Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning angående ersättningar åt vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen eller deras rättsinnehavare för förluster förorsakade i samband med tjänstgöring i Ryssland jämte en i ämnet väckt motion.

1926-03-22 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:77, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning angående ersättningar åt vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen eller deras rättsinnehavare för förluster förorsakade i samband med tjänstgöring i Ryssland jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

It

lSTr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning

angående ersättningar åt vissa befattningshavare

inom utrikesförvaltningen eller deras rättsinnehavare

för förluster förorsakade i samband med tjänstgöring

i Ryssland jämte en i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 7 januari 1926 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd ocli behov under budgetåret 1926—1927

har Kungl. Maj:t under tredje huvudtiteln (punkt 28 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för nämnda dag)

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde varda

riksdagen i ärendet förelagd, till ersättningar åt vissa befattningshavare för

förlust av i Ryssland kvarlämnad egendom för budgetåret 1926—1927 beräkna

ett extra anslag av 280,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 20 februari

1926 dagteeknad proposition (nr 185), under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att till ersättningar åt vissa befattningshavare inom

utrikesförvaltningen eller deras rättsinnehavare för förluster förorsakade i

samband med tjänstgöring i Ryssland för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 280,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 31 och 32

av åberopade statsrådsprotokollet den 7 januari 1926 samt till omförmälda

statsrådsprotokoll den 20 februari 1926.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr G. A. Björkman väckt

motion (nr 379) hemställts, att för det i kungl. propositionen, nr 185, angivna

ändamål måtte, utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 280,000 kronor,

anvisas ytterligare 57,000 kronor, eller således ett extra anslag av 337,000

kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

vilken avser bifall till statskontorets nedan omförmälda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Under erinran att riksdagen sedan en följd av år anvisat medel till ersättningar

för mistning av bohag i Ryssland åt framlidne envoyén P. H. E.

Brändströms arvingar och likaledes framlidne generalkonsuln C. A. Askers

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

änka, anförde departementschefen i den vid 1925 års riksdag framlagda

statsverkspropositionen, att den utredning, som igångsatts i syfte att åvägabringa

en definitiv reglering av berörda krav, ansetts böra utsträckas att omfatta

jämväl de förluster av motsvarande art, som kunde hava drabbat vissa

andra avlönade befattningshavare, vilka tjänstgjorde i Ryssland vid tiden för

de diplomatiska förbindelsernas avbrytande. Utredningen kunde emellertid

ej fullföljas därhän, att frågan om dylik slutlig reglering då kunde föreläggas

riksdagen. I* stället anvisade riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition

nr 189 därom framställda förslag, för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 20,000 kronor, varigenom möjlighet öppnades för Kixngl. Maj:t att

under nämnda budgetår i avvaktan på en slutlig uppgörelse bereda någon

ekonomisk lättnad åt sådana tjänstemän, som särskilt hårt träffats genom de

i Ryssland lidna förlusterna.

Jämlikt lämnat bemyndigande har ministern för utrikes ärendena den 30

april 1925 såsom särskild sakkunnig att biträda vid slutförandet av den inom

utrikesdepartementet pågående utredningen i ämnet tillkallat överdirektören

i statistiska centralbyrån J. L. Widell.

I skrivelse den 12 februari 1926 har överdirektör Widell avgivit redogörelse

för resultatet av den numera slutförda utredningen ävensom framlagt

förslag till slutgiltig reglering av de föreliggande kraven.

I början av sistlidne oktober månad hade till Stockholm överförts sådant

i statens fastighet i Leningrad befintligt lösöre, som antingen med säkerhet

konstaterats eller möjligen kunde antagas tillhöra någon av de personer, från

vilkas sida ersättningsanspråk framställts. I dessas närvaro hade därefter

under ifrågavarande sakkunniges ledning nämnda lösöre varit föremål för en

ingående granskning och värdering, varefter sådana föremål, som kunnat

identifieras, utlämnats till ägarna. Värderingen, vilken verkställts med biträde

av särskilt tillkallade experter, hade inriktats på att såväl kontrollera

de av ägarna uppgivna värdena med hänsynstagande till prisläget vid den

tidpunkt dessa åsatts som att fastställa det värde de olika föremålen skulle

haft i nuvarande stund, därest de befunnit sig i det skick, vari ägarna nödgats

lämna dem. Uppskattning hade vidare skett av kostnaderna för nödiga

reparationer av sådana skador, som tillkommit under den tid ägarna varit

förlustiga sitt lösöre ävensom av annan under nämnda tid uppkommen värdeminskning.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vid de tillfällen, då statsmakterna tidigare haft att behandla nu förevarande

