Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj.t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. in.
1926-02-23 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:24, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj.t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. in.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1926 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj.t under
fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. in.
(l:a avd.)
l:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 bär Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 42) av det vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 januari 1926 upptagit ordinarie
reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar med oförändrat belopp,
640,000 kronor.
Uti en inom första kammaren av herr C. G. Hammarskjöld väckt motion
(nr Ilo) har emellertid hemställts, att riksdagen, med ändring av 1926 års
statsverksproposition, måtte besluta, att i riksstaten för budgetåret 1926—
1927 upptages: Fält- och fälttjänstövningar, ordinarie reservationsanslag
738.000 kronor.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:
»I 1926 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, äskas till fält- och
fälttjänstövningar för budgetåret 1926—1927 samma anslag, som finnes upptaget
i 1925—1926 års riksstat, eller 640,000 kronor.
Sedan nytt allmänt resereglemente den 18 juni 1925 utfärdats, skall emellertid
den provisoriska förhöjning av dagtraktamenten, vilken sedan år 1918
utgått ur extra anslag, bortfalla, samt traktamentskostnaderna från och med
budgetåret 1926—1927 i sin helhet bestridas av respektive ordinarie anslag.
Arméförvaltningen beräknar, såsom anföres i propositionen under avlöningsanslaget,
i anledning härav en ökning av 70 procent å de för traktamentskostnaderna
avsedda anslagsposterna. Då dessa kostnader enligt förd statistik
hittills å anslaget till fält- och fälttjänstövningar uppgått till omkring
140.000 kronor, kommer ökningen sålunda att omfatta 70 procent av detta
belopp eller 98,000 kronor.
Enligt 1925 års härorganisation avses till fält- och fälttjänstövningar årligen
700,000 kronor. Även om detta ökade belopp icke redan nu bör läggas
till grund för beräkningarna, synes dock det anslag, vilket riksdagen under
en följd av år ansett erforderligt för fält- och fälttjänstövningar, icke under
budgetåret 1926—1927 böra minskas. I verkligheten komma dock, för den
händelse Kungl. Maj:ts proposition skulle vinna riksdagens bifall, de medel,
som ställas till förfogande för utförande av fält- och fälttjänstövningar, att
minskas med de nytillkomna traktamentskostnaderna. På grund härav synes
anslaget för att utgå oförändrat böra upptagas till (640,000 + 98,000=) 738,000
kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 20 käft. (Nr 24.) 863 26 1
Fält- och fälttjä
n stötning
ar.
[42.]
Motion.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
Utskottets
yttrande.
Av statsrådsprotokollet (sid. 155 och 156) framgår, att chefen för generalstaben
i skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 20 juli
1925 beträffande förevarande anslag anfört, att då kostnaderna för de genom
generalorder nr 667/1925 anbefallda fälttjänstövningar torde komma att taga
i anspråk största delen av de medel, som under budgetåret 1925—1926
funnes disponibla å anslaget till fält- och fälttjänstövningar, några besparingar
av betydelse icke kunde beräknas för budgetåret 1926—1927. Enligt
1925 års härorganisation avsåges årligen 700,000 kronor till fält- och
fälttjänstövningar. Med hänsyn till att 1925 års härorganisation under nästa
budgetår i väsentliga delar icke vore genomförd, erfordrades under detta ett
större anslag än ovan nämnt belopp. På grund härav hade chefen för
generalstaben hemställt, att anslaget i fråga för budgetåret 1926—1927 måtte
upptagas med 1,050,000 kronor.
Arméförvaltningen har framhållit, att en ökning av nämnda belopp, 1,050,000
kronor, syntes bliva erforderlig på grund därav, att anslaget till förhöjning
av dagtraktamenten komme att försvinna. Under åberopande av vad därom
anförts under avlöningsanslaget, föresloge arméförvaltningen en ökning med
70 procent av det belopp — omkring 140,000 kronor — som enligt förd
statistik motsvarade de ursprungliga traktamentskostnaderna, vilken ökning
sålunda skulle uppgå till 98,000 kronor. Med stöd av vad ovan anförts hade
arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
för budgetåret 1926—1927 upptaga ordinarie reservationsanslaget till fältocli
fälttjänstövningar med sammanlagt (1,050,000 + 98,000 =) 1,148,000 kronor.
