Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj.t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. in.

1926-02-23 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:24, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj.t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1926 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj.t under

fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. in.

(l:a avd.)

l:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 bär Kungl. Maj:t

under fjärde huvudtiteln (punkt 42) av det vid statsverkspropositionen fogade

statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 7 januari 1926 upptagit ordinarie

reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar med oförändrat belopp,

640,000 kronor.

Uti en inom första kammaren av herr C. G. Hammarskjöld väckt motion

(nr Ilo) har emellertid hemställts, att riksdagen, med ändring av 1926 års

statsverksproposition, måtte besluta, att i riksstaten för budgetåret 1926—

1927 upptages: Fält- och fälttjänstövningar, ordinarie reservationsanslag

738.000 kronor.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»I 1926 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, äskas till fält- och

fälttjänstövningar för budgetåret 1926—1927 samma anslag, som finnes upptaget

i 1925—1926 års riksstat, eller 640,000 kronor.

Sedan nytt allmänt resereglemente den 18 juni 1925 utfärdats, skall emellertid

den provisoriska förhöjning av dagtraktamenten, vilken sedan år 1918

utgått ur extra anslag, bortfalla, samt traktamentskostnaderna från och med

budgetåret 1926—1927 i sin helhet bestridas av respektive ordinarie anslag.

Arméförvaltningen beräknar, såsom anföres i propositionen under avlöningsanslaget,

i anledning härav en ökning av 70 procent å de för traktamentskostnaderna

avsedda anslagsposterna. Då dessa kostnader enligt förd statistik

hittills å anslaget till fält- och fälttjänstövningar uppgått till omkring

140.000 kronor, kommer ökningen sålunda att omfatta 70 procent av detta

belopp eller 98,000 kronor.

Enligt 1925 års härorganisation avses till fält- och fälttjänstövningar årligen

700,000 kronor. Även om detta ökade belopp icke redan nu bör läggas

till grund för beräkningarna, synes dock det anslag, vilket riksdagen under

en följd av år ansett erforderligt för fält- och fälttjänstövningar, icke under

budgetåret 1926—1927 böra minskas. I verkligheten komma dock, för den

händelse Kungl. Maj:ts proposition skulle vinna riksdagens bifall, de medel,

som ställas till förfogande för utförande av fält- och fälttjänstövningar, att

minskas med de nytillkomna traktamentskostnaderna. På grund härav synes

anslaget för att utgå oförändrat böra upptagas till (640,000 + 98,000=) 738,000

kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 20 käft. (Nr 24.) 863 26 1

Fält- och fälttjä

n stötning

ar.

[42.]

Motion.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Utskottets

yttrande.

Av statsrådsprotokollet (sid. 155 och 156) framgår, att chefen för generalstaben

i skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 20 juli

1925 beträffande förevarande anslag anfört, att då kostnaderna för de genom

generalorder nr 667/1925 anbefallda fälttjänstövningar torde komma att taga

i anspråk största delen av de medel, som under budgetåret 1925—1926

funnes disponibla å anslaget till fält- och fälttjänstövningar, några besparingar

av betydelse icke kunde beräknas för budgetåret 1926—1927. Enligt

1925 års härorganisation avsåges årligen 700,000 kronor till fält- och

fälttjänstövningar. Med hänsyn till att 1925 års härorganisation under nästa

budgetår i väsentliga delar icke vore genomförd, erfordrades under detta ett

större anslag än ovan nämnt belopp. På grund härav hade chefen för

generalstaben hemställt, att anslaget i fråga för budgetåret 1926—1927 måtte

upptagas med 1,050,000 kronor.

Arméförvaltningen har framhållit, att en ökning av nämnda belopp, 1,050,000

kronor, syntes bliva erforderlig på grund därav, att anslaget till förhöjning

av dagtraktamenten komme att försvinna. Under åberopande av vad därom

anförts under avlöningsanslaget, föresloge arméförvaltningen en ökning med

70 procent av det belopp — omkring 140,000 kronor — som enligt förd

statistik motsvarade de ursprungliga traktamentskostnaderna, vilken ökning

sålunda skulle uppgå till 98,000 kronor. Med stöd av vad ovan anförts hade

arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för budgetåret 1926—1927 upptaga ordinarie reservationsanslaget till fältocli

fälttjänstövningar med sammanlagt (1,050,000 + 98,000 =) 1,148,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att han av statsfinansiella skäl funne sig

förhindrad att biträda de framställda förslagen om ökad medelsanvisning,

och har förordat anslagets bibehållande vid nuvarande belopp. Han ansåge

sig så mycket hellre kunna intaga denna ståndpunkt, som till förfogande

stående medel möjliggjort anordnande av större fälttjänstövningar

under vart och ett av de tre sist förflutna åren, vadan några mera betydande

olägenheter icke borde bliva förenade med ett eventuellt inställande

av dylika större övningar hösten 1926.

