Utlåtande angående reglering en för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
1926-02-23 · 74 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 67 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:5, Utlåtande angående reglering en för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
Dokumentets text
‘Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1926 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående reglering en för budgetåret 1926—1927
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande
anslagen till socialdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag)
dels bestämma avtalet ordinarie befattningar i socialdepartementet på
följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000
kronor ...................................................................................................... .
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000
kronor .................................................................................................... .
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å
12,000 kronor ......................................................................................... .
2 kansliråd ................................................................................................ 1} 30
1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård......... B 30
3 förste kanslisekreterare............................................................................ B 26
1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för
fattigvård och barnavård........................................................................ B 26
1 registrator .................................................................................................. g 22
3 andre kanslisekreterare ............................................................................. g 21
1 kansliskrivare ........................................................................................... g p
1 förste expeditionsvakt............ g 7
2 kanslibiträden .......................................................................................... g 7
2 expeditionsvakter ............... g 5
3 kontorsbiträden ......................................................................................... B 4
dels godkänna följande stat för socialdepartementet, att tilllämpas från
och med budgetåret 1926—1927:
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj ds
kansli
[i.°]
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 5 käft. (Nr o.)
413 3« 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 173,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård
och barnavård .......................................................................... 6,000
Summa kronor 210,700;
dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 273,700 kronor, med 63,000 kronor till
210,700 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Övergångs
stat.
[2.]
2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie anslaget till
övergångsstat för socialdepartementet (punkt 2) kommer utskottet likaledes
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Sociala verk och inrättningar.
[3 jo.] 3:o) I fråga om Kungl. Maj:ts under punkterna 3—12 framlagda förslag
angående dels ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten, dels
ordinarie förslagsanslag till övergångsstat för riksförsäkringsanstalten, dels
extra förslagsanslaget för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,
dels ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i
lagen om försäkring för olycksfall i arbete, dels extra förslagsanslaget till
riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i
samband med lån ur statens egnahemslånefond m. m., dels ordinarie förslagsanslaget
till statens bidrag till fiskares försäkring m. m., dels ordinarie förslagsanslaget
till försäkringsrådet, dels extra förslagsanslaget till upprätthållande
av försäkringsrådets verksamhet, dels ordinarie förslagsanslaget till
socialstyrelsen, dels ock extra anslaget för upprätthållande av socialstyrelsensverksamhet
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Ersättning åt
förlikning smän
m. vi. för
medling i
arbetstvister.
[13.]
4:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 13) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 12''
och 13) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning åt förlikning smän m. m.för medling i ar
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
3
betstvister för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 110,000 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 14) att till bestridande
av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 18,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 13 och 14 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
har för budgetåret 1925—1926 anvisats ett extra förslagsanslag av
18,700 kronor.
Genom brev den 8 maj 1925 har Kungl. Maj:t fastställt följande arvodesoch
omkostnadsstat för centrala skiljenämnden att lända till efterrättelse
under budgetåret 1925—1926.
A. Arvoden.
ordföranden ......................................................... kronor 3,000: —
en av Kungl. Maj.t utsedd ledamot och ordförandens
ställföreträdare ....................................... » 2,000:_
en av Kungl. Maj.t utsedd ledamot..................... » 1,500: —
1 ledamot................................................................. » 1,200:_
3 ledamöter............................................................. » 3 600:_
1 sekreterare .......................................................... » 1,200:_
12.500: —
B. Omkostnader.
Ersättningar åt extra tjänstemän och andra biträden, arvoden
samt resekostnads- och traktamentsersättningar åt suppleanter,
ersättningar för särskilda utredningar genom
tekniskt sakkunniga, tryckningskostnader, hyra, kostnader
för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker,
tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m., förslagsvis kronor 6,200: —
Summa kronor 18,700: —
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
föreliaft en inom andra kammaren av herr A. Lindqvist i Halmstad
väckt motion, nr 19, vari hemställts, att riksdagen ville dels bifalla Kungl.
Maj:ts förevarande förslag med den förändring att till bestridande av kostnaderna
för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister för budgetåret
1926—1927 anvisas ett extra förslagsanslag av 13,700 kronor, dels ock hemställa
till Kungl. Maj:t om fastställande av ny avlönings- och omkostnadsstat
för nämnden.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»hinder punkt 14 femte huvudtiteln ''Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister’
har Kungl. Maj:t äskat ett förslagsanslag av kronor 18,700 att
utgå såsom arvoden och omkostnader för nämnden och dess arbete. Av den
redogörelse som lämnas över nämndens arbete framgår, att antalet mål som
till nämnden inkommit under de år som densamma arbetat i medeltal utgjort
Centrala
skiljenämnden
för vissa
arbetstvister.
114.]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
20 per år. Det vill förefalla som om de arvoden som utgå till här ifrågavarande
skiljedomare vore väl högt tilltagna likaså omkostnaderna i övrigt. Det kan
icke vara behövligt att för det fåtal sammanträden som nämnden håller, och
det hemarbete som därefter kan följa, utbetala de relativt höga arvoden som
nu utgå. Ett arvode av 2,000 kronor till ordf. och 800 kronor till envar av
de ledamöter som nu åtnjuta 1,200 kronor är säkerligen bra betalt. Om så
motsvarande sänkning av arvodet sker för övriga arvodestagare och likaså
å övriga omkostnader, bör en besparing av minst 5,000 kronor här kunna
äga rum.»
Utskottets Vid prövning av förevarande förslag har utskottet i likhet med motionäyttrande.
ren ansett, att en nedsättning av ifrågavarande anslag bör kunna vidtagas.
Såväl vissa i arvodesstaten ingående belopp som ock omkostnadsstaten synas
utskottet sålunda kunna reduceras. Ett nedbringande av anslaget i den
utsträckning, motionären ifrågasatt, har utskottet dock ansett sig icke böra
tillstyrka utan förordar utskottet, att anslaget för nästkommande budgetår
bestämmes till 16,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr Lindqvists i Halmstad ovanberörda motion,
II: 19, till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden
för vissa arbetstvister för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 16,000 kronor.
Särskilda 6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) och under liänvisskiljedomare
ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 12 och 13) i ämnet innehåller, hem
l
Cl1’D6t8lVlSZ61 •
ställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Ig_]_8.] 7:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till offentliga
arbetsförmedlingen i riket (punkt 16), dels till medellösa arbetssökandes
resor (punkt 17), dels ock till bekämpande av arbetslösheten (punkt 18) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Yrkes- 8:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
inspektionens 19) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 21—23) i ämnet
verftsamftef. f&r utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 78,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 5
9:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 20) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21)
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 7 januari 1926 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1926—1927;
dels ock vid bifall härtill höja det ordinarie förslagsanslaget till statens
tvångsarbetsanstalter, nu 571,500 kronor, med 33,000 kronor till 604,500
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 24—33 i
statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1925 års riksdag höjt det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 519,500 kronor
med 52,000 kronor till 571,500 kronor.
I samband härmed har riksdagen godkänt följande i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1925 (femte huvudtiteln, punkten 20) förordade
förslag till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från
och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 181,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 28,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsatislag............................. 65,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 147,000
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ........................................ 97,500
Summa kronor 571,500
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle den ordinarie staten för
statens tvångsarbetsanstalter för nästkommande budgetår erhålla följande
utseende:
Förening en
för arbetarskydd
i
Stockholm.
[20.]
Statens
tvångsarbets
anstalter.
[21.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................................... 15,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .......................................... 155,000
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 102,500
Summa kronor 604,500
Såsom av det ovanstående framgår, skulle, vid bifall till Kungl. Maj:ts
förslag vad avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalterna angår, denna stat i
vad den avser tvångsarbetsanstalten i Landskrona för nästkommande budgetår
bibehållas oförändrad, under det att de i staten för Svartsjöanstalten ingående
posterna för vikariatsersättningar och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. m. skulle höjas med 5,000 respektive 15,000 kronor. Förstnämnda
post har visat sig vara från början för snävt beräknad och posten för
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. har likaledes med hänsyn
till inträdd stegring i antalet internerade visat sig otillräcklig.
Vad omkostnadsstaten beträffar, innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning
av denna stat för båda anstalterna, nämligen med 8,000 kronor för Svartsjöanstalten
och med 5,000 kronor för anstalten i Landskrona.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
föreliaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av fröken Kerstin Hesselgren (nr 168) och den andra inom andra kammaren
av fru Nelly Thiiring (nr 242), vari hemställts, att riksdagen ville besluta,
att vaktfruarna vid statens tvångsarbetsanstalter måtte erhålla avlöning
enligt 3:e lönegraden, avdelning B, av den i 9 § av kungl. kungörelsen den
6 juni 1925 fastställda löneplanen för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, samt
att anslaget till statens tvångsarbetsanstalter under femte huvudtiteln måtte
höjas med 3,600 kronor.
I fråga om den motivering, motionärerna åberopat till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande År 5.
Av den i ämnet lämnade utredningen och sedan utskottet vid besök å utskottets
Svartsjöanstalten tagit närmare kännedom om anstalten och förhållandena >''ttrand‘>- -därstädes, har utskottet blivit övertygat om, att de av Kungl. Maj:t äskade förhöjningarna
av de i staten för tvångsarbetsanstalterna ingående anslagsposterna,
i vad de avse nämnda anstalt, äro av behovet påkallade. Då utskottet
ej heller i övrigt haft något att erinra mot Kungl. Majts förslag i vad detsamma
angår Svartsjöanstalten, har utskottet alltså helt anslutit sig till förslaget
i denna del.
Att staten för tvångsarbetsanstalterna, i vad den avser Landskronaanstalten.
bestämmes på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, har utskottet ävenledes ansett
sig böra förorda och kan utskottet sålunda ej biträda det motionsvis väckta
yrkandet om förbättrad löneställning för vaktfruarna vid sistnämnda anstalt.
Yad dessa befattningshavares placering i lönehänseende beträffar, vill utskottet
erinra, att frågan härom var föremål för prövning så sent som vid
sistlidet års riksdag i samband med det då föreliggande förslaget om ordnandet
av avlönings- och pensionsförliållanden för statens samtliga kvinnliga
befattningshavare samt att riksdagen därvid anslöt sig till Kungl. Maj:ts
förslag, varigenom befattningshavarna ifråga hänfördes till lönegraden B 1
.av den i 9 § av avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk intagna
löneplan.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj.ts förevarande
förslag och med avslag å fröken Hesselgrens och fru Tkurings
motioner, I: 168 och II: 242, i vad desamma skilja sig från
Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1926 förordade förslaget
till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tilllämpas från
och med budgetåret 1926—1927; samt
b) vid bifall härtill höja det ordinarie förslagsanslaget till
statens tvångsarbetsanstalter, nu 571,500 kronor, med 33,000
kronor till 604,500 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att för anordnande sluten
av en sluten avdelning vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö i huvudsaklig a-v^elmn9 ,,td
1 “ • ° tvangsarbett
overensstammelse
med av arkitekten H. Berven i augusti 192o uppgjorda anstalten å
ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar för budgetåret 1926—1927 Srartsjö.
anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor. [.22.]
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 34—43 i
statsrådsprotokollet.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört
följande:
»Frågan om anordnande vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö av en
sluten avdelning — huvudsakligen avsedd för internering av de farliga ele
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
menten och de psykiskt defekta av anstaltens klientel — har upprepade
gånger tidigare varit föremål för framställningar till Kung! Maj:t. Att denna
för anstaltens verksamhet otvivelaktigt synnerligen betydelsefulla fråga ännu
icke vunnit en lösning torde vara att tillskriva de statsfinansiella förhållanden,
som under de senaste åren varit rådande. Behovet av ifrågavarande
avdelning synes mig emellertid med hänsyn till vad anstaltsstyrelsen och
socialstyrelsen härutinnan anfört vara av så trängande art, att detsammastillgodoseende
nu icke längre bör få undanskjutas. Jag vill bär omnämna,
att anstaltens styrelse i en ny skrivelse i ämnet den 11 december 1925 ånyo
understrukit nödvändigheten av den slutna avdelningen. Styrelsen har härvid
överlämnat vissa av anstaltens ledning upprättade promemorior, belysandede
internerades beskaffenhet, varjämte styrelsen omförmält, att antalet internerade,
som den 28 augusti 1925 varit uppe i den höga siffran 290, sedan
dess ytterligare stigit och den 30 november 1925 utgjort 304. Jag tillåter mig
vidare i detta sammanhang erinra om att enligt gällande stadga för statens
tvångsarbetsanstalter (sv. förf.-sand. nr 945 år 1920) varje tvångsarbetare skall
erhålla en för honom lämpad behandling. Individualiseringsprincipen i fråga
om behandlingen av tvångsarbetare är sålunda i stadgan fastslagen. För att
denna princip skall kunna i praktiken genomföras fordras emellertid uppenbarligen,
att anstalten äger möjlighet till en uppdelning av tvångsarbetarna
såväl i logementen som vid arbetet. Sådan möjlighet är tydligen icke för
handen, så länge anstalten saknar resurser till betryggande isolering av de
mest asociala elementen.
På grund av vad jag nu anfört får jag tillstyrka, att anslag för uppförande
av en sluten avdelning vid Svartsjöanstalten beviljas för nästkommande
budgetår. Mot det ritningsförslag, som av styrelsen framlagts och av de
hörda myndigheterna lämnats utan erinran, har jag icke anledning till anmärkning.
Yad kostnadsberäkningen angår, torde vid dennas uppgörande
hänsyn hava tagits till att anstaltens befattningshavare och internerad personal
i stor utsträckning beräknas kunna användas vid vissa av arbetena.
Jag anser mig dock i betraktande av nyssnämnda omständighet kunna ifrågasätta
någon minskning av det begärda beloppet, 307,000 kronor. Ett belopp
av 300,000 kronor torde enligt min mening bliva tillräckligt.
Enligt vad jag från anstaltsstyrelsen inhämtat, är det avsett att, om anslag
för ändamålet beviljas, bedriva arbetena i sådan takt, att byggnaden må
kunna vara färdig omkring den 1 juli 1927. Med hänsyn härtill synes hela
det erforderliga beloppet böra anvisas för nästkommande budgetår. Anslaget
torde emellertid böra erhålla karaktär av reservationsanslag.
På sätt byggnadsstyrelsen ifrågasatt, synes det vara lämpligt, att byggnadsarbetena
utföras genom byggnadsstyrelsens försorg, vilket givetvis icke
utgör hinder för att å anstalten intagen personal i största möjliga utsträckning
kommer att användas vid arbetena.»
I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att de skal, styrelsen
för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö samt socialstyrelsen anfört
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
9
till stöd för anordnande av en sluten avdelning vid anstalten i fråga, äro
av den art, att de till fullo ådagalägga behovet av, att eu dylik avdelning
snarast kommer till uppförande. Såsom under nästföregående punkt omförmälts,
liar utskottet genom besök å Svartsjöanstalten tagit närmare kännedom
om anstalten och förhållandena därstädes och har utskottet därvid än
mer styrkts i denna sin uppfattning. Utskottet, som sålunda hnner sig
böra förorda, att medel för ändamålet i fråga av riksdagen anvisas, vill ock
framhålla, att, enligt vad utskottet vid sitt besök å anstalten inhämtat, genom
utvidgning av densamma, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, behovet av
ytterligare anstaltsplatser av det slag, varom fråga är, skulle, så vitt nu kan
förutses, för en avsevärd tid framåt vara täckt.
Om utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka anvisande av medel för
anordnande av eu sluten avdelning vid Svartsjöanstalten och ävenledes -—
i betraktande av önskvärdheten av att byggnadsarbetena snarast bliva utförda
-— ansett, att hela det härför erforderliga beloppet bör beviljas å riksstaten
för budgetåret 1926—1927, har den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman
emellertid synts utskottet kunna något reduceras. Visserligen har
utskottet icke haft något att erinra mot att arbetena utföras i enlighet med
den plan, Kungl. Maj:t ifrågasatt och sålunda i överensstämmelse med ingivna
ritningar, men synes det utskottet, då enligt utskottets mening vissa
i kostnadsberäkningarna ingående poster blivit högt beräknade, samt då
en del för byggnadsarbetet erforderlig materiel finnes att tillgå å platsen och
på anstalten tillgängliga arbetskrafter i avsevärd utsträckning torde kunna
användas vid vissa arbetens utförande, att kostnaderna för anordnandet av den
slutna avdelningen böra kunna begränsas till 280,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för anordnande av eu sluten avdelning vid
tvångsarbetsanstalten d Svartsjö i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten H. Berven i augusti 1925 uppgjorda ritningar
med tillhörande kostnadsberäkningar för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 280,000 kronor.
12:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkterna 23—29 framlagda förslag i [23—29.]
fråga om dels anslag till driftkostnader för statens vårdanstalter för alkoholister
vid Svartsjö och i Landskrona, dels anslag till statens vårdanstalt å Yenngarn
för alkoholister, dels vissa övriga anslag till alkoholistvården m. in., dels
anslag till sjukkasseväsendets befrämjande, dels anslag för understödjande
av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, dels oclc anslag till bestridande
av kostnaderna för arbetsrådet kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för upprätt
hållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver det ordinarie anslaget
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 594,000 kronor
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 85—89 i statsrådsprotokollet.
P elision ssfyrelsens
verksamhet
m. m.
[30.]
10
Statsutskottets utlåtande AV <5.
I enlighet med av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen framlagt förslag
anvisade 1925 års riksdag för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
m. m., utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925—1926 ett extra
förslagsanslag av 597,000 kronor.
Beloppets storlek hade därvid beräknats under iakttagande av att till
styrelsen jämväl för budgetåret 1925—1926 av pensionsförsäkringsfondens
medel komme att utbetalas det i fullmäktiges för fonden den 8 juni 1923
fastställda stat upptagna beloppet av 50,000 kronor såsom ersättning till statsverket
för pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning.
Sammanlagt skulle sålunda under budgetåret 1925—1926 ett belopp å
€47,000 kronor stå till förfogande för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m.
