Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926— 1927 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1926-03-02 · 50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926— 1927 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
''Sr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1926 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926—
1927 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
. Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden fär samma dag föreslagit riksdagen
(punkt 1)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i kommunikationsdepartementet
på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.
...................................................................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.
......................................................................... —
1 byråchef för tekniska ärenden, arvode enligt 5 § i
avlöningsreglementet ................................................... —
2 kansliråd.................................................................. B 30
3 förste kanslisekreterare............................................... B 26
1 registrator ..................................................................... B 22
3 andre kanslisekreterare .............................................. B 21
1 förste expeditionsvakt................................................... B 7
2 kanslibiträden ............................................................... B 7
1 expeditionsvakt .......................................................... B 5
3 kontorsbiträden ........................................................... B 4;
dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas från och med budgetåret 1926—1927:
‘) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 43s so 1
Departementets
avdelning av
Kungl. Maj ds
kansli.
[i-] ‘)
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet.
[3.]
Ytterligare
medel till
avlöning av
väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstcmän.
[5-]
Stipendier
åt medlemmar
av väg- och
vattenbyggnadskåren.
[6.]
Expenser
för allmänna
arheten.
[7-]
Stut.'' Kronorv
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 145,400
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag................................................................ 23,700
Summa 169,100;
dels och minska det ordinarie förslagsanslaget till deparpartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
nu........................................................................... kronor 189,300
med....................................................................... » 20,200
till.......................................................................... » 169,100.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen
anmäla
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
2:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,
att riksdagen må till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 44,000 kronor.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts härom gjorda framställning (punkt 5)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.
4:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren
utan angivet belopp.
öro) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927
uppfört det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten
med oförändrat belopp 45,000 kronor.
Utredningen beträffande detta anslag återfinnes å sid. 9—10 i åberopade
statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
Det årliga medelsbehovet för expenser för allmänna arbeten har tidigare
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats utgöra 90,000—100,000 kronor.
Genom i besparingssyfte vidtagna inskränkningar i styrelsens inspektionsverksamhet
hava emellertid, enligt vad departementschefen framhållit, de
under senare år för ändamålet förbrukade beloppen avsevärt understigit vad
som sålunda beräknats och även under eu följd av år anvisats. För de två
sistförfluten budgetåren hade expensutgifterna uppgått till respektive omkring
70,000 och 65,000 kronor. Med hänsyn till den sålunda inträffade
nedgången i medelsbehovet och storleken av de härigenom för vissa år uppkomna
reservationerna hade en avsevärd nedsättning kunnat vidtagas i det
utöver det ordinarie anslaget å 45,000 kronor utgående extra förstärknings - anslaget. För budgetåret 1925—1926 hade anvisats allenast sammanlagt
55.000 kronor, vari jämväl inginge eu post å 10,000 kronor för täckande av
kostnader i samband med styrelsens flyttning till den nya ämbetsbyggnaden
i kvarteret Murmästaren.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört, att styrelsen ansåge sig
kunna hålla expensutgifterna jämväl för budgetåret 1926—1927 nere vid
70.000 kronor. Därutöver erfordrades emellertid medel för ämbetsverkets
flyttning samt i samband därmed, för nyanskaffning och reparation av möbler
m. in. ett belopp av 25,000 kronor, vadan hela medelsbehovet för nästa
budgetåret utgjorde 95,000 kronor. Då en reservation vid innevarande budgetårs
stat, uppgående till 35,000 kronor, vore att förvänta, skulle enligt styrelsens
beräkning, utöver det ordinarie anslaget 45,000 kronor, erfordras ett
extra anslag av 15,000 kronor.
Departementschefen har ansett de normala utgifterna, utöver reservationen,
böra begränsas till 30,000 kronor. Då de totala flyttnings- och anskaffningskostnaderna
enligt departementschefens mening icke syntes behöva
överstiga 20,000 kronor, har departementschefen föreslagit, att det extra förstärkningsanslaget
för budgetåret 1926—1927 inskränkes till 5,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att för nästkommande
budgetår skulle till expenser för allmänna arbeten anvisas sammanlagt
50,000 kronor, varav 5,000 kronor såsom förstärkningsanslag på
extra stat, hemställer utskottet under förevarande punkt,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna
arbeten med oförändrat belopp 45,000 kronor.
6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under åberopande
av vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till
expenser för allmänna arbeten för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av anslaget
till expenser
för allmänna
arbeten.
[8.]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Yägunder
sBkningar.
[9.]
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av anslaget
till vägundersökningar.
[10.]
7:o) Kungl. Maj:t bär i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927
upptagit det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar med oförändrat
belopp 90,000 kronor.
Beträffande utredningen angående detta anslag får utskottet hänvisa till
sid. 11—12 i förutnämnda statsrådsprotokoll.
Det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar har sedan år
1921 utgått med 90,000 kronor för år räknat. För tillgodoseende av det
tidvis starkt stegrade behovet av medel för ändamålet hava emellertid måst
anvisas extra förstärkningsanslag till avsevärda belopp — exempelvis för
budgetåret 1923—1924 ej mindre än 180,000 kronor. För innevarande budgetår
utgår ett extra anslag av 70,000 kronor.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning skulle för budgetåret
1926—1927 erfordras vägundersökningsmedel till ett belopp av omkring
140,000 kronor. Utöver det ordinarie anslaget behövdes alltså av riksdagen
äskas ett extra anslag av 50,000 kronor.
Departementschefen har i fråga om medelsbehovet för nästkommande
budgetår anfört, att hänsyn allenast behövde tagas till de ansökningar, som
innelåge i styrelsen den 1 augusti 1925 eller sedermera inkommit eller
väntas inkomma. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattade överslagsvis
detta behov till omkring 140,000 kronor. Särskilt i fråga om undersökningar,
beträffande vilka ansökningar vid tiden för avlåtandet av styrelsens skrivelse
ännu icke inkommit, syntes dock beräkningen osäker. Då den största återhållsamhet
vore nödvändig, ansåge departementschefen sig böra föreslå, att
det sammanlagda anslagsbeloppet minskades till 110,000 kronor. Denna nedsättning
av anslaget måste givetvis motsvaras av någon skärpning i fråga
om gallringen av ansökningarna, vilken dock icke torde behöva fördröja ärenden
av brådskande art. Av nyssnämnda belopp torde såsom hittills 90,000 kronor
böra anvisas såsom ordinarie anslag och återstoden såsom förstärkning av
detta anslag.
I likhet med vad som ägt rum under de senare åren, torde det ordinarie
reservationsanslaget till vägundersökningar böra jämväl för budgetåret 1926—
1927 i riksstaten uppföras med ett belopp av 90,000 kronor och ett extra anslag
därjämte beviljas såsom förstärkning av detsamma. Beträffande storleken
av förstärkningsanslaget har utskottet icke funnit anledning till erinran mot
vad departementschefen härutinnan anfört. Under förevarande punkt hemställer
utskottet alltså,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar
med oförändrat belopp, 90,000 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
5
att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till
vägundersökning ar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
9:o) På grund av Kungl. Majrts därom framställda förslag (punkt 11) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till förkättring och underhåll av städernas
för automobiltrafiken viktiga gator och vägar för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,800,000 kronor
att direkt utgå av automobilskattemedel.
10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till förkättring och underhåll av för automokiltrafiken
viktiga vägar och broar å landsbygden m. rn. för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,200,000
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till undersökningar
av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer
till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro förenade
med vägföretag, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—14 i åberopade statsråds
protokollet.
Till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom till upp
rättande av planer till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten
icke äro förenade med vägföretag, har under en lång följd av år ut.
gått ett reservationsanslag av 10,000 kronor. För budgetåren 1924—1925 och
1925—1926 höjdes anslaget till 20,000 kronor. För budgetåret 1926—1927
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om anvisande för ändamålet
av ett anslag till samma belopp som under de två senaste budgetåren.
Departementschefen har erinrat, hurusom kostnaderna för undersökningar
rörande broarbeten i allmänhet numera bestredes från vägundersökningsanslaget.
Med hänsyn härtill och då hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke innelåge några framställningar om undersökningar angående mindre
hamnar och farleder, syntes det departementschefen en minskning av ifrågavarande
anslag till förslagsvis 15,000 kronor kunna vidtagas.
Utskottet, som i likhet med departementschefen ansett en sänkning av
förevarande anslag till 15,000 kronor böra företagas, hemställer,
att riksdagen må till undersökningar av mindre hamnar och farleder
ävensom till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad
av broar, då dylika arbeten icke äro förenade med väg
-
Förbättring
och underhåll
av städernas
för automobiltrafiken
viktiga
gator och
vägar.
[li.]
Förbättring
och underhåll
av för automobiltrafiken
viktiga vägar
och broar å
landsbygden
m. m.
[12.]
Undersökningar
av
mindre hamnar
och farleder
m. m.
[13.]
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Bidrag till
anläggning
eller förbättring
av vägar
m. in.
[14.]
företag, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 14) föreslagit riksdagen dels till anläggning
av nja samt förbättning eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000
kronor, dels medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade dylika anslag,
som enligt gällande bestämmelser böra ställas till riksdagens disposition,
må av Kungl. Maj:t användas för sitt ursprungliga ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 14—18 i åberopade statsrådsprotokollet.
I samband härmed bär utskottet förehaft till behandling två lika lydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 69, av herrar L. Tjällgren
och H. Andersson och den andra inom andra kammaren, nr 89, av herr
C. J. Öberg m. fl., däri hemställes, att riksdagen måtte för budgetåret 1926—
1927 till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga
eller eljest mindre goda vägar anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000,000
kronor.
I fråga om de till stöd för denna framställning anförda skäl får utskottet
hänvisa till motionerna.
Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning
av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen för vartdera av
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett belopp av 3,000,000 kronor.
I sin skrivelse den 31 augusti 1925 angående anslagsäskanden för budgetåret
1926—1927 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bland annat framhållit
att sedan år 1922 ansökningarna om statsbidrag till vanliga vägars
byggande och förbättring ökats, så att anslagen, i medeltal 3,800,000 kronor
om året, icke varit tillräckliga för tillgodoseende av behovet. Bristen i anslagsmedel
hade sålunda under samma tid ökats från 18,800,000 till 33,200,000
kronor eller med 14,000,000 kronor, vilket i medeltal motsvarade 3,200,000
kronor per år. För att bristen ej skulle ökats hade sålunda fordrats, att
anslaget skulle uppgått till 7,000,000 kronor för år räknat. För avarbetande
av den nu befintliga bristen å 33,200,000 kronor skulle därutöver erfordras
en ytterligare ökning av det årliga anslaget. Aven om härvid beaktades, att
en del av inneliggande vägförslag på grund av ändrade förhållanden kunde
avföras samt att nybyggnadsplanerna i övrigt endast kunde i jämförelsevis
långsam takt genomföras av de för närvarande skatteansträngda vägdistrikten,
så syntes dock det ovan angivna anslagsbehovet av 7,000,000 kronor
böra höjas till i runt tal 9,000,000 kronor, på det att företagen skulle kunna
komma till utförande inom en ej alltför avlägsen framtid. Genom fördelning
av automobilskattemedlen hade hittills endast ringa lättnad beretts med avseende
på förut inneliggande anslagskrav; av styrelsen i detta avseende gjorda
undersökningar gåve knappast stöd för större minskning i anslagsbehovet,
än att detta med hänsyn till automobilskattemedlen syntes kunna upptagas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
till minst det belopp, 7,500,000 kronor, som av styrelsen uppgivits i dess riksclagspetita
till nästlidet års riksdag.
I samband med anmälan inför Knngl. Maj:t av förevarande anslagsäskande
bär departementschefen, såsom framgår av statsrådsprotokollet, upptagit till
behandling uppkommen fråga om sättet för disponering av vissa besparingar
å såväl förevarande anslag till väganläggningar som anslaget till understödjande
av brobyggnader m. m.
I kungörelsen den 27 juni 1914 angående statsbidrag till väganläggningar
och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt upprensning av åar och
farleder stadgas, bland annat, dels att vid meddelande av statsbidrag skall
— där Kungl. Maj:t icke finner undantag böra äga rum — iakttagas, att.
om verkliga kostnaden för arbetets utförande skulle befinnas understiga den
beräknade, statsbidraget skall minskas i förhållande därtill, dels att, om
arbetsföretag icke påbörjats inom i vederbörlig ordning bestämd tid, det i
statsbidrag beviljade beloppet kommer att reserveras till riksdagens disposition.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu meddelat, att till följd av berörda
föreskrifter uppstått avsevärda besparingar å anslagen i fråga. Innan
styrelsen den 1 januari 1916 övertagit det förut på statskontoret ankommande
bestyret med utbetalningar från och redovisning av ifrågavarande anslag, hade
plägat så förfaras, att besparing, som uppkommit å ett statsbidrag och som
icke disponerats det år, anslaget anvisats i riksstaten, ställts till riksdagens
förfogande. Då anslagen hade karaktären av reservationsanslag syntes det
emellertid för en naturlig uppfattning icke givas något tvivelsmål, att icke
en besparing, när helst den uppkomme, finge komma anslaget till godo och
när som helst disponeras för dess ändamål. I överensstämmelse med denna
uppfattning och då alla tillgängliga medel behövde tagas i anspråk för täckande
åtminstone i någon mån av det växande behovet av medel till vägoch
broarbeten, har styrelsen hemställt om bemyndigande att vid uppgörande
av förslag till fördelning av nu ifrågavarande anslag jämväl disponera å anslagen
uppkomna besparingar. Därjämte har styrelsen anhållit att av förefintliga
besparingar å väganslaget bekomma ersättning för ett belopp, som
styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut förskottsvis utgivit för visst väganläggningsföretag.
Statskontoret, som yttrat sig i frågan, har bland annat anfört, att de
besparingar å förevarande anslag, som uppkommit därigenom, att för vissa
företag anvisade medel icke behövt till fullo tagas i anspråk, syntes kunna
av Kungl. Maj:t disponeras för nya företag. Däremot ansåge statskontoret,
att framställning borde göras hos riksdagen om bemyndigande för Kungl.
Maj:t att för täckande av det berörda förskottet ävensom för beredande av
ytterligare statsbidrag till anläggning eller förbättring av vägar disponera
vad som av de förefintliga besparingarna enligt gällande bestämmelser borde
ställas till riksdagens disposition. Skäl syntes enligt statskontorets mening
tala för att liknande bemyndigande utverkades beträffande besparingarna å
broanslaget.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
I fråga om medelsbehovet under förevarande punkt liksom ock beträffande
dispositionen av nyssberörda besparingar bär departementschefen för egen
del anfört i huvudsak följande:
»Vad till en början angår anslagsbeloppet för budgetåret 1926—1927, så
framgår tydligt av de utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade
sifferuppgifterna, att stort behov av vägbyggnadsbidrag föreligger. Jag vill
emellertid erinra om det förut åberopade förhållandet, att de vägombyggnadsarbeten,
som äro av verkligt trängande behov påkallade, i det övervägande
antalet fall kunna utföras med bidrag av automobilskattemedel,.
vilka ju stå till buds med hittills växande belopp. I betraktande bland
annat härav anser jag mig icke kunna under nuvarande förhållanden föreslå
någon utökning av förevarande anslag.