Utskottet får erinra om att i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen

nr 50 angående försvarsväsendets ordnande anslaget till fält- och fälttjänstövningar

beräknats efter genomförd omorganisation komma att utgå

med ett belopp av 700,000 kronor. Häremot framställdes från riksdagens

sida icke någon erinran.

Då den av motionären omförmälda förhöjningen av traktamentena avsetts

att för framtiden bestridas av det ordinarie anslaget till fält- och fälttjänstövningar,

utan att, på sätt i fråga om andra anslag skett, någon häremot

svarande ökning av anslagets belopp åtminstone för budgetåret 1926—1927

ifrågasatts, skulle de medel, som för ändamålet komma att stå till förfogande

för nämnda budgetår, understiga dem, som anvisats för budgetåret 1925—

1926. På grund härav och med hänsyn till betydelsen av dessa övningar har

utskottet ansett goda skäl tala för att i så måtto tillstyrka motionen, att å

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

3

förevarande anslag för budgetåret 1926—1927 anvisas åtminstone det belopp,

som enligt de i propositionen nr 50 angivna grunderna beräknats skola efter

genomförandet av den nya organisationen komma att utgå, eller 700,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av Kung! Maj:ts förslag och herr

C. G. Hammarskjölds förevarande motion I: 115 må för budgetåret

1926 1927 höja ordinarie reservationsanslaget till fältoch

fälttjänstövningar, nu 640,000 kronor, med 60,000 kronor

till 700,000 kronor.

2:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för anordnande Luftförsvars

av luftförsvarsövningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reserva- övningar.

tionsanslag av 36,000 kronor. [43.]

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 156 -157.

För anordnande av luftförsvarsövningar har riksdagen för vart och ett

av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslagsbeloppet är beroende av att traktamentskostnaderna,

vilka tidigare delvis bestritts av särskilt anslag, numera

i sin helhet beräknats skola belasta förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av luftförsvarsövningar för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att öka ordinarie

reservationsanslaget till vapen och ammunition in. m., nu 3,520,000 kronor,

med 2,011,000 kronor till 5,531,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 164—167

av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. har i

riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 3,520,000 kronor. Härjämte

har till förstärkning av nämnda anslag för samma budgetår anvisats

2,309,000 kronor. För de med förevarande anslag avsedda ändamålen står

alltså till förfogande ett belopp av tillsammans 5,829,000 kronor. Vidare

hava för samma budgetår såsom extra anslag anvisats 80,000 kronor till

teknisk utrustning, varjämte till åtgärder för industriens krigsberedskap ett

belopp av 70,000 kronor ställts till artilleridepartementets förfogande av

särskilt för sådant ändamål anvisat anslag.

För budgetåret 1926—1927 bär medelsbehovet för samtliga ovanberörda

ändamål beräknats under det ordinarie vapenanslaget och upptagits med

tillhopa 5,531,000 kronor.

Vapen och

ammunition

m. in.

[48.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

firande1* 1 detta sammanhanK har utskottet velat erinra om att, på sätt departey

ran e mentschefen i statsrådsprotokollet sid. 7 framhållit, beträffande ett flertal

ordinarie reservationsanslag under huvudtiteln alltsedan kristidens inträde

tillämpats det förfaringssättet, att de ordinarie anslagen beräknats i stort

sett utan hänsynstagande till de av prisstegringen föranledda merkostnaderna

samt särskilda förstärkningsanslag anvisats till täckande av berörda merkostnader.

Med hänsyn till den stabilisering av prisläget, som numera inträtt,

har tillräckliga skäl för en dylik anordning synts departementschefen

icke vidare förefinnas, utan borde enligt departementschefens mening i

riksstaten för nästkommande budgetår en omräkning av ifrågavarande ordinarie

anslag till överensstämmelse med den verkliga prisnivån äga rum.

Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattning rörande

sättet för beräkningen av berörda anslag. På grund härav och då utskottet

icke funnit anledning till erinran mot det äskade anslagsbeloppet, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till vapen

och ammunition m. in., nu 3,520,000 kronor med 2,011,000

kronor till 5,531,000 kronor.

Engångs- 4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att dels till bestri
k°anskaffmngr

^an(^e av engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel för budgetav

artilleri- året 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 985,000 kronor, dels

materiel. ocjc medgiva, att för samma ändamål må tagas i anspråk 933,460 kronor 97

[49.J öre aA, (jet ujav J9J4 4rs senare riksdag beviljade anslaget till övning vid

armén av årsklassen 1914 yngre.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 168—170 av åberopade statsrådsprotokollet.

Enligt 1925 års riksdags beslut i fråga om försvarsväsendets organisation

beräknades såsom engångskostnad för anskaffning av artillerimateriel, utöver av

nämnda års riksdag för dylik anskaffning anvisade medel, ett belopp av

19,188,000 kronor enligt följande fördelning.

Luftvärnsmateriel............................................................... kronor 1,900,000: —

Kulsprutegevär .................................................................. » 4,400,000: —

Kulsprutor.......................................................................... » 2,400,000: —

Kulsprutor och kulsprutegevär enligt utskottets öknings
förslag.

............................................................................ » 250,000: —

Gasskydd.............................................................................. » 620,000: —

Motorisering av visst artilleri ......................................... » 3,000,000: —

Mät- och observationsmateriel för artilleriet.................. » 248,000: —

Diverse artillerimateriel ................................................... » 400,000: —

Infanteriartilleri................................................................. » 150''000: —

Mobiliseringsammunition.................................................. » 2,500,000: —

Industriens krigsorganisation ......................................... » 2,000,000: —

Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst » 120,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet ................................. » 500,000: —

Ballongmateriel ................................................................. » 300,000: —

Stridsvagnar................................................................... » 400,000: —

Summa kronor 19,188,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

5

Då ifrågavarande engångskostnad avsåge att fördelas på en tid av tio

år, erfordrades sålunda för ändamålet ett belopp av i genomsnitt 1,918,800

kronor för år.

Beträffande det för budgetåret 1926—1927 erforderliga beloppet för bär

ifrågavarande ändamål har departementschefen anfört följande.

»Vad därefter angår anslaget till artillerimateriel, finner jag mig böra tillstyrka,

att det av arméförvaltningen föreslagna beloppet, 1,918,800 kronor,

ställes till förfogande, och torde av skäl, som ämbetsverket anfört, beloppets

fördelning å olika slag av materiel få bestämmas av Kungi. Maj: t, dock

givetvis med iakttagande av att det för varje materielslag beräknade totalbeloppet

icke överskrides.

Emellertid torde det icke vara nödvändigt att av riksdagen äska ett anslag

å hela det av afméförvaltningen föreslagna beloppet, 1,918,800 kronor. A

det av 1914 års senare riksdag under rubriken »Engångskostnader för lantförsvaret»

beviljade anslaget till övning vid armén av årsklassen 1914 yngre

förefinnes nämligen en reservation av 933,460 kronor 97 öre, som icke erfordras

för det med nämnda anslag avsedda ändamålet och som lämpligen

synes böra tagas i anspråk för bestridande av de engångskostnader, varom

nu är fråga. Under denna förutsättning skulle för anskaffning av artillerimateriel

å riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas allenast ett

belopp av (1,918,800 — 933,460: 97 =) 985,339 kronor 3 öre eller i avrundat

tal 985,000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till det av departementschefen gjorda uttalandet,

får hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av engångskostnader för anskaffning av

artillerimateriel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 985,000 kronor,

b) medgiva, att för samma ändamål må tagas i anspråk

933,460 kronor 97 öre av det utav 1914 års senare riksdag beviljade

anslaget till övning vid armén av årsklassen 1914 yngre.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att öka ordinarie reservationsanslaget

till byggnader, övningsfält och skjutbanor,nu 2,163,300 kronor,

med 1,044,700 kronor till 3,208,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 170—178

av åberopade statsrådsprotokollet.

Byggnader,

övningsfält

och skjutbanor.

[50.]

