Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1926-02-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 192G kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har Kungl.

Maj:t — jämte det under de särskilda huvudtitlarna föreslagits upptagande

å riksstaten för förenämnda budgetår av erforderliga anslag till

dyrtidstillägg — under åberopande av det vid propositionen under rubrik

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden för sagda dag föreslagit riksdagen

dels godkänna vissa av departementschefen föreslagna ändringar i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst

m. fl., att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1926.

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och

fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för riksdagens remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet i förevarande utlåtande denna framställning

med undantag av de delar, som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet

och pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 35—42

i åberopade statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 24 haft. (Nr SO.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava inom

riksdagen väckts följande motioner, nämligen inom första kammaren, nr

205 av herr P. Nilsson i Gränebb och nr 206 av herr A. Thorberg, samt

inom andra kammaren, nr 212 av herr E. Hage m. fl., nr 221 av herr

A. Forssell och nr 250 av herr J. Johansson i Kälkebo.

Ifrågavarande motioner hava hänvisats, så vitt de röra jordbruksärenden,

till jordbruksutskottet i vad de angå pensions- och indragningsstaterna, till

bankoutskottet, och i övrigt till statsutskottet.

Herr Nilsson i Gränebo har i den av honom väckta motionen, vilken är

likalydande med den inom andra kammaren av herr Johansson i Kälkebo

väckta motionen, hemställt, att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilläggen

för befattningshavare i statens tjänst måtte för budgetåret 1926—1927 utgå

efter ett till 170 fastställt indextal.

I den av herr Thorberg väckta motionen, vilken överensstämmer med den

av herr Hage m. fl. inom andra kammaren väckta motionen, har yrkats,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition

angående allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående till befattningshavare

i statens tjänst, dock med nedanstående ändringar:

1) Stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår.

2) Utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget till befattningshavare

utgår ett fast bottentillägg, med 10 kronor per månad för befattningshavare

i de icke nylönereglerade verken och 8 kronor per månad för

befattningshavare i de nylönereglerade verken, dock att bottentillägg och barntillägg

tillsammans ej må uppgå till högre belopp än det procentuella tilllägget

för motsvarande tid.

3) Uppgår avlöningen för befattningshavare i icke nylönereglerat verk till

mera än 620 kronor i månaden samt i nylönereglerat till 750 kronor i månaden,

utgår å den del av avlöningen, som överstiger nämnda belopp, icke

dyrtidstillägg.

Slutligen har herr Forssell i den av honom väckta motionen hemställt,

att riksdagen ville besluta sådan ändring i grunderna för dyrtidstillägg för

statens befattningshavare, att dyrtidstillägg må utgå även å den del av

månadsavlöning, som överstiger 650 kronor för oreglerade och 800 kronor

för nyreglerade befattningar.

Beträffande de till stöd för ifrågavarande framställningar anförda skälen

får utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst tillkommo vid 1923 års riksdag och återfinnas i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt denna kungörelse utgå dyrtidstillläggen

för olika stora avlöningsbelopp efter ett och samma procenttal. Beträffande

befattningshavare med oreglerad avlöning är detta procenttal

hälften av talet för levnadskostnadsökningen sedan ingången av augusti

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

3

månad 1914; för befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget

efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrtidstillägg utgår

ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800

kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer

befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade

verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under

25 år och utan försörjningsplikt som nu nämnts nedså t-tes dyrtidstillägget

mod en tiondel.

Beträffande de fortsatta allmänna grunderna för dyrtidstilläggen har departementschefen

anfört följande:

»För min del anser jag de nu gällande grunderna för dyrtidstilläggen i

såväl sakligt som tekniskt hänseende äga sådana företräden framför dem

som tillämpades före den 1 juli 1923 eller som framfördes i nyssnämnda

motioner vid 1924 och 1925 års riksdagar, att ett frångående av dessa

grunder icke utan tvingande skäl bör äga rum. I överensstämmelse med

riksdagens ståndpunkt till detta spörsmål finner jag mig därför böra föreslå,

att det gällande systemet bibehålies jämväl för budgetåret 1926—1927.

Beträffande åter systemets detaljer hava tid efter annan yrkanden

framkommit som förtjäna upptagas till förnyad prövning. Jag syftar

härvid närmast på de framställda kraven på upphävande av gällande bestämmelser

rörande dels begränsning av dyrtidstillägget uppåt dels ock nedsättning

av dyrtidstillägget till befattningshavare utan barn och under 25

år. I 1925 års statsverksproposition har också dåvarande chefen för finansdepartementet

rörande nämnda krav uttalat, att visst fog kunde föreflnnas

för kraven på en tillämpning av det proportionella systemet över hela linjen,

men samtidigt förklarat, att eventuell ändring av bär ifrågavarande detaljbestämmelser

borde göras beroende av en pågående, ännu ej avslutad utredning

angående avlöningsförhållandena inom statsförvaltningen m. m. I sin

skrivelse (nr 80) i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst in. fl. hänvisar ock riksdagen till departementschefens här ifrågavarande

uttalande.