Beträffande frågan om disposition av å allmänna väganslaget och å broanslaget
uppkomna besparingar lärer det ur såväl praktisk som principiell
synpunkt vara lämpligast, att dylika besparingar, oavsett uppkomstgrunden,,
utan inskränkning få av Kung! Maj:t användas för andra företag. Ett motsatt
förfarande synes dels strida mot de allmänna grundsatser för dispositionen
av förevarande anslag, som kommit till uttryck genom deras betecknande
från och med 1918 såsom reservationsanslag, dels medföra onödig
omgång och ökat arbete för riksdagen utan motsvarande fördelar — snarare
lärer uppkomna behållningars ställande till riksdagens disposition försvåra
överblickandet av under viss tidsperiod gjorda medelsanvisningar. Vad angår
besparingar, som uppstått på den grund, att kostnaden för vederbörandeföretag
understigit den ursprungligen beräknade, så har Ivungl. Maj dsrätt
att utan vidare disponera desamma för nya företag icke blivit satt i
fråga.
I fråga åter om besparingar, som uppkommit därigenom, att vederbörande
företag icke inom stadgad tid kommit till utförande, torde det, med hänsyn
till att den på sin tid berättigade föreskriften om medlens ställande till
riksdagens disposition ännu kvarstår i den uti ämnet gällande författning,,
vara nödvändigt att inhämta riksdagens medgivande till medlens användandeför
nya företag, åtminstone beträffande anslag, som beviljats före år 1918,.
då beteckningen reservationsanslag infördes. Förutom de ovan angivna
skälen för ett dylikt medgivande må anföras önskvärdheten att kunna i
största möjliga utsträckning tillgodose de föreliggande stora kraven å såväl
allmänna vägfonden som broanslaget. Nu omförmälda besparingar uppgå
för väganslaget till 60,300 kronor och för broanslaget till 63,800 kronor.
Därest riksdagen icke häremot uttalar någon erinran, torde vederbörande
författning böra undergå den jämkning, som må finnas erforderlig för undvikande
av förnyad framställning till riksdagen i förevarande fråga.»
Utan att vilja förneka de stora behov av anslag till nya väganläggningar,
som alltjämt föreligga, vill utskottet dock erinra om den kraftiga medverkan
till vägväsendets utveckling, vilken på sista tiden lämnats genom de av
arbetslöslietskommissionen utförda arbetena av hithörande slag. Den på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
0
detta sätt åstadkomna utvidgningen av landets vägnät har uppskattats till
över 250 mil, och det nedlagda statskapitalet överstiger 60 miljoner kronor.
Genom de alltjämt i stegrad grad inflytande automobilskattemedlen, av vilka
landsbygdens anpart för nästkommande budgetår beräknas till över 15 miljoner
kronor, vidgas också efterhand möjligheterna att möta de av automobiltrafiken
föranledda ökade påfrestningarna & vägarna.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att på föranledande av sistlidne
års riksdag igångsatts en undersökning rörande de allmänna tekniska och
ekonomiska riktlinjerna för utvecklingen av landets vägväsen. Enligt de
av riksdagen givna direktiven skall denna undersökning bland annat avse
att bättre än för närvarande säkerställa åt de statsunderstödda vägföretagen
en ekonomisk planläggning. Särskilt med hänsyn härtill lärer eu viss återhållsamhet
vid anvisande av nya riksstatsanslag för ifrågavarande ändamål
vara påkallad.
I betraktande av nu angivna omständigheter anser sig utskottet icke kunna
förorda någon höjning av det av departementschefen föreslagna beloppet.
Mot departementschefens förslag att för ifrågavarande ändamål må användas
vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar har utskottet
ej funnit anledning till erinran. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med
avslag å de av herrar Tjällgren och H. Andersson samt herr
Öberg m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 69 och II: 89), i vad
de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till anläggning av tiga
samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre
goda vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000,000 kronor;
b) medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade dylika
anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas till riksdagens
disposition, må av Kungl. Maj:t användas för sitt ursprungliga
ändamål.
13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen dels till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
av åar och farleder för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, dels medgiva, att sådana besparingar å
tidigare anvisade dylika anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas
till riksdagens disposition, må av Kungl. Maj:t användas för sitt ursprungliga
ändamål.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 18—22 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet förehaft till behandling dels en inom
första kammaren av herrar H. Andersson och A. O. Frändén väckt motion,
nr 170, däri hemställts, att riksdagen till understödjande av brobyggnader
Understödjande
av
brobyggnader
och företrädesvis
mindre
hamnbyggnader
m. m.
[15.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
•och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder
för budgetåret 1926—1927 måtte anvisa ett extra reservationsanslag av
1.400.000 kronor, dels och en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl.
väckt motion, nr 104, vari likaledes yrkats, att riksdagen måtte för nu ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,400,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder anvisades för år 1922
1.100.000 kronor och för första halvåret 1923 hälften av detta belopp. Av
statsfinansiella skäl vidtogos för de följande budgetperioderna, oaktat medelsbehovet
för ändamålet ständigt ökats, nedsättning i anslagsbeloppet; sålunda
anvisades för budgetåret 1923—1924 800,000 kronor och för budgetåret 1924—
1925 700,000 kronor. Med hänsyn emellertid till nödvändigheten att i större
utsträckning tillgodose kraven på medel för särskilt broombyggnader, vilka
krav i vissa fall icke kunde utan fara för den allmänna samfärdseln undanskjutas,
äskade Kung!. Maj:t av nästlidet års riksdag för ändamålet ett till
850.000 kronor förhöjt belopp. Denna summa anvisades ock för budgetåret
1925—1926.
I sin skrivelse den 31 augusti 1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnat vissa siffror till belysande av medelsbehovet för ändamålet. Härav
må anföras, att antalet ansökningar om statsbidrag från anslaget vid framställningens
avgivande utgjorde 137 mot 120 år 1924. Det beräknade totala
kostnadsbeloppet för företagen var däremot något lägre, nämligen 11,200,000
kronor mot 11,500,000 kronor år 1924.
I fråga om broarbeten är emellertid, enligt vad som framgår av de utav
styrelsen lämnade siffrorna, anslagsbehovet alltjämt lika stort. De inneliggande
ansökningarna rörande dylika företag uppgå sålunda till ett antal av
130 med en beräknad totalkostnad av ej mindre än 10,200,000 kronor.
För tillgodoseende allenast av det löpande årsbehovet skulle enligt styrelsens
beräkning erfordras ett anslag av 1,500,000 kronor. Om härtill lades
det belopp, som behövdes för avarbetande under skälig tid av den nu föreliggande
anslagsbristen, komme enligt styrelsens mening det erforderliga
anslagsbeloppet att uppgå till 2,800,000 kronor. Med hänsyn till den lättnad
i anslagsbehovet, som kunde beredas genom automobilskattemedlen, har styrelsen
emellertid ansett sig kunna inskränka anslagsäskandet till 1,400,000
kronor.
I detta sammanhang må nämnas, att länsstyrelsen i Jämtlands län i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 20 november 1925 bl. a. framhållit, att enligt en
av länsstyrelsen företagen utredning sammanlagda kostnadsbeloppet för
brådskande brobyggnader inom Jämtlands län uppginge till omkring 1,560,000
kronor. Enligt länsstyrelsens uppfattning borde en höjning av brobyggnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6*.
11
anslaget komma till stånd, vilken till väsentlig del Unge avses till åtgärder
för brobyggnader inom nämnda län.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Det i de senare årens statsverkspropositioner intygade behovet av en
ökning av brobyggnadsmedlen har kraftigt vitsordats genom den ovan omförmälda
skrivelsen i ämnet från länsstyrelsen i Jämtlands län och däri
lämnade belysande exempel. Att det här icke är fråga om enstaka eller
mera lokalt förekommande svåra förhållanden framgår med tydlighet av de
utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade uppgifterna; jag vill blott
erinra, att totalkostnaderna för broarbeten, beträffande vilka ansökningar om
bidrag inneligga hos styrelsen, uppgå till över 10,000,000 kronor. Att behovet
gjort sig särskilt starkt gällande under de senare åren beror givetvis på
den alltjämt stegrade motorfordonstrafiken; eu mängd äldre broar — framförallt
träbroar — kunna icke i sitt nuvarande skick användas för denna trafik
utan måste helt ombyggas. En dylik åtgärd kan ofta icke utan fara uppskjutas.
Om de beviljade anslagen icke förslå till omedelbart anvisande av statsbidrag,
måste i sådant fall det oaktat tillstånd till arbetets påbörjande givas
med bibehållen möjlighet för sökanden att framdeles komma i åtnjutande
av statsbidrag. Ehuru den största återhållsamhet i detta hänseende ansetts
böra iakttagas, på det att statsmakterna icke måtte bindas för utgifter, vartill
nödiga medel ännu icke anvisats, har dylikt tillstånd lämnats i fråga
om icke mindre än 53 arbeten. Då det i varje fall kommer att dröja avsevärd
tid, innan alla dessa ofta kostsamma företag kunna erhålla statsbidrag,
orsakas emellertid härigenom åtskilliga olägenheter iör vederbörande
väghållningsdistrikt. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekat, uppgå
enbart ränteutgifterna för de statsbidraget motsvarande lån, som måste av
vederbörande intressenter för ändamålet upptagas, till betydande belopp.
Med hänsyn till önskvärdheten att icke längre än nödigt är undanskjuta
dessa under alla förhållanden nödvändiga statsutgifter och för att kunna
bevilja bidrag till iståndsättande av broar, som därav äro i behov, innan
deras fortgående försämring kommer att utgöra alltför stor fara för den allmänna
samfärdseln, anser jag, att en avsevärd höjning av anslaget bör vidtagas.
»
Utskottet vill erinra att Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag innebär,
att medan för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisats
850,000 kronor, anslaget nu skulle upptagas till 1,000,000 kronor. Att
därutöver ytterligare höjning av anslaget av riksdagen skulle vidtagas, anser
sig utskottet icke kunna tillstyrka.
Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag att för ifrågavarande ändamål må disponeras
vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar, får utskottet hemställa,
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att riksdagen må
a) med bifall . till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
de av herrar H. Andersson och Frändén samt herr Lindmark
m. fl. i ämnet väckta motionerna, (1:170 och II: 104), i vad de
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
av åar och farleder för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
b) medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade
dylika anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas
till riksdagens disposition, må av Kungl. Maj:t användas för
sitt ursprungliga ändamål.
Anläggning 14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen, att för anläggning
av enklare av enklare vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
rTfTl aV kronor.
^ I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 22—23 i
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet förehaft till behandling en inom första
kammaren av herr A. W. T. von Sneidern väckt motion, nr 122, däri motionären
hemställt, att riksdagen måtte för anläggning av enklare vägar för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för framställningen anförda skäl
får utskottet hänvisa till motionen.
Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning huvudsakligen
endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse för den
allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar tillkommit för att
nödtorftigt tillgodose behovet av kommunikationer inom befolkningsfattiga
trakter av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste länen. Detta anslag
avser att möjliggöra anläggandet av vägar, som visserligen icke uppfylla de
fordringar, vilka ställas på landsväg i fråga om bredd, lutningsförhållanden,
bärighet o. s. v., men som dock äro körbara alla tider .på året, således även
vår och höst.
Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr 656, tillkommer
det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning och fastställelse
av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till densamma med
högst */a av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall kan, efter prövning
av Kungl. Maj:t, högre anslag utgå. Ärenden, som avse bidrag till väganläggningar
inom andra län än de fyra nordligaste, höra alltid under Kungl.
Maj:ts prövning.
Anslag till anläggning av enklare vägar har utgått från och med år 1914.
Till en början avsågos medlen blott för Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län, från och med år 1919 jämväl för Västernorrlands län, men
vid beviljande av anslag för år 1922, då beloppet sattes till 1,500,000 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
13
utsträcktes användningen till att avse kela landet. Under senare budgetperioder
kava av statsfinansiella skäl nedsättningar av anslaget vidtagits,
varvid emellertid förutsatts, att medelsbekovet i de nordligaste länen skulle
i främsta rummet tillgodoses. För innevarande liksom för nästförflutna
budgetår kar anslagsbeloppet satts till 600,000 kronor.
Väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse i ämnet vissa
siffror till belysande av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på medel
för bidrag till enklare vägar. Sålunda finnes för närvarande kos styrelsen
ett 70-tal ansökningar rörande dylika vägarbeten med en total byggnadskostnad
av nära 11,000,000 kronor, motsvarande ett belopp i statsbidrag av
över 7,000,000 kronor. För fullt tillgodoseende av det löpande årliga anslagsbehovet
samt för avarbetande under en ej alltför oskälig tid av den
uppkomna bristen anser styrelsen ett årsanslag av omkring 2,400,000 kronor
erforderligt. Med hänsyn emellertid till att av hittills beviljade medel ett
belopp av över 200,000 kronor ännu ej disponerats, kar styrelsen inskränkt
anslagsäskandet till 2,000,000 kronor.
Departementschefen kar i ärendet framhållit, hurusom det vore önskvärt,
att kraven på bidrag av statsmedel för åstadkommande av vägförbindelser av
enklare slag tillgodosåges i rikligare mått än under senare år kunnat ske.
Under nuvarande ekonomiska förhållanden och innan utredningen angående
de olika v äg typernas avgränsning från varandra med avseende å såväl
tekniska bestämmelser som användbarhet under skilda ekonomiska och trafiktekniska
betingelser hunnit slutföras och därmed en bättre grund givits för
ett riktigt avvägande mellan olika anslagsgrupper av de medel, som kunde
avses för vägväsendet, ansåge sig dock departementschefen icke böra föreslå
en höjning av här ifrågavarande anslag.
På de av departementschefen anförda skäl får utskottet tillstyrka, att anslaget
till enklare vägar för nästkommande budgetår bestämmes till 600,000
kronor.
Utskottet, som alltså icke ansett sig kunna biträda det motionsvis framkomna
förslaget om höjning av detta belopp, får hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å den av herr von Sneidern i ämnet
väckta motionen (I: 122), i vad den skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, må för anläggning av enklare vägar för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000
kronor.
15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,
att riksdagen må för anläggning av enklare väg mellan Muodoslombolo
och Saivomuotka i Norrbottens län anvisa ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Väg anläggning
Muodoslombolo—Saivomuotka.
[17.]
14
<Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anläggning
av ödebygdsvägar
i
Norrbottens,
Västerbottens,
Jämtlands,
Västernorrlands
samt
vissa delar av
Kopparbergs
län.
[18.]
Anläggning
av ut fartsvägar
i Norrland,
Dalarna
och Värmland.
[19.]
