Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1926-05-04 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:2, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1926 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna

under riksstatens andra huvudtitel, innefattande

anslagen till justitiedepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

1:°) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har

Kungl. Maj:t i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till

justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda dag)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på

följande sätt:

Befattning

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.

......................................................................

3 kansliråd.......................................................................

2 förste kanslisekreterare .............................................

1 registrator ..................................................................

3 andre kanslisekreterare ..............................

Lönegrad

B 30

B 26

B 22

B 21

Lagavdelningen.

1 statssekreterare och chef för lagavdelningen, arvode enligt § 5 i av
löningsreglementet

.....................................................

1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet _

1 förste expeditionsvakt ............................................................ g

1 kanslibiträde ............................................................ g

2 expeditionsvakter .................................................................... g

3 kontorsbiträden................................................................... g *

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 2 käft. (Sr 2.) 1

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj.ts

kansli.

HM

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Extra ledamöter

ä lagavdelningen.

Föredragande

i regeringsrätten.

[2 och 3.]

Handsekreterare

åt statsministern.

[4.]

Lagbered
ningen.

[5.]

Befattning Lönegrad

För tjänstgöring i statsrådsberedningen.

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ ® ^

1 expeditionsvakt........................................................................................... ® **’

dels godkänna följande stat för justitiedepartementet, att tillämpas från

och med den 1 juli 1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 155,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................................................................... * 33,300

Summa förslagsanslag kronor 188,800;

dels ock höja det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från

dess nuvarande belopp, 157,800 kronor, med 31,000 kronor, till 188,800 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utsköttet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till avlönande

av dels två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet dels

ock föredragande i regeringsrätten (punkterna 2 och 3) kommer utskottet

likaledes att framledes under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

3:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 4) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en handsekreterare

åt statsministern för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag å 4,000 kronor.

Lagberedningen m. m.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 70,000 kronor,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 3

lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

å 8,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22 och 23 i statsrådsprotokollet.

Till lagberedningen bär å extra stat för varje år från och med 1903

anvisats särskilt reservationsanslag. Anslaget uppgick för ett vart av åren

1903—1919 till 50,000 kronor, för vartdera av åren 1920 och 1921 till

60.000 kronor samt för år 1922, då löneregleringen för den centrala statsförvaltningen

trädde i kraft och nödvändiggjorde en betydande höjning av

anslagsbeloppet, till 75,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer

å anslaget kunde detsamma begränsas för 1923 års första halvår till 25,000

kronor, för budgetåret 1923—1924 till 58,000 kronor och för budgetåret

1924 1925 till 55,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet

75.000 kronor.

Från och med budgetåret 1924—1925 har därjämte anvisats ett extra förslagsanslag

å 6,500 kronor för beredande av dyrtidstillägg motsvarande

ersättning till lagberedningens personal, vilken ersättning under budgetåret

1923 1924 bestritts från förenämnda reservationsanslag och därförut från

andra huvudtitelns allmänna anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Beredningens personal utgöres numera av en ordförande samt två ledamöter.

Från och med den 15 augusti 1923 har en särskild sekreterare varit

anställd hos beredningen.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förefanns å det för beredningens

verksamhet anvisade reservationsanslaget den 1 juli 1925 en besparing av

omkring 11,800 kronor. Om härtill lägges det för budgetåret 1925—1926

beviljade reservationsanslaget å 75,000 kronor, erhålles ett belopp av omkring

86,800 kronor, vilket står till förfogande för bestridande av utgifterna

för ändamålet under innevarande budgetår. Enligt vad verkställda beräkningar

givit vid handen, komma beredningens ifrågavarande utgifter under

samma budgetar att uppgå till omkring 78,000 kronor, på grund varav en

besparing a anslaget den 1 juli 1926 beräknas icke komma att understiga

8.000 kronor.

Kostaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1926—1927 hava,

frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens personal,

uppskattats till omkring 78,000 kronor. Vid sådant förhållande har

med hänsyn till den beräknade besparingen synts tillräckligt att för ändamålet

å sistnämnda budgetårs stat äska ett anslag av 70,000 kronor. Härjämte

skulle för det kommande budgetåret, liksom i nu gällande riksstat,

upptagas ett särskilt förslagsanslag till dyrtidstilläggsersättning. Det härför

beviljade anslaget har, med tillämpning av de allmänna dyrtidstilläggsbestämmelserna,

senast överskridits med ett belopp av omkring 1,400 kronor,

varför en höjning av detta anslag till 8,000 kronor ansetts nödvändig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Processkom-

missionen.

[6.]

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av lagberedningens verk- samhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reser- vationsanslag å 70,000 kronor,

samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersätt- ning till lagberedningens personal för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag å 8,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6)

dels att för fortsatt uppehållande av processkommissionens verksamhet för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

processkommissionens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslags- anslag å 2,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 23 och 24

i statsrådsprotokollet.

Till en förberedande utredning angående en rättegångsreform har riks- dagen för tiden från och med år 1912 beviljat anslag av växlande stor- lek. Under de första åren var uppdraget i fråga anförtrott åt allenast en

person, som hade att med hjälp av vissa biträden verkställa den begärda

utredningen. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 12 september 1919 blev

emellertid — efter det riksdagen erhållit tillfälle att uttala sig om ett därom

framställt förslag — den sålunda anordnade utredningen ombildad till en

kollegialt arbetande kommission. Denna processkommission består numera

av en ordförande samt två ledamöter jämte en sekreterare. Vid sidan av kom- missionen för att samråda med densamma stå tio sakkunniga.

Börande utredningsarbetets ställning vid ingången av år 1925 lämnade

departementschefen i statsverkspropositionen till det årets riksdag (andra

huvudtiteln, sid. 5) en redogörelse, till vilken departemenschefen nu hänvisat.

Därvid uttalades, att det syntes bliva möjligt att i fortsättningen så bedriva

arbetet, att processkommissionens principbetänkande i sin helhet kunde före- ligga färdigt vid mitten av år 1926 eller sist under senare delen av nämnda

år. Enligt vad kommissionen nu meddelat i arbetsredogörelse för år 1925,

kan betänkandet väntas bliva avlämnat mot slutet av år 1926. I enlighet

härmed har anslag till kommissionen beräknats endast för förra hälften av

budgetåret 1926—1927.

Angående de härför erforderliga medlen har anförts följande. Å det för

kommissionens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns vid ut- gången av budgetåret 1924—1925 en besparing av inemot 7,500 kronor, därav

dock skulle bestridas utgifter från nämnda budgetår till belopp av omkring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 5

3.000 kronor. Om till den sålunda uppkomna verkliga behållningen, eller

4,500 kronor, lades det för budgetåret 1925—1926 beviljade anslaget 89,500

kronor, erhölles ett belopp av 94,000 kronor. Utgifterna för processkommissionens

verksamhet under sistnämnda budgetår beräknades av kommissionen

till vid pass 76,000 kronor, vadan behållningen å anslaget vid ingången

av budgetåret 1926—1927 kunde väntas bliva omkring 18,000 kronor.

Da under samma budgetårs förra hälft kostnaderna för kommissionen

borde beräknas till omkring hälften av kostnaderna för nu löpande budgetår,

eller sålunda 38,000 kronor, erfordrades följaktligen för slutförande av kommissionens

uppdrag ett ytterligare anslag av 20,000 kronor. Häri vore likväl

ej inräknade kostnaderna för dyrtidstilläggsersättning åt kommissionens

personal, vilken ersättning från och med budgetåret 1924—1925 bestredes

från härför anvisat särskilt förslagsanslag. För sistnämnda ändamål borde

lämpligen beräknas ett belopp av 2,500 kronor.

Da utskottet ansett sig böra biträda Kung]. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av processkommissionens

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag å 20,000 kronor,

samt

b) för beredande av dyr tidst iltåg g motsvarande ersättning

till processkommissionens personal för samma

budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 2,500 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7)

dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 65,000 kronor,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å

5.000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24 och 25 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnaderna för utredning av jordförhållandena i

Kopparbergs län, den s. k. Dalautredningen, har såsom extra anslag beviljats

för budgetåret 1923 1924 ett reservationsanslag å 54,000 kronor samt

för vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 dels ett reservationsanslag

å 62,000 kronor, dels ock, för beredande av dyrtidstillägg motsvarande

ersättning till utredningens personal, ett förslagsanslag å 4,000

kronor. Utredningens ledare har till sitt förfogande eu yngre jurist och

en lantmätare. För ett i maj 1925 påbörjat försöksskifte inom Gustavs

socken har särskild lantmätare förordnats. Vid sidan av utredningen stå

Dalautredn

ingen.

[7.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Högsta domstolen

och

reg. ringsrätten.

[8.]

fyra tillkallade sakkunniga ortsrepresentanter. Dessutom hava i arbetet, i

vad det avser Leksands socken, deltagit två av socknen valda ombud.

