Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926— 1927 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1926-03-02 · 50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926— 1927 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

''Sr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1926 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926—

1927 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

. Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har

Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden fär samma dag föreslagit riksdagen

(punkt 1)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i kommunikationsdepartementet

på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.

...................................................................... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.

......................................................................... —

1 byråchef för tekniska ärenden, arvode enligt 5 § i

avlöningsreglementet ................................................... —

2 kansliråd.................................................................. B 30

3 förste kanslisekreterare............................................... B 26

1 registrator ..................................................................... B 22

3 andre kanslisekreterare .............................................. B 21

1 förste expeditionsvakt................................................... B 7

2 kanslibiträden ............................................................... B 7

1 expeditionsvakt .......................................................... B 5

3 kontorsbiträden ........................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas från och med budgetåret 1926—1927:

‘) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 43s so 1

Departementets

avdelning av

Kungl. Maj ds

kansli.

[i-] ‘)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet.

[3.]

Ytterligare

medel till

avlöning av

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstcmän.

[5-]

Stipendier

åt medlemmar

av väg- och

vattenbyggnadskåren.

[6.]

Expenser

för allmänna

arheten.

[7-]

Stut.'' Kronorv

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 145,400

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag................................................................ 23,700

Summa 169,100;

dels och minska det ordinarie förslagsanslaget till deparpartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

nu........................................................................... kronor 189,300

med....................................................................... » 20,200

till.......................................................................... » 169,100.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

2:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 44,000 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts härom gjorda framställning (punkt 5)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.

4:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

utan angivet belopp.

öro) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927

uppfört det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten

med oförändrat belopp 45,000 kronor.

Utredningen beträffande detta anslag återfinnes å sid. 9—10 i åberopade

statsrådsprotokollet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Det årliga medelsbehovet för expenser för allmänna arbeten har tidigare

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats utgöra 90,000—100,000 kronor.

Genom i besparingssyfte vidtagna inskränkningar i styrelsens inspektionsverksamhet

hava emellertid, enligt vad departementschefen framhållit, de

under senare år för ändamålet förbrukade beloppen avsevärt understigit vad

som sålunda beräknats och även under eu följd av år anvisats. För de två

sistförfluten budgetåren hade expensutgifterna uppgått till respektive omkring

70,000 och 65,000 kronor. Med hänsyn till den sålunda inträffade

nedgången i medelsbehovet och storleken av de härigenom för vissa år uppkomna

reservationerna hade en avsevärd nedsättning kunnat vidtagas i det

utöver det ordinarie anslaget å 45,000 kronor utgående extra förstärknings - anslaget. För budgetåret 1925—1926 hade anvisats allenast sammanlagt

55.000 kronor, vari jämväl inginge eu post å 10,000 kronor för täckande av

kostnader i samband med styrelsens flyttning till den nya ämbetsbyggnaden

i kvarteret Murmästaren.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört, att styrelsen ansåge sig

kunna hålla expensutgifterna jämväl för budgetåret 1926—1927 nere vid

70.000 kronor. Därutöver erfordrades emellertid medel för ämbetsverkets

flyttning samt i samband därmed, för nyanskaffning och reparation av möbler

m. in. ett belopp av 25,000 kronor, vadan hela medelsbehovet för nästa

budgetåret utgjorde 95,000 kronor. Då en reservation vid innevarande budgetårs

stat, uppgående till 35,000 kronor, vore att förvänta, skulle enligt styrelsens

beräkning, utöver det ordinarie anslaget 45,000 kronor, erfordras ett

extra anslag av 15,000 kronor.

Departementschefen har ansett de normala utgifterna, utöver reservationen,

böra begränsas till 30,000 kronor. Då de totala flyttnings- och anskaffningskostnaderna

enligt departementschefens mening icke syntes behöva

överstiga 20,000 kronor, har departementschefen föreslagit, att det extra förstärkningsanslaget

för budgetåret 1926—1927 inskränkes till 5,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att för nästkommande

budgetår skulle till expenser för allmänna arbeten anvisas sammanlagt

50,000 kronor, varav 5,000 kronor såsom förstärkningsanslag på

extra stat, hemställer utskottet under förevarande punkt,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra

det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna

arbeten med oförändrat belopp 45,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under åberopande

av vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

expenser för allmänna arbeten för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av anslaget

till expenser

för allmänna

arbeten.

[8.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Yägunder
sBkningar.

[9.]

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av anslaget

till vägundersökningar.

[10.]

7:o) Kungl. Maj:t bär i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927

upptagit det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar med oförändrat

belopp 90,000 kronor.

Beträffande utredningen angående detta anslag får utskottet hänvisa till

sid. 11—12 i förutnämnda statsrådsprotokoll.

Det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar har sedan år

1921 utgått med 90,000 kronor för år räknat. För tillgodoseende av det

tidvis starkt stegrade behovet av medel för ändamålet hava emellertid måst

anvisas extra förstärkningsanslag till avsevärda belopp — exempelvis för

budgetåret 1923—1924 ej mindre än 180,000 kronor. För innevarande budgetår

utgår ett extra anslag av 70,000 kronor.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning skulle för budgetåret

1926—1927 erfordras vägundersökningsmedel till ett belopp av omkring

140,000 kronor. Utöver det ordinarie anslaget behövdes alltså av riksdagen

äskas ett extra anslag av 50,000 kronor.

Departementschefen har i fråga om medelsbehovet för nästkommande

budgetår anfört, att hänsyn allenast behövde tagas till de ansökningar, som

innelåge i styrelsen den 1 augusti 1925 eller sedermera inkommit eller

väntas inkomma. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattade överslagsvis

detta behov till omkring 140,000 kronor. Särskilt i fråga om undersökningar,

beträffande vilka ansökningar vid tiden för avlåtandet av styrelsens skrivelse

ännu icke inkommit, syntes dock beräkningen osäker. Då den största återhållsamhet

vore nödvändig, ansåge departementschefen sig böra föreslå, att

det sammanlagda anslagsbeloppet minskades till 110,000 kronor. Denna nedsättning

av anslaget måste givetvis motsvaras av någon skärpning i fråga

om gallringen av ansökningarna, vilken dock icke torde behöva fördröja ärenden

av brådskande art. Av nyssnämnda belopp torde såsom hittills 90,000 kronor

böra anvisas såsom ordinarie anslag och återstoden såsom förstärkning av

detta anslag.

I likhet med vad som ägt rum under de senare åren, torde det ordinarie

reservationsanslaget till vägundersökningar böra jämväl för budgetåret 1926—

1927 i riksstaten uppföras med ett belopp av 90,000 kronor och ett extra anslag

därjämte beviljas såsom förstärkning av detsamma. Beträffande storleken

av förstärkningsanslaget har utskottet icke funnit anledning till erinran mot

vad departementschefen härutinnan anfört. Under förevarande punkt hemställer

utskottet alltså,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra

det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar

med oförändrat belopp, 90,000 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hänvisning

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

vägundersökning ar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

9:o) På grund av Kungl. Majrts därom framställda förslag (punkt 11) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till förkättring och underhåll av städernas

för automobiltrafiken viktiga gator och vägar för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,800,000 kronor

att direkt utgå av automobilskattemedel.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till förkättring och underhåll av för automokiltrafiken

viktiga vägar och broar å landsbygden m. rn. för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,200,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till undersökningar

av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer

till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro förenade

med vägföretag, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—14 i åberopade statsråds

protokollet.

Till undersökningar av mindre hamnar och farleder ävensom till upp

rättande av planer till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten

icke äro förenade med vägföretag, har under en lång följd av år ut.

gått ett reservationsanslag av 10,000 kronor. För budgetåren 1924—1925 och

1925—1926 höjdes anslaget till 20,000 kronor. För budgetåret 1926—1927

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om anvisande för ändamålet

av ett anslag till samma belopp som under de två senaste budgetåren.

Departementschefen har erinrat, hurusom kostnaderna för undersökningar

rörande broarbeten i allmänhet numera bestredes från vägundersökningsanslaget.

Med hänsyn härtill och då hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke innelåge några framställningar om undersökningar angående mindre

hamnar och farleder, syntes det departementschefen en minskning av ifrågavarande

anslag till förslagsvis 15,000 kronor kunna vidtagas.

Utskottet, som i likhet med departementschefen ansett en sänkning av

förevarande anslag till 15,000 kronor böra företagas, hemställer,

att riksdagen må till undersökningar av mindre hamnar och farleder

ävensom till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad

av broar, då dylika arbeten icke äro förenade med väg
-

Förbättring

och underhåll

av städernas

för automobiltrafiken

viktiga

gator och

vägar.

[li.]

Förbättring

och underhåll

av för automobiltrafiken

viktiga vägar

och broar å

landsbygden

m. m.

[12.]

Undersökningar

av

mindre hamnar

och farleder

m. m.

[13.]

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till

anläggning

eller förbättring

av vägar

m. in.

[14.]

företag, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 14) föreslagit riksdagen dels till anläggning

av nja samt förbättning eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda

vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000

kronor, dels medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade dylika anslag,

som enligt gällande bestämmelser böra ställas till riksdagens disposition,

må av Kungl. Maj:t användas för sitt ursprungliga ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 14—18 i åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed bär utskottet förehaft till behandling två lika lydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 69, av herrar L. Tjällgren

och H. Andersson och den andra inom andra kammaren, nr 89, av herr

C. J. Öberg m. fl., däri hemställes, att riksdagen måtte för budgetåret 1926—

1927 till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga

eller eljest mindre goda vägar anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

I fråga om de till stöd för denna framställning anförda skäl får utskottet

hänvisa till motionerna.

Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning

av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen för vartdera av

budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett belopp av 3,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 31 augusti 1925 angående anslagsäskanden för budgetåret

1926—1927 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bland annat framhållit

att sedan år 1922 ansökningarna om statsbidrag till vanliga vägars

byggande och förbättring ökats, så att anslagen, i medeltal 3,800,000 kronor

om året, icke varit tillräckliga för tillgodoseende av behovet. Bristen i anslagsmedel

hade sålunda under samma tid ökats från 18,800,000 till 33,200,000

kronor eller med 14,000,000 kronor, vilket i medeltal motsvarade 3,200,000

kronor per år. För att bristen ej skulle ökats hade sålunda fordrats, att

anslaget skulle uppgått till 7,000,000 kronor för år räknat. För avarbetande

av den nu befintliga bristen å 33,200,000 kronor skulle därutöver erfordras

en ytterligare ökning av det årliga anslaget. Aven om härvid beaktades, att

en del av inneliggande vägförslag på grund av ändrade förhållanden kunde

avföras samt att nybyggnadsplanerna i övrigt endast kunde i jämförelsevis

långsam takt genomföras av de för närvarande skatteansträngda vägdistrikten,

så syntes dock det ovan angivna anslagsbehovet av 7,000,000 kronor

böra höjas till i runt tal 9,000,000 kronor, på det att företagen skulle kunna

komma till utförande inom en ej alltför avlägsen framtid. Genom fördelning

av automobilskattemedlen hade hittills endast ringa lättnad beretts med avseende

på förut inneliggande anslagskrav; av styrelsen i detta avseende gjorda

undersökningar gåve knappast stöd för större minskning i anslagsbehovet,

än att detta med hänsyn till automobilskattemedlen syntes kunna upptagas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

till minst det belopp, 7,500,000 kronor, som av styrelsen uppgivits i dess riksclagspetita

till nästlidet års riksdag.

I samband med anmälan inför Knngl. Maj:t av förevarande anslagsäskande

bär departementschefen, såsom framgår av statsrådsprotokollet, upptagit till

behandling uppkommen fråga om sättet för disponering av vissa besparingar

å såväl förevarande anslag till väganläggningar som anslaget till understödjande

av brobyggnader m. m.

I kungörelsen den 27 juni 1914 angående statsbidrag till väganläggningar

och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt upprensning av åar och

farleder stadgas, bland annat, dels att vid meddelande av statsbidrag skall

— där Kungl. Maj:t icke finner undantag böra äga rum — iakttagas, att.

om verkliga kostnaden för arbetets utförande skulle befinnas understiga den

beräknade, statsbidraget skall minskas i förhållande därtill, dels att, om

arbetsföretag icke påbörjats inom i vederbörlig ordning bestämd tid, det i

statsbidrag beviljade beloppet kommer att reserveras till riksdagens disposition.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu meddelat, att till följd av berörda

föreskrifter uppstått avsevärda besparingar å anslagen i fråga. Innan

styrelsen den 1 januari 1916 övertagit det förut på statskontoret ankommande

bestyret med utbetalningar från och redovisning av ifrågavarande anslag, hade

plägat så förfaras, att besparing, som uppkommit å ett statsbidrag och som

icke disponerats det år, anslaget anvisats i riksstaten, ställts till riksdagens

förfogande. Då anslagen hade karaktären av reservationsanslag syntes det

emellertid för en naturlig uppfattning icke givas något tvivelsmål, att icke

en besparing, när helst den uppkomme, finge komma anslaget till godo och

när som helst disponeras för dess ändamål. I överensstämmelse med denna

uppfattning och då alla tillgängliga medel behövde tagas i anspråk för täckande

åtminstone i någon mån av det växande behovet av medel till vägoch

broarbeten, har styrelsen hemställt om bemyndigande att vid uppgörande

av förslag till fördelning av nu ifrågavarande anslag jämväl disponera å anslagen

uppkomna besparingar. Därjämte har styrelsen anhållit att av förefintliga

besparingar å väganslaget bekomma ersättning för ett belopp, som

styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut förskottsvis utgivit för visst väganläggningsföretag.

Statskontoret, som yttrat sig i frågan, har bland annat anfört, att de

besparingar å förevarande anslag, som uppkommit därigenom, att för vissa

företag anvisade medel icke behövt till fullo tagas i anspråk, syntes kunna

av Kungl. Maj:t disponeras för nya företag. Däremot ansåge statskontoret,

att framställning borde göras hos riksdagen om bemyndigande för Kungl.

Maj:t att för täckande av det berörda förskottet ävensom för beredande av

ytterligare statsbidrag till anläggning eller förbättring av vägar disponera

vad som av de förefintliga besparingarna enligt gällande bestämmelser borde

ställas till riksdagens disposition. Skäl syntes enligt statskontorets mening

tala för att liknande bemyndigande utverkades beträffande besparingarna å

broanslaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

I fråga om medelsbehovet under förevarande punkt liksom ock beträffande

dispositionen av nyssberörda besparingar bär departementschefen för egen

del anfört i huvudsak följande:

»Vad till en början angår anslagsbeloppet för budgetåret 1926—1927, så

framgår tydligt av de utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade

sifferuppgifterna, att stort behov av vägbyggnadsbidrag föreligger. Jag vill

emellertid erinra om det förut åberopade förhållandet, att de vägombyggnadsarbeten,

som äro av verkligt trängande behov påkallade, i det övervägande

antalet fall kunna utföras med bidrag av automobilskattemedel,.

vilka ju stå till buds med hittills växande belopp. I betraktande bland

annat härav anser jag mig icke kunna under nuvarande förhållanden föreslå

någon utökning av förevarande anslag.