16:o) Kung! Maj:t liar (punkt 18) föreslagit riksdagen, att för anläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 400,000 kronor.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
17:o) Kung! Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att för anläggning
av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 225,000 kronor.
Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till sid. 26—
29 i åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj ds förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland
väckt, till utskottet remitterad motion, nr 107, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta höja det av Kungl. Majd under förevarande punkt
äskade beloppet till 300,000 kronor.
I fråga om de av motionären till stöd för denna hemställan anförda skälen
får utskottet hänvisa till motionen.
Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma körbara
förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden
i de fyra nordligaste länen. Enligt beslut av 1925 års riksdag kan
dock statsbidrag, efter prövning av Kungl. Majd, utgå jämväl till företag
inom Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. (Kungörelse den 11 september
1925, nr 405).
I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även ovannämnda
»enklare vägar» i allmänhet äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,
vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit jämställda
med allmänna vägar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur samfärdselsynpunkt
icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag till deras
anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande kommuner uttagas.
Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918 nr 886 åligger det vederbörande
länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning av ut
fartsvägar. Förutsättning för att några bidrag må beviljas från ifrågavarande
anslag, som av Kungl. Maj:t fördelas på de olika ifrågakommande länsstyrelserna,
är, att vederbörande landsting anvisat medel, uppgående till minst
15 % av det belopp, som sålunda blivit länet tilldelat av statsmedel.
Statsbidrag bör i regel utgå med högst V4—1/3 av den beräknade kostnaden
för anläggningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6. l.’y
Kontrakt ingås mellan länsstyrelserna och intressenterna i anläggningen.
Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna att
framdeles underhålla vägen.
Alltsedan år 1918 har riksdagen anvisat anslag för bidrag till anläggning
av utfartsvägar. Från att hava till en början utgått med ett årligt belopp
av 100,000 kronor sänktes anslaget av statsfinansiella skäl för budgetåren
1923—1924 och 1924—1925 till 65,000 kronor. År 1925 föreslog Kungl. Maj:t
dels att anslaget skulle höjas till 175,000 kronor, dels att anslagets användning
skulle utsträckas till att avse hela Norrland samt dessutom Dalarna och
Värmland. Med anledning av motionsvis gjorda framställningar höjde riksdagen,
som godkände utvidgningen av anslagets användningsområde, beloppet
ytterligare till 225,000 kronor.
Med ledning av från länsstyrelserna inhämtade yttranden har nu vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, under hänvisning till angelägenheten av att
ifrågavarande anslag väl tillgodosåges för att åstadkomma lättnad i kraven
på förbindelser av allmän vägs natur, hemställt, att för budgetåret 1926—
1927 ett belopp av 300,000 kronor måtte äskas för ändamålet. Med hänsyn
emellertid till den avsevärda höjning av anslaget, som vidtogs av nästlidet
års riksdag, har departementschefen icke ansett sig kunna nu ifrågasätta
ytterligare stegring av detsamma.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen i sammanhang
med förevarande ärende anmält en av länsstyrelsen i Norrbottens län
med skrivelse den 20 januari 1921 överlämnad framställning angående anvisande
av en statens lånefond för enskilda vägbyggnader och därvid bland
annat framhållit, att det syntes lämpligt avvakta en mera ingående erfarenhet
om verkningarna av vad som redan åtgjorts för stödjande av det enskilda
vägväsendet, innan än mera vittgående åtgärder härutinnan vidtoges: Frågan
om i vilken utsträckning och på vilket sätt man lämpligen i framtiden borde
— i syfte att minska de alltjämt stigande kraven på statens bidrag till de
allmänna vägarna — understödja det enskilda vägväsendet torde för övrigt
komma att upptagas till behandling i samband med den pågående utredningen
rörande riktlinjerna för den framtida gestaltningen av landets vägväsen
över huvud taget.
Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet
tillstyrka, att anslaget till utfartsvägar för nästkommande budgetår
bestämmes till 225,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande
budgetår.
Utskottet, som alltså icke ansett sig kunna biträda det motionsvis framställda
förslaget om höjning av anslaget, får hemstidla,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å den av herr Bergström i Bäckland i
ämnet väckta motionen (II: 107), må för anläggning av utfartsvägar
i Norrland, Dalarna och Värmland förbudgetåret 1926 —
1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 225,000 kronor.
Utskottets
yttrande
-
Tilläggsbidrag
till
vissa väganläggnings-
och
brobyggnads
fn. fl. företag.
[20.]
Väganläggning
Tärna
kyrkoby—
Sluss fors.
[21.]
Tillfartsvägar
till inlandsbanan.
[22.]
Statens
fiskehamnar.
[23.]
16 Statsutskottets utlåtande AV 6.
18:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 20
hemställer utskottet,
att riksdagen må av det av 1925 års riksdag för beredande
av tillägg sbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads- m.fl.
företag beviljade beloppet av 1,000,000 kronor för budgetåret
1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av
350,000 kronor.
19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) får utskottet hemställa
att
riksdagen må för fullbordande av väganläggning mellan
Tärna hyrhoby och Slussfors för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
20:o) Beträffande Kungl. Majrts förslag (punkt 22) rörande anslag för anläggning
av tillfartsvägar till inlandsbanan kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
21:o) Under punkt 23, innefattande anslagsäskanden för utförande av
statens fiskehamnar, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, l:o) att
de till fiskehamnsgruppen II hörande företagen vid Agö och Yåtnäs må utföras
samtidigt med de inom samma grupp upptagna arbetena vid Prästgrundet
och Bergö; samt 2:o) att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen
I hörande hamnbyggnader må av de till företag inom fiskehamnsgruppen
II anvisade anslag användas ett belopp av 150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32—36 i statsrådsprotokollet.
Till utförande av sådana fiskehamnar, som avses i förevarande sammanliang,
har riksdagen till och med budgetåret 1924—1925 anvisat sammanlagt
13,868,000 kronor, varjämte för muddringshamnar beviljats tillhopa 1,250,000
kronor. Vidare har 1925 års riksdag medgivit, att av sistnämnda anslag ett
belopp av 250,000 kronor finge användas för bedrivande av arbeten å de
till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader.
Av de till fiskehamnsgruppen I hörande hamnarna (sådana hamnar, som
helt nybyggas genom statens försorg) beräknas hamnen vid Byviken bliva
färdigställd under innevarande budgetår och hamnen vid Herrevik under
budgetåret 1926—1927. Härefter skulle arbetet med de till gruppen I hörande
hamnarna vid Hölick och Lörudden påbörjas. Kostnaderna för utförandet
av dessa hamnar hava beräknats till 191,500 kronor respektive
100,500 kronor.
Av de till fiskehamnsgruppen II hörande hamnarna (muddringshamnar)
skulle arbetena å hamnföretagen vid Prästgrundet och Bergö nu närmast
igångsättas. Emellertid avses i Kungl. Maj:ts förslag, att för vinnande av
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
17
besparing i såväl arbetslednings- som material- och transportkostnader sam.
tidigt de jämförelsevis små muddringsarbetena vid Agb och Våtnäs skulle
utföras. Dessa fiskelägen äro belägna på endast en, respektive eu och en
halv mils avstånd från Hölick.
För budgetåret 1926-—1927 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för utförande
av de till fiskehamnsgruppen I hörande hamnar äskat ytterligare
250,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för ändamålet ej avses
större belopp än 150,000 kronor och skulle med en sådan ökning av tillgängliga
medel fiskehamnsbyggnaden vid Herrevik kunna färdigställas under
nämnda budgetår samt arbetena vid Hölick kunna bedrivas i lämplig omfattning.
För nu ifrågavarande arbeten skulle dock ej av riksdagen anvisas
något nytt anslag utan motsvarande belopp tagas ur det överskott, som beräknas
uppkomma å de till företag inom fiskehamnsgrupp II anvisade anslagen.
Beträffande ifrågasatta fiskeliamnsbyggnader vid Abekås, Torekov och
Vitemölla äro pågående utredningar ej slutförda, varför något förslag om
-deras utförande ej av Kungl. Maj:t kunnat framläggas.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva,
a) att de till fiskehamnsgruppen II hörande företagen vid
Agb och Våtnäs må utföras samtidigt med de inom samma
grupp upptagna arbetena vid Prästgrundet och Bergö; samt
b) att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I
hörande hamnbyggnader må av de till företag inom fiskehamnsgruppen
Il anvisade anslag användas ett belopp av 150,000
kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Isak Svensson väckt motion, nr 18, däri yrkats, att riksdagen
måtte såsom bidrag till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Likaledes har utskottet behandlat en inom andra kammaren av herr O.
Olsson i Kullenbergstorp ra. fl. väckt motion, nr 155, däri hemställts, att
riksdagen måtte för nu ifrågavarande ändamål anvisa ett extra reservationsanslag
för budgetåret 1926—1927 av 200,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig jämväl böra till behandling
upptaga eu inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona väckt
motion, nr 9, däri hemställts, att riksdagen måtte för skyndsammast möjliga
Bihang Ull riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 432 26 2
Utskottets
yttrande.
Statsunder
stödda
fiskehamnar.
[24.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
iordningställande av tilläggsplatser för fiskebåtarna vid Torsö fiskeläge i
Blekinge anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för dessa framställningar anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
Till understödjande av andra mindre fiskeham ^byggnader än de av fiskehamnskommissionen
till utförande i första hand föreslagna, vilka förstnämnda
fiskehamnsbyggnader här benämnas statsunderstödda fiskehamnar i motsats
mot de under nästföregående punkt omnämnda hamnar, vilka betecknas
såsom statens fiskehamnar, har riksdagen för tiden från och med år 1920 till
och med budgetåret 1925—1926 anvisat tillhopa 1,000,000 kronor, därav för
sistnämnda budgetår 100,000 kronor.
Av berörda belopp 1,000,000 kronor har Kungl. Maj:t utöver i nästlidet
års statsverksproposition angivna belopp om tillhopa 781,100 kronor genom
beslut den 14 augusti 1925 anvisat för påbörjande av fiskeliamnsanläggning
vid Yiks fiskeläge 60,000 kronor och för fullbordande av arbetet med iståndsättande
av Borstahusens fiskehamn 24,340 kronor eller sålunda tillhopa
865,440 kronor, vadan 134,560 kronor återstå odisponerade.
Börande medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i huvudsak anfört, att hos styrelsen innelåge fyra ansökningar
om erhållande av statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar, motsvarande
en beräknad byggnadskostnad av 552,000 kronor och ett statsbidrag
av i runt tal högst 500,000 kronor.
Dessa ansökningar med erforderliga förbindelser om bidrag vore, framhåller
styrelsen, fullständiga och kunde arbetena komma till utförande i den
mån medel bleve beviljade. Förutom dessa företag funnes planer uppgjorda
till en mängd hamnarbeten, vilkas utförande enligt år 1924 lämnad uppgift
skulle beräknas kräva ett belopp av mera än 5,000,000 kronor.
Styrelsen hölle före, att den form av samarbete mellan stat och kommun,
som villkoren för nu ifrågavarande anslag innebure, nämligen att kommun
eller annan skulle bidraga med viss bestämd andel såväl uti anläggningskostnad
som uti botandet av större stormskador samt ensam med hjälp av
hamnavgifter bekosta hamnens drift och underhåll, vore att föredraga framför
anläggandet och underhållandet av fiskehamnar helt och hållet på statens
bekostnad. Detta samarbete mellan stat och kommun och kommunens ekonomiska
intresse i hamnen måste nämligen väsentligt bidraga till att nedbringa
fordringarna å anläggningarnas omfång och kostnad samt till att
endast för det allmänna särskilt nyttiga anläggningar komme till stånd. I
detta sammanhang ville styrelsen även betona den stora betydelsen av att
äldre hamnar, vilka delvis förfallit, kunde med anslag ur denna fond iståndsättas
och därmed få det framtida underhållet ordnat i betryggande former.
I detta syfte, nämligen tryggandet av hamnarnas behöriga framtida underhåll,
ville styrelsen framhålla den stora betydelsen av årliga avsättningar
från hamninkomsterna till en underhållsfond.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
19
Med stöd av det sålunda anförda och för att de förstnämnda företagen
angående vilka ansökningshandlingar och förbindelser om bidrag från kommuner
eller andra intressenter förelåge färdiga, måtte kunna inom rimlig
tid bringas till utförande och ytterligare ansökningar även måtte i sinom
tid kunna tillgodoses, syntes det nödvändigt att upptaga detta anslag till
minst samma belopp som åren 1921 och 1922 eller till 300,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet yttrat i huvudsak följande:
»Av skäl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, synes det lämpligare,
att för framtiden nya fiskehamnar och förbättringar av äldre fiskehamnar i
regel komma till utförande med bidrag av ifrågavarande anslag än att så- ''
dana arbeten helt bekostas av statsverket. På grund härav och då ett ej
ringa behov av statsunderstöd synes föreligga, torde anslag för ändamålet
böra anvisas jämväl för nästkommande budgetår. I betraktande av ovanberörda
jämförelsevis stora reservation a anslaget och med hänsyn jämväl
till radande förhallanden anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka beviljande
av större belopp än 100,000 kronor.»
Motionsvis har yrkats att anslaget till mindre fiskehamnsbyggnader för utikottets
nästkommande budgetår måtte bestämmas till 200,000 kronor. Utan att för- yttrande.
bise de behjärtansvärda synpunkter, som kunna anföras till stöd för beviljande
av ökat anslag till ifrågavarande ändamål, kan dock utskottet icke
tillstyrka, att härför skulle disponeras större belopp än i statsverkspropositionen
föreslagits.
Beträffande den av herr Törnkvist väckta motionen om anslag för åstadkommande
av tilläggsplatser vid Torsö får utskottet hänvisa till sitt vid
1924 års riksdag gjorda uttalande, föranlett av en i liknande syfte av
samma motionär väckt motion. Såsom utskottet då förutsatte, torde förevarande
fråga böra komma under vederbörligt bedömande i. samband med
övriga överväganden rörande behovet av liknande anläggningar på olika
platser. Att anslag för ifrågavarande ändamål nu skulle direkt av riksdagen
anvisas, kan däremot utskottet icke tillstyrka.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr I. Svenssons och herr Olssons
i Kullenbergstorp i ämnet väckta motioner (1:18 och II: 155),
i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må såsom bidrag
till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor;
b) att herr Törnkvists i ämnet väckta motion (II: 9) må anses
besvarad med vad utskottet ovan anfört.
23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet, Undersökatt
riksdagen må till undersökningar och upprättande av ar- "''pf^stcdsm''
hetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att erhålla understödda
statsbidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar, för fsk(hamnarbudgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av [25.J
2,000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Reparation av
större skador
å statens
fiskehamnar
och statsunderstödda
fiskehamnar.
[26.]
24.-o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för större reparations-
och muddringsarbeten å statens fiskehamnar och statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Åtgärder för
Mälarens
reglering.
[27.]
25:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) rörande anslag för åtgärder
för Mälarens reglering kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Vägunderhållet och skjuts väsendet.