Detta belopp hade i statsverkspropositionen beräknats på följande sätt:
lönetillägg till generaldirektören ......................................... kronor 4,000: —
ersättning till sakkunniga hos styrelsen.............................. » 12,000: -—
avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m., förslagsvis............ » 350,000: —
ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis ........................ » 83,000: —
resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,
förslagsvis ........................................................................... » 70,000: —
resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt
dess sakkunniga, högst..................................................... » 6,000: —
städning av styrelsens lokaler, värme och belysning in. in.,
förslagsvis ......................................................................... » 28,000: —
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. m., förslagsvis ............................................................... » 26,000: —
tryckningskostnader, förslagsvis........................................... > 45,000: —
inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,
förslagsvis .......................................................................... » 12,000: —
utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis » 11,000: —
Summa kronor 647,000: —
I sin skrivelse (nr 187, punkt 2:o) med anmälan om beslut i ärendet anförde
riksdagen, bland annat, att i förevarande anslag inginge en post till
ersättning till sakkunniga hos pensions styr elsen med 12,000 kronor. Dessa
sakkunniga, till antalet fyra, åtnjöte och hade alltifrån pensionsförsäkringens
tillkomst åtnjutit arvode å 3,000 kronor för år räknat. Enligt vad den till
1913 års riksdag avlåtna px''opositionen (nr 298) angående anslag till eu centralanstalt
för pensionsförsäkringsärenden, pensionsstyrelsen, gåve vid handen,
hade arvodena bestämts till sagda belopp med hänsyn därtill, att de
sakkunniga skulle kunna påräknas för att under eu dag i veckan deltaga i
behandlingen av vissa ärenden (allmänna ärenden, besvärsmål och pensionsärenden,
som befunnes vara av synnerligen tvistig beskaffenhet och därför
syntes böra göras till föremål för en allsidigare utredning) ävensom för en
del organisatoriska arbeten. Av de upplysningar, riksdagens vederbörande
utskott under hand inhämtat, syntes emellertid framgå, att de sakkunniga
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
11
under de gångna åren icke tagits i anspråk för arbetet hos styrelsen i den
utsträckning, som från början avsetts, och det syntes för den skull kunna
ifrågasättas, huruvida icke en nedsättning av arvodena kunde anses motiverad.
Riksdagen hade dock icke velat då vidtaga någon begränsning av
desamma, utan frågan härom syntes i första hand böra prövas av Kungl.
Maj:t.
Genom brev den 26 juni 1925 fastställde Kungl. Maj:t stat för användningen
av ifrågavarande anslag samt ovannämnda belopp av 50,000 kronor
av pensionsförsäkringsfondens medel såsom ersättning för styrelsens bestyr
med fondförvaltningen. Härvid bestämdes de olika anslagsposternas belopp
i staten i överensstämmelse med ovan återgivna beräkning.
Enligt pensionsstyrelsens, av Kungl. Maj:t godkända förslag rörande anslag
för budgetåret 1926—1927 för upprätthållande av styrelsens verksamhet,
skulle de i det extra förslagsanslaget ingående särskilda posterna upptagas
med följande belopp:
lönetillägg till generaldirektören .......................................... kronor 4,000: —
ersättning till 4 sakkunniga hos styrelsen, ä 3,000 kronor > 12,000: —
avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. in., förslagsvis............ 350,000: —
ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis........................ 80,000: —
resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,
förslagsvis ............................................................... » 70,000: —
resekostnads- och ftraktamentsersättning åt styrelsen samt
dess sakkunniga, högst...................................................... 6,000: —
städning av styrelsens lokaler, värme och belysning in. in.,
förslagsvis............................................................................ 28.000: —
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
in. m., förslagsvis............................................... 26,000: —
tryckningskostnader, förslagsvis .......................................... » 45,000: —
inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,
förslagsvis ........................................................................... » 12,000: —
utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis » 11,000: —
Summa kronor 644,000: —
Då man även för budgetåret 1926—1927 borde kunna räkna med det belopp
å 50,000 kronor av pensionsförsäkringsfondens medel, vilket enligt fondens
stat tills vidare för budgetår utgår såsom ersättning till statsverket
för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen, skulle alltså det för
upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet in. m. erforderliga totalbeloppet
enligt detta förslag minskas med 50,000 kronor till 594,000 kronor.
Yad beträffar frågan om nedsättning av arvodena för de sakkunniga hos
pensionsstyrelsen har styrelsen på anförda skäl (sid. 88 — 89 i statsrådsprokollet)
såsom sin mening uttalat, att prövningen av denna fråga lämpligen
borde äga rum först vid en något senare tidpunkt, förslagsvis sedan den
nya arbetsordningen för behandling av pensionsärenden tillämpats under
minst ett år. Till denna mening har departementschefen ock anslutit sig.
12
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
Utskottets
yttrande.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Linköping m. fl.
väckt motion, nr 53, vari, bland annat, hemställts, att riksdagen ville besluta
indraga sakkunnigebefattningarna hos pensionsstyrelsen och i följd härav
minska det extra förslagsanslaget till upprätthållande av pensionsstyrelsensverksamhet
med 12,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vidkommande först frågan om eventuell ändring i eller borttagande av
nu utgående arvoden till pensionstyrelsens sakkunniga, har, såsom ovan
nämnts, pensionsstyrelsen härutinnan ansett, att prövningen av denna fråga
lämpligen borde äga rum först vid en något senare tidpunkt, förslagsvis
sedan den nya arbetsordningen för behandling av pensiönsärenden tillämpats
under minst ett år. Till denna uppfattning har departementschefen ock anslutit
sig.
Aven utskottet är av den meningen, att ett definitivt ståndpunkttagande
till denna fråga nu icke lämpligen bör ske, och kan utskottet alltså icke biträda
det motionsvis väckta yrkandet om indragning av arvodena ifråga. Vad
detta yrkande beträffar, vill utskottet framhålla, att utskottet av vad pensionsstyrelsen
i frågan anfört och av vad utskottet ytterligare inhämtat
funnit det såväl ur det allmännas som styrelsens synpunkt vara till gagn,
att ämbetsverket under nuvarande förhållanden har tillgång till ett rådgivande
lekmannaelement, som i viss omfattning deltager i styrelsens arbete.
Med hänsyn emellertid till önskvärdheten av att de sakkunnigas medverkan
icke vållar större utgifter än nödvändigt är, har utskottet sökt närmare inhämta,
huruvida en nedsättning i den för nästkommande budgetår till de
sakkunniga utgående ersättningen skäligen skulle kunna ske. I betraktande
av det antal sammanträden, i vilka de sakkunniga beräknats skola deltaga,
och det arbete i övrigt, de sakkunniga synas hava att utföra, har utskottet
funnit sig böra föreslå, att arvodena tillsvidare från och med nästkommande
budgetår bestämmas till 2,000 kronor. På grund härav kan det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
nedsättas med 4,000 kronor till 590,000 kronor.
Då vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag och
herr Andersons i Linköping m. fl. ovanberörda motion, 11:53,
i vad densamma avser pensionsstyrelsens sakkunniga, för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. rn., utöver det
ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
örslagsanslag av 590,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 13
14:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 31) att
dels besluta, att såsom bidrag till bestridande av statens kostnad för
pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring för
budgetåret 1926—1927 skall ur pensionsförsäkringsfonden såsom förskott till
vstaten utbetalas ett belopp av 1,100,000 kronor;
dels för bestridande av återstoden av sagda kostnad för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 31,000,000 kronor;
dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på
frivilliga avgifter grundade försäkringen.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 89—96 i
statsrådsprotokollet.
Statens andel i kostnaderna för pensionstillägg och understöd bestrides
för närvarande från två anslag, nämligen dels ett extra förslagsanslag för
pensionsförsäkringens genomförande, avseende bidrag åt de personer, som
äro berättigade till pensionstillägg eller understöd jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring den 30 juni 1913, dels ett extra anslag för bidrag till
understöd åt de personer, som genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen. Kostnaden för s. k. barntillägg åt
sistnämnda kategori av personer bestrides emellertid av förstnämnda anslag,
från vilket under de senare åren även statens bidrag till den frivilliga pensionsförsäkringen
utgått.
Uppdelningen på två anslag har skett huvudsakligen av den anledningen,
att en del av kostnaderna för understöd enligt 1915 års lag skall bestridas
eller förskotteras genom medel ur pensionsförsäkringsfonden. Statens anslag
för dessa understöd hava beräknats enligt eu uppgjord plan (jfr proposition
nr 139 år 1915, riksdagens skrivelse nr 191), och de belopp, med
vilka kostnaderna överstiga anslagen, utbetalas ur fonden. För detta ändamål
har ur fonden vid 1916 års ingång ställts till disposition förenämnda
belopp av 27,462,000 kronor att i mån av behov jämte 4 procents ränta
komma till användning. Ytterligare erforderligt belopp upplånas ur fonden
mot 4 procents ränta att amorteras under åren 1929—1950.
Ifrågavarande två anslag hava under de tre senaste budgetåren i riksstaten
varit uppförda med följande belopp, nämligen
anslaget till pensionsförsäkringens genomförande: för budgetåret 1923—
1924 med 21,000,000 kronor, för buudgetåret 1924—1925 med 23,000,000 kronor
och för budgetåret 1925—1926 med 25,500,000 kronor; samt
anslaget till bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen den
8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen: för budget
året 1923—1924 med 5,265,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 med 5,050,000
kronor och för budgetåret 1925—1926 med 4,825,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle de båda anslagen för
statens kostnader enligt pensionsförsäkringslagen sammanslås till ett anslag,
för budgetåret 1926 — 1927 uppgående till 31,000,000 kronor.
Statens kostnad
för pensionstillägg
och understöd
enligt lagen
om allmän
pensions/
Örsäkring.
[31]
Utskottets
yttrande.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vid anmälan av förevarande an slagsäskande liar departementschefen anfört
i huvudsak följande:
»Vad först beträffar förslaget att till ett anslag sammanslå de båda anslag,
som för statens kostnader enligt pensionsförsäkringslagen nu äro uppförda
i riksstaten, har jag med hänsyn till de av pensionsstyrelsen anförda praktiska
skälen för en dylik åtgärd funnit mig kunna biträda förslaget på denna
punkt.
I fråga om storleken av anslagsbehovet för nästkommande budgetår har
pensionsstyrelsen beräknat, att ett belopp av 32,800,000 kronor skulle
bliva erforderligt för täckande av samtliga statens kostnader enligt pensionsförsäkringslagen
med undantag av ett belopp, som liksom hittills
skulle förskotteras från pensionsförsäkringsfonden. Sistnämnda summa har
för nästa budgetår uppskattats till 1,100,000 kronor, till vilket belopp fondens
förskott nu enligt styrelsens förslag skulle genom särskilt beslut begränsas.
Med avseende å dessa beräkningar vill jag framhålla, att — såsom också
en i pensionsstyrelsens skrivelse intagen och i det föregående återgiven tabell
utvisar — å hittills beviljade anslag till pensionsförsäkringens genomförande
högst avsevärda besparingar uppstått. Vad de senaste åren vidkommer, hava
sådana besparingar uppkommit, oaktat vid anslagens begärande betydande
nedsättningar av ursprungligen beräknade belopp ägt rum. För budgetåret
1923—1924 föreslogs sålunda från pensionsstyrelsens sida ett anslag av
22.000. 000 kronor, vilket emellertid av departementschefen nedsattes till
21.000. 000 kronor. Trots detta uppstod å anslaget enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning en behållning av 1,809,240 kronor. För budgetåret
1924—1925 hemställde pensionsstyrelsen ursprungligen om ett anslag
av 25,000,000 kronor, vilket belopp styrelsen dock i en senare avgiven promemoria,
med hänsyn till nedgående tendens i antalet pensionsansökningar,
ansåg kunna nedsättas till 23,500,000 kronor. Min företrädare i ämbetet
fann på grund av de överskott, som tidigare uppstått å anslagen för ifrågavarande
ändamål även sistnämnda belopp kunna nedsättas och föreslog ett
anslag av 23,000,000 kronor. Ä detta anslag, som av riksdagen beviljades
med begärt belopp, har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppstått
en besparing av icke mindre än 3,490,520 kronor 39 öre. Från pensionsstyrelsens
sida har framhållits, att detta stora överskott delvis berott
på, att kostnader å ett sammanlagt belopp av 1,705,101 kronor 40 öre, vilka
i själva verket belöpt på budgetåret 1924—1925, icke blivit bestridda från
anslaget för samma budgetår. Aven om sistnämnda belopp frånräknas, skulle
dock behållningen å anslaget i fråga hava uppgått till 1,785,418 kronor
93 öre.
Med hänsyn till sålunda vunnen erfarenhet angående belastningen å ifrågavarande
anslag finner jag mig kunna föreslå eu avsevärd nedsättning av det
utav pensionsstyrelsen nu beräknade anslagsbeloppet; och anser jag mig
böra tillstyrka, att anslaget beräknas till 31,000,000 kronor.»
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit
riksdagen har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet sålunda
hemställa.
att riksdagen må
a) besluta, att såsom bidrag till bestridande av statens
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
15
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring för budgetåret 1926—1927 skall ur pensionsförsäkringsfonden
såsom förskott till staten utbetalas ett belopp
av 1,100,000 kronor;
b) för bestridande av återstoden av sagda kostnad för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 31,000,000
kronor; samt
c) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) medgiva att av det Vidtaga,,de
förslagsanslag, som kunde komma att för budgetåret 1926—1927 beviljas för åtgärd er
bestridande av statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen byggande''och
hävande av
invaliditet.
om allmän pensionsförsäkring, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av
högst 100,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 97—100 i statsrådsprotokollet.
Allt sedan år 1914 hava varje år statsmedel ställts till pensionsstyrelsens
förfogande för vidtagande jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades,
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Från och
med år 1921 hava för sådant ändamål kommit till användning jämväl överskottsmedel
ur pensionsförsäkringsfonden.
I en av pensionsstyrelsen under år 1920 uppgjord plan för den sjukvårdande
verksamheten under tiden 1921—1925, vilken plan i 1921 års statsverksproposition
(femte huvudtiteln, punkten 42) framlades för riksdagen,
beräknades de pa styrelsen belöpande kostnaderna för denna verksamhet
under nämnda period till 7,850,000 kronor. Till dessa kostnader, vilka
väntades komma att fördela sig med avsevärt mindre del å de första och
avsevärt större del å de sista åren av perioden, skulle staten årligen bidraga
med 650,000 kronor, under det att återstoden skulle bestridas av överskottsmedel
ur pensionsförsäkringsfonden. I detta avseende bestämde Kungl. Maj:t
sedermera genom brev den 15 oktober 1920, att av fondens medel ett belopp
av 4,000,000 kronor finge under åren 1921—1925 enligt de grunder, som av
Kung]. Maj:t för varje år fastställdes, användas till bestridande av kostnader
för åtgärder, ägnade att i pensionsförsäkringens intresse förebygga eller häva
arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.
Jämte föreskrift att för varje år ränta å ifrågavarande belopp, beräknad
efter den å pensionsförsäkringsfonden under året uppnådda medelräntefoten,
skulle läggas till kapitalet, förordnade Kungl. Maj:t genom samma brev, att
nämnda belopp, 4,000,000 kronor, vid ingången av år 1921 skulle överlämnas
till fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden att av dem förvaltas tillsammans
med den allmänna pensionsförsäkringsfonden, dock bokfört såsom en särskild
fond, benämnd »fonden för sjukvårdande uppgifter».
[32.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Den av Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag framlagda planen jämte beräkning
av kostnadsfördelningen lämnades'' av riksdagen utan anmärkning;
och beviljade riksdagen för ändamålet för år 1922 ett belopp av 650,000
kronor.
Emellertid hava, huvudsakligen av brist på erforderliga vårdplatser men
även på grund av andra omständigheter, såsom nedgående livsmedelspriser
m. m., kostnaderna blivit mindre än de beräknade. På grund härav bemyndigade
Kungl. Maj: t pensionsstyrelsen att av det för år 1922 beviljade
beloppet använda högst 500,000 kronor. För första halvåret 1923 har av det
utav riksdagen för samma ändamål medgivna anslagsbeloppet, 325,000 kronor,
på grund av den i det följande omförmälda jämkningen i kostnadsfördelningen
mellan staten och pensionsförsäkringsfonden endast 50,000 kronor
ställts till pensionsstyrelsens förfogande.
För budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926 har riksdagen
medgivit, att av förslagsanslaget till bestridande av statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring finge
för ifrågavarande ändamål disponeras ett belopp av för ett vart av sagda
budgetår högst 100,000 kronor.
I skrivelse den IT augusti 1925 har pensionsstyrelsen beträffande ställningen
av »fonden för sjukvårdande uppgifter» anfört, att fonden vid ingången
av budgetåret 1925—1926 uppgått till omkring 2,675,000 kronor. För
styrelsens sjukvårdande verksamhet beräknades komma att under sistnämnda
budgetår åtgå 1,175,000 kronor, varav 100,000 kronor utginge av statsmedel
och 1,075,000 kronor från fonden. Vid ingången av budgetåret 1926—1927
beräknades fonden sålunda komma att uppgå till omkring 1,600,000 kronor.
Med ett statsanslag jämväl för sistnämnda budgetår av 100,000 kronor räckte
denna behållning till bestridande av återstoden av de beräknade kostnaderna
för budgetåret 1926—1927. Det syntes sålunda icke vara nödigt att förr
än i samband med framställning om anslag av statsmedel för den sjukvårdande
verksamheten för budgetåret 1927—1928 framlägga ny plan för
sagda verksamhet för en förnyad period, utan utginge styrelsen från den
förutsättningen, att den för tiden 1921—1925 avsatta fonden för sjukvårdande
uppgifter finge för nu ifrågavarande ändamål användas jämväl under budgetåret
1926—1927.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Med hänsyn till vad pensionsstyrelsen upplyst angående behållningen i
den enligt Kungl. Maj:ts förberörda beslut den 15 oktober 1920 bildade
»fonden för sjukvårdande uppgifter» anser jag lämpligt, att fondens medel
även under budgetåret 1926—1927 få användas för sjukvårdsverksamhet enligt
nu gällande plan. Fn sådan anordning lärer ock vara nödvändig, enär
prövning av en eventuell ny plan för ifrågavarande verksamhet icke kan företagas,
förrän den inom pensionsstyrelsen pågående undersökningen jämlikt
12 § pensionsförsäkringslagen rörande pensionsförsäkringsfondens ställning
hunnit slutföras. Kungl. Maj:t torde framdeles böra fatta beslut rörande
användning av medel ur fonden för sjukvårdande uppgifter jämväl under
budgetåret 1926—1927.
opaginerad Kontrollera mot PDF
■Statsutskottets utlåtande Nr 5.
IT
Pensionsstyrelsens förslag om anvisande av ett anslag av 100,000 kronor
av statsmedel till sjukvårdsverksamhetens bedrivande under nästkommande
budgetår ansluter sig till de beslut, som beträffande de tre senaste budgetåren
fattats i ämnet. Jag tillstyrker därför bifall till detsamma.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som
för budgetåret 1926—1927 beviljas för bestridande av statens
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av, invaliditet jämlikt de föreskrifter, som
av Kungl. Majd meddelas, av pensionsstyrelsen under samma
budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till ersättning Ersättning till
till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar för budgetåret postverket för
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor. JeTpe^sions
Utredningen
i ämnet återfinnes å sid. 101 och 102 i statsrådsprotokollet, utbetalningar.
[33.]
Ersättning till postverket för dess bestyr med utbetalning av pensioner
och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring skall enligt de
genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1922 gällande föreskrifterna — fastställda
i anslutning till av riksdagen godkända grunder — tills vidare utgå
med dels en grundersättning, beräknad efter 12 öre för varje utbetalning,
dels ock därutöver en dyrtidsersättning, utgörande lika många procent av
grundersättningen, som de av postverket under det år ersättningen avser
utbetalade dyrtidstilläggen utgöra av de utbetalade fasta avlöningarna. Ersättningen
till postverket utgår i efterskott för kalenderår.
