000 kronor.

Av fondens tillgångar hava hittills såsom kapitalförsträckning till bostadslånefonden

anvisats:

för år 1920

kronor 15,000,000

» » 1921 ..................................................

» » 1922.......................................................

» » 1923 ..................................................

» » 1924 .....................................................

» » 1925 ..................................................

» » 1926 (i det närmaste)......................

varav hittills till bostadslånefonden överförts

och återstå ännu ej överförda

15,000,000

11,500,000

7,000,000

7.000. 000

8.000. 000

8,000,000 71,500,000

................ 59,000,000

...... 12,500,000.

Rusdrycksmedelsfondens tillgångar, i den mån de ej redan äro disponerade

för kapitalförsträckning till bostadslånefonden, skulle således kunna

beräknas vid utgången av innevarande budgetår komma att uppgå till i

runt tal 4,300,000 kronor.

Sannolikt är emellertid att överskottet å rusdrycksmedelstitlarna blir

större än vad ovan angivits och det för bostadslån disponibla beloppet

redan vid ingången av det nya budgetåret således högre än det beräknade,

4,300,000 kronor. Härtill kommer fondens normala tillväxt under sistnämnda

budgetår, därvid dock bör beaktas att genom beslut av innevarande

riksdag fonden belastats med i propositionen ej beräknade utgifter

för andra ändamål till belopp av omkring 2,000,000 kronor. \ ld

övervägande av samtliga dessa omständigheter har utskottet funnit försiktigheten

bjuda att maximibeloppet begränsas från det begärda 8,000,000

kronor till 6,000,000 kronor.

Vad slutligen angår Kungl. Majrts förslag, i vad detsamma avser medel

till bestridande av kostnaden för statens byggnadsbyrås verksamhet under

budgetåret 1926—1927, har utskottet med tagen hänsyn till kostnaden för

år 1925 ansett beloppet härför kunna nedsättas från 50,000 till 45,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herr Järtes m. fl.

ovanberörda motion, II: 417, i vad densamma skiljer sig

från Kungl. Maj:ts proposition, medgiva, att för år 1927

ej mindre till statens bostadslånefond inflytande amor
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

teringar för år 1926 må disponeras till beredande av nya

lån ur fonden än även att för samma ändamål må disponeras

såsom nya lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel

dels de till bostadslånefonden inflytande

räntorna för år 1926, dels till rusdrycksmedelsfonden

inflytande räntor för andra halvåret 1926 å medel, som

placerats i annan ordning än såsom lån till bostadslånefonden,

och dels, i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar

den 30 juni 1926 därtill förslå, ytterligare så

stort belopp, att detsamma tillhopa med förenämnda

räntor och amorteringar uppgår till sammanlagt högst

6,000,000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. F. Yennersten, Oscar Olsson. C. P. V. Nilsson i

Gränebo, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, C. I. Asplund, P. A■ Bergström, G. Iiobb, A. R. Rootb,

C. A. Carlsson i Gävle, D. A. Petrén och J. B. Johansson i Fredrikslund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R, Jansson i Falun, L. J.

(.arlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A. Törnkvist i Karlskrona, E- Kristensson

i Göteborg, O. Nilsson i Örebro, B. F.-son Holmgren, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson

och O. E. F. Järte.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

7

Reservationer:

av herrar A. F. Vennersten, J. B. Johansson i Fredrikslund, B. F.son

Holmgren, S. Persson i Fritorp och O. E. F. Järte, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Järtes m. fl. ovanberörda

motion må medgiva att för år 1927 ---samman
lagt

högst 3,000,000 kronor;

av herr A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, som ansett, att utskottet bort

hemställa om bifall till Kungl. Majrts proposition;

av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»Av den — — — statens bostadslånefond.

Vad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu

gällande villkoren och föreskrifterna med mindre skärpningar böra bibehållas

oförändrade. Sålunda skulle jämväl för nästkommande år gälla,

att under vissa förutsättningar även annan än kommun, närmast bolag

eller föreningar, skulle kunna fungera såsom förmedlare av lån ur statens

bostadslånefond.

Då sistlidet års riksdag medgav ifrågavarande utvidgning av den låneförmedlande

verksamheten, uttalade riksdagen, att riksdagen icke kunnat

undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget härutinnan, men att

riksdagen icke velat motsätta sig detsamma.

Enligt vad utskottet nu inhämtat, har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd åt

tre i Stockholm bildade bostadsföreningar att av de för år 1926 till disposition

stående medlen, tillhopa 7,132,600 kronor, förmedla lån till ett belopp

av icke mindre än 2,900,000 kronor, därav till en förening 2,620,000 kronor,

eller sålunda ett belopp, som utgör mer än en tredjedel av hela den disponibla

lånesumman. Stockholms stad har däremot icke sökt lån ur bostadslånefonden

för sagda år. Härav synes framgå, att kommungarantierna för ifrågavarande

lån äro på väg att elimineras och att lånen härigenom få en helt

annan karaktär än från början avsetts. Utskottet anser på grund härav

försiktigheten bjuda, att ett fortsättande av låneförmedlingen genom andra

än kommuner icke bör vidare ifrågakomma.

I fråga om---- 6,000,000 kronor.

Vad slutligen —-- 45,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts \proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen. s. 5 i texten