Kostnad för 26:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 28)
vågdelmngar. utskottet hemställa,
[28.]
att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
Understöd åt
synnerligt
betungade
väghållningsdistrikt.
[29.]
27:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 200,000 kronor.
Svenska väg- 28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till understöd
föreningen, jy. svenska vägföreningen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
[30.] av 33,000 kronor.
Till understöd åt svenska vägföreningen hava anslag anvisats för åren
1917—1922 samt budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926, för sistnämnda
budgetår med 25,500 kronor.
I enlighet med riksdagens år 1918 fattade ståndpunkt hava anslagen till
föreningen från och med år 1919 icke beviljats till högre belopp än som
motsvarade föreningens utgifter för kurser och föredrag. Med anledning
därav att utgifterna för vägmästarkurser, vägdagar och föredrag under år
1923 understigit det för sagda år beviljade statsbidraget, har Kungl. Maj:t
sedermera, senast genom brev den 17 juli 1925, anbefallt statskontoret att
till föreningen utbetala medel från ifrågavarande anslag i den mån föreningen
genom intyg av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen visade, att de skulle komma
till användning för vägdagar, utbildningskurser för yrkesmän i vägunderhåll
samt föredrag rörande vägväsendet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
21
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 september har föreningen anhållit
om ett statsbidrag för år 1926 av 42,000 kronor, vilket belopp i avrundat
tal motsvarar föreningens verkliga utgifter under år 1925 för vägmästarkurs,
vägdagar, vägföredrag och undervisningsmateriel samt för utgivande
av föreningens tidskrift. Denna framställning har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillstyrkts under villkor, att under år 1926 på lämpliga platser
i olika delar av landet anordnades minst sex vägdagar samt en utbildningskurs
för yrkesmän i vägunderhåll i huvudsaklig överensstämmelse med av
styrelsen i skrivelse den 1 juli 1925 avgivet program ävensom att tidskriften
utgåves med oförminskat omfång.
Departementschefen yttrar:
»Med hänsyn till vägfrågans nuvarande läge och då vägunderhållets överflyttande
på vägkassorna i allt större utsträckning äger rum, är det av vikt,
att föreningen sättes i stånd att fortfarande i önskvärd omfattning bedriva
sitt gagnande arbete för spridande av upplysning rörande lämpliga arbetsmetoder
och organisationsformer för väghållningens utförande samt för utbildning
av kompetenta arbetsledare. Därvid kan föreningens hela landet
omfattande verksamhet bidraga till att befordra en viss eulietlighet i väghållningen
och på samma gång bringa de inom olika landsändar vunna erfarenheterna
till allmän kännedom.
Jämväl för år 1926 synes därför statsbidrag böra beredas föreningen.
Enligt föreningens förslag till budget för år 1926 belöpa sig kostnaderna
för vägmästarkurs, vägdagar, föredrag och undervisningsmateriel vid kurserna
och föredragen till 33,000 kronor, och vill jag tillstyrka, att anslag till detta
belopp beviljas föreningen. I likhet med vad som skett åren 1924 och 1925
förutsätter jag därvid, att Kungl. Maj:t icke kommer att ställa anslaget till
föreningens förfogande i vidare mån än föreningen kan visa, att medlen
komma till användning för avsett ändamål.
I övrigt torde för anslagets åtnjutande böra av Kungl. Maj:t föreskrivas
villkor, i tillämpliga delar överensstämmande med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit.»
Den verksamhet, som hittills utövats och alltjämt utövas av svenska vägföreningen,
torde få anses vara av stor betydelse för åstadkommande av en
förbättrad väghållning inom landet. Med hänsyn härtill har utskottet funnit
sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av bidraget till
föreningen; såsom förutsättning för anslagets åtnjutande torde böra gälla
vad departementschefen i sådant hänseende anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till underdöd åt svenska vcigföreningen för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till bestridande
av utgifter för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 47—49 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Till bestridande av utgifter för registrering av automobiler har riksdagen
under en följd av år anvisat extra förslagsanslag att i första hand utgå av
Utskottets
yttrande.
Registrering
av automobiler
m. m.
[31.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
inflytande registreringsavgifter för automobiler. För budgetåret 1924—1925
anvisades för ändamålet 22,000 kronor. Belastningen å anslaget för samma
budgetår steg emellertid — vilket ock förutsattes i statsverkspropositionen
till 1925 års riksdag — till mer än dubbla beloppet.
Genom indragning av den av anslaget bekostade publikationen »Meddelanden
angående automobiltrafik» och dess ersättande med ett hos generalstaben
fört centralregister över alla motorfordon kunde emellertid anslaget
för innevarande budgetår nedbringas till 8,000 kronor.
Av detta belopp äro 6,500 kronor avsedda för bestridande av kostnader,
som äro förbundna med centralregistrets förande och meddelande därifrån
av utav vederbörande myndigheter begärda uppgifter. I övrigt gäldas från
anslaget utgifter för anskaffning av liggare och blad till automobilregistren
hos länsstyrelserna, ersättning till den räkenskapsförare hos överståthållarämbetet,
som handhar uppbörden av registreringsavgifterna för motorfordon,
samt slutligen kostnaderna för s. k. besiktningsskyltar.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser bl. a., att från anslaget för registrering
av automobiler m. m. skulle jämväl utgå bidrag för understödjande
av undervisningsverksamhet i skolorna rörande de väsentligaste trafikreglerna
samt åtgärder till allmänhetens och särskilt automobilförarnas upplysning
angående rusdryckernas menliga inflytande på förmågan att framföra
automobil. Dylika strävanden hava ansetts nödiga till motarbetande av den
fara för allmänheten, som den alltjämt stegrade motorfordonstrafiken medför,
och hava i någon omfattning bedrivits av i frågorna intresserade sam
manslutningar. Då dylik upplysningsverksamhet synes utskottet värd statsmakternas
stöd, har utskottet icke något att erinra mot att bidrag fördetta
ändamål få utgå från här ifrågavarande anslag, i den mån beviljade medel
härtill lämna tillgång.
Yad beträffar det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade beloppet
eller 10,000 kronor får utskottet tillstyrka detsamma. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering
av automobiler m. m. för budgetåret 1926 — 1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.
Byggnadsväsende!:.
Byggnads
styrelsen.
[32.]
I skrivelse den 11 september 1925 har byggnadsstyrelsen gjort framställningar
om anslag till styrelsen för budgetåret 1926—1927 och därvid till en
början hemställt, att vissa icke ordinarie befattningar, vilka sedan lång tid
30:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927
uppfört det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med oförändrat
belopp, 256,300 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 49—52 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
23
tillbaka uppehållits och alltjämt visat sig behövliga, måtte uppföras å ordinarie
stat. Enligt styrelsens förslag skulle sålunda antalet av följande ordinarie
befattningar hos styrelsen ökas, nämligen antalet kanslibiträden från
1 till 3, expeditionsvakter från 1 till 2 och kontorsbiträden från 2 till 4.
Ett bifall härtill skulle föranleda en höjning av det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med 15,252 kronor.
Kostnaden för avlöningar till nuvarande icke-ordinarie personal med
undantag av byggnadsbyråns icke-ordinarie personal, som jämväl för budgetåret
1926—1927 skulle avlönas från byggnadsanslag, å sistnämnda byråer
beräknas av styrelsen för nästkommande budgetår till i runt tal 127,500
kronor. Vid bestämmandet av anslagen för innevarande budgetår beräknades
för motsvarande personal en kostnad av i runt tal 120,000 kronor. Ökningen
är beroend dels på den allmänna löneförbättring för icke-ordinarie
befattningshavare, som skett genom Kungl. Maj:ts kungörelse i ämnet den
26 juni 1925, dels ock på tillkommande ålderstillägg.
Utöver nuvarande personal erfordras emellertid enligt styrelsens mening
anställande av ytterligare två icke-ordinarie befattningshavare, nämligen dels
ett kvinnligt biträde å kulturhistoriska byrån, vilken för utförande av ritoch
skrivarbeten äger tillgång till allenast ett ordinarie kanslibiträde, och
dels utöver den nuvarande telefonisten ytterligare en dylik befattningshavare.
Kostnaden för dessa två nya befattningshavare beräknas till sammanlagt
4,572 kronor.
För bestridande av kostnader för gratifikationer åt tjänstgörande arkitekter
utom stat, avlöning åt den tekniske inspektören för kungl. teatrarna och
tillfällig skrivhjälp m. m. beräknar styrelsen ett belopp av 20,000 kronor.
Samtliga kostnader för icke-ordinarie personal m. m. skulle sålunda enligt
styrelsens beräkning för budgetåret 1926—1927 uppgå till 152,072 kronor
eller i runt tal 152,000 kronor. Då den för ändamålet i det ordinarie anslaget
till byggnadsstyrelsen upptagna posten uppgår till 67,000 kronor,
skulle således för nästkommande budgetår erfordras ett extra förstärkningsanslag
av 85,000 kronor. I händelse av bifall till styrelsens framställning
om ökning av antalet ordinarie tjänster skulle emellertid anslaget kunna
minskas till 72,500 kronor.
Departementschefen har genom utredningen i ärendet visserligen funnit
styrkt, att stadigvarande behov föreligger av de befattningar, som av styrelsen
föreslagits till uppförande å ordinarie stat. Då emellertid föregående
år en viss ökning av antalet ordinarie befattningar hos styrelsen genomförts
och med hänsyn till de indragningar av tjänster, som å andra håll
möjligen kunde förväntas, har departementschefen ansett sig för närvarande
icke kunna biträda styrelsens framställning i denna del. Vid sådant förhållande
syntes det ordinarie anslaget böra bibehållas oförändrat.
Beträffande behovet av anslag till icke-ordinarie personal har departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka den av styrelsen ifrågasatta
ökningen av antalet icke-ordinarie befattningshavare. Med hänsyn härtill
syntes det extra förstärkningsanslaget kunna begränsas till ett belopp av
80,500 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Byggnads
styrelsens
verksamhet.
[33.]
Beredande av
lokaler för
vissa byggnadsstyrelsens
byråer.
[34.]
Läns
arkitekter.
[35.]
Med tillstyrkande att medel för ifrågavarande ändamål ställas till förfogande
i av departementschefen angiven utsträckning, hemställer utskottet
under förevarande punkt,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra
det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med
oförändrat belopp, 256.300 kronor.
31:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 33) och under hänvisning,
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet
att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 80,500 kronor.
32:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att för beredande
av lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens byråer för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 6,375 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5?—53 i åberopade statsrådsprotokollet.
Under erinran att förevarande förslag avser beredande av medel för gäldande
av hyra för vissa för byggnadsstyrelsens räkning för närvarande förhyrda
tjänstelokaler i avvaktan på styrelsens blivande inflyttning i statens
^byggnad inom kvarteret Murmästaren på Kungsholmen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens
byråer för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 6,375 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till avlöning
av länsarkitekter för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 47,000
kronor.
I fråga om den i ärendet förebragta utredningen hänvisar utskottet till
sid. 54—58 i åberopade statsrådsprotokollet.
Det på extra stat anvisade anslaget till länsarkitekter förhöjdes vid 1925
års riksdag från 25,000 kronor till 35,000 kronor. Med denna förhöjning
avsågs att bestrida kostnaderna dels för inrättande av en sjätte länsarkitektbefattning,
dels för en ökning av arvodet till länsarkitekten i Kopparbergs
med flera läns distrikt, dels ock för tillfälligt anställande av ett fackutbildat
biträde åt länsarkitekten i Stockholms läns distrikt.
Genom brev den 18 juni 1925 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter rörande
dispositionen av det för budgetåret 1925—1926 anvisade anslaget å
35,000 kronor. I enlighet härmed skulle under detta budgetår antalet länsarkitekter
vara sex. De särskilda länsarkitektsdistrikten skulle omfatta, ett
distrikt Stockholms län, ett distrikt Malmöhus och Kristianstads län, ett
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
distrikt Älvsborgs och Skaraborgs län, ett distrikt Kopparbergs, Västmanlands
och Gävleborgs län, ett distrikt Västerbottens och Västernorrlands
län samt ett distrikt Norrbottens län. Det fasta av statsmedel utgående
arvodet till länsarkitekterna skulle utgöra i Stockholms läns distrikt 8,000
kronor, i vartdera av de distrikt, som omfatta dels Älvsborgs och Skaraborgs
län dels ock Norrbottens län, 4,000 kronor samt i vart och ett av de övriga
tre distrikten 5,000 kronor, med skyldighet dels för samtliga länsarkitekter,
utom Länsarkitekten i Stockholms län, att jämväl utanför vederbörande distrikt
på uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra till länsarkitektsysslan hörande
åligganden, dels ock för länsarkitekten i Stockholms län att vid behov biträda
inom byggnadsstyrelsen med handläggning av ärenden, avseende länsarkitekternas
tjänsteåligganden. Slutligen bemyndigades byggnadsstyrelsen
att under sagda budgetår för en kostnad av högst 4,000 kronor anställa sakkunnigt
biträde åt länsarkitekten i Stockholms läns distrikt.
Byggnadsstyrelsen har nu i sina anslagsäskanden för budgetåret 1926—
1927 hemställt om ett anslag för ändamålet av 52,000 kronor. Enligt styrelsens
förslag fördelar sig det begärda anslaget sålunda:
Kronor.
Länsarkitekten i Stockholms län ............................................................ 8,000
Övriga 5 nuvarande länsarkitekter ....................................................... 25,000
Biträde åt länsarkitekten i Stockholms län .......................................... 4,(XX)
3 nya länsarkitekter.................................................................................... 15,000
Summa 52,000.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen
anfört huvudsakligen följande:
»Vad beträffar byggnadsstyrelsens förslag till ökning av länsarkitekternas antal,
torde få hänvisas till vad som i nästlidet års statsverksproposition anfördes
såsom skäl för en utvidgning av länsarkitektinstitutionen. Med hänsyn till
rådande ekonomiska förhållanden ansåg jag emellertid mig då icke kunna
tillstyrka inrättande av mer än en av de utav byggnadsstyrelsen begärda tre
nya länsarkitektbefattningarna. Då emellertid behovet av ytterligare sådana
befattningar med ökad styrka gör sig gällande, särskilt såvitt angår övervakandet
av stadsplanebildningen och byggnadsverksamheten i de allt talrikare
uppväxande smärre samhällena i olika delar av landet, har jag, trots
tidsförhållandenas krav på sparsamhet med statsutgifterna, ansett mig böra
förorda, att från och med nästkommande budgetår ytterligare två länsarkitektbefattningar
inrättas. Beträffande frågan, i vilka län de nya befattningarna
skola placeras, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens
beslut i anslagsfrågan föreligger, därom fatta beslut. Jag vill härvid
endast framhålla, att vid bedömande av denna fråga särskilt avseende
synes böra fästas vid föreliggande svårigheter att kunna påräkna annan sakkunskap
på ifrågavarande områden. Då arvodet till envar av de nya länsarkitekterna
synes böra bestämmas till samma belopp, som under budgetåret 1926
—1927 skulle utgå till flertalet av de nuvarande länsarkitekterna, eller 5,000
TJtskottets
yttrande.
