Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån till aktiebolaget svenska Amerikalinjen för anskaffande av fartyg till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåts förbindelse mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater.

1926-03-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån till aktiebolaget svenska Amerikalinjen för anskaffande av fartyg till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåts förbindelse mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

1

JVr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1926 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beviljande av lån till aktiebolaget svenska

Amerikalinjen för anskaffande av fartyg till uppehållande

av bolagets regelbundna ångbåts förbindelse

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 19 februari 1926 dagtecknad proposition,

nr 190, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels bland utgifter för kapitalökning, att utgå av tillfälliga lånemedel,

under rubriken låneunderstöd till lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen

anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor,

dels ock medgiva, att av ifrågavarande anslag må, för anskaffande av ett

systerfartyg till det ovannämnda bolag tillhöriga passagerarmotorfartyget

»Gripsholm» till uppehållande av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater, av riksgäldskontoret till bolaget

utlämnas lån, om det fartyg, som därmed avses, tillverkas vid svensk

verkstad, till hela anslagsbeloppet, men i annat fall till ett belopp av

6,000,000 kronor, att av bolaget åtnjutas på följande villkor:

att för lånet skall lämnas säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkännes,

att lånet må lyftas av bolaget i den ordning, som av Kungl. Maj:t fastställes,

att å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med

fem procent,

att sedan lånet innehafts, om dess sammanlagda belopp utgör 8,000,000

kronor, under två år, men i annat fall under fem år från det bolaget blivit

i fartygsregistret inskrivet såsom ägare till det fartyg, som med lånet avses,

skall under de därpå följande tio åren årligen återbetalas en tiondel av

sammanlagda ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet varder senast

inom utgången av det tionde året till fullo guldet, samt

att i övrigt skola för lånets erhållande och åtnjutande bestämmelserna i

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 41 käft. (Nr 14.) 701 in

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

kungörelsen den 18 december 1903 angående villkoren för lån från fonden

för rederinäringens understödjande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 26 januari 1926 dagtecknad skrift bar

aktiebolaget svenska amerikalinjen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte träffa

de anstalter, som kunde befinnas erforderliga för beviljande åt bolaget av

ett statslån å 8,000,000 kronor för anskaffande av ett fartyg till uppehållande

av bolagets regelbundna ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Amerikas

Förenta Stater, vilket lån skulle löpa med lägsta möjliga ränta och amorteras

under förslagsvis tio år med början under tredje året från fartygets färdigställande.

Departementschefen har för egen del till statsrådsprotokollet yttrat följande:
»Det

lån, varom aktiebolaget svenska amerikalinjen sålunda gjort ansökning,

är av samma karaktär som de s. k. rederilånen, d. v. s. lånen till

tonnageanskaffning från fonden för rederinäringens understödjande. Såsom

kommerskollegium och statskontoret i sina över bolagets ansökning

avgivna utlåtanden vitsordat, äga bolaget och dess sjöfartsverksamliet i

allo de förutsättningar, som enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18

december 1903 angående villkoren för lån från fonden för rederinäringens

understödjande böra vara tillfinnandes för att lån ur denna fond skall

kunna beviljas bolaget. Det är emellertid utan vidare klart, att ur den

till 20,000,000 kronor uppgående rederilånefonden, som vanligen icke

lämnar tillgång till en sammanlagd årlig låneutdelning till ens halva beloppet

av det nu ifrågasatta lånet, kan icke detta betvdande lånekrav bliva

tillfredsställt. Vill man tillmötesgå bolagets framställning, torde det därför

bliva nödvändigt, att för ändamålet ett särskilt anslag äskas av riksdagen.

Någon nyhet skulle icke ett dylikt förfarande innebära. I proposition (nr

198) till 1907 års riksdag föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen att

medgiva, att lån å 2,000,000 kronor finge beviljas det då under bildning

varande aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för anskaffande av

fartyg till uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige

och Ostasien, samt för sådant ändamål bemyndiga riksgäld skontoret att

tillhandahålla nämnda belopp. Detta förslag ränn också riksdagens bifall.

Det må i detta sammanhang framhållas, att kommerskollegii i ovanberörda

utlåtande den 4 juli 1914 gjorda uttalande, att ett bifall till den ansökningom

dels rederilån och dels statsunderstöd under visst antal år, som av

stiftarna av det nu ifrågavarande rederiföretaget, tidigare benämnt rederiaktiebolaget

Sverige—Nordamerika, före bolagets bildande riktades till

Kungl. Maj:t, skulle innebära en nyhet i den svenska sjöfartspolitiken,

endast avsåg det årliga statsunderstödet.

Den sjöfartsförbindelse, för vilkens vidare utveckling det ifrågasatta

s. 3 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 74.