Ordinarie byggnadsanslaget är i riksstaten för innevarande budgetår

upptaget med 2,163,300 kronor. Härjämte har såsom förstärkningsanslag

för samma budgetår anvisats ett belopp, motsvarande 50 procent av det

ordinarie anslaget, eller i avrundat tal 1,081,700 kronor.

Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, hava de årliga

kostnaderna för underhållet av lantförsvarets byggnader beräknats till 1/i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Utskottets

yttrande.

Flottans

krigsberedskap

och

övningar.

[100.]

procent av anläggningskostnaderna under 1—4 året, 3/4 procent under 5—8

året och 1 procent från och med 9 året.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att ordinarie byggnadsanslaget måtte upptagas

med till 3,208,000 kronor förhöjt belopp.

Med detta belopp avses att bestrida såväl de kostnader, som tidigare

beräknats under det ordinarie anslaget, dock med viss förhöjning för, i enlighet

med ovan omförmälda grunder, beräknade ökade underhållskostnader,

eller 2,201,500 kronor, som ock kostnader, vilka för närvarande utgå från

/50 \

de till förstärkning av anslaget anvisade medel, eller L” - 2,201,500 =1

1,100,750 kronor. För här ifrågavarande ändamål skulle sålunda erfordras

ett sammanlagt belopp av 3,302,250 kronor. Detta belopp har emellertid

ansetts kunna minskas med 94,000 kronor, beräknad behållning å arrende-,

jordskylds- och tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel, till 3,208,000

kronor. Denna anordning grundar sig på, att 1925 års riksdag begärt att

Kungl. Maj:t skulle föranstalta om sådan förändring av det dåvarande redovisningssättet

beträffande berörda medel, att desamma från och med budgetåret

1926—1927 redovisades å riksstaten. Departementschefen har också i

anslutning till riksdagens uttalande avsett, att inkomster och utgifter, som

hänföra sig till ifrågavarande medel, skola från och med budgetåret 1926—

1927 upptagas å särskild titel under ordinarie byggnadsanslaget.

Utskottet finner icke anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av ordinarie byggnadsanslaget. Emellertid förutsätter utskottet, att

för budgetåret 1927—1928 jämväl en särskild beräkning framlägges för riksdagen

i fråga om den titel å anslaget, till vilken arrende-, jordskylds- och

tomtöresmedlen samt Järvamedlen skola ingå. Med hänsyn till svårigheten,

att i förväg med större säkerhet bedöma ifrågavarande inkomster och utgifter,

kan givetvis en dylik beräkning icke bliva annat än approximativ.

I detta sammanhang har utskottet velat uttala sin förväntan att allenast

sådana underhållskostnader, som äro oundgängligen nödvändiga för att

hindra att skada uppkommer, nedläggas å de kasernetablissemang och

byggnader i övrigt, som skola av försvaret överlåtas å andra myndigheter,

eller å vilka förändringsarbeten skola vidtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till byggnader,

övningsfält och skjutbanor, nu 2,163,300 kronor, med

1,044,700 kronor till 3,208,000 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att öka ordinarie

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar, nu 4,142,800

kronor, med 320,200 kronor till 4,463,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 252 och 253.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets tillåtande Nr 24. 7

Vid beräkning av anslagsbehovet för flottans krigsberedskap och övningar

under budgetåret 1926—1927 har departementschefen ansett sig böra följa

de i proposition nr 50 till 1925 års riksdag framlagda grunderna. Departementschefen

förutsätter sålunda, att ändrade bestämmelser rörande personalens

särskilda förmåner under sjötjänstgöring, medförande en årlig minskning

i anslagsbehovet av omkring 155,000 kronor, skulle träda i tillämpning

med nämnda budgetårs ingång. Medelsbehovet för budgetåret 1926—1927

skulle alltså utgöra 4,463,000 kronor, vilket belopp i sin helhet borde anvisas

under det ordinarie anslaget.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot sättet för beräkningen

av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till flottans

krigsberedskap och övningar, nu 4,142,800 kronor, med

320,200 kronor till 4,463,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att öka ordinarie

reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu

512,400 kronor, med 68,600 kronor till 581,000 kronor.

Utredningen i ärendst återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 253 och 254.

Då det är avsett att lämna kustartilleriets organisation i huvudsak orubbad

intill tiden omkring den 1 november 1926, syntes det departementschefen

icke böra ifrågasättas att redan dessförinnan inskränka kustartilleriets övningar.