Byggnader
och reparationer.
[36.]
26 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
kronor, erfordras av denna anledning en ökning av ifrågavarande anslag
med 10,000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle alltså anslaget från och
med nästkommande budgetår utgå med ett till 47,000 kronor förhöjt belopp.»
Såsom redan nämnts, utökades på grund av sistlidne års riksdags beslut
antalet länsarkitekter från förutvarande fem befattningar till sex, i det att
en ny länsarkitektbefattning, avsedd för Älvsborgs och Skaraborgs län, inrättades
med innevarande budgetårs ingång. Särskilt i betraktande härav
har utskottet icke kunnat undgå att hysa tveksamhet beträffande Kungl.
Maj:ts förslag, som innebär, att redan från och med nästkommande budgetår
ytterligare två länsarkitektbefattningar skulle inrättas. Av den förebragta
utredningen framgår emellertid, att synnerligen goda skäl kunna anföras för
den nu föreslagna utvidningen av länsarkitektinstitutionen, och har utskottet
därför icke velat motsätta sig densamma. Arvodet till en var av de nya
länsarkitektbefattningarnas innehavare torde böra bestämmas till det av
Kungl. Maj:t föreslagna eller 5,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt i övrigt icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor.
34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
reservationsanslaget till byggnader och reparationer från dess nuvarande
belopp 450,000 kronor med 50,000 kronor till 500,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer är för
budgetåret 1925—1926 uppfört med 450,000 kronor.
Till förstärkning av det ordinarie anslaget har för samma budgetår anvisats
ett extra anslag av 350,000 kronor. Härvid är att märka, att hyresmedel
från kronans under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar, vilka
hyresmedel före innevarande budgetår tillgodoförts anslaget i fråga, numera
upptagas å inkomstsidan i riksstaten.
Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 15 september 1925 framhållit, att på grund därav, att
nya fastigheter ställts under styrelsens förvaltning, ytterligare medel för ändamålet
vore erforderliga, varför det ordinarie anslagsbehovet borde beräknas
till avrundat 500,000 kronor. Även om det ordinarie anslaget till byggnader
och reparationer höjdes till sistnämnda belopp, måste emellertid särskilt anslag
till det ordinarie anslagets förstärkande beräknas. Under förutsättning
att det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer utginge med
500,000 kronor, erfordrades för budgetåret 1926—1927 en förstärkning av
detta anslag med 650,000 kronor. Vid den sålunda verkställda anslagsberäk
-
Statsutskottets utlåtande Nr fl.
27
ningen hade styrelsen utgått ifrån att jämväl för budgetåret 1926—1927 ett
särskilt anslag komme att vara tillgängligt för bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder.
Under framhållande på det allvarligaste, att statsverkets under styrelsens
förvaltning ställda, dyrbara fastighetsbestånd icke kunde i nöjaktigt och
värdigt skick bevaras utan att de av styrelsen efter ingående undersökningar
såsom erforderliga ansedda anslagsmedlen för ändamålet ställdes till förfogande,
har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för budgetåret 1926—1927 dels öka det ordinarie reservationsanslaget till
byggnader och reparationer från dess nuvarande belopp 450,(XX) kronor till
500,000 kronor, dels ock till förstärkning av samma anslag anvisa ett extra
anslag av 650,000 kronor.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande anslagsäskanden har departementschefen
anfört i huvudsak följande:
»Då det icke kan anses förenligt med en ur ekonomisk synpunkt rationell
skötsel av kronans fastighetsbestånd, att till nödigt underhåll hänförliga arbeten
eftersättas, torde med hänsyn till den av styrelsen förebragta utredningen
eu höjning av ifrågavarande anslag få anses ofrånkomlig. Innan jag
emellertid närmare yttrar mig om anslagsbeloppets storlek, ber jag i detta
sammanhang få beröra eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 september
1925 gjord framställning om anvisande av medel för restaureringsarbeten å
Kalmar och Läckö slott. Vissa skäl synas nämligen tala för att kostnaden
för dessa arbeten, i den mån de anses böra komma till utförande, påföres
ifrågavarande anslag.
Under senare tid hava åtskilliga restaureringsarbeten utförts å nyssnämnda
båda slott, men tillgängliga medel hava varit otillräckliga för byggnadernas
fullständiga iståndsättning. I detta hänseende och beträffande byggnadernas
nuvarande tillstånd torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Därav
framgår, att Kalmar slott till såväl det inre som det yttre befinner sig i ett
långt ifrån tillfredsställande skick. Viktiga delar av de slottet omgivande
befästningsverken hota sålunda att rasa och stora utbuktningar å murarna
tyda på bristande sammanhang i murverket. De ingrepp, som man under
gångna tider tillåtit sig på själva byggnaden, hava endast i obetydlig grad
kunnat botas, och vissa konstnärligt och kulturhistoriskt viktiga detaljer i
inredning och dekorering äro på väg att genom bristande konservering förfaras.
Läckö slott åter befinner sig, vad det yttre angår, i gott skick. Däremot
lämnar slottets inre tillstånd mycket övrigt att önska, i det slottets
ännu i stora delar bibehållna inredning och dekorativa utsmyckning hotas
med förstörelse.
Byggnadsstyrelsen har med sin ifrågavarande skrivelse överlämnat av
kostnadsberäkningar och planritningar åtföljda förslag till erforderliga reparations-
och restaureringsarbeten å ifrågavarande slott, vilka förslag uppgjorts
beträffande Kalmar slott av professorn Martin Olsson och beträffande
Läckö slott av arkitekten Vriand Noreen. Kostnaderna för Kalmar slotts
restaurering hava beräknats till sammanlagt 401,145 kronor, därvid arbetena,
vilka tänkts fördelade på eu tid av fem år, uppdelats i två grupper, den
ena omfattande de mest nödvändiga arbetena och slutande å 243,145 kronor
och den andra avseende arbeten, som med mindre våda kunna uppskjutas,
å 158,000 kronor. De föreslagna arbetena å Läckö slott hava beräknats till
sammanlagt 120,000 kronor och tänkts fördelade på sex år.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
Riksantikvarien, vars yttrande av byggnadsstyrelsen inhämtats, liar uttalat
sin anslutning till de i förslagen angivna grundprinciperna samt kraftigt
betonat nödvändigheten av fortsatta åtgärder till slottens försättande i värdigt
skick. Jämväl för egen del har byggnadsstyrelsen tillstyrkt förslagen,
dock under framhållande, att under arbetets gång gjorda upptäckter i byggnaderna
och på grund därav vunna erfarenheter kunde komma att föranleda
icke oväsentliga ändringar i restaureringsplanerna med därav följande ändringar
i kostnadsberäkningarna. För arbetenas påbörjande har byggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande för budgetåret 192(1—1927 av ett extra reservationsanslag
å 100,000 kronor.
Genom utredningen i ärendet torde vara ådagalagt, att planmässiga iståndsättningsarbeten
inom den närmaste tiden äro nödvändiga för bevarande av
de kulturhistoriskt värdefulla byggnadsminnesmärken, varom bär är fråga.
Yad Läckö slott beträffar har jag genom besök å platsen fått bekräftelse
härå. Ett uppskov med arbetenas påbörjande kan icke anses tillrådligt, då
man lärer hava anledning befara, att därunder redan förefintliga bristfälligheter
förvärras, i följd varav framdeles slottens iståndsättande skulle komma
att kräva större engångskostnader än nu beräknats. Emellertid kan ett fullt
genomförande av de föreliggande förslagen med hänsyn till de beräknade
stora kostnaderna knappast ifrågasättas, utan lärer man nödgas inskränka
sig till de arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga till förhindrande av
ytterligare förstörelse. Även med denna inskränkning torde dock arbetena
bliva av sådan omfattning, att de måste fördelas på flera år. Att för närvarande
definitivt fastställa omfattningen av och den slutliga kostnaden för de
åtgärder, som för ifrågavarande ändamål kunna vara behövliga, möter med
hänsyn till arbetenas art väsentliga svårigheter. Anslagsfrågan torde emellertid
kunna ordnas så, att arbetskostnaderna påföras anslaget till byggnader
och reparationer, därvid, efter utredning av byggnadsstyrelsen, för varje
år ett visst maximibelopp fastställes, och bör givetvis hänsyn härtill tagas
vid anslagets utmätande. Det må jämväl erinras, att de tidigare restaureringsarbetena
till stor del bekostats på liknande sätt. För nästkommande
budgetår torde för ifrågavarande arbeten icke beära beräknas större belopp
än 50,000 kronor.
Beträffande storleken av förevarande anslag vore det synnerligen önskvärt
att kunna i full utsträckning tillmötesgå styrelsens framställning i detta avseende.
Då styrelsens anslagsäskande slutar på sammanlagt 1,150,000 kronor
och i nämnda summa icke inräknats ovanberörda kostnader för påbörjande
av restaureringsarbetena å Kalmar och Läckö slott, 50,000 kronor, skulle för
sådant ändamål erfordras 1,200,000 kronor. Emellertid anser jag mig nödsakad
ifrågasätta någon nedsättning av detta belopp, och får jag föreslå, att
till byggnader och reparationer för nästkommande budgetår anvisas tillhopa
1,100,000 kronor, varmed en ökning med 300,000 kronor skulle äga rum i
jämförelse med vad för innevarande budgetår varit disponibelt. Beträffande
sättet för ifrågavarande anslags anvisande å riksstaten tillstyrker jag byggnadsstyrelsens
förslag, att det ordinarie anslaget liöjes till 500,000 kronor,
vadan återstående av mig nu förordade anslagsbelopp eller (500,000 kronor
skulle äskas såsom förstärkningsanslag.»
Utskottets Under hänvisning till den av departementschefen i ärendet lämnade motiverande.
veringen får utskottet tillstyrka, att medel för ifrågavarande ändamål beviljas
med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp. Utskottet, som under nästföljande
punkt framställer förslag om anslags uppförande på extra stat, får
nu hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget till
byggnader och reparationer från dess nuvarande belopp 450,000
kronor med 50,000 kronor till 500,000 kronor.
35:o) I
pande av
skottet,
enlighet med Knngl. Maj:ts förslag (punkt 37) och under åbero- Förstärkning
vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer ut
att
riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till
byggnader och reparationer för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 600,000 kronor.
och reparationer.
[37.]
36:o) Med förmälan, att utskottet icke haft något att erinra mot att av Yttre restaudet
utav Kungl. Maj:t under punkt 38) äskade fortsättningsanslaget, 175,000 sZtLZs
kronor, för yttre restaurering av Stockholms slott ett belopp av 3,000 kro- slott.
nor må tagas i anspråk för fortsatt bedrivande av kulturhistoriska under- [38.]
sökningar i samband med restaureringsarbetena, hemställer utskottet,
att riksdagen må för arbetena med yttre restaurering av
Stockholms slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 175,000 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till förstärk- Fors öfning
ning av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid ZndeZden
Järntorget i Stockholm för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reserva- södra av nki
tionsanslag
av 22,500 kronor. ..... bulnad I?™
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 65—67 i åberopade järntorget i
, i b , Stockholm.
statsrådsprotokollet. ^
[oy.J
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen till förstärkning
av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid Järntorget
i Stockholm anvisat för budgetåret 1924—1925 30,000 kronor och för
budgetåret 1925—1926 120,000 kronor.
Berörda förstärkningsarbeten å ifrågavarande byggnad, vilken efter tele
grafstyrelsens avflyttning därifrån jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj
1924 till största delen disponeras av lotsstyrelsen, avse huvudsakligen att
borttaga den multnade plankrusten och pålliuvudena under byggnaden samt
att ersätta dessa med betong, på det att ytterligare sättning av byggnaden
må förhindras. Kostnaden för arbetena beräknades av byggnadsstyrelsen
under hösten 1923 till 150,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har nu anmält, att styrelsen sett sig nödsakad att
omedelbart med den entreprenör, som utfört ifrågavarande förstärkningsarbeten,
träffa uppgörelse om utförande av vissa tilläggsarbeten. Dessa
hade nämligen visat sig oundgängligen erforderliga för att grundstärkningsarbetena
över huvud skulle kunna utföras till de djup och i övrigt på det
sätt, som avsetts i det förslag, som på sin tid underställts Kungl. Maj:t
Beredande ai
lokaler för
statens reproduktionsanstalt.
[40.]
30 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
och riksdagen. De sammanhängde sålunda så intimt med de ursprungligen
planerade, att samtliga arbeten måtte utföras i samband med varandra och
i ett sammanhang. Ett avbrott i de kontrakterade och nu påpående arbetena
i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i anslagsfrågan skulle
härjämte föranleda icke oväsentliga merkostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av grunden under den södra
av riksbankens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av
22,500 kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att för anordnande
av lokaler för statens reproduktionsanstalt, lantmäteriundervisningen och
konsthögskolans avdelning för dekorativ konst för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra reservationsanslag av 58,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67—69 i åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan stadsfullmäktige i Stockholm beslutat att riva den gamla läroverksbyggnaden
å Östermalm med adressnummer 60 vid Artillerigatan, i vilken
byggnad under senare tid inrymts lokaler dels för lantmäteriundervisningen,
dels ock för statens reproduktionsanstalt, avgav byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 12 september 1924 förslag till åtgärder såväl för anskaffande av nya
lokaler åt nämnda institutioner som ock för lösning av vissa andra lokalfrågor,
som därmed stode i samband. Styrelsen förordade sålunda, att statens
reproduktionsanstalt skulle inrymmas i skogshögskolans gamla byggnader
i Nobelparken, varest för närvarande en del av rikets allmänna kartverk
är inrymt. För lantmäteriundervisningen skulle upplåtas vissa lokaler i fastigheten
nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan, vilka nu disponeras dels av rikets
allmänna kartverk, dels ock av en del av konsthögskolans avdelning för dekorativ
konst. Sistnämnda avdelning, som nu har sina lokaler splittrade på
tre ställen, skulle åter erhålla vidgade utrymmen i fastigheten nr 1 vid
Sergelgatan. Rikets allmänna kartverk slutligen skulle i utbyte mot de lokaler,
som kartverket sålunda finge avstå, erhålla de utrymmen, som vore
avsedda för kartverket i de under uppförande varande ämbetsbyggnaderna
i kvarteren Murmästaren och Kandidaten. Kostnaderna för de för dessa
lokaldispositioner erforderliga omändringsarbetena beräknades till 138,500
kronor, och hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande av detta belopp för
budgetåret 1925—1926.