Till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet för år 1925 lades ett
antal av omkring 1,300,000 pensionsutbetalningar jämte det ökade antal
dylika utbetalningar, som kunde komma att föranledas av de genom kungörelse
den 5 december 1924 (nr 496) vidtagna ändringarna i bestämmelserna
angående sättet och tiden för utbetalning av pensioner och understöd. I
enlighet med Kungl. Maj ds förslag har 1925 års riksdag för budgetåret
1925—1926 för ifrågavarande ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av
290,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majds förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till ersättning till postverket för dess bestyr
med pensionsutbetalningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 412 26 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr o.
Ersättning
till häradsskrivarna
för
pensionsförteckninqar.
[34.]
Fattigvården
i allmänhet.
[35.]
Svenska
fattigvårdsoch
barnavårds
förbundet.
[36.]
Utskottets
yttrande.
17:o) Med anledning av Kungi. Maj.ts förslag (punkt 34) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 102) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ersättning till häradsskrivarna för
pensionsförteckningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 50,000 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu 1,000,000 kronor, med
240,000 kronor till 1,240,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet upptogs för
budgetåret 1924—1925 till 900,000 kronor. I riksstaten för nu löpande
budgetperiod är anslaget uppfört med 1,000,000 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning har nettobelastningen å
anslaget för budgetåret 1924—1925 uppgått till 1,240,107 kronor. Med hänsyn
härtill har anslaget från och med nästa budgetår synts böra ytterligare
höjas, förslagsvis till 1,240,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvården i allmänhet, nu 1,000,000 kronor, med 240,000 kronor
till 1,240,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 36) att till understöd
åt svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 103 i statsrådsprotokollet.
Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen anvisat anslag
å extra stat från och med år 1909. I riksstaten för budgetåret 1925—
1926 är ett anslag å 20,000 kronor uppfört för ändamålet.
Efter förbundets under sistlidet år genomförda omorganisation benämnes
detsamma svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Utskottet har med hänsyn till de nu för förbundet närmast föreliggande
arbetsuppgifterna icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet vill dock ifrågasätta, huruvida icke efter nästa budgetår nedsättning
av ifrågavarande statsbidrag må kunna ske.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt svenska fattigvårds- och
barnavårdsförbundet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
19
20:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1926—1927 till statsinspektion ar fattigvården
anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.
21 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bidrag till
uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 104 i statsrådsprotokollet.
För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen
om fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från
och med år 1922. Det för budgetperioden 1925—1926 anvisade beloppet
belöper sig till 60,000 kronor.
Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser
utfärdats angående statsbidragets utgående.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bidrag till uppförande eller inrättande
av arbetshem för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 20,000 kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag till
driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 75,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104 i statsrådsprotokollet.
Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av ifrågavarande slag hava
utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år 1921. I riksstaten
för nu löpande budgetår är anslaget för nämnda ändamål upptaget
till 45,000 kronor.
Villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607).
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet ansett sig böra biträda
och får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.
23:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till skyddsuppfostran (punkt 40) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsinspektion
av
fattigvården.
[37.]
Bidrag till
uppförande
eller inrättande
av
arbetshem.
[38.]
Bidrag till
driftkostnaderna
vid
arbetshem.
[39.]
Skydds
uppfostran.
[40.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Frälsnings
arméns
räddnings
hem.
[41-]
Medicinalstut
elsen.
[42]
24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 41) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt frälsningsarmens räddningshem för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) «
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning jämväl å inspektrisen
över sjuksköterskeväsendet;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen från
och med den 1 juli 1926 på följande sätt:
i
Befattning
arvode enligt
5 § i avlöningsreglementet å
generaldirektör,
kronor ...... ...........................................
överinspektör för siunessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i avlö
ningsreglementet å 13,000 kronor.................................................
Lönegrad
19,000
kameralbyråchef.........................................................
............................. B 30
medicinalråd........................................................
........................... B 30
statsinspektör över köttkontrollen i riket ...............
............................. B 29
byråveterinär............................................................
............................. B 26
kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning
....................... B 26
sekreterare (å medicinalbyrån)..................................
.............................. B 26
kamrerare ..............................................................
............................ B 24
ombudsman ................................................................
............................. B 24
sekreterare ................................................................
......................... B 24
inspektris över sjuksköterskeväsendet ..................
.............................. B 22
kassör ..........................................................................
............................ B 21
notarier ....................................................................
.............................. B 21
kansliskrivare ............................................................
......................... Bil
förste expeditionsvakt ............................................
.............................. B 7
kanslibiträden..............................................................
.............................. B 7
expeditionsvakter .....................................................
.............................. B 5
kontorsbiträden ............................................................
............................. B 4
skrivbiträde ..................................................................
.............................. B 2;
dels godkänna följande stat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas från och
med budgetåret 1926—1927:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
21
Stat:
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 271,800
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................. 1.000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m.................................................•_............. 73,600
Summa kronor 357,300;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må
i tillämpliga delar gälla även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare
hos medicinalstyrelsen;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
350,500 kronor, med 6,800 kronor till 357,300 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 110—115
i statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för medicinalstyrelsen är av följande utseende:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...................... 265,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................ 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ................................. 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m............................................................ 73.600
Summa kronor 350,500.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslagsposten för
avlöningar till ordinarie tjänstemän är föranledd därav, att, enligt vad Kungl.
Maj:t ifrågasatt, den hos styrelsen anställda inspektrisen över sjuksköterskeväsendet
skulle uppföras å ordinarie stat.
Då med hänsyn till sjuksköterskeväsendets vidmakthållande och utveckling
ett stadigvarande behov av sjuksköterskeinspektrisbefattningen lärer få
anses föreligga, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att befattningen i
fråga från och med nästkommande budgetår uppföres å medicinalstyrelsens
ordinarie stat. I betraktande av de fordringar i avseende å personliga
kvalifikationer, praktisk erfarenhet m. m., som måste ställas på sjuksköterskeinspektrisen,
förutsätter emellertid utskottet, i likhet med allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, att i de fall, då befattningen vid framdeles
uppstående vakans skall tillsättas -- varvid, på sätt lönenämnden påpekat,
rekryteringen endast i undantagsfall torde komma att ske med innehavare
av tidigare statstjänst — den person, som härtill utses, icke omedelbart
tilldelas ordinarie anställning, utan att tjänsten dessförinnan uppehälles
Utskottets
yttrande.
22
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
på förordnande under den tid, som kan anses erforderlig för bedömande av
vederbörandes kvalifikationer och lämplighet för densamma.
Vad härefter angår den löneställning, som bör tillkomma befattningen i
fråga, har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, Kungl. Maj:t i anledning
av den i samband med ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden
vidtagna revisionen av avlöningsreglementet den 22 juni
1921 genom brev den 26 juni 1925 placerat befattningen från och med den
1 juli sistsagda år i lönegraden B 20. Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag skulle befattningen hänföras till lönegraden B 22. Utskottet uppskattar
visserligen till fullo de krav, som, enligt vad ovan framhållits, måste
ställas på innehavaren av befattningen i fråga, men har dock icke kunnat
undgå att finna den sålunda föreslagna placeringen väl hög. Efter övervägande
och med beaktande av de förbättringar i lönehänseende, som sedan
befattningens tillkomst tillerkänts innehavaren av densamma, har utskottet
ansett en placering i 20:e lönegraden vara tillfyllest. Vid bifall härtill kan
den i Kungl. Maj:ts förslag till stat för medicinalstyrelsen ingående posten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas med 768 kronor eller i runt
tal 800 kronor och det av Kungl. Maj:t äskade ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen
nedsättas till 356,500 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926
äga tillämpning jämväl å inspektrisen över sjuksköterskeväsendet;
b)
bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen
från och med den 1 juli 1926 på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 19,000 kronor —
1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode en
-
ligt 5 § i avlöningsreglementet å 13,000 kronor —
1 kameralbyråchef................................................................. B 30
5 medicinalråd..................................................................... B 30
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ..................... B 29
1 byråveterinär....................................................................... B 26
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ...... B 26
1 sekreterare (å medicinalbyrån)........................... B 26
1 kamrerare .......................................................................... B 24
1 ombudsman ....................................................................... B 24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
23
Befattning
Lönegrad
3 sekreterare ..........................................................
.............. B 24
1 kassör..................................................................
................. B 21
5 notarier..............................................................
................. B 21
1 inspektris över sjuksköterskeväsendet.............
............. B 20
1 kansliskrivare ..................................................
................ B 11
1 förste expeditionsvakt.......................................
................. B 7
4 kanslibiträden ..................................................
................ B 7
2 expeditionsvakter .............................................
................. B 5
4 kontorsbiträden .............................................
................. B 4
1 skrivbiträde ....................................................
B 2;
c) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1926 — 1927:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 271,OUO
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................. 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ........... 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m........... 73.600
Summa kronor 356,500;
d) förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den
definitiva löneregleringen för statsdepartement med liera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande
nu ifrågavarande befattningshavare hos medicinalstyrelsen;
samt
e) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen,
nu 350,500 kronor, med 6,000 kronor till 356,500 kronor.
26:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för upprätthållande
av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 23,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 117 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen, utöver
det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra anslag
av 28,700 kronor.
Av anslaget är avsett att utgå dels avlöning, enligt av riksdagen prövade
grunder, åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga extra
befattningshavare inom styrelsen samt den hos styrelsen anställda inspektrisen
över sjuksköterskeväsendet, dels ock ersättning till vissa sakkunniga för granskning
inom styrelsen av läkemedelspriser.
Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av Kungl.
Maj:ts under nästföregående punkt gjorda framställning om inspektrisens
över sjuksköterskeväsendet uppförande å ordinarie stat.
Medicinal
styrelsens
verksamhet.
[43.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
[44—46.]
Bidrag för
anskaffande
av bostäder åt
provinsialläkare
å
landsbygden.
[47.]
Då Kung!. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet sålunda, under hänvisning tillika till vad under föregående
punkt anförts, hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag av 23,000 kronor.
27:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till statens
bakteriologiska, rättskemiska och farmaceutiska laboratorier (punkt 44), dels
till förste provinsialläkare och provinsialläkare (punkt 45), dels ock till tillfälliga
lönetillägg åt vissa provinsialläkare (punkt 46) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att till bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 142—145 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag
gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i
huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.
Bestämmelser i ämnet hava sedermera utfärdats genom särskilda kungörelser
den 2 december 1921 (nr 687 och 688).
För sagda ändamål anvisade sedermera 1922, 1923 och 1924 års riksdagar
efter förslag av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 samt budgetåren 1923—
1924 och 1924—1925 anslag å respektive 50,000, 30,000 och 15,000 kronor.
I samband med äskandet av sistberörda anslag föreslogos ock ändrade grunder
för statsbidragets åtnjutande, vartill riksdagen ävenledes lämnade bifall.
Ändrade bestämmelser i ämnet utfärdades av Kungl. Maj:t genom kungörelse
den 11 april 1924 (nr 154).
För budgetåret 1925—1926 är ifrågavarande anslag uppfört med 40,000
kronor.
Till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden
är sålunda hittills beviljat sammanlagt 285,000 kronor.
Vid anmälan av nu förevarande förslag har departementschefen anfört
följande:
»Anskaffandet av bostäder åt provinsialläkarna å landsbygden har på
senaste tiden börjat fortskrida i en betydligt raskare takt. Detta förhållande
måste i och för sig betraktas såsom lyckligt med hänsyn till den utom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
25
ordentliga betydelse, ordnandet av bostadsfrågan bär för förvärvande av
dugliga läkarkrafter, särskilt i de mera avlägset belägna provinsialläkardistrikten.
Uti 1916 års provinsialläkardistriktskommittés betänkande, som låg till
grund för Kungl. Maj:ts år 1921 framlagda förslag i ämnet, räknades med
ett årligt anslag av 300,000 kronor, avsett enligt då ifrågasatta och sedermera
fastställda grunder att räcka till bidrag till minst tio bostadsbyggen.
Med hänsyn till att planen var ny och oprövad och i betraktande av det
ekonomiska läget fann föredragande departementschefen det lämpligast att
till en början stanna vid ett mindre belopp, för år 1922 150,000 kronor.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framlagda förslag bifölls, såsom ovan
nämnts, av riksdagen. Hade ett belopp motsvarande den sålunda för år
1922 anvisade anslagssumman även beviljats under följande budgetperioder,
skulle anvisade medel för tiden 1 januari 1923—30 juni 1926 hava uppgått
till icke mindre än 525,000 kronor. Av orsaker, som framgå av det ovan
anförda, hava anslagen för berörda tid uppgått till endast 135,000 kronor,
ett belopp, som med 85,000 kronor understiger medicinalstyrelsens anslagskrav
för samma tid.
Enligt medicinalstyrelsens nu förevarande framställning förelåge redan i
början av augusti 1925 ansökningar angående statsbidrag om sammanlagt
icke mindre än inemot 225,000 kronor, medan intill innevarande budgetårs
slut för ändamålet disponibla anslagsmedel uppgå till endast omkring 32,000
kronor. Det skulle alltså redan vid början av nu löpande budgetperiod
föreligga en skillnad mellan för ändamålet eventuellt erforderliga och tillgängliga
medel av omkring 193,000 kronor.
Vid här angivna förhållanden måste givetvis en betydande höjning av
anslaget äga rum för nästa budgetperiod. Medicinalstyrelsen har för denna
tid begärt ett anslag av 275,000 kronor. Jag anser mig dock böra ifrågasätta
en begränsning av detta anslagsbelopp till 200,000 kronor.»
Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet ansett sig böra tillstyrka
och får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
29:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till flyttningsbidrag
åt vissa provinsialläkare (punkt 48) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 145—149) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt förste provinsialläkare ni. fl.
med 500 kronor.
31:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 50) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 149—150) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
Flyttningsbidrag
åt
vissa provinsialläkare.
[48.]
Resestipendier
åt förste
provinsialläkare
m fl.
[49.]
Avlöning åt
civila läkarstipendiater.
[50.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
att riksdagen må
a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till avlöning åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret
1926—1927 icke upptaga något belopp; samt
b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag
må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförliöjning
åt fyra eivila läkarstipendiater under samma budgetår användas
ett belopp av 6,000 kronor.
Bidrag till 32:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bidrag till
insicdläkåres ex^ra provinsialläkares avlönande (punkt 51) kommer utskottet att framdeles
avlönande, under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom förriks[51.
] dagen
anmäla.
Dyrtidstillägg
åt vissa extra
provinsialläkare.
[52.]
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för beredande
av dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.
Ett extra förslagsanslag till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare
har i budgeten upptagits alltsedan år 1919. För budgetåret 1924—1925
upptogs anslaget till 8,000 kronor, men sänktes för nu löpande budgetår,
på grund av belastningssiffran, till 6,000 kronor
Gällande föreskrifter i ämnet äro meddelade genom kungörelse den 8 maj
1925 (nr 206).
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av dyrtidstillägg åt vissa extra
provinsialläkare för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 4,000 kronor.
Hospital 34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning i fråga om anslag till hosoch
ds yler •
'' pital och asyler (punkt 53) har riksdagen redan förut fattat beslut; varom
t63-] utskottet Telat bär
erinra.
Övergångsstat 35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) och under hänvisocfe1‘asyler
1 ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 182 och 183) i ämnet innehåller, får
j utskottet hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
övergångsstat för hospital och asyler, nu 15,240 kronor, med
6,180 kronor till 9,060 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
27
36:o) På grund av Kung! Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 55)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 145—149) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda
läkare med 500 kronor.
37:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för utvidgning
av köksbyggnaden vid Uppsala hospital och asyl (punkt 56) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för uppförande
•av vissa lantbruksbyggnader vid Strängnäs hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten L. N. Gramén i augusti och september 1923
upprättade ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 87,200 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 187—191
i statsrådsprotokollet.
Att, i enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande lantbruksbyggnader
utan uppskov komma till uppförande, finner sig utskottet böra
tillstyrka.
Vid granskning av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag kar
utskottet emellertid icke kunnat undgå att finna, att, då, såsom här är fallet,
fråga är om byggnader vid ett mindre lantbruk, kostnaderna för byggnadernas
uppförande blivit väl högt beräknade. Genom förenklingar i byggnadssättet
och då, såsom i statsrådsprotokollet påpekats, virke från hospitalets
skog i viss utsträckning står till förfogande samt vid hospitalet tillgängliga
arbetskrafter torde kunna biträda vid byggnadsarbetet, synes utskottet, att
kostnaderna för byggnadernas uppförande kunna begränsas till 75,000 kronor.
I detta sammanhang vill utskottet hava uttalat, att med den erfarenhet,
som hittills vunnits, upplåtelse av jordbruk till hospitalen synes böra i fortsättningen
äga rum endast i de fall, då synnerliga skäl därtill kunna anföras.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för uppförande av vissa lantbruksbyggnader
vid Strängnäs hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten L. K. Gramén i augusti och september 1923 upprättade
ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av
75,000 kronor.
Resestipendier
åt vid
hospital och
asyler
anställda
läkare.
[55.]
Utvidgning av
köksbyggnaden
vid
Uppsala hospital
och asyl.
[56.]
Vissa lantbruksbyggnader
vid
Strängnäs
hospital.
[57.]
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Ändringsarbeten
i
de s. k. Cpaviljongerna
vid Lunds
hospital
och asyl.
[58.]
Utskottets
yttrande.
Hospital vid
Hälsingborg.
[59.]
39:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58)
dels medgiva, att ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongerna vid Lunds
hospital och asyl må, i huvudsaklig överensstämmelse med av stadsarkitekten
J. Anchert år 1925 uppgjorda ritningar, utföras för en beräknad kostnad
av 279,000 kronor;
dels ock till ändamålet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 191 — 194
i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag,
har i likhet med departementschefen ansett, att en ombyggnad av ifrågavarande
paviljonger är ur såväl sjukvårds- som allmän humanitär synpunkt
oavvislig, och får utskottet alltså tillstyrka, att byggnadsarbetet i fråga utföres.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har arkitekten C. Westman i avgivet
yttrande över de av arkitekten J. Anchert uppgjorda ritningarna och
kostnadsberäkningarna, vilka senare sluta å ett belopp av 257,478 kronor
25 öre, icke haft något att erinra mot ritningarna, men ansett kostnaden
för byggnadsarbetena böra höjas till det av Kung! Maj:t nu äskade beloppet.
Tillräckliga skäl för eu dylik höjning av kostnadsberäkningarna har utskottet
emellertid icke funnit föreligga, utan anser utskottet, som ej haft
något att anmärka mot ritningsförslagen, att byggnadsarbetena böra kunna
komma till utförande för det av arkitekten Anchert beräknade beloppet,
eller för i avrundat tal 260,000 kronor. För nästkommande budgetår torde
härav enligt utskottets mening böra anvisas 140,000 kronor och återstoden
beräknas utgå under den därpå följande budgetterminen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongerna vid
Lunds hospital och asyl må, i huvudsaklig överensstämmelse
med av stadsarkitekten J. Anchert år 1925 uppgjorda ritningar,
utföras för en beräknad kostnad av 260,000 kronor; samt
b) till ändamålet för budgetåret 1926 — 1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 140,000 kronor.