Däremot borde sagda övningar under återstående del av budgetåret

bedrivas allenast i den omfattning, som svarade emot den nya kostnadsberäkningen.

Enligt uppgift av chefen för kustartilleriet hade under åren 1922, 1923 och

1924 i medeltal av anvisade medel under månaderna juli—oktober förbrukats

68 procent och under månaderna november—juni 32 procent.

Anslaget skulle alltså beräknas till (0.6 8 X 690,100 + 0.3 2 X 350,000=)

581,268 kronor eller i avrundat tal 581,000 kronor, vilket belopp i sin helhet

borde upptagas under det ordinarie anslaget.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets

krigsberedskap och övningar, nu 512,400 kronor,

med 68,600 kronor till 581,000 kronor.

8:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer

utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

krigsövningar vid kustfästningarna, nu 20,000 kronor, med

5,000 kronor till 15,000 kronor.

Kustartilleriets

krigsberedskap

och

övninqar.

[101.]

Krigsövningar

vid

kustfästningarna.

[102.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Lega och furagering

m. m.

av hästar vid

kustartilleriet.

[103.]

Underhåll av

flottans fartyg

och byggnader

m. m.

[106.]

Motioner.

9:o) I enlighet med Kung], Maj:ts förslag (punkt 103) får utskottet — under

erinran om att förevarande anslag tidigare under en följd av år upptagits

med 75,000 kronor, men nu på grund av kustartilleriets omorganisation kunnat

minskas — hemställa,

att riksdagen må till lega och furagering m. m. för hästar vid

kustartilleriet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extraanslag

av 36,300 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att öka ordinarie

reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader in. m.,

nu 3,000,000 kronor, med 3,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 259—264 av åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande ärende har utskottet till behandling

förehaft

dels eu av herr E. A. Bernström m. fl. inom andra kammaren väckt

motion (nr 228), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget

för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. in. skall utgå med av

marinförvaltningen föreslaget belopp, nämligen 7,473,000 kronor, dock att,

därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag om skeppsgossekårens i Marstrand

förflyttning till Nya Varvet, det nu angivna beloppet skall minskas

med den summa, som i marinförvaltningens beräkning uppförts för ett av

logementsfartygen Götas och Thules grundliga översyn;

dels ock tvänne likalydande motioner väckta, den ena inom första kammaren

(nr 39) av herr M. Leander och den andra inom andra kammaren

(nr 52) av herrO. Jeppsson, vari hemställts, att riksdagen — förutom det förunderhåll

av flottans fartyg och byggnader m. in. av departementschefen begärda

ordinarie anslaget av 6,000,000 kronor — ville i enlighet med marinmyndigheternas

förslag för iståndsättande av pansarbåten Oscar II:s pannor m. m.

bevilja ett extra anslag å 460,000 kronor att med hälften utgå under

budgetåret 1926—1927 och med andra hälften under närmast följande

budgetår.

I den av herr Bernström m. fl. väckta motionen har anförts följande:

»De arbeten, som erfordras å fartygen i fråga, äro: å Oscar II iståndsättande

av ångpannor och innerbotten, å Bota reparation av pannor och däck

samt å Göta och Thule grundlig översyn före deras förändring till logementsfartyg,

varom statsmakterna år 1925 fattat beslut.

I frågan om iståndsättande av pansarbåten Oscar II torde följande vara

att erinra.

Antalet pansarbåtar i kustflottan har sedan 1914 minskats från 9 till 4,

med andra ord: kustflottans huvudstyrka har på 11 år reducerats med mer

än hälften. Någon ersättning för de för åldersstrecket fallna, till lokalstyrka

eller materielreserv överförda pansarbåtarna torde å andra sidan icke kunna

v

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets- utlåtande Nr 24.

9

bliya insatt i kustflottan förrän tidigast år 1930, enär — huru 1927 års riksdagsbeslut

än utfaller — något större artillerifartyg icke lärer kunna färdigbyggas

inom landet på mindre tid än 3 år. Med hänsyn till nu anförda

omständigheter synes det vara av särskild vikt att väl underhålla den pan

sarbåtsmateriel, som ännu återstår, nämligen främst de 3 fartygen av Sverigetyp,

men därjämte även Oscar II, den enda pansarbåt av äldre typ, vilken

ännu icke passerat åldersgränsen, och vars bibehållande i kustflottan under

någon tid framåt även i betraktande av dess stridsvärde i övrigt synes fullt

berättigat.