Beträffande frågan om disposition av å allmänna väganslaget och å broanslaget

uppkomna besparingar lärer det ur såväl praktisk som principiell

synpunkt vara lämpligast, att dylika besparingar, oavsett uppkomstgrunden,,

utan inskränkning få av Kung! Maj:t användas för andra företag. Ett motsatt

förfarande synes dels strida mot de allmänna grundsatser för dispositionen

av förevarande anslag, som kommit till uttryck genom deras betecknande

från och med 1918 såsom reservationsanslag, dels medföra onödig

omgång och ökat arbete för riksdagen utan motsvarande fördelar — snarare

lärer uppkomna behållningars ställande till riksdagens disposition försvåra

överblickandet av under viss tidsperiod gjorda medelsanvisningar. Vad angår

besparingar, som uppstått på den grund, att kostnaden för vederbörandeföretag

understigit den ursprungligen beräknade, så har Ivungl. Maj dsrätt

att utan vidare disponera desamma för nya företag icke blivit satt i

fråga.

I fråga åter om besparingar, som uppkommit därigenom, att vederbörande

företag icke inom stadgad tid kommit till utförande, torde det, med hänsyn

till att den på sin tid berättigade föreskriften om medlens ställande till

riksdagens disposition ännu kvarstår i den uti ämnet gällande författning,,

vara nödvändigt att inhämta riksdagens medgivande till medlens användandeför

nya företag, åtminstone beträffande anslag, som beviljats före år 1918,.

då beteckningen reservationsanslag infördes. Förutom de ovan angivna

skälen för ett dylikt medgivande må anföras önskvärdheten att kunna i

största möjliga utsträckning tillgodose de föreliggande stora kraven å såväl

allmänna vägfonden som broanslaget. Nu omförmälda besparingar uppgå

för väganslaget till 60,300 kronor och för broanslaget till 63,800 kronor.

Därest riksdagen icke häremot uttalar någon erinran, torde vederbörande

författning böra undergå den jämkning, som må finnas erforderlig för undvikande

av förnyad framställning till riksdagen i förevarande fråga.»

Utan att vilja förneka de stora behov av anslag till nya väganläggningar,

som alltjämt föreligga, vill utskottet dock erinra om den kraftiga medverkan

till vägväsendets utveckling, vilken på sista tiden lämnats genom de av

arbetslöslietskommissionen utförda arbetena av hithörande slag. Den på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

0

detta sätt åstadkomna utvidgningen av landets vägnät har uppskattats till

över 250 mil, och det nedlagda statskapitalet överstiger 60 miljoner kronor.

Genom de alltjämt i stegrad grad inflytande automobilskattemedlen, av vilka

landsbygdens anpart för nästkommande budgetår beräknas till över 15 miljoner

kronor, vidgas också efterhand möjligheterna att möta de av automobiltrafiken

föranledda ökade påfrestningarna & vägarna.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att på föranledande av sistlidne

års riksdag igångsatts en undersökning rörande de allmänna tekniska och

ekonomiska riktlinjerna för utvecklingen av landets vägväsen. Enligt de

av riksdagen givna direktiven skall denna undersökning bland annat avse

att bättre än för närvarande säkerställa åt de statsunderstödda vägföretagen

en ekonomisk planläggning. Särskilt med hänsyn härtill lärer eu viss återhållsamhet

vid anvisande av nya riksstatsanslag för ifrågavarande ändamål

vara påkallad.

I betraktande av nu angivna omständigheter anser sig utskottet icke kunna

förorda någon höjning av det av departementschefen föreslagna beloppet.

Mot departementschefens förslag att för ifrågavarande ändamål må användas

vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar har utskottet

ej funnit anledning till erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med

avslag å de av herrar Tjällgren och H. Andersson samt herr

Öberg m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 69 och II: 89), i vad

de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till anläggning av tiga

samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre

goda vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000,000 kronor;

b) medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade dylika

anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas till riksdagens

disposition, må av Kungl. Maj:t användas för sitt ursprungliga

ändamål.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen dels till understödjande

av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning

av åar och farleder för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, dels medgiva, att sådana besparingar å

tidigare anvisade dylika anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas

till riksdagens disposition, må av Kungl. Maj:t användas för sitt ursprungliga

ändamål.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 18—22 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet förehaft till behandling dels en inom

första kammaren av herrar H. Andersson och A. O. Frändén väckt motion,

nr 170, däri hemställts, att riksdagen till understödjande av brobyggnader

Understödjande

av

brobyggnader

och företrädesvis

mindre

hamnbyggnader

m. m.

[15.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

•och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder

för budgetåret 1926—1927 måtte anvisa ett extra reservationsanslag av

1.400.000 kronor, dels och en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl.

väckt motion, nr 104, vari likaledes yrkats, att riksdagen måtte för nu ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,400,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning av åar och farleder anvisades för år 1922

1.100.000 kronor och för första halvåret 1923 hälften av detta belopp. Av

statsfinansiella skäl vidtogos för de följande budgetperioderna, oaktat medelsbehovet

för ändamålet ständigt ökats, nedsättning i anslagsbeloppet; sålunda

anvisades för budgetåret 1923—1924 800,000 kronor och för budgetåret 1924—

1925 700,000 kronor. Med hänsyn emellertid till nödvändigheten att i större

utsträckning tillgodose kraven på medel för särskilt broombyggnader, vilka

krav i vissa fall icke kunde utan fara för den allmänna samfärdseln undanskjutas,

äskade Kung!. Maj:t av nästlidet års riksdag för ändamålet ett till

850.000 kronor förhöjt belopp. Denna summa anvisades ock för budgetåret

1925—1926.

I sin skrivelse den 31 augusti 1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämnat vissa siffror till belysande av medelsbehovet för ändamålet. Härav

må anföras, att antalet ansökningar om statsbidrag från anslaget vid framställningens

avgivande utgjorde 137 mot 120 år 1924. Det beräknade totala

kostnadsbeloppet för företagen var däremot något lägre, nämligen 11,200,000

kronor mot 11,500,000 kronor år 1924.

I fråga om broarbeten är emellertid, enligt vad som framgår av de utav

styrelsen lämnade siffrorna, anslagsbehovet alltjämt lika stort. De inneliggande

ansökningarna rörande dylika företag uppgå sålunda till ett antal av

130 med en beräknad totalkostnad av ej mindre än 10,200,000 kronor.

För tillgodoseende allenast av det löpande årsbehovet skulle enligt styrelsens

beräkning erfordras ett anslag av 1,500,000 kronor. Om härtill lades

det belopp, som behövdes för avarbetande under skälig tid av den nu föreliggande

anslagsbristen, komme enligt styrelsens mening det erforderliga

anslagsbeloppet att uppgå till 2,800,000 kronor. Med hänsyn till den lättnad

i anslagsbehovet, som kunde beredas genom automobilskattemedlen, har styrelsen

emellertid ansett sig kunna inskränka anslagsäskandet till 1,400,000

kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att länsstyrelsen i Jämtlands län i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 20 november 1925 bl. a. framhållit, att enligt en

av länsstyrelsen företagen utredning sammanlagda kostnadsbeloppet för

brådskande brobyggnader inom Jämtlands län uppginge till omkring 1,560,000

kronor. Enligt länsstyrelsens uppfattning borde en höjning av brobyggnads
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6*.

11

anslaget komma till stånd, vilken till väsentlig del Unge avses till åtgärder

för brobyggnader inom nämnda län.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det i de senare årens statsverkspropositioner intygade behovet av en

ökning av brobyggnadsmedlen har kraftigt vitsordats genom den ovan omförmälda

skrivelsen i ämnet från länsstyrelsen i Jämtlands län och däri

lämnade belysande exempel. Att det här icke är fråga om enstaka eller

mera lokalt förekommande svåra förhållanden framgår med tydlighet av de

utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade uppgifterna; jag vill blott

erinra, att totalkostnaderna för broarbeten, beträffande vilka ansökningar om

bidrag inneligga hos styrelsen, uppgå till över 10,000,000 kronor. Att behovet

gjort sig särskilt starkt gällande under de senare åren beror givetvis på

den alltjämt stegrade motorfordonstrafiken; eu mängd äldre broar — framförallt

träbroar — kunna icke i sitt nuvarande skick användas för denna trafik

utan måste helt ombyggas. En dylik åtgärd kan ofta icke utan fara uppskjutas.

Om de beviljade anslagen icke förslå till omedelbart anvisande av statsbidrag,

måste i sådant fall det oaktat tillstånd till arbetets påbörjande givas

med bibehållen möjlighet för sökanden att framdeles komma i åtnjutande

av statsbidrag. Ehuru den största återhållsamhet i detta hänseende ansetts

böra iakttagas, på det att statsmakterna icke måtte bindas för utgifter, vartill

nödiga medel ännu icke anvisats, har dylikt tillstånd lämnats i fråga

om icke mindre än 53 arbeten. Då det i varje fall kommer att dröja avsevärd

tid, innan alla dessa ofta kostsamma företag kunna erhålla statsbidrag,

orsakas emellertid härigenom åtskilliga olägenheter iör vederbörande

väghållningsdistrikt. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekat, uppgå

enbart ränteutgifterna för de statsbidraget motsvarande lån, som måste av

vederbörande intressenter för ändamålet upptagas, till betydande belopp.

Med hänsyn till önskvärdheten att icke längre än nödigt är undanskjuta

dessa under alla förhållanden nödvändiga statsutgifter och för att kunna

bevilja bidrag till iståndsättande av broar, som därav äro i behov, innan

deras fortgående försämring kommer att utgöra alltför stor fara för den allmänna

samfärdseln, anser jag, att en avsevärd höjning av anslaget bör vidtagas.

»

Utskottet vill erinra att Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag innebär,

att medan för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisats

850,000 kronor, anslaget nu skulle upptagas till 1,000,000 kronor. Att

därutöver ytterligare höjning av anslaget av riksdagen skulle vidtagas, anser

sig utskottet icke kunna tillstyrka.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag att för ifrågavarande ändamål må disponeras

vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar, får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må

a) med bifall . till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

de av herrar H. Andersson och Frändén samt herr Lindmark

m. fl. i ämnet väckta motionerna, (1:170 och II: 104), i vad de

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understödjande av brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning

av åar och farleder för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

b) medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade

dylika anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas

till riksdagens disposition, må av Kungl. Maj:t användas för

sitt ursprungliga ändamål.

Anläggning 14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen, att för anläggning

av enklare av enklare vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

rTfTl aV kronor.

^ I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 22—23 i

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet förehaft till behandling en inom första

kammaren av herr A. W. T. von Sneidern väckt motion, nr 122, däri motionären

hemställt, att riksdagen måtte för anläggning av enklare vägar för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen anförda skäl

får utskottet hänvisa till motionen.

Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning huvudsakligen

endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse för den

allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar tillkommit för att

nödtorftigt tillgodose behovet av kommunikationer inom befolkningsfattiga

trakter av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste länen. Detta anslag

avser att möjliggöra anläggandet av vägar, som visserligen icke uppfylla de

fordringar, vilka ställas på landsväg i fråga om bredd, lutningsförhållanden,

bärighet o. s. v., men som dock äro körbara alla tider .på året, således även

vår och höst.

Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr 656, tillkommer

det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning och fastställelse

av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till densamma med

högst */a av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall kan, efter prövning

av Kungl. Maj:t, högre anslag utgå. Ärenden, som avse bidrag till väganläggningar

inom andra län än de fyra nordligaste, höra alltid under Kungl.

Maj:ts prövning.

Anslag till anläggning av enklare vägar har utgått från och med år 1914.

Till en början avsågos medlen blott för Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, från och med år 1919 jämväl för Västernorrlands län, men

vid beviljande av anslag för år 1922, då beloppet sattes till 1,500,000 kronor,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

utsträcktes användningen till att avse kela landet. Under senare budgetperioder

kava av statsfinansiella skäl nedsättningar av anslaget vidtagits,

varvid emellertid förutsatts, att medelsbekovet i de nordligaste länen skulle

i främsta rummet tillgodoses. För innevarande liksom för nästförflutna

budgetår kar anslagsbeloppet satts till 600,000 kronor.

Väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse i ämnet vissa

siffror till belysande av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på medel

för bidrag till enklare vägar. Sålunda finnes för närvarande kos styrelsen

ett 70-tal ansökningar rörande dylika vägarbeten med en total byggnadskostnad

av nära 11,000,000 kronor, motsvarande ett belopp i statsbidrag av

över 7,000,000 kronor. För fullt tillgodoseende av det löpande årliga anslagsbehovet

samt för avarbetande under en ej alltför oskälig tid av den

uppkomna bristen anser styrelsen ett årsanslag av omkring 2,400,000 kronor

erforderligt. Med hänsyn emellertid till att av hittills beviljade medel ett

belopp av över 200,000 kronor ännu ej disponerats, kar styrelsen inskränkt

anslagsäskandet till 2,000,000 kronor.

Departementschefen kar i ärendet framhållit, hurusom det vore önskvärt,

att kraven på bidrag av statsmedel för åstadkommande av vägförbindelser av

enklare slag tillgodosåges i rikligare mått än under senare år kunnat ske.

Under nuvarande ekonomiska förhållanden och innan utredningen angående

de olika v äg typernas avgränsning från varandra med avseende å såväl

tekniska bestämmelser som användbarhet under skilda ekonomiska och trafiktekniska

betingelser hunnit slutföras och därmed en bättre grund givits för

ett riktigt avvägande mellan olika anslagsgrupper av de medel, som kunde

avses för vägväsendet, ansåge sig dock departementschefen icke böra föreslå

en höjning av här ifrågavarande anslag.

På de av departementschefen anförda skäl får utskottet tillstyrka, att anslaget

till enklare vägar för nästkommande budgetår bestämmes till 600,000

kronor.

Utskottet, som alltså icke ansett sig kunna biträda det motionsvis framkomna

förslaget om höjning av detta belopp, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å den av herr von Sneidern i ämnet

väckta motionen (I: 122), i vad den skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må för anläggning av enklare vägar för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000

kronor.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggning av enklare väg mellan Muodoslombolo

och Saivomuotka i Norrbottens län anvisa ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Väg anläggning

Muodoslombolo—Saivomuotka.

[17.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

<Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anläggning

av ödebygdsvägar

i

Norrbottens,

Västerbottens,

Jämtlands,

Västernorrlands

samt

vissa delar av

Kopparbergs

län.

[18.]

Anläggning

av ut fartsvägar

i Norrland,

Dalarna

och Värmland.

[19.]