ersättningsfrågor, har uttalats önskvärdheten av att en definitiv reglering

därav snarast möjligt måtte åvägabringas. Då förhållandena nu medgiva

att så kan ske, vill jag i likhet med den sakkunnige understryka, att vederbörande

icke torde kunna göra gällande något rättsligt anspråk mot svenska

staten med anledning av de i Ryssland lidna förlusterna, men att å andra

sidan synnerligen starka billighetsskäl tala för att staten lämnar en skälig

gottgörelse för förluster, vilka nu ifrågavarande lönade befattningshavare

lidit på grund av sin anställning i statens tjänst.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77. 13

Med utgångspunkt härifrån har den sakkunnige ansett sig böra begränsa

sitt förslag till sådana förluster, vilka kunde betraktas som direkt föranledda

av vederbörandes ställning som statstjänstemän, under det att exempelvis

sådana krav icke upptagits, som avsett i ryska företag eller fastigheter nedlagd

privat förmögenhet eller sådant i Kyssland inköpt lösöre, vars förvärvande

vore att betrakta som kapitalplacering.

Den egendom, som sålunda ansetts böra komma i fråga vid ersättningskravens

bedömande, har med hänsyn till dess större eller mindre oumbärbgliet

för ägarna av den sakkunnige uppdelats i olika kategorier, för vilka

ersättning beräknats enligt i viss mån skilda principer. För förlust av kläder

(gruPP A) vilka givetvis tämligen omedelbart måst ersättas med nya —

har föreslagits gottgörelse med värdet vid tiden för förlusten ävensom 5 %

ranta för år darå. Samma princip har förordats beträffande sådan förlust

av penningmedel samt av vissa nödvändiga konsumtionsvaror, som vant en

direkt följd av vederbörandes tjänstgöring i Ryssland. För förlorat bohag

i egentlig mening (grupp B) har föreslagits ersättning med det värde, detsamma

skulle haft enligt nuvarande prisläge därest det funnits i behåll i

samma skick, vari ägarna nödgades lämna det, varjämte förordats, att ägarna

med belopp motsvarande 20 % av nämnda värde skulle hållas skadeslösa

därför att de under de gångna åren ej kunnat förfoga över bohaget. För

förlust av konst- och lyxföremål (grupp C) har föreslagits gottgörelse enligt

samma principer som för bohag i egentlig mening, under det att däremot

någon ersättning för mistningen därav under den förflutna tiden icke beräknats.

Slutligen har föreslagits gottgörelse för skada och värdeminskning

å till ägarna numera återställda föremål.

Statskontoret har beträffande den föreslagna ersättningen för mistning

av bohag ifrågasatt, huruvida icke densamma vore väl lågt satt samt anfört,

att en gottgörelse av 40 % av bohagens nuvarande värde — eller med andra

ord dubbelt så mycket som av den sakkunnige föreslagits — mera torde

motsvara den verkligen lidna förlusten. Statskontoret synes härvid hava utgått

från att ränta med något mer än 5 % för år borde beräknas å värdet

av det bohag, vederbörande varit förlustiga I anledning av vad av statskontoret

i detta avseende anförts torde emellertid böra framhållas, att den i sakkunnigutlåtandet

förordade gottgörelsen, vilken är ämnad att vara kompensation

för de merutgifter för möblerad bostad eller för inköp av nytt bohag

som åsamkats vederbörande på grund av avsaknaden av de i Ryssland kvarlämnade

tillhörigheterna, visserligen uttryckts i viss procent av bohagens

värde, men att densamma därför icke är avsedd att utgöra ränta å det

kapital, som varit nedlagt uti ifrågavarande lösöre. Det är endast av praktiska

skäl, som denna ersättning bestämts till viss bråkdel av föremålens

värde, och det är alltså ej fråga om någon ränteberäkning. Att märka är

ock, att, därest bohagen aldrig undandragits ägarnas besittning, däri nedlagt

kapital givetvis varit räntelöst. Bland annat med hänsyn härtill anser

jag mig böra ansluta mig till den i sakkunnigutlåtandet föreslagna beräkningsgrunden

.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

Ej heller i övrigt har jag något att erinra mot de av den sakkunnige

förordade principerna eller mot de av honom beräknade ersättningsbeloppen.