Departementschefen förordade det framlagda förslaget men ansåg en fördelning
av det äskade anslagsbeloppet kunna ske på två budgetår. I enlighet
härmed föreslog Kungl. Magt riksdagen att för anordnande av lokaler
för statens reproduktionsanstalt, lantmäteriundervisningen och konsthögsko
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 31
lans avdelning för dekorativ konst för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag men anförde, att, då de för lantmäteriundervisningen
och reproduktionsanstalten förhyrda lokalerna inom
den gamla läroverksbyggnaden å Östermalm alltjämt syntes för ändamålet
fullt tillfredsställande, riksdagen ville framhålla önskvärdheten av att ett
uppskov med de ifrågasatta utflyttnings- och rivningsåtgärderna om möjligt
utverkades. Härigenom skulle bland annat vinnas, att den med omfattande
ändringsarbeten förenade flyttningen av reproduktionsanstalten till skogshögskolans
gamla byggnad i Nobelparken åtminstone tillsvidare skulle kunna
undvikas.
Byggnadsstyrelsen har meddelat, att enligt skrivelse från Stockholms stads
fastighetskontor uppskov med rivningen medgivits till den 1 oktober 1926,
till vilken dag uppsägning komme att verkställas och rivningen igångsättas,
och har byggnadsstyrelsen på grund härav hemställt, dels att det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 80,000 kronor måtte ställas till styrelsens
förfogande, dels ock att det återstående för ifrågavarande ändamål
erforderliga beloppet, 58,500 kronor, måtte anvisas för budgetåret 1926—
1927.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Genom brev den 11 september 1925 har Kungl. Maj:t ställt ovan omförmälda
anslag av 80,000 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande att användas
för därmed avsett ändamål. Emellertid hava några arbeten för genomförande
av den beslutade planen ännu icke kunnat påbörjas, enär de
lokaler, beträffande vilka ändringsåtgärder skulle erfordras, fortfarande disponeras
av däri hittills inrymda institutioner. Under tiden hava undersökningar
verkställts angående möjligheten till lösning av föreliggande
lokalfrågor på annat sätt än tidigare tänkts. Sålunda har genom byggnadsstyrelsens
försorg försök gjorts att genom förhyrning anskaffa ny lokal
för reproduktionsanstalten, men har lämplig lokal hittills icke kunnat erhållas.
Vidare har Kungl. Maj.t den 4 december 1925 anbefallt byggnadsstyrelsen
att med Stockholms stad inleda förnyade underhandlingar i syfte
att åstadkomma en förlängning av hyrestiden beträffande nuvarande lokaler
för reproduktionsanstalten samt lantmäteriundervisningen i Östermalms
gamla läro versbyggnad. Emellertid hava dessa underhandlingar ännu icke
lett till resultat, och kan det därför icke med visshet förutses, huruvida icke
det ursprungliga programmet måste fullföljas. Därest så skulle bliva fallet,
torde, för att iordningställandet av erforderliga nya lokaler skall kunna ske
i tillräckligt god tid, återstoden av det för ändamålet beräknade beloppet,
58,500 kronor, böra ställas till förfogande under nästkommande budgetår.»
Enligt vad utskottet inhämtat, torde, på sätt sistlidne riksdag uttalade
som önskligt, med den ifrågasatta rivningen av den gamla läroverksbyggnaden
å Östermalm komma att anstå, varmed frågan om reproduktionsanstaltens
flyttning tillsvidare förfallit. Något anslag för ifrågavarande ändamål
synes vid sådant förhållande icke nu behöva anvisas. Utskottet får därför
hemställa,
att Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag
icke må av riksdagen bifallas.
Utskottets
yttrande.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Anordnande
av förbättrade
lokaler för
musikaliska
akademien.
[41.]
Anordnande
av lokaler i
gamla riksdagshuset
för
vissa socialstyrelsens
byråer m. m.
[42.]
Förhyrande
av bostad åt
landshövdingen
i Västernorrlands
län.
[43.]
39:o) I fråga om Kungl. Maj:ts framställning om anordnande av förbättrade
lokaler för musikaliska akademien (punkt 41) bär riksdagen redan fattat
beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.
40:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 42) föreslagit riksdagen att för anordnande
av lokaler i gamla riksdagshuset för vissa socialstyrelsens byråer m. m. för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 77—80 i åberopade
statsrådsprotokollet.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1924 skola i ämbetsbyggnaden
å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm beredas lokaler för,
bland andra ämbetsverk och statsinstitutioner, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vilket ämbetsverk för närvarande är förlagt till det gamla riksdagshuset
å Riddarliolmen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att till de lokaler inom gamla
riksdagshuset, som sålunda genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avflyttning
omkring den 1 juli 1926 bliva lediga, skulle förläggas de avdelningar
av socialstyrelsen, för vilka för närvarande förhyras tjänstelokaler.
För detta ändamål erfordras emellertid åtskilliga förändringar inom de
lokaler inom gamla riksdagshuset, som skulle tagas i anspråk för socialstyrelsens
räkning, varjämte lokalerna i fråga böra underkastas en rätt
genomgripande renovering. De sålunda erforderliga arbetena beräknas draga
en kostnad av 14,000 kronor.
Utskottet, som lämnar förevarande förslag utan erinran, hemställer,
att riksdagen må för anordnande av lokaler i gamla riksdagshuset
för vissa socialstyrelsens hyr åer m. m. för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.
41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till förhyrande
av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 80 och 81 av åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr I. Österström m. fi. nr 157, och den andra inom andra
kammaren av herr C. J. Öberg m. fl. nr 154, vari hemställts, att riksdagen
må för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa 203,750
kronor, därav 187,500 kronor till iståndsättande av den gamla residensbyggnaden
i Härnösand till bostad för landshövdingen i Västernorrlands län m. m.,
5,000 kronor till ersättning åt Härnösands stad för viss i samband med
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
33
denna byggnadens användning erforderlig tomtreglering m. m. samt 11,250
kronor för av denna tomtreglering betingad rensning av segelrännan i Nattviken.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning får
xitskottet hänvisa till motionen.
Departementschefen har i avseende å förevarande fråga anfört, att, ehuru
goda skäl visserligen syntes föreligga för en förflyttning av länets lantmäterikontor
till eu ur brandsäkerhetssynpunkt lämpligare lokal än den gamla
residensbyggnaden och för dennas iordningställande för sitt ursprungliga
ändamål, behovet av dessa åtgärders vidtagande likväl knappast vore så
trängande, att därmed icke kunde anstå ännu någon tid. Med hänsyn härtill
och då frågan rörande användande, såsom av byggnadsstyrelsen föreslagits,
av det ofullbordade kasernetablissementet i Härnösand för lantmäterikontoret
icke syntes vara fullständigt utredd, ansåge han sig icke böra förorda
framläggande av förslag i ämnet till innevarande års riksdag.
Då den för landshövdingen förhyrda bostaden alltjämt bleve behövlig, torde
anslag för ändamålet böra anvisas för budgetåret 1926—1927 till samma
belopp, varmed hyran för berörda bostad enligt nu gällande hyresavtal utgår
för tiden från och med den 1 oktober 1925 till och med den 30 september
1926, eller 7,000 kronor.
Såsom i motionen framliålles, är sedan ett antal år tillbaka landshövdingens
bostadsfråga i Härnösand allenast mera tillfälligt ordnad; för ända
målet förhyres provisoriskt eu privat bostadsvåning. Emellertid föreligger
en plan utarbetad, avseende att i sammanhang med en restaurering av den
gamla på 1700-talet uppförda residensbyggnaden — inom vilken för närvarande
länets iantmäterikontor är tillfälligt inrymt — ånyo taga denna i anspråk
för sitt ursprungliga ändamål; i sådant syfte har på senaste tiden träffats
överenskommelse med staden rörande reglering av det till residensbyggnaden
hörande tomtområdet m. m.
Sedan tidigare förefintliga hinder för genomförandet av ovannämnda restaureringsplan
sålunda numera undanröjts, torde man enligt utskottets
mening icke längre böra dröja med att iståndsätta ifrågavarande residensbyggnad.
Utskottet vill härutinnan erinra, hurusom riksdagens revisorer
efter besök å platsen år 1922 framhållit, att de förefintliga utrymmena borde
kunna bättre tillvaratagas och byggnaden i sin helhet på ett mera enhetligt
och värdigt sätt disponeras, vilka synpunkter sedermera i den till innevarande
års riksdag av statsrevisorerna avgivna berättelsen kommit till ytterligare
uttryck.
För en snar lösning av denna fråga talar ock, att den nuvarande, för
landshövdingen provisoriskt förhyrda lägenheten synes för sitt ändamål
mindre tillfredsställande.
Om än alltså redan under den närmaste tiden åtgärder torde tarvas för
den gamla residensbyggnadens restaurering och inredande till landshövdingebostad,
kan dock utskottet icke finna påkallat, att för detta ändamål anslag
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 6 höft. (Nr 6.) 432 26 3
Utskottets
yttrande.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
ärmeledning
Halmstads
slott.
[44.]
uppföres redan å nästkommande års riksstat. I detta avseende vill utskottet
framhålla, att, innan närmare beslut om byggnadsplanens genomförande fattas,
vissa pågående detaljutredningar böra slutföras. Ifrågavarande utredningar
avse bland annat frågan om det nu till residensbyggnaden förlagda lantmäterikontorets
förflyttning till ett inom staden befintligt kasernetablissemang,
som icke kommit att disponeras för sitt ursprungliga ändamål.
Under åberopande härav och med erinran, att anslag för förhyrande av
landshövdingebostad alltså erfordras jämväl för nästkommande budgetår,
får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majtts förevarande
förslag, må till förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 7,000 kronor;
b) att de av herrar Österström in. fl. och Öberg m. fl. i
ämnet väckta motionerna (1:157 och II: 154) må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.
42:o) Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för införande
av värmeledning i Halmstads slott för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81—83 av åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan värmeledning under de senare åren införts i landsliövdingeboställena
i Gävle slott år 1919, i länsresidenset i Vänersborg och i Västerås slott år 1922
samt i länsresidenset i Karlstad åren 1923—1924, äro, enligt vad byggnadsstyrelsen
upplyst, flertalet av landets länsresidens försedda med värmeledning.
Endast det gamla länsresidenset i Härnösand samt Linköpings och Halmstads
slott äro uteslutande eller i huvudsak fortfarande uppvärmda med kakelugnar
varjämte landsliövdingeboställena i Örebro och Kristianstad endast delvis äro
försedda med värmeledning.
Byggnadsstyrelsen har ansett, att med frågan om Linköpings och Halmstads
slotts förseende med värmeledning i likhet med flertalet övriga länsresidens
icke skäligen längre bör anstå, allra helst som bristen på värmeledning
är särskilt kännbar i dessa gamla slottsbyggnader med tjocka murar
och bristfällig isolering mellan murarna och marken, varjämte byggnadsstyrelsen
framhållit, att värmelednings inledande i byggnaderna givetvis
kommer att öka brandsäkerheten inom de kulturhistoriskt märkliga byggnaderna.
Med hänsyn till rådande förhållanden har departementschefen ansett sig
för närvarande kunna föreslå vidtagande av dylik åtgärd endast beträffande
den ena av nämnda byggnader. Då det ville synas, som om behovet av värmeledning
vore mest trängande för Halmstads slott, tillstyrkes, att för anordnande
i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag av värmeledning i sagda
byggnad för budgetåret 1926—1927 anvisas ett belopp av 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
35
Utskottet hem ställer,
att riksdagen må för införande av värmeledning i Halmstads
slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
43:o) Kung! Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen att för beredande
av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skaraborgs län samt för anordnande
av ny bostad åt en expeditionsvakt vid länsstyrelsen i nämnda
län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 32,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 83—87 av statsrådsprotokollet.
Enligt vad departementschefen efter avlagt besökt på platsen vitsordat,
är behovet av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skaraborgs län
så trängande, att åtgärder för tillgodoseende av berörda behov icke torde
böra undanskjutas.
De planerade ändringsarbetena avse eu utvidgning av ifrågavarande i
landsstatshuset inrymda lokaler genom förändring av eu inom byggnaden
befintlig bostad för en av länsstyrelsens expeditionsvakter till tjänstelokaler
samt inredning av vaktmästarbostad i vindsvåningen; arbetena hava beräknats
draga en kostnad av tillhopa 32,000 kronor.
Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för
lantmäterikontoret i Skaraborgs län samt för anordnande av ny
bostad åt en expeditionsvakt vid länsstyrelsen i nämnda län
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 32,000 kronor. *
44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för förändring
och renovering av Göta hovrätts byggnader ävensom för anskaffande av
möbler för hovrätten m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 83,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—89 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande förslag omfattar i huvudsak följande åtgärder: förbättring
och utökning av värmeledningen, borttagning av befintliga kakelugnar samt
förbättring av ventilationsanordningar; förbättring och utökning av de sanitära
anordningarna; delvis omläggning av de elektriska ledningarna ävensom
anbringande av ny armatur i huvudbyggnadens sessionssalar.
Kostnaderna för förslagets genomförande fördela sig på följande sätt:
Ombyggnads- och målningsarbeten............................................... kr. 53,000: —
Värmelednings-, vatten-, W. C.- och avloppsledningsarbeten ... > 14,500: —
Omläggning av elektriska ledningen............................................ » 2,000: —
Arvoden och oförutsedda utgifter ................................................ » 8,500: —
Summa kr. 78,000
Förbättrade
lokaler för
lantmäterikontoret
i
Skaraborgs
län m. m.
[45.]
Förändring
oehrenovering
av Göta hovrätts
byggnader
m. in.
[46.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Restaurering
av Malmöhus
slott m. m.
[47.]
För anskaffning av för de nyinredda lokalerna erforderliga möbler och i
samband därmed renovering av befintliga inventarier skulle erfordras ett lielopp
av 5,000 kronor.
Av den i ärendet lämnade utredningen synes framgå, att de nuvarande
lokalerna inom Göta hovrätts byggnader, särskilt i avseende å sanitära anordningar,
befinna sig i sådant tillstånd, att de icke kunna sägas motsvara
skäliga anspråk på tidseidiga ämbetslokaler. De för personalens räkning
upplåtna utrymmena äro även i vissa hänseenden otillräckliga. Med hänsyn
härtill har utskottet icke velat motsätta sig förevarande förslag. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må för förändring och renovering av Göta hovrätts
byggnader ävensom för anskaffande av möbler för hovrätten
m. in. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 86,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 47) föreslagit riksdagen dels godkänna
ett i statsrådsprotokollet intaget förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och
kronan, å ena, samt Malmö stad, å andra sidan, angående dispositionen av
Slottsholmen i Malmö m. m.; dels ock för påbörjande av arbetena för restaurering
av Malmöhus slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 89—100 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande avtal innebär, att kronan till Malmö stad för museiändamål
upplåter Malmöhus slott.
Härvid förutsättes, att de historiska delarna av slottet, d. v. s. slottets
norra länga med de s. k. gevärsgallerierna, murarna och tornen, skola på
statens bekostnad restaureras, dock med skyldighet för Malmö stad att
sedermera bekosta underhållet in- och utvändigt av byggnaderna. Kostnaderna
för ifrågavarande å kronan ankommande iståndsättningsarbeten hava
beräknats till 312,000 kronor.