16:o) Kung! Maj:t liar (punkt 18) föreslagit riksdagen, att för anläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

17:o) Kung! Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att för anläggning

av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 225,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till sid. 26—

29 i åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj ds förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland

väckt, till utskottet remitterad motion, nr 107, däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta höja det av Kungl. Majd under förevarande punkt

äskade beloppet till 300,000 kronor.

I fråga om de av motionären till stöd för denna hemställan anförda skälen

får utskottet hänvisa till motionen.

Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma körbara

förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden

i de fyra nordligaste länen. Enligt beslut av 1925 års riksdag kan

dock statsbidrag, efter prövning av Kungl. Majd, utgå jämväl till företag

inom Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. (Kungörelse den 11 september

1925, nr 405).

I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även ovannämnda

»enklare vägar» i allmänhet äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,

vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit jämställda

med allmänna vägar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur samfärdselsynpunkt

icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag till deras

anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande kommuner uttagas.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918 nr 886 åligger det vederbörande

länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning av ut

fartsvägar. Förutsättning för att några bidrag må beviljas från ifrågavarande

anslag, som av Kungl. Maj:t fördelas på de olika ifrågakommande länsstyrelserna,

är, att vederbörande landsting anvisat medel, uppgående till minst

15 % av det belopp, som sålunda blivit länet tilldelat av statsmedel.

Statsbidrag bör i regel utgå med högst V4—1/3 av den beräknade kostnaden

för anläggningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. l.’y

Kontrakt ingås mellan länsstyrelserna och intressenterna i anläggningen.

Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna att

framdeles underhålla vägen.

Alltsedan år 1918 har riksdagen anvisat anslag för bidrag till anläggning

av utfartsvägar. Från att hava till en början utgått med ett årligt belopp

av 100,000 kronor sänktes anslaget av statsfinansiella skäl för budgetåren

1923—1924 och 1924—1925 till 65,000 kronor. År 1925 föreslog Kungl. Maj:t

dels att anslaget skulle höjas till 175,000 kronor, dels att anslagets användning

skulle utsträckas till att avse hela Norrland samt dessutom Dalarna och

Värmland. Med anledning av motionsvis gjorda framställningar höjde riksdagen,

som godkände utvidgningen av anslagets användningsområde, beloppet

ytterligare till 225,000 kronor.

Med ledning av från länsstyrelserna inhämtade yttranden har nu vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, under hänvisning till angelägenheten av att

ifrågavarande anslag väl tillgodosåges för att åstadkomma lättnad i kraven

på förbindelser av allmän vägs natur, hemställt, att för budgetåret 1926—

1927 ett belopp av 300,000 kronor måtte äskas för ändamålet. Med hänsyn

emellertid till den avsevärda höjning av anslaget, som vidtogs av nästlidet

års riksdag, har departementschefen icke ansett sig kunna nu ifrågasätta

ytterligare stegring av detsamma.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen i sammanhang

med förevarande ärende anmält en av länsstyrelsen i Norrbottens län

med skrivelse den 20 januari 1921 överlämnad framställning angående anvisande

av en statens lånefond för enskilda vägbyggnader och därvid bland

annat framhållit, att det syntes lämpligt avvakta en mera ingående erfarenhet

om verkningarna av vad som redan åtgjorts för stödjande av det enskilda

vägväsendet, innan än mera vittgående åtgärder härutinnan vidtoges: Frågan

om i vilken utsträckning och på vilket sätt man lämpligen i framtiden borde

— i syfte att minska de alltjämt stigande kraven på statens bidrag till de

allmänna vägarna — understödja det enskilda vägväsendet torde för övrigt

komma att upptagas till behandling i samband med den pågående utredningen

rörande riktlinjerna för den framtida gestaltningen av landets vägväsen

över huvud taget.

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka, att anslaget till utfartsvägar för nästkommande budgetår

bestämmes till 225,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande

budgetår.

Utskottet, som alltså icke ansett sig kunna biträda det motionsvis framställda

förslaget om höjning av anslaget, får hemstidla,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å den av herr Bergström i Bäckland i

ämnet väckta motionen (II: 107), må för anläggning av utfartsvägar

i Norrland, Dalarna och Värmland förbudgetåret 1926 —

1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 225,000 kronor.

Utskottets

yttrande
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Tilläggsbidrag

till

vissa väganläggnings-

och

brobyggnads

fn. fl. företag.

[20.]

Väganläggning

Tärna

kyrkoby—

Sluss fors.

[21.]

Tillfartsvägar

till inlandsbanan.

[22.]

Statens

fiskehamnar.

[23.]

16 Statsutskottets utlåtande AV 6.

18:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 20

hemställer utskottet,

att riksdagen må av det av 1925 års riksdag för beredande

av tillägg sbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads- m.fl.

företag beviljade beloppet av 1,000,000 kronor för budgetåret

1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av

350,000 kronor.

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) får utskottet hemställa
att

riksdagen må för fullbordande av väganläggning mellan

Tärna hyrhoby och Slussfors för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

20:o) Beträffande Kungl. Majrts förslag (punkt 22) rörande anslag för anläggning

av tillfartsvägar till inlandsbanan kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.

21:o) Under punkt 23, innefattande anslagsäskanden för utförande av

statens fiskehamnar, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, l:o) att

de till fiskehamnsgruppen II hörande företagen vid Agö och Yåtnäs må utföras

samtidigt med de inom samma grupp upptagna arbetena vid Prästgrundet

och Bergö; samt 2:o) att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen

I hörande hamnbyggnader må av de till företag inom fiskehamnsgruppen

II anvisade anslag användas ett belopp av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32—36 i statsrådsprotokollet.

Till utförande av sådana fiskehamnar, som avses i förevarande sammanliang,

har riksdagen till och med budgetåret 1924—1925 anvisat sammanlagt

13,868,000 kronor, varjämte för muddringshamnar beviljats tillhopa 1,250,000

kronor. Vidare har 1925 års riksdag medgivit, att av sistnämnda anslag ett

belopp av 250,000 kronor finge användas för bedrivande av arbeten å de

till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader.

Av de till fiskehamnsgruppen I hörande hamnarna (sådana hamnar, som

helt nybyggas genom statens försorg) beräknas hamnen vid Byviken bliva

färdigställd under innevarande budgetår och hamnen vid Herrevik under

budgetåret 1926—1927. Härefter skulle arbetet med de till gruppen I hörande

hamnarna vid Hölick och Lörudden påbörjas. Kostnaderna för utförandet

av dessa hamnar hava beräknats till 191,500 kronor respektive

100,500 kronor.

Av de till fiskehamnsgruppen II hörande hamnarna (muddringshamnar)

skulle arbetena å hamnföretagen vid Prästgrundet och Bergö nu närmast

igångsättas. Emellertid avses i Kungl. Maj:ts förslag, att för vinnande av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

besparing i såväl arbetslednings- som material- och transportkostnader sam.

tidigt de jämförelsevis små muddringsarbetena vid Agb och Våtnäs skulle

utföras. Dessa fiskelägen äro belägna på endast en, respektive eu och en

halv mils avstånd från Hölick.

För budgetåret 1926-—1927 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för utförande

av de till fiskehamnsgruppen I hörande hamnar äskat ytterligare

250,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för ändamålet ej avses

större belopp än 150,000 kronor och skulle med en sådan ökning av tillgängliga

medel fiskehamnsbyggnaden vid Herrevik kunna färdigställas under

nämnda budgetår samt arbetena vid Hölick kunna bedrivas i lämplig omfattning.

För nu ifrågavarande arbeten skulle dock ej av riksdagen anvisas

något nytt anslag utan motsvarande belopp tagas ur det överskott, som beräknas

uppkomma å de till företag inom fiskehamnsgrupp II anvisade anslagen.

Beträffande ifrågasatta fiskeliamnsbyggnader vid Abekås, Torekov och

Vitemölla äro pågående utredningar ej slutförda, varför något förslag om

-deras utförande ej av Kungl. Maj:t kunnat framläggas.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

a) att de till fiskehamnsgruppen II hörande företagen vid

Agb och Våtnäs må utföras samtidigt med de inom samma

grupp upptagna arbetena vid Prästgrundet och Bergö; samt

b) att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I

hörande hamnbyggnader må av de till företag inom fiskehamnsgruppen

Il anvisade anslag användas ett belopp av 150,000

kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Isak Svensson väckt motion, nr 18, däri yrkats, att riksdagen

måtte såsom bidrag till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Likaledes har utskottet behandlat en inom andra kammaren av herr O.

Olsson i Kullenbergstorp ra. fl. väckt motion, nr 155, däri hemställts, att

riksdagen måtte för nu ifrågavarande ändamål anvisa ett extra reservationsanslag

för budgetåret 1926—1927 av 200,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig jämväl böra till behandling

upptaga eu inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona väckt

motion, nr 9, däri hemställts, att riksdagen måtte för skyndsammast möjliga

Bihang Ull riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 432 26 2

Utskottets

yttrande.

Statsunder
stödda
fiskehamnar.

[24.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

iordningställande av tilläggsplatser för fiskebåtarna vid Torsö fiskeläge i

Blekinge anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för dessa framställningar anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Till understödjande av andra mindre fiskeham ^byggnader än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna, vilka förstnämnda

fiskehamnsbyggnader här benämnas statsunderstödda fiskehamnar i motsats

mot de under nästföregående punkt omnämnda hamnar, vilka betecknas

såsom statens fiskehamnar, har riksdagen för tiden från och med år 1920 till

och med budgetåret 1925—1926 anvisat tillhopa 1,000,000 kronor, därav för

sistnämnda budgetår 100,000 kronor.

Av berörda belopp 1,000,000 kronor har Kungl. Maj:t utöver i nästlidet

års statsverksproposition angivna belopp om tillhopa 781,100 kronor genom

beslut den 14 augusti 1925 anvisat för påbörjande av fiskeliamnsanläggning

vid Yiks fiskeläge 60,000 kronor och för fullbordande av arbetet med iståndsättande

av Borstahusens fiskehamn 24,340 kronor eller sålunda tillhopa

865,440 kronor, vadan 134,560 kronor återstå odisponerade.

Börande medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i huvudsak anfört, att hos styrelsen innelåge fyra ansökningar

om erhållande av statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar, motsvarande

en beräknad byggnadskostnad av 552,000 kronor och ett statsbidrag

av i runt tal högst 500,000 kronor.

Dessa ansökningar med erforderliga förbindelser om bidrag vore, framhåller

styrelsen, fullständiga och kunde arbetena komma till utförande i den

mån medel bleve beviljade. Förutom dessa företag funnes planer uppgjorda

till en mängd hamnarbeten, vilkas utförande enligt år 1924 lämnad uppgift

skulle beräknas kräva ett belopp av mera än 5,000,000 kronor.

Styrelsen hölle före, att den form av samarbete mellan stat och kommun,

som villkoren för nu ifrågavarande anslag innebure, nämligen att kommun

eller annan skulle bidraga med viss bestämd andel såväl uti anläggningskostnad

som uti botandet av större stormskador samt ensam med hjälp av

hamnavgifter bekosta hamnens drift och underhåll, vore att föredraga framför

anläggandet och underhållandet av fiskehamnar helt och hållet på statens

bekostnad. Detta samarbete mellan stat och kommun och kommunens ekonomiska

intresse i hamnen måste nämligen väsentligt bidraga till att nedbringa

fordringarna å anläggningarnas omfång och kostnad samt till att

endast för det allmänna särskilt nyttiga anläggningar komme till stånd. I

detta sammanhang ville styrelsen även betona den stora betydelsen av att

äldre hamnar, vilka delvis förfallit, kunde med anslag ur denna fond iståndsättas

och därmed få det framtida underhållet ordnat i betryggande former.

I detta syfte, nämligen tryggandet av hamnarnas behöriga framtida underhåll,

ville styrelsen framhålla den stora betydelsen av årliga avsättningar

från hamninkomsterna till en underhållsfond.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

Med stöd av det sålunda anförda och för att de förstnämnda företagen

angående vilka ansökningshandlingar och förbindelser om bidrag från kommuner

eller andra intressenter förelåge färdiga, måtte kunna inom rimlig

tid bringas till utförande och ytterligare ansökningar även måtte i sinom

tid kunna tillgodoses, syntes det nödvändigt att upptaga detta anslag till

minst samma belopp som åren 1921 och 1922 eller till 300,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet yttrat i huvudsak följande:

»Av skäl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, synes det lämpligare,

att för framtiden nya fiskehamnar och förbättringar av äldre fiskehamnar i

regel komma till utförande med bidrag av ifrågavarande anslag än att så- ''

dana arbeten helt bekostas av statsverket. På grund härav och då ett ej

ringa behov av statsunderstöd synes föreligga, torde anslag för ändamålet

böra anvisas jämväl för nästkommande budgetår. I betraktande av ovanberörda

jämförelsevis stora reservation a anslaget och med hänsyn jämväl

till radande förhallanden anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka beviljande

av större belopp än 100,000 kronor.»

Motionsvis har yrkats att anslaget till mindre fiskehamnsbyggnader för utikottets

nästkommande budgetår måtte bestämmas till 200,000 kronor. Utan att för- yttrande.

bise de behjärtansvärda synpunkter, som kunna anföras till stöd för beviljande

av ökat anslag till ifrågavarande ändamål, kan dock utskottet icke

tillstyrka, att härför skulle disponeras större belopp än i statsverkspropositionen

föreslagits.

Beträffande den av herr Törnkvist väckta motionen om anslag för åstadkommande

av tilläggsplatser vid Torsö får utskottet hänvisa till sitt vid

1924 års riksdag gjorda uttalande, föranlett av en i liknande syfte av

samma motionär väckt motion. Såsom utskottet då förutsatte, torde förevarande

fråga böra komma under vederbörligt bedömande i. samband med

övriga överväganden rörande behovet av liknande anläggningar på olika

platser. Att anslag för ifrågavarande ändamål nu skulle direkt av riksdagen

anvisas, kan däremot utskottet icke tillstyrka.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr I. Svenssons och herr Olssons

i Kullenbergstorp i ämnet väckta motioner (1:18 och II: 155),

i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må såsom bidrag

till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor;

b) att herr Törnkvists i ämnet väckta motion (II: 9) må anses

besvarad med vad utskottet ovan anfört.

23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet, Undersökatt

riksdagen må till undersökningar och upprättande av ar- "''pf^stcdsm''

hetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att erhålla understödda

statsbidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar, för fsk(hamnarbudgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av [25.J

2,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Reparation av

större skador

å statens

fiskehamnar

och statsunderstödda

fiskehamnar.

[26.]

24.-o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för större reparations-

och muddringsarbeten å statens fiskehamnar och statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Åtgärder för

Mälarens

reglering.

[27.]

25:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) rörande anslag för åtgärder

för Mälarens reglering kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Vägunderhållet och skjuts väsendet.

Kostnad för 26:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 28)

vågdelmngar. utskottet hemställa,

[28.]

att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållningsdistrikt.