Departementschefen har anfört, att han av statsfinansiella skäl funne sig
förhindrad att biträda de framställda förslagen om ökad medelsanvisning,
och har förordat anslagets bibehållande vid nuvarande belopp. Han ansåge
sig så mycket hellre kunna intaga denna ståndpunkt, som till förfogande
stående medel möjliggjort anordnande av större fälttjänstövningar
under vart och ett av de tre sist förflutna åren, vadan några mera betydande
olägenheter icke borde bliva förenade med ett eventuellt inställande
av dylika större övningar hösten 1926.
Utskottet får erinra om att i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen
nr 50 angående försvarsväsendets ordnande anslaget till fält- och fälttjänstövningar
beräknats efter genomförd omorganisation komma att utgå
med ett belopp av 700,000 kronor. Häremot framställdes från riksdagens
sida icke någon erinran.
Då den av motionären omförmälda förhöjningen av traktamentena avsetts
att för framtiden bestridas av det ordinarie anslaget till fält- och fälttjänstövningar,
utan att, på sätt i fråga om andra anslag skett, någon häremot
svarande ökning av anslagets belopp åtminstone för budgetåret 1926—1927
ifrågasatts, skulle de medel, som för ändamålet komma att stå till förfogande
för nämnda budgetår, understiga dem, som anvisats för budgetåret 1925—
1926. På grund härav och med hänsyn till betydelsen av dessa övningar har
utskottet ansett goda skäl tala för att i så måtto tillstyrka motionen, att å
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
3
förevarande anslag för budgetåret 1926—1927 anvisas åtminstone det belopp,
som enligt de i propositionen nr 50 angivna grunderna beräknats skola efter
genomförandet av den nya organisationen komma att utgå, eller 700,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av Kung! Maj:ts förslag och herr
C. G. Hammarskjölds förevarande motion I: 115 må för budgetåret
1926 1927 höja ordinarie reservationsanslaget till fältoch
fälttjänstövningar, nu 640,000 kronor, med 60,000 kronor
till 700,000 kronor.
2:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för anordnande Luftförsvars
av luftförsvarsövningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reserva- övningar.
tionsanslag av 36,000 kronor. [43.]
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 156 -157.
För anordnande av luftförsvarsövningar har riksdagen för vart och ett
av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
Den nu föreslagna höjningen av anslagsbeloppet är beroende av att traktamentskostnaderna,
vilka tidigare delvis bestritts av särskilt anslag, numera
i sin helhet beräknats skola belasta förevarande anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av luftförsvarsövningar för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av
36,000 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att öka ordinarie
reservationsanslaget till vapen och ammunition in. m., nu 3,520,000 kronor,
med 2,011,000 kronor till 5,531,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 164—167
av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. har i
riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 3,520,000 kronor. Härjämte
har till förstärkning av nämnda anslag för samma budgetår anvisats
2,309,000 kronor. För de med förevarande anslag avsedda ändamålen står
alltså till förfogande ett belopp av tillsammans 5,829,000 kronor. Vidare
hava för samma budgetår såsom extra anslag anvisats 80,000 kronor till
teknisk utrustning, varjämte till åtgärder för industriens krigsberedskap ett
belopp av 70,000 kronor ställts till artilleridepartementets förfogande av
särskilt för sådant ändamål anvisat anslag.
För budgetåret 1926—1927 bär medelsbehovet för samtliga ovanberörda
ändamål beräknats under det ordinarie vapenanslaget och upptagits med
tillhopa 5,531,000 kronor.
Vapen och
ammunition
m. in.
[48.]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
firande1* 1 detta sammanhanK har utskottet velat erinra om att, på sätt departey
ran e mentschefen i statsrådsprotokollet sid. 7 framhållit, beträffande ett flertal
ordinarie reservationsanslag under huvudtiteln alltsedan kristidens inträde
tillämpats det förfaringssättet, att de ordinarie anslagen beräknats i stort
sett utan hänsynstagande till de av prisstegringen föranledda merkostnaderna
samt särskilda förstärkningsanslag anvisats till täckande av berörda merkostnader.
Med hänsyn till den stabilisering av prisläget, som numera inträtt,
har tillräckliga skäl för en dylik anordning synts departementschefen
icke vidare förefinnas, utan borde enligt departementschefens mening i
riksstaten för nästkommande budgetår en omräkning av ifrågavarande ordinarie
anslag till överensstämmelse med den verkliga prisnivån äga rum.
Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattning rörande
sättet för beräkningen av berörda anslag. På grund härav och då utskottet
icke funnit anledning till erinran mot det äskade anslagsbeloppet, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till vapen
och ammunition m. in., nu 3,520,000 kronor med 2,011,000
kronor till 5,531,000 kronor.
Engångs- 4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att dels till bestri
k°anskaffmngr
^an(^e av engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel för budgetav
artilleri- året 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 985,000 kronor, dels
materiel. ocjc medgiva, att för samma ändamål må tagas i anspråk 933,460 kronor 97
[49.J öre aA, (jet ujav J9J4 4rs senare riksdag beviljade anslaget till övning vid
armén av årsklassen 1914 yngre.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 168—170 av åberopade statsrådsprotokollet.
Enligt 1925 års riksdags beslut i fråga om försvarsväsendets organisation
beräknades såsom engångskostnad för anskaffning av artillerimateriel, utöver av
nämnda års riksdag för dylik anskaffning anvisade medel, ett belopp av
19,188,000 kronor enligt följande fördelning.
Luftvärnsmateriel............................................................... kronor 1,900,000: —
Kulsprutegevär .................................................................. » 4,400,000: —
Kulsprutor.......................................................................... » 2,400,000: —
Kulsprutor och kulsprutegevär enligt utskottets öknings
förslag.
............................................................................ » 250,000: —
Gasskydd.............................................................................. » 620,000: —
Motorisering av visst artilleri ......................................... » 3,000,000: —
Mät- och observationsmateriel för artilleriet.................. » 248,000: —
Diverse artillerimateriel ................................................... » 400,000: —
Infanteriartilleri................................................................. » 150''000: —
Mobiliseringsammunition.................................................. » 2,500,000: —
Industriens krigsorganisation ......................................... » 2,000,000: —
Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst » 120,000: —
Strålkastare för luftvärnsartilleriet ................................. » 500,000: —
Ballongmateriel ................................................................. » 300,000: —
Stridsvagnar................................................................... » 400,000: —
Summa kronor 19,188,000
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
5
Då ifrågavarande engångskostnad avsåge att fördelas på en tid av tio
år, erfordrades sålunda för ändamålet ett belopp av i genomsnitt 1,918,800
kronor för år.
Beträffande det för budgetåret 1926—1927 erforderliga beloppet för bär
ifrågavarande ändamål har departementschefen anfört följande.
»Vad därefter angår anslaget till artillerimateriel, finner jag mig böra tillstyrka,
att det av arméförvaltningen föreslagna beloppet, 1,918,800 kronor,
ställes till förfogande, och torde av skäl, som ämbetsverket anfört, beloppets
fördelning å olika slag av materiel få bestämmas av Kungi. Maj: t, dock
givetvis med iakttagande av att det för varje materielslag beräknade totalbeloppet
icke överskrides.
Emellertid torde det icke vara nödvändigt att av riksdagen äska ett anslag
å hela det av afméförvaltningen föreslagna beloppet, 1,918,800 kronor. A
det av 1914 års senare riksdag under rubriken »Engångskostnader för lantförsvaret»
beviljade anslaget till övning vid armén av årsklassen 1914 yngre
förefinnes nämligen en reservation av 933,460 kronor 97 öre, som icke erfordras
för det med nämnda anslag avsedda ändamålet och som lämpligen
synes böra tagas i anspråk för bestridande av de engångskostnader, varom
nu är fråga. Under denna förutsättning skulle för anskaffning av artillerimateriel
å riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas allenast ett
belopp av (1,918,800 — 933,460: 97 =) 985,339 kronor 3 öre eller i avrundat
tal 985,000 kronor.
Utskottet, som ansluter sig till det av departementschefen gjorda uttalandet,
får hemställa,
att riksdagen må
a) till bestridande av engångskostnader för anskaffning av
artillerimateriel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 985,000 kronor,
b) medgiva, att för samma ändamål må tagas i anspråk
933,460 kronor 97 öre av det utav 1914 års senare riksdag beviljade
anslaget till övning vid armén av årsklassen 1914 yngre.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att öka ordinarie reservationsanslaget
till byggnader, övningsfält och skjutbanor,nu 2,163,300 kronor,
med 1,044,700 kronor till 3,208,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 170—178
av åberopade statsrådsprotokollet.
Byggnader,
övningsfält
och skjutbanor.