Å det för utredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns

den 1 juli 1925 en besparing av omkring 7,500 kronor. Med hänsyn till

de rätt avsevärda utgifterna för nyssnämnda försöksskifte samt för hittills

under det löpande budgetåret företagna resor och då särskilda omkostnader

kunde förväntas bliva förenade bland annat med den verksamhet, som tillkomme

utredningen i anledning av lagen den 30 april 1925 rörande vissa

laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län, har departementschefen emellertid ansett försiktigheten

bjuda att icke räkna med att vid ingången av budgetåret 1926—

1927 komme att förefinnas besparing av sådan storlek, att den kunde inverka

på anslagskravet för sistnämnda budgetår.

Till bestridande av utgifterna för budgetåret 1926—1927 har, frånsett

den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till utredningens personal, beräknats

65,000 kronor. Då, enligt vad nyss sagts, någon avsevärd besparing

å förut beviljade medel icke vore att påräkna, erfordrades anslag för ändamålet

med detta belopp. Härjämte borde, liksom i nu gällande riksstat, upptagas

ett särskilt anslag till dyrtidstilläggsersättning åt utredningens personal.

Enär det för sistnämnda ändamål hittills anvisade anslaget, i likhet med

motsvarande anslag till lagberedningen, visat sig otillräckligt och under

senast tilländalupna budgetår överskridits med omkring 2,000 kronor, tiar

samma anslag ansetts böra något höjas, vilken.förhöjning dock synts kunna

begränsas till 1,000 kronor.

Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har

utskottet icke haft något att erinra och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av Dalautredningens

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag å 65,000 kronor,

samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning

till utredningens personal för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag å 5,000 kronor.

Domstolarna.

7:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) angående anslag till högsta

domstolen och regeringsrätten kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till avlönande

av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra anslag å 2,364 kronor.

Till förstärkning av antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen

har riksdagen årligen från och med år 1920 beviljat ett extra anslag,

vilket alltsedan år 1922 varit bestämt till 2,364 kronor för år räknat,

motsvarande avlöning till en extra expeditionsvakt enligt 4:e löneklassen,

ortsgrupp G, i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare

(kungörelse den 26 juni 1925, nr 356). Denna förstärkning har synts behövlig

åtminstone så länge högsta domstolen, för avarbetande av den förefintliga

arbetsbalansen, i betydligt större utsträckning än enligt tidigare

gällande arbetsordningar tjänstgör på tre avdelningar. Det har ansetts

nödvändigt, att detta bleve händelsen även under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att, med hänsyn till de från och med den 1 juli 1925

gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare vid

statsdepartement m. fl. verk, lönen till nu ifrågavarande befattningshavare

torde böra beräknas efter 3:e löneklassen i 5:e lönegraden av den för ickeordinarie

befattningshavare vid civilförvaltningen gällande löneplan och

sålunda bestämmas till 2,208 kronor. Avlöningsförhöjningar till befattningshavaren

i fråga torde böra utgå från det under sjunde huvudtiteln

uppförda anslaget till avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt

vid högsta domstolen för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.

9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 10)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 53—55) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av nedre

justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade

revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,

en amanuens och två tillförordnade kontorsbiträden

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

å 54,700 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till avlönande

av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra anslag å 2,364 kronor.

. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55 i statsrådsprotokollet.

Extra

expedit io lifvakt

vid

högsta domstolen.

[9.J

Utskottets

yttrande.

Tillfällig

förstärkning

av arbetskrafterna

i

nedre just it ierevisionen.

[io.]

Extra

expeditionsvakt

i

nedre justitierevisionen.

[ii.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Motion

angående

avlöning sförbättring

för hovrättsråd.

Utskottets

yttrande.

Extra ledamot

i Svea

hovrätt.

[12.1

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 8 anfört i fråga om

lön till en expeditionsvakt vid högsta domstolen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt

i nedre justitierevisionen för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.

ll:o) I en inom första kammaren av herr S. Luterkort väckt motion,

nr 164, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att hovrättsråd må, sedan fem år förflutit

från hans utnämning till tjänsten, komma i åtnjutande av avlöningsförstärkning

med ett årligt belopp av 2,500 kronor,

att riksdagen ville för detta ändamål anslå erforderliga medel,

samt att riksdagen måtte till kungl. kungörelsen den 6 juni 1925 angående

utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den 22 juni 1921

m. m. besluta ett tillägg under rubriken Rikets hovrätter av följande

lydelse: »Hovrättsråd skall utöver honom enligt avlöningsreglementet

tillkommande lön uppbära avlöningsförstärkning med ett årligt belopp av

2,500 kronor. Vid tjänstledighet för hovrättsråd på grund av sjukdom

eller av annan anledning skola ifråga om hans rätt att uppbära avlöningsförstärkning

gälla de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj:t i

sådant hänseende meddelas»,

eller, därest denna hemställan icke bifalles, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag rörande förbättring

av hovrättsrådens nuvarande löner.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat, har Kungl. Maj:t på därom gjord hemställan

den 26 februari 1926 bemyndigat chefen för justitiedepartementet

att tillkalla fyra sakkunniga för att i enlighet med av bemälde departementschef

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden sagda

dag angivna riktlinjer biträda inom departementet vid utredning angående

hovrätternas löneförhållanden och därmed sammanhängande spörsmål.

Då frågan om hovrättsrådens löneställning sålunda för närvarande

är föremål för särskild utredning, får utskottet hemställa,

att herr Luterkorts förevarande motion, nr 164, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

12:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 12) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 55 och 56) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra ledamot

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

9

i Svea hovrätt för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag å 8,580 kronor.

13:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 13) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

57) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en förste amanuens

å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag å 4,596 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till avlönande

av en extra expeditionsvakt i Svea hovrätt för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag å 2,364 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 57 i statsrådsprotokollet.

Under erinran om vad utskottet ovan under punkt 8 anfört i fråga om

lön till en expeditionsvakt vid högsta domstolen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt

i Svea hovrätt för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att under riksstatens

elfte huvudtitel, allmänna indragningsstaten, uppföra ett personligt lönetillägg

å 400 kronor till kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt

J. M. Håkansson, att utgå så länge han kvarstår i sin nuvarande befattning.

Enligt grunderna för remissen av statsverkspropositionen ankommer handläggningen

av förevarande punkt på bankoutskottet; varom utskottet velat här

erinra.

16:o) Kungl. Maj-.t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för tillfällig

förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag å 157,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 58 — 62 i statsrådsprotokollet.

I hovrätterna finnas för närvarande följande antal ordinarie divisioner,

nämligen i Svea hovrätt åtta, i Göta hovrätt fyra och i hovrätten över

Skåne och Blekinge två.

Den särskilt under kristiden exceptionellt stegrade tillströmningen av mål

till hovrätterna har förorsakat uppkomsten därstädes av betydande balanser,

särskilt av vademål. För balansernas avarbetande hava samtliga hovrätter

Förste

amanuens d

krigshorrättsavdeln

ingen.

[13.

Extra expeditionsvakt

i

Svea hovrätt.

[14.]

Utskottets

yttrande.

Personligt

lönetillägg

åt kontorsbiträdet

i

(röta hovrätt

J. Jf. Håkansson.

[15.]

Tillfällig

förstärkning

av hovrätternas

arbetskrafter.

[16.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

måst under senare åren förstärkas med extra arbetskrafter. Sålunda hava

varit verksamma vid Svea hovrätt från och med år 1921 en och sedan början

av 1922 års höstsession ytterligare en extra division samt vid Göta hovrätt

sedan början av höstsessionen 1918 en och under tiden från och med

höstsessionen 1922 intill den 26 april 1924 ytterligare en extra division.

Den hovrätten över Skåne och Blekinge tillförda förstärkningen har bestått

under viss del av år 1918 av tva extra ledamöter samt under tiden från

1919 års ingång till den 15 augusti 1923 av en extra division. Från och

med sistnämnda dag har, i samband därmed att i denna hovrätts ordinarie

organisation införts viss ändring för bättre utnyttjande av fiskalernas arbetskrafter,

förstärkningen inskränkts till allenast en extra ledamot.

För närvarande finnas alltså i Svea hovrätt två extra divisioner och i

Göta hovrätt en dylik division, varjämte i hovrätten över Skåne och Blekinge

tjänstgör en extra ledamot. Till bestridande av kostnaderna för den hovrätterna

sålunda tillförda tillfälliga förstärkningen är i innevarande budgetårs

riksstat uppfört ett extra anslag å 156,900 kronor.

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»För egen del anser jag den i ärendet förebragta utredningen giva vid

handen, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter fortfarande är av

behovet påkallad. I fråga om Svea hovrätt synes det mig, med hänsyn till

den alltjämt bestående stora balansen av vädjade mål vid denna hovrätt,

uppenbart att någon minskning av de för närvarande anställda extra arbetskrafterna

därstädes icke kan ifrågakomma. Även vad de övriga hovrätterna

angår torde försiktigheten bjuda, att anslag till den nuvarande

arbetsförstärkningen beräknas oförändrat jämväl under nästkommande budgetår.

Givetvis komma för dessa hovrätters del medel att av Kungl. Maj:t

disponeras endast i den omfattning sådant med hänsyn till förnyade undersökningar

rörande de inkomna målens antal och arbetsbalansens omfattning

kan anses erforderligt.

