Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under fjärde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om kostnaden för förläggning av skeppsgossar till Nya Varvet.

1926-03-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under fjärde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om kostnaden för förläggning av skeppsgossar till Nya Varvet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under fjärde

huvudtiteln gjorda framställning i fråga om kostnaden

för förläggning av skeppsgossar till Nya Varvet.

(l:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna den 7 januari 1926 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927

har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 108 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag) föreslagit

riksdagen medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring av

f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel må tagas i anspråk ett belopp av högst 77,000 kronor för

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga

tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

I statsrådsprotokollet lämnas följande utredning i ärendet.

I försvarspropositionen till 1925 års riksdag föreslogs beträffande skeppsgossekårens

förläggning, att densamma i sin helhet skulle förläggas till

Karlskrona och att således den nuvarande förläggningen i Marstrand skulle

upphöra.

Av närmare angivna skäl, bland vilka särskilt framhölls den större rekryteringsmöjligheten,

förordade emellertid försvarsutskottet (se utlåtande nr 1,

sid. 130—131) bibehållande av kårens nuvarande delade förläggning. Det

syntes emellertid utskottet önskvärt, att utredning verkställdes, huruvida

icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt annan plats kunde med

utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur såväl ekonomiska som

andra synpunkter fördelaktigare än förläggning i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört föranledde från riksdagens sida icke någon

erinran.

Sedan marinförvaltningen och chefen för marinstaben anbefallts att, med

beaktande av vad försvarsutskottet i ämnet anfört, gemensamt verkställa utredning

rörande skeppsgossekårens förläggning, hava myndigheterna med

skrivelse den 25 oktober 1925 avgivit den sålunda infordrade utredningen.

Myndigheterna hava därvid inledningsvis anfört, att de skäl, som på sin

tid föranledde till förläggning av en skeppsgossekår till Västkusten, fort
Biliang

till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 48 höft. (Nr 15—11.) 676 26

Marinforvaltningens

och

chefens för

marinstaben

framställning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

farande förelåge. Myndiglieterna hade därför undersökt möjligheterna av

en förläggning av skeppsgossar antingen till Nya Varvet eller — under förutsättning

att därvarande kasernetablissemang skulle bliva ledigt — till

Uddevalla, vilka två platser syntes vara de enda å rikets västra kust, som

kunde ifrågakomma för en dylik förläggning.

På angivna skäl hava myndigheterna funnit en förläggning till Uddevalla

icke kunna förordas.

Beträffande möjligheten att förlägga skeppsgossekåren till Nya Varvet

hava myndigheterna anfört följande.

Det hade synts myndigheterna först och främst böra undersökas, huruvida

en förläggning av skeppsgossar till Göteborgs närhet möjligen skulle

kunna medföra sådana olägenheter, att en dylik förläggning med anledning

därav ej lämpligen borde ifrågasättas. I nu nämnt avseende syntes böra

erinras därom, att en förläggning av skeppsgossar till en storstad eller till

dess omedelbara närhet för gossarna otvivelaktigt erbjöde större frestelser

under de tider av dagen, då de ej vore upptagna av tjänstgöring, än om de

vore förlagda till en småstad. Detta vore helt visst eu mycket beaktansvärd

fråga vid bedömande av, huruvida eu förläggningsort kunde anses lämplig

eller ej. Det borde emellertid i föreliggande fall särskilt erinras därom,

att Nya Varvet läge så pass avlägset från själva Göteborgs stad, att allmän

permission till denna icke lämpligen borde lämnas annat än under lördagar

och söndagar. Med dylik permission eventuellt förenade olägenheter i ovanberört

avseende borde åtminstone delvis kunna motverkas genom vidtagande

av lämpliga åtgärder vid färderna till och från Göteborg. Därjämte syntes

det böra beaktas, att det ofta inträffat, då gossarna, efter att under hela

skeppsgossetiden (med undantag av tiden för besök i en eller annan hamn

under sommarresorna) hava uppehållit sig i en småstad, senare såsom nykarlskrivna

komme till Stockholm, där många frestelser mötte dem och där

de samtidigt finge rätt avsevärt med pengar att röra sig med, att storstadslivet,

såsom något nytt och lockande, haft ett mycket ogynnsamt inflytande

på de nykarlskrivnas uppförande.