[50.]
Ordinarie byggnadsanslaget är i riksstaten för innevarande budgetår
upptaget med 2,163,300 kronor. Härjämte har såsom förstärkningsanslag
för samma budgetår anvisats ett belopp, motsvarande 50 procent av det
ordinarie anslaget, eller i avrundat tal 1,081,700 kronor.
Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, hava de årliga
kostnaderna för underhållet av lantförsvarets byggnader beräknats till 1/i
6
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
Utskottets
yttrande.
Flottans
krigsberedskap
och
övningar.
[100.]
procent av anläggningskostnaderna under 1—4 året, 3/4 procent under 5—8
året och 1 procent från och med 9 året.
Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att ordinarie byggnadsanslaget måtte upptagas
med till 3,208,000 kronor förhöjt belopp.
Med detta belopp avses att bestrida såväl de kostnader, som tidigare
beräknats under det ordinarie anslaget, dock med viss förhöjning för, i enlighet
med ovan omförmälda grunder, beräknade ökade underhållskostnader,
eller 2,201,500 kronor, som ock kostnader, vilka för närvarande utgå från
/50 \
de till förstärkning av anslaget anvisade medel, eller L” - 2,201,500 =1
1,100,750 kronor. För här ifrågavarande ändamål skulle sålunda erfordras
ett sammanlagt belopp av 3,302,250 kronor. Detta belopp har emellertid
ansetts kunna minskas med 94,000 kronor, beräknad behållning å arrende-,
jordskylds- och tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel, till 3,208,000
kronor. Denna anordning grundar sig på, att 1925 års riksdag begärt att
Kungl. Maj:t skulle föranstalta om sådan förändring av det dåvarande redovisningssättet
beträffande berörda medel, att desamma från och med budgetåret
1926—1927 redovisades å riksstaten. Departementschefen har också i
anslutning till riksdagens uttalande avsett, att inkomster och utgifter, som
hänföra sig till ifrågavarande medel, skola från och med budgetåret 1926—
1927 upptagas å särskild titel under ordinarie byggnadsanslaget.
Utskottet finner icke anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av ordinarie byggnadsanslaget. Emellertid förutsätter utskottet, att
för budgetåret 1927—1928 jämväl en särskild beräkning framlägges för riksdagen
i fråga om den titel å anslaget, till vilken arrende-, jordskylds- och
tomtöresmedlen samt Järvamedlen skola ingå. Med hänsyn till svårigheten,
att i förväg med större säkerhet bedöma ifrågavarande inkomster och utgifter,
kan givetvis en dylik beräkning icke bliva annat än approximativ.
I detta sammanhang har utskottet velat uttala sin förväntan att allenast
sådana underhållskostnader, som äro oundgängligen nödvändiga för att
hindra att skada uppkommer, nedläggas å de kasernetablissemang och
byggnader i övrigt, som skola av försvaret överlåtas å andra myndigheter,
eller å vilka förändringsarbeten skola vidtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till byggnader,
övningsfält och skjutbanor, nu 2,163,300 kronor, med
1,044,700 kronor till 3,208,000 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att öka ordinarie
reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar, nu 4,142,800
kronor, med 320,200 kronor till 4,463,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 252 och 253.
Statsutskottets tillåtande Nr 24. 7
Vid beräkning av anslagsbehovet för flottans krigsberedskap och övningar
under budgetåret 1926—1927 har departementschefen ansett sig böra följa
de i proposition nr 50 till 1925 års riksdag framlagda grunderna. Departementschefen
förutsätter sålunda, att ändrade bestämmelser rörande personalens
särskilda förmåner under sjötjänstgöring, medförande en årlig minskning
i anslagsbehovet av omkring 155,000 kronor, skulle träda i tillämpning
med nämnda budgetårs ingång. Medelsbehovet för budgetåret 1926—1927
skulle alltså utgöra 4,463,000 kronor, vilket belopp i sin helhet borde anvisas
under det ordinarie anslaget.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot sättet för beräkningen
av förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till flottans
krigsberedskap och övningar, nu 4,142,800 kronor, med
320,200 kronor till 4,463,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu
512,400 kronor, med 68,600 kronor till 581,000 kronor.
Utredningen i ärendst återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 253 och 254.
Då det är avsett att lämna kustartilleriets organisation i huvudsak orubbad
intill tiden omkring den 1 november 1926, syntes det departementschefen
icke böra ifrågasättas att redan dessförinnan inskränka kustartilleriets övningar.