[29.]

27:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 200,000 kronor.

Svenska väg- 28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till understöd

föreningen, jy. svenska vägföreningen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

[30.] av 33,000 kronor.

Till understöd åt svenska vägföreningen hava anslag anvisats för åren

1917—1922 samt budgetåren 1923—1924, 1924—1925 och 1925—1926, för sistnämnda

budgetår med 25,500 kronor.

I enlighet med riksdagens år 1918 fattade ståndpunkt hava anslagen till

föreningen från och med år 1919 icke beviljats till högre belopp än som

motsvarade föreningens utgifter för kurser och föredrag. Med anledning

därav att utgifterna för vägmästarkurser, vägdagar och föredrag under år

1923 understigit det för sagda år beviljade statsbidraget, har Kungl. Maj:t

sedermera, senast genom brev den 17 juli 1925, anbefallt statskontoret att

till föreningen utbetala medel från ifrågavarande anslag i den mån föreningen

genom intyg av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen visade, att de skulle komma

till användning för vägdagar, utbildningskurser för yrkesmän i vägunderhåll

samt föredrag rörande vägväsendet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 september har föreningen anhållit

om ett statsbidrag för år 1926 av 42,000 kronor, vilket belopp i avrundat

tal motsvarar föreningens verkliga utgifter under år 1925 för vägmästarkurs,

vägdagar, vägföredrag och undervisningsmateriel samt för utgivande

av föreningens tidskrift. Denna framställning har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

tillstyrkts under villkor, att under år 1926 på lämpliga platser

i olika delar av landet anordnades minst sex vägdagar samt en utbildningskurs

för yrkesmän i vägunderhåll i huvudsaklig överensstämmelse med av

styrelsen i skrivelse den 1 juli 1925 avgivet program ävensom att tidskriften

utgåves med oförminskat omfång.

Departementschefen yttrar:

»Med hänsyn till vägfrågans nuvarande läge och då vägunderhållets överflyttande

på vägkassorna i allt större utsträckning äger rum, är det av vikt,

att föreningen sättes i stånd att fortfarande i önskvärd omfattning bedriva

sitt gagnande arbete för spridande av upplysning rörande lämpliga arbetsmetoder

och organisationsformer för väghållningens utförande samt för utbildning

av kompetenta arbetsledare. Därvid kan föreningens hela landet

omfattande verksamhet bidraga till att befordra en viss eulietlighet i väghållningen

och på samma gång bringa de inom olika landsändar vunna erfarenheterna

till allmän kännedom.

Jämväl för år 1926 synes därför statsbidrag böra beredas föreningen.

Enligt föreningens förslag till budget för år 1926 belöpa sig kostnaderna

för vägmästarkurs, vägdagar, föredrag och undervisningsmateriel vid kurserna

och föredragen till 33,000 kronor, och vill jag tillstyrka, att anslag till detta

belopp beviljas föreningen. I likhet med vad som skett åren 1924 och 1925

förutsätter jag därvid, att Kungl. Maj:t icke kommer att ställa anslaget till

föreningens förfogande i vidare mån än föreningen kan visa, att medlen

komma till användning för avsett ändamål.

I övrigt torde för anslagets åtnjutande böra av Kungl. Maj:t föreskrivas

villkor, i tillämpliga delar överensstämmande med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit.»

Den verksamhet, som hittills utövats och alltjämt utövas av svenska vägföreningen,

torde få anses vara av stor betydelse för åstadkommande av en

förbättrad väghållning inom landet. Med hänsyn härtill har utskottet funnit

sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av bidraget till

föreningen; såsom förutsättning för anslagets åtnjutande torde böra gälla

vad departementschefen i sådant hänseende anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till underdöd åt svenska vcigföreningen för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till bestridande

av utgifter för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 47—49 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Till bestridande av utgifter för registrering av automobiler har riksdagen

under en följd av år anvisat extra förslagsanslag att i första hand utgå av

Utskottets

yttrande.

Registrering

av automobiler

m. m.

[31.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

inflytande registreringsavgifter för automobiler. För budgetåret 1924—1925

anvisades för ändamålet 22,000 kronor. Belastningen å anslaget för samma

budgetår steg emellertid — vilket ock förutsattes i statsverkspropositionen

till 1925 års riksdag — till mer än dubbla beloppet.

Genom indragning av den av anslaget bekostade publikationen »Meddelanden

angående automobiltrafik» och dess ersättande med ett hos generalstaben

fört centralregister över alla motorfordon kunde emellertid anslaget

för innevarande budgetår nedbringas till 8,000 kronor.

Av detta belopp äro 6,500 kronor avsedda för bestridande av kostnader,

som äro förbundna med centralregistrets förande och meddelande därifrån

av utav vederbörande myndigheter begärda uppgifter. I övrigt gäldas från

anslaget utgifter för anskaffning av liggare och blad till automobilregistren

hos länsstyrelserna, ersättning till den räkenskapsförare hos överståthållarämbetet,

som handhar uppbörden av registreringsavgifterna för motorfordon,

samt slutligen kostnaderna för s. k. besiktningsskyltar.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser bl. a., att från anslaget för registrering

av automobiler m. m. skulle jämväl utgå bidrag för understödjande

av undervisningsverksamhet i skolorna rörande de väsentligaste trafikreglerna

samt åtgärder till allmänhetens och särskilt automobilförarnas upplysning

angående rusdryckernas menliga inflytande på förmågan att framföra

automobil. Dylika strävanden hava ansetts nödiga till motarbetande av den

fara för allmänheten, som den alltjämt stegrade motorfordonstrafiken medför,

och hava i någon omfattning bedrivits av i frågorna intresserade sam

manslutningar. Då dylik upplysningsverksamhet synes utskottet värd statsmakternas

stöd, har utskottet icke något att erinra mot att bidrag fördetta

ändamål få utgå från här ifrågavarande anslag, i den mån beviljade medel

härtill lämna tillgång.

Yad beträffar det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade beloppet

eller 10,000 kronor får utskottet tillstyrka detsamma. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering

av automobiler m. m. för budgetåret 1926 — 1927 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Byggnadsväsende!:.

Byggnads

styrelsen.

[32.]

I skrivelse den 11 september 1925 har byggnadsstyrelsen gjort framställningar

om anslag till styrelsen för budgetåret 1926—1927 och därvid till en

början hemställt, att vissa icke ordinarie befattningar, vilka sedan lång tid

30:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927

uppfört det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med oförändrat

belopp, 256,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 49—52 av åberopade

statsrådsprotokollet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

tillbaka uppehållits och alltjämt visat sig behövliga, måtte uppföras å ordinarie

stat. Enligt styrelsens förslag skulle sålunda antalet av följande ordinarie

befattningar hos styrelsen ökas, nämligen antalet kanslibiträden från

1 till 3, expeditionsvakter från 1 till 2 och kontorsbiträden från 2 till 4.

Ett bifall härtill skulle föranleda en höjning av det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med 15,252 kronor.

Kostnaden för avlöningar till nuvarande icke-ordinarie personal med

undantag av byggnadsbyråns icke-ordinarie personal, som jämväl för budgetåret

1926—1927 skulle avlönas från byggnadsanslag, å sistnämnda byråer

beräknas av styrelsen för nästkommande budgetår till i runt tal 127,500

kronor. Vid bestämmandet av anslagen för innevarande budgetår beräknades

för motsvarande personal en kostnad av i runt tal 120,000 kronor. Ökningen

är beroend dels på den allmänna löneförbättring för icke-ordinarie

befattningshavare, som skett genom Kungl. Maj:ts kungörelse i ämnet den

26 juni 1925, dels ock på tillkommande ålderstillägg.

Utöver nuvarande personal erfordras emellertid enligt styrelsens mening

anställande av ytterligare två icke-ordinarie befattningshavare, nämligen dels

ett kvinnligt biträde å kulturhistoriska byrån, vilken för utförande av ritoch

skrivarbeten äger tillgång till allenast ett ordinarie kanslibiträde, och

dels utöver den nuvarande telefonisten ytterligare en dylik befattningshavare.

Kostnaden för dessa två nya befattningshavare beräknas till sammanlagt

4,572 kronor.

För bestridande av kostnader för gratifikationer åt tjänstgörande arkitekter

utom stat, avlöning åt den tekniske inspektören för kungl. teatrarna och

tillfällig skrivhjälp m. m. beräknar styrelsen ett belopp av 20,000 kronor.

Samtliga kostnader för icke-ordinarie personal m. m. skulle sålunda enligt

styrelsens beräkning för budgetåret 1926—1927 uppgå till 152,072 kronor

eller i runt tal 152,000 kronor. Då den för ändamålet i det ordinarie anslaget

till byggnadsstyrelsen upptagna posten uppgår till 67,000 kronor,

skulle således för nästkommande budgetår erfordras ett extra förstärkningsanslag

av 85,000 kronor. I händelse av bifall till styrelsens framställning

om ökning av antalet ordinarie tjänster skulle emellertid anslaget kunna

minskas till 72,500 kronor.

Departementschefen har genom utredningen i ärendet visserligen funnit

styrkt, att stadigvarande behov föreligger av de befattningar, som av styrelsen

föreslagits till uppförande å ordinarie stat. Då emellertid föregående

år en viss ökning av antalet ordinarie befattningar hos styrelsen genomförts

och med hänsyn till de indragningar av tjänster, som å andra håll

möjligen kunde förväntas, har departementschefen ansett sig för närvarande

icke kunna biträda styrelsens framställning i denna del. Vid sådant förhållande

syntes det ordinarie anslaget böra bibehållas oförändrat.

Beträffande behovet av anslag till icke-ordinarie personal har departementschefen

icke ansett sig kunna tillstyrka den av styrelsen ifrågasatta

ökningen av antalet icke-ordinarie befattningshavare. Med hänsyn härtill

syntes det extra förstärkningsanslaget kunna begränsas till ett belopp av

80,500 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Byggnads
styrelsens
verksamhet.

[33.]

Beredande av

lokaler för

vissa byggnadsstyrelsens

byråer.

[34.]

Läns
arkitekter.

[35.]

Med tillstyrkande att medel för ifrågavarande ändamål ställas till förfogande

i av departementschefen angiven utsträckning, hemställer utskottet

under förevarande punkt,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra

det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med

oförändrat belopp, 256.300 kronor.

31:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 33) och under hänvisning,

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet

att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 80,500 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att för beredande

av lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens byråer för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 6,375 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5?—53 i åberopade statsrådsprotokollet.

Under erinran att förevarande förslag avser beredande av medel för gäldande

av hyra för vissa för byggnadsstyrelsens räkning för närvarande förhyrda

tjänstelokaler i avvaktan på styrelsens blivande inflyttning i statens

^byggnad inom kvarteret Murmästaren på Kungsholmen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens

byråer för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 6,375 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till avlöning

av länsarkitekter för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 47,000

kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen hänvisar utskottet till

sid. 54—58 i åberopade statsrådsprotokollet.

Det på extra stat anvisade anslaget till länsarkitekter förhöjdes vid 1925

års riksdag från 25,000 kronor till 35,000 kronor. Med denna förhöjning

avsågs att bestrida kostnaderna dels för inrättande av en sjätte länsarkitektbefattning,

dels för en ökning av arvodet till länsarkitekten i Kopparbergs

med flera läns distrikt, dels ock för tillfälligt anställande av ett fackutbildat

biträde åt länsarkitekten i Stockholms läns distrikt.

Genom brev den 18 juni 1925 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter rörande

dispositionen av det för budgetåret 1925—1926 anvisade anslaget å

35,000 kronor. I enlighet härmed skulle under detta budgetår antalet länsarkitekter

vara sex. De särskilda länsarkitektsdistrikten skulle omfatta, ett

distrikt Stockholms län, ett distrikt Malmöhus och Kristianstads län, ett

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

distrikt Älvsborgs och Skaraborgs län, ett distrikt Kopparbergs, Västmanlands

och Gävleborgs län, ett distrikt Västerbottens och Västernorrlands

län samt ett distrikt Norrbottens län. Det fasta av statsmedel utgående

arvodet till länsarkitekterna skulle utgöra i Stockholms läns distrikt 8,000

kronor, i vartdera av de distrikt, som omfatta dels Älvsborgs och Skaraborgs

län dels ock Norrbottens län, 4,000 kronor samt i vart och ett av de övriga

tre distrikten 5,000 kronor, med skyldighet dels för samtliga länsarkitekter,

utom Länsarkitekten i Stockholms län, att jämväl utanför vederbörande distrikt

på uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra till länsarkitektsysslan hörande

åligganden, dels ock för länsarkitekten i Stockholms län att vid behov biträda

inom byggnadsstyrelsen med handläggning av ärenden, avseende länsarkitekternas

tjänsteåligganden. Slutligen bemyndigades byggnadsstyrelsen

att under sagda budgetår för en kostnad av högst 4,000 kronor anställa sakkunnigt

biträde åt länsarkitekten i Stockholms läns distrikt.

Byggnadsstyrelsen har nu i sina anslagsäskanden för budgetåret 1926—

1927 hemställt om ett anslag för ändamålet av 52,000 kronor. Enligt styrelsens

förslag fördelar sig det begärda anslaget sålunda:

Kronor.

Länsarkitekten i Stockholms län ............................................................ 8,000

Övriga 5 nuvarande länsarkitekter ....................................................... 25,000

Biträde åt länsarkitekten i Stockholms län .......................................... 4,(XX)

3 nya länsarkitekter.................................................................................... 15,000

Summa 52,000.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen

anfört huvudsakligen följande:

»Vad beträffar byggnadsstyrelsens förslag till ökning av länsarkitekternas antal,

torde få hänvisas till vad som i nästlidet års statsverksproposition anfördes

såsom skäl för en utvidgning av länsarkitektinstitutionen. Med hänsyn till

rådande ekonomiska förhållanden ansåg jag emellertid mig då icke kunna

tillstyrka inrättande av mer än en av de utav byggnadsstyrelsen begärda tre

nya länsarkitektbefattningarna. Då emellertid behovet av ytterligare sådana

befattningar med ökad styrka gör sig gällande, särskilt såvitt angår övervakandet

av stadsplanebildningen och byggnadsverksamheten i de allt talrikare

uppväxande smärre samhällena i olika delar av landet, har jag, trots

tidsförhållandenas krav på sparsamhet med statsutgifterna, ansett mig böra

förorda, att från och med nästkommande budgetår ytterligare två länsarkitektbefattningar

inrättas. Beträffande frågan, i vilka län de nya befattningarna

skola placeras, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens

beslut i anslagsfrågan föreligger, därom fatta beslut. Jag vill härvid

endast framhålla, att vid bedömande av denna fråga särskilt avseende

synes böra fästas vid föreliggande svårigheter att kunna påräkna annan sakkunskap

på ifrågavarande områden. Då arvodet till envar av de nya länsarkitekterna

synes böra bestämmas till samma belopp, som under budgetåret 1926

—1927 skulle utgå till flertalet av de nuvarande länsarkitekterna, eller 5,000

s. 26 Kontrollera mot PDF

TJtskottets

yttrande.