Utredningen rörande statens befattningshavares avlöningsförhållanden föreligger

numera avslutad och är av trycket utkommen i serien »Sveriges

officiella statistik». Såsom huvudresultat av utredningen framgår, att lönenivån

för statens befattningshavare under senare år visat avsevärt större

genomsnittlig ökning än levnadskostnaderna och särskilt efter genomförandet

av löneregleringarna under år 1920 jämväl större ökning än den årliga

löneinkomsten för industriarbetare och dylika. Detta sistnämnda har dock

till väsentlig del berott på den senare gruppens avlöningsförluster genom

driftinskränkningar, arbetsinställelser m. m. När därför förhållandena under

år 1924 stabiliserats, visa lönestegringarna för de båda grupperna nära överensstämmelse.

Emellertid utgöra ju de statsanställda eu föga enhetlig samhällsgrupp,

och även löneutvecklingen har haft en väsentligt olika karaktär

för de skilda slagen av funktionärer. Av utredningen kan sålunda tydligt

utläsas, att medan för statens arbetare och lägst avlönade tjänstemannagrupper

de senaste årens löneutveckling medfört en väsentlig förhöjning a\

levnadsstandarden, lönestegringen för de högre avlönade stundom hållit sig

under den nivå, som angives av levnadskostnadernas genomsnittliga ökning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 30.

Sist anförda förhållande lämnar givetvis ett visst stöd för kraven på

höjandet eller borttagandet av gällande maximibegränsning för dyrtidstillläggen.

Andra omständigheter synas mig emellertid tala mot den höjning

av statens löneutgifter som därav skulle uppkomma. Stor återhållsamhet

kräves onekligen i fråga om statens utgifter. Det under de senare åren bedrivna

besparingsarbetet har närmast avsett att genom personalreduktion

vid statsförvaltningen nedbringa statens löneutgifter. Innan man på detta

område lyckats genomföra besparingar av mera avsevärd omfattning, torde

lönestegringar av allmännare natur ej böra utan nödtvång genomföras.

För de framställda kraven på upphävande av gällande bestämmelser

rörande nedsättning av dyrtidstilläggen åt befattningshavare under 25 år

och utan barn lämnar förberörda statistiska utredning intet stöd. De befattningshavargrupper

där man företrädesvis har att söka befattningshavare

under 25 år hava tvärtom blivit i lönehänseende så väl tillgodosedda, att

ett upphävande av gällande bestämmelser i detta hänseende icke synes motiverat.

»

I två särskilda detaljhänseenden har departementschefen föreslagit ändringar

av nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser.

I stället för de i § 2, första och andra stycket, av kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst nu intagna bestämmelserna skulle sålunda stadgas,

att Kungl. Maj:t äger med ledning av genom socialstyrelsens

försorg verkställda beräkningar rörande den ökning i levnadskostnader

s«m inträtt efter ingången av augusti månad 1914 fastställa det tal, som

skall anses motsvara medelökningen i levnadskostnader för nästföregående

budgetår, samt att detta tal för levnadskostnadsökningen skall tjäna till

grund för dyrtidstilläggets bestämmande under det löpande budgetåret.

Ytterligare har en mindre förändring ifrågasatts uti följande hänseende.

Samtliga de löneregleringar, som enligt gällande dyrtidstilläggskungörelser

medfört tillämpandet av de mindre gynnsamma grunderna för dyrtidstillläggens

utgående, hänföra sig till en tänkt prisnivå, sådan denna skulle

gestaltat sig i början av 1920-talet, om den närmast före år 1914 rådande

årliga prisstegringen fortgått med oförändrad styrka. De nya löneregleringar,

som år 1925 genomförts eller senare komma att genomföras och som

anpassats eller komma att anpassas till nämnda tänkta prisnivå, böra följaktligen

medföra, att dyrtidstilläggen till vederbörande befattningshavare

fastställas efter de mindre gynnsamma grunderna. I överensstämmelse med

den sålunda utvecklade tankegången har nu en sådan omformulering av

dyrtidstilläggsbestämmelserna ansetts böra vidtagas, att vid varje lönereglering,

vid vilken löner avpassats efter förutnämnda tänkta prisnivå, de mindre

gynnsamma dyrtidstilläggsgrunderna utan vidare skulle bliva tillämpliga.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen skulle med en antagen index av 174 för

dela sig på följande sätt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

5

Milj.

Dyrtidstillägg vid affärsverken................................................................ 32. o

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens

tjänst å huvudtitlarna II—X ................................................... 27.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ............................................... 21. o

3. Mynt- och justeringsverket m. fl............................................................ 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X........................................ l.o

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl......................... 9. o

6. Pensionerade båtsmän m. fl..................................................................... 1.3

Summa 60.o

Tillsammans 92.o
-

Under de tre senaste budgetåren hava dyrtidstilläggen utgått i enlighet med

vid 1923 års riksdag godkända bestämmelser i ämnet. Enligt sålunda

fastställda grunder skola dessa tillägg beräknas proportionellt i förhållande

till övrig utgående avlöning, dock med visst hänsynstagande till

befattningshavare med minderåriga barn.