Däremot borde sagda övningar under återstående del av budgetåret
bedrivas allenast i den omfattning, som svarade emot den nya kostnadsberäkningen.
Enligt uppgift av chefen för kustartilleriet hade under åren 1922, 1923 och
1924 i medeltal av anvisade medel under månaderna juli—oktober förbrukats
68 procent och under månaderna november—juni 32 procent.
Anslaget skulle alltså beräknas till (0.6 8 X 690,100 + 0.3 2 X 350,000=)
581,268 kronor eller i avrundat tal 581,000 kronor, vilket belopp i sin helhet
borde upptagas under det ordinarie anslaget.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar, nu 512,400 kronor,
med 68,600 kronor till 581,000 kronor.
8:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer
utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
krigsövningar vid kustfästningarna, nu 20,000 kronor, med
5,000 kronor till 15,000 kronor.
Kustartilleriets
krigsberedskap
och
övninqar.
[101.]
Krigsövningar
vid
kustfästningarna.
[102.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
Lega och furagering
m. m.
av hästar vid
kustartilleriet.
[103.]
Underhåll av
flottans fartyg
och byggnader
m. m.
[106.]
Motioner.
9:o) I enlighet med Kung], Maj:ts förslag (punkt 103) får utskottet — under
erinran om att förevarande anslag tidigare under en följd av år upptagits
med 75,000 kronor, men nu på grund av kustartilleriets omorganisation kunnat
minskas — hemställa,
att riksdagen må till lega och furagering m. m. för hästar vid
kustartilleriet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extraanslag
av 36,300 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att öka ordinarie
reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader in. m.,
nu 3,000,000 kronor, med 3,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 259—264 av åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang med förevarande ärende har utskottet till behandling
förehaft
dels eu av herr E. A. Bernström m. fl. inom andra kammaren väckt
motion (nr 228), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget
för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. in. skall utgå med av
marinförvaltningen föreslaget belopp, nämligen 7,473,000 kronor, dock att,
därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag om skeppsgossekårens i Marstrand
förflyttning till Nya Varvet, det nu angivna beloppet skall minskas
med den summa, som i marinförvaltningens beräkning uppförts för ett av
logementsfartygen Götas och Thules grundliga översyn;
dels ock tvänne likalydande motioner väckta, den ena inom första kammaren
(nr 39) av herr M. Leander och den andra inom andra kammaren
(nr 52) av herrO. Jeppsson, vari hemställts, att riksdagen — förutom det förunderhåll
av flottans fartyg och byggnader m. in. av departementschefen begärda
ordinarie anslaget av 6,000,000 kronor — ville i enlighet med marinmyndigheternas
förslag för iståndsättande av pansarbåten Oscar II:s pannor m. m.
bevilja ett extra anslag å 460,000 kronor att med hälften utgå under
budgetåret 1926—1927 och med andra hälften under närmast följande
budgetår.
I den av herr Bernström m. fl. väckta motionen har anförts följande:
»De arbeten, som erfordras å fartygen i fråga, äro: å Oscar II iståndsättande
av ångpannor och innerbotten, å Bota reparation av pannor och däck
samt å Göta och Thule grundlig översyn före deras förändring till logementsfartyg,
varom statsmakterna år 1925 fattat beslut.
I frågan om iståndsättande av pansarbåten Oscar II torde följande vara
att erinra.
Antalet pansarbåtar i kustflottan har sedan 1914 minskats från 9 till 4,
med andra ord: kustflottans huvudstyrka har på 11 år reducerats med mer
än hälften. Någon ersättning för de för åldersstrecket fallna, till lokalstyrka
eller materielreserv överförda pansarbåtarna torde å andra sidan icke kunna
v
Statsutskottets- utlåtande Nr 24.
9
bliya insatt i kustflottan förrän tidigast år 1930, enär — huru 1927 års riksdagsbeslut
än utfaller — något större artillerifartyg icke lärer kunna färdigbyggas
inom landet på mindre tid än 3 år. Med hänsyn till nu anförda
omständigheter synes det vara av särskild vikt att väl underhålla den pan
sarbåtsmateriel, som ännu återstår, nämligen främst de 3 fartygen av Sverigetyp,
men därjämte även Oscar II, den enda pansarbåt av äldre typ, vilken
ännu icke passerat åldersgränsen, och vars bibehållande i kustflottan under
någon tid framåt även i betraktande av dess stridsvärde i övrigt synes fullt
berättigat.