Byggnader

och reparationer.

[36.]

26 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

kronor, erfordras av denna anledning en ökning av ifrågavarande anslag

med 10,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle alltså anslaget från och

med nästkommande budgetår utgå med ett till 47,000 kronor förhöjt belopp.»

Såsom redan nämnts, utökades på grund av sistlidne års riksdags beslut

antalet länsarkitekter från förutvarande fem befattningar till sex, i det att

en ny länsarkitektbefattning, avsedd för Älvsborgs och Skaraborgs län, inrättades

med innevarande budgetårs ingång. Särskilt i betraktande härav

har utskottet icke kunnat undgå att hysa tveksamhet beträffande Kungl.

Maj:ts förslag, som innebär, att redan från och med nästkommande budgetår

ytterligare två länsarkitektbefattningar skulle inrättas. Av den förebragta

utredningen framgår emellertid, att synnerligen goda skäl kunna anföras för

den nu föreslagna utvidningen av länsarkitektinstitutionen, och har utskottet

därför icke velat motsätta sig densamma. Arvodet till en var av de nya

länsarkitektbefattningarnas innehavare torde böra bestämmas till det av

Kungl. Maj:t föreslagna eller 5,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt i övrigt icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer från dess nuvarande

belopp 450,000 kronor med 50,000 kronor till 500,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer är för

budgetåret 1925—1926 uppfört med 450,000 kronor.

Till förstärkning av det ordinarie anslaget har för samma budgetår anvisats

ett extra anslag av 350,000 kronor. Härvid är att märka, att hyresmedel

från kronans under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar, vilka

hyresmedel före innevarande budgetår tillgodoförts anslaget i fråga, numera

upptagas å inkomstsidan i riksstaten.

Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 15 september 1925 framhållit, att på grund därav, att

nya fastigheter ställts under styrelsens förvaltning, ytterligare medel för ändamålet

vore erforderliga, varför det ordinarie anslagsbehovet borde beräknas

till avrundat 500,000 kronor. Även om det ordinarie anslaget till byggnader

och reparationer höjdes till sistnämnda belopp, måste emellertid särskilt anslag

till det ordinarie anslagets förstärkande beräknas. Under förutsättning

att det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer utginge med

500,000 kronor, erfordrades för budgetåret 1926—1927 en förstärkning av

detta anslag med 650,000 kronor. Vid den sålunda verkställda anslagsberäk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr fl.

27

ningen hade styrelsen utgått ifrån att jämväl för budgetåret 1926—1927 ett

särskilt anslag komme att vara tillgängligt för bestridande av staten åliggande

kommunala och andra utskylder.

Under framhållande på det allvarligaste, att statsverkets under styrelsens

förvaltning ställda, dyrbara fastighetsbestånd icke kunde i nöjaktigt och

värdigt skick bevaras utan att de av styrelsen efter ingående undersökningar

såsom erforderliga ansedda anslagsmedlen för ändamålet ställdes till förfogande,

har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för budgetåret 1926—1927 dels öka det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer från dess nuvarande belopp 450,(XX) kronor till

500,000 kronor, dels ock till förstärkning av samma anslag anvisa ett extra

anslag av 650,000 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande anslagsäskanden har departementschefen

anfört i huvudsak följande:

»Då det icke kan anses förenligt med en ur ekonomisk synpunkt rationell

skötsel av kronans fastighetsbestånd, att till nödigt underhåll hänförliga arbeten

eftersättas, torde med hänsyn till den av styrelsen förebragta utredningen

eu höjning av ifrågavarande anslag få anses ofrånkomlig. Innan jag

emellertid närmare yttrar mig om anslagsbeloppets storlek, ber jag i detta

sammanhang få beröra eu av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 september

1925 gjord framställning om anvisande av medel för restaureringsarbeten å

Kalmar och Läckö slott. Vissa skäl synas nämligen tala för att kostnaden

för dessa arbeten, i den mån de anses böra komma till utförande, påföres

ifrågavarande anslag.

Under senare tid hava åtskilliga restaureringsarbeten utförts å nyssnämnda

båda slott, men tillgängliga medel hava varit otillräckliga för byggnadernas

fullständiga iståndsättning. I detta hänseende och beträffande byggnadernas

nuvarande tillstånd torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Därav

framgår, att Kalmar slott till såväl det inre som det yttre befinner sig i ett

långt ifrån tillfredsställande skick. Viktiga delar av de slottet omgivande

befästningsverken hota sålunda att rasa och stora utbuktningar å murarna

tyda på bristande sammanhang i murverket. De ingrepp, som man under

gångna tider tillåtit sig på själva byggnaden, hava endast i obetydlig grad

kunnat botas, och vissa konstnärligt och kulturhistoriskt viktiga detaljer i

inredning och dekorering äro på väg att genom bristande konservering förfaras.

Läckö slott åter befinner sig, vad det yttre angår, i gott skick. Däremot

lämnar slottets inre tillstånd mycket övrigt att önska, i det slottets

ännu i stora delar bibehållna inredning och dekorativa utsmyckning hotas

med förstörelse.

Byggnadsstyrelsen har med sin ifrågavarande skrivelse överlämnat av

kostnadsberäkningar och planritningar åtföljda förslag till erforderliga reparations-

och restaureringsarbeten å ifrågavarande slott, vilka förslag uppgjorts

beträffande Kalmar slott av professorn Martin Olsson och beträffande

Läckö slott av arkitekten Vriand Noreen. Kostnaderna för Kalmar slotts

restaurering hava beräknats till sammanlagt 401,145 kronor, därvid arbetena,

vilka tänkts fördelade på eu tid av fem år, uppdelats i två grupper, den

ena omfattande de mest nödvändiga arbetena och slutande å 243,145 kronor

och den andra avseende arbeten, som med mindre våda kunna uppskjutas,

å 158,000 kronor. De föreslagna arbetena å Läckö slott hava beräknats till

sammanlagt 120,000 kronor och tänkts fördelade på sex år.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

Riksantikvarien, vars yttrande av byggnadsstyrelsen inhämtats, liar uttalat

sin anslutning till de i förslagen angivna grundprinciperna samt kraftigt

betonat nödvändigheten av fortsatta åtgärder till slottens försättande i värdigt

skick. Jämväl för egen del har byggnadsstyrelsen tillstyrkt förslagen,

dock under framhållande, att under arbetets gång gjorda upptäckter i byggnaderna

och på grund därav vunna erfarenheter kunde komma att föranleda

icke oväsentliga ändringar i restaureringsplanerna med därav följande ändringar

i kostnadsberäkningarna. För arbetenas påbörjande har byggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande för budgetåret 192(1—1927 av ett extra reservationsanslag

å 100,000 kronor.

Genom utredningen i ärendet torde vara ådagalagt, att planmässiga iståndsättningsarbeten

inom den närmaste tiden äro nödvändiga för bevarande av

de kulturhistoriskt värdefulla byggnadsminnesmärken, varom bär är fråga.

Yad Läckö slott beträffar har jag genom besök å platsen fått bekräftelse

härå. Ett uppskov med arbetenas påbörjande kan icke anses tillrådligt, då

man lärer hava anledning befara, att därunder redan förefintliga bristfälligheter

förvärras, i följd varav framdeles slottens iståndsättande skulle komma

att kräva större engångskostnader än nu beräknats. Emellertid kan ett fullt

genomförande av de föreliggande förslagen med hänsyn till de beräknade

stora kostnaderna knappast ifrågasättas, utan lärer man nödgas inskränka

sig till de arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga till förhindrande av

ytterligare förstörelse. Även med denna inskränkning torde dock arbetena

bliva av sådan omfattning, att de måste fördelas på flera år. Att för närvarande

definitivt fastställa omfattningen av och den slutliga kostnaden för de

åtgärder, som för ifrågavarande ändamål kunna vara behövliga, möter med

hänsyn till arbetenas art väsentliga svårigheter. Anslagsfrågan torde emellertid

kunna ordnas så, att arbetskostnaderna påföras anslaget till byggnader

och reparationer, därvid, efter utredning av byggnadsstyrelsen, för varje

år ett visst maximibelopp fastställes, och bör givetvis hänsyn härtill tagas

vid anslagets utmätande. Det må jämväl erinras, att de tidigare restaureringsarbetena

till stor del bekostats på liknande sätt. För nästkommande

budgetår torde för ifrågavarande arbeten icke beära beräknas större belopp

än 50,000 kronor.

Beträffande storleken av förevarande anslag vore det synnerligen önskvärt

att kunna i full utsträckning tillmötesgå styrelsens framställning i detta avseende.

Då styrelsens anslagsäskande slutar på sammanlagt 1,150,000 kronor

och i nämnda summa icke inräknats ovanberörda kostnader för påbörjande

av restaureringsarbetena å Kalmar och Läckö slott, 50,000 kronor, skulle för

sådant ändamål erfordras 1,200,000 kronor. Emellertid anser jag mig nödsakad

ifrågasätta någon nedsättning av detta belopp, och får jag föreslå, att

till byggnader och reparationer för nästkommande budgetår anvisas tillhopa

1,100,000 kronor, varmed en ökning med 300,000 kronor skulle äga rum i

jämförelse med vad för innevarande budgetår varit disponibelt. Beträffande

sättet för ifrågavarande anslags anvisande å riksstaten tillstyrker jag byggnadsstyrelsens

förslag, att det ordinarie anslaget liöjes till 500,000 kronor,

vadan återstående av mig nu förordade anslagsbelopp eller (500,000 kronor

skulle äskas såsom förstärkningsanslag.»

Utskottets Under hänvisning till den av departementschefen i ärendet lämnade motiverande.

veringen får utskottet tillstyrka, att medel för ifrågavarande ändamål beviljas

med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp. Utskottet, som under nästföljande

punkt framställer förslag om anslags uppförande på extra stat, får

nu hemställa,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer från dess nuvarande belopp 450,000

kronor med 50,000 kronor till 500,000 kronor.

35:o) I

pande av

skottet,

enlighet med Knngl. Maj:ts förslag (punkt 37) och under åbero- Förstärkning

vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer ut
att

riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

byggnader och reparationer för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 600,000 kronor.

och reparationer.

[37.]

36:o) Med förmälan, att utskottet icke haft något att erinra mot att av Yttre restaudet

utav Kungl. Maj:t under punkt 38) äskade fortsättningsanslaget, 175,000 sZtLZs

kronor, för yttre restaurering av Stockholms slott ett belopp av 3,000 kro- slott.

nor må tagas i anspråk för fortsatt bedrivande av kulturhistoriska under- [38.]

sökningar i samband med restaureringsarbetena, hemställer utskottet,

att riksdagen må för arbetena med yttre restaurering av

Stockholms slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 175,000 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till förstärk- Fors öfning

ning av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid ZndeZden

Järntorget i Stockholm för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reserva- södra av nki
tionsanslag

av 22,500 kronor. ..... bulnad I?™

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 65—67 i åberopade järntorget i

, i b , Stockholm.

statsrådsprotokollet. ^

[oy.J

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen till förstärkning

av grunden under den södra av riksbankens förra byggnader vid Järntorget

i Stockholm anvisat för budgetåret 1924—1925 30,000 kronor och för

budgetåret 1925—1926 120,000 kronor.

Berörda förstärkningsarbeten å ifrågavarande byggnad, vilken efter tele

grafstyrelsens avflyttning därifrån jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj

1924 till största delen disponeras av lotsstyrelsen, avse huvudsakligen att

borttaga den multnade plankrusten och pålliuvudena under byggnaden samt

att ersätta dessa med betong, på det att ytterligare sättning av byggnaden

må förhindras. Kostnaden för arbetena beräknades av byggnadsstyrelsen

under hösten 1923 till 150,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har nu anmält, att styrelsen sett sig nödsakad att

omedelbart med den entreprenör, som utfört ifrågavarande förstärkningsarbeten,

träffa uppgörelse om utförande av vissa tilläggsarbeten. Dessa

hade nämligen visat sig oundgängligen erforderliga för att grundstärkningsarbetena

över huvud skulle kunna utföras till de djup och i övrigt på det

sätt, som avsetts i det förslag, som på sin tid underställts Kungl. Maj:t

s. 30 Kontrollera mot PDF

Beredande ai

lokaler för

statens reproduktionsanstalt.

[40.]

30 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

och riksdagen. De sammanhängde sålunda så intimt med de ursprungligen

planerade, att samtliga arbeten måtte utföras i samband med varandra och

i ett sammanhang. Ett avbrott i de kontrakterade och nu påpående arbetena

i avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i anslagsfrågan skulle

härjämte föranleda icke oväsentliga merkostnader.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av grunden under den södra

av riksbankens förra byggnader vid Järntorget i Stockholm för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

22,500 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att för anordnande

av lokaler för statens reproduktionsanstalt, lantmäteriundervisningen och

konsthögskolans avdelning för dekorativ konst för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra reservationsanslag av 58,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67—69 i åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan stadsfullmäktige i Stockholm beslutat att riva den gamla läroverksbyggnaden

å Östermalm med adressnummer 60 vid Artillerigatan, i vilken

byggnad under senare tid inrymts lokaler dels för lantmäteriundervisningen,

dels ock för statens reproduktionsanstalt, avgav byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 12 september 1924 förslag till åtgärder såväl för anskaffande av nya

lokaler åt nämnda institutioner som ock för lösning av vissa andra lokalfrågor,

som därmed stode i samband. Styrelsen förordade sålunda, att statens

reproduktionsanstalt skulle inrymmas i skogshögskolans gamla byggnader

i Nobelparken, varest för närvarande en del av rikets allmänna kartverk

är inrymt. För lantmäteriundervisningen skulle upplåtas vissa lokaler i fastigheten

nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan, vilka nu disponeras dels av rikets

allmänna kartverk, dels ock av en del av konsthögskolans avdelning för dekorativ

konst. Sistnämnda avdelning, som nu har sina lokaler splittrade på

tre ställen, skulle åter erhålla vidgade utrymmen i fastigheten nr 1 vid

Sergelgatan. Rikets allmänna kartverk slutligen skulle i utbyte mot de lokaler,

som kartverket sålunda finge avstå, erhålla de utrymmen, som vore

avsedda för kartverket i de under uppförande varande ämbetsbyggnaderna

i kvarteren Murmästaren och Kandidaten. Kostnaderna för de för dessa

lokaldispositioner erforderliga omändringsarbetena beräknades till 138,500

kronor, och hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande av detta belopp för

budgetåret 1925—1926.