40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till fortsättande
av arbetena med anläggning av ett hospital vid Hälsingborg för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,300,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 194—196 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1917 års riksdag
dels beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara
sinnesslöa avsett hospital skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar, uppföras på ett
av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns inom
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
29
staden och å Laröd beläget område för en beräknad kostnad av 9,700,000
kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat
för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Sedermera har riksdagen för fortsättande av arbetena med hospitalets
uppförande beviljat dels på extra stat för vartdera av åren 1919 och 1921
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. Sistnämnda anslag har anvisats
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Med skrivelse den 7 november 1924 framlade medicinalstyrelsen en av
arkitekten Westman uppgjord ny beräkning av de totala kostnaderna för
fullbordande av hospitalet. Dessa beräkningar slutade på ett belopp av
11,038,500 kronor och hade grundats dels på redan uppgjorda entreprenader,
dels ock på rådande prisförhållanden på arbetsmarknaden. I nämnda beräkningar
hade emellertid några kostnader för paviljongerna för sinnesslöa
icke medtagits, enär den slutliga revideringen av planen för dessa paviljonger
icke fullbordats. Styrelsen hade för avsikt att framlägga plan och kostnadsberäkningar
för ifrågavarande paviljonger i samband med framställning om
anslag för hospitalets uppförande för budgetåret 1927—1928.
Beträffande frågan om anslag för byggnadsarbetenas fortsättande anförde
medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrivelse, att av det dittills anvisade
beloppet, sammanlagt 6,100,000 kronor, under tiden intill den 1 november
1924 disponerats ett belopp av i runt tal 5,000,000 kronor, vadan återstode
omkring 1,100,000 kronor. Då samtliga ifrågavarande arbeten med undantag
av paviljongerna för sinnesslöa beräknats till 11,038,500 kronor, skulle sålunda
erfordras ytterligare anslag av 4,934500 kronor. Enligt de av medicinalstyrelsen
uppgjorda beräkningarna skulle byggnadsarbetena så bedrivas,
att sjukvårdsbyggnaderna och erforderliga ekonomibyggnader skulle bliva
färdiga i så god tid, att beläggningen kunde påbörjas under förra hälften
av år 1927. För arbetenas fortsättande skulle enligt styrelsen erfordras för
budgetåret 1925-1926 ett anslag av 2,500,000 kronor samt för budgetåren
1926—1927 och 1927 —1928 den övriga delen av det för hospitalets färdigställande
behövliga beloppet eller 2,438,500 kronor. I anslutning härtill
anhöll styrelsen om ett reservationsanslag å 2,500,000 kronor för budgetåret
1925-1926.
Vid behandling av frågan i 1925 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 58) förklarade departementschefen, att han icke funne anledning
till erinran mot förenämnda av medicinalstyrelsen framlagda kostnadsberäkningar,
som av byggnadsstyrelsen lämnats utan anmärkning. Vidkommande
anslag för budgetåret 1925—1926 borde detta enligt hans mening
tillmätas så, att arbetena kunde bedrivas utan avbrott och i sådan takt,
som betingades av det trängande behovet utav nya vårdplatser för sinnessjuka.
Med denna utgångspunkt hade departementschefen kommit till den
uppfattningen, att det av medicinalstyrelsen beräknade anslagsbeloppet,
2,500,000 kronor, icke borde göras till föremål för någon reducering.
I sin skrivelse nr 5 A, punkt 55, anförde riksdagen, att riksdagen icke
30
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Stallbyggnad
och bostadshus
vid
Hälsingborgs
hospital.
[60.]
Utskottets
yttrande.
heller funnit anledning till erinran mot de av medicinalstyrelsen framlagda
beräkningarna för byggnadsföretagets fullbordande. Då riksdagen jämväl
delade uppfattningen därom att arbetena borde så skyndsamt som möjligt
bedrivas, hade riksdagen ock ansett sig böra bevilja det äskade anslagsbeloppet
å 2,500,000 kronor för budgetåret 1925—1926.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört
följande:
»Den senast beräknade kostnaden för uppförande av Hälsingborgs hospital,
frånsett paviljonger för sinnesslöa, uppgår till 11,038,500 kronor. De av
riksdagen till och med budgetåret 1925—1926 för ändamålet anvisade anslagen
utgöra tillhopa 8,600,000 kronor. Ytterligare skulle sålunda för
hospitalets fullbordande erfordras 2,438,500 kronor. Enligt vad medicinalstyrelsen
på förfrågan meddelat hade av de redan anvisade medlen om tillhopa
8,600,000 kronor i slutet av oktober 1925 tagits i anspråk belopp om
sammanlagt, kronor 7,560,608: 45 för kontraherade arbeten, av vilka en del
slutförts. Återstoden utgjorde alltså kronor 1,039,391:55. Det har vidare
enligt styrelsen visat sig möjligt att, utan förskjutande av tidpunkten för
hospitalets första beläggning, påbörja en del arbeten något senare än förut
beräknats. Med hänsyn till nu angivna förhållanden har från medicinalstyrelsens
sida hinder ansetts icke möta mot att något reducera det för
budgetåret 1926—1927 begärda fortsättningsanslaget å 1,700,000 kronor. Efter
att hava från styrelsen inhämtat närmare uppgifter härutinnan har jag för
min del kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande anslag kan nedsättas
till 1,300,000 kronor, ritan att därigenom hospitalets tagande i bruk
blir försenat.»
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till fortsättande av arbetena med anläggning
av ett hospital vid Hälsingborg för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,300,000 kronor.
41:o) Kungl. Maj: t bär föreslagit riksdagen (punkt 60) att för uppförande
av stallbyggnad och bostadshus vid Hälsingborgs hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag för budgetåret
1926 — 1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 82,300 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 196—199 i
statsrådsprotokollet.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett behov av ifrågavarande
byggnader förefinnas. Emellertid synes det utskottet, att kostnaderna
för uppförande såväl av stallbyggnaden som bostadshuset beräknats
väl högt och torde desamma genom förenklingar i byggnadssättet kunna
ganska avsevärt reduceras. Utskottet, som alltså icke kunnat tillstyrka anvisande
av anslag till det av Kungl. Maj:t äskade beloppet, har funnit, att
ett anslag å 70,000 kronor bör vara för ändamålet tillfyllest.
Utskottet hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
31
att riksdagen må för uppförande av stallbyggnad och bostads.
hus vid Hälsingborgs hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag för hudgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) medgiva att för fortsättande
av arbetena med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid
Östersunds hospital må av uppkommande besparingar å de av riksdagen anvisade
reservationsanslagen för uppförande av nya paviljonger för oroliga
sjuka vid Säters och Västerviks hospital användas ett belopp av 377,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 199 och
200 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 111 till 1924 års riksdagframställda
förslag har nämnda års riksdag medgivit, att de av 1918 års lagtima
riksdag beslutade paviljongerna för oroliga sjuka vid Östersunds hospital
finge uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman
i april 1920 uppgjorda och i augusti 1922 omarbetade ritningar för en
beräknad kostnad av 877,000 kronor.
Av de av riksdagen för ifrågavarande ändamål hittills anvisade medel hava
disponerats under budgetåret 1924—1925 150,000 kronor och under budgetåret
1925 — 1926 350,000 kronor. För nästkommande budgetår har för fullbordande
av nu ifrågavarande byggnadsarbete beräknats erforderligt ett belopp
av 377,000 kronor, utgörande återstoden av den för anläggningen beräknade
kostnaden, 877,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må medgiva att för fortsättande av arbetena
med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds
hospital må av uppkommande besparingar å de av riksdagen
anvisade reservationsanslagen för uppförande av nya paviljonger
för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital användas
ett belopp av 377,000 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att under avdelningen
sjukvårdsanstalterna, underavdelningen sinnessjukvårdsanstalterna,
med rubriken bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 865,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 200—203 i statsrådsprotokollet.
Genom proposition nr 150 till 1925 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar ingå avtal med envar
av städerna Stockholm och Göteborg rörande nämnda städers övertagande
av hela sin sinnessjukvård i huvudsaklig överensstämmelse med de vid
Paviljonger
för oroliga
sjuka vid
Östersunds
hospital.
[61.]
Bidrag till
sinnessjukvården
i Stockholm
och Goteborq.
[62.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
statsrådsprotokollet över socialärenden den 13 mars 1925 fogade förslag
därutinnan med vissa av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
angivna jämkningar.
De statsbidrag, som för år 1926 skulle utgå till städerna ifråga, hava beräknats
till följande belopp:
för Stockholm:
driftkostnadsbidrag ............................. kronor 406,524: 09
platskostnadsbidrag............................. » 102,12H; 95
Summa kronor 508,651: 04
för Göteborg:
driftkostnadsbidrag .............................. kronor 282,296: 19
platskostnadsbidrag........................ » 72,529:10
Stimma kronor 354,825: 29
eller tillhopa 863,476 kronor 33 öre.
Till bestridande av ifrågavarande statsbidrag har sålunda ansetts böra
för budgetåret 1926—1927 uppföras å riksstaten ett förslagsanslag av 865,000
kronor, vilket anslag, med hänsyn till att detsamma avsåge ett i framtiden
årligen återkommande behov, synts böra erhålla karaktär av ordinarie anslag.
Utskottet, som funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke giva anledning
till erinran, får hemställa,
att riksdagen må under avdelningen sjukvårdsanstalterna,
underavdelningen sinnessjukvårdsanstalterna, med rubriken bidrag
till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 865,000 kronor.
Anstalter för
obildbara
sinnesslöa.
[63.]
44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa nu 427,000 kronor,
med 73,000 kronor till 500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 203—205
i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1925—1926 är anslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa upptaget med 427,000 kronor, anslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa med 647,500 kronor och anslaget till epileptikeranstalter
med 100,000 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har från medicinalstyrelsen i en
den 25 september 1925 avgiven promemoria lämnats uppgifter rörande belastningen
å de olika anslagen för budgetåret 1924—1925. Dessa uppgifter
äro av följande innehåll:
Anslag
Belastning
Summa
V»—31/n
1924
Vi—8%
1925
kr.
kr.
kr.
Anstalter för obildbara sinnesslöa .....................
260,328:17
251,662:13
511,990: 30
Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro
fallandesjuka ................................................
334,763: 42
294,509: 56
629,272: 98
Epileptikeranstalter ......................... ...............
52,519: 30
43,888: 31
96,407: 61
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33
Under erinran att statsbidragen till anstalterna från och med ingången
av år 1925 utgå med sänkta belopp har från medicinalstyrelsens sida ifrågasatts,
att samtliga anslag, under förutsättning av oförändrade grunder, för
budgetåret 1926—1927 skulle beräknas till ungefär två gånger det totalbelopp,
som från vederbörande anslag utbetalats under första halvåret 1925.
I anslutning härtill har föreslagits, att anslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa upptages till 500,000 kronor, anslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, till 600,000 kronor och anslaget till
epileptikeranstalter till 90,000 kronor.
Utskottet, som i likhet med departementschefen ansett sig kunna godkänna
de av medicinalstyrelsen för instundande budgetår föreslagna beräkningarna
av anslagen till anstalter för obildbara sinnesslöa, anstalterna för
bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalterna,
får alltså beträffande Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter
för obildbara sinnesslöa, nu 427,000 kronor, med 73,000
kronor till 500,000 kronor.
45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) och under åberopande
av vad utskottet under näst föregående punkt anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget
till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
nu 647,500 kronor, med 47,500 kronor till 600,000 kronor.
46:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 63 här ovan anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
epileptikeranstalter, nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till
90,000 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att för budgetåret
1926—1927 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 24,755 kronor;
dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 26,700 kronor;
dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade
jordbruket ett extra reservationsanslag av 1,875 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 206—216
i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbolied har 1925 års riksdag, i enlighet med Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.J 412 26 3
Utskottets
yttrande.
Anstalter för
bildbara
sinnesslöa,
som icke äro
fallandesjuka.
[64.]
Epileptiker
anstalter.
[65.]
Uppehållande
av verksamheten
vid
statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.
[66.]
34
Statsutskottets utlåtande Nr J.
Utskottets
yttrande.
Maj:ts förslag, för budgetåret 1925—1926 anvisat dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare ett extra anslag av 23,305
kronor, dels och till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag
av 25,500 kronor. Vidare har riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts i
sådant hänseende gjorda framställning, för samma budgetår till vissa reparationsarbeten
m. m. vid ifrågavarande anstalt anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Det nu till avlöningar och vikariatsersättningar in. m. äskade anslaget
24,755 kronor är sålunda 1,450 kronor högre än vad för samma ändamål
beviljats för budgetåret 1925—1926. Höjningen är föranledd därav att i det
för anstalten för instundande budgetår uppgjorda förslaget till avlöningsstat
är uppförd, utöver de i nu gällande avlöningsstat upptagna befattningshavare
vid anstalten, en räkenskapsförare med årslön av 2,150 kronor. Vid
bifall till framställningen om inrättande av denna befattning kan emellertid
den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar och
extra personal m. in. minskas med det hittills för biträde med räkenskapsföring
avsedda beloppet å 700 kronor, vadan höjningen av anslaget i dess
helhet icke komme att uppgå till mer än ovannämnda belopp, 1,450 kronor.
Beträffande härefter förslaget till omkostnadsstat för ifrågavarande anstalt
för nästkommande budgetår, hava en del mindre förändringar föreslagits av
de i staten ingående posterna. Sålunda har posten till eldning, belysning
och elektrisk kraft upptagits till 8,000 kronor i stället för i nu gällande stat
7,000 kronor. Vidare hava höjningar föreslagits av posten till idrotts- och
lekmaterial från 200 till 350 kronor samt av posten till expenser och diverse
från 5,655 kronor till 6,005 kronor. Under sistnämnda post har beräknats,
bland annat, ett belopp av 350 kronor till liyresersättningar åt räkenskapsföraren
och en nattvakt, vilken sistnämnde anstalten ej längre kunde förse
med husrum. Slutligen har i fråga om posten till beklädnad och sängkläder
föreslagits eu minskning av 400 kronor av motsvarande post i gällande omkostnadsstat.
Vidkommande anslaget till täckdikningsarbeten vid det med anstalten
förenade jordbruket, 1,875 kronor, torde få erinras, att enahanda belopp anvisats
för ändamålet i fråga för innevarande budgetår. Detta belopp ingår
i ovannämnda reservationsanslag å 10,000 kronor till vissa reparationsarbeten
m. m. vid anstalten.
Till Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anslag till avlöningar och
vikariatsersättningar in. in. vid den anstalt, varom nu är fråga, har utskottet
ansett sig kunna giva sin anslutning. Utskottet tillstyrker alltså inrättandet
av den föreslagna räkenskapsförarbefattningen vid anstalten och har utskottet
icke funnit skäl till erinran mot storleken av de för befattningshavaren ifråga
föreslagna avlöningsförmånerna.
Vad däremot beträffar Kungl. Maj:ts förslag, i vad det angår anslag till
driftkostnader i övrigt för anstalten, bär utskottet, som icke kunnat undgå
att finna den i omkostnadsstaten upptagna posten för eldning, belysning och
Statsutskottets utlåtande Nr å.
35
elektrisk kraft väl högt beräknad, ansett detta anslag kunna något reduceras,
förslagsvis till 26,200 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om anslag till täckdikningsarbeten har utskottet
icke haft något att erinra.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 24,755
kronor;
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 26,200 kronor; samt
c) till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade
jordbruket ett extra reservationsanslag av 1,875 kronor.
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för budgetåret Uppehållande
1926-1927 anvisa av verksam
dels
till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfost- uppfortringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 11,575 kronor; ringsanstalt
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett för
extra förslagsanslag av 14,400 kronor. Tf 7 1
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 216—219 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor i Vänersborg har riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (proposition nr 101 år 1925), för budgetåret 1925—1926 anvisat dels
till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare ett extra
anslag av 11,575 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt ett
extra förslagsanslag av 13,900 kronor.
Den nu föreslagna avlöningsstaten för anstalten överensstämmer helt med
nu gällande stat. Beträffande omkostnadsstaten har allenast den förändringen
föreslagits, att anslagsposten till läkare och sjukvård, nu 1,000 kronor,
höjts till 1,500 kronor, i följd varav statens slutsumma samt beloppet av
statens tillskott till anstaltens driftkostnader skulle ökas med 500 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag
av 11,575 kronor; samt
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 14,400 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Resestipendier
åt ordinarie
läkare
vid länslasarett
m. fl.
[68.]
Täckande
av motsedd
brist å anslaget
till underhåll
av Jarv so
sjukhus för
spetälska.
[69.]
Understöd åt
spetälskesjukas
familjer
m. m.
[70.]
Bidrag till
uppförande
eller
inrättande av
tuberk-ulossjukvårdsanstalter.
[71.]
49:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 68) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet sid. 145—149 i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett
m. fl. med 1,000 kronor.
50:o) Med anledning av Kung! Maj:ts förslag (punkt 69) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 219 och 220) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till täckande av motsedd brist å anslaget till
underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
51 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till beredande
av understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 220 och 221 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1923
års riksdag till beredande av understöd åt spetälskesjukas familjer m. m.
ett extra anslag av 5,000 kronor för budgetåret 1923—1924. Samma belopp
har till ändamålet beviljats för vartdera av budgetåren 1924—-1925 och
1925—1926.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beredande av understöd åt spetälskesjukas
familjer m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.
52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av
515,000 kronor;
dels ock medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten vid kustsanatoriet
Apelviken må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen för kustvård åt
skrofulösa barn ett bidrag av högst 164,500 kronor, att utgå av nämnda
anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget
gällande grunder och på villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 221—233 i
statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för vart och
ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av 400,000 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
37
till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 har riksdagen till samma
ändamål på extra stat anvisat ett belopp av 600,000 kronor samt för vart
och ett av åren 1916—1918 ett belopp av 400,000 kronor. Vidare har riksdagen
för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 anvisat anslag å respektive
230,000 kronor och 330,000 kronor. För budgetåret 1925—1926 är slutligen
upptaget ett anslag av 325,000 kronor. Riksdagen har sålunda för ifrågavarande
ändamål anvisat sammanlagt 5,085,000 kronor.
För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen faststidlt allmänna
grunder, varjämte riksdagen från och med år 1912 lämnat visst medgivande
om kostnadsfri upplåtelse av kronomark för anläggning av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 27 juli 1914 (nr 292) utfärdat
bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
m. m., i vilken kungörelse nyssnämnda medgivande
intagits. Sedan 1919 års lagtima riksdag beslutit förhöjning av statsbidragets
belopp från högst 1,000 till högst 2,000 kronor för vårdplats, har förenämnda
kungörelse i enlighet härmed ändrats genom kungörelse den 13 juni
1919 (nr 305). Vidare har — efter det 1921 års riksdag bifallit av Kungl.
Maj:t framlagt förslag om upphävande utom beträffande städer, som ej deltaga
i landsting, av en bestämmelse om begränsning av statsbidraget i relation
till folkmängden -— 1914 års förenämnda kungörelse ändrats i anslutning
härtill genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 385).