Därest icke Oscar II iståndsättes, innebär detta en faktisk nedsättning i numeriskt
avseende med en fjärdedel av hela kustflotians nuvarande huvudstyrka.
Kostnaderna för Oscar II:s iståndsättande beräknas till 460,000 kronor
och föreslås av marinförvaltningen att fördelas lika på budgetåret 1926—27
och 1927—28. Då dessa kostnader synas mig jämförelsevis ringa i förhållande
till det tillskott i försvarskraft, som bibehållandet av fartyget — därest
det underhålles — i kustflotta och sedermera i lokalstyrka under flera år
framåt innebär, anser jag, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget för
underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. bör ökas med av marinförvaltningen
för Oscar II:s iståndsättande angivet belopp.
Depåfartyget Kota överfördes enligt riksdagens beslut sistlidet år till
materielreserven. Då detsamma alltjämt avses att användas såsom depåfartyg,
torde det dock tillsvidare böra så underhållas, att det är beboeligt
och kan förflytta sig, d. v. s. böra dess däck och pannor vid behov repareras,
och anser jag, att det av Kungl. Maj:t föreslagna underhållsanslaget
på denna grund bör ökas med det av marinförvaltningen för Rotas reparation
angivna beloppet.
För Götas och Tliules förändring till logementsfartyg anvisades av 1925
års riksdag särskilda medel. Ett av dessa fartyg förutsattes då att förläggas
till Marstrand såsom ersättning för logementsfartyget Norrköping.
I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 269) föreslås, att den
i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas till Nya Varvet, och
anföres i samband därmed, att det ifrågavarande logementsfartyget genom
denna förflyttning icke längre skulle bliva erforderligt. Om än med ett i
angiven riktning fattat beslut det ena av de båda logementsfartygen icke
längre erfordrades, så följer dock enligt mitt förmenande icke därav, att
även det andra logementsfartyget blir obehövligt, därest för ett år sedan
behov av tvenne sådana fartyg förelegat. Jag anser därför, att i varje fall
ett av de nämnda logementsfartygen och i det fallet, att riksdagen icke
bifaller förslaget om skeppsgossekårens förflyttning, båda de nämnda logementsfartygen
böra undergå grundlig översyn och att medel härför beviljas.»
I de av herrar Leander och Jeppsson väckta motionerna har anförts
följande.
»Då fjolårets beslut i försvarsfrågan avsåg att nedbringa kostnaden under
fjärde huvudtiteln, var det klart, att även flottan måste vidkännas reducering.
Huruvida proportionen emellan armén och flottan vid den sålunda verkställda
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 20 käft. (Nr 24.) sos sfi 2
Kungl. Majits
anslagsberäkning.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 24.
nedskärningen blev rättvist avvägd, är som bekant föremål för olika meningar.
Emellertid begränsades pansarskeppen till 4 st., nämligen de 3 Sverigefartygen
och Oscar II. Det borde vara överflödigt att påpeka, att denna vår örlogsflottas
kärna måste hållas kvalitativt god. Den representerar tillsammans ett
tonnage av 28,300 ton, under det vårt land enligt överenskommelse har rätt
att hålla »capital ships» till en tonnagesumma av 60,000 ton, alltså mer än
dubbelt av det deplacement, som verkligen förefinnes.
Enligt vad försvarsministern upplyser om i årets statsverksproposition,
hade marinmyndigheterna hemställt om ett särskilt belopp av 460,000 kronor
för iståndsättande av Oscar II:s ångpannor m. m. Då detta pansarfartyg
ännu under flera år lärer komma att ingå i den eskader, som, enligt vad ovan
framhållits, måste anses tillhöra vår flottas kärna, är det att beklaga, att
statsrådet icke funnit sig kunna tillstyrka denna myndigheternas hemställan
utan i stället uttalat tvekan om lämpligheten överhuvud att å detta fartyg
nedlägga underhållskostnader av den omfattning, som ifrågasatts. Det är svårt
att förstå detta uttalande, då det berör ett fartyg, som även av försvarsministern
anses böra tills vidare kvarstå i kustflottan.