Mot att kronan avstår från att för byggnadsändamål taga i anspråk
viss del av Slottsholmen, vilken befogenhet tillkom kronan enligt tidigare
avtal, skulle staden vidare i stället till kronan med äganderätt överlämna
en i stadsdelen Rörsjöstaden belägen tomt av omkring 6,000 kvadratmeters
yta. Nämnda tomt angives vara centralt belägen med fritt läge vid kanalen
och ett blivande torg.
Byggnadsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:
»För en historisk byggnad av ifrågavarande art, vilken är jämförlig med
de jämväl under byggnadsstyrelsens vård stående Kalmar slott, Vadstena
slott och Läckö slott, är jämförelsevis svårt att finna eu praktisk användning.
Detta skulle i allmänhet förutsätta sådana förändringar och ingrepp i byggnaden,
som med hänsyn till byggnadens beskaffenhet av historiskt minnesmärke
vore förkastliga, och detta oaktat torde knappast nutida fordringar på
naturlig belysning och på, låt vara blygsam, bekvämlighet i kommunikations
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6\
hänseende m. in. kunna uppfyllas. Till museiändamål, särskilt för uppställning
av historiska samlingar, äro däremot byggnader av nu ifrågavarande
art helt naturligt synnerligen lämpliga. Byggnadsstyrelsen har för den skull
icke kunnat finna annat än att den nu av Malmö stad föreslagna dispositionen
av Malmöhus slott såsom museum är eu ypperlig lösning av frågan om
denna byggnads lämpliga och värdiga användning, och har samma mening
omfattats av riksantikvarien. Om alltså byggnadsstyrelsen vid underhandlingarna
med Malmö stads representanter utan tvekan ingått på stadens
önskemål i huvudfrågan, har styrelsen dock ansett viss kompensation från
stadens sida vara erforderlig. Så har Malmö stad åtagit sig att bekosta sådana
arbeten å de historiska byggnaderna, som avse deras iordningställande
till museum, medan däremot de egentliga restaureringsarbetena givetvis skola
bekostas av kronan. Vidare har Malmö stad åtagit sig det in- och utvändiga
underhållet av byggnaderna. I fråga om det utvändiga underhållet skall
detta ombesörjas av byggnadsstyrelsen men betalas av Malmö stad i form
av en årlig avgift av 5,000 kronor under den första 1 O-årsperioden och skall
sedermera reglering ske för varje 1 O-årsperiod med hänsyn till de verkliga
underhållskostnaderna under den gångna perioden. Den ersättning kronan
erhåller för upplåtelsen av de historiska byggnaderna till Malmö stad är alltså
visserligen av rätt blygsam art. Men möjligheterna att för statsverkets räkning
använda lokalerna synas synnerligen små. I nuvarande skick och jämväl
i sådant skick, som eu vanlig restaurering utan införande av värmeledning
och andra bekvämligheter medför, kan byggnaden svårligen användas
till annat än arkivdepå och då endast bottenvåningen och våningen 1 trappa
Sip. Dessa båda våningars golvytor äro tillsammans 590 kvadratmeter.
yresvärdet torde i detta fall kunna sättas till omkring 10 kronor per kvadratmeter,
alltså till omkring 5,900 kronor för hela byggnaden, vilket alltså
icke giver eu bättre ekonomisk lösning än den kontraktet medför. Om byggnaden
däremot skulle beräknas användas såsom ämbetslokaler för statsverkets
behov, t. ex. för ett fullständigt landsarkiv eller lantmäterikontor,
måste uppvärmningsanordningar samt isolerings- och inredningsarbeten utföras.
I detta fall kan givetvis ett högre hyresvärde beräknas, förslagsvis
20 kronor per kvadratmeter för bottenvåningen och våningen 1 trappa upp,
varjämte källarvåningen och vindsvåningen torde kunna beräknas till 10
kronor per kvadratmeter. Då dessa senare våningar hava en sammanlagd
yta av 615 kvadratmeter, skulle hyresvärdet alltså bliva 20 X 590 + 10 X 615
= 17,950 kronor eller i runt tal 18,000 kronor. De med eu dylik användning
förenade byggnadskostnaderna kunna emellertid beräknas bliva så avsevärda,
att ej heller på detta sätt eu för statsverket ur ekonomisk synpunkt mera
fördelaktig lösning än den, som det föreliggande kontraktsförslaget erbjuder,
synes kunna vinnas.»
Beträffande slottets restaurering anför byggnadsstyrelsen bland annat:
På styrelsens uppdrag inkom lektorn Berlin även med ett fullständigt
förslag till slottets försättande i värdigt och användbart skick. Enligt detta
förslag skulle kostnaderna för en genomgripande restaurering belöpa sig till
419,792 kronor 85 öre, därav 41,200 kronor för sanitära anordningar m. m.,
vadan alltså kostnaderna för rena restaureringsarbeten skulle uppgå till
378,592 kronor 85 öre.
Med hänsyn emellertid till önskvärdheten att nedbringa kostnaderna samt
på grund av under tiden framkommet förslag rörande slottsbyggnadernas
upplåtande till Malmö stad för användning såsom museum hade byggnadsstyrelsen,
i samråd med riksantikvarien och sedan lektorn Berlin avlidit,
uppdragit åt länsarkitekten i Malmöhus och Kristianstads län Nils Blanck
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att uppgöra ett nytt förslag till restaurering enligt ett något modifierat
program.
Detta förslag skulle enligt givna direktiv avse sådana åtgärders vidtagande,
att slottet befriades från de tillfälliga anordningar, som under fängelsetiden
tillkommit, och att slottet iståndsattes ur det förfall, det för närvarande
befunne sig i, samt slutligen att sådana anordningar vidtoges, som erfordrades
för byggnadens användande till museum, men däremot icke rekonstruktionseller
restaureringsåtgärder, avseende ett återställande i möjligaste mån av
slottet i ursprungligt skick. Kostnaderna både av länsarkitekten Blanck
beräknats till 424,000 kronor, varav emellertid 112,000 kronor belöpte sig
på åtgärder för byggnadens iordningställande för museiändamål. Detta senare
belopp skulle enligt kontrakt med Malmö stad erläggas av staden, varför
den på kronan belöpande delen av byggnadskostnad^! utgjorde 312,000
kronor.
Utskottets Kostnaderna för de restaureringsarbeten, som enligt avtalsförslaget ankrande.
komma på kronan, hava beräknats komma att uppgå till icke mindre än
312,000 kronor. Tvivelsutan hade, på sätt departementschefen framhållit,
varit önskvärt, att Malmö stad iklätt sig åtminstone någon del av dessa
kostnader. A andra sidan böra vid frågans bedömande icke förbises de
ekonomiska uppoffringar, staden skulle hava att vidkännas för museiplanernas
genomförande.
I betraktande härav och då inom närmaste tiden under alla förhållanden
vissa iståndsättningsåtgärder å ifrågavarande staten tillhöriga byggnadsminnesmärke
torde påkallas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att avtalet
med Malmö stad godkännes samt att det för påbörjande av restaureringsarbetet
begärda anslaget ställes till förfogande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 7 januari 1926 intagna förslaget till avtal mellan
Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmö stad, å andra
sidan, angående dispositionen av Slottsholmen i Malmö m. m.;
b) för påbörjande av arbetena för restaurering av Malmöhus
slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsan
*
slag av 50,000 kronor.
Konserve- 46:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att för konservermgsarbcteii
nngsarbeteu å Bohus fästningsruin för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
fästningsruin. reservationsanslag av 30,000 kronor.
[48.] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 101 —103 av stadsrådsprotokollet.
De av bygnadsstyrelsen ifrågasatta åtgärderna för iståndsättning av Bohus
fästning, vilka åtgärder bland annat avse uppförande av nya skalmurar och
strävpelare samt lagning av tak och murrester, äro i förslaget fördelade i
tre olika klasser. Första klassen avser arbeten, som ansetts vara av särskilt
angelägen och brådskande natur, andra klassen arbeten, som diirnäst an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39
setts angelägna för ruinens bevarande och bestånd, under det tredje klassen
avser arbeten, som kunna längst uppskjutas. De i första klassen upptagna
arbetena, vilka beräknats draga en sammanlagd kostnad av 143,700 kronor,
hava tänkts utförda under loppet av tre år, de i andra klassen upptagna
arbetena, dragande en beräknad kostnad av 154,200 kronor, under loppet
av följande tre år samt de i tredje klassen upptagna arbetena, dragande en
beräknad kostnad av 187,600 kronor, under loppet av därefter följande fyra
år. Samtliga arbeten skulle således fördelas på tio år och betinga eu årlig
kostnad av i medeltal omkring 50,000 kronor.
Departementschefen har av sparsamhetsskäl funnit sig kunna tillstyrka
allenast, att för ifrågavarande ändamål beviljas anslag till sammanlagt det
belopp, som motsvarar kostnaderna för de i första klassen av nämnda plan
upptagna arbeten, i runt tal 150,000 kronor. Inom denna ram skulle det
ankomma på byggnadsstyrelsen att i samråd med riksantikvarien planlägga
arbetet så, att största möjliga effekt uppnås. Det ifrågasatta anslagsbeloppet
skulle fördelas på fem år med 30,000 kronor för år.
Under de senaste årtiondena hava till reparationer av Bohus fästning i
skilda poster anvisats tillhopa omkring 50,000 kronor. Trots vad som sålunda
åtgjorts, hava omfattande ytterligare iståndsättningsåtgärder nu befunnits
erforderliga. Även med de av departementschefen föreslagna begränsningarna
skulle kostnaderna stiga till sammanlagt 150,000 kronor.
Då emellertid ifrågavarande minnesmärke allmänt betecknas som en av
de historiskt märkligaste svenska fästningsruinerna, får utskottet tillstyrka,
att medel för dess restaurering beviljas efter den plan, som i detta avseende
av departementschefen framlagts.
Med en beräkning av ett för hela planens genomförande erforderligt
belopp av sammanlagt 150,000 kronor skulle alltså för nästkommande budgetår
anvisas 30,000 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må för Iconserreringsarbeten å Bohus fästningsruin
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
Diverse.
47:o) Under erinran, att det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt
(punkt 49) äskade anslaget är avsett för beredande åt statens järnvägar av
gottgörelse för transporter, beträffande vilka, i enlighet med hittills i vissa
enstaka undantagsfall tillämpad praxis, befrielse eller nedsättning ansetts
böra medgivas i befordringsavgifterna, såsom i fråga om studieresor för
riksdagens ledamöter, resor i samband med vissa kongresser, befordran axvissa
vetenskapliga samlingar m. m., hemställer utskottet,
Utskottets
yttrande.
Ersättning
åt statens
järnvägar
för av
Kungl. Maj i
medgivna
lindringar i
befordringsavgifterna
för vissa
resor.
[49.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Sveriges
riksförbund
av frivilliga
brandkårer.
[50.]
Tidskriften
»Brand
skydd».
[ÖL]
Svenska
aeroklubben.
[52.]
Befrämjande
av lufttrafik.
[53.]
att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordring savgifterna
för vissa resor för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra förslagsanslag av 25,000 kronor.
48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 50}
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till understöd åt Sveriges riksförbund av
frivilliga brandkårer för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 1,000 kronor.
49:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,
att riksdagen må som bidrag till utgivande genom svenska
brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 400 kronor.
50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att för understödjande
av svenska aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 105—106 i åberopade statsrådsprotokollet.
Till understöd åt svenska aeroklubben, tidigare benämnd svenska aeronautiska
sällskapet, har riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka anvisat anslag,
senast för budgetåret 1925—1926 med 5,000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t har klubben gjort framställning om statsbidrag
under budgetåret 1926—1927 med ett till 9,000 kronor förhöjt belopp.
Med hänsyn till den betydelse, klubbens verksamhet äger för fiygväsendets
utveckling, har departementschefen ansett klubben böra tilldelas
statsunderstöd jämväl för budgetåret 1926—1927. På grund av nödvändigheten
att iakttaga sträng sparsamhet i fråga om statsutgifterna har departementschefen
dock icke funnit sig kunna tillstyrka någon förhöjning av anslaget
utöver vad som anvisats för innevarande budgetår eller 5,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för understödjande av svenska aeroklubbens
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor.
51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 53 ang. anslag för
befrämjande av lufttrafik kommer utskottet framdeles under riksdagen att avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
41
52:o) Kung!. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 54) att för gäldande
av kostnader för utredning angående vattenförhållandena i Torne och Tärendö
älvar vid Junosuandoselet m. in. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 18,700 kronor.
Angående utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till sid. 146—
148 i åberopade statsrådsprotokollet.
Med anledning av tidigare uttalade farhågor för vattenminskning i Torne
iilv genom ökat avflöde till Tärendö älv anbefallde Kungl. Maj:t genom brev
den 27 juni 1902 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta genom sakkunnig
person verkställa undersökning rörande vattenavrinningen i Torne älv vid
Junosuandoselet och i Tärendö älv m. m.
Därvid bemyndigade Kungl. Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
mot ersättning, varom Kungl. Maj:t ville framdeles på anmälan av styrelsen
förordna, av tillgängliga medel förskottsvis utgiva vad till bestridande av
de med undersökningen och utredningen förenade kostnader erfordrades,
under iakttagande härvid att nämnda kostnader icke Ange överstiga ett belopp
av högst 12,000 kronor, vartill dock finge läggas resekostnads- och
traktamentsersättning för vederbörande landssekreterare, som förordnades i
visst avseende deltaga i undersökningen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu meddelat, att distriktsingenjören
C. Skarstedt, vilken anförtrotts ifrågavarande uppdrag, till styrelsen inkommit
med den begärda utredningen och därvid fogat eu räkning å utredniugskostnaden,
som åppginge till 19,056 kronor 57 öre. Dessutom hade styrelsen
för numera avlidne landssekreteraren A. Pipons deltagande i utredningen
utanordnat 304 kronor 79 öre. Kostnaden för hela utredningen uppginge
således till 19,361 kronor 36 öre, varav styrelsen i förskott utbetalt
10,304 kronor 79 öre.
Efter granskning av Skarstedts arvode sräkning hade emellertid styrelsen
funnit ersättningsbeloppet i sin helhet böra nedsättas till 18,703 kronor
50 öre.
Då styrelsen saknade medel för gäldande av vare sig det utbetalta förskottet,
10,304 kronor 79 öre, eller återstoden av det av styrelsen tillstyrkta
ersättningsbeloppet, har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj: t ville bereda
styrelsen ersättning för sagda förskott ävensom bevilja medel till ersättning
i övrigt av kostnaden för den utförda utredningen med 8,398 kronor 71 öre
eller sammanlagt förenämnda belopp 18,703 kronor 50 öre.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Om det än måste anses beklagligt, att den bestämda maximikostnaden
för ifrågavarande utredning blivit överskriden, torde ett dylikt överskridande
likväl i viss mån kunna förklaras av den ökning, som utgifter av här angivet
slag under den långa tid, utredningen pågått, på grund av penningvärdets
fall varit underkastade. I händelse förevarande framställning, i vad
den avser det över maximikostnaden liggande beloppet, lämnades utan bifall,
komme förrättningsmannen att icke blott bliva utan arvode för det av honom
Kostnader
för utredning
angående
vatten förhållatidena
i
Torne oeh
Tärendö älvar
vid Junosuandosclet
m. m
[54.