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört
följande:
»Vad till en början angår frågan om statsbidrag till de planerade byggnadsarbetena
vid Apelvikens kustsanatorium får jag erinra om att ändamålet
med kustsanatorier är att genom anstaltsvård skydda barn, som lida av
börjande tuberkulos eller hava tydliga anlag för sådan sjukdom. A ifrågavarande
sanatorium mottagas ej blott barn, som äro behäftade med skrofulös,
utan även barn, som lida av körtel-, ben- eller ledtuberkulos. Patienterna
komma från alla delar av riket. Det slag av verksamhet, som föreningen
för kustvård åt tuberkulösa barn utövar, utgör ett betydande led i
kampen mot tuberkulosen.
Vidkommande de byggnadsarbeten, till vilka statsbidrag nu begäras, utgöras
dessa, såsom förut nämnts, av dels en byggnad av sten, avsedd att
ersätta den nuvarande vårdpaviljong III, dels eu fritt liggande bostadsbyggnad,
likaledes av sten, dels och en portvaktsstuga av trä.
Medicinalstyrelsen har funnit, att samtliga dessa nybyggnader skulle medföra
ett betydande tillskott till sanatoriets möjligheter att fylla sin sjukvårdande
uppgift och att bidrag till deras uppförande ur denna synpunkt sålunda
kunde förordas. Med hänsyn till ovanberörda uttalanden om nödvändigheten
att på grund av det statsekonomiska läget begränsa statsbidrag
av här förevarande slag till fall av verkligt trängande behov, har styrelsen
dock endast ansett sig kunna förorda, att statsbidrag finge beräknas för
uppförande av ersättningsbyggnaden för paviljong III.
De statsfinansiella förhållandena lära allt fortfarande nödvändiggöra en
begränsning av statsbidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
sjukvårdsanstalter till sådana byggnadsföretag, som iiro betingade av ett
starkt behov. Till företag av dylik art böra då givetvis i första rummet
räknas sådana, genom viikas utförande en mera betydande utökning av
antalet vårdplatser kan vinnas. Från nu angivna synpunkter kan jag tillstyrka
statsbidrag till föreningen endast beträffande uppförandet av den
nya paviljong III.
Vad angår beräkningen av kostnaden för nämnda paviljongs utförande
har den av föreningens styrelse anlitade arkitekten kommit till en totalkostnad
av 380,000 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen vid sin granskning av
förslaget ansett denna summa kunna något reduceras, har aidritekten med
stöd av en del uttalanden från experter förklarat nyssnämnda belopp icke
kunna nedbringas. För min del anser jag, att man i detta sammanhang bör
betrakta beloppet i fråga såsom en maximisiffra för byggnadskostnaden och
att statsbidraget i varje fall bör utgå i visst förhållande till den verkliga
byggnadskostnaden.
Tidigare hava statsbidrag till kustsanatorium i allmänhet bestämts till
omkring två tredjedelar av byggnadskostnaden. I de två senaste fall, då
statsbidrag beviljats, nämligen år 1923 till nu ifrågavarande kustsanatorium
och år 1925 till kustsanatoriet vid Barkåkra, har emellertid med hänsyn till
de statsfinansiella förhållandena bidraget ansetts böra begränsas till högst
hälften av den beräknade kostnaden för de då ifrågavarande arbetena och
aldrig böra få utgå med mer än hälften av den verkliga kostnaden, därest
denna kostnad komme att understiga den beräknade. Statsbidraget torde
även i nu ifrågavarande fall böra tilldelas efter denna princip, dock att härjämte
från det belopp, som motsvarar hälften av den verkliga byggnadskostnaden,
bör avdragas beloppet av det till den nuvarande paviljong III
m. m. beviljade statsbidraget av 25,500 kronor. Då kostnaden för den nya
paviljong III beräknats till 380,000 kronor, skulle bidragsmaximum, på sätt
även medicinalstyrelsen föreslagit, fixeras till /3^000_190,000—25,500j
164,500 kronor. Detta belopp torde, i likhet med vad som tidigare skett,
böra utgå av reservationsanslaget till bidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter. Då emellertid detta anslag icke ansetts
kunna utan särskilt medgivande av riksdagen användas till kustsanatorier,
torde sådant medgivande även i detta fall böra inhämtas. För statsbidragets
åtnjutande synas i huvudsak böra gälla de grunder, som äro stadgade beträffande
bidrag från nämnda anslag med rätt för Kung], Maj:t att i övrigt
bestämma de villkor för bidragets tillgodonjutande, som må finnas påkallade.
Vad härefter angår anslagsbehovet i sin helhet för nästa budgetår till
statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
har jag icke något att erinra mot den av medicinalstyrelsen framlagda beräkningen
härutinnan. Jag tillåter mig härvid meddela, att Värmlands läns
landsting vid sitt senaste lagtima möte beslutat utföra den i medicinalstyrelsens
skrivelse omförmälda utvidgningen av länets tuberkulossjukhus i
Arvika.
Vidare får jag bringa i erinran, att Kungl. Maj:t den 2 oktober 1925
beviljat det i medicinalstyrelsens skrivelse omförmälda beloppet av 110,000
kronor såsom statsbidrag till Furs sanatorium inom Blekinge län.
I enlighet med medicinalstyrelsens förslag skulle anslaget till bidrag för
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret
1926—1927 upptagas till 350,000 kronor. Lägges härtill det ovan förordade
bidragsbeloppet av högst 164,500 kronor till kustsanatoriet vid Apelviken,
skulle det totala anslagsbehovet för nästa budgetår beräknas till 514,500
kronor eller, i avrundat tal, 515,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
39
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser statsbidrag till
utförande av vissa byggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka.
Då utskottet ej heller funnit anledning till anmärkning mot det av Kungl.
Maj:t till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
äskade anslagsbeloppet, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberlculossjuhvårdsanstalter
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 515,000 kronor; samt
b) medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten vid
kustsanatoriet Apelviken må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen
för kustvård åt skrofulösa barn ett bidrag av högst
164,500 kronor, att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse
med de rörande bidrag från anslaget gällande
grunder och på villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 2,800,000 kronor, med 150,000 kronor till 2.950,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 234—236
i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
utgjorde för år 1922 2,500,000 kronor och var i liksstaten
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaget med halva beloppet eller
1,250,000 kronor.
För budgetåret 1923—1924 uppfördes ifrågavarande anslag med ett belopp
av 2,790,000 kronor. För budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har anslaget
upptagits med respektive 2,630,000 kronor och 2,800.000 kronor.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är grundad på erfarenhet beträffande
anslagsbelastningen från föregående år.
För budgetåret 1926—1927 har maximibeloppet av statsbidragen till de
olika anstalterna beräknats till 3,262,843 kronor, vilket belopp emellertid
ansetts kunna reduceras med 10 procent till i runt tal 2,950.000 kronor.
Utskottet, som i likhet med departementschefen anser, att nu gällande
grunder för statsbidrag av ifrågavarande slag tills vidare böra lämnas orubbade,
har icke funnit anledning till erinran mot storleken av det av Kungl.
Maj:t nu äskade anslaget och får alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu
2,800,000 kronor, med 150,000 kronor till 2,950,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter.
[72.]
Utskottets
yttrande.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Bidrag till
resor för vissa
patienter
vid kustsanatorierna.
[73.
Utskottets
yttrande.
54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att för beredande
av bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder, för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 236 och 237 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft eu inom andra kammaren av herrar G. Strindlund och
V. Hedlund väckt motion, nr 149, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådant tillägg till den under förevarande punkt föreslagna ändringen
i grunderna för beräkningen av bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna,
att jämväl avgift för tredje klassens sovvagn sbiljett därvid må
inräknas, samt att patient boende på mer än 20 km. avstånd från järnvägseller
ångbåtsstation och utan tillgång till av statens järnvägar eller postverket
anordnad biltrafik må vara berättigad till resebidrag, beräknat efter 10 öre
per km. för väglängd, överstigande 20 km.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Alltsedan år 1914 hava i riksstaten uppförts extra förslagsanslag för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor
till och från statsunderstödda kustsanatorier, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämde.
För budgetåret 1924—1925 upptogs anslaget till 40,000 kronor. I riksstaten
för nu löpande budgetperiod är anslaget beräknat till enahanda belopp.
Gällande föreskrifter angående bidragen äro meddelade genom kungörelse
den 11 april 1924 (nr 152).
Med hänsyn till belastningen av anslaget under budgetåret 1924—1925
har nu föreslagits en höjning av anslaget för nästkommande budgetår med
10,000 kronor.
Departementschefen har i ämnet anfört följande:
»Enligt § 3 i förberörda kungörelse den 11 april 1924 beräknas resebidrag
för ifrågavarande ändamål efter avgift för plats i tredje klassens vagn å
järnväg eller för däcksplats på ångfartyg, allt eftersom det ena eller det
andra av dessa fortskaffningsmedel för resan användes. Av skäl som jag
under punkten 82 angående bidrag till resor för vanföra skall angiva, anser
jag mig böra tillstyrka sådan ändring i dessa grunder, att resebidrag må
utgå jämväl för avgift för billigaste plats i automobil i regelbunden trafik,
som av statens järnvägar eller postverket anordnats i anslutning till järnvägs-
eller ångbåtslinje.
Mot medicinalstyrelsens beräkning av anslagsbeloppets storlek har jag
intet att erinra. Den kostnadsökning, som föranledes av vad jag föreslagit
i fråga om ändring i gällande grunder för resebidrags utgående, torde bliva
så ringa, att hänsyn därtill ej behöver tagas vid anslagets beräknande.»
Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär, såsom förut nämnts,
sådan ändring i hittills gällande bestämmelser angående statsbidrag till re
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
41
sor, som av medellösa eller mindre bemedlade personer företagas till och
från de statsunderstödda kustsanatorierna, att reseersättning skulle utgå
jämväl för plats i automobil å sådan trafikled, sorn av statens järnvägar eller
postverket anordnats i anslutning till ordinarie järnvägs- och ångbåtslinje.
Motionsvis har nu föreslagits att vid den sålunda ifrågasatta ändringen
även m''åtte intagas en bestämmelse, varav tydligt framginge, att vid sagda
resor ersättning finge utgå jämväl för avgift för resa i tredje klass sovvagn,
då sådan användes. Härjämte hava motionärerna ifrågasatt, om ej också de
från järnvägs- eller ångbåtslinje avlägset boende patienter, som skola intagas
vid kustsanatorierna och icke äga tillgång till av statens järnvägar eller
postverket anordnad biltrafik, borde vara berättigade till visst resebidrag
för resa till närmaste järnvägs- eller ångbåtsstation. Sistnämnda resebidrag
har ansetts böra begränsas till att utgå med högst 10 öre per kilometer för
väglängd, överstigande 20 kilometer.
Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen av grunderna beträffande
ifrågavarande statsbidrag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Emellertid synas utskottet billighetsskäl jämväl tala för att, på sätt motionsvis
ifrågasatts, rätt till resebidrag medgives även för sovvagnsbiljett
i tredje klass och får utskottet sålunda i denna del tillstyrka motionärernas
förslag.
Att däremot, såsom av motionärerna jämväl föreslagits, utsträcka ifrågavarande
rätt till resebidrag att omfatta även andra resor från hemorten till
närmaste järnvägs- eller ångbåtsstation, har utskottet — med hänsyn till de
konsekvenser ett bifall till förslaget härutinnan skulle kunna medföra och då
svårigheter dessutom måste uppstå för vederbörande sjukvårdsan stal ter, vilka
i första hand hava att verkställa utbetalningen av reseersättningarna, att vederbörligen
kontrollera färdkostnaden — ansett sig icke kunna förorda.
På grund av vad utskottet sålunda anfört och då rätten till resebidrag
i av utskottet här ovan föreslagen utsträckning icke lärer medföra sådan
ökning av kostnaderna för ifrågavarande ändamål, att en höjning av anslaget
kan anses erforderlig, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herrar Strindlunds och Hedlunds ovanberörda
motion (II: 149) för beredande av bidrag till resor för vissa patienter
vid kustsanatorierna, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av utskottet förordade grunder, för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 145—149) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård
med 1,500 kronor.
Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.
[74.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Folksanato
inerna.
[75.]
Understödjande
av
disjpensärverksamhet.
[76.]
56:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 75) att såsom bidrag
till folksanatorierna för budgetåret 1926 — 1927 anvisa ett extra anslag av
150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 238—240
i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung
Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna hava alltsedan år 1905
anslag beviljats av riksdagen. Under det att anslaget till och med år 1917
utgjort 200,000 kronor årligen, har det — med inräknande av anslag å
tilläggsstat — under var och en av budgetperioderna från och med 1918
till och med 1923—1924 uppförts med växlande belopp, vilka dock i varje fall
varit högre än 200,000 kronor (se den uti 1925 års statsverksproposition under
femte huvudtiteln, punkt 69, intagna tablån). För budgetperioden 1924—1925
upptogs anslaget ånyo till 200,000 kronor, och med detta belopp är anslaget
även uppfört i riksstaten för budgetåret 1925—1926.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till folksanatorierna för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 150,000
kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 300,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240 och 241 i statsrådsprotokollet.
Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen
beviljat extra förslagsanslag för varje år alltsedan år 1915. För vartdera av
budgetåren 1923 — 1924 och 1924—1925 anvisades 400,000 kronor.
Villkor och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till dispensärverksamhet
hava varit fastställda i kungörelse den 1 oktober 1914 (nr 400) med
däri genom kungörelse den 20 juni 1918 (nr 447) gjord ändring.
För budgetåret 1925—1926 upptogs ifrågavarande anslag med ett belopp
av 350,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till understödjande av dispensärverksamhet
för budgetåret 1926 — 1927 anvisa ett extra förslagsanslag av
300,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
43
58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten,
nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till bekostande av behandling enligt den
s. k. ljusmetoden av medellösa med sjukdomen lupus vulgaris behäftade
personer från landsorten var i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaget
till 50,000 kronor. För nu löpande budgetperiod utgår anslaget med
60,000 kronor.
Med hänsyn till att anslaget, enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning,
för budgetåret 1924—1925 belastats med 68,130 kronor, har en höjning
av anslaget till 70,000 kronor ansetts erforderlig.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till behandling
av medellösa lupuspatienter från landsorten, nu 60,000
kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 242 och 243) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa
a) såsom bidrag till radiumhemmets i Stockholm poliklinik
ett extra anslag av 15,000 kronor; samt
b) såsom bidrag till hemmets klinik ett extra förslagsanslag
av 28,000 kronor.
60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att för beredande
av bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm, att
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen förordade
grunder, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 243—245 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1921 och 1922 har riksdagen å extra stat anvisat
ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av bidrag enligt vissa
grunder till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och
från radiumhemmet i Stockholm. För tiden 1 januari—30 juni 1923 har för
enahanda ändamål anvisats 7,500 kronor. Jämväl för budgetåren 1923—1924,
1924—1925 och 1925—1926 hava anslag till oförändrat årsbelopp eller 15,000
kronor uppförts i riksstaten.
Genom kungörelser den 25 september 1920 (nr 634) och den 11 april 1924
(nr 159) har Kungl. Maj:t utfärdat närmare bestämmelser angående villkor
för åtnjutande av ifrågavarande bidrag.
Behandling
av medellösa
lupuspatienter
från landsorten.
[77.]
Bidrag till
upprätthållande
av
radiumhemmets
i Stockholm
verksamhet.
[78.]
Bidrag till
resor för vissa
patienter vid
radiumhemmet
i Stockholm.
[79.]
44
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Bidrag för
uppförande,
inrättande
eller inlösen
av epidemisjukhus.
[80.]
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Enligt § 2 i ovanberörda kungörelse den 25 september 1920 beräknas
statsbidrag för ifrågavarande ändamål efter avgift för plats i tredje klassens
vagn å järnväg eller för däcksplats å ångfartyg, allt eftersom det ena eller
det andra av dessa fortskaffningsmedel för resan användes. Vid resa å ångfartyg
må dock, därest den sjukes hälsotillstånd efter årstidens beskaffenhet
skulle så fordra, efter föreståndarens för radiumhemmets beprövande, statsbidrag
utgå för billigaste plats under däck.
Av skäl, som jag under punkten 82 angående bidrag till resor för van tilra
skall angiva, anser jag mig — liksom beträffande resebidrag för vissa patienter
vid kustsanatorierna — böra tillstyrka sådan ändring i dessa grunder, att
resebidrag må utgå jämväl för avgift för billigaste plats i automobil i regelbunden
trafik, som av statens järnvägar eller postverket anordnats i anslutning
till järnvägs- eller ångbåtslinje.
Vad angår storleken av ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår
hava utgifterna å anslaget för budgetåret 1924—1925 enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning uppgått till 30,703 kronor 60 öre. De år 1924
utfärdade restriktiva bestämmelserna hava, enligt det förut anförda, börjat
att tillämpas i avseende å statsbidrag, som av radiumhemmets föreståndare
beviljas efter ingången av juli 1924. Då föreståndaren har att förskottsvis
utbetala resebidrag och för sålunda förskjutna bidrag erhåller gottgörelse av
statsverket kvartalsvis i efterskott, hava givetvis ifrågavarande inskränkande
bestämmelser icke kommit att inverka å anslagsbelastningen under hela
budgetåret 1924—1925. Utgiftssiffran för nämnda budgetår synes mig dock
så pass stor, att man i avseende å budgetperioden 1926 -1927 icke torde
höra stanna vid det av föreningens styrelse begärda och av medicinalstyrelsen
tillstyrkta beloppet, 15,000 kronor. För min del får jag föreslå, att anslaget
beräknas till 25,000 kronor. Den kostnadsökning, som föranledes av mitt
förslag beträffande grunderna för statsbidrags utbetalande, torde bliva så
obetydlig, att hänsyn därtill ej behöver tagas vid anslagets beräknande.
Vid bifall till vad utskottet föreslagit i fråga om grunder för statsbidrag
till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna torde motsvarande ändringar
böra äga rum beträffande grunderna för statsbidrag till resor för nu ifrågavarande
patienter. Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av nu förevarande
anslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet får
alltså hemställa,
att riksdagen må för beredande av bidrag till resor för vissa
patienter vid radiumhemmet i Stockholm, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av utskottet förordade grunder, för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000
kronor.
6):o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till bidrag för
uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 245 och
246 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
45
Anslag till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
har å budgeten upptagits från och med år 1921. För budgetperioderna
1924—1925 och 1925—1926 hava anslag till belopp av 2,500,000 kronor
och 1,590,000 kronor beviljats för ändamålet.
Vid anmälan av nu förevarande anslagsäsliande har departementschefen
anfört följande:
»Till statsbidrag under budgetåret 1926—1927 för uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemisjukhus har medicinalstyrelsen ansett ett belopp av
1.660.000 kronor kunna komma att krävas. Styrelsens framställning utvisar
emellertid, att nämnda summa är att betrakta såsom en maximisiffra. Då
beviljat statsbidrag enligt gällande författning utbetalas först sedan epidemisjukhus
blivit av medicinalstyrelsen avsynat och godkänt samt styrelsen
granskat räkenskaperna över byggnadskostnaden, lärer anslaget för berörda
tid kunna sättas betydligt lägre än till nämnda belopp, förslagsvis till
1.300.000 kronor.»