Departementschefen förordade det framlagda förslaget men ansåg en fördelning

av det äskade anslagsbeloppet kunna ske på två budgetår. I enlighet

härmed föreslog Kungl. Magt riksdagen att för anordnande av lokaler

för statens reproduktionsanstalt, lantmäteriundervisningen och konsthögsko
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 31

lans avdelning för dekorativ konst för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag men anförde, att, då de för lantmäteriundervisningen

och reproduktionsanstalten förhyrda lokalerna inom

den gamla läroverksbyggnaden å Östermalm alltjämt syntes för ändamålet

fullt tillfredsställande, riksdagen ville framhålla önskvärdheten av att ett

uppskov med de ifrågasatta utflyttnings- och rivningsåtgärderna om möjligt

utverkades. Härigenom skulle bland annat vinnas, att den med omfattande

ändringsarbeten förenade flyttningen av reproduktionsanstalten till skogshögskolans

gamla byggnad i Nobelparken åtminstone tillsvidare skulle kunna

undvikas.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att enligt skrivelse från Stockholms stads

fastighetskontor uppskov med rivningen medgivits till den 1 oktober 1926,

till vilken dag uppsägning komme att verkställas och rivningen igångsättas,

och har byggnadsstyrelsen på grund härav hemställt, dels att det för innevarande

budgetår anvisade anslaget av 80,000 kronor måtte ställas till styrelsens

förfogande, dels ock att det återstående för ifrågavarande ändamål

erforderliga beloppet, 58,500 kronor, måtte anvisas för budgetåret 1926—

1927.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Genom brev den 11 september 1925 har Kungl. Maj:t ställt ovan omförmälda

anslag av 80,000 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande att användas

för därmed avsett ändamål. Emellertid hava några arbeten för genomförande

av den beslutade planen ännu icke kunnat påbörjas, enär de

lokaler, beträffande vilka ändringsåtgärder skulle erfordras, fortfarande disponeras

av däri hittills inrymda institutioner. Under tiden hava undersökningar

verkställts angående möjligheten till lösning av föreliggande

lokalfrågor på annat sätt än tidigare tänkts. Sålunda har genom byggnadsstyrelsens

försorg försök gjorts att genom förhyrning anskaffa ny lokal

för reproduktionsanstalten, men har lämplig lokal hittills icke kunnat erhållas.

Vidare har Kungl. Maj.t den 4 december 1925 anbefallt byggnadsstyrelsen

att med Stockholms stad inleda förnyade underhandlingar i syfte

att åstadkomma en förlängning av hyrestiden beträffande nuvarande lokaler

för reproduktionsanstalten samt lantmäteriundervisningen i Östermalms

gamla läro versbyggnad. Emellertid hava dessa underhandlingar ännu icke

lett till resultat, och kan det därför icke med visshet förutses, huruvida icke

det ursprungliga programmet måste fullföljas. Därest så skulle bliva fallet,

torde, för att iordningställandet av erforderliga nya lokaler skall kunna ske

i tillräckligt god tid, återstoden av det för ändamålet beräknade beloppet,

58,500 kronor, böra ställas till förfogande under nästkommande budgetår.»

Enligt vad utskottet inhämtat, torde, på sätt sistlidne riksdag uttalade

som önskligt, med den ifrågasatta rivningen av den gamla läroverksbyggnaden

å Östermalm komma att anstå, varmed frågan om reproduktionsanstaltens

flyttning tillsvidare förfallit. Något anslag för ifrågavarande ändamål

synes vid sådant förhållande icke nu behöva anvisas. Utskottet får därför

hemställa,

att Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag

icke må av riksdagen bifallas.

Utskottets

yttrande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anordnande

av förbättrade

lokaler för

musikaliska

akademien.

[41.]

Anordnande

av lokaler i

gamla riksdagshuset

för

vissa socialstyrelsens

byråer m. m.

[42.]

Förhyrande

av bostad åt

landshövdingen

i Västernorrlands

län.

[43.]

39:o) I fråga om Kungl. Maj:ts framställning om anordnande av förbättrade

lokaler för musikaliska akademien (punkt 41) bär riksdagen redan fattat

beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

40:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 42) föreslagit riksdagen att för anordnande

av lokaler i gamla riksdagshuset för vissa socialstyrelsens byråer m. m. för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 77—80 i åberopade

statsrådsprotokollet.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1924 skola i ämbetsbyggnaden

å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm beredas lokaler för,

bland andra ämbetsverk och statsinstitutioner, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vilket ämbetsverk för närvarande är förlagt till det gamla riksdagshuset

å Riddarliolmen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att till de lokaler inom gamla

riksdagshuset, som sålunda genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avflyttning

omkring den 1 juli 1926 bliva lediga, skulle förläggas de avdelningar

av socialstyrelsen, för vilka för närvarande förhyras tjänstelokaler.

För detta ändamål erfordras emellertid åtskilliga förändringar inom de

lokaler inom gamla riksdagshuset, som skulle tagas i anspråk för socialstyrelsens

räkning, varjämte lokalerna i fråga böra underkastas en rätt

genomgripande renovering. De sålunda erforderliga arbetena beräknas draga

en kostnad av 14,000 kronor.

Utskottet, som lämnar förevarande förslag utan erinran, hemställer,

att riksdagen må för anordnande av lokaler i gamla riksdagshuset

för vissa socialstyrelsens hyr åer m. m. för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.

41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till förhyrande

av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 80 och 81 av åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr I. Österström m. fi. nr 157, och den andra inom andra

kammaren av herr C. J. Öberg m. fl. nr 154, vari hemställts, att riksdagen

må för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa 203,750

kronor, därav 187,500 kronor till iståndsättande av den gamla residensbyggnaden

i Härnösand till bostad för landshövdingen i Västernorrlands län m. m.,

5,000 kronor till ersättning åt Härnösands stad för viss i samband med

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

denna byggnadens användning erforderlig tomtreglering m. m. samt 11,250

kronor för av denna tomtreglering betingad rensning av segelrännan i Nattviken.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning får

xitskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har i avseende å förevarande fråga anfört, att, ehuru

goda skäl visserligen syntes föreligga för en förflyttning av länets lantmäterikontor

till eu ur brandsäkerhetssynpunkt lämpligare lokal än den gamla

residensbyggnaden och för dennas iordningställande för sitt ursprungliga

ändamål, behovet av dessa åtgärders vidtagande likväl knappast vore så

trängande, att därmed icke kunde anstå ännu någon tid. Med hänsyn härtill

och då frågan rörande användande, såsom av byggnadsstyrelsen föreslagits,

av det ofullbordade kasernetablissementet i Härnösand för lantmäterikontoret

icke syntes vara fullständigt utredd, ansåge han sig icke böra förorda

framläggande av förslag i ämnet till innevarande års riksdag.

Då den för landshövdingen förhyrda bostaden alltjämt bleve behövlig, torde

anslag för ändamålet böra anvisas för budgetåret 1926—1927 till samma

belopp, varmed hyran för berörda bostad enligt nu gällande hyresavtal utgår

för tiden från och med den 1 oktober 1925 till och med den 30 september

1926, eller 7,000 kronor.

Såsom i motionen framliålles, är sedan ett antal år tillbaka landshövdingens

bostadsfråga i Härnösand allenast mera tillfälligt ordnad; för ända

målet förhyres provisoriskt eu privat bostadsvåning. Emellertid föreligger

en plan utarbetad, avseende att i sammanhang med en restaurering av den

gamla på 1700-talet uppförda residensbyggnaden — inom vilken för närvarande

länets iantmäterikontor är tillfälligt inrymt — ånyo taga denna i anspråk

för sitt ursprungliga ändamål; i sådant syfte har på senaste tiden träffats

överenskommelse med staden rörande reglering av det till residensbyggnaden

hörande tomtområdet m. m.

Sedan tidigare förefintliga hinder för genomförandet av ovannämnda restaureringsplan

sålunda numera undanröjts, torde man enligt utskottets

mening icke längre böra dröja med att iståndsätta ifrågavarande residensbyggnad.

Utskottet vill härutinnan erinra, hurusom riksdagens revisorer

efter besök å platsen år 1922 framhållit, att de förefintliga utrymmena borde

kunna bättre tillvaratagas och byggnaden i sin helhet på ett mera enhetligt

och värdigt sätt disponeras, vilka synpunkter sedermera i den till innevarande

års riksdag av statsrevisorerna avgivna berättelsen kommit till ytterligare

uttryck.

För en snar lösning av denna fråga talar ock, att den nuvarande, för

landshövdingen provisoriskt förhyrda lägenheten synes för sitt ändamål

mindre tillfredsställande.

Om än alltså redan under den närmaste tiden åtgärder torde tarvas för

den gamla residensbyggnadens restaurering och inredande till landshövdingebostad,

kan dock utskottet icke finna påkallat, att för detta ändamål anslag

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 6 höft. (Nr 6.) 432 26 3

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ärmeledning

Halmstads

slott.

[44.]

uppföres redan å nästkommande års riksstat. I detta avseende vill utskottet

framhålla, att, innan närmare beslut om byggnadsplanens genomförande fattas,

vissa pågående detaljutredningar böra slutföras. Ifrågavarande utredningar

avse bland annat frågan om det nu till residensbyggnaden förlagda lantmäterikontorets

förflyttning till ett inom staden befintligt kasernetablissemang,

som icke kommit att disponeras för sitt ursprungliga ändamål.

Under åberopande härav och med erinran, att anslag för förhyrande av

landshövdingebostad alltså erfordras jämväl för nästkommande budgetår,

får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majtts förevarande

förslag, må till förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 7,000 kronor;

b) att de av herrar Österström in. fl. och Öberg m. fl. i

ämnet väckta motionerna (1:157 och II: 154) må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

42:o) Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för införande

av värmeledning i Halmstads slott för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81—83 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan värmeledning under de senare åren införts i landsliövdingeboställena

i Gävle slott år 1919, i länsresidenset i Vänersborg och i Västerås slott år 1922

samt i länsresidenset i Karlstad åren 1923—1924, äro, enligt vad byggnadsstyrelsen

upplyst, flertalet av landets länsresidens försedda med värmeledning.

Endast det gamla länsresidenset i Härnösand samt Linköpings och Halmstads

slott äro uteslutande eller i huvudsak fortfarande uppvärmda med kakelugnar

varjämte landsliövdingeboställena i Örebro och Kristianstad endast delvis äro

försedda med värmeledning.

Byggnadsstyrelsen har ansett, att med frågan om Linköpings och Halmstads

slotts förseende med värmeledning i likhet med flertalet övriga länsresidens

icke skäligen längre bör anstå, allra helst som bristen på värmeledning

är särskilt kännbar i dessa gamla slottsbyggnader med tjocka murar

och bristfällig isolering mellan murarna och marken, varjämte byggnadsstyrelsen

framhållit, att värmelednings inledande i byggnaderna givetvis

kommer att öka brandsäkerheten inom de kulturhistoriskt märkliga byggnaderna.

Med hänsyn till rådande förhållanden har departementschefen ansett sig

för närvarande kunna föreslå vidtagande av dylik åtgärd endast beträffande

den ena av nämnda byggnader. Då det ville synas, som om behovet av värmeledning

vore mest trängande för Halmstads slott, tillstyrkes, att för anordnande

i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag av värmeledning i sagda

byggnad för budgetåret 1926—1927 anvisas ett belopp av 60,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Utskottet hem ställer,

att riksdagen må för införande av värmeledning i Halmstads

slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

43:o) Kung! Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen att för beredande

av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skaraborgs län samt för anordnande

av ny bostad åt en expeditionsvakt vid länsstyrelsen i nämnda

län för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 32,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 83—87 av statsrådsprotokollet.

Enligt vad departementschefen efter avlagt besökt på platsen vitsordat,

är behovet av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skaraborgs län

så trängande, att åtgärder för tillgodoseende av berörda behov icke torde

böra undanskjutas.

De planerade ändringsarbetena avse eu utvidgning av ifrågavarande i

landsstatshuset inrymda lokaler genom förändring av eu inom byggnaden

befintlig bostad för en av länsstyrelsens expeditionsvakter till tjänstelokaler

samt inredning av vaktmästarbostad i vindsvåningen; arbetena hava beräknats

draga en kostnad av tillhopa 32,000 kronor.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för

lantmäterikontoret i Skaraborgs län samt för anordnande av ny

bostad åt en expeditionsvakt vid länsstyrelsen i nämnda län

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 32,000 kronor. *

44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för förändring

och renovering av Göta hovrätts byggnader ävensom för anskaffande av

möbler för hovrätten m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 83,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—89 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förslag omfattar i huvudsak följande åtgärder: förbättring

och utökning av värmeledningen, borttagning av befintliga kakelugnar samt

förbättring av ventilationsanordningar; förbättring och utökning av de sanitära

anordningarna; delvis omläggning av de elektriska ledningarna ävensom

anbringande av ny armatur i huvudbyggnadens sessionssalar.

Kostnaderna för förslagets genomförande fördela sig på följande sätt:

Ombyggnads- och målningsarbeten............................................... kr. 53,000: —

Värmelednings-, vatten-, W. C.- och avloppsledningsarbeten ... > 14,500: —

Omläggning av elektriska ledningen............................................ » 2,000: —

Arvoden och oförutsedda utgifter ................................................ » 8,500: —

Summa kr. 78,000

Förbättrade

lokaler för

lantmäterikontoret

i

Skaraborgs

län m. m.

[45.]

Förändring

oehrenovering

av Göta hovrätts

byggnader

m. in.

[46.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Restaurering

av Malmöhus

slott m. m.

[47.]

För anskaffning av för de nyinredda lokalerna erforderliga möbler och i

samband därmed renovering av befintliga inventarier skulle erfordras ett lielopp

av 5,000 kronor.

Av den i ärendet lämnade utredningen synes framgå, att de nuvarande

lokalerna inom Göta hovrätts byggnader, särskilt i avseende å sanitära anordningar,

befinna sig i sådant tillstånd, att de icke kunna sägas motsvara

skäliga anspråk på tidseidiga ämbetslokaler. De för personalens räkning

upplåtna utrymmena äro även i vissa hänseenden otillräckliga. Med hänsyn

härtill har utskottet icke velat motsätta sig förevarande förslag. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må för förändring och renovering av Göta hovrätts

byggnader ävensom för anskaffande av möbler för hovrätten

m. in. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 86,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 47) föreslagit riksdagen dels godkänna

ett i statsrådsprotokollet intaget förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och

kronan, å ena, samt Malmö stad, å andra sidan, angående dispositionen av

Slottsholmen i Malmö m. m.; dels ock för påbörjande av arbetena för restaurering

av Malmöhus slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 89—100 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande avtal innebär, att kronan till Malmö stad för museiändamål

upplåter Malmöhus slott.

Härvid förutsättes, att de historiska delarna av slottet, d. v. s. slottets

norra länga med de s. k. gevärsgallerierna, murarna och tornen, skola på

statens bekostnad restaureras, dock med skyldighet för Malmö stad att

sedermera bekosta underhållet in- och utvändigt av byggnaderna. Kostnaderna

för ifrågavarande å kronan ankommande iståndsättningsarbeten hava

beräknats till 312,000 kronor.

