Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Slite— Roma järnvägsaktiebolag.

1926-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Slite— Roma järnvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1926 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

avskrivning av viss del av statslån till Slite—

Roma järnvägsaktiebolag.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 5 februari 1926 avlåten proposition, nr 100, vilken

hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att av statens fordran hos Slite—

Korna järnvägsaktiebolag på grund av det bolaget beviljade statslån å 339,000

kronor må avskrivas ett belopp av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 30 april 1925 har Kungl. Maj:t — i enlighet med riksdagens

bemyndigande — medgivit, att Slite—Roma järnvägsaktiebolags den

30 juni 1923 beräknade kapital- och ränteskuld, 831,616 kronor 8 öre, å det

bolaget beviljade statslån å 339,000 kronor finge, räknat från och med den

1 juli 1925, regleras sålunda, att dels ett belopp av 369,510 kronor, motsvarande

det ursprungliga statslånet, 339,000 kronor, jämte två års ränta

därå, skulle bilda ett nytt lån och dels av återstoden, utgörande 462,106

kronor 8 öre jämte nedan angiven ränta, finge för varje tidsperiod av ett år

avskrivas ett belopp av 30,000 kronor.

För åtnjutande av denna förmån har som villkor stadgats bland annat,

att bolaget skulle före den 1 maj varje år till riksgäldskontoret avlämna

garantiförbindelse, av beskaffenhet att kunna godkännas av fullmäktige i riksgäldskontoret,

för behörigt erläggande av annuiteten för löpande år å det

nya statslånet. Varje avskrivning skulle avse i första hand upplupen ränta

efter fem procent å då kvarstående belopp av den del av 462,106 kronor 8

öre, som ej utgjorde anståndsränta å det ursprungliga statslånet, eller

439,293 kronor 34 öre samt till återstående del sistnämnda skuldbelopp.

Sedan omförmälda belopp, 439,293 kronor 34 öre, jämte ränta därå på sätt

nyss sagts avskrivits, skulle återstoden av 462,106 kronor 8 öre eller 22,812

kronor 74 öre, motsvarande anståndsränta å det ursprungliga statslånet, av

skrivas.

I skrivelse den 21 december 1925 har nu bolaget anfört, att på grund av

vissa inträffade ytterligare driftsvårigheter icke blott medel till verkställande

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 27 höft. (Nr 35 —39.) 503 26 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 35.

av den stadgade annuiteten, 30,000 kronor, komme att saknas, utan även

driftförlust komme att uppstå.

Garanterna för järnvägen hos riksgäldskontoret, Otliems kommun och

Slite Cement och Kalk Aktiebolag, hade på den grund ansett sig böra intaga

den ståndpunkt, att de ville, därest likvidation kunde undvikas för järnvägen,

i stället för att ställa garanti för annuitetens betalande, i den mån

det kunde bliva för dem möjligt, tillskjuta medel för driftens uppehållande.

Då järnvägen ej hade andra skulder än till staten, skulle alltså på statsmakternas

beslut bero, om likvidation kunde undvikas. Då två tredjedelar

av aktiekapitalet gått förlorat, vore bolaget jämlikt § 97 mom. 1 av aktiebolagslagen

skyldigt träda i likvidation. Därest statsmakterna medgåve, att

så stor del av skulden till staten avskreves, att ej bestämmelserna i nämnda

lagrum behövde tillämpas, torde dock, därest ej ytterligare oförutsedda händelser

inträffade för järnvägen, trafiken tills vidare kunna uppehållas. Medräknades

den s. k. anståndsräntan, torde för närvarande omkring 25,000

kronor av aktiekapitalet vara att räkna som förlorat och alltså nu av staten

behöva avskrivas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra i yttrande den 28 januari 1926

följande:

»I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finna fullmäktige ej önskvärt,

att bolaget för närvarande träder i likvidation, i vilket fall riksgäldskontoret

sannolikt bleve nödsakat att för statsverkets räkning inköpa järnvägen.

Att lämna bolaget ett sådant allmänt medgivande om avskrivning,

som i skrivelsen begärts, synes emellertid ej heller fullmäktige böra ifrågakomma,

utan vilja fullmäktige ansluta sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uttalande om nödvändigheten av, att en utredning verkställes rörande

utsikterna att för framtiden ernå ett bättre tryggat driftresultat å bolagets

järnväg. Därvid torde, på sätt styrelsen framhållit, böra i främsta rummet

beaktas möjligheten att genomföra en sammanslagning eller gemensam förvaltning

med Klintehamn—Korna och Klintehamn—Haxarve järnvägar. Slite

—Korna järnvägsaktiebolags ledning har sedan länge haft sin uppmärksamhet

riktad på detta spörsmål, men något resultat har hittills ej kunnat ernås.