Ur utbildningssynpunkt syntes Nya Varvet i förhållande till Marstrand

erbjuda betydligt större möjligheter till såväl övning i terräng som idrott.

Terrängförhållandena i Marstrand vore nämligen sådana, att det vore

tämligen svårt att med omväxlande program ordna de utmarscher, som skolreglementet

förutsatte skulle äga rum till ett visst antal varje månad. I Nya

Varvets närhet däremot syntes lämplig terräng vara lätt att finna för dylika

övningar. Dessutom funnes å Nya Varvet lämplig idrottsplats, vilket förhållande

syntes bliva av betydelse vid de ungas fysiska fostran och en god

motvikt till olämpliga förströelser på fritiden samt sålunda motverkade vissa

olägenheter, som enligt vad ovan anförts kunde vara förenade mod skeppsgossarnas

förläggning till Nya Varvet. Ävenledes förefunnes här möjlighet

till tävlan med andra idrottsföreningar å platsen, vilken möjlighet däremot

saknades i Marstrand.

I Marstrand finge gossarna icke tillfälle att se några av flottans stridsfartyg.

I rekrytundervisningen skulle de lära sig svenska flottans fartygstyper,

vilket bleve en ganska död kunskap, då det vore svårt att giva dem

någon uppfattning om fartygens storlek, utseende och egenskaper endast

med hjälp av fotografier.

I detta avseende skulle förläggning till Nya Varvet medföra en viss fördel.

Den fartygsmateriel, som kunde komma att finnas tillgänglig å örlogsdepån

eller under byggnad vid skeppsvarv i Göteborg, skulle nämligen här
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75. 3

vid bliva av betydelse som åskådningsmateriel. Gossarna finge å Nya Yarvet

även tillfälle att se en kustfästning.

Med hänsyn till de betydande skeppsvarv, som funnes i Göteborg och

den livliga sjötrafik, som rådde i Göteborgs hamn, bleve gossarna även i

tillfälle att förvärva kännedom om moderna handelsfartyg.

Ur ekonomisk synpunkt och särskilt i fråga om utnyttjande av till buds

stående personal vore en förläggning till Nya Varvet utan tvivel att föredraga

framför en dylik till Marstrand.

Vid eu förläggning till Nya Varvet kunde gemensam förvaltning och bevakning

för depån och skeppsgossekåren anordnas. Härigenom kunde för

förrättande av nu nämnt arbete erforderlig personal rätt avsevärt reduceras,

vilket närmare framginge av förslag till besättningslista, upprättad av chefen

för marinstaben.

I utskottets utlåtande hade förutsatts, att, om skeppsgosseförläggningen

skulle fortfara i Marstrand, logementsfartyget Norrköping skulle utbytas mot

ett annat fartyg, eventuellt Thule eller Göta, vilket skulle ombyggas till

logementsfartyg. Härigenom kvarstode dock de allmänna olägenheter, som

vore förknippade med förläggning till logementsfartyg jämfört med förläggning

i kasern. Eu dylik omändring av en pansarbåt till logementsfartyg

hade beräknats betinga en kostnad av omkring 130,000 kronor, och då därjämte

logementsfartygets underhåll vore dyrbart, vunnes en betydande besparing

genom att logementsfartyget åtminstone för ifrågavarande ändamål

ej bleve behövligt, om skeppsgossarna förlädes i kaserner å Nya Varvet.

Byggnaderna å Nya Varvet syntes i allmänhet befinna sig i gott skick.