]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Rese- och
traktamentscr
sättningar.
[55.]
Tillfällig löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.
[59.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.
[60.]
Utskottets
yttrande.
utförda arbetet utan även slutligen få vidkännas eu del av honom för utredningen
gjorda utlägg. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra motsätta
mig, att medel beredas för gäldande av kostnaderna för utredningen
till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade beloppet, 18,703 kronor
50 öre. Jag vill dock härvid framhålla angelägenheten av att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen noggrant övervakar, att utredningar, som av styrelsen
anförtros åt styrelsen underställda befattningshavare, icke komma att
draga allt för lång tid.
Då några medel för ifrågavarande utgifters täckande icke stå till förfogande,
torde för ändamålet lämpligen böra av riksdagen äskas särskilt anslag,
vilket synes böra avrundas till 18,700 kronor.»
Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för gäldande av kostnader för utredning angående
vattenförhållandena i Torne och Tärendö älvar vid Junosuandosélet
m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 18,700 kronor.
53:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar från dess nuvarande belopp, 100,000
kronor, med 40,000 kronor till 140,000 kronor.
54:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) angående anvisande av
anslag under sjätte huvudtiteln för beredande av tillfällig löneförbättring för
viss personal inom den civila statsförvaltningen kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
55:o) Kungl. Ma.j:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att för bestridande
av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.
I anslutning till tidigare av utskottet avgivet förslag i fråga om de allmänna
grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst in. 11.
får utskottet, som icke haft något att erinra mot det under förevarande
huvudtitel för ändamålet äskade anslaget, hemställa,
att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926 —
1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
43
56:o) I enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 10,080 kronor, med 55 kronor till 10,025
kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som för
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.
57:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring ej föreslagits.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 upptagas med oförändrade belopp.
Stockholm den 2 mars 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.
Vennersten, Oscar Olsson, ./, L. Widell, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman,
J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, J. G. Walles och A. Ji. Rooth:
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Eåstock, Ä’. V. Rydén, A. Wiklund,
S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Knllenbergstorp,
A Å. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge,
B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm och C. Lindskog.
Med undantag därav att herr J. Jeansson i stället för herr Vennersten deltagit
i behandlingen av punkterna 1—17 och herr ,7. Olofsson i Digernäs i stället för
herr Jönsson i Revinge deltagit i behandlingen av punkterna 1—13.
Reservationer:
vid punkt 12:o) (bidrag till anläggning eller förbättring av vägar m. m.)
av herrar S. U. Kvarnzelius, O. Bergqvist, A. II. Rooth, J. G. Walles, Ä. Wiklund,
S. Bengtsson i Norup och J. Olofsson i Digernäs, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill erinra, hurusom behovet av anslag för ifrågavarande ändamål
visar en alltjämt fortgående stegring. Medan inneliggande icke tillgodosedda
bidragskrav år 1922 uppgingo till cirka 18 miljoner kronor, hade motsvarande
siffra sistlidet år ökats till över 33 miljoner kronor. Under det
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit ifrågavarande anslag böra för
Trycknings
kostnader.
[61.]
Övriga
ordinarie
anslag.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
nästkommande budgetår skäligen bestämmas till 7.5 miljoner kronor, bär
emellertid anslaget av departementschefen upptagits till allenast 3 miljoner
kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Vid bedömandet av förevarande anslagsfråga måste enligt utskottets
mening fasthållas, att befrämjandet av vägväsendets utveckling framstår
som eu bland de mera behjärtansvärda och angelägna samhällsuppgifterna.
Under nuvarande tid, då vägarnas betydelse som samfärdselleder i alltjämt
växande grad gör sig gällande, synes det vara av särskild vikt, att anslagen
för ifrågavarande ändamål ej alltför hårt nedskäras. Yäl har genom de inflytande
automobilskattemedlen vunnits ökad möjlighet att tillgodose en del
hithörande anslagsbehov. Att märka är likvisst att dessa medel, i den mån
de icke aiditas för beredande av lättnad i vägunderhållet, i huvudsak äro
avsedda att användas till förbättringar av det redan befintliga vägnätet. Ej
heller bör underskattas värdet av de vägarbeten, som åstadkommits med
anslag från arbetslöshetsmedel. I huvudsak har dock vad sålunda utförts
kommit allenast vissa begränsade landsdelar tillgodo.
Under nu angivna förhållanden måste utskottet finna goda skäl föreligga
för motionärernas förslag om anslagets höjning till 5 miljoner kronor. Av
statsfinansiella hänsyn anser sig dock utskottet böra stanna vid att tillstyrka
anslagets bestämmande till 4 miljoner kronor.
Mot departementschefens förslag att för ifrågavarande ändamål må användas
vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar har utskottet
ej funnit anledning till erinran. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och de
av herrar Tjällgren och H. Andersson samt herr Öberg m. It.
i ämnet väckta motionerna (I: 69 och II: 89) till anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest
mindre goda vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,000,000 kronor;
1)) medgiva----—- — — — •— ändamål»;
vid punkt VI:o) (brobyggnader och mindre hamnbyggnader) av herrar S. H.
Kvarnzélius, A. Wiklund och J. Olofsson i Digernäs, vilka ansett att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill erinra, att ifrågavarande anslag till största delen är avsett
att disponeras till förstärkning av brobyggnader. De krav på statsbidrag
för detta ändamål, som framkomma, torde i stor utsträckning vara av sådan
natur, att de icke utan äventyrande av trafiksäkerheten låta sig undanskjuta.
Med hänsyn härtill måste utskottet finna det angeliiget, att ifrågavarande
anslag icke allt för hårt begränsas.
På grund härav och i betraktande av redan för närvarande befintlig anslagsbrist,
vill utskottet tillstyrka, att, på sätt jämväl motionsvis hemställts,
anslaget beräknas till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna
beloppet 1,400,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
45
Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot Kung!. Maj:ts förslag, att för ifrågavarande ändamål må disponeras
vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungi. Maj:ts förevarande förslag och
med bifall till de av herrar H. Andersson och Frändén samt
herr Lindmark m. fl. i ämnet väckta motionerna, (1:170 och
II: 104) till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,400,000 kronor;
b) medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade dylika
anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas till riksdagens
disposition, må av Kring]. Maj:t användas för sitt ursprungliga
ändamål.»
vid punkt 14:o) (anläggning av enklare vägar) av herrar J. L. Widell, O
B er g qvist, E. J. G. Rosén, J. G. Walles och J. Jönsson i Revinge, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med bifall till den av herr von Sneidern i ämnet
väckta motionen (1:122), må för anläggning av enklare vägar
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor;
vid punkt 17:o) (utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland) av herrar
O. Bergqvist, E. J. G. Rosén och J. G. Walles, som ansett, att utskottet bort
hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Haj:ts förevarande förslag
och med bifall till den av herr Bergström i Bäckland i
ämnet väckta motionen (II: 107), må för anläggning av utfartsvägar
i Norrland, Dalarna och Värmland för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;
vid punkt 22:o) (statsunderstödda fiskehamnar) av herrar C. P. V. Nilsson
i Gränebo, <•/. Nilsson i Malmö, A. Anderson i Råstock, K. I. Rydén, S.
Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A.
Å. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge.
B. F:son Holmgren och E. G. E. Eriksson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Med beaktande av de motionsvis framförda kraven på ökat anslag för
ifrågavarande ändamål får utskottet tillstyrka, att anslaget till statsunderstödda
fiskehamnar för nästkommande budgetår bestämmes till 150,000
kronor.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
I avseende å den av herr Törnkvist väckta motionen rörande förbättrade
hamnanordningar vid Torsö fiskeläge på. Blekinges sydkust får utskottet anföra
följande. Såsom av motionären framliålles kan den gamla hamnen vid Torsö
på grund av bland annat skedd uppslamning icke längre användas såsom
fiskehamn. Fiskebåtarna måste därför numera förankras ute på öppna fjorden,
varigenom fiskarbefolkningen vållas svårt avbräck. Med hänsyn till vad
motionären sålunda och i övrigt anfört, måste utskottet finna hans framställda
begäran om anslag för iordningsställande av nya tilläggsplatser för fiskebåtarna
behjärtansvärd. Det synes utskottet vara förtjänt av undersökning,
på vad sätt statens medverkan må kunna lämnas för åstadkommande av
dylika tilläggsplatser på nämnda plats, och utskottet vill tillstyrka, att framställning
i sådant syfte göres hos Kungl. Maj:t.
Under åberopande — — — hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av — — — (II: 155), såsom bidrag---
150,000 kronor.
b) i anledning av herr Törnkvists förevarande motion (II: 9),
hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning på vad sätt statens
medverkan må kunna lämnas för åstadkommande av tilläggsplatser
för fiskebåtarna vid Torsö fiskeläge i Blekinge».
vid punkt S3:o) (länsarkitekter) av herrar J. L. Widétt, C. P. V. Nilsson
i Gränebo, C. G. Ekman, E. J. G. Rosén, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson
i Kullenbergstorp och B. E.son Holmgren, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
»Såsom redan nämnts--- — skulle inrättas. Utskottet, som anser, att
utvidgningen av länsarkitektsinstitutionen bör ske med en viss försiktighet,
har emellertid icke velat motsätta sig beviljandet av arvode till ytterligare
en länsarkitektbefattning eller 5,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 42,000 kronor.»
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 192G.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
1
A. Departementet.
1
Departementschefen ........................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag ....................................................................
* 169,100
Säger för departementet
193,100
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
1
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ........
167,500
2
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet............
44,000
3
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
30,000
4
Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbygg-
nadsstyrelsens distriktstjänstemän .................
4,500
5
Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnads-
kåren, reservationsanslag .........................
—
6
Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag........
45,000
7
Förstärkning av reservationsanslaget till expenser för
allmänna arbeten .................................!..........
5,000
8
Vägundersökningar, reservationsanslag ...........................
90,000
9
Förstärkning av reservationsanslaget till vägundersök-
ningar ..................................................................
20,000
10
Vägar och kommunikationer, reservationsanslag............
20,000
11
Förbättring och underhåll av städernas för automobil-
trafiken viktiga gator och vägar, reservationsanslag,
att direkt utgå av automobilskattemedel ...................
3,800,000
12
Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken vik-
tiga vägar och broar å landsbygden in. in., reserva- tionsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel
15,200,000
13
Undersökningar av mindre hamnar och farleder in.in.,
reservationsanslag ..........................................
15,000
14
Anläggning eller förbättring av vägar m. in., reserva-
tionsanslag .....................................
3,000,000
15
Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader m. m., reservationsanslag....
1,000,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
—
Ordinarie
Extra |
anslag
anslag
Kronor
Kronor
16
Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag............
600,000
17
Enklare väg mellan Muodoslombolo och Saivomuotka
i Norrbottens län, reservationsanslag ........................
100,000
18
Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-
bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län, reservationsanslag............
* 400,000
19
Anläggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och
Värmland, reservationsanslag........................................
225,000
20
Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobygg-
nads- m. fl. företag, reservationsanslag ...................
350,000
21
Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Sluss-
fors, reservationsanslag ...............................................
50,000
22
Anläggning av tillfartsvägar till inlandsbanan, reserva-
tionsanslag ....................................................................
* 150,000
23
Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ........
100,000
24
Undersökningar m. m. för statsunderstödda fiskehamnar,
reservationsanslag ........................................................
2,000
25
Större reparations- och muddringsarbeten å statens
fiskehamnar och statsunderstödda fiskehamnar, re-
servationsanslag ...........................................................
20,000
26
Åtgärder för Mälarens reglering, reservationsanslag ....
* 50,000
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet
352,500
25,135,500
C. Vägunderhållet och skjutsväsendet.
1
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ....
5,500,000
2
Statsverkets andel i kostnaden för vägdclningar, för-
slagsanslag ....................................................................
2,000
3
Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,
reservationsanslag ........................................................
200,000
4
Svenska vägföreningen ...................................................
33,000
5
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........
300,000
6
Registrering av automobiler m. m., förslagsanslag........
10,000
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet
5,890,000
245,000
D. Byggnadsväsendet.
Byggnadsstyrelsen in. in.:
1
Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag................................
256,300
2
Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................
80,500
3
Lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens byråer ....
6,375
4
Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggna-
der, reservationsanslag ............................................
3,500
5
Länsarkitekter...............................................................
47,000
259,800
133,875
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
i Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronans publika hus:
6
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus
i Stockholm, förslagsanslag .................................... 100,000
7
Byggnader och reparationer, reservationsanslag ........ 500,000
8
Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader
och reparationer.......................................................
600,000
9
Yttre restaurering av Stockholms slott, reservations-
anslag ........................................................................
175,000
10
Förstärkning av grunden under den södra av riks-
bankens förra byggnader vid Järntorget i Stock-
bolin, reservationsanslag............................................
22,500
11
Inköp för musikaliska akademien av fastigheten nr 9
i kvarteret Ladugårdsbron i Stockholm m. m.,
reservationsanslag ....................................................
* 330,300
12
Anordnande av lokaler i gamla riksdagshuset för vissa
socialstyrelsens byråer m. m., reservationsanslag ..
14,000
13
Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster-
norrlands län ...........................................................!
7,000
14
Värmeledning i Halmstads slott, reservationsanslag]
60,000
15
Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skara-
borgs län in. in., reservationsanslag.......................
32,000
16
Förändring och renovering av Göta hovrätts bygg-
nader in. m., reservationsanslag................................j
83,000
17
Restaurering av Malmöhus slott, reservationsanslag....
50,000
18
Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin, reserva-
tionsanslag ........................................ .......................
30,000
600,000
1,403,800
Säger för byggnadsväsendetj 859,800
1,537,675
E. Diverse.
1
Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t:
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa
resor, förslagsanslag ....................................................j
25,000
2
Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer................
1,000
3
Tidskriften “Brandskydd"................................................
400
4
Svenska aeroklubben.......................................................
5,000
5
Understöd åt regelbunden luftfart, reservationsanslag.....
** 500,000
6
Förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö,
reserva tionsanslag............................................................j
** 32,200
7
Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
** 2,300
8
Utredning angående vattenförhållandena i Torne och
Tärendö älvar vid Junosuandoselet m. m.................
18,700
9
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............ 140,000
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
10
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,
förslagsanslag ................................................................
3,600,000
11
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ..............................................................
40,000
12
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
20,000
13
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
80,000
14
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................
* 9,000
15
Dyrtidslillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ...................................................................
170,000
16
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................
10,025
Säger för diverse
3,890,025
763,600
Summa
11,185,425
27,681,775
* Av Kung]. Maj-.t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1926:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
- Rskr. 1926:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1926—1927 under s. 1 i texten