Men saken har en annan allvarlig sida. Ingen har väntat annat, än att
den beslutade omorganisationen av försvaret skall medföra reduktion av den
civila arbetarstammen vid flottans varv. Önskligt vore dock, att övergången
från det gamla till det nya kunde göras så mjuk som möjligt. Detta skulle
bli fallet, om de såsom nödvändiga betraktade reparationsarbeten å Oscar II
finge utföras för den av marinmyndigheterna äskade summan. Därigenom
skulle arbetstillgången icke oväsentligt ökas vid Karlskronavarvet och en tid
framåt åtskillig personal kunna bibehållas, som annars måste avskedas och
förtidspensioneras. För staten bör det vara fördelaktigare att få behövligt
arbete utfört för de penningar, som utgivas, än utbetala dessa alldeles gratis
och för arbetarna bättre och nyttigare att ha sysselsättning och full daglön
än gå utan arbete och leva på en otillräcklig inkomst. Icke minst ur denna
synpunkt har jag funnit mig böra hos riksdagen anhålla om bifall till vad
av marinmyndigheterna i denna del föreslagits.»
Anslagsbehovet för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. har för
innevarande budgetår beräknats till 7,141,000 kronor, varav uppförts 3,000,000
kronor såsom ordinarie anslag och 4,141,000 kronor såsom förstärkniugsanslag.
I den vid försvarspropositionen till 1925 års riksdag fogade anslagsberäkningen
upptogs för ändamålet en sammanlagd kostnad av 5,910,000 kronor.
Härifrån drogs emellertid ett belopp av 550,000 kronor, varmed anslaget
ansågs kunna minskas med hänsyn till sådana besparingsåtgärder, som skulle
bliva möjliga genom den nya organisationens genomförande. Medelsbehovet
under förevarande anslag beräknades alltså efter fullt genomförd organisation
uppgå till 5,360,000 kronor. Häremot gjordes icke någon erinran från riksdagens
sida.
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
11
Kung! Maj:t bär nu föreslagit, att ordinarie reservationsanslaget till underhåll
av flottans fartyg och byggnader m. m. måtte upptagas med ett till
6,000,000 kronor förhöjt belopp.
Vid beräkningen av detta medelsbehov har såsom utgångspunkt tagits
ovanberörda, efter genomförd organisation erforderliga belopp, 5,360,000
kronor. Med hänsyn därtill, att de åtgärder i besparande syfte som, enligt
vad ovan nämnts, ansetts bliva möjliga efter organisationens genomförande,
endast delvis kunde under nästkommande budgetår genomföras, har departementschefen
ansett, att förenämnda belopp å 5,360,000 kronor borde ökas
med 275,000 kronor. Då vidare den minskning av kostnaderna för underhåll
av flottans fartyg och båtar med 10 procent, som vid uppgörande av
beräkningen av medelsbehovet under här ifrågavarande anslag ansetts möjlig
efter genomförd organisation, ej kunde äga rum med hänsyn till stigande
arbetslöner, har anslagsbehovet ökats ytterligare med 370,000 kronor. I enlighet
härmed har anslaget upptagits till (5,360,000 + 275,000 + 370,000=)
6,005,000 eller i runt tal 6,000,000 kronor.
Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.
»Marinförvaltningen har fäst uppmärksamheten å vissa i dess utgiftsberäkning
upptagna större poster, som enligt ämbetsverkets uppfattning icke
vore att hänföra till ordinarie underhållsarbeten, nämligen för reparationer
å fartygen Oscar II, Göta, Thule och Rota. Med hänsyn till nödvändigheten
att begränsa utgifterna under anslaget har jag icke ansett mig kunna
räkna med någon särskild förhöjning av anslaget på grund av omförmälda
arbeten. Vad angår arbetena å Göta och Thule, får jag erinra, att 1925
års riksdag anvisat särskilda medel för dessa fartygs inredning till logementsfartyg.
De här'' ifrågavarande underhållsarbetena skulle avse sådana
reparationer, som vore nödvändiga för att omändringen av fartygen till logementsfartyg
skulle kunna äga rum. På grund av omständigheter, för vilka
jag i det följande torde få redogöra, förutsätter jag nu, att endast ettdera
av nämnda fartyg behöver inredas till logementsfartyg, till följd varav även
ifrågavarande underhållsarbeten beträffande ett av fartygen skulle bliva överflödiga.