Dock måste givetvis erforderliga medel ställas till förfogande för vissa nödvändiga

reparationer å Nya Varvet och ändringar av kaserninredningen därstädes.

Marstrand tillhörde ortsgruppen E och Nya Varvet ortsgruppen F, vilket

förhållande komme att öka kostnaderna vid en förläggning till Nya Varvet.

Men denna ökning motsvarades mer än väl av den inbesparing av kostnaderna

för det avlöningstillägg (sjötillägg), som nu utginge till personalen

vid skeppsgossekåren i Marstrand jämlikt kung!, brev den 17 maj 1907 och

som för närvarande kunde beräknas till omkring 15,000 kronor om året.

Vidare syntes man kunna räkna med en besparing i fråga om kostnader

till förplägnad. En jämförelse emellan portionspriset per dag för skepps

gosse i Marstrand och Nya Varvet under tiden 1920—1925 gåve nämligen

till resultat, att detsamma å förra platsen uppgått till 1 krona 24 öre mot

å den senare 1 krona 15 öre i medeltal.

Enär en matinrättning under alla förhållanden måste finnas å Nya Varvet

för örlogsdepån, syntes driftskostnaden för eu gemensam sådan inrättning,

avseende att betjäna både depån och skeppsgossekåren, avgjort bliva lägre

än motsvarande kostnad för tvenne matinrättningar på skilda håll.

Likaså syntes genom en förläggning av Marstrandskåren till Nya Varvet

kostnaderna för bad kunna minskas i förhållande till motsvarande kostnader

i Marstrand.

Vidare inbesparades åtskilliga transportkostnader, då för närvarande en

stor del för kåren i Marstrand erforderliga artiklar måste köpas i Göteborg.

Ur rekryteringssynpunkt kunde framhållas följande.

En undersökning rörande de orter, från vilka skeppsgossekåren i Marstrand

rekryterades, gåve vid handen, att Göteborg utgjorde den förnämsta rekryteringskällan

å Västkusten, varemot Marstrand endast bidroge med ett mycket

ringa antal gossar. Ur denna synpunkt kunde alltså kårens förflyttning från

Marstrand till Nya Varvet icke anses medföra någon olägenhet.

I fråga om skeppsgossekårens rekrytering från övriga delar av landet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

vore det ej uteslutet, att föräldrar och målsmän hellre sände sina söner

såsom skeppsgossar till Göteborg än till Marstrand, enär den förra platsen

hade väsentligt bättre kommunikationer och större resurser än den senare.

Ur trevnadssynpunkt erbjöde en förläggning till Nya Varvet flera fördelar.

Området vore vackert och rymligt och ganska väl lämpat för idrottsövningar.

Tillfälle kunde lätt beredas gossarna att i Göteborg bese muséer och anläggningar

av olika slag. Lämpliga förströelser kunde utan större svårighet

anordnas, och den omväxling, som över huvud taget kunde beredas skeppsgossarna

där, syntes böra medverka till att utveckla dem. Att gossarna

trivdes underlättade såväl rekryteringen som upprätthållandet av en god

anda inom kåren.

Vad anginge kaserneringsförhållandena vore dessa naturligen av stor betydelse

för de ungas fostran och hygieniska förhållanden. Myndigheterna,

som undersökt de lokala möjligheterna å Nya Varvet, hade funnit dessa

fullt tillfredsställande för en förläggning av intill 200 skeppsgossar med befäl

och underbefäl samt lärarpersonal jämte övrig personal, som jämlikt

ovannämnda utskottsutlåtande kunde beräknas komma att förläggas dit. 200

skeppsgossar syntes vara det högsta antal, som enligt 1925 års riksdags beslut

kunde ifrågasättas att förläggas till Nya Varvet.

På grund av vad sålunda anförts finge myndigheterna uttala, att en förläggning

till Nya Varvet av sagda skeppsgossekår måste anses önskvärd.