Därest icke Oscar II iståndsättes, innebär detta en faktisk nedsättning i numeriskt

avseende med en fjärdedel av hela kustflotians nuvarande huvudstyrka.

Kostnaderna för Oscar II:s iståndsättande beräknas till 460,000 kronor

och föreslås av marinförvaltningen att fördelas lika på budgetåret 1926—27

och 1927—28. Då dessa kostnader synas mig jämförelsevis ringa i förhållande

till det tillskott i försvarskraft, som bibehållandet av fartyget — därest

det underhålles — i kustflotta och sedermera i lokalstyrka under flera år

framåt innebär, anser jag, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget för

underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. bör ökas med av marinförvaltningen

för Oscar II:s iståndsättande angivet belopp.

Depåfartyget Kota överfördes enligt riksdagens beslut sistlidet år till

materielreserven. Då detsamma alltjämt avses att användas såsom depåfartyg,

torde det dock tillsvidare böra så underhållas, att det är beboeligt

och kan förflytta sig, d. v. s. böra dess däck och pannor vid behov repareras,

och anser jag, att det av Kungl. Maj:t föreslagna underhållsanslaget

på denna grund bör ökas med det av marinförvaltningen för Rotas reparation

angivna beloppet.

För Götas och Tliules förändring till logementsfartyg anvisades av 1925

års riksdag särskilda medel. Ett av dessa fartyg förutsattes då att förläggas

till Marstrand såsom ersättning för logementsfartyget Norrköping.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 269) föreslås, att den

i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas till Nya Varvet, och

anföres i samband därmed, att det ifrågavarande logementsfartyget genom

denna förflyttning icke längre skulle bliva erforderligt. Om än med ett i

angiven riktning fattat beslut det ena av de båda logementsfartygen icke

längre erfordrades, så följer dock enligt mitt förmenande icke därav, att

även det andra logementsfartyget blir obehövligt, därest för ett år sedan

behov av tvenne sådana fartyg förelegat. Jag anser därför, att i varje fall

ett av de nämnda logementsfartygen och i det fallet, att riksdagen icke

bifaller förslaget om skeppsgossekårens förflyttning, båda de nämnda logementsfartygen

böra undergå grundlig översyn och att medel härför beviljas.»

I de av herrar Leander och Jeppsson väckta motionerna har anförts

följande.

»Då fjolårets beslut i försvarsfrågan avsåg att nedbringa kostnaden under

fjärde huvudtiteln, var det klart, att även flottan måste vidkännas reducering.

Huruvida proportionen emellan armén och flottan vid den sålunda verkställda

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 20 käft. (Nr 24.) sos sfi 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits

anslagsberäkning.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 24.

nedskärningen blev rättvist avvägd, är som bekant föremål för olika meningar.

Emellertid begränsades pansarskeppen till 4 st., nämligen de 3 Sverigefartygen

och Oscar II. Det borde vara överflödigt att påpeka, att denna vår örlogsflottas

kärna måste hållas kvalitativt god. Den representerar tillsammans ett

tonnage av 28,300 ton, under det vårt land enligt överenskommelse har rätt

att hålla »capital ships» till en tonnagesumma av 60,000 ton, alltså mer än

dubbelt av det deplacement, som verkligen förefinnes.

Enligt vad försvarsministern upplyser om i årets statsverksproposition,

hade marinmyndigheterna hemställt om ett särskilt belopp av 460,000 kronor

för iståndsättande av Oscar II:s ångpannor m. m. Då detta pansarfartyg

ännu under flera år lärer komma att ingå i den eskader, som, enligt vad ovan

framhållits, måste anses tillhöra vår flottas kärna, är det att beklaga, att

statsrådet icke funnit sig kunna tillstyrka denna myndigheternas hemställan

utan i stället uttalat tvekan om lämpligheten överhuvud att å detta fartyg

nedlägga underhållskostnader av den omfattning, som ifrågasatts. Det är svårt

att förstå detta uttalande, då det berör ett fartyg, som även av försvarsministern

anses böra tills vidare kvarstå i kustflottan.