En förstärkning av hovrätterna enligt nu angivna grunder med tillfälliga

arbetskrafter kan — under förutsättning att hovrätternas ordinarie anslag

till icke-ordinarie befattningshavare, liksom nu, i avsevärd utsträckning anlitas

för ändamålet — beräknas komma att under budgetåret 1926—1927

kräva följande extra kostnader:

för Svea hovrätt ............................................................ kronor 103,700

» Göta » ............................................................ * 40,500

» hovrätten över Skåne och Blekinge .................... » 12,800 .

summa kronor 157,000.»

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

11

att riksdagen må för tillfällig förstärkning av hovrätternas

arbetskrafter för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag å 157,000 kronor.

17:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående dels ordinarie anslagen [17—20.]

till justitiestat under Svea och Göta hovrätter (punkterna 17 och 18), dels anslag

till partiell löneförbättring för häradshövdingarna (punkt 19), dels ock

anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning

(punkt 20) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till bestridande

av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare

så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda

amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för vattenrättsdomare

och vattenrättssekreterare m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra förslagsanslag å 235,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 99—101

i statsrådsprotokollet.

Vattendom
stolarna.

[21.]

Den av 1918 års lagtima riksdag antagna vattenlagen trädde i kraft

med 1919 års ingång. Till bestridande av kostnaderna för uppehållande

under åren 1919 och 1920 av verksamheten vid de genom denna lag upprättade

vattendomstolarna har riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning

på extra stat för vart och ett av sagda år beviljat ett förslagsanslag, högst

160,000 kronor. Likaledes efter förslag av Kungl. Maj:t blev anslaget

av 1920 års riksdag höjt till 180,000 kronor, och bestämdes anslaget av

1924 års riksdag till 185,000 kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår

är för ändamålet uppfört ett extra anslag å 197,000 kronor.

Från anslaget bestridas dels årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer

och vattenrättssekreterare, dels gottgörelse åt vid vattendomstolarna

anställda amanuenser, dels ock vikariatsersättning under semester för

vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare m. m.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle från förevarande

anslag hädanefter jämväl bestridas de avlöningskostnader för vattendomstolarnas

verksamhet, som nu belasta anslaget till domare, vittnen och parter.

Dessa kostnader utgöras av:

1) ersättning till vattenrättsingenjörer, utöver dem tillkommande årsarvoden,

ävensom till vattenrättsnämndemän och av vattenöverdomstolen tillkallat

sakkunnigt biträde, dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med

de grunder Kungl. Maj:t bestämmer (kungl. brev den 28 juni 1918);

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Civil personal

vid regementsoch

stationskriqsr

ätter na.

[22.1

2) ersättning till sakkunnigt biträde, som av Kungl. Maj:t i högsta domstolen

tillkallats i vattenmål (kungl. brev den 19 juni 1919); samt

3) ersättning som med stöd av 30 § i stadgan den 6 december 1918 (nr 1034)

angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna må varda tillerkänd sådan

vikarie för vattenrättsdomare eller vattenrättsingenjör, som förordnats på

grund av bestämmelserna i 26 § samma stadga (kungl. brev den 14 juli

1922).

För budgetåret 1923—1924 hava ifrågavarande kostnader uppgått till omkring

38,000 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget för vattendomstolarnas

verksamhet för nästkommande budgetår höjas från nuvarande belopp,

197,000 kronor, med 38,000 kronor till 235,000 kronor och anslaget förändras

till förslagsanslag.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet haft

under övervägande, huruvida icke ett särskilt förslagsanslag lämpligen bör

å riksstaten uppföras för bestridande av de avlöningskostnader för vattendomstolarnas

verksamhet, som hittills belastat anslaget till domare, vittnen

och parter, och om sålunda ej anslaget till ifrågavarande domstolar jämväl

hädanefter bör uppföras såsom bestämt anslag. Då utskottet emellertid

ansett sig icke böra motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande

av ifrågavarande kostnader till anslaget för vattendomstolarnas verksamhet

samt att i samband härmed detta anslag förändras till förslagsanslag,

förutsätter utskottet, att det i anslaget ingående beloppet å 197,000

kronor, som är avsett till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare,

vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare samt gottgörelse åt amanuenser

och vikariatsersättning under semester, icke må överskridas.

Då storleken av det äskade anslaget icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av årsarvoden åt

vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare

så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna

anställda amanuenser samt av vikariatsersättning

under semester för vattenrättsdomare och

vattenrättssekreterare m. m. för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra förslagsanslag å 235,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till avlönande

av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret

1926 — 1927 anvisa ett extra anslag å 134,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 101 och 102 i statsrådsprotokollet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 13

Extra anslaget till avlönande av civil personal vid regements- och

stationskrigsrätterna är i riksstaten för budgetåret 1925—1926 liksom ock i

närmast föregående budgetårs riksstat upptaget med 130,000 kronor.

Ifrågavarande anslag uppgick för år 1920 till 160,000 kronor, för vartdera

av åren 1921 och 1922 till 150,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 till

133,000 kronor. De för budgetåret 1925—1926 av Kungl. Maj:t den 8 maj

1925 fastställda avlöningsstaterna för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler

sluta å ett sammanlagt belopp av 129,900 kronor.

Visserligen kommer den vid förra årets riksdag beslutade nya organisationen

av försvarsväsendet att verka minskning i förevarande anslagsbehov,

men då enligt de fastställda principerna för övergången till den nya härordningen

indragning av övertaliga truppförband skall verkställas först

under budgetåret 1927—1928, är sådan verkan icke att emotse för nästkommande

budgetår. Tvärtom kommer samma organisation att medföra, att

ifrågavarande anslag måste övergående höjas. Enligt riksdagens beslut skall

nämligen uppsättningen av flygvapnet taga sin början under budgetåret

1926—1927. Organisationsplanen för flygvapnet omfattar bland annat upprättande

av fyra självständiga flygkårer. Envar av nämnda kårer måste

förses med egen krigsrätt. Verkställda beräkningar angående kostnaden

för dessa nya krigsrätter, i vad angår den civila personalen, giva emellertid

vid handen, att med användande av motsvarande personal vid de truppförband,

som redan finnas å flygkårernas blivande förläggningsorter, kostnadsökningen

kan begränsas till 4,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må till avlönande av civil personal

vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 134,000 kronor.

Rättegångsväsendet i allmänhet.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att

dels sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter från dess nuvarande

belopp, 740,000 kronor, med 300,000 kronor till 440,000 kronor;

dels medgiva, att från omförmälda anslag må utgå ej mindre samtliga

kostnader, med undantag av ersättningar enligt allmänna resereglementet,

i anledning av sådana ansöknings- och stämningsmål vid de allmänna

domstolarna och vattendomstolarna samt lantmäteriförrättningar och skiftesmål,

vari talan utföres av kammaradvokatliskalsämbetet för annan kronans

egendom än sådan av ecklesiastik natur eller ock för det allmänna,

Ersättning

åt domare,

vittnen och

parter.

[23.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande AV 2.

än även lösen för de till kronoombud utfärdade expeditioner i mål och

ärenden av nu angiven art rörande fastighet av ecklesiastik natur;

dels medgiva, att under budgetåret 1926—1927 må från samma anslag

utgå till förordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ersättning för rannsakningar

med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter ej

föranleda annat, följande grunder, nämligen dels ett årligt arvode av,

förutom eventuellt dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels 40 kronor för varje

av brottmålsdomaren för sådan rannsakning hållet urtima ting eller extra

sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads- och traktamentsersättning

enligt rese- och traktamentsklass I B i allmänna resereglemente!,

dock med iakttagande att traktamentsersättning ej må beräknas för dygn,

varunder förrättning ägt rum, dels ock för varje av brottmålsdomaren

handlagt rannsakningsmål traktamente för två expeditionsdagar efter 20

kronor för varje dag;

dels ock medgiva, att kostnader för rättegångsväsendet i allmänhet, som

kunna föranledas av föreskrift i lag eller i av riksdagen antagen författning,

må, därest icke särskilt anslag för ändamålet finnes i riksstaten uppfört

eller medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till förfogande, efter

Kungl. Majits närmare bestämmande bestridas från anslaget till ersättning

åt domare, vittnen och parter.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 102—119

i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetaret 1925—1926 är ordinarie förslagsanslaget till

ersättning åt domare, vittnen och parter upptaget med ett belopp av

740,000 kronor. Från anslaget bestrides en mångfald utgifter av olika art,

vilka utgifter i huvudsak beröra domstolarnas verksamhet.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle en uppdelning av

förevarande anslag genomföras.

Rörande den sålunda ifrågasatta uppdelningen har departementschefen

anfört följande:

»Ovedersägligt torde vara, att en uppdelning av förevarande anslag, vartill

tid efter annan nya utgifter av olika slag hänförts, måste anses av behovet

påkallad. Därigenom skulle vinnas bättre översikt över de från anslaget

bestridda utgifter, varjämte även ur redovisningssynpunkt en sådan åtgärd

komme att medföra fördel. Jag vill erinra om att en utbrytning ur anslaget

av vissa kostnader redan vid ett tidigare tillfälle ägt rum, nämligen

i anledning av beslut vid 1920 års riksdag, enligt vilket beslut resekostnadsoch

traktamentsersättning till domhavande i vissa fall skall utgå från andra

huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar.

