Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående framdragande över svenskt område av väg från Kveli i Norge över Skogen till Tunsjö, jämväl i Norge.

1926-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående framdragande över svenskt område av väg från Kveli i Norge över Skogen till Tunsjö, jämväl i Norge.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

tfr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1926 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

framdragande över svenskt område av väg

från Kveli i Norge över Skogen till Tunsjö, jämväl

i Norge.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 5 februari 1925 avlåten proposition, nr 96, vilken

hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att avtal i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet omförmälda

förslag må träffas med norska staten om framdragande över svenskt

område av väg från Kveli över Skogen till Tunsjö.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förslag avser anläggande från norsk sida av en landsväg

från Kveli över Skogen till Tunsjö med sådan sträckning, att en del av

vägen på sträckan Kveli—Skogen kommer att gå över svenskt område.

Vägen, som är avsedd till utfartsväg från Tunsjö kapellförsamling i Norge

skulle, enligt vad av propositionen inhämtas, i sålunda angiven sträckning

medföra beaktansvärda fördelar för den svenska gränsbefolkningen, särskilt

invånarna i Björkvattnets by inom Frostvikens socken, vilka år 1923 utgjorde

126 personer och som för närvarande äro illa lottade i fråga om vägförbindelser.

Enligt förenämnda förslag till avtal skulle svenska staten vara skyldig

att förvärva den för vägens framdragande över svenskt område erforderliga

marken och att till norska staten utan ersättning upplåta rätt att därå anlägga

och nyttja allmän väg. Den till utförande ifrågasatta vägsträckan från Kveli

över Björkvattnet till Skogen utgör inalles 15,753 meter och falla 7,583 meter

av densamma inom Sverige. Med hänsyn till vederbörande markägares utfästelse

komme uppfyllandet av nyssnämnda villkor icke att föranleda annan

utgift för kronan än ersättning till markägaren för skog, som skadas eller bort

hugges vid vägens framdragande, vilken ersättning förväntas bliva jämförelsevis

obetydlig. Enligt avtalet skulle svenska undersåtar äga rätt att begagna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

11

vägen. Dess underhåll sommar och vinter skulle ombesörjas av det norska

vägväsendet, men skulle svenska statsverket deltaga i underhållskostnaden

i samma proportion som byn Björkvattnets invånarantal stode till Tunsjö

kapellförsamlings invånarantal. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattat

Sveriges andel i den årliga underhållskostnaden till omkring 635

kronor. I avtalsförslaget har vidare stadgats rätt för svenska staten att

viss tid efter uppsägning övertaga väganläggningen mot ersättande av dess

värde vid tiden för övertagandet. Med avseende å väganläggningens värde

må nämnas, att enligt upprättat kostnadsförslag anläggningskostnaderna beräknas

inom svenskt territorium uppgå till 17 kronor 46 öre per meter med

broar samt 16 kronor 35 öre per meter utan broar, allt i norska kronor,

samt med en medelförtjänst av 1.25—1.40 kronor per timme. I svenskt

mynt och efter svensk arbetsförtjänst torde dessa kostnader per meter väg

motsvara i medeltal 13 respektive 12 kronor. Efter väganläggningens övertagande

skulle dock norska undersåtar äga rätt att begagna vägen mot den

ersättning, varom överenskommelse kunde träffas mellan de båda rikena.

Slutligen skulle vissa lättnader beredas de vägfarande i fråga om tull, automobilskatt

och andra avgifter vid passerandet av den del av vägen, som

skrälle komma att ligga å svenskt område.

Börande innebörden för Sveriges del av de i avtalsförslaget intagna bestämmelserna

har departementschefen yttrat följande:

»De förpliktelser, som sålunda enligt avtalsförslaget skulle komma att åvila

svenska staten, synas mig icke vara av den betydenhet, att av sådan anledning

hinder bör anses föreligga att tillmötesgå förevarande, från norsk sida,

framställda önskemål. Vid bedömandet av de ekonomiska konsekvenserna

för statsverket torde man, på sätt generaltullstyrelsen anfört, även böra

räkna med en ökning av gränsbevakningen, men synes detta förhållande icke

böra tillmätas avgörande betydelse, helst behov härav redan nu torde hava

gjort sig gällande. Jag anser alltså, att från svensk sida hinder icke bör

resas mot en överenskommelse i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda

förslag. Yid avtalets slutliga utformande torde dock vissa jämkningar

i de föreslagna villkoren visa sig erforderliga. De enligt förslaget ifrågasatta

lättnaderna för de vägfarande i fråga om tull och andra avgifter torde, på

sätt de hörda myndigheterna närmare utvecklat, kunna åvägabringas i administrativ

väg. Med hänsyn till de förpliktelser, som enligt det ifrågasatta avtalet

skulle komma att åligga svenska staten, synes emellertid frågan om

avtalets godkännande böra underställas riksdagen. Avtalet synes icke komma

att medföra behov av särskilt anslag, då däri förutsatta utgifter för vägunderhåll

och gottgörelse åt vederbörande markägare torde kunna bestridas

från anslaget till vägar och kommunikationer.»

Med tillstyrkande av Kungi. Maj:ts ifrågavarande förslag får utskottet

hemställa

att riksdagen må medgiva, att avtal i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över kommunikations
-

Utskottets

yttrande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

ärenden den 5 februari 1926 omförmälda förslag må träffas

med norska staten om framdragande över svenskt område av

väg från Kveli över Skogen till Tunsjö.

Stockholm den 2 mars 1926.

A statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 35,

Stockholm, K, L. Beckmans Boktr., 19215.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående framdragande över svenskt område av väg från Kveli i Norge över Skogen till Tunsjö, jä a1 i texten