Myndigheterna hade med anledning härav närmare undersökt förläggningsmöjligheterna

därstädes under förutsättning, att dit förlädes ej blott örlogsdepåns

personal utan jämväl högst 200 skeppsgossar med tillhörande befäl,

underbefäl och lärare, allt i enlighet med av chefen för marinstaben uppgjort

förslag till besättningslista.

Myndigheterna hava härjämte framlagt detaljerad plan för dispositionen

för ifrågavarande ändamål av lokalutrymmen m. m., för vilken plan här icke

torde behöva närmare redogöras.

I fråga om kostnaderna hava myndigheterna anfört följande.

För genomförande av den förordade förläggningen av skeppsgossekåren i

Marstrand till Nya Varhet krävdes vissa nybyggnads-, förändrings- och

reparationsarbeten, för vilka kostnaderna beräknats av fortifikationsbefälhavaren

i Älvsborgs fästning. Dessa uppginge enligt berörda kostnadsberäkning

till ett belopp av 77,000 kronor. Kostnaderna för underhållet av

byggnaderna å Nya Varvet kunde emellertid ej, i händelse desamma toges

i anspråk för ovan föreslagna ändamål, såsom i propositionen nr 50/25

(sid. 504) förutsatts, i viss mån täckas genom uthyrning till privatpersoner,

utan borde i stället upptagas å anslaget till underhåll av flottans fartyg och

byggnader in. in., som för ändamålet sålunda borde ökas med ett beräknat

belopp av 68,000 kronor.

I proposition nr 50/25 funnes ej någon läkarbefattning i Älvsborgs fästning

upptagen. Vid en eventuell förflyttning av skeppsgossekåren i Marstrand

till Nya Varvet skulle emellertid å denna senare plats komma att

förläggas så stor styrka, att behov av en läkare nödvändigtvis förelåge.

Det syntes därför erforderligt att öka marinläkarkåren med eu marinläkare,

avsedd för ifrågavarande befattning.

På grund av det anförda hava myndigheterna, under förutsättning att för

erforderliga nybyggnads-, förändrings- och reparationsarbeten beräknade medel,

77,000 kronor, ställdes till förfogande, förordat, att skeppsgossekåren i Mar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15. 5

strand flyttas till Nya Varvet vid Göteborg, sedan Älvsborgs kustartillerikår

indragits.

Genom den nu gjorda utredningen syntes det departementschefen vara Kung], Maj:t.

klarlagt, att övervägande skäl tala för förflyttning till Nya Varvet av den i

Marstrand förlagda skeppsgossekåren.

Älvsborgs kustartillerikår vore avsedd att upphöra från och med den

1 november 1926. Förflyttningen av skeppsgossarna borde lämpligen äga

rum efter sommarexpeditionernas slut år 1927, vid vilken tidpunkt nödiga

tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten kunde vara verkställda. Kostnaderna

för dylika arbeten hade beräknats till 77,000 kronor.

Såsom av myndigheterna erinrats hade det varit avsett, att, därest skeppsgossekåren

skulle kvarbliva i Marstrand, det nuvarande logementsfartyget

därstädes, Norrköping, skulle ersättas med ettdera av de utrangerade pansarskeppen

Göta eller Thule. 1925 års riksdag hade medgivit, att för omändring

av nämnda två fartyg till logementsfartyg ett belopp av tillsammans högst

260.000 kronor finge tagas i anspråk från återstående behållning å ett av

1919 års riksdag beviljat anslag till krigsfartygsmateriel. Genom den nu

föreslagna förflyttningen av skeppsgossekåren till Nya Varvet skulle inledningen

av det ena av sagda fartyg för berörda ändamål icke längre erfordras.

Med hänsyn till den besparing, som härigenom möjliggjordes, syntes det

departementschefen lämpligt, att från berörda medelstillgång erforderligt

belopp ställdes till förfogande för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

arbeten å Nya Varvet.