Men saken har en annan allvarlig sida. Ingen har väntat annat, än att

den beslutade omorganisationen av försvaret skall medföra reduktion av den

civila arbetarstammen vid flottans varv. Önskligt vore dock, att övergången

från det gamla till det nya kunde göras så mjuk som möjligt. Detta skulle

bli fallet, om de såsom nödvändiga betraktade reparationsarbeten å Oscar II

finge utföras för den av marinmyndigheterna äskade summan. Därigenom

skulle arbetstillgången icke oväsentligt ökas vid Karlskronavarvet och en tid

framåt åtskillig personal kunna bibehållas, som annars måste avskedas och

förtidspensioneras. För staten bör det vara fördelaktigare att få behövligt

arbete utfört för de penningar, som utgivas, än utbetala dessa alldeles gratis

och för arbetarna bättre och nyttigare att ha sysselsättning och full daglön

än gå utan arbete och leva på en otillräcklig inkomst. Icke minst ur denna

synpunkt har jag funnit mig böra hos riksdagen anhålla om bifall till vad

av marinmyndigheterna i denna del föreslagits.»

Anslagsbehovet för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. har för

innevarande budgetår beräknats till 7,141,000 kronor, varav uppförts 3,000,000

kronor såsom ordinarie anslag och 4,141,000 kronor såsom förstärkniugsanslag.

I den vid försvarspropositionen till 1925 års riksdag fogade anslagsberäkningen

upptogs för ändamålet en sammanlagd kostnad av 5,910,000 kronor.

Härifrån drogs emellertid ett belopp av 550,000 kronor, varmed anslaget

ansågs kunna minskas med hänsyn till sådana besparingsåtgärder, som skulle

bliva möjliga genom den nya organisationens genomförande. Medelsbehovet

under förevarande anslag beräknades alltså efter fullt genomförd organisation

uppgå till 5,360,000 kronor. Häremot gjordes icke någon erinran från riksdagens

sida.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

11

Kung! Maj:t bär nu föreslagit, att ordinarie reservationsanslaget till underhåll

av flottans fartyg och byggnader m. m. måtte upptagas med ett till

6,000,000 kronor förhöjt belopp.

Vid beräkningen av detta medelsbehov har såsom utgångspunkt tagits

ovanberörda, efter genomförd organisation erforderliga belopp, 5,360,000

kronor. Med hänsyn därtill, att de åtgärder i besparande syfte som, enligt

vad ovan nämnts, ansetts bliva möjliga efter organisationens genomförande,

endast delvis kunde under nästkommande budgetår genomföras, har departementschefen

ansett, att förenämnda belopp å 5,360,000 kronor borde ökas

med 275,000 kronor. Då vidare den minskning av kostnaderna för underhåll

av flottans fartyg och båtar med 10 procent, som vid uppgörande av

beräkningen av medelsbehovet under här ifrågavarande anslag ansetts möjlig

efter genomförd organisation, ej kunde äga rum med hänsyn till stigande

arbetslöner, har anslagsbehovet ökats ytterligare med 370,000 kronor. I enlighet

härmed har anslaget upptagits till (5,360,000 + 275,000 + 370,000=)

6,005,000 eller i runt tal 6,000,000 kronor.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.

»Marinförvaltningen har fäst uppmärksamheten å vissa i dess utgiftsberäkning

upptagna större poster, som enligt ämbetsverkets uppfattning icke

vore att hänföra till ordinarie underhållsarbeten, nämligen för reparationer

å fartygen Oscar II, Göta, Thule och Rota. Med hänsyn till nödvändigheten

att begränsa utgifterna under anslaget har jag icke ansett mig kunna

räkna med någon särskild förhöjning av anslaget på grund av omförmälda

arbeten. Vad angår arbetena å Göta och Thule, får jag erinra, att 1925

års riksdag anvisat särskilda medel för dessa fartygs inredning till logementsfartyg.

De här'' ifrågavarande underhållsarbetena skulle avse sådana

reparationer, som vore nödvändiga för att omändringen av fartygen till logementsfartyg

skulle kunna äga rum. På grund av omständigheter, för vilka

jag i det följande torde få redogöra, förutsätter jag nu, att endast ettdera

av nämnda fartyg behöver inredas till logementsfartyg, till följd varav även

ifrågavarande underhållsarbeten beträffande ett av fartygen skulle bliva överflödiga.