Enligt såväl riksräkenskapsverkets som statskontorets nu föreliggande

förslag skulle för bestridande av de kostnader, som enligt lagen om fri

rättegång skola gäldas av allmänna medel, uppföras ett särskilt förslags
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

15

anslag, vars belopp statskontoret ansett böra bestämmas till 260,000 kronor.

Vad ämbetsverken sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda. Jag kommer

därför under nästföljande punkt att hemställa om uppförande i riksstaten

av ett dylikt anslag.

Till statskontorets förslag att från anslaget till domare, vittnen och parter

avskilja de kostnader för vattendomstolarna, som nu belasta anslaget, och

överföra dessa till anslaget till vattendomstolarnas verksamhet har jag redan

i det föregående under punkt [21] uttalat min anslutning.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle, efter utbrytning av kostnaderna

i anledning av lagen om fri rättegång, anslaget i övrigt uppdelas på tre anslag,

nämligen ett till ersättning till rättegångsbiträden, ett till vittnesersättningar

och ett till ersättning åt domare och vissa andra rättegångskostnader.

Statskontoret har av vissa skäl ansett sådan ytterligare uppdelning av

anslaget i riksstaten ej böra äga rum utan föreslagit att, med bibehållande

av anslaget som en enhet, detsamma skulle beräknas och redovisas under

fem särskilda titlar. Två av dessa skulle motsvara de av riksräkenskapsverket

föreslagna anslagen till ersättning till rättegångsbiträden och vittnesersättningar,

medan det tredje av de särskilda anslagen enligt riksräkenskapsverkets

förslag, nämligen anslaget till domare och vissa andra rättegångskostnader,

skulle motsvaras av tre anslagstitlar nämligen: 1) ersättning åt

domare, nämndemän m. fl., 2) kostnader för förundersökningar i brottmål

samt 3) kostnader i övrigt.

Utöver vad statskontoret föreslagit torde ur anslaget ytterligare böra utbrytas

de däri ingående posterna för rese- och traktamentsersättning till domhavande,

nämndemän och åklagare. Vad beträffar ersättning till de båda förstnämnda

befattningshavargrupperna, synes ifrågavarande post böra sammanföras med

andra huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar.

Kostnaderna för rese- och traktamentsersättning till åklagare torde böra

utgå från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet. Enligt

verkställd överslagsberäkning kunna ifrågavarande kostnader antagas till årligen

sammanlagt vid pass 120,000 kronor, därav omkring 4,000 kronor

belöpa å ersättning till åklagare.

Statskontoret har föreslagit, att anslaget till domare, vittnen och parter

efter de utbrytningar, varom statskontoret hemställt och som jag i det föregående

förordat, skulle bestämmas till 560,000 kronor. Om, såsom jag nu

föreslår, från anslaget därjämte utbrytas kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar

till domhavande, nämndemän och åklagare med tillhopa 120,000

kronor, skulle anslaget således nedbringas till 440,000 kronor.

En ytterligare uppdelning av anslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag synes mig ej för närvarande böra äga rum. Möjligen skulle

kunna ifrågasättas, att från anslaget utbryta och till det nya anslaget till

bestridande av kostnader i anledning av lagen om fri rättegång överföra

även kostnaderna för ersättning till rättegångsbiträden. Tillräckliga skäl för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

en sådan åtgärd anser jag dock icke föreligga, helst som kostnaderna i de

olika fallen utgå efter helt skilda grunder. Däremot torde böra tagas under

övervägande lämpligheten av att, på sätt statskontoret ifrågasatt, anslaget

beräknas och redovisas under särskilda titlar. Frågan härom synes dock,

innan den företages till avgörande, böra underkastas ytterligare utredning.

Statskontoret har erinrat om, att riksdagen under årens lopp lämnat ett

stort antal bemyndiganden att för olika ändamål anlita anslaget till domare,

vittnen och parter. Emellertid torde en del fall hava förekommit, då i samband

med antagande av lagar, av vilka föranledas vissa kostnader för rättegångsväsendet,

något uttryckligt bemyndigande att för ändamålet anlita

förevarande anslag icke lämnats från riksdagens sida. I dylika fall lärer

dock riksdagens beslut om lagens antagande få anses innefatta ett medgivande

i sådant hänseende. Det synes mig emellertid lämpligt att i samband med

den nu ifrågasatta uppdelningen av anslaget ett mera generellt bemyndigande

från riksdagens sida i ifrågavarande hänseende inhämtas, förslagsvis

av den innebörd att kostnader för rättegångsväsendet i allmänhet, som

kunna föranledas av föreskrift i lag eller i av riksdagen antagen författning,

må, därest icke särskilt anslag för ändamålet linnes i riksstaten uppfört eller

medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till förfogande, efter Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande bestridas från anslaget till domare, vittnen

och parter.

I fråga om själva anslagsberäkningen ansluter jag mig till statskontorets

förslag med den ändring, som jag ovan ifrågasatt. Anslaget skulle således

i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföras med 440,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anlitande av anslaget till ersättning

åt domare, vittnen och parter för bestridande av kronans kostnader i vissa

rättegångar, vilka kostnader hittills bestritts av skilda anslag, grundar sig

på en av kammarkollegium avgiven framställning i ämnet. Då dessa

kostnader emellertid äro av jämförelsevis ringa betydelse har någon ökning

av anslagsbeloppet icke synts departementschefen påkallad.

Genom förordningen den 10 april 1810 angående tiden, inom vilken

häktad person bör ställas för rätta, bemyndigades Svea hovrätt och Göta

hovrätt att i vissa domsagor förordna särskilda personer att, när ordinarie

domaren vore förhindrad, hålla urtima ting i brottmål, om den anklagade

vore häktad. I § 50 av gällande domsagostadga förutsättes nämnda förordning

fortfarande äga giltighet i vad den avser dylika tillförordnade ständiga

brottmålsdomare. Angående brottmålsdomarnas avlöningsförhållanden hava

tid efter annan utfärdats särskilda bestämmelser.

I enlighet med 1810 års förordning hava intill för några år sedan brottmålsdomare

varit förordnade i såväl Jämtlands som Norrbottens län. Båda

dessa befattningar blevo emellertid sedermera indragna, den i Norrbottens

län från och med år 1916. På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 334, sid.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

78—83 samt 98) medgav emellertid 1920 års riksdag, att brottmalsdomarbefattningen

i Norrbottens län åter Unge inrättas för tiden från och med

den 1 juli 1920 till och med år 1923. Vid 1923 års riksdag lämnades enahanda

medgivande i fråga om tiden från och med den 1 januari 1924 till och

med den 30 juni 1926; och föreskrevs därvid, att ersättning till brottmålsdomaren

skulle utgå från andra huvudtitelns anslag till ersättning åt domare,

vittnen och parter i enlighet med, där särskilda omständigheter ej föranledde

annat, följande grunder, nämligen dels ett årligt arvode av, förutom eventuellt

dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels 40 kronor för varje av brottmålsdomaren

för rannsakning hållet urtima ting eller extra sammanträde under

lagtima ting, dels rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i

gällande resereglemente eller enligt de grunder, som i blivande resereglemente

kunde komma att bestämmas för häradshövding, dock med iakttagande att

dagtraktamente ej finge beräknas för dygn, varunder förrättning ägt rum,

dels ock för varje av brottmålsdomaren handlagt rannsakningsmål traktamente

för två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag. I enlighet

härmed har alltifrån början av juli 1920 särskild brottmålsdomare varit

av Svea hovrätt förordnad i Norrbottens län. Utskottet har inhämtat, att

brottmålsdomaren under budgetåret 1924—1925, förutom stadgat arvode,

uppburit i ersättning för rannsakning 3,160 kronor och i traktamentsersättning

839 kronor 35 öre.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle ersättning till brottmålsdomaren

för nästkommande budgetår utgå efter enahanda grunder, som

för närvarande gälla.

Utskottet har i likhet med departementschefen ansett, att eu uppdelning

av det nu å riksstaten anvisade anslaget till ersättning åt domare, vittnen

och parter är av behovet påkallad. Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit,

har utskottet ock funnit sig kunna biträda.

Då Kungl. Maj:ts förslag om anlitande av förevarande anslag för bestridande

av kronans kostnader i vissa rättegångar samt om ersättning

till tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ej heller givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt

domare, vittnen och parter från dess nuvarande belopp,

740,000 kronor, med 300,000 kronor till 440,000 kronor;

b) medgiva, att från omförmälda anslag må utgå ej

mindre samtliga kostnader, med undantag av ersättningar

enligt allmänna resereglemente!, i anledning av

sådana ansöknings- och stämningsmål vid de allmänna

domstolarna och vattendomstolarna samt lantmäteriför
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. (i sand- 2 höft. (Nr 2.) 2

Utskott et a

•jttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Kostnader i

anledning av

lagen om fri

rättegång.

[24.]

Utskottets

yttrande.