Då utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag för uppförande, inrättande eller
inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra förslagsanslag av 1,300,000 kronor.
62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 81)
och under erinran att för budgetåret 1925—1926 till bidrag för driften av
epidemisjukhus varit uppfört ett anslag av 1,000,000 kronor, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till bidrag för driften av epidemisjukhus
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av
900,000 kronor.
63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) Bidrag till
dels höja det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra resor för
jämte vårdare nu 85,000 kronor, med 5,000 kronor till 90,000 kronor; jämte vårdare.
dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grun- [82.]
derna för anslagets användning.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 249 och 250 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Majds förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar G. Strindlund och
V. Hedlund väckt motion, nr 150, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådant tillägg till den under förevarande punkt föreslagna ändringen
i grunderna för beräkningen av »bidrag till resor för vanföra jämte vårdare»,
att jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett därvid må inräknas, samt
att patient, boende på mer än 20 km. avstånd från järnvägs- eller ångbåtsstation
och utan tillgång till av statens järnvägar eller postverket anordnad
Bidrag för
driften av
epidemisjukhus.
[81.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
biltrafik, må vara berättigad till resebidrag, beräknat efter 10 öre pr km. för
väglängd överstigande 20 km.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare
till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat
skol- och uppfostringshem blev, enligt Kungl. Maj:ts förslag i 1922 års statsverksproposition,
med hänsyn till anslagets dittills vanliga överskridande,
från och med år 1923 ökat från 35,000 kronor till 50,000 kronor för år räknat
och sålunda i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget till 25,000 kronor.
För budgetåret 1923—1924 företogs med hänsyn till den starka belastningen
åter en höjning av anslaget, som uppfördes med 60,000 kronor. Till följd
av överbelastning under första halvåret 1923 blev anslaget för budgetåret
1924—1925 ånyo höjt och upptogs med 75,000 kronor.
Utgiftssiffran för budgetperioden 1923—1924 föranledde åter en ökning
av anslaget för budgetåret 1925 — 1926 till 85,000 kronor.
Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag återfinnas i
kungörelse den 1 december 1914 (nr 459) med däri genom kungörelse den
29 augusti 1919 (nr 578) gjord ändring.
Enligt § 3 i nyssnämnda kungörelse den 1 december 1914 beräknas resebidrag
efter avgift för plats i 3:e klassens vagn å järnväg eller för däcksplats
på ångfartyg, allt eftersom det ena eller det andra av dessa fortskaffningsmedel
för resan användes.
I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning av den 26 augusti 1925 har
styrelsen för svenska vanföreanstalternas centralkommitté hemställt om sådan
ändring i nämnda bestämmelser, att ersättning måtte få beräknas även för
plats i automobil å sådan trafikled, som av statens järnvägar eller postverket
anordnats eller komme att anordnas i anslutning till ordinarie järnvägs-
eller ångbåtslinje.
I utlåtanden över denna framställning har såväl statskontoret som medicinalstyrelsen
förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vad först beträffar frågan om ändring i gällande grunder för resebidrag
för vanföra anser jag, att resor med automobil i sådan trafik, som i den
gjorda framställningen avses, böra i avseende å rätt till statsbidrag likställas
med järnvägs- eller ångbåtsresor. Jag vill sålunda tillstyrka, att statsbidrag
må utgå även för avgift för billigaste plats i automobil i" regelbunden trafik,
som av statens järnvägar eller postverket anordnats i anslutning till järnvägs-
eller ångbåtslinje.
. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit beträffande grunder för statsbidrag
till resor för vanföra torde, såsom de hörda myndigheterna framhållit,
motsvarande ändringar givetvis böra äga rum beträffande grunderna
för statsbidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna samt radiumhemmet
i Stockholm. Jag har i det föregående gjort framställning om godkännande
av dylika ändringar.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
47
Vad härefter angår storleken av anslaget till bidrag till resor för vanföra
har jag intet att erinra mot medicinalstyrelsens förslag om anslagets höjning
från nuvarande belopp 85,000 kronor till 90,000 kronor. Den av mig tillstyrkta
ändringen i grunderna för anslagets användning torde, på sätt statskontoret
framhållit, komma att medföra endast en så ringa kostnadsökning,
att hänsyn därtill ej behöver tagas vid anslagets beräkning.»
Vid bifall till vad utskottet föreslagit i fråga om grunder för statsbidrag
till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna och radiumhemmet i Stockholm
torde motsvarande ändringar böra vidtagas beträffande grunderna för
statsbidrag till resor för nu ifrågavarande patienter. Utskottet finner sig
sålunda kunna tillstyrka ovanberörda motionsvis väckta förslag allenast i
vad detsamma avser bidrag för resa i tredje klass sovvagn å järnväg.
Då utskottet icke haft något att erinra mot den av Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen av ifrågavarande anslag, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
samt herrar Strindlunds och Hedlunds ovanberörda motion,
II: 150, må
a) höja det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för
vanföra jämte vårdare, nu 85,000 kronor, med 5,000 kronor
till 90,000 kronor; samt
b) godkänna den av utskottet förordade ändringen i grunderna
för anslagets användning.
64:o) I enlighet med Kungl. Maj ds därom gjorda framställning (punkt 83)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 246—248 och 250) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till de
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. rn., nu 120,000 kronor, med 3,000
kronor till 123,000 kronor.
65:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 251—254) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till statsbidrag till Eugeniahemmet för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
66:o) I två likalydande motioner, väckta den ena (nr 29) inom första kammaren
av herr A. Petrén m. fl. och den andra (nr 44) inom andra kammaren
av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. har hemställts, att riksdagen ville besluta
en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes
till nästa års riksdag framlägga proposition rörande statsbidrag till sjukhem
för kroniskt sjuka.
U tskottets
yttrande.
De i Stockholm,
Göteborg
och
Hälsingborg
inrättade
undervisningsanstalterna
för
vanföra m. m.
[83.]
Eugenia
hemmet.
[84.]
Motioner
angående
statsbidrag
till sjukhem
för kroniskt
sjuka.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I den vid 1918 års riksdag framlagda propositionen med förslag till lag
om fattigvården m. m. (prop. nr 135) liar vederbörande departementschef
— efter att hava lämnat referat av vad fattigvårdslagstiftningskommittén
yttrat om ordnandet av vården för kroniskt sjuka — i ärendet bl. a. anfört
följande (sid. 230—231):
''Det av kommittén framlagda förslaget, att landstingen böra taga hand om
anstaltsvården av kroniskt eller obotligt sjuka, har i allmänhet vunnit anslutning
bland de hörda myndigheterna. I princip åligger vården av kroppsligt
sjuka redan nu landstingen, och det torde allenast varit den omständigheten,
att lasaretten och sjukstugorna i allmänhet blott räckt till för de akut
sjuka, som gjort, att antalet kroniskt sjuka å dessa anstalter blivit tämligen
begränsat. Kommitténs förslag innebär alltså enligt min uppfattning en följdriktig
utveckling av redan bestående förhållanden.
Då, enligt vad allmänt erkännes och från åtskilliga håll med styrka framhålles,
behovet av lämplig anstaltsvård för dessa sjuka är synnerligen stort,
har det naturligen varit önskligt, om man verkligen kunnat taga steget fullt
ut och förelägga landstingen såsom en skyldighet att anskaffa vårdplatser
för dem. På sätt kommittén anmärkt, böra emellertid anstalter för vård
av kroniskt sjuka i likhet med andra sjukvårdsanstalter ordnas icke enbart
med hänsyn till sjuka, som fattigvården har att omhändertaga, och lösningen
av problemet i denna omfattning ligger alltså utanför det nu föreliggande
ämnet. För övrigt äro härvid många andra omständigheter att beakta,
och frågan om ordnandet av vården utav kroniskt eller obotligt sjuka torde
därför så snart ske kan böra upptagas till en allsidig utredning. Vid en
sådan utredning bör naturligtvis komma under övervägande lämpligaste
sättet att anordna sådana anstalter och statsbidrag till anläggning och drift,
o. s. v.’
Det särskilda utskott, till vilket denna proposition blev remitterad, anförde
rörande vården av kroniskt sjuka följande (sid. 23—24):
''På sätt så väl kommittén som departementschefen framhållit böra anstalter
för vård av kroniskt sjuka icke ordnas enbart för understödstagare utan,
i likhet med andra sjukvårdsanstalter, för sjuka i allmänhet. Frågan om
ordnandet av vården för kroniskt sjuka ligger därför egentligen utanför fattigvårdslagstiftningen.
Då en tillfredsställande vård av understödstagare, som
lida av svårare kroniska sjukdomar, icke kan lämnas, utan att sjukvården för
kroniskt sjuka i allmänhet ordnas, kan dock detta senare spörsmål icke i
detta sammanhang lämnas obeaktat. Både kommittén och departementschefen
hava framhållit angelägenheten av att denna fråga snarast möjligt
upptages till utredning, och utskottet vill för sin del ytterligare understryka
angelägenheten av att frågan snart bringas till lösning. Beträffande sättet
härför har även utskottet den uppfattningen, att anskaffandet av anstalterna
och ombesörjandet av vården bör i främsta rummet bliva en landstingens
angelägenhet. För att underlätta landstingens uppgift torde här såsom i
fråga om tuberkulosvården staten böra lämna bidrag till både byggnads- och
driftkostnaderna. De grunder, som i övrigt här höra följas, torde först
kunna uppgöras vid den utredning, som Kungl Maj:t lärer böra anordna.’
Mot detta yttrande gjordes i riksdagen ingen erinran, när lagen om fattigvård
antogs i enlighet med utskottets förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
49
År 1920 blevo därpå sakkunniga tillkallade för verkställande av utredning
och avgivande av förslag beträffande vården av kroniskt sjuka, och avgåvo
■dessa sakkunniga i februari 1921 sitt betänkande i ärendet. Angående behovet
av åtgärder för skapandet av vårdplatser för kroniskt sjuka yttras
häri (sid. 13) följande:
''Att vården av de kroniskt sjuka för närvarande i Sverige lämnar mycket
•övrigt att önska, under det att sjukhusvården för övrigt står mycket högt,
beror utan tvivel på att landstingen och de städer, som icke deltaga i landsting,
hittills haft så omfattande uppgifter att lösa i avseende å övrig sjukhusvård,
att deras tid och ekonomiska möjligheter ännu ej räckt till för den
kroniska sjukhusvården. Därtill kommer, att lasarettsstadgan för att förekomma
att lasaretten ej till det yttersta utnyttjas för de akuta och påverkbara
fallen, direkt fritagit lasaretten från vården av de obotligt sjuka. Lasarettsstadgans
6 § 3 mom. säger nämligen: »Å lasarett mottages ej obotligt
sjuk, såvida icke hans sjukdom av läkaren anses vara av den beskaffenhet,
att någon tids lasarettsvård skulle för den sjuke medföra väsentlig lindring
i hans tillstånd eller för någon tid möjligen återställa hans förvärvsförmåga
•och hinder för andra inträdessökande icke genom mottagandet vållas. —
Under inga förhållanden må obotligt sjuk å lasarettet emottagas, därest hans
sjukdom kan medföra större obehag för övriga sjuka.’
I allmänhet kan åt de s. k. »obotligt sjuka» ej lämnas ens den lasarettsvård,
som lasarettsstadgan tillåter. Antalet vårdplatser å våra lasarett och
sjukhus är så knappt, att icke ens de, som äro i trängande behov av lasarettsvård,
där kunna mottagas. Ett intagande av kroniska »obotliga» fall.
som alltid fordra eu. längre tids behandling för att denna, på sätt stadgan
säger, skall medföra en väsentlig lindring i den sjukes tillstånd eller för
någon tid möjligen återställa hans förvärvsförmåga, vållar alltid hinder fölen
mängd andra fall att få nödvändig lasarettsvård. Därtill kommer att ej
få av de obotligt sjuka genom sin svårskötthet och sina utdunstningar medföra
sådana obehag för övriga sjuka, att de icke kunna å lasaretten utan
större olägenhet vårdas.
Beträffande organisationen av den kroniska sjukvården anföra de sakkunniga
följande (sid. 28—29):
Det torde ej vara tvivel underkastat, att frågan skulle få sin allra bästa
lösning, om den från början omhändertoges av landstingen, resp. de städer,
som ej deltaga i landsting.
De skäl som tala härför, äro följande:
Landstingen (i det följande underförstås härvid även de städer, som ej
delta i landsting) hava, såsom ovan visats, en långvarig och rik erfarenhet
i sjukhusfrågor, vilka de handlagt på ett för Sverige hedrande och för de
sjuka synnerligen välsignelsebringande sätt.
Landstingen torde i allmänhet vara de enda lokala myndigheter, som
kunna anses kompetenta att överblicka frågan något så när enhetligt och
i stort och efter verkställd lokal utredning av sjukliemsfrågan genom intresserade
läkare- och landstingskrafter lösa frågan för landstingets vidkom
Bihang
till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 0 höft. (Nr 5.) ris 26 4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
50
mande på det för de sjuka bästa och mest praktiska, för landstingens fattigvårdssamhällen
billigaste sättet.
Emellertid framhålla de sakkunniga, att denna sjukvårdsfråga lämpligen
kan lösas på olika sätt med hänsyn till redan befintlig sjukhusorganisation,
länets utbredning och folktäthet, redan befintliga lokalmöjligheter, o. s. v.
I sistnämnda hänseende betonas särskilt, att det givetvis icke möter något
hinder att till sjukhem aptera äldre för annan sjukvård obehövliga sjukhus
eller att inreda andra äldre byggnader till sjukhem.
De sakkunnigas förslag går ut på, att statsbidrag skall lämnas såväl till
anordnandet av sjukhem för kroniskt sjuka som till driftkostnaderna vid
sådana sjukvårdsanstalter. Rätt till bidrag för uppförande eller inrättande
av vårdanstalt för kroniskt sjuka skulle tillkomma såväl landsting som stad
med högst 15,000 invånare och landskommun med högst hälften av kostnaderna
(utgifter för tomt och inventarier ej inberäknade), dock högst 2,000
kronor för sjukplats vid nybyggnad, högst 1,500 kronor för sjukplats vid
inköp eller om- och tillbyggnad för ändamålet av äldre byggnad samt högst
1,000 kronor för sjukplats för inredning av byggnad, som redan befinner sig
i vederbörandes ägo. Vad statsbidraget till driftkostnaderna vid sjukhem föi
kroniskt sjuka beträffar, föreslogs detta skola utgå med en tredjedel av den
verkliga driftkostnaden, dock högst eu krona för dag och patient.
Efter framkomsten av detta förslag hava nu snart 5 år förflutit, utan att
proposition i ärendet blivit förelagd riksdagen. Följden härav har blivit
den, att ett flertal landsting ännu icke anordnat något sjukhem för kroniskt
sjuka, och inom de län, där sådana kommit till stånd vare sig på enskilt
initiativ eller genom landstingets] eller kommuners försorg, torde platsantalet
i allmänhet alls icke motsvara länets behov. Då nu den nya fattigvårdslagen,
vilkens bestämmelser om anstaltsväsen träda i kraft den 1 januari
1929, föreskriver (32 §), att med svårare sjukdom behäftade understödstagare
skola vårdas i särskilda rum och avdelningar, är det av största vikt, att det
med det snaraste kan inom de olika landstingsområdena uppgöras eu fullständig
plan, huru vården av de kroniskt sjuka skall ordnas. Hittills torde
erforderligt antal platser för denna kategori av sjuka endast kommit till
stånd i en del större kommuner genom anordnande av särskilda sjukavdelningar
för kroniskt sjuka vid fattigvårdsanstalterna. För landskommunerna
ställer det sig emellertid mycket svårare att ordna vården av de kroniskt
sjuka. Det vore därför, såsom från olika håll framhållits, i hög grad önsk
värt,
att landstingen åtoge sig även denna vård.
Där epidemisjukstugor på grund av den koncentrering av epidemivården
till större epidemisjukhus, som efter den nya epidemilagens antagande flerstädes
ägt rum, icke äro behövliga för sitt hittillsvarande ändamål, torde
de lämpligen kunna tagas i anspråk som sjukhem för kroniskt sjuka, å vilka
icke så stora fordringar kunna vara erforderliga som å andra sjukhus. Även
numera utrymda äldre sjukhus av annat slag böra därför med ringa kostnad
kunna apteras till sjukhem för kroniskt sjuka.
I följd av det av 1918 års riksdag givna löftet om statsbidrag till anord
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Öl
ilande av sjukhem för kroniskt sjuka ställa sig emellertid många landsting
— däribland även sådana, som liava sjukhus av nu nämnda slag disponibla
— alltjämt avvaktande, i väntan på att nämnda löfte skall bli infriat. Icke
minst hänsynen till att ordnandet av fattigvårdens anstaltsväsen ej må bii
allt för betungande för landskommunerna talar för att riksdagen blir i tillfälle
att snarast möjligt fatta definitivt beslut i denna fråga.»
Då utskottet, i likhet med motionärerna, anser det vara av vikt, att frågan rtskottets
om statsbidrag till anordnande av sjukhem av det slag, som i motionen yttrande,
avses, snarast vinner sin lösning, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till herrar Petréns m. fl. och
Bengtssons i Norup m. fl. ovanberörda motioner, I: 29 och
II: 44, i skrivelse till Kung! Maj:t anhålla, att Kung], Maj:t
täcktes snarast möjligt framlägga förslag rörande statsbidrag
till sjukhem för kroniskt sjuka.
67:o) I
enlighet med Kung!. Maj-.ts förslag (punkt 85) hemställer utskottet, Allmän halsn
-
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
allmän hälso- och sjukvård, nu 890,000 kronor, med 40,000
kronor till 850,000 kronor.
och sjukvård.
[85.]
68:o) Beträffande Kung! Maj:ts förslag angående anslag till lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader (punkt 86)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Lindring
i mitidre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
69:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) Bidrag för
dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning av ställning av
distriktssköterskor för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av sköterskor
8,000 kronor; m- en
dels
till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola L87.]
för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor;
dels ock för beredande av bidrag för anställning av distriktssköterskor
för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag av 180,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 255—258 i statsrådsprotokollet.
"Vid jämförelse med de för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår
anvisade anslagen innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag allenast den
ändring, att anslaget till distriktssköterskeskolan, som hittills givits förslagsanslags
natur, skulle förändras till bestämt anslag.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor.
[88.]
[89—90.]
Barnmorskeundervisningen
och
barnbördshusen.
[91.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning
av distriktssköterskor för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 8,000 kronor;
b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 16,000
kronor; samt
c) för beredande av bidrag för anställning av distriktssköterskor
för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag av 180,000
kronor.
70:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungi. Maj:ts förslag (punkt 88) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 258) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av
5,000 kronor.
71:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels för beredande
av bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor (punkt
89) dels ock till beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl.