Mot att kronan avstår från att för byggnadsändamål taga i anspråk

viss del av Slottsholmen, vilken befogenhet tillkom kronan enligt tidigare

avtal, skulle staden vidare i stället till kronan med äganderätt överlämna

en i stadsdelen Rörsjöstaden belägen tomt av omkring 6,000 kvadratmeters

yta. Nämnda tomt angives vara centralt belägen med fritt läge vid kanalen

och ett blivande torg.

Byggnadsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:

»För en historisk byggnad av ifrågavarande art, vilken är jämförlig med

de jämväl under byggnadsstyrelsens vård stående Kalmar slott, Vadstena

slott och Läckö slott, är jämförelsevis svårt att finna eu praktisk användning.

Detta skulle i allmänhet förutsätta sådana förändringar och ingrepp i byggnaden,

som med hänsyn till byggnadens beskaffenhet av historiskt minnesmärke

vore förkastliga, och detta oaktat torde knappast nutida fordringar på

naturlig belysning och på, låt vara blygsam, bekvämlighet i kommunikations
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6\

hänseende m. in. kunna uppfyllas. Till museiändamål, särskilt för uppställning

av historiska samlingar, äro däremot byggnader av nu ifrågavarande

art helt naturligt synnerligen lämpliga. Byggnadsstyrelsen har för den skull

icke kunnat finna annat än att den nu av Malmö stad föreslagna dispositionen

av Malmöhus slott såsom museum är eu ypperlig lösning av frågan om

denna byggnads lämpliga och värdiga användning, och har samma mening

omfattats av riksantikvarien. Om alltså byggnadsstyrelsen vid underhandlingarna

med Malmö stads representanter utan tvekan ingått på stadens

önskemål i huvudfrågan, har styrelsen dock ansett viss kompensation från

stadens sida vara erforderlig. Så har Malmö stad åtagit sig att bekosta sådana

arbeten å de historiska byggnaderna, som avse deras iordningställande

till museum, medan däremot de egentliga restaureringsarbetena givetvis skola

bekostas av kronan. Vidare har Malmö stad åtagit sig det in- och utvändiga

underhållet av byggnaderna. I fråga om det utvändiga underhållet skall

detta ombesörjas av byggnadsstyrelsen men betalas av Malmö stad i form

av en årlig avgift av 5,000 kronor under den första 1 O-årsperioden och skall

sedermera reglering ske för varje 1 O-årsperiod med hänsyn till de verkliga

underhållskostnaderna under den gångna perioden. Den ersättning kronan

erhåller för upplåtelsen av de historiska byggnaderna till Malmö stad är alltså

visserligen av rätt blygsam art. Men möjligheterna att för statsverkets räkning

använda lokalerna synas synnerligen små. I nuvarande skick och jämväl

i sådant skick, som eu vanlig restaurering utan införande av värmeledning

och andra bekvämligheter medför, kan byggnaden svårligen användas

till annat än arkivdepå och då endast bottenvåningen och våningen 1 trappa

Sip. Dessa båda våningars golvytor äro tillsammans 590 kvadratmeter.

yresvärdet torde i detta fall kunna sättas till omkring 10 kronor per kvadratmeter,

alltså till omkring 5,900 kronor för hela byggnaden, vilket alltså

icke giver eu bättre ekonomisk lösning än den kontraktet medför. Om byggnaden

däremot skulle beräknas användas såsom ämbetslokaler för statsverkets

behov, t. ex. för ett fullständigt landsarkiv eller lantmäterikontor,

måste uppvärmningsanordningar samt isolerings- och inredningsarbeten utföras.

I detta fall kan givetvis ett högre hyresvärde beräknas, förslagsvis

20 kronor per kvadratmeter för bottenvåningen och våningen 1 trappa upp,

varjämte källarvåningen och vindsvåningen torde kunna beräknas till 10

kronor per kvadratmeter. Då dessa senare våningar hava en sammanlagd

yta av 615 kvadratmeter, skulle hyresvärdet alltså bliva 20 X 590 + 10 X 615

= 17,950 kronor eller i runt tal 18,000 kronor. De med eu dylik användning

förenade byggnadskostnaderna kunna emellertid beräknas bliva så avsevärda,

att ej heller på detta sätt eu för statsverket ur ekonomisk synpunkt mera

fördelaktig lösning än den, som det föreliggande kontraktsförslaget erbjuder,

synes kunna vinnas.»

Beträffande slottets restaurering anför byggnadsstyrelsen bland annat:

På styrelsens uppdrag inkom lektorn Berlin även med ett fullständigt

förslag till slottets försättande i värdigt och användbart skick. Enligt detta

förslag skulle kostnaderna för en genomgripande restaurering belöpa sig till

419,792 kronor 85 öre, därav 41,200 kronor för sanitära anordningar m. m.,

vadan alltså kostnaderna för rena restaureringsarbeten skulle uppgå till

378,592 kronor 85 öre.

Med hänsyn emellertid till önskvärdheten att nedbringa kostnaderna samt

på grund av under tiden framkommet förslag rörande slottsbyggnadernas

upplåtande till Malmö stad för användning såsom museum hade byggnadsstyrelsen,

i samråd med riksantikvarien och sedan lektorn Berlin avlidit,

uppdragit åt länsarkitekten i Malmöhus och Kristianstads län Nils Blanck

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att uppgöra ett nytt förslag till restaurering enligt ett något modifierat

program.

Detta förslag skulle enligt givna direktiv avse sådana åtgärders vidtagande,

att slottet befriades från de tillfälliga anordningar, som under fängelsetiden

tillkommit, och att slottet iståndsattes ur det förfall, det för närvarande

befunne sig i, samt slutligen att sådana anordningar vidtoges, som erfordrades

för byggnadens användande till museum, men däremot icke rekonstruktionseller

restaureringsåtgärder, avseende ett återställande i möjligaste mån av

slottet i ursprungligt skick. Kostnaderna både av länsarkitekten Blanck

beräknats till 424,000 kronor, varav emellertid 112,000 kronor belöpte sig

på åtgärder för byggnadens iordningställande för museiändamål. Detta senare

belopp skulle enligt kontrakt med Malmö stad erläggas av staden, varför

den på kronan belöpande delen av byggnadskostnad^! utgjorde 312,000

kronor.

Utskottets Kostnaderna för de restaureringsarbeten, som enligt avtalsförslaget ankrande.

komma på kronan, hava beräknats komma att uppgå till icke mindre än

312,000 kronor. Tvivelsutan hade, på sätt departementschefen framhållit,

varit önskvärt, att Malmö stad iklätt sig åtminstone någon del av dessa

kostnader. A andra sidan böra vid frågans bedömande icke förbises de

ekonomiska uppoffringar, staden skulle hava att vidkännas för museiplanernas

genomförande.

I betraktande härav och då inom närmaste tiden under alla förhållanden

vissa iståndsättningsåtgärder å ifrågavarande staten tillhöriga byggnadsminnesmärke

torde påkallas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att avtalet

med Malmö stad godkännes samt att det för påbörjande av restaureringsarbetet

begärda anslaget ställes till förfogande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 7 januari 1926 intagna förslaget till avtal mellan

Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmö stad, å andra

sidan, angående dispositionen av Slottsholmen i Malmö m. m.;

b) för påbörjande av arbetena för restaurering av Malmöhus

slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsan
*

slag av 50,000 kronor.

Konserve- 46:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att för konservermgsarbcteii

nngsarbeteu å Bohus fästningsruin för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

fästningsruin. reservationsanslag av 30,000 kronor.

[48.] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 101 —103 av stadsrådsprotokollet.

De av bygnadsstyrelsen ifrågasatta åtgärderna för iståndsättning av Bohus

fästning, vilka åtgärder bland annat avse uppförande av nya skalmurar och

strävpelare samt lagning av tak och murrester, äro i förslaget fördelade i

tre olika klasser. Första klassen avser arbeten, som ansetts vara av särskilt

angelägen och brådskande natur, andra klassen arbeten, som diirnäst an
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39

setts angelägna för ruinens bevarande och bestånd, under det tredje klassen

avser arbeten, som kunna längst uppskjutas. De i första klassen upptagna

arbetena, vilka beräknats draga en sammanlagd kostnad av 143,700 kronor,

hava tänkts utförda under loppet av tre år, de i andra klassen upptagna

arbetena, dragande en beräknad kostnad av 154,200 kronor, under loppet

av följande tre år samt de i tredje klassen upptagna arbetena, dragande en

beräknad kostnad av 187,600 kronor, under loppet av därefter följande fyra

år. Samtliga arbeten skulle således fördelas på tio år och betinga eu årlig

kostnad av i medeltal omkring 50,000 kronor.

Departementschefen har av sparsamhetsskäl funnit sig kunna tillstyrka

allenast, att för ifrågavarande ändamål beviljas anslag till sammanlagt det

belopp, som motsvarar kostnaderna för de i första klassen av nämnda plan

upptagna arbeten, i runt tal 150,000 kronor. Inom denna ram skulle det

ankomma på byggnadsstyrelsen att i samråd med riksantikvarien planlägga

arbetet så, att största möjliga effekt uppnås. Det ifrågasatta anslagsbeloppet

skulle fördelas på fem år med 30,000 kronor för år.

Under de senaste årtiondena hava till reparationer av Bohus fästning i

skilda poster anvisats tillhopa omkring 50,000 kronor. Trots vad som sålunda

åtgjorts, hava omfattande ytterligare iståndsättningsåtgärder nu befunnits

erforderliga. Även med de av departementschefen föreslagna begränsningarna

skulle kostnaderna stiga till sammanlagt 150,000 kronor.

Då emellertid ifrågavarande minnesmärke allmänt betecknas som en av

de historiskt märkligaste svenska fästningsruinerna, får utskottet tillstyrka,

att medel för dess restaurering beviljas efter den plan, som i detta avseende

av departementschefen framlagts.

Med en beräkning av ett för hela planens genomförande erforderligt

belopp av sammanlagt 150,000 kronor skulle alltså för nästkommande budgetår

anvisas 30,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må för Iconserreringsarbeten å Bohus fästningsruin

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Diverse.

47:o) Under erinran, att det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt

(punkt 49) äskade anslaget är avsett för beredande åt statens järnvägar av

gottgörelse för transporter, beträffande vilka, i enlighet med hittills i vissa

enstaka undantagsfall tillämpad praxis, befrielse eller nedsättning ansetts

böra medgivas i befordringsavgifterna, såsom i fråga om studieresor för

riksdagens ledamöter, resor i samband med vissa kongresser, befordran axvissa

vetenskapliga samlingar m. m., hemställer utskottet,

Utskottets

yttrande.

Ersättning

åt statens

järnvägar

för av

Kungl. Maj i

medgivna

lindringar i

befordringsavgifterna

för vissa

resor.

[49.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Sveriges

riksförbund

av frivilliga

brandkårer.

[50.]

Tidskriften

»Brand
skydd».

[ÖL]

Svenska

aeroklubben.

[52.]

Befrämjande

av lufttrafik.

[53.]

att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordring savgifterna

för vissa resor för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 50}

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Sveriges riksförbund av

frivilliga brandkårer för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 1,000 kronor.

49:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,

att riksdagen må som bidrag till utgivande genom svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 400 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att för understödjande

av svenska aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 105—106 i åberopade statsrådsprotokollet.

Till understöd åt svenska aeroklubben, tidigare benämnd svenska aeronautiska

sällskapet, har riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka anvisat anslag,

senast för budgetåret 1925—1926 med 5,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har klubben gjort framställning om statsbidrag

under budgetåret 1926—1927 med ett till 9,000 kronor förhöjt belopp.

Med hänsyn till den betydelse, klubbens verksamhet äger för fiygväsendets

utveckling, har departementschefen ansett klubben böra tilldelas

statsunderstöd jämväl för budgetåret 1926—1927. På grund av nödvändigheten

att iakttaga sträng sparsamhet i fråga om statsutgifterna har departementschefen

dock icke funnit sig kunna tillstyrka någon förhöjning av anslaget

utöver vad som anvisats för innevarande budgetår eller 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för understödjande av svenska aeroklubbens

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor.

51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 53 ang. anslag för

befrämjande av lufttrafik kommer utskottet framdeles under riksdagen att avgiva

utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

52:o) Kung!. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 54) att för gäldande

av kostnader för utredning angående vattenförhållandena i Torne och Tärendö

älvar vid Junosuandoselet m. in. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 18,700 kronor.

Angående utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till sid. 146—

148 i åberopade statsrådsprotokollet.

Med anledning av tidigare uttalade farhågor för vattenminskning i Torne

iilv genom ökat avflöde till Tärendö älv anbefallde Kungl. Maj:t genom brev

den 27 juni 1902 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta genom sakkunnig

person verkställa undersökning rörande vattenavrinningen i Torne älv vid

Junosuandoselet och i Tärendö älv m. m.

Därvid bemyndigade Kungl. Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

mot ersättning, varom Kungl. Maj:t ville framdeles på anmälan av styrelsen

förordna, av tillgängliga medel förskottsvis utgiva vad till bestridande av

de med undersökningen och utredningen förenade kostnader erfordrades,

under iakttagande härvid att nämnda kostnader icke Ange överstiga ett belopp

av högst 12,000 kronor, vartill dock finge läggas resekostnads- och

traktamentsersättning för vederbörande landssekreterare, som förordnades i

visst avseende deltaga i undersökningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu meddelat, att distriktsingenjören

C. Skarstedt, vilken anförtrotts ifrågavarande uppdrag, till styrelsen inkommit

med den begärda utredningen och därvid fogat eu räkning å utredniugskostnaden,

som åppginge till 19,056 kronor 57 öre. Dessutom hade styrelsen

för numera avlidne landssekreteraren A. Pipons deltagande i utredningen

utanordnat 304 kronor 79 öre. Kostnaden för hela utredningen uppginge

således till 19,361 kronor 36 öre, varav styrelsen i förskott utbetalt

10,304 kronor 79 öre.

Efter granskning av Skarstedts arvode sräkning hade emellertid styrelsen

funnit ersättningsbeloppet i sin helhet böra nedsättas till 18,703 kronor

50 öre.

Då styrelsen saknade medel för gäldande av vare sig det utbetalta förskottet,

10,304 kronor 79 öre, eller återstoden av det av styrelsen tillstyrkta

ersättningsbeloppet, har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj: t ville bereda

styrelsen ersättning för sagda förskott ävensom bevilja medel till ersättning

i övrigt av kostnaden för den utförda utredningen med 8,398 kronor 71 öre

eller sammanlagt förenämnda belopp 18,703 kronor 50 öre.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Om det än måste anses beklagligt, att den bestämda maximikostnaden

för ifrågavarande utredning blivit överskriden, torde ett dylikt överskridande

likväl i viss mån kunna förklaras av den ökning, som utgifter av här angivet

slag under den långa tid, utredningen pågått, på grund av penningvärdets

fall varit underkastade. I händelse förevarande framställning, i vad

den avser det över maximikostnaden liggande beloppet, lämnades utan bifall,

komme förrättningsmannen att icke blott bliva utan arvode för det av honom

Kostnader

för utredning

angående

vatten förhållatidena

i

Torne oeh

Tärendö älvar

vid Junosuandosclet

m. m
[54.