3

lånet är avsett, torde så till vida kunna sägas intaga en särställning, som

dess upprättande och vidmakthållande omfattats med stort intresse av allmänheten

och betraktats som en angelägenhet av i viss män nationell

räckvidd. Detta förhållande visade sig redan vid aktieteckningen i det

nya företaget och tog sig nu senast vid motorfartyget »Gripsholms» insättande

i trafik livliga uttryck. Den främsta orsaken till denna linjens

förgrundsställning i den allmänna uppfattningen utgöres otvivelaktigt av

dess egenskap av att utgöra en direkt förbindelselänk mellan det land,

där miljoner svenskar och svenskars avkomlingar leva, och det gamla

hemlandet samt att sålunda liksom närma svensk-amerikanerna till de

hemmavarande och stärka sambandet mellan de förstnämnda och Sverige.

Men linjen är av betydelse för vårt land även ur den synpunkten att

den innebär möjlighet till en allt livligare direkt personlig samfärdsel

och därigenom främjar både det materiella och andliga utbytet mellan

Sverige och den världsmakt, som spelar en alltmer dominerade roll ekonomiskt

och kulturellt. I detta sammanhang torde slutligen förtjäna framhållas,

att den enda invändning kommerskollegium ansåg kunna framställas

i sitt utlåtande över den tidigare ansökningen om statens bistånd

till ifrågavarande linje, nämligen att tillvaron av denna linje skulle befordra

emigrationen, icke längre har fog för sig, sedan numer eu nödtvungen

stark begränsning av emigrationen inträtt genom den amerikanska

s. 1c. kvotalagen.

Den förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att sjöfartsförbindelsen

i fråga nått en glädjande utveckling samt att även utsikterna för dess

fortsatta utveckling äro gynnsamma. För att befästa och förbättra sin

ställning i den skarpa konkurrensen med den utländska linjetrafiken mellan

Europa och Förenta Staterna måste emellertid sökandebolaget kunna förfoga

över snabbgående och bekvämt inredda fartyg, vilka i alla avseenden

stå på höjden av vad den moderna fartygstekniken kan åstadkomma. Det

blir därför en angelägenhet av yttersta vikt för bolaget att snarast möjligt

kunna ersätta det äldre tonnage, som i fråga om fartygsmaterielens beskaffenhet,

kostnadsbesparande driftsanordningar m. m. icke håller måttet.

Bolagets planer på anskaffande av ett nytt, stort och förstklassigt fartyg

synas stark motiveras av de föreliggande omständigheterna. Då bolaget

icke av egna tillgångar kan disponera det belopp av 16,000,000 kronor,

som anses vara för ändamålet erforderligt, och hela kapitalets anskaffning

på enskild väg antagligen endast skulle kunna ske på villkor, som för

företaget skulle bliva alltför betungande, anser sig bolagets styrelse emellertid

icke böra gå i författning om byggandet av ett nytt fartyg, såframt

icke dess hemställan om statens stöd i form av ett billigt lån med lång

amorteringstid kan bifallas.

Med hänsyn till vad jag förut anfört om ifrågavarande sjöfartsförbindelses

stora betydelse för vårt land anser jag för min del synnerligen önskvärt,

att statsmakterna under sådana förhållanden genom ett statslån be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

reda bolaget möjligheter till anskaffning av det nya fartyg, som torde vara

behövligt för att bolaget skall kunna hävda sin ställning i den internationella

konkurrensen. De av bolaget företedda räntabilitetskalkylerna ådagalägga

möjligheten för bolaget att, under förutsättning av att det erhåller

ett statslån av tillräcklig storlek, finansiera fartygsanskaffningen och med

det nya fartygets hjälp vinna ökad utveckling av trafiken. Jag tillstyrker

därför, att framställning om beviljande åt bolaget av ett dylikt lån avlåtes

till riksdagen.

I fråga om lånets belopp och lånevillkoren får jag anföra följande:

Yad först angår lånebeloppet, delar jag kommerskollegii uppfattning om

angelägenheten av att fartygsbygget kommer till utförande inom Sverige

och ansluter mig därför till kollegii förslag om två alternativa lånebelopp,

det ena å 8,000,000 och det andra å 6,000,000 kronor, allt eftersom fartyget

bygges vid svenskt eller utländskt varv. En dylik anordning torde

nämligen vara ägnad att i sin mån sporra till fartygsbjrggets placering

inom landet.

Mot bolagets önskan att successivt i mån av behov lyfta lånet har jag

intet att erinra. De närmare bestämmelserna härom torde överlämnas åt

Kungl. Maj:t att fastställa. Staten synes mig ock böra tillmötesgå de av

bolaget i dess senare framställning i ämnet uttalade önskemålen i fråga om

planer för amorteringen av de alternativa lånebeloppen.