(punkt 90) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91)
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å befattningshavare vid
barnmorskeläroanstalterna;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid barnmorskeläroanstalterna
och dessa befattningshavares placering i lönegrad på följande
sätt:
Avdelning och löne
-
Befattning grad enligt
löneplanen
2 överlärare ................................................................................ B 28
2 barnmorskelärare................................................................... B 21
dels besluta följande särskilda bestämmelse att från och med den 1 juli
1926 lända till efterrättelse beträffande ordinarie tjänstemän vid barnmorskeläroanstalterna
:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
53
befattning såsom överlärare och barnmorskelärare vid läroanstalt för barnmorskor
må vara förenad med befattning vid det barnbördshus, dit läroanstalten
är förlagd;
dels godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till stater
för barnmorskeläroanstalterna i Stockholm och Göteborg, att tillämpas från
och med budgetåret 1926—1927;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid barnmorskeläroanstalterna,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga
tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring —
i förskott, vid ingången av jidi månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjäustemannen skulle hava
i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i staterna för barnmorskeläroanstalterna upptagna anslagsposterna för
avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i
tillämpliga delar gälla även beträffande barnmorskeläroanstalterna;
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen hälsovård
i allmänhet uppförda ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen, under samma avdelning med oförändrad rubrik uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 87,828 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 260—272
i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
är i nu gällande riksstat upptaget med 73,703 kronor.
Av ifrågavarande anslag äro 31,127 kronor 50 öre avsedda för staten för
barnmorskeläroanstalten i Stockholm och 41,127 kronor 50 öre för staten
för barnmorskeläroanstalten i Göteborg. Därjämte utgår 90 kronor till medikamenter
för barnbördshuset Pro Patria och 1,358 kronor såsom ersättning
för avskriven kyrkotionde till barnmorskeläraren i Lund. Sistnämnda belopp
utgår, sedan barnmorskeundervisningsanstalten i Lund upphört, enligt
Kungl. Maj:ts brev den 18 oktober 1907 såsom bidrag till uppehållande av
verksamheten vid det av Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset
i Lund, under förutsättning att därstädes för medicine kandidater beredes
tillfälle till klinisk undervisning.
Nu gällande stater för barnmorskeläroanstalterna äro av nedanstående utseende:
-
54
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Läroanstalten för barnmorskor i Stockholm.
1 överlärare: lön..................
tjänstgöringspenningar......
1 lärare: lön ......................
tjänstgöringspenningar.....
kronor 5,000: —
_2’500: ~ kronor
kronor 2,500: —
» 1,500: —
7,500: —
4,000
1 lärare i barnavård, arvode .................................................. » 600: —
1 överbarnmorska, arvode ...................................................... » 1,000: —
1 assistent (barnmorska), arvode............................................ » 1,500: —
Vikariatsersättningar under semester för överläraren, läraren,
överbarnmorskan och assistenten .............................. » 587:50
Premier för barnmorskeelever................................................ » 300: —
Understöd åt 12 frielever .................................................... » 8,640: —
För anskaffande och vidmakthållande av undervisningsmateriel
................................................................................ » 1,000: —
Till lokaler m. m. för barnmorskeundervisning .................. » 5,000: —
Expenser m. m......................................................................... » 1,000: —
Summa kronor 31,127
50
Läroanstalten för barnmorskor i Göteborg.
1 överlärare: lön .......................................... kronor 5,000: —
tjänstgöringspenningar.............................. » 2,500: — kl.onor
1 lärare: lön ................................................ kronor 2,500: —
tjänstgöringspenningar.............................. » 1,500: — >
1 lärare i barnavård, arvode................................................... »
1 överbarnmorska, arvode ...................................................... »
1 assistent (barnmorska), arvode............................................. »
Vikariatsersättningar under semester för överläraren, läraren,
överbarnmorskan och assistenten .............................. »
Premier för barnmorskeelever................................................ »
Understöd åt 12 frielever ..................................................... »
För anskaffande och vidmakthållande av undervisningsmateriel
................................................................................. »
Till lokaler m. in. för barnmorskeundervisning ................. »
Expenser m. m........................................................................ »
7,500: —
4,000: —
600: —
1,000: —
1,500: —
587: 50
300: —
8,640: —
1,000: —
15,000: —
1,000: -
Summa kronor 41,127:50
Anm. 1. Efter fem år kan lönen för överläraren höjas med 600 kronor.
Anm. 2. Därest från vederbörande kommun ersättning utgår till överlärare eller lärare
i hans egenskap av överläkare eller läkare vid kommunens barnbördshus, skall avlöningen
av statsmedel minskas med ersättningen motsvarande belopp och i följd därav såsom pensionsunderlag
tjäna lönen enligt ovanstående stat med det ålderstillägg, som därtill hörer,
efter avdrag av det belopp, som enligt gällande bestämmelser må kunna utgå till befattningshavaren
i pension från kommunen.
Vid bifall till Kung! Maj:ts nu framlagda förslag skulle staterna för barnmorskeläroanstalterna
erhålla följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
55
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
Stat*
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..............................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag •....................................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare...................................
Premier för barnmorskeelever..................................................................
Understöd åt 12 frielever .............................;.........................................
Till lokaler m. m. för barnmorskeundervisning................................
Undervisningsmateriel och expenser m. m.......................................
Summa kronor
Kronor
18,
000
600
3,900
300
8,640
5.000
2.000
38,440
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
Stat
Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare......
Premier för barnmorskeelever....................................
Understöd åt 12 frielever .......................... ..............
''Till lokaler m. m. för barnmorskeundervisning......
Undervisningsmateriel och expenser m. m..........■_
Kronor.
17,500
600
3,900
300
8,640
15,000
2,000
Summa kronor 47,940
Vad angår storleken av anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
har däri, utom de för barnmorskeläroanstalterna i Stockholm och
Göteborg avsedda beloppen, liksom hittills fortfarande ansetts böra inräknas
de belopp, som enligt vad förut omförmälts utgå till medikamenter för barnbördsliuset
Pro Patria samt såsom ersättning för avskriven kyrkotionde till
barnmorskeläraren i Lund. Anslaget har sålunda beräknats pa följande sätt.
Läroanstalten för barnmorskor i Stockholm ........................ kronor 38,440:
» » » i> Göteborg........................... » 47,940: —
Barnbördsliuset Pro Patria ................................................... 8 90;
Ersättning för avskriven kyrkotionde.................................... 8 1.358:
Summa kronor 87,828: —
Anslagsökningen till följd av den föreslagna löneregleringen skulle sålunda
uppgå till 14,125 kronor. Delvis uppväges emellertid denna ökning
genom minskning i kostnaderna för tillfällig löneförbättring (4,300 kronor)
och dyrtidstillägg samt ålderstillägg.
Då på grund av det nya lönesystemet avlöningsanslagen för ordinarie
tjänstemän hava förslagsanslags natur, har hela anslaget i fråga hädanefter
.synts böra erhålla karaktär av förslagsanslag.
Till Kungl. Maj :ts förevarande förslag om ny definitiv lönereglering för
befattningshavarna vid barnmorskeläroanstalterna har utskottet ansett sig
kunna i allo ansluta sig. Utskottet tillstyrker alltså, att avlöningsreglemen
-
Utskottets
yttrande.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
tet för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk bringas i tillämpning
å befattningshavarna i fråga och anser utskottet såväl de av Kungl.
Maj:t för överlärare och barnmorskelärare föreslagna löneförmånerna som deifrågasatta
arvodena till lärare i barnavård, överbarnmorskor och assistentbarnmorskor
väl avvägda. De föreslagna särskilda avlönings- och övergångsbestämmelserna
hava ej givit utskottet anledning till anmärkning.
Då utskottet icke heller haft något att erinra mot de framlagda förslagen
till stater för ifrågavarande anstalter och jämväl i övrigt funnit sig.
böra förorda vad Kungl. Maj:t föreslagit, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavarevid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926- äga tillämpning å befattningshavare vid barnmorskeläroanstalterna;
b)
bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid barnmorskeläroanstalterna
och dessa befattningshavares placering
1 lönegrad på följande sätt:
Avdelning och löne
Befattning
grad enligt
löneplanen
2 överlärare............................................................ B 28
2 barnmorskelärare.............................................. B 21
c) besluta följande särskilda bestämmelse att från och med
den 1 juli 1926 lända till efterrättelse beträffande ordinarie
tjänstemän vid barnmorskeläroanstalterna:
befattning såsom överlärare och barnmorskelärare vid läroanstalt
för barnmorskor må vara förenad med befattning vid
det barnbördshus, dit läroanstalten är förlagd;
d) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1926 framlagda förslagen
till stater för barnmorskeläroanstalterna i Stockholm
och Göteborg, att tillämpas från och med budgetåret 1926—
1927;
e) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid barnmorskeläroanstalterna,
å vilken förenämnda avlöningsreglementeskulle
komma att äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,,
vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av
juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestäm melserna då fortfarande
varit gällande;
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
57
f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av de i staterna för barnmorskeläroanstalterna
upptagna anslagsposterna för avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för statsdepartement med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande
barnmorskeläroanstalterna; samt
li) med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen
hälsovård i allmänhet uppförda ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen, under samma avdelning
med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 87,828 kronor.
73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att till anordnande
av repetitionskurser för barnmorskor för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 17,250 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 274 och 275 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har för vart och ett av de två sistförflutna
budgetåren och för innevarande budgetår anvisats anslag å 15,500 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag om höjning av nu utgående anslag
för anordnande av ifrågavarande kurser synts utskottet befogat, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till anordnande av repetitionskurser för
barnmorskor för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 17,250 kronor.
74:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till skyddskoppympningen
(punkt 93) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
75:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t
upptagit ordinarie anslaget till karantänsanstalten på Känsö med oförändrat
belopp, 17,600 kronor.
I eu inom andra kammaren av herr E. Eöing väckt motion, nr 56, vilken
hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts, att
riksdagen måtte utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för karantänsanstalten
å Känsö anslå ytterligare 500 kronor att som personligt lönetillägg
under budgetåret 1926—1927 utgå till nuvarande karantänsmästaren Harald
Skantze å nämnda anstalt.
Repetitionskurser
för
barnmorskor.
[92.]
Utskottets
yttrande.
Sky dds koppympningen.
[93.]
Karantänsanstalten
på
Känsö.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yrkande.
Resestipendier
åt civila
läkare.
[94.]
Förbättrad
sjukvård
inom rikets
ödemar ksområden.
[95.]
[96-97.]
Ortstillägg
till landsfogden
i Göteborgs
och
Bohus län.
[98.]
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Att enbart på enskild motionärs yrkande och utan föregående utredning
av Kungl. Maj:t vidtaga ändring i nu utgående löneförmåner till karantäns - mästaren å Känsö har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka och kan
utskottet alltså icke biträda motionärens förslag.
Då skäl för ändring av ordinarie anslaget till karantänsanstalten icke
synes utskottet föreligga, får utskottet sålunda hemställa,
a) att riksdagen må upptaga ordinarie anslaget till karantänsanstalten
på Känsö med oförändrat belopp, 17,600 kronor;
samt
b) att herr llöings ovanberörda motion, II: 56, icke må av
riksdagen bifallas.
76:o) Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 145—149) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må under avdelningen hälsovård i allmänhet
under rubriken resestipendier åt civila läkare uppföra ett ordinarie
reservationsanslag av 5,250 kronor.
77:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till åtgärder för
åstadkommande av en förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
(punkt 95) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Överståthållarämbetet och landsstaten.
78:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till överståthållarämbetet
(punkt 96) och befattningshavare vid länsstyrelserna (punkt 97)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 98)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 295) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus
län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 200
kronor.
59
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
80:o) Kung].. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 99) att böja det ordinarie
anslaget till fögderiförvaltningarna, nu 2,358,531 kronor, med 9,469 kronor
till 2,368,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 295 och 296 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet i likhet med departementschefen ansett en förböjning av
ifrågavarande anslag motiverad samt icke käft något att erinra mot stoileken
av anslagsbeloppet, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må böja det ordinäre anslaget till fögderiförvaltningarna,
nu 2,358,531 kronor, med 9,469 kronor till
2,368,000 kronor.
81:o) Med tillstyrkande av bifall till Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 100)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.
82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till bestridande
av vissa kostnader i anledning av val av landstingsman m. fi. år 1926 för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 297 och
298 i statsrådsprotokollet.
Vid beräkningen av förevarande anslag av har departementschefen utgått
från riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1923—1924 rörande
kostnaderna för de val av ifrågavarande slag, som ägde rum år 1922.
Enligt denna redovisning utgjorde kostnaderna för sagda val 67,014 kronor
97 öre.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av vissa kostnader i anledning
av val av landstingsman m. fl. år 1926 för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att till täckande
av vissa av länsstyrelsen i Gävleborgs län gjorda förskott för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 31,130 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 298 och 299 i statsrådsprotokollet.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till täckande av vissa av länsstyrelsen i
Gävleborgs län gjorda förskott för budgetåret 1926 —1927 anvisa
ett extra anslag av 31,130 kronor.
Föy deri förvaltning
ärna.
[99.]
Utskottets
yttrande.
Ersättning åt
lappfogdar
m. tn.
[100.]
Utså a kostnader
i anledning
av val
av landstingsman
m. fl.
år 1926.
[101.]
Täckande
av vissa av
länsstyrelsen
i Gävleborgs
län gjorda
förskott.
[102.]
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
Polisväsendet
i riket.
[103.]
Utskottets
yttrande.
60
Polisväsendet.
84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att till polisväsendet
i riket, för användning i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade grunder, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 1,750,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 299—309 i
statsrådsprotokollet.
Förevarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1925 — 1926 uppfört
med 1,480,000 kronor,
De utgifter till olika ändamål, som enligt i statsrådsprotokollet angivna
beräkningar skola bestridas från anslaget i fråga, framgå av följande tabell:
Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 35,000: —
Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän
å landsbygden ................................................ » 21,(XX): —
Landstingens polisväsen...................................................... » 74,500:_
Reservpolisorganisationen ................................................... » 159,345: —
Kriminalpolisorganisationen ............................................... » 125R00: —
Polisskola............................................................................... » 79^300: —
Tidningen »Polisunderrättelser» ....................................... » 56,500: —
Centralbyrån för fingeravtryck .......................................... » 25,000: —
Till användning enligt förut gällande grunder ............... » 904,355: —
kronor 1,480,000: —
I enlighet med Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle beräkningen av
anslaget till polisväsendet i riket te sig på sätt framgår av följande tablå:
Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 140,000: —
Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän
å landsbygden .....................
Landstingens polisväsen.............................
Reservpolisorganisationen ..........................
Kriminalpolisorganisationen.....................
Polisskola.................................................
Tidningen »Polisunderrättelser» ..............
Centralbyrån för fingeravtryck....................
................... »
42,000
—
................... »
67,050
—
.................. »
256,000
—
................... »
239,000
—
................... »
57,000
—
................... »
70,500
—
................ »
25,000
—
r................. »
850,000
—
Summa kronor 1,746,550
—
För vinnande av skälig marginal har anslaget avrundats uppåt till
1,750,000 kronor.
Departementschefens motivering för upptagande av de särskilda posterna
på sätt, som föreslagits, återfinnes å sid. 304—307 i statsrådsprotokollet.
De förslag i skilda hänseenden, Kungl. Maj:t under förevarande punkt
framlagt, har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
61
att riksdagen må till polisväsendet i riket, för användning
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1926 förordade
grunder, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,750,000 kronor.
85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 104) att till vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder, för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 459,000 kronor.
Anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
är i riksstaten för innevarande budgetår bestämt till 225,000 kronor,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 59 till 1925
års riksdag angivna grunder.
Beträffande beräkningen av anslaget för nästkommande budgetår bär
departementschefen anfört följande:
»Det för budgetåret 1925—1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avser
allenast tiden efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller perioden
1 januari—30 juni 1926. För helt budgetår skulle följaktligen erfordras dubbla
beloppet. Enligt den plan, som ligger till grund för den nya polisorganisationens
genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden
ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000 kronor. För
budgetåret 1926—1927 har sistnämnda ökning beräknats till 5,000 kronor.
Anslaget skulle alltså för sistnämnda budgetperiod upptagas till 455.000 kronor.
Emellertid torde ifrågavarande anslag böra få komma till användning i
ytterligare ett fall utöver de i förberörda proposition nr 59 omnämnda.
Genom kungörelse den 18 december 1925 med vissa bestämmelser angående
exekutionsbiträden har Kungl. Maj:t föreskrivit bland annat, att landsfiskal
minst en gång om året skall verkställa inventering hos varje honom underställt
exekutionsbiträde. Ehuru man torde böra räkna med att dylik inventering
regelrätt skall komma att förbindas med annan tjänsteresa, är det
dock möjligt, att särskild resa för ändamålet kan erfordras, t. ex. i fall, då
misstanke uppkommit om att exekutionsbiträde gjort sig skyldigt till oredlighet.
Det synes därför skäligt att för sådana inventeringsresor tillerkänna
landsfiskal enahanda rätt till resekostnadsersättning som han enligt de för
ifrågavarande anslag fastställda grunderna åtnjuter för vissa andra tjänsteresor.
Det torde höra ankomma på Kungl. Maj:t att vid bifall till detta
förslag utfärda föreskrift i ämnet.
Den ökade användning av reservpolispersonalen, som enligt vad jag förut
framhållit är att förvänta för övervakande av motorfordonstrafiken, torde
vidare medföra någon ökning av det belopp, som av förevarande anslag skall
utgå till traktamentsersättningar åt reservpolispersonalen.
Då anslaget i förenämnda proposition nr 59 kunnat beräknas allenast
approximativt och någon möjlighet att med belastningssiffror kontrollera
beräkningens giltighet ännu icke förefinnes, torde anledning tillsvidare saknas
att för nu omförmälda två ändamål, av vilka intetdera torde medföra någon
avsevärd kostnadsökning, höja förevarande anslags belopp.
Slutligen har chefen för justitiedepartementet förut denna dag föreslagit
bland annat, att den i det under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter ingående posten
Yissa ersättningar
åt
befattningshavare
vid
polis- och
åklagarväsendet.
[104.]
62
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
för rese- och traktamentsersättning till åklagare skall från och med nästa
budgetår utbrytas från detta anslag och överflyttas till femte huvudtitelns
extra förslagsanslag till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet. Enligt verkställd överslagsberäkning skulle denna post, för
år räknat, belöpa sig till omkring 4,000 kronor.
Beträffande grunderna i övrigt för anslagets användning synes någon
ändring icke påkallad.
I enlighet härmed torde anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för nästa budgetår böra beräknas till
459,000 kronor.»
utskottets Då den av departementschefen gjorda beräkningen av förevarande anslag
yttrande. jcke giyit utskottet anledning till erinran samt utskottet funnit sig böra
tillstyrka vad i övrigt i samband med ifrågavarande anslagsäskande föreslagits,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i stadsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1926 förordade grunder, för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 459,000
kronor.
Polisväsendet 86:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 105)
i Stockholm, hemställer utskottet,
att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget
till polisväsendet i Stockholm.