I likhet med departementschefen vill utskottet tillstyrka, att ifrågavarande

grunder jämväl för nästkommande budgetår i stort sett oförändrade bibehållas.

Emellertid har departementschefen beträffande sättet för bestämmande av

det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen, föreslagit den

förändringen, att, medan detta enligt nuvarande grunder fastställes kvartalsvis,

detsamma skulle fr. o. m. nästa budgetår fastställas för hela budgetåret med

ledning av medeltalet för levnadskostnadsindex under närmast föregående

budgetår. Utan att vilja förneka att detta nya beräkningssätt skulle kunna

medföra vissa praktiska fördelar, särskilt med avseende å dyrtidstilläggens

uträkning inom ämbetsverken, måste dock utskottet anse tvivelaktigt, huruvida

prisläget ännu nått en tillräcklig stabilitet för genomförande av en dylik

ändrad norm för indextalets bestämmande. Med hänsyn härtill anser utskottet

lämpligast att jämväl i denna del bibehålla nuvarande grunder oförändrade.

Däremot har utskottet icke funnit anledning till erinran mot en av departementschefen

förordad omformulering av nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser

i syfte att vid förekommande nyregleringar av löner de för

kommunikationsverken med flera verk gällande dyrtidstilläggsgrunderna skola

bliva tillämpliga utan att för ändamålet erfordras särskilt riksdagsbeslut eller

författningsändring.

I avseende å de av herr Nilsson i Gränebo och Johansson i Kälkebo i

ämnet väckta motionerna har påyrkats, att det för beräkningen av dyrtidstilläggen

gällande indextalet måtte av riksdagen för nästkommande budgetår

fastställas till 170. Detta förslag är närmast framställt i anledning av departementschefens

förberörda förslag om indextalets fastställande för helt

budgetår. Då utskottet, på sätt av det ovan anförda framgår, icke kunnat

Utslcottetö

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 30.

förorda detta system, följer härav att utskottet ej heller kan biträda ifrågavarande

motioner.]

De av herr Thorberg och herr Hage med flera väckta likalydande motionerna

gå ut på att utöver dyrtidstillägg och barntillägg skulle till varje

befattningshavare, oberoende av dennes ålder och oavsett hans ställning

som familjeförsörjare eller icke, utbetalas ett bottentillägg av 10, respektive

8 kronor för månad. Utskottet vill allenast erinra, hurusom liknande yrkanden

framkommit såväl vid 1924 som 1925 års riksdagar. I enlighet med

statsutskottets hemställan hava dock de sålunda gjorda förslagen icke vunnit

riksdagens bifall. Under hänvisning till vad utskottet tidigare i detta

avseende anfört, får utskottet] avstyrka de nu i samma syfte motionsvis

gjorda yrkandena. Ej heller har utskottet ansett sig kunna biträda de i

nämnda båda motioner framförda kraven på att nuvarande begränsning av

dyrtidstilläggen åt befattningshavare under 25 år och utan barn skulle borttagas.

Såsom departementschefen framhållit, måste nämligen ifrågavarande

befattningshavare anses vara i avlöningshänseende så jämförelsevis väl tillgodosedda,

att en ändring av nu gällande bestämmelser icke synes motiverad.

På de av departementschefen i ämnet anförda skäl anser sig utskottet

likaledes böra avstyrka det av herr Forssell motionsvis framförda förslaget

om upphävande av nuvarande begränsning av de avlöningsbelopp, å vilka

dyrtidstillägg högst må utgå.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under andra

—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med avslag å

Kungl. Maj:ts förslag, i vad avser ändring av § 2 av

kungörelsen i ämnet den 15 juni 1923 (nr 265), samt med

avslag jämväl å herrar Nilssons i Gränebo, Johanssons

i Kälkebo, Forssells, Thorbergs och Hages m. fl. i ämnet

väckta motioner (I: 205, II: 250, II: 221,1:206 och n: 212),

de båda sistnämnda motionerna i vad desamma skilja

sig från utskottets förslag, godkänna av utskottet härovan

tillstyrkt ändring i bestämmelserna angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, att

lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1926,

b) besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar skola utgå av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt

bestridas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

7

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens

verkstäder och fabriker med flera anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för

dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

eller anskaffningsanslag.

Stockholm den 26 februari 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. It- Kvarnzelius, Oscar Olsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist,

E. J. G. Rosen, E. A. Hallin, J. G. Walles, P. A. Bergström, J. Jeansson, K. E. Andersson

i Eliantorp och A. R. Roolh;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O■ Olsson i Kullenbergstorp,

A. .4. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, O. Nilsson i

Örebro, S. Persson i Fritorp och C. IJndskog.

Reservation

av herr O. Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:73 Skrivelse till Konungen, i anledning av Klingl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjä s. 3 i texten