Av skäl, som statskontoret anfört, finner jag i likhet med detta ämbetsverk

ändamålsenligt, att räntan å lånet bestämmes att under hela lånetiden

utgå med fem procent per år.

Till säkerhet för lånet har bolaget erbjudit sig att lämna inteckning i

motorfartyget -v Gripsholm >; till betryggande belopp. Denna säkerhet har

statskontoret förklarat sig, därest prövningen av lånesäkerlieten överlämnades

åt ämbetsverket, icke kunna godkänna. I detta sammanhang hava åberopats

vissa principer, som ämbetsverket ansett sig böra tillämpa vid prövningen

av erbjuden inteckningssäkerliet för rederilån och för vilka det redogjort

i ett den 6 december 1923 till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande över

eu av Sveriges redareförening gjord ansökning om lindring i kraven på

säkerhet för rederilån. I anledning härav vill jag i korthet erinra om vad

statskontoret i ämnet anförde i sistnämnda utlåtande.

Såsom säkerhet för rederilån hade godkänts borgen eller inteckning i

fartyg jämte för fartyget utfärdat, på statskontoret vederbörligen transporterat

försäkringsbrev eller ock båda slagen av säkerhet. Trots vissa betänkligheter

hade emellertid statskontoret med hänsyn, bland annat, till de

svårigheter, som visat sig förbundna med anskaffandet av borgen för rederilån,

alltmer sökt tillmötesgå gjorda framställningar om godtagande av fartygsinteckning

såsom enda säkerhet, men allenast under vissa villkor.

Sålunda hade statskontoret ansett, att inteckningar såsom enbart hypotek

för lån borde vara meddelade i flera fartyg — en serie av tre stycken

hade därvid ansetts vara det minsta antal, som borde ifrågakomma — samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr li. 5

att, vad anginge fördelningen av inteckningarna mellan de tre fartygen,

ett vart av fartygen borde intecknas till belopp, motsvarande ungefär två

tredjedelar av lånesumman. I ett fall hade dock på grund av särskilda

förhållanden medgivits, att säkerheten finge utgöras av inteckningar i allenast

två fartyg. Med avseende å den proportion, vari pantens värde borde

stå till lånet, hade statskontoret till en början uppställt den fordran, att

fartygens sammanlagda värde borde representera ett belopp, motsvarande

ungefär fyra gånger det beviljade lånet. Under sedermera inträdd depressionstid

hade det emellertid icke visat sig möjligt att, om rederilånefonden

överhuvud skulle kunna tjäna sitt ändamål, uppehålla denna proportion

mellan fartygsvärde och lånesumma, och ämbetsverket hade ansett sig

handla riktigt, då lindringar härutinnan i görligaste mån beretts lånesökandena.

Sålunda hade under de senaste åren utlämnats rederilån mot

inteckningar, beviljade i fartyg, vilkas sammanlagda värde motsvarat ett

belopp av tre gånger lånesumman, och i några fall hade fartygsvärdena

endast uppgått till det dubbla lånebeloppet.

Med hänsyn till att vissa förhållanden, såsom försäljning av ett eller

flera av bolagets äldre fartyg, kunna nödvändiggöra någon jämkning av

de villkor, som av statskontoret i allmänhet uppställas i fråga om säkerheten

för rederilån, torde lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att

efter närmare utredning och prövning av de förebragta omständigheterna

bestämma arten och omfattningen av den säkerhet, som bör presteras för

lånet.

I övrigt torde för åtnjutande av lånet böra i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i den förut omnämnda kungörelsen den 18 december 1903

angående villkoren för lån från fonden för rederinäringens understödjande.

I enlighet med statskontorets förslag torde lånet böra utgå av tillfälliga

lånemedel och anvisas å riksstaten under rubriken låneunderstöd såsom

reservationsanslag. Lånet synes lämpligen kunna utlämnas från riksgäldskontoret.

»

Då ifrågavarande rederiföretag, Svenska amerikalinjen, för ett tiotal år

sedan tillkom, skedde detta, såsom i propositionen inhämtas, under en

oväntat stor anslutning från icke blott de närmast intresserade enskildas

och korporationernas utan ock den stora allmänhetens sida. Tack vare

detta har bolaget hittills — i motsats till ett flertal andra liknande kommunikationsföretag

— så gott som helt kunnat fullfölja sin uppgift utan

något understöd från statens sida. Eedan det stora intresse, varmed

ifrågavarande rederiföretag sålunda från början omfattats, torde utgöra ett

påtagligt bevis för den stora betydelse som allmänt tillmätes förefintligheten

av en dylik svensk förbindelseled med Nordamerikas förenta stater.