Särskild polis 87:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till underhåll av
fm- uppda- särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. in. (punkt
9ZwUg 106) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
införsel av utskottet skolat härigenom för riksdagen
spritdrycker
m■ m- anmäla.
[106.]
Diverse.
Ålder,tillägg. 88:o) I fråga om Kungl. Majrts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
r i Q 7 T till ålderstillägg (punkt 107) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Bese- och 89:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 108) och
traktamente- under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 314) i ämnet innehåller,
TiOeT]'' ntskottet hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
rese- och tralctamentspenningar, nu 800,000 kronor, med 50,000
kronor till 750,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 63
90:o) Kungi. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 109) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. in. nu
1.200.000 kronor, med 175,000 kronor till 1,375,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 315—31 i i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av förevarande anslag är
föranledd därav, att anslaget visat sig för lågt beräknat. Med utgångspunkt
från belastningssiffran för budgetåret 1924—1925, 1,467,338 kronor, och med
hänsyn tagen därtill, att utgifter till ett belopp av omkring 75,000 kronor
under nästkommande budgetår synas kunna beräknas bliva överflyttade från
ifrågavarande anslag till anslaget till vissa ersättningar till befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet, har anslaget ansetts böra bestämmas till
1.375.000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved rn. m., nu 1,200,000 kronor,
med 175,000 kronor till 1,375,000 kronor.
91 :o) Beträffande Kungl. Maj-.ts förslag angående anslag dels till tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt
110), dels till beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare (punkt 111), dels ock för bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt
112) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 113) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 190,585 kronor, med 19,674
kronor till 210,259 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för
budgetåret 1923—1924 till 200,476 kronor, för budgetåret 1924—1925 till
180,171 kronor och för nu löpande budgetperiod till 190,585 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna
från anslaget för budgetåret 1924—1925 till 216,178 kronor. Med hänsyn härtill
har anslaget för nästa period ansetts böra upptagas till 210,000 kronor,
vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma avrundats till 210,259
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 190,585 kronor, med 19,674 kronor till
210,259 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,
som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Skrivmaierialier
och expenser,
ved m. in.
[109.]
nio—
112.]
Trycknings
kostnader.
[113.]
64
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Övriga
ordinarie
anslag.
Övriga ordinarie anslag.
93:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår åro uppförda under femte huvudtiteln, liar någon ändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka
icke blivit här ovan särskilt omförmälda, må i riksstaten för
budgetåret 1926—1927 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 23 februari 1926.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, Oscar Olsson,
J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman, E. J. G. Rosén, E. A.
Hallin, J. G. Walles, G. Kobb, A. R. Rooth och D. A. Petrén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R.
Jansson i Falun, L. .T. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i
Kullenbergstorp, A. A. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson
i Revinge, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och C. Lindskog;
med undantag därav att
herr C. Johansson i Hälsingborg deltagit i stället för herr J. G. Walles i behandlingen
av punkterna 1—26 och i stället för herr 0. Olsson i behandlingen
av punkterna 27—93;
herr 0. E. F. Järte i stället för herr S. Persson i Fri torp deltagit i behandlingen
av punkterna 1—13; samt
herr G. Strindlund i stället för herr 0. Olsson i Kullenbergstorp deltagit i behandlingen
av punkterna 54, 60 och 63.
Reservationer:
vid punkt 11 (sluten avdelning vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö) av
herr D. A. Petrén, som ansett de av utskottet anförda skälen icke bort föranleda
sänkning av anslaget till lägre belopp än 290,000 kronor,
vid punkt 13 (pensionsstyrelsens verksamhet m. in.)
av herrar A. F. 4finnersten, J. L. Widell, A. 11. Rooth, P. Af. Olsson i
Blädinge, C. Lindskog och 0. E. F. Järte, vilka ansett, att utskottets motivering
bort hava följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
65
»Vidkommande----— — — anslutit sig.
Även utskottet---- — arvodena i fråga. Med hänsyn emellertid —
—---- 590,000 kronor.
Då vad-----— — hemställa»,
av herrar A. Petrén, L. J. Carlsson-Frosterud och O. Olsson i Kullenbergstorp,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Vidkommande först — — — anslutit sig.
Även utskottet är av den meningen, att ett definitivt ståndpunkttagande
till denna fråga nu icke lämpligen bör ske, och kan utskottet alltså icke tillstyrka
vare sig det motionsvis väckta yrkandet om indragning av arvodena
eller att eljest någon ändring av arvodena nu vidtages.
Då vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen
ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Andersons i Linköping m. fl. ovanberörda
motion, II: 53, i vad densamma avser pensionsstyrelsens sakkunniga,
för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
m. m., utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra förslagsanslag av 594,000 kronor.»,
vid punkt 19 (svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet) av herrar E.
Ju G. Rosén, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, S. Persson
i Fritorp och C. Lindskog, som ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Sedan numera åtskilliga av de spörsmål, som förbundets verksamhet
berört, blivit genom lagstiftningen reglerade och staten skapat egna organ
för omhändertagande av flertalet här berörda angelägenheter, torde det få
anses skäligt och lämpligt, att förbundet något begränsar sin verksamhet.
Utskottet har därför ansett, att en nedsättning av anslaget till 15,000 kronor
för nästkommande budgetår bör äga rum.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt svenska fattigvårds- och
barnavårdsförbundet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 15,000 kronor.»,
vid punkt 25 (medicinalstyrelsen) av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, som
ansett, att sjuksköterskeinspektrisbefattningen icke bör uppföras å ordinarie
stat och att i följd därav ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen bör bestämmas
till 350,500 kronor,
vid punkt 26 (medicinalstyrelsens verksamhet) av herr 0 Olsson i Kullem
bergstorp, som under hänvisning till sin under punkt 25 avgivna reservation
ansett, att anslaget till upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet bör
bestämmas till 28,700 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 5 haft. (Nr 5.) 412 26 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
vid punkt 54 (bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna) av
lierrar E. J. G. Rosén, J. G. Walles, A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén,
J. Jönsson i Revinge, J. Olofsson i Digernäs och G. Strindlund, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herrar Strindlunds och Hedlunds motion (II: 149) för beredande
av bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av
50.000 kronor, att utgå i enlighet med de av departementschefen
angivna grunder, dock med den jämkning i desamma, att bidrag
till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna må omfatta
jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett ävensom, där
patient är boende på mer än 20 kilometers avstånd från järnvägs-
eller ångbåtsstation eller till av statens järnvägar eller
postverket anordnad automobiltraliklinje, reseersättning av 10
öre per kilometer för den del av vägen till kommunikationsmedlet
i fråga, som överstiger 20 kilometer,
vid punkt 63 (bidrag till resor för vanföra jämte vårdare) av herrar E. J.
G. Rosén, J. G. Walles, A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i
Revinge, J. Olofsson i Digernäs och G. Strindlund, vilka ansett, att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herrar Strindlunds och Hedlunds motion (II: 150) för beredande
av bidrag till resor för vanföra jämte vårdare höja det
ordinarie anslaget för detta ändamål, nu 85,000 kronor, med
5.000 kronor till 90,000 kronor, att utgå i enlighet med de av
departementschefen angivna grunder, dock med den jämkning
i desamma, att bidrag till resor för vissa vanföra jämte vårdare
må omfatta jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett
ävensom, där patient är boende på mer än 20 kilometers avstånd
från järnvägs- eller ångbåtsstation eller till av statens
järnvägar eller postverket anordnad automobiltrafiklinje, reseersättning
av 10 öre per kilometer för den del av vägen till
kommunikationsmedlet i fråga, som överstiger 20 kilometer.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1926''.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen .......................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag ....................................................................
* 210,700
Säger för departementet
234,700
B. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten:
.
1
Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................
* 121,600
2
Övergångsstat för riksförsäkringsanstalten, förslags-
anslag ........................................................................
* 121,600
3
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet in. in., förslags-
anslag ........................................................................
* 655,50oi
4
Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, förslagsanslag ....................
* 100,000
5
Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anled-
ning av livförsäkring i samband med lån ur statens
j
egnahemslånefond m. in., förslagsanslag................
* 8,500j
1 6
Statens bidrag till fiskares försäkring in. in., förslags-
anslag ........................................................................
* 19,000
392,200
664,000
Försäkringsrådet:
7
Försäkringsrådet, förslagsanslag....................................
* 83,600
1
8
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............
* 44,700
Socialstyrelsen:
9
Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................................
* 319,400
10
Socialstyrelsens verksamhet ........................................
* 244,600
11
Ersättning åt förlikningsmän m. in. för medling i
arbetstvister, förslagsanslag ....................................
110,000
12
Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister, för-
slagsanslag ................................................................
16,000
13
Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag
5,000
14
Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag
* 400,000
15
Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag ........
* 500
16
Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ...
* 8,000,000
17
Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-
nisationens konferens, förslagsanslag ....................
15,000
334,400
8,776,100
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 5 höft. (Nr ö.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
j
Arbetarskydd:
18
Yrkesinspektionen, förslagsanslag................................
291,500
19
Yrkesinspektionens verksamhet....................................
78,500
20
Föreningen för arbetareskydd i Stockholm................
3,000
291,500
81,500
Statens tvångsarbetsanstalter:
21
Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................
604,500
22
Sluten avdelning vid tvångsarbetsanstalten å Svart-
sjö, reservationsanslag...............................................
280,000
Alkoholistvård:
23
Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
vid Svartsjö, förslagsanslag ....................................
* 25,000
24
Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona, förslagsanslag....................................
* 2,000
25
Avlöningar och vikariatsersättningar vid statens vård-
anstalt å Venngarn för alkoholister........................
* 41,545
26
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens vård-
anstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag
* 69,575
27
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. in., reservationsanslag ........................................
* 45,000
28
Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkost-
nader, förslagsanslag ................................................
* 135,000
29
Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-
slagsanslag ................................................................
* 5,000
30
Anordnande av erkända alkoliolislanstalter, reserva-
tionsanslag ...............................................................
* 15,000
1 31
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
rörande alkoholistvården ........................................
* 3,600
i
341,720
Sjukförsäkring:
32
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........
* 3,070,000
1
33
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-
slagsanslag ..............................
* 170,000
34
Arbetsrådet, förslagsanslag...............................................
* 51,150
Allmänna pensionsförsäkringen:
35
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag................................
638,000
36
Pensionsstyrelsens verksamhet in. in., förslagsanslag
590,000
37
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags-
1
anslag ........................................................................
31,000,000
38
Ersättning till postverket för dess bestyr med pen-
sionsutbetalningar, förslagsanslag ............................
240,000|
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
3
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
39
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-
ningar, förslaqsanslag................................................
50,000
638.000
31,880,000
Fattigvård och barnavård:
40
Fattigvården i Stockholm och landsorten ................
9,564
41
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ....................
1,240,000
42
Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........
20,000
43
Statsinspektion av fattigvården....................................
49,650
1 44
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,
förslagsanslag ............................................................
20.000
45
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-
anslag ........................................................................
75,000
1 46
Barnhusen ..................................................................
115,830
| 47
Skyddsuppfostran, förslagsanslag ................................
* 466,000
1,831,394
164,650
i 48
Frälsningsarméns räddningshem ....................................
6,000
Säger för sociala verk och inrättningar
7,245,594
42,459,820
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
Medicinalstyrelsen:
j 1
Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ................................
356,500
2
Medicinalstyrelsens verksamhet ...............................
Statsmedicinska anstalten:
23,000
3
Statens bakteriologiska labora-
torium, förslagsanslag ............ * 173,200
4
Statens rättskemiska laboratorium,
förslagsanslag............................ * 26,250
5
Statens farmaceutiska laborato-
rium ....................................... * 24,500
199,450
24,500
Provinsialläkarstaten:
6
Förste provinsialläkare och pro-
vinsialläkare, förslagsanslag.... *2,600,000
7
Tillfälliga lönetillägg åt vissa pro-
vinsialläkare ............................ * 3,780
8
Bidrag för anskaffande av bo-
städer åt provinsialläkare å
landsbygden, reservationsanslag 200,000
9
Flyttningsbidrag åt vissa provin-
sialläkare, förslagsanslag ........ * 3,000
io
Resestipend ier åt förste provinsial-
läkare m. fl., reservationsanslag 500
11
Avlöning åt civila läkarstipen-
1
diater, reservationsanslag ........ —
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
12
Bidrag till extra provinsialläkares
avlönande, förslagsanslag ........
* 25,000
13
Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-
vinsialläkare, förslagsanslag ....
4,000
2,625,500
210,780
3,181,450
258,280
Sjukvårdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna:
14
Hospital och asyler, förslags-
anslag....................................**10,300,000
15
Övergångsstat för hospital och
asyler, förslagsanslag............
9,060
16
Resestipendier åt vid hospital
och asyler anställda läkare,
reservationsanslag ................
500
1
17
Utvidgning av köksbyggnaden
vid U ppsala hospitaloch asyl,
reservationsanslag................
* 75,000
18
Vissa lantbruksbyggnader vid
1
Strängnäs hospital, reserva- tionsanslag ............................
75,000
19
Ändringsarbeten i de s. k. C-
paviljongerna vid Lunds hos- pital och asyl, reservations- anslag ....................................
140,000
20
Hospital vid Hälsingborg, re-
servationsanslag....................
1,300,000
21
Stallbyggnad och bostadshus
vid Hälsingborgs hospital,
reservationsanslag................
70,000
22
Bidrag till sinnessjukvården i
Stockholm och Göteborg,
förslagsanslag ....................
865,000
| 23
Anstalter för obildbara sinnes-
slöa, förslagsanslag ............
500,000
1 24
Anstalter för bildbara sinnes-
slöa, som icke äro fallande- sjuka, förslagsanslag............
600,000
j 25
Epileptikeranstalter, förslags-
anslag....................................
90,000
26
Avlöningar och vikariatsersätt-
ningar m. m. vid statens upp- fostringsanstalt för sinnes- slöa gossar ........................
24,755
27
Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfost-
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Beloppet redan beviljat av riksdagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
o
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
ringsanstalt för sinnesslöa
gossar, förslagsanslag ........
26,200
28
Täckdikningsarbeten vid det
med statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar
förenade jordbruket, reser- vationsanslag ........................
1,875
29
Avlöningar och vikariatsersätt-
ningar m. m. vid statens upp- fostringsanstalt för sinnes- slöa flickor ........................
11,575
I 30
Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfost- ringsanstalt för sinnesslöa
flickor, förslagsanslag ........
14,400
12,364,560
1,738,805|
Övriga sjukvårdsanstalter:
31
Lasaretts underhåll ................
15,774
32
Resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett m. fl.,
reservationsanslag ................
1,000
33
Underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska.......................
23,500
34
Täckande av motsedd brist å
anslaget till underhåll av
Järvsö sjukhus för spetälska
2,000
35
Understöd åt spetälskesjukas
familjer m. m.....................
3,000
36
Bidrag till uppförande eller
inrättande av tuberkulos- sjukvårdsanstalter, reserva- tionsanslag ............................
515,000
37
Bidrag till driftkostnaderna för
tuberkulossjukvårdsanstal- ter, förslagsanslag................
2,950,000
38
Bidrag till resor för vissa
patienter vid kustsanato- rierna, förslagsanslag ........
50,000
39
Resestipendier åt läkare för
studier i tuberkulossjukvård,
reservationsanslag ................
1,500
40
Folksanatorierna ....................
150,000
41
Understödjande av dispensär-
verksamhet, förslagsanslag..
300,000
42
Behandling av medellösa lupus-
patienter från landsorten,
förslagsanslag........................
70,000
43 |
Radiumhemmets i Stockholm
poliklinik ............................
15,000
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
44
Radiumhemmets i Stockholm
klinik, förslagsanslag............ 28,000
45
Bidrag till resor för vissa
patienter vid radiumhemmet
i Stockholm, förslagsanslag 25,000
46
Bidrag för uppförande, inrät-
tande eller inlösen av epide- misjukhus, förslagsanslag .... 1,300,000
47
Bidrag för driften av epidemi-
sjukhus, förslagsanslag........ 900,000
3,061,774
3,288,000
Vanföreväsendet:
48
Kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, förslagsanslag.. 124,000
49
Polikliniker vid vanföreanstal-
terna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, förslagsan- slag ....................................... 15,000
50
Underhåll av skol- och upp-
fostringshem för vanföra,
förslagsanslag........................ 65,000
51
Bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, förslagsanslag 90,000
52
De i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg inrättade under- visningsanstalterna för van- föra in. m., förslagsanslag.... 123,000
53
Eugeniahemmet........................ 5,000
417,000
5,000
15,843,334
5,031,805
Hälsovård i allmänhet.
54
Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag....................
850,000
55
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader, förslagsanslag................................
* 100,000
56
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ....
8,000
57
Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av
statens skola för utbildning av distriktssköterskor
16,000
58
Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-
anslag ...........................................................................
180,000
59
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........
5,000
60
Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-
servbarnmorskor, för slag sanslag ................................
* 635,000
61
Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag
* 160,000
62
Barnmorskeundervisningenoch barn hörd sb usen,/ors/nr/s-
anslag ...........................................................................
87,828
63
Repetitionskurser för barnmorskor ................................
17,250
64
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ............................
* 190,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
65
Karantänsanstalten på Känsö ..............
17,600
66
Svenska läkarsällskapet.........................................
1,500
67
Resestipendier åt civila läkare, reservationsanslag......
5,250
68
Internationella hälso vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag
6,750
69
Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,
reservationsanslag .......................................................
* 50,000
1,158,928
1,171,250
Säger för medicinaistaten samt hälso- och sjukvården
20,183,712
6,461,335
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
1
1
Överståthållaräinbetet, förslagsanslag ............................
* 180,000
2
Landshövdingarna .............................
543,500
3
Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag....
*3,950,000
4
Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län
200|
5
Fögderiförvaltningarna ......................................
2,368,000
6
Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, för-
slaqsarislaq .......................................
50,000
7
Övergångsstat för landsstaten ........................................
25,700
8
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........
4*
CO
Öl
Öl
o
9
Vissa kostnader i anledning av val av landstingsman
m. fl. år 1926, förslagsanslag ....................................
70,000
10
Täckande av vissa av länsstyrelsen i Gävleborgs län
1
gjorda förskott ..................................
31.1301
Säger för överståthållarämbetet och landsstaten
7.117,200
144,880
E. Polisväsendet.
1
1
Polisväsendet i riket, förslagsanslag................................
1,750,000
2
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet, förslagsanslag....................................
459,000|
3
Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av
spritdrycker m. m.........................................................
* 150,000|
Säger för polisväsendet
2,359,000
F. Diverse.
;
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
* 440,000
1
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........
750,000
Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
3
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ................................................................
100,000
4
Extra utgifter, reservationsanslag....................................
100,000
5
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
1,375,000
6
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................
* 564,000
7
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med
|
dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag ....
* 1,000
8
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ....................................................................
* 5,000,000
!
9
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................
210,259
Säger för diverse
2,975,259 5,565,000
Summa
37,756,465
56,990,035
* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1926:336 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
- Rskr. 1926:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bestridande av a1 i texten
- Rskr. 1926:5a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1926—1927 under riksstatens s. 1 i texten