18 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

rättningar och skiftesmål, vari talan utföres av kammaradvokatfiskalsämhetet

för annan kronans egendom

än sådan av ecklesiastik natur eller ock för det allmänna,

än även lösen för de till kronoombud utfärdade expeditioner

i mål och ärenden av nu angiven art rörande

fastighet av ecklesiastik natur;

c) medgiva, att under budgetåret 1926—1927 må

från samma anslag utgå till tillförordnad brottmålsdomare

i Norrbottens län ersättning för rannsakningar

med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter

ej föranleda annat, följande grunder, nämligen

dels ett årligt arvode av, förutom dyrtidstillägg,

3,Q00 kronor, dels 40 kronor för varje av brottmålsdomaren

för sådan rannsakning hållet urtima ting

eller extra sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads-

och traktamentsersättning enligt rese- och

traktamentsklass IB i allmänna resereglemente!, dock

med iakttagande att traktamentsersättning ej må beräknas

för dygn, varunder förrättning ägt rum, dels ock

för varje av brottmålsdomare!! handlagt rannsakningsmål

traktamente för två expeditionsdagar efter 20 kronor

för varje dag; samt

d) medgiva, att kostnader för rättegångsväsendet i

allmänhet, som kunna föranledas av föreskrift i lag eller

i av riksdagen antagen författning, må, därest icke särskilt

anslag för ändamålet linnes i riksstaten uppfört

eller medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till

förfogande, efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande

bestridas från anslaget till ersättning åt domare, vittnen

och parter.

21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till bestridande

av de kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola gäldas av allmänna

medel, i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 260,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört och

då utskottet icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av Kungl.

Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till bestridande av de kostnader,

som enligt lagen om fri rättegång skola gäldas av all
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

manna medel, i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra

ett ordinarie förslagsanslag å 260,000 kronor.

22:o) På grund av Kungl. Ma.j:ts därom gjorda framställning (punkt 25) Understöd ät

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 121 och 122) i ämnet rättshjälp

innehåller, hemställer utskottet, anstalter

125.1

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av understöd åt

offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 12

april 1918 samt i ämnet den 12 september 1919, nr

639, utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente

för dylik anstalt, för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra förslagsanslag å 50,000 kronor.

23:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 26) och övervakning

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 122 och 123) i ämnet av villkorligt

innehåller, hemställer utskottet, dömda.

[26.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för

övervakning av villkorligt dömda för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å 25,000 kronor.

24:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Ersättning

27) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 123) i ämnet åt

innehåller, får utskottet hemställa, menigheter

inrättningar

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda f°r från''

ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt personer,

menigheter och allmänna inrättningar för dem genom [27.]

nya strafflagens införande frångångna bötesandelar från

dess nuvarande belopp, 23,000 kronor, med 1,000 kronor

till 22,000 kronor.

Fångvården m. in.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) Anslag till

dels godkänna följande stater för fångvården att tillämpas från och med fångvården.

budgetåret 1926—1927: [28.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.......................................

Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige ........................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... »

138,200

5.000

4.000

16,000

Fång vård sstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstmän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................................................

2,013,000

150,000

247,500

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... » 1,190,400

Summa förslagsanslag kronor 3,764,100;

dels ock sänka det ordinarie förslagsanslaget till fångvården från dess

nuvarande belopp, 3,774,600 kronor, med 10,500 kronor till 3,764,100 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 124—144 i

statsrådsprotokollet.

Fångvårdens ordinarie stat för budgetåret 1925 1926 har följande ut
seende;
-

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ »

Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige........................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... »

148,700

5.000

4.000

16,000

Fång vårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................................................................

2,013,000

150,000

247,500

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag

1,190,400

Summa förslagsanslag kronor 3,774,600.

Vid jämförelse med gällande stat innebär sålunda Kungl. Majrts nu framlagda

förslag en nedsättning av den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

21

ingående posten för avlöningar till ordinarie tjänstemän med 10,500 kronor.

Nedsättningen ifråga är föranledd därav, att en byrådirektörsbefattning hos

styrelsen hålles vakant.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr 7. Anderson i Linköping

m. fl. väckt motion (nr 53), vari, bland annat, hemställts, att riksdagen

ville besluta indraga fullmäktige i fångvårdsstyrelsen och i följd härav

minska avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen med 4,000 kronor.

Likaledes har utskottet behandlat två likalydande motioner, väckta, den

ena inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren (nr 167) och den

andra inom andra kammaren av fru Nelly Thiiring (nr 242), vari hemställts,

att vaktfruarna vid fångvården må erhålla avlöning enligt 3:e lönegraden,

avdelning B, av den i 9 § av kungl. kungörelse den 6 juni 1925 fastställda

löneplanen för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen samt att anslaget till fångvårdsstaten

under andra huvudtiteln på grund härav må höjas med 10,000

kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vidkommande först frågan om borttagande av nu utgående arvoden till

fångvårdsfullmäktige vill utskottet erinra, att riksdagen i anledning av den

utav herr Anderson in. fl. väckta motionen redan beslutat att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte verkställa en förutsättningslös

utredning, huruvida och i vad mån fullmäktigesystemet inom statsförvaltningen

och de affärsdrivande verken bör avvecklas, begränsas eller bibehållas

ävensom i övrigt förenklingar och besparingar på detta och närbesläktade

områden må kunna vidtagas. Med hänsyn härtill har utskottet

ansett sig böra avstyrka motionärernas nu ifrågavarande yrkande.

Vad härefter angår frågan om vaktfruarnas vid fångvården placering i

lönehänseende, får utskottet erinra, att en av motionärerna vid innevarande

års riksdag väckt motion om samma förbättring i löneställning för motsvarande

befattningshavare vid statens tvångsarbetsanstalter på utskottets

hemställan av riksdagen avslagits. Med anledning härav kan utskottet ej

heller biträda det nu inotionsvis gjorda yrkandet.

Vad Kungl. Maj:ts förevarande förslag beträffar, har utskottet icke haft

något att anmärka mot detsamma, i vad det avser avlönings- och omkostnadsstater

för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten och har utskottet ej

heller funnit skäl till erinran mot vad departementschefen anfört i fråga

om ersättning för vid fångvårdsanstalterna tillverkade persedlar.

Utskottet får alltså hemställa,

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Övergångsstat

för fångvården.

[29.]

Extra byrådirektör

å

fångvårdsstyrelsens

arbetskontor.

[30.]

22 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Andersons m. fl.

samt fröken Hesselgrens och fru Thiirings ovanberörda

motioner (II: 53 samt I: 167 och II: 242),

a) godkänna följande stater för fångvården att tilllämpas

från och med budgetåret 1926—1927:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

förslagsanslag

kronor

138,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.

»

5,000

Arvoden å 2,000 kronor till två full- mäktige ...............................................

4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befatt- ningshavare m. m. ............................

»

16,000

Fån g vårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................

2,013,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

»

150,000

Avlöningar till icke-ordinarie befatt- ningshavare m. m., förslagsanslag

247,500

B. O m kostnad sstat.

Övriga kostnader för fångvård, för- slagsanslag .......................................

»

1,190,400

Summa förslagsanslag kronor 3,764,100:

samt

b) sänka det ordinarie förslagsanslaget till fångvården

från dess nuvarande belopp, 3,774,600 kronor,

med 10,500 kronor till 3,764,100 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

29) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 144) i ämnet innehåller

får utskottet hemställa,

att riksdagen må sänka det ordinarie förslagsanslaget

till övergångsstat för fångvården från dess nuvarande

belopp, 22,000 kronor, med 10,000 kronor till 12,000

kronor.

27:o) På grund av’ Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

30) får utskottet hemställa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

23

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra

byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 10,500

kronor.

28a>) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 31) att till uppförande

av hägbadsmur vid centralfängelset i Växjö för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag å 12,000 kronor.

Det egentliga fängelseområdet vid centralfängelset i Växjö är till ungefär

två'' tredjedelar omslutet av en hägnadsmur av tegel, under det att återstående

delen av hägnaden består av ett dubbelt plank, som är uppfört i tomtgränsen

till det intill fängelset belägna seminariet i Växjö.

Det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget är avsett att användas till uppförande

av en tegelmur i stället för plankhägnaden, som i flera år varit

och alltjämt är i synnerligen bristfälligt skick.

Då utskottet ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till uppförande av hägnadsmur vid

centralfängelset i Växjö för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag å 12,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) dels att för dppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen framlagt

förslag av logementsbyggnad och ladugård m. in. å en kolonigård vid fångkolonien

vid Singeshult ett belopp av högst 42,000 kronor må efter Kungl.

Maj:ts prövning av fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel tillsvidare förskotteras

för att sedermera återbetalas av den från jordbruket vid kolonien

inflytande avkastning eller köpeskillingar för områden, vilka må komma att

från de till kolonien hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels ock

att, till dess återbetalning skett, medlen i fångvårdsstyrelsens huvudbok må

redovisas å konto: »Förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult».