Beträffande arbetena å Oscar II och Rota anser jag mig i detta

sammanhang böra uttala min tvekan rörande lämpligheten överhuvud att å

dessa fartyg nedlägga underhållskostnader av den omfattning, som här ifrågasättes.

»

I likhet med departementschefen har utskottet av statsfinansiella skäl

ansett sig böra åtminstone för närvarande avstyrka utförandet av reparationsarbetena

å pansarbåten Oscar II och fartygen Göta, Thule och Rota. Utskottet

kan alltså icke biträda motionärernas förslag härutinnan.

Vidkommande frågan om redovisningen av vissa hyres- och arrendemedel,

får vitskottet hänvisa till vad utskottet anfört rörande arrende-, jordskyldsoch

tomtöresmedlen under arméns byggnadsanslag (punkt 5:o) av detta utlåtande).

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen, hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

herrar Bernströms m. fl. ovanberörda motion II: 228, i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Maj:ts framställning, öka ordinarie

reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och

byggnader m. m., nu 3,000,000 kronor, med 3,000,000 kronor till

6,000,000 kronor,

b) avslå de av herrar Leander och Jeppsson väckta motionerna

I: 39 och II: 52.

Stockholm den 23 februari 1926.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, Oscar Olsson,

J. L. Widell, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman, E. J. G. Rosén, E. A.

Hallin, G. A. Bergström, G. Kobb, G. Johansson i Hälsingborg och A. R. Rooth;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

L. J. Gar Isson -Erösterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å.

Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F:son

Holmgren, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs och S. Persson i Fri torp.

Reservationer:

vid punkt 1 (fält- och fälttjänstövningar) av herrar A. C. Lindblad, O. Olsson,

P. A. Bergström, C. Johansson i Hälsingborg, A. Anderson i Råstock, C. B.

Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona,

B. Kristensson i Göteborg och E. Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen beträffande förevarande

anslag anfört, anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka någon

ökning av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.

Utskottet, som alltså får avstyrka den väckta motionen, hemställer,

att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å herr C. G. Hammarskjölds förevarande motion I: 115

må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra ordinarie

reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar med oförändrat

belopp, 640,000 kronor.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

13

vid punkt 10 (underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.) av herrar

A. F. Vennersten, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. A. Hallin,

A. R. Rooth, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. A.

Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren och S. Persson i Fritorp, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till att pansarbåten Oscar II enligt 1925 års riksdags beslut

avsetts att ingå såsom en av de fyra pansarfartyg, varav kustflottan skall

bestå, och då, enligt vad utskottet inhämtat, densamma icke i nuvarande

skick kan utgå på expedition, har utskottet i likhet med marinförvaltningen

och motionärerna ansett, att pansarbåtens pannor och innerbotten snarast

möjligt böra iståndsättas. Det härför erforderliga beloppet utgör 460,000

kronor, och genom anvisande av detsamma skulle, såsom motionsvis framhållits,

jämväl vinnas en välbehövlig arbetstiilgång vid flottans varv i Karlskrona

och eljest uppkommande arbetslöshet bland varvsarbetarna sålunda

kunna i avsevärd mån motverkas. I anslutning till vad som i herrar Leanders

och Jeppssons motioner begärts anser sig utskottet böra föreslå, att beloppet

anvisas med 230,000 kronor under vartdera av budgetåren 1926—1927 och

1927—1928.

Utskottet finner sig däremot icke kunna tillstyrka, att, såsom den av herr

Bernström m. fl. väckta motionen avser, särskilda medel under budgetåret

1926—1927 anvisas även för reparation av fartygen Göta, Thule och Bota.

Vidkommande frågan om redovisningen av vissa hyres- och arrendemedel

får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört rörande arrende-, j ordsky Idsoch

tomtöresmedlen under arméns byggnadsanslag (punkt 5:o) av detta utlåtande.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot beräkningen

av förevarande anslag, hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till--utskottet — — 6,000,000 kronor,

b) med bifall till de av herrar Leander och Jeppsson väckta

motionerna I: 39 och II: 52 för istånds ättande av pansarbåten

Oscar lits pannor m. m. bevilja ett anslag å 460,000 kronor och

därav för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 230,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 20 höft. (Nr 24.)

36S 86 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till för svar sd s. 1 i texten
  2. Rskr. 1926:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning angående ordinarie reservationsansl a1 i texten
  3. Rskr. 1926:74 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar in. m. s. 6 i texten