Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för kaptenen Gösta Nils Herman Krook att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring i republiken Chiles marin.

1926-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:47, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för kaptenen Gösta Nils Herman Krook att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring i republiken Chiles marin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1926 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för kaptenen Gösta

Nils Herman Krook att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna

sig viss tjänstgöring i republiken Chiles marin.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr B. F:son Holmgren väckt motion (nr 6)

har hemställts, att riksdagen ville besluta, att kaptenen vid kungl. flottan Gösta

Nils Herman Krook må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas tiden den 1

juni 1913—8 mars 1915, varunder han, med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i

flottan, tjänstgjort i republiken Chiles marin.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

”Den 26 januari 1912 erhöll kaptenen vid kungl. flottan Gösta Nils Herman

Krook ett års tjänstledighet för att tråda i chilensk tjänst såsom instruktör med

regementsofficers grad i Chiles marin, dels såsom chef för sjömätningarna och

dels å dess sjökarteverk. Krook erhöll sedermera för fortsatt tjänstgöring i Chile

avsked med tillstånd att kvarstå såsom lönlös i flottan.

På grund av omständigheter i samband med världskriget uppsade Chiles

regering kontrakten med samtliga utländska instruktörer, varefter kaptenen

Krook återinträdde i tjänst i svenska flottan.

I skrivelse den 11 augusti 1922 (bil. A) gjorde Krook framställning om att

såsom tjänstetid vid flottan få tillgodoräkna sig den tid, under vilken han med

avsked från lön tjänstgjorde i republiken Chiles marin. Denna framställning

tillstyrktes av chefen för marinstaben (bil. B), men avstyrktes av marinförvaltningen

(bil. C), som åberopade de beslut Kungl. Maj:t fattat i anledning av

liknande framställningar från officerare vid armén, vilka tjänstgjort vid gendarmeriet

i Persien. Kungl. Maj:t avslog den gjorda framställningen.

Sedan frågan kommit i annat läge genom 1925 års riksdagsbeslut angående

medgivande för officerare och underofficerare, som fullgjort uppdrag att organisera

Persiens gendarmeri, att i lönehänseende tillgodoräkna sig den tid, de

med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått i

resp. regementen och kårer, gjorde Krook den 29 sistlidne oktober förnyad

framställning i ärendet, vilken tillstyrktes av marinförvaltningen (bil. D) och

chefen för sjökarteverket (bil. E) men icke föranledde någon Kungl. Maj:ts

vidare åtgärd.

§ 7 mom. 6 i Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för officerare och underofficerare

samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 31 käft. (Nr 47—49.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 47.

och. marinen den 29 juni 1921 föreskriver följande: ”För samma ändamål, som

avses i 2 mom., må beställningshavare, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens

tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt må anses likvärdigt med

eller av högre värde än det han har att utföra å beställningen”. ”Det allmännas

synpunkt torde i detta mom. avse svenska förhållanden, vadan momentet icke

utan vidare kan anses tillämpligt pa ifrågavarande fall. Av chefens för sjökarteverket

yttrande framgar emellertid, att han tillmäter Krooks tjänstgöring i

Chiles marin stor betydelse för dennes utveckling, och att hans tjänstgöring i

Chiles sjökarteverk varit i sådant avseende av vida större värde än två års

tjänstgöring hemma.

Under sådana omständigheter måste Krooks prestationer i sin tjänst för närvarande

anses mer värdefulla, än om han icke antagit den honom erbjudna

tjänsten i Chile, och staten har sålunda en konstaterad fördel av de erfarenheter

han vunnit under sitt arbete i annat lands tjänst. Det vill därför synas rättvist,

att ersättning härför beredes honom under någon form, förslagsvis därigenom

att han såsom tjänstetid för uppflyttning i löneklass får tillgodoräkna sig den

tid 1 juni 1913 8 mars 1915, under vilken han med frånträdande av sina löneförmåner

tjänstgjort i republiken Chiles marin.”

Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet över motionen inhämtat

här bifogade yttranden (Bil. A och B) från statskontoret och försvarsväsendets

lönenämnd.

Utskottets

yttrande.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Krook redan uppnått högsta löneklassen

i den lönegrad, vilken han tillhör, samt att ett bifall till motionärens

yrkande sålunda allenast skulle föranleda ett retroaktivt utbetalande till honom

av lönemedel. Med hänsyn därtill och vid det förhållandet att Krook numera

erhållit tjänstledighet och kommer att placeras å övergångsstat, varigenom han

alltså avgår från sin militära tjänst, anser utskottet icke tillräckliga skäl föreligga

för att riksdagen skulle lämna det av motionären begärda medgivandet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Holmgrens förevarande motion (II: 6) icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. ID KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 48.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 47.

3

Till riksdagens statsutskott.

Bilaga A.

Sedan Kungl. Maj:t den 5 februari 1926 i anledning av Eder i skrivelse

till vederbörande statsråd därom gjorda framställning anbefallt statskontoret

att till Eder avgiva yttrande över en av herr B. Holmgren inom andra kammaren

väckt motion (nr 6) om rätt för kaptenen G. N. H. Krook att för uppflyttning

i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring i republiken Chiles

marin, får ämbetsverket härmed anföra följande.

Under den tid, som enligt förslaget skulle för uppflyttning i löneklass

räknas Krook tillgodo, har han med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottan

tjänstgjort såsom instruktör med regementsofficers grad vid Chiles ejömätningsväsende,

och har denna tjänstgöring av chefen för sjökarteverket

vitsordats hava varit för Krooks fackutbildning av vida större betydelse

än två års tjänstgöring vid det svenska sjökarteverket och dess sjömätningar.

Anställningen i chilensk tjänst skedde, sedan Chiles regering i ärendet

hänvänt sig till den svenska regeringen.

Det vill med hänsyn härtill synas statskontoret, som om samma skal,

vilka föranlett riksdagen att medgiva de officerare och underofficerare, som

organiserat Persiens gendarmeri, rätt att i lönehänseende tillgodoräkna sig

den tid, de i anledning härav såsom lönlösa kvarstått i respektive regementen

och kårer, skulle föreligga även för Krooks vidkommande. Därest medgivanden

av berörda art inskränkas till att omfatta allenast sadana fall, då

den utländska tjänstgöringen varit av särskild betydelse för vederbörandes

utbildning och arbete i egen befattning, och beställningshavarna under tjänstgöringen

i utlandet bibehållit sin anställning hos svenska staten, torde några

mera betydande konsekvenser härav icke behöva befaras.

Det torde i detta sammanhang jämväl böra uppmärksammas, att Krook

vid tiden för tjänstgöringen i Chiles marin saknat anledning antaga, att

hans ifrågavarande tjänstgöring skulle i framtiden kunna för honom medföra

en försämring i lönehänseende vid jämförelse med andra likställda best

äl 1 nin gsh avar e.

Statskontoret anser sig på grund av vad sålunda anförts kunna tillstyrka

den i motionen gjorda framställningen. Emellertid vill statskontoret icke

underlåta att nämna, att Krook i samband med de år 1925 beslutade indragningarna

av personal inom flottan på ansökan avgått från aktiv tjänst.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit

s t atsk ommissar i en friherre Leijonhufvud samt t. f. statskommissarierna Bäckström

och Alve.

Stockholm den 10 februari 1926.

PER SÖDERMARK.

Karl H. Tottie.

Carl Peyron.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 47.

Till riksdagens statsutskott.

Bilaga B.

Sedan försvarsväsendets lönenämnd den 5 februari 1926 av Kungl. Maja

anbefallts avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion, nr

6, angående rätt för kaptenen vid flottan G. N. II. Krook att för uppflyttning

i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring i republiken Chiles marin,

får lönenämnden anföra följande.