Beträffande arbetena å Oscar II och Rota anser jag mig i detta
sammanhang böra uttala min tvekan rörande lämpligheten överhuvud att å
dessa fartyg nedlägga underhållskostnader av den omfattning, som här ifrågasättes.
»
I likhet med departementschefen har utskottet av statsfinansiella skäl
ansett sig böra åtminstone för närvarande avstyrka utförandet av reparationsarbetena
å pansarbåten Oscar II och fartygen Göta, Thule och Rota. Utskottet
kan alltså icke biträda motionärernas förslag härutinnan.
Vidkommande frågan om redovisningen av vissa hyres- och arrendemedel,
får vitskottet hänvisa till vad utskottet anfört rörande arrende-, jordskyldsoch
tomtöresmedlen under arméns byggnadsanslag (punkt 5:o) av detta utlåtande).
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen, hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
herrar Bernströms m. fl. ovanberörda motion II: 228, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts framställning, öka ordinarie
reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och
byggnader m. m., nu 3,000,000 kronor, med 3,000,000 kronor till
6,000,000 kronor,
b) avslå de av herrar Leander och Jeppsson väckta motionerna
I: 39 och II: 52.
Stockholm den 23 februari 1926.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, Oscar Olsson,
J. L. Widell, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman, E. J. G. Rosén, E. A.
Hallin, G. A. Bergström, G. Kobb, G. Johansson i Hälsingborg och A. R. Rooth;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
L. J. Gar Isson -Erösterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å.
Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F:son
Holmgren, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs och S. Persson i Fri torp.
Reservationer:
vid punkt 1 (fält- och fälttjänstövningar) av herrar A. C. Lindblad, O. Olsson,
P. A. Bergström, C. Johansson i Hälsingborg, A. Anderson i Råstock, C. B.
Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona,
B. Kristensson i Göteborg och E. Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen beträffande förevarande
anslag anfört, anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka någon
ökning av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.
Utskottet, som alltså får avstyrka den väckta motionen, hemställer,
att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herr C. G. Hammarskjölds förevarande motion I: 115
må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra ordinarie
reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar med oförändrat
belopp, 640,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 24.
13
vid punkt 10 (underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.) av herrar
A. F. Vennersten, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. A. Hallin,
A. R. Rooth, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. A.
Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren och S. Persson i Fritorp, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Med hänsyn till att pansarbåten Oscar II enligt 1925 års riksdags beslut
avsetts att ingå såsom en av de fyra pansarfartyg, varav kustflottan skall
bestå, och då, enligt vad utskottet inhämtat, densamma icke i nuvarande
skick kan utgå på expedition, har utskottet i likhet med marinförvaltningen
och motionärerna ansett, att pansarbåtens pannor och innerbotten snarast
möjligt böra iståndsättas. Det härför erforderliga beloppet utgör 460,000
kronor, och genom anvisande av detsamma skulle, såsom motionsvis framhållits,
jämväl vinnas en välbehövlig arbetstiilgång vid flottans varv i Karlskrona
och eljest uppkommande arbetslöshet bland varvsarbetarna sålunda
kunna i avsevärd mån motverkas. I anslutning till vad som i herrar Leanders
och Jeppssons motioner begärts anser sig utskottet böra föreslå, att beloppet
anvisas med 230,000 kronor under vartdera av budgetåren 1926—1927 och
1927—1928.
Utskottet finner sig däremot icke kunna tillstyrka, att, såsom den av herr
Bernström m. fl. väckta motionen avser, särskilda medel under budgetåret
1926—1927 anvisas även för reparation av fartygen Göta, Thule och Bota.
Vidkommande frågan om redovisningen av vissa hyres- och arrendemedel
får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört rörande arrende-, j ordsky Idsoch
tomtöresmedlen under arméns byggnadsanslag (punkt 5:o) av detta utlåtande.
Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot beräkningen
av förevarande anslag, hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till--utskottet — — 6,000,000 kronor,
b) med bifall till de av herrar Leander och Jeppsson väckta
motionerna I: 39 och II: 52 för istånds ättande av pansarbåten
Oscar lits pannor m. m. bevilja ett anslag å 460,000 kronor och
därav för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 230,000 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 20 höft. (Nr 24.)
36S 86 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1926:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till för svar sd s. 1 i texten
- Rskr. 1926:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning angående ordinarie reservationsansl a1 i texten
- Rskr. 1926:74 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. m. s. 6 i texten