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 147—155 i statsrådsprotokollet.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, stadgas i 6 § av lagen den 24 mars 1916

angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff, att, om fånge, som

hålles till straff i gemensamhet, under längre tid sysselsatts med arbete

huvudsakligen inomhus, skall han, där så lämpligen kan ske, någon tid

före frigivningen helt eller delvis hållas till arbete utomhus, samt att fånge,

som undergår straff i gemensamhet, må kunna sysselsättas med arbete utom

Häffnadftmvr

vid crntralfängelset

Växjö

[31.]

Xy kolonigård

rid

Singeshult.

[32.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

straffanstaltens slutna område, såvida förbindelse mellan fången och obehöriga

förhindras.

Dessa bestämmelser hava tillkommit för att möjliggöra fångars hållande

till arbete ute i fria luften, särskilt jordbruksarbete och därmed sammanhörande

sysselsättningar.

Nu ifrågavarande anläggning har tillkommit för tillgodoseende av de

syften, varåt berörda bestämmelser giva uttryck. År 1918 bemyndigade

Kungl. Maj:t fångvårdsstyrelsen att vid Singeshult försöksvis anordna en

arbetskoloni för straffångar, och 1921 års riksdag medgav på Kungl. Maj:ts

förslag, att visst belopp Unge i samma ordning, som nu föreslagits, användas

för uppförande av vissa byggnader vid Singeshult.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har resultatet av den hittills vid

Singeshult bedrivna verksamheten med fångars användande till friluftsarbete

under friare former befunnits så gynnsamt, att Kungl. Maj:t ansett

sig] böra föreslå enj^ytterligare utvidgning av ifrågavarande anläggning.

Avsikten är att anlägga en gård för självständigt jordbruk för en kostnad

av omkring 42,000 kronor.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet

funnit sig böra tillstyrka den föreslagna utvidgningen av verksamheten vid

ifrågavarande fångkoloni.j Utskottet vill erinra om att, då förslag härutinnan

förelädes 1921 års riksdag, riksdagen uttalade, att de av Kungl. Maj:t då

ifrågasatta åtgärderna för möjliggörande av en utvidgning av den vid

Singeshult bedrivna fångvårdsverksamheten vore välbetänkta och medgav

riksdagen på grund härav, att medel för ändamålet ställdes till fångvårdsstyrelsens

disposition.

Då vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om sättet för kostnadernas bestridande

ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må medgiva dels att för uppförande i

huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen

fi-amlagt förslag av logementsbyggnad och ladugård m. in.

å en kolonigård vid fångkolonien vid Singeshult ett belopp

av högst 42,000 kronor må efter Kungl. Maj:ts prövning av

fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel tillsvidare förskotteras

för att sedermera återbetalas av den från jordbruket

vid kolonien inflytande avkastning eller köpeskillingar

för områden, vilka må komma att från de till kolonien

hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels ock

att, till dess återbetalning skett, medlen i fångvårdsstyrelsens

huvudbok må redovisas å konto: »Förskott för

fångvårdens övertagande av Singeshult».

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

25

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för anordnande av anstalter för förvaring av

vissa förminskat tillräkneliga förbrytare och internering av vissa återfallsförbrytare

såsom extra reservationsanslag beräkna ett belopp av 55,000

kronor.

Enligt utskottet från kamrarna tillhandahållna protokollsutdrag har Kun g

Maj:t numera i skrivelse till riksdagen, nr 150, tillkännagivit, att Kungl. Maj:t

funnit frågan om framställning till riksdagen uti ifrågavarande ärende hava

förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas

å riksstaten för budgetåret 1926—1927.

Med anledning härav påkallas icke något utskottets vidare yttrande i ärendet,

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till fångvårdsstyrelsens

disposition för understödjande av verksamheten till frigivna fångars

skydd för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 23,000

kronor.

För understödjande av verksamheten till frigivna fångars skydd har

fångvårdsstyrelsen sedan många år tillbaka haft att disponera över ränteavkastningen

dels av fångvårdens s. k. besparingskassor, vilka uppkommit

väsentligen på grund av äldre stadganden om att viss andel av inkomsten

å fångarbetet skulle vid fängelserna besparas, dels ock av några

fonder, som av enskilda donerats för att användas till frigivnas stöd eller

andra med skyddsverksamheten sammanhängande ändamål. Därjämte har

riksdagen under senare år till fångvårdsstyrelsens disposition för nu ifrågavarande

ändamål anvisat anslag av skiftande storlek. Från och med år

1921 har detta anslag — ett tilläggsanslag för år 1921 inberäknat — belöpt

sig till 35,000 kronor för helt år räknat. De sålunda beviljade medlen

hava enligt Kungl. Maj:ts förordnande tillförts »fångvårdens besparingskassa»

för att förvaltas och användas i enlighet med det den 10 juni 1912

av Kungl. Maj:t för kassan fastställda reglemente.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till fångvårdsstyrelsens disposition

för understödjande av verksamheten till frigivna fångars

skydd för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

å 23,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 35) att till understöd

åt Svenska skyddsförbundet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

å 75,000 kronor.

Anstalter för

förvaring av

Dissa förminskat

tillräkneliga

förbrytare

och

internering av

Dissa åt er fall* - förbrytare.

[33.1

Understöd åt

verksamhet

för frigivna

fångars skydd.

[34.1

Understöd åt

Svenska

sky dds furbundet.

[35.1

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Beträffande utredning^! i ämnet får utskottet hänvisa till sid, 158—165 i

statsrådsprotokollet.

Vid anmälan i 1924 års statsvetksproposition av frågan om anslag till föreningar,

som verka för frigivna fångar, framhöll dåvarande departementschefen

önskvärdheten av, att med avseende å fångvårdsföreningarna och

Skyddsvärnet vunnes en större överensstämmelse i arbetsprinciper och i behandlingen

av det ofta likartade klientelet. Det lämpligaste och mest vetksamma

sättet för vinnande i erforderlig utsträckning av ett dylikt samarbete

syntes honom vara åstadkommande av en sammanslutning i en eller

annan form av de olika skyddsföreningarna.

Sedan av särskilt tillkallade personer, efter verkställd undersökning rörande

möjligheterna för en sådan sammanslutning, avgivits förslag till bestämmelser

för en sammanslutning av de olika skyddsföreningarna, uppdrog

Kung]. Maj:t genom beslut den 21 november 1924 åt fångvårdsstyrelsen

att söka få till stånd en sammanslutning av ifrågavarande organisationer

i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelse!-, som innefattades i

berörda förslag.

Under fångvårdsstyrelsens medverkan fattades därefter den 26 juni 1925

vid sammanträde med representanter för fångvårds- och skyddsvärnsföreningar

beslut om en sammanslutning under namn av Svenska skyddstorbundet,

därvid jämväl godkändes förslag till stadgar för förbundet. Samtidigt valdes

en interimsstyrelse.

De föreningar, som anslutit sig till det sålunda bildade förbundet, äro

följande: Centralföreningen till stöd för frigivna, föreningen Skyddsvärnet

i Stockholm samt Skyddsvärnsföreningarna i Malmö, Göteborg, Vänersborg,

Örebro, Gävle, Falun och Umeå, Östergötlands läns skyddsförening, Skaraborgs

läns skyddsförening, Jönköpings läns fångvårdsförening, Kalmar läns

fångvårdsförening, Blekinge läns förening till stöd för frigivna, Kristianstads

fångvårdssällskap, Malmöhus läns fångvårdsförening, Västmanlands läns

fångvårdsförening, Västernorrlands läns fångvårdsförening, Jämtlands läns

fångvårdsförening, föreningen Uppsala samhjälp, Göteborgs fångvårdssällskap,

Södermanlands bins skyddsförening, Norrbottens läns skyddsförening och

Gotlands fångvårdsförening.

Enligt de antagna stadgarna bär skyddsförbund^ till ändamål att verka

för de anslutna organisationernas gemensamma intressen samt att åvägabringa

och förmedla samarbete dem emellan. Medlemmar av förbundet skola

vara fångsvårds- och skyddsvärnsföreningar och andra organisationer med

liknande verksamhet, som ansluta sig till förbundet. Förbundets angelägenheter

handhavas av ett förbundsmöte och en styrelse av fem personer. Styrelsens

ledamöter, som väljas av förbundsmötet, utses för en tid av fyra år.

Förbundsmöte skall i regel hållas varje år. Varje till förbundet ansluten

organisation äger utse ett ombud till förbundsmötet. Styrelsen handhar alla

förbundets angelägenheter, som avse förvaltning och verkställighet. Omkast
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

naderna för förbundsstyrelsen och dess verksamhet skola bestridas genom

bidrag från staten eller andra offentliga institutioner samt genom årsbidrag

från anslutna organisationer, vilka bidrag utgå med 25 kronor för ett medlemsantal

intill 100 samt med 5 kronor för varje påbörjat nytt hundratal.

Utskottet har ansett sig böra biträda vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, och får alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag å 75,000 kronor.

33:o) Uti två särskilda inom första kammaren, av herr A. Petrén väckta Motionär om

motioner (nr 5 och 6) har hemställts, dels att riksdagen till stipendier åt

f ängelseläkare för genomgående av rättspsykiatrisk kurs måtte för budget- för genomåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor, dels ock att riksdagen

ville besluta att i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag

till resestipendium åt vid central fängelse, straffängelse eller kronohäkte anställda

läkare med 1,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

gående av

rättspsykiatrisk

kurs

m. m.