Yad särskilt angår frågan om den gottgörelse, som redan utgått till stärbhusen

efter envoyén Brändström och generalkonsul Asker, samt denna gottgörelses

förhållande till den totala ersättning, om vars bestämmande fråga

nu är, har den sakkunnige på anförda skäl icke ansett sig böra fatta bestämd

ståndpunkt utan har han i detta avseende avgivit tvenne alternativa

förslag. I överensstämmelse med vad av statskontoret härutinnan anförts

anser jag, att de av stärbhusen redan uppburna beloppen böra gå i avräkning

å den nu ifrågasatta gottgörelsen.

Yad den sakkunnige föreslagit beträffande de villkor, varmed ersättningsbeloppens

utanordnande borde förbindas, anser jag mig böra biträda. Vederbörande

torde sålunda böra avstå från varje ytterligare krav mot svenska

staten på grund av de förluster i samband med tjänstgöringen i Byssland,

för vilka de emottagna beloppen utgöra gottgörelse, ävensom å statsverket

överlåta sina mot ryska staten — eller annan skadeståndsskyldig — riktade

krav i den mån dessa nu bliva reglerade. Vidare torde äganderätten till

den egendom, för vars förlust gottgörelse lämnas, böra uttryckligen överlåtas

å statsverket, dock med bibehållen rätt för ägarna att efter värdeiing

inlösa sådana föremål, som till äventyrs i en framtid må kunna tillrätta
-

skaffas.

I enlighet med det nu anförda skulle ersättningar med nedan angivna

belopp beräknas för följande personer:

Framlidne envoyen P. H. E. Brändströms stärbhus......... kronor

» generalkonsuln C. A. Askers stärbhus ............ »

Generalkonsuln K. E. Widerström.......................................

Legationsrådet friherre A. Koskull.......................................

Förutv. kanslisten O. Lundberg .........................................

Förutv. liandelsattachén E. Hagberg....................................

Fröken O. Hallberg .............................................................

Kanslisten G. H. Sandberg.........................;.........................

Framlidne kommendörkaptenen H. O. Elliots stärbhus

Majoren A. Claeson ..............................................................

Fröken R. Sarwé....................................................................

Fru E. Winberg .....................................................................

Kaptenen T. Orre ...............................................................

Förutv. t. f. kanslisten R. Ericsson ....................................

T. f. konsuln E. Ytterberg .................................................

Fil. d:r G. Langenfelt ...............................................

Kommendörkaptenen G. W:son Lilliehöök ........................

Legationsrådet F. Malmar ...................................................

Fru G. Bergström ............................................................... ;>

67,750

54,500

46,600

28,425

28,228

26,337

8,750

8,000

6,000

5,400

3,375

3,315

3.000

2.000

1,540

1,520

1,140

600

600

15

50

Summa kronor 297,080

65

I likhet med vad i sakkunnigutlåtandet anförts vill jag framhålla, att ovanstående

ersättningsbelopp ej torde böra betraktas som i allo definitiva, i det

att i ett par fall frågan om äganderätten till vissa av de från Leningrad överförda

föremålen ännu ej helt klarlagts. Jämväl i övrigt synes det lämpligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77. 15

att, i händelse av bifall till förevarande förslag, möjlighet lämnas öppen för

Kungl. Maj:t att vid utanordnandet av ersättningarna företaga mindre jämkningar

i de föreslagna beloppen. Med hänsyn härtill synes ovan angivna

slutsumma, 297,080: 65 kronor, vid beräkningen av det totala anslagsbehovet

för ändamålet böra avrundas uppåt till 300,000 kronor. Då 1925 års riksdag,

som ovan nämnts, ställt ett belopp av 20,000 kronor till Kungl. Maj ds

förfogande för utbetalande av förskott å de slutgiltiga ersättningsbeloppen,

torde alltså 280,000 kronor nu böra av riksdagen äskas för ändamålet.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, har,

med hänsyn till vad departementschefen anfört gent emot statskontorets

ståndpunkt i frågan, ansett sig böra avstyrka den i ämnet väckta motionen,

och får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag och

med avslag å herr Björkmans ovanberörda motion (II: 379),

till ersättningar åt vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen

eller deras rättsinnehavare för förluster förorsakade i samband

med tjänstgöring i Ryssland för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 280,000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 75.

Reservation

av herr B. F:son Holmgren, som ansett att utskottet bort tillstyrka den

i ämnet väckta motionen.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående ersättningar åt vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen eller deras rättsi a1 i texten