Sedan Kung!. Maj:t anbefallt marinförvaltningen att, efter samråd med Ifrågasatt

chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan, inkomma

med förslag till ändrad inredning av ettdera av ifrågavarande fartyg för an- riksdag framvändning

såsom logementsfartyg, har marinförvaltningen i skrivelse den 8 lagda planenjanuari

1926 förordat iordningställande för ändamålet av Göta ävensom

meddelat, att kostnaderna härför — inklusive kostnaderna för vissa underhållsarbeten,

som vore erforderliga för att sätta fartyget i sådant stånd, att

det kunde inredas till logementsfartyg — beräknades uppgå till omkring

183.000 kronor. Samtliga ifrågavarande kostnader jämte förenämnda, till

77.000 kronor beräknade utgifter för vissa arbeten å Nya Varvet kunna

emellertid bestridas av förut omförmälda anslagsbehållning å 260,000 kronor.

Utskottet har under hand från försvarsdepartementet erhållit del av den

sålunda ifrågasatta jämkningen i 1925 års riksdags beslut i förevarande

hänseende.

Innan utskottet yttrar sig i den föreliggande frågan, torde böra erinras om 1925 års

vad departementschefen i det vid propositionen nr 50 till 1925 års riksdag riksdas
fogade

statsrådsprotokollet uttalat beträffande frågan om skejjpsgossekårens

förläggning. Körande ifrågasatt förläggning av skeppsgossekåren till Karlskrona

grenadjärregementes kasernetablissemang i Karlskrona framhöll departementschefen

sålunda, att ehuru regementets etablissemang icke behövde i sin helhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Utskottets

yttrande.

tagas i anspråk för förläggning av infanteri till Karlskrona, det icke borde

ifrågasättas att dit jämväl förlägga skeppsgossar, då nämligen dylik blandad

förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap icke kunde anses vara lämplig

och även blivit vid tidigare tillfällen bestämt avstyrkt av marinens myndigheter.

Vid sådant förhållande borde enligt departementschefens uppfattning

skeppsgossekåren böra förbliva förlagd i sin nuvarande kasern och eventuellt

bristande utrymme ersättas antingen genom eu tillbyggnad eller ock genom

anlitande av ett logementsfartyg. I anledning av förberörda uttalande av

departementschefen anförde första särskilda utskottet vid 1925 års riksdag

i sitt utlåtande nr 1, att utskottet i fråga om skeppsgossarnas förläggning

endast ansett sig kunna välja mellan tvenne alternativ, nämligen

i ena fallet påbyggnad av skeppsgossekasernen i Karlskrona och i andra

fallet bibehållande tillsvidare, av en förläggning i Marstrand med utbyte

av logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg, eventuellt

Thule eller Göta. Det senare alternativet skulle visserligen föranleda

något större kostnader, men hade utskottet funnit denna kostnadsökning

väl motiverad med tanke på de fördelar, som en delad förläggning av

skeppsgossarna skulle medföra. Härvid hade utskottet särskilt beaktat de

större rekryteringsmöjligheterna. Utskottet förordade sålunda, att skeppsgossekårens

nuvarande förläggning tillsvidare bibehölles och att högst 350

skeppsgossar förlädes till Karlskrona och återstoden till Marstrand. Det

syntes emellertid utskottet önskvärt, att en utredning verkställdes, huruvida

icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt annan plats kunde

med utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur såväl ekonomiska

som andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen i Marstrand.

Den i ärendet verkställda utredningen har enligt marinmyndigheternas

uppfattning, till vilken även departementschefen anslutit sig, givit vid

handen, att övervägande skäl tala för en förflyttning till Nya Varvet av

den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren. Utskottet, som avlagt besök

såväl å Nya Varvet som i Marstrand för att på ort och ställe göra sig

underrättat om de olika förläggningsmöjligheterna, har emellertid icke ansett

sig kunna biträda den av marinmyndigheterna och departementschefen

sålunda uttalade uppfattningen.