Såsom motionären erinrat avlät 1912 års riksdag eu skrivelse till Kungl.

Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda frågan om fängelseläkarnas

kompetens i rättspsykiatriskt avseende samt därefter vidtaga de

åtgärder, som av utredningen kunde föranledas, och, om så syntes erforderligt,

inför riksdagen framlägga förslag i ärendet. Sedermera beslöt 1919

års riksdag på Kungl. Majrts förslag att å karolinska mediko-kirurgiska

institutets stat uppföra arvode åt en lärare i psykiatri, vilken därefter börjat

sin verksamhet år 1921, då sinnessjukavdelningen vid Långholmens centralfängelse

var färdig att tagas i bruk. De kurser, som denne lärare sedan

nämnda år hållit, hava emellertid, såsom motionären påpekar, ännu icke

bevistats av någon fängelseläkare.

Vid prövning av de förslag, motionären sålunda framlagt, har utskottet, i'':<kotteu

som visserligen till fullo inser betydelsen av att de läkare, varom fråga är, n,frondr.

erhålla en tillfredsställande rättspsykiatrisk utbildning, likväl ansett sig

icke böra enbart på motionsvis framställt yrkande förorda, att anslag för

nu berörda ändamål uppföras å riksstaten. Sedan Kungl. Maj:t den 12

februari 1926 tillkallat sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om

revision av gällande bestämmelser angående sinnessjuka, torde för övrigt

de spörsmål, som motionerna innebära, bliva föremål för beaktande och

torde Kungl. Maj:t, sedan utredningen slutförts, ej underlåta, att, för den

händelse skäl därtill föreligga, för riksdagen framlägga förslag uti nu

ifrågavarande hänseenden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Provisorisk

förläggning

till statens

uppfostringsanstalt

å Bona

av statens

uppfostringsanstalt

å

Vennqarn.

[36.]

Torrläggning

av vattensjuk

mark vid

Bona.

[37.]

Utskottets

yttrande.

Hyra m. m.

för uppfostringsanstalt

för minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

[38.]

28 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet får alltså hemställa,

I) att herr Petréns ovanberörda motion, I: 5 icke må

vinna riksdagens bifall; samt

II) att herr Petréns motion, I: 6, ej heller må av riksdagen

bifallas.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

34:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 36)

hemställer utskottet,

. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för provisorisk förläggning till statens

uppfostringsanstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt

å Venngarn för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag å 20,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att för torrläggning

av vattensjuk mark vid statens uppfostringsanstalt å Bona för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 17,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 167—173 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet, som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsberäkningar,

icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för torrläggning av vattensjuk mark

vid statens uppfostringsanstalt å Bona för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 17,000

kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till hyresersättning

för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt

domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, mottagas

till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning, inventarier

m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens

skötsel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 45,200 kronor.

Från förevarande anslag bestridas hyresersättning samt kostnader för

bränsle och belysning, inventarier, telefon m. m. vid anstalten. Anslaget

har för ett vart av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 upptagits med

54,400 kronor. För innevarande budgetår är anslaget, till följd av avtalet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

29

angående Mossebohemmets överlämnande från och med 1 januari 1926 till

skyddshem, nedsatt till 49,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till hyresersättning för anstalt, där

minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols

förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse

för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid

anstalten samt bidrag till avlöning åt personal för

anstaltens skötsel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag å 45,200 kronor.

37:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till gottgörande av bespisning, beklädnad,

läkar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga

förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits

vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning

vid elevs utskrivning från anstalten m. m. för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å

35,000 kronor.

Svensk författningssamling m. m.

38:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 40) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 177 och

178) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande

av tidskriften »Nytt juridiskt arkiv» för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag å 8,000 kronor.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för

utgivandet av regeringsrättens årsbok för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å 16,000

kronor.

Bespisning

och beklädnad

m. m. åt elever

vid uppfostringsanstalt

för minderåriga

kvinnliga

förbrytare.

[39.]

Understöd

för »Kytt

juridiskt

arkiv».

[40.]

Regeringsrättens

årsbok.

141.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

[42-57.1

Polisbyrä för

övervakande

av utlänningar

i riket.

158.]

Ersättning

till häradsskrivare

för

röstlängders

upprättande.

[59.]

Jordregister

för landsbygden.

[60.1

Kyrkliga ändamål.

40:o) Beträffande Kung]. Maj:ts förslag angående anslag till kleresistaten,

Lappmarks ecklesiastikverk och kyrkliga ändamål, ersättning för prästerskapets

tionde, ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag och

ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet (punkterna 42—46), anslag till pastorer i svenska

församlingarna i Köpenhamn, Berlin och Helsingfors (punkterna 47 49)

samt anslag till stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska

språket, bidrag till avlöning och dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i

vissa utländska hamnstäder, domkapitlens expeditioner och ökade arbetskrafter

vid sagda expeditioner, provisorisk lönereglering för tjänstemän vid

de ecklesiastika konsistorierna, kyrkors underhåll och svenska kyrkan i

Paris (punkterna 50—57) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet

velat här

erinra.

Diverse.

41:o) På grund av Kungl. Majds därom gjorda framställning (punkt 58)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 199 och 200) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild

polisbyrå för övervakande av här i riket vistande

utlänningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag å 60,000 kronor.

42:q) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för beredande av särskild ersättning

till häradsskrtväre för röstlängders upprättande för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å

80,000 kronor.

43:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 60) att till fortsättande

av arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden för budgetåret 1926

— 1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 25,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 201—203 i statsrådsprotokollet.

Utöver de anslag om tillhopa 2,050,000 kronor, som tidigare beviljats för

inrättande av jordregister för rikets landsbygd, beviljade 1925 års riksdag

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

31

för fortsättande av detta arbete ett anslag å 50,000 kronor. Av detta sistnämnda

belopp har omkring hälften beräknats återstå odisponerad vid 1925

års utgång. För år 1926 har lautmäteristyrelsen beräknat kostnaderna för

jordregisterarbetet å lantmäterikontoren till 16,275 kronor eller eventuellt

18.000 kronor, varjämte styrelsen meddelat, att kostnaderna för detta arbete

under första halvåret 1927 preliminärt beräknats till högst 9,000 kronor.

Det granskningsarbete, som ankomme på domhavandena, har antagits komma

att under 1926 och första halvåret 1927 draga en kostnad av minst 15,000

kronor, och för vissa arbeten, som i samband med jordregisterarbetet i länen

verkställas i kammarkollegium, har under samma tid beräknats kräva omkring

10,000 kronor.

Att för tiden januari 1926—juni 1927 beräkna kostnaderna för jordregisterarbetet

till lägre belopp än nu angivits har synts departementschefen icke

vara att tillråda, då det vore angeläget att detta arbete så vitt möjligt linge

fortgå utan avbrott. Skulle de arbetsplaner, som ligga till grund för de

anförda beräkningarna, kunna fullföljas, skulle alltså enligt departementschefens

mening för ändamålet erfordras ett ytterligare anslag å 25,000 kronor.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till fortsättande av arbetet å inrättande

av jordregister för landsbygden för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 25,000

kronor.

44:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 61) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

203—208) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för bestridande av de gå

staten belöpande kostnaderna för första uppläggande

av fastighetsregister i städer och visso andra samhällen

av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor för

budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

anvisa 125,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att höja det i riksstaten

under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

från dess nuvarande belopp, 4,000 kronor, med 10,000 kronor till

14.000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen av förevarande anslag är

föranledd av Kungl. Maj:ts för innevarande års riksdag framlagda förslag

om kyrkoärendenas överflyttning från åttonde till andra huvudtiteln. Sedan

Fastighetsregister

i

städer och

vissa andra

samhällen.

[61.]

Akterst Olag g.

[62.]

Utskottets

yttrande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Bese- och

traktaments

penningar.

[63.]

Skrifmaterialier

och expenser.

ved m. rrv.

[64.]

Utskottets

yttrande.

Trycknings
kostnader.

[65.]

riksdagen numera beslutat, att anslagen till kyrkliga ändamål skola bibehållas

under åttonde huvudtiteln, torde någon ändring i storleken av andra huvudtitelns

anslag till ålderstillägg icke böra vidtagas, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—

1927 upptaga ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

med oförändrat belopp, 4,000 kronor.

46:o) Kungl. Ma,j:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att höja det i riksstaten

under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar från dess nuvarande belopp, 80,000 kronor, med

116,000 kronor till 196,000 kronor.

Förevarande förslag om höjning av anslaget till rese- och traktamentspenningar

är föranlett av ifrågasatt överflyttning till detta anslag av de

rese- och traktamentskostnader till domhavande och nämndemän, som nu

belasta anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 20 anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må höja det i riksstaten under andra

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar från dess nuvarande belopp,

80,000 kronor, med 116,000 kronor till 196,000 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att höja det i riksstaten

under andra huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. från dess nuvande belopp, 260,000 kronor

med 33,000 kronor till 293,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 33,000 kronor).