Såsom av motionen framgår, har Krook under den tid, som enligt motionärens

förslag skulle för uppflyttning i löneklass honom tillgodoräknas, med

tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottan tjänstgjort såsom instruktör med

regementsofficers grad i Chiles marin, dels som chef för sjömätningarna och

dels å dess sjökarteverk. Av tillgängliga handlingar har lönenämnden inhämtat,

att, sedan chilenska regeringen gjort framställning om alt en svensk sjöofficer,

van vid sjömätningar, måtte bemyndigas att under två å tre år i egenskap

av sjömätningsofficer tjänstgöra, vid chilenska flottan och chefen för dåvarande

sjöförsvarsdepartementet tillfrågat Krook, om denne vore villig åtaga sig uppdraget,

Krook efter ansökning hos Kungl. Maj:t beviljats tjänstledighet för

fullgörande av uppdraget i fråga.

Enligt va,d motionen vidare u tv i sar, har Krook dels i augusti 1922 och dels

i oktober 1925 hos Kungl. Maj:t hemställt att såsom tjänstetid vid flottan

få tillgodoräkna sig den tid, under vilken han med avsked från lön tjänstgjort

i Chiles marin. Förstnämnda framställning avslogs av Kungl. Maj:t

och den senare föranledde icke någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

I det utlåtande marinförvaltningen, som på anförda skäl avstyrkte den först

ingivna framställningen, avgav över den i oktober 1925 till Kungl. Maj:t ingivna,

åberopade marinförvaltningen, såsom av motionen ock framgår, att 1925 års riksdag

i anledning av en inom andra kammaren väckt motion medgivit, att officerare

och underofficerare, som fullgjort uppdrag att organisera Persiens gendarmeri,

finge i lönehänseende tillgodoräkna sig den tid, de med vederbörligt

tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått i respektive

regementen och kårer, och hemställde marinförvaltningen på i utlåtandet närmare

angivna skäl, att i fråga om tjänsteårsberäkning för Krook medgivande

i likhet med det 1925 års riksdag beviljat förenämnda, officerare och underofficerare

måtte utverkas av riksdagen.

Då lönenämnden nu har att angiva sin ståndpunkt till den föreliggande

motionen, vill lönenämnden framhålla, att nämnden, som i anledning av särskilda

remisser från Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden angående tjänsteårsberäkning

för officerare, som fullgjort uppdrag att organisera Persiens gendarmeri,

därvid icke kunnat förorda, att stadgandet i 7 § 6 mom. av officersavlöningsreglementet

finge beträffande dessa vinna tillämpning.

Även om lönenämnden med hänsyn till arten av Krooks tjänstgöring i chilenska

marinen samt sättet för hans anställning därstädes anser, att den av Krook

fullgjorda tjänstgöringen bör för lönetursberäkning tillmätas lika stort värde som

den utav berörda officerare och underofficerare fullgjorda, har lönenämnden

dock ansett det kunna ifrågasättas, huruvida med hänsyn till de omständigheter,

som i förevarande fall föreligga, skäl för bifall till motionärens framställning

kunna anses förefinnas. Krook bär nämligen från och med den 1

oktober 1924 kommit i åtnjutande av lön enligt högsta löneklassen i vederbörande

lönegrad och kommer han, som, enligt vad lönenämnden under hand

inhämtat, för närvarande åtnjuter tjänstledighet och erhållit anställning i privat

tjänst, att efter därom gjord ansökning från och med den 1 mars 1926 över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 47.

5

föras på övergångsstat med rätt till den högsta avlöning, som kan tillkomma

kapten, som frivilligt övergått till dylik stat. Ett tillgodoräknande av den i

motionen angivna tjänstetiden i utländsk tjänst skulle sålunda allenast innebära,

att Krook, sedan lian avgått ur aktiv tjänst, nu skulle tillerkännas retroaktivt

tillskott i sina löneförmåner.

Stockholm den 20 februari 1926.

ERIK STRIDSBERG

Olof Ekeroth

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.