Utskottet vill då till en början erinra om att departementschefen i sitt

ovannämnda uttalande i det vid förenämnda proposition nr 50 fogade

statsrådsprotokollet tagit bestämd ståndpunkt mot en blandad förläggning

av skeppsgossar och vuxet manskap, en uppfattning som jämväl tidigare

synes hava delats av marinens myndigheter. För egen del måste utskottet

finna, att denna ståndpunkt fortfarande är den riktiga. Emellertid kommer

genom skeppsgossekårens förläggning till Nya Varvet i samband med

manskap från den likaledes till denna plats förlagda örlogsdepan en dylik

blandad förläggning att uppstå. Men även den omständigheten, att Nya

Varvet är beläget i omedelbar närhet till en storstad, är enligt utskottets

mening ett skäl, som talar emot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75. 7

Härtill kommer, att utredningen i ärendet i vissa avseenden måste anses

mindre tillfredsställande. Sålunda synas de lokaler, som avses att å Nya

Varvet disponeras till skollokaler, icke lämpliga för detta ändamål, varjämte

frågan om huruvida sjötillägg skall utgå till flottans personal vid

förläggning till Nya Yarvet icke synes föreligga i fullt utrett skick.

Under sådana förhållanden torde skeppsgossekåren böra åtminstone tillsvidare

kvarbliva i Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande

kårens blivande förläggning. Härvid synes då först böra undersökas, huruvida

icke de brister, som för närvarande otvivelaktigt vidlåda Marstrandsförläggningen,

kunna för rimliga kostnader avhjälpas. I detta sammanhang

synes jämväl böra uppmärksammas, att antalet skeppsgossar efter

den nya organisationens genomförande torde komma att minskas vid kåren

i Marstrand, varigenom bättre utrymme för framtiden står att vinna därstädes,

ävensom att genom föi-handlingar med stadens myndigheter vissa

förbättringar i avseende å förläggningens ändamålsenliga ordnande och vad

därmed äger samband torde stå att vinna.

Därest emellertid en blivande utredning skulle visa, att en förläggning

till Marstrand i allt fall icke bör ifrågakomma, lärer kunna komma i betraktande,

förutom Karlskrona, vilken stad redan tidigare ifrågasatts såsom

förläggningsort för skeppsgossekåren i dess helhet, även andra platser.

Då utskottet alltså anser förnyad utredning i frågan erforderlig, har utskottet

samtidigt velat uttala, att enligt utskottets mening någon förändring

av ytterligare en pansarbåt till logementsfartyg, utöver den, som avses

för Hägernäs, icke bör för närvarande ifrågakomma. De medel, som härför

avsetts, böra, i den mån desamma icke åtgå för fullständigt iordningställande

av den för Hägernäs avsedda pansarbåten, tillsvidare reserveras

för vidtagande av anordningar i samband med det definitiva bestämmandet

av förläggningsort för skeppsgossekåren.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts framställning om disponerande av

visst belopp för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning

å Nya Yarvet erforderliga tillbyggnads-, ändringsoch

reparationsarbeten;

b) i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om

skeppsgossekårens i Marstrand blivande förläggning ävensom

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må

föranleda.

Stockholm den 22 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYARNZELIUS.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson,

J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin,

J. G. Walles, C. I. Asplund, A. R. Rooth och C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A,

Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F:son

Holmgren, E. Andersson i Prästbol, S. Persson i Fritorp och E. G. E. Eriksson i

Stockholm.

Reservation

av herrar A. C. Lindblad, O. Olsson, C. I. Asplund, A. Anderson i

Råstock, C. B. Jansson i Falun, E. Kristensson, J. Jönsson i Revinge,

E. Andersson i Prästbol och E. G. E. Eriksson i Stockholm, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till för svar sd s. 1 i texten
  2. Rskr. 1926:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under fjärde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om kostnaden för förläggning av skeppsgossar till Nya s. 4 i texten