]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Rese- och

traktamentscr

sättningar.

[55.]

Tillfällig löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

[59.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i

statens tjänst.

[60.]

Utskottets

yttrande.

utförda arbetet utan även slutligen få vidkännas eu del av honom för utredningen

gjorda utlägg. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra motsätta

mig, att medel beredas för gäldande av kostnaderna för utredningen

till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade beloppet, 18,703 kronor

50 öre. Jag vill dock härvid framhålla angelägenheten av att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen noggrant övervakar, att utredningar, som av styrelsen

anförtros åt styrelsen underställda befattningshavare, icke komma att

draga allt för lång tid.

Då några medel för ifrågavarande utgifters täckande icke stå till förfogande,

torde för ändamålet lämpligen böra av riksdagen äskas särskilt anslag,

vilket synes böra avrundas till 18,700 kronor.»

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för gäldande av kostnader för utredning angående

vattenförhållandena i Torne och Tärendö älvar vid Junosuandosélet

m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 18,700 kronor.

53:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar från dess nuvarande belopp, 100,000

kronor, med 40,000 kronor till 140,000 kronor.

54:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) angående anvisande av

anslag under sjätte huvudtiteln för beredande av tillfällig löneförbättring för

viss personal inom den civila statsförvaltningen kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

55:o) Kungl. Ma.j:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att för bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

I anslutning till tidigare av utskottet avgivet förslag i fråga om de allmänna

grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst in. 11.

får utskottet, som icke haft något att erinra mot det under förevarande

huvudtitel för ändamålet äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926 —

1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

56:o) I enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 10,080 kronor, med 55 kronor till 10,025

kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som för

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.

57:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring ej föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1926—1927 upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 2 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.

Vennersten, Oscar Olsson, ./, L. Widell, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Ekman,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, J. G. Walles och A. Ji. Rooth:

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Eåstock, Ä’. V. Rydén, A. Wiklund,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Knllenbergstorp,

A Å. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge,

B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm och C. Lindskog.

Med undantag därav att herr J. Jeansson i stället för herr Vennersten deltagit

i behandlingen av punkterna 1—17 och herr ,7. Olofsson i Digernäs i stället för

herr Jönsson i Revinge deltagit i behandlingen av punkterna 1—13.

Reservationer:

vid punkt 12:o) (bidrag till anläggning eller förbättring av vägar m. m.)

av herrar S. U. Kvarnzelius, O. Bergqvist, A. II. Rooth, J. G. Walles, Ä. Wiklund,

S. Bengtsson i Norup och J. Olofsson i Digernäs, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra, hurusom behovet av anslag för ifrågavarande ändamål

visar en alltjämt fortgående stegring. Medan inneliggande icke tillgodosedda

bidragskrav år 1922 uppgingo till cirka 18 miljoner kronor, hade motsvarande

siffra sistlidet år ökats till över 33 miljoner kronor. Under det

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit ifrågavarande anslag böra för

Trycknings
kostnader.

[61.]

Övriga

ordinarie

anslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

nästkommande budgetår skäligen bestämmas till 7.5 miljoner kronor, bär

emellertid anslaget av departementschefen upptagits till allenast 3 miljoner

kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Vid bedömandet av förevarande anslagsfråga måste enligt utskottets

mening fasthållas, att befrämjandet av vägväsendets utveckling framstår

som eu bland de mera behjärtansvärda och angelägna samhällsuppgifterna.

Under nuvarande tid, då vägarnas betydelse som samfärdselleder i alltjämt

växande grad gör sig gällande, synes det vara av särskild vikt, att anslagen

för ifrågavarande ändamål ej alltför hårt nedskäras. Yäl har genom de inflytande

automobilskattemedlen vunnits ökad möjlighet att tillgodose en del

hithörande anslagsbehov. Att märka är likvisst att dessa medel, i den mån

de icke aiditas för beredande av lättnad i vägunderhållet, i huvudsak äro

avsedda att användas till förbättringar av det redan befintliga vägnätet. Ej

heller bör underskattas värdet av de vägarbeten, som åstadkommits med

anslag från arbetslöshetsmedel. I huvudsak har dock vad sålunda utförts

kommit allenast vissa begränsade landsdelar tillgodo.

Under nu angivna förhållanden måste utskottet finna goda skäl föreligga

för motionärernas förslag om anslagets höjning till 5 miljoner kronor. Av

statsfinansiella hänsyn anser sig dock utskottet böra stanna vid att tillstyrka

anslagets bestämmande till 4 miljoner kronor.

Mot departementschefens förslag att för ifrågavarande ändamål må användas

vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar har utskottet

ej funnit anledning till erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och de

av herrar Tjällgren och H. Andersson samt herr Öberg m. It.

i ämnet väckta motionerna (I: 69 och II: 89) till anläggning

av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest

mindre goda vägar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,000,000 kronor;

1)) medgiva----—- — — — •— ändamål»;

vid punkt VI:o) (brobyggnader och mindre hamnbyggnader) av herrar S. H.

Kvarnzélius, A. Wiklund och J. Olofsson i Digernäs, vilka ansett att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra, att ifrågavarande anslag till största delen är avsett

att disponeras till förstärkning av brobyggnader. De krav på statsbidrag

för detta ändamål, som framkomma, torde i stor utsträckning vara av sådan

natur, att de icke utan äventyrande av trafiksäkerheten låta sig undanskjuta.

Med hänsyn härtill måste utskottet finna det angeliiget, att ifrågavarande

anslag icke allt för hårt begränsas.

På grund härav och i betraktande av redan för närvarande befintlig anslagsbrist,

vill utskottet tillstyrka, att, på sätt jämväl motionsvis hemställts,

anslaget beräknas till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

beloppet 1,400,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot Kung!. Maj:ts förslag, att för ifrågavarande ändamål må disponeras

vissa å tidigare beviljade anslag uppkomna besparingar, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungi. Maj:ts förevarande förslag och

med bifall till de av herrar H. Andersson och Frändén samt

herr Lindmark m. fl. i ämnet väckta motionerna, (1:170 och

II: 104) till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,400,000 kronor;

b) medgiva, att sådana besparingar å tidigare anvisade dylika

anslag, som enligt gällande bestämmelser böra ställas till riksdagens

disposition, må av Kring]. Maj:t användas för sitt ursprungliga

ändamål.»

vid punkt 14:o) (anläggning av enklare vägar) av herrar J. L. Widell, O

B er g qvist, E. J. G. Rosén, J. G. Walles och J. Jönsson i Revinge, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med bifall till den av herr von Sneidern i ämnet

väckta motionen (1:122), må för anläggning av enklare vägar

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor;

vid punkt 17:o) (utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland) av herrar

O. Bergqvist, E. J. G. Rosén och J. G. Walles, som ansett, att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Haj:ts förevarande förslag

och med bifall till den av herr Bergström i Bäckland i

ämnet väckta motionen (II: 107), må för anläggning av utfartsvägar

i Norrland, Dalarna och Värmland för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;

vid punkt 22:o) (statsunderstödda fiskehamnar) av herrar C. P. V. Nilsson

i Gränebo, <•/. Nilsson i Malmö, A. Anderson i Råstock, K. I. Rydén, S.

Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A.

Å. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge.

B. F:son Holmgren och E. G. E. Eriksson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Med beaktande av de motionsvis framförda kraven på ökat anslag för

ifrågavarande ändamål får utskottet tillstyrka, att anslaget till statsunderstödda

fiskehamnar för nästkommande budgetår bestämmes till 150,000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I avseende å den av herr Törnkvist väckta motionen rörande förbättrade

hamnanordningar vid Torsö fiskeläge på. Blekinges sydkust får utskottet anföra

följande. Såsom av motionären framliålles kan den gamla hamnen vid Torsö

på grund av bland annat skedd uppslamning icke längre användas såsom

fiskehamn. Fiskebåtarna måste därför numera förankras ute på öppna fjorden,

varigenom fiskarbefolkningen vållas svårt avbräck. Med hänsyn till vad

motionären sålunda och i övrigt anfört, måste utskottet finna hans framställda

begäran om anslag för iordningsställande av nya tilläggsplatser för fiskebåtarna

behjärtansvärd. Det synes utskottet vara förtjänt av undersökning,

på vad sätt statens medverkan må kunna lämnas för åstadkommande av

dylika tilläggsplatser på nämnda plats, och utskottet vill tillstyrka, att framställning

i sådant syfte göres hos Kungl. Maj:t.

Under åberopande — — — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av — — — (II: 155), såsom bidrag---

150,000 kronor.

b) i anledning av herr Törnkvists förevarande motion (II: 9),

hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning på vad sätt statens

medverkan må kunna lämnas för åstadkommande av tilläggsplatser

för fiskebåtarna vid Torsö fiskeläge i Blekinge».

vid punkt S3:o) (länsarkitekter) av herrar J. L. Widétt, C. P. V. Nilsson

i Gränebo, C. G. Ekman, E. J. G. Rosén, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson

i Kullenbergstorp och B. E.son Holmgren, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom redan nämnts--- — skulle inrättas. Utskottet, som anser, att

utvidgningen av länsarkitektsinstitutionen bör ske med en viss försiktighet,

har emellertid icke velat motsätta sig beviljandet av arvode till ytterligare

en länsarkitektbefattning eller 5,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 42,000 kronor.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 192G.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1

A. Departementet.

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ....................................................................

* 169,100

Säger för departementet

193,100

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ........

167,500

2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet............

44,000

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

30,000

4

Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbygg-

nadsstyrelsens distriktstjänstemän .................

4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnads-

kåren, reservationsanslag .........................

—

6

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag........

45,000

7

Förstärkning av reservationsanslaget till expenser för

allmänna arbeten .................................!..........

5,000

8

Vägundersökningar, reservationsanslag ...........................

90,000

9

Förstärkning av reservationsanslaget till vägundersök-

ningar ..................................................................

20,000

10

Vägar och kommunikationer, reservationsanslag............

20,000

11

Förbättring och underhåll av städernas för automobil-

trafiken viktiga gator och vägar, reservationsanslag,

att direkt utgå av automobilskattemedel ...................

3,800,000

12

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken vik-

tiga vägar och broar å landsbygden in. in., reserva- tionsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel

15,200,000

13

Undersökningar av mindre hamnar och farleder in.in.,

reservationsanslag ..........................................

15,000

14

Anläggning eller förbättring av vägar m. in., reserva-

tionsanslag .....................................

3,000,000

15

Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader m. m., reservationsanslag....

1,000,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

—

Ordinarie

Extra |

anslag

anslag

Kronor

Kronor

16

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag............

600,000

17

Enklare väg mellan Muodoslombolo och Saivomuotka

i Norrbottens län, reservationsanslag ........................

100,000

18

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län, reservationsanslag............

* 400,000

19

Anläggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och

Värmland, reservationsanslag........................................

225,000

20

Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobygg-

nads- m. fl. företag, reservationsanslag ...................

350,000

21

Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Sluss-

fors, reservationsanslag ...............................................

50,000

22

Anläggning av tillfartsvägar till inlandsbanan, reserva-

tionsanslag ....................................................................

* 150,000

23

Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ........

100,000

24

Undersökningar m. m. för statsunderstödda fiskehamnar,

reservationsanslag ........................................................

2,000

25

Större reparations- och muddringsarbeten å statens

fiskehamnar och statsunderstödda fiskehamnar, re-

servationsanslag ...........................................................

20,000

26

Åtgärder för Mälarens reglering, reservationsanslag ....

* 50,000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

352,500

25,135,500

C. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

1

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ....

5,500,000

2

Statsverkets andel i kostnaden för vägdclningar, för-

slagsanslag ....................................................................

2,000

3

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,

reservationsanslag ........................................................

200,000

4

Svenska vägföreningen ...................................................

33,000

5

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........

300,000

6

Registrering av automobiler m. m., förslagsanslag........

10,000

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

5,890,000

245,000

D. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen in. in.:

1

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag................................

256,300

2

Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................

80,500

3

Lokaler för vissa av byggnadsstyrelsens byråer ....

6,375

4

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggna-

der, reservationsanslag ............................................

3,500

5

Länsarkitekter...............................................................

47,000

259,800

133,875

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

i Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronans publika hus:

6

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus

i Stockholm, förslagsanslag .................................... 100,000

7

Byggnader och reparationer, reservationsanslag ........ 500,000

8

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader

och reparationer.......................................................

600,000

9

Yttre restaurering av Stockholms slott, reservations-

anslag ........................................................................

175,000

10

Förstärkning av grunden under den södra av riks-

bankens förra byggnader vid Järntorget i Stock-

bolin, reservationsanslag............................................

22,500

11

Inköp för musikaliska akademien av fastigheten nr 9

i kvarteret Ladugårdsbron i Stockholm m. m.,

reservationsanslag ....................................................

* 330,300

12

Anordnande av lokaler i gamla riksdagshuset för vissa

socialstyrelsens byråer m. m., reservationsanslag ..

14,000

13

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster-

norrlands län ...........................................................!

7,000

14

Värmeledning i Halmstads slott, reservationsanslag]

60,000

15

Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Skara-

borgs län in. in., reservationsanslag.......................

32,000

16

Förändring och renovering av Göta hovrätts bygg-

nader in. m., reservationsanslag................................j

83,000

17

Restaurering av Malmöhus slott, reservationsanslag....

50,000

18

Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin, reserva-

tionsanslag ........................................ .......................

30,000

600,000

1,403,800

Säger för byggnadsväsendetj 859,800

1,537,675

E. Diverse.

1

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t:

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag ....................................................j

25,000

2

Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer................

1,000

3

Tidskriften “Brandskydd"................................................

400

4

Svenska aeroklubben.......................................................

5,000

5

Understöd åt regelbunden luftfart, reservationsanslag.....

** 500,000

6

Förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö,

reserva tionsanslag............................................................j

** 32,200

7

Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

** 2,300

8

Utredning angående vattenförhållandena i Torne och

Tärendö älvar vid Junosuandoselet m. m.................

18,700

9

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............ 140,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

10

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag ................................................................

3,600,000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ..............................................................

40,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

20,000

13

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

80,000

14

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 9,000

15

Dyrtidslillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

170,000

16

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

10,025

Säger för diverse

3,890,025

763,600

Summa

11,185,425

27,681,775

* Av Kung]. Maj-.t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
  2. Rskr. 1926:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1926—1927 under s. 1 i texten