Det förefaller fullmäktige uppenbart, att avsevärda besparingar och även

andra fördelar skulle för alla ifrågavarande järnvägar vara att vinna genom

en sammanslagning eller samförvaltning. Jämväl fullmäktige vilja således

uttala sig för att åtgärder i detta syfte vidtagas och att eu blivande överenskommelse

mellan järnvägarna om möjligt träffas redan under år 1926.

Före frågans avgörande erfordras givetvis eu ingående utredning rörande

den lämpligaste formen för en sammanslagning m. m. Det synes fullmäktige

lämpligt, att utredningen verkställes genom eu av fullmäktige, i samråd

ined kungl. järnvägsstyrelsen och eventuellt Svenska järnvägsföreningen, utsedd

delegation av exempelvis tre personer, varav eu bör representera statens

järnvägar, en riksgäldskontoret och en vara tjänsteman vid enskild järnväg.

Fullmäktige föreställa sig, att ifrågavarande tre järnvägars ägare, Slite—Roma,

Klintehamn—Roma och Sydvästra Gotlands järnvägsaktiebolag, med den

ställning de intaga till staten ej komma att motsätta sig, att utredning verkställes

och ätt denna sker på sätt fullmäktige ifrågasatt.

För att ej Slite—Koma järnvägsaktiebolag skall bliva nödsakat att under

år 1926 träda i likvidation torde emellertid vara nödvändigt, att medgivande

lämnas till avskrivning av eu del av bolagets skuld för statslånet; och har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

3

det belopp, som nu skulle behöva avskrivas, av bolaget angivits till 25,000

kronor. Fullmäktige få sålunda tillstyrka, att Kungl. Maj:t ville föreslå

riksdagen medgiva omedelbar avskrivning av berörda belopp i avvaktan på

resultatet av den ifrågasatta undersökningen. A^are sig denna leder till eu

överenskommelse om sammanslagning respektive samförvaltning av ifrågavarande

tre järnvägar eller ej, lärer det bliva nödvändigt att för 1927 års

riksdag framlägga frågan om vidare reglering av Slite—Korna järnvägsaktiebolags

skuldförhållande till staten.»

Departementschefen har upplyst, att, enligt vad bolaget meddelat, det.

sedan bolagets ovanberörda ansökan avgavs visat sig, att trafikinkomsterna

under år 1925 blivit omkring 12,000 kronor mindre än under år 1924. På

grund härav vore en avskrivning med det föreslagna beloppet, 25,000 kronor,

icke tillräcklig, utan har hemställts, att ett belopp av 30,000 kronor måtte

avskrivas, för att bolaget icke skulle nödgas träda i likvidation under år

1926. Enligt vad departementschefen inhämtat, vore från riksgäldskontorets

sida intet att erinra häremot.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts, ansåge sig departementschefen

böra tillstyrka, att av statens fordran hos bolaget nu avskreves ett belopp

av 30,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har eu undersökning rörande

möjligheterna att genom eu sammanslagning av Slite—Koma järnväg

med vissa, andra banor på Gotland nedbringa driftkostnaderna för ifrågavarande

järnväg ifrågasatts. Utskottet, som måste finna angeläget, att eu

utredning i sådant syfte snarast kommer till stånd, har emellertid i avvaktan

på slutförandet av densamma icke velat motsätta sig, att det begärda med.

givandet nu lämnas om avskrivning av ett belopp av 30,000 kronor av statens

nuvarande fordran hos bolaget.

Utskottet hemställer alltså,

...... att riksdagen må medgiva, att av statens fordran hos Slite —

Koma järnvägsaktiebolag på grund av det bolaget beviljade

statslån å 339,000 kronor må avskrivas ett belopp av 30,000

kronor.

Stockholm den 2 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. il. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, Oscar

Olsson, ,/. L. Widett, G. P. V. Nilsson i Gränebo, G. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö,

O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, J. G. Walles och A. R. Rooth;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,

'' S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

Ä. A. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, J.

Olofsson i Digernäs, E. G. E. Eriksson i Stockholm och C. Lindskog.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag. s. 1 i texten