Trafiken på svenska amerikalinjen uppehälles för närvarande med de

tre fartygen Stockholm, Drottningholm och Gripsholm. Medan motorfartyget

Gripsholm alldeles nyligen färdigbyggts och insatts i trafik, har

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

ångaren Stockholm redan nått den ålder att den snart måste utrangeras.

Den är nu avsedd att ersättas med ett nybyggt fartyg, vilket med hänsyn

bland annat till önskvärdheten av att trafiken på linjen må kunna bedrivas

med möjligast likvärdiga fartyg, ansetts böra bliva av samma typ

som Gripsliolm. Kostnaderna härför beräknas till 16,000,000 kronor.

För ett lyckligt genomförande av planen förutsättes dock beviljandet av

statslån intill omkring hälften av kostnaden.

För egen del måste utskottet finna befästandet och utvecklandet av

ifrågavarande förbindelseled mellan Sverige och Nordamerika vara ett nationellt

intresse, vilket är förtjänt av statens understöd. Såsom av utredningen

i ärendet framgår, har visserligen ångbåtslinjen i fråga redan

nått en glädjande utveckling, men om företaget skall kunna bestå i den

internationella konkurrensen, synes dock angeläget att erforderlig förnyelse

av fartygsmaterielen äger rum.

I betraktande av vad sålunda och i övrigt anförts till stöd för bolagets

framställning om statslån, vill utskottet tillstyrka att dylikt låneunderstöd

beviljas bolaget i den omfattning och på de huvudsakliga villkor, som i

propositionen angives. Det blivande lånebeloppet — avsett att efter vissa

års amorteringsfrihet återbetalas under en tid av tio år — skulle alltså

utgå med 8,000,000 kronor, respektive 6,000,000 kronor allteftersom

fartyget bygges på svenskt eller utländskt varv. Givetvis är det dock

önskvärt att ifrågavarande beställning i största möjliga omfattning förbeliålles

svensk industri, och utskottet vill förutsätta, att vid arbetets

planläggning befintliga möjligheter till förverkligandet av detta önskemål

i görligaste mån beaktas.

Till säkerhet för det blivande lånet har bolaget erbjudit sig att lämna

inteckning i Gripsholm »till betryggande belopp». Utskottet vill i detta

avseende hava uttalat, att de av statskontoret uppställda kraven i fråga om

säkerhet vid utlämnande av rederilån även i detta fall synas böra tilllämpas

eller, i händelse sådan säkerhet icke kan av bolaget presteras,

annan därmed jämförlig säkerhet bör av bolaget lämnas.

Det torde tillkomma Kungl. Maj:t att fastställa de närmare villkoren

för statslånet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet, som

icke funnit anledning till erinran mot departementschefens i enlighet med

statskontorets tillstyrkan gjorda förslag att täckning för anvisat låneanslag

beredes av tillfälliga lånemedel, hemställa,

att riksdagen må

a) bland utgifter för kapitalökning, att utgå av tillfälliga

lånemedel, under rubriken låneunderstöd till lån till aktiebolaget

svenska amerikalinjen anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor;

b) medgiva, att av ifrågavarande anslag må, för anskaffande

av ett systerfartyg till det ovannämnda bolag tillhöriga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

7

passagerarmotorfartyget »Gripsholm» till uppehållande av

bolagets regelbunda ångb&tsförbindelse mellan Sverige och

Amerikas Förenta Stater, av riksgäldskontoret till bolaget

utlämnas lån, om det fartyg, som därmed avses, tillverkas

vid svensk verkstad, till hela anslagsbeloppet, men i annat

fall till ett belopp av 6,000,000 kronor, att av bolaget

åtnjutas på följande villkor:

att för lånet skall lämnas säkerhet, som av Kung]. Maj:t

godkännes,

att lånet må lyftas av bolaget i den ordning, som av

Kungl. Maj:t fastställes,

att å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från

lvftningsdagen med fem procent,

att sedan lånet innehafts, om dess sammanlagda belopp

utgör 8,000,000 kronor, under två år, men i annat fall

under fem år från det bolaget blivit i fartygsregistret inskrivet

såsom ägare till det fartyg, som med lånet avses,

skall under de därpå följande tio åren årligen återbetalas

en tiondel av sammanlagda ursprungliga lånebeloppet, så

att hela lånet varder senast inom utgången av det tionde

året till fullo guldet, samt

att i övrigt skola för lånets erhållande och åtnjutande

bestämmelserna i kungörelsen den 18 december 1903 angående

villkoren för lån från fonden för rederinäringens

understödjande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Stockholm den 22 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar

Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. J. 6. Rosén

E. A. Hallin, J. G. Walles, C. I. Asplund, G. Kobl/ och A. R. Rootli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A Å.

Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, E. Andersson

i Prästbol, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm och O. E. F. Pörte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av lån till Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen för anskaffande av fartyg ti s. 12 i texten