Kungl. Maj:ts framställning om förhöjning av förevarande anslag är föranledd

av skäl, som omnämnes under punkt 45 här ovan. Under hänvisning

till vad utskottet under nämnda punkt anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—- 1927 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. med oförändrat

belopp, 260,000 kronor.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det i riksstaten

under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryck
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

33

ningskostnader från dess nuvarande belopp, 40,069 kronor, med 8,931 kronor

till 49,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000 kronor).

Jämväl förslaget om höjning av nu ifrågavarande anslag grundar sig på

samma skäl som den under punkt 45 ifrågasatta anslagsökningen. Av enahanda

anledning, som under samma punkt anförts mot förhöjning av anslaget

i fråga, torde någon ökning av nu berörda anslag ej heller vidtagas,

dock att i anslaget bör få göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—

1927 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader

med oförändrat belopp, 40,069 kronor,

dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan

erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att sänka det i riksstaten

under andra huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga från dess nuvarande belopp,

240,000 kronor, med 50,000 kronor till 190,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 210—212 i statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag har beräknats kunna å ena sidan av vissa angivna

orsaker minskas med 70,000 kronor, men har å andra sidan med hänsyn till

den av Kungl. Maj:t föreslagna överflyttningen av kyrkoärendena till justitiedepartementet

en ökning med 20,000 kronor ansetts erforderlig, vadan anslaget

föreslagits till upptagande med 190,000 kronor. Då emellertid av skäl,

som omförmäles under punkt 45, någon höjning av anslaget av sistnämnda

anledning icke bör vidtagas, torde detsamma böra bestämmas till 170,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må sänka det i riksstaten under andra

huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom saukunniga från

dess nuvarande befopp, 240,000 kronor, med 70,000 kronor

till 170,000 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att höja det i riksstaten

under andra huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till

extra utgifter från dess nuvarande belopp, 30,000 kronor, med 5,000 kronor

till 35,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 45 får utskottet

hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. G samt. 2 höft. (Nr 2.) 3

Utskottets

yttrande.

Kommittéer

och utredningar

genom

saklcunniqa.

[66.]

Utskottets

yttrande.

Extra utgifter.

[67.]

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Tillfällig löneförbättring

för

viss personal

inom den civila

statsförvaltningen.

[68.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[69.]

Utskottets

yttrande.

Övriga ordinarie

anslag.

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—

1927 upptaga ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter med oförändrat belopp, 30,000 kronor.

51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för beredande av

tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

(punkt 68) bar utskottet förut avgivit utlåtande; varom utskottet velat här

erinra.

52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till täckande

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för

budgetåret 1926—1927 under andra huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

å 1,800,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat, har vid beräkningen av förevarande anslag

hänsyn tagits till den ökade belastning av anslaget, som skulle liava

blivit en följd, därest Kungl. Maj:ts förslag om kyrkoärender överflyttning

till justitiedepartementet vunnit riksdagens bifall. På grund av riksdagens

under punkt 45 här ovan omförmälda beslut i denna fråga torde

anslaget sålunda kunna undergå någon reducering. Utskottet får föreslå, att

detsamma nedsättes med i runt tal 50,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till täckande av kostnader för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för

budgetåret 1926—1927 under andra huvudtiteln anvisa

ett extra förslagsanslag å 1,750,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under andra huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under andra huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1926 -1927 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 4 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

35

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, E. J. G.

Rosen, E. A. Hallin, J. G. W allés, P. A. Bergström, J. Jeansson, K. E. Andersson i Eliantorp.

A. R. Rooth, C. A. Carlsson i Gävle och D- A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, C. R.

Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. i. Törnkvist i Karlskrona,

J. Jönsson i Revinge, 0. Nilsson i Örebro, J. Olofsson i Digernäs, G. Strindlnnd och

0. E. F. Järte.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

1

Ordinarie 1

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Lönefyllnad åt statsministern ........................................!

6,000

2

Statsråden utan departement ........................................

72,000

3

Departementschefen .......................................................i

24,000

4

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...................................................................

* 165,600

5

Extra ledamöter å lagavdelningen ...............................

* 24,000

6

Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrif-

*

ters allmängörande, förslagsanslag ............................

14,000

4,000

7

Handsekreterare åt statsministern ................................

Säger för departementet

281,600

28,000

B. Lagberedningen m. m.

Lagberedningen:

1

Lagberedningens verksamhet, reservationsanslag

70,000

2

Dyr tidstil] ägg motsvarande ersättning till lagbered-

ningens personal, förslagsanslag ...........................

8,000

78,000

Processkommissionen:

3

Processkommissionens verksamhet, reservationsanslag

20,000

4

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till process-

kommissionens personal, förslagsanslag ................

2,500

j 22,500

Dalautredningen:

5

Dalautredningens verksamhet, reservationsanslag........

65,000

6

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till Dalautred-

ningens personal, förslagsanslag ............................

5,000

70,000

Säger för lagberedningen m. m.

170,500

C. Justitiekanslersämbetet.

1

Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ...................

46,400

I

* Härom har särskilt utlåtande avgivits.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

37

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

D. Domstolarna.

Högsta domstolen och regeringsrätten:

1

Högsta domstolen, förslagsanslag ................................

* 513,500

2

Regeringsrätten, förslagsanslag ...................................

* 153,500

3

Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen ............

2,208j

667,000

2,2081

Nedre justitierevisionen:

4

Nedre justitierevisionen, förslagsanslag ....................

434,400

5

Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna...................

54,700

6

Extra expeditionsvakt ...............................................

2,208

434,400

56,908

Hovrätterna:

Svea hovrätt:

7

Hovrätten, förslagsanslag ............ 839,300

8

Extra ledamot................................ 8,580

9

Förste amanuens å krigshovrätts

avdelningen................................ 4,596

10

Extra expeditionsvakt ................ 2,208

839,300

15,384

11

Göta hovrätt, förslagsanslag ........................................

412,000

12

Hovrätten över Skåne och Blekinge, förslagsanslag

217,700

13

Tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter

157,000

1,469,000

172,384

Häradsrätterna:

14

Justitiestat under Svea hovrätt....................................

* 387,037

15

Justitiestat under Göta hovrätt....................................

* 275,913

16

Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge

108,913

17

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna ........

* 197,500

18

Bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning,

förslagsanslag ...........................................................

* 500,000

771,863

697,500

19

Vattendomstolarna, förslagsanslag ...................................

235,000

Krigsrätterna:

20

Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

134,000

21

Å äldre stat kvarstående auditör................................

4,000

22

Civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., för-

1

slagsanslag ...............................................................

10,000

14,000

134,000

Säger för domstolarna

3,356,263

1,298,000

E. Rättegångsväsendet i allmänhet.

1

Ersättning åt domare, vitlnen och parter, förslagsanslag

440,000

2

Kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, förslagsanslag ................

260,000

* Av Kungl. >laj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

i

Ordinarie

Extra

1

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

[ Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-

anslag ...........................................................................

50,000

! 4

Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag ........

25,000

5

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.......................

12,000

6

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna in-

rättningar för dem genom nya strafflagens införande

frångångna bötesandelar, förslagsanslag ...................

22,000

Säger för rättegångsväsendet i allmänhet

734,000

75,000

F. Fångvården m. m.

1

Fångvården, förslagsanslag................................................

3,764,100

i 2

Övergångsstat för fångvården, förslagsanslag ................

12,000

3

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor

10,500

4

Hägnadsmur vid centralfängelset i Växjö, reservations-

anslag ..........................................................................

12,000

5

Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd,

reservationsanslag .......................................................

23,000

6

Understöd åt Svenska skyddsförbundet ........................

75,000,

Säger för fångvården in. m.

3,776,100

120,500

G. Uppfostringsanstalter för minderåriga för-

brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

i

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag ....

285,150

2

Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt

å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn

20,000

3

Torrläggning av vattensjuk mark vid statens uppfost-

ringsanstalt å Bona, reservationsanslag....................

17,000

285,150

37,000

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

4

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt...........................

45,200

5

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid

uppfostringsanstalt, förslagsanslag............................

35,000

80,200

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare

285,150

117,200

H. Svensk författningssamling m. m.

i

Svensk författningssamling, förslagsanslag ....................

90,000

2

Understöd för “Nytt juridiskt arkiv" ............................

8,000

3

Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............................

16,000

Säger för Svensk författningssamling m. in.

90,000

24,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

39

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

I. Diverse.

1

Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket

60,000

2

Ersättning till liäradsskrivare för röstlängders upp-

rättande, förslagsanslag ...............................................

80,000

3

Jordregister för landsbygden, reservationsanslag............

25,000

4

Fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen,

reservationsanslag .......................................................

125,000

5

Internationella byrån i Bern, förslagsanslag ................

4,000

6

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

4,000

7

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

196,000

8

Skrivmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag

260,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

40,069

10

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

170,000

11

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

30,000

12

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 5,200

13

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

1,750,000

Säger för diverse

704,069

2,045,200

Summa

9,273,582

3,878,400

* Härom har särskilt utlåtande avgivits.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:324 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1926:2a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1926—1927 under s. 1 i texten