Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om flyttningshjälp åt kaptenen F. M. Neumuller.

1926-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:48, Utlåtande i anledning av väckt motion om flyttningshjälp åt kaptenen F. M. Neumuller.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1926 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om flyttningshjälp åt kaptenen

F. M. Neumuller. (l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr B. F:son Holmgren väckt motion, nr 17,

har hemställts, att till kaptenen vid kungl. flottan F. M. Neumuller må få utgå

flyttningshjelp för en år 1921 verkställd flyttning från Stockholm till Karlskrona,

i enlighet med gällande föreskrifter angående flyttningshjälp åt personal

vid armén och marinen.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

Kaptenen vid kungl. flottan F. M. Neumuller, som tillhörde flottans station

i Stockholm, blev från och med den 1 oktober år 1919 förflyttad till tjänstgöring

vid Karlskrona station. Dessförinnan hade emellertid Neumuller erhållit bifall

till en framställning om två månaders tjänstledighet, räknat från och med den

1 november samma ar, vilken ledighet efterföljdes av två års avsked, som vid

denna tid kunde erhållas med bibehållande av tur och utan att man vid återinträde

i tjänst blev i avlöningshänseende sämre ställd än jämnåriga kamrater.

Från den 1 till och med den 28 oktober år 1919 var Neumuller sjökommenderad

och avpolletterades sistnämnda dag i Stockholm. Som hans tjänstledighet

började den 1 november erhöll han av stationsbefälhavaren i Karlskrona tjänstledighet

under dagarna 29—31 oktober, varigenom kostnaderna för hans inställelse

i Karlskrona under dessa tre dagar besparades kronan.

Neumuller hade sålunda ingen anledning att verkställa flyttning av sin familj

och sitt bohag till Karlskrona, för vilken flyttning Neumuller reglementsenligt

var berättigad till ersättning, utan verkställde sin flyttning först då han, efter

utgången av de två år under vilka han haft avsked från lön, återinträdde i tjänst

vid Karlskrona station.

Neumuller gjorde då framställning om utbekommande av reglementsenlig ersättning

för sina flyttningskostnader, vilken framställning icke bifölls.

Då Neumuller faktiskt varit berättigad att vid förflyttning från Stockholms

till Karlskrona station erhålla ersättning för flyttningskostnaderna, synes mig

det förhållandet, att flyttningen ägt rum först år 1921, icke böra utgöra hinder

för honom att i likhet med andra befattningshavare åtnjuta sådan förmån, helst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

7

hans ekonomi genom en så stor opåräknad utgift, 1,937 kronor 50 öre, blivit bekymmersam.

”

Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet inhämtat yttrande över

motionen från försvarsväsendets lönenämnd, som anfört följande:

”Sedan försvarsväsendets lönenämnd den 5 februari 1926 av Kungl. Maj:t

anbefallts avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion, nr

17, angående flyttningshjälp åt kaptenen vid flottan F. M. Neumuller, får

lönenämnden anföra följande:

Vid tidpunkten för Neumullers placering på Karlskrona station voro de

i kungörelsen den 23 maj 1919 (nr 543) angående flyttningshjälp åt personal

vid armén och marinen meddelade bestämmelserna gällande. Enligt § 1 i

nämnda kungörelse ägde, bland annat, på aktiv stat anställd officer utbekomma

flyttningshjälp enligt i kungörelsen angivna grunder, därest han

av Konungen förklarades berättigad att vid förflyttning från en förläggningssort

till en annan åtnjuta dylik hjälp. Enligt dessa bestämmelser ankom

det sålunda på Kungl. Maj:t att pröva, huruvida flyttningshjälp borde

utgå eller icke.

Nu gällande bestämmelser angående ersättning för flyttningskostnad åt

officerare återfinnas i 9 kap. av kungörelsen den 31 december 1921 (nr 831)

med vissa tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena den

29 juni 1921. Enligt dessa bestämmelser handläggas frågor om ersättning

för kostnader, som i 2—6 §§ av sagda kapitel avses, av arméförvaltningens

civila departement beträffande personal, tillhörande armén, och av marinförvaltningen

i fråga om personal, tillhörande marinen.

Såsom motionen giver vid handen, har Neumuller lios Kungl. Maj:t hemställt

om flyttningshjälps utbekommande. Enligt vad lönenämnden från försvarsdepartementet

inhämtat, bär Neumuller i särskilda i december 1921

dagtecknade skrivelser anhållit, att hans i oktober 1921 företagna resa från

Stockholm till Karlskrona för återinträde i tjänst måtte få betraktas såsom

återresa till egen station efter slutad sjökommendering i stället för den

i oktober 1919 ej verkställda samt att honom måtte tillerkännas ersättning

för med sagda resa förenade kostnader ävensom för kostnaderna för hans

familjs flyttning, vilken sedermera verkställdes i september 1922. Vidare

har Neumuller, då framställningarna härutinnan icke vunno Kungl. Maj:ts

bifall, i en i september 1923 dagtecknad skrivelse hemställt att av nåd bliva

tilldelad ersättning för ifrågavarande flyttning. Sistnämnda framställning

fann Kungl. Maj:t jämlikt beslut den 19 januari 1924 icke föranleda något

Kungl. Maj:ts vidare yttrande.

Enligt vad lönenämnden inhämtat, har Neumuller under avskedstiden varit

bosatt i Stockholm. Hade Neumuller vid tidpunkten för avslutad sjökommendering

i oktober 1919 hemställt om flyttningsersättning, torde sådan

ersättning hava medgivits honom. Då emellertid Neumuller, därest han vid

sagda tidpunkt inställt sig till tjänstgöring i Karlskrona, själv nödgats bekosta

återresa till Stockholm och för den händelse han hade för avsikt att

efter utgången av avskedstiden återinträda i tjänst, jämväl återresa till

Karlskrona, torde Neumuller hava ansett det med sin fördel mest förenligt

att icke företaga någon flyttning till Karlskrona i oktober 1919.

Vid sådant förhållande och då tillräckliga skål icke synas föreligga att

i förevarande fall bevilja en avlöningsförmån, varför Kungl. Maja ansett

fog saknas, får lönenämnden avstyrka bifall till den i motionen gjorda framställningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Utskottets

yttrande.

Lönenämnden anser det föreligga så, mycket större skäl att intaga denna

ståndpunkt, som ett bifall till en enstaka framställning sådan som den här

ifrågavarande kan leda till obillighet gentemot andra befattningshavare, för

vilka annan möjlighet ej står till buds än en i författningsenlig ordning utövad

tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser.”

Utskottet, som delar den av lönenämnden i ovanstående utlåtande uttalade uppfattningen

i ärendet, har följaktligen ansett sig icke böra tillstyrka det i motionen

framställda förslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Holmgrens förevarande motion (II: 17) icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYARNZEUIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvamzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.

Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist,

E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, J. G. Walles och J. Jeansson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, C.

R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. A. Lömkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge,

O. Nilsson i Örebro och C. Lindskog.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.