Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa beslut, som fattats av den internationella arbetsorganisationens konferens vid dess åttonde sammanträde i Geneve år 1926.

1927-03-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1927:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa beslut, som fattats av den internationella arbetsorganisationens konferens vid dess åttonde sammanträde i Geneve år 1926.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

tfr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1927 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

anhållan om riksdagens yttrande angående vissa

beslut, som fattats av den internationella arbetsorganisationens

konferens vid dess åttonde sammanträde

i Geneve år 1926.

Genom en den 21 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 51, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, anhållit om riksdagens yttrande rörande de i

nämnda protokoll omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens

konferens vid dess åttonde sammanträde i Geneve år 1926 fattade besluten.

De ifrågavarande besluten utgöras av ett förslag till konvention angående

förenkling av inspektionen av emigranter ombord å fartyg samt en

rekommendation angående skydd för emigrerande kvinnor och unga flickor

ombord å fartyg.

Konventionsförslaget och rekommendationen hava i översättning till

svenska språket följande lydelse:

1.

Förslag till konvention angående förenkling av inspektionen av emigranter

ombord å fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorganisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 26 maj 1926 till sitt åttonde sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående förenkling av inspektionen

av emigranter ombord å fartyg, vilken fråga upptagits på dagordningen

för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag till

internationell konvention,

antager denna, den femte dagen i juni år ettusen niohundra och tjugusex,

efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella arbetsorganisationens

medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget

i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 9 samt. 2 avd. 8 käft. (Nr 13.) 52027

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

§ !■ .

För tillämpningen av denna konvention skola i varje land av behörig

myndighet meddelas definitioner av begreppen »emigrantfartyg» och »emigrant».

§ 2.

Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att godtaga

den principen, att med nedan angivna undantag den ombord på emigrantfartyg

utövade officiella inspektionen till skyddande av emigranter skall

tillkomma allenast en regering.

Denna bestämmelse utgör dock icke hinder för ett annat lands regering

att tillfälligtvis och på egen bekostnad låta en representant såsom observatör

ombord åtfölja landets såsom emigranter resande undersåtar, under

förutsättning att han icke gör intrång på den officielle inspektörens uppgifter.

§ 3.

Om officiell emigrantinspektör anställes ombord på emigrantfartyg, skall

han i regel tillsättas av regeringen i det land, vars flagga fartyget för.

Sådan inspektör kan likväl utses av annan regering, om överenskommelse

därom träffats mellan regeringen i det land, vars flagga fartyget för, och en

eller flera av de regeringar, vilkas undersåtar såsom emigranter befordras

å fartyget.

§ 4-

Bestämmandet av de krav på praktiska kunskaper samt fackliga och moraliska

kvalifikationer, som skola ställas på inspektör, tillkommer den regering,

som är ansvarig för inspektörens tillsättande.

Officiell inspektör må icke på något sätt vare sig direkt eller indirekt

vara förbunden med eller beroende av fartygsägaren eller rederibolaget.

Nu angivna bestämmelse skall dock icke utgöra hinder för regering att

undantagsvis och i händelse av verkligt nödtvång utse skeppsläkaren till

officiell inspektör.

§ 5.

Den officielle inspektören skall vaka över iakttagandet av de rättigheter,

som tillkomma emigranterna enligt det lands lagar, vars flagga fartyget för,

annan tillämplig lag, internationella överenskommelser eller kontrakten om

emigranternas befordran.

Regeringen i det land, vars flagga fartyget för, skall, oavsett inspektörens

nationalitet, delgiva denne texten till gällande lagar och förordningar rörande

emigranters förhållanden samt till de internationella överenskommelser

och kontrakt angående samma ämne, vilka meddelats regeringen.

§ 6.

Fartygsbefälliavarens befogenheter inskränkas icke genom denna konvention.

Den officielle inspektören må på intet sätt göra intrång på befälhavarens

befogenheter ombord och skall uteslutande befatta sig med att övervaka

tillämpningen av lagar, förordningar, överenskommelser och kontrakt,

vilka direkt angå emigranternas skydd och välfärd ombord.

§

Inom åtta dagar efter fartygets ankomst till destinationsliamnen skall den

officielle inspektören avgiva rapport till regeringen i det land, vars flagga

fartyget för, och skall denna regering översända ett exemplar av rapporten

till de övriga intresserade regeringar, som förut anhållit därom.

Avskrift av rapporten skall av den officielle inspektören överlämnas till

fartygets befälhavare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

§ 8.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med

bestämmelserna i del XIII av fördraget i "Versailles och motsvarande delar

av de övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekreterare

ocli av honom inregistreras.

§ 9.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två medlemmar

av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregistrerats

hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då

dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ io.

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorganisationen

inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds generalsekreterare

därom notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisationen.

lian skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer,

som senare delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.

§ n
Under

förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 9 förbinder sig varje

medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i §§

1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 senast den 1 januari 1928 samt att vidtaga erforderliga

åtgärder för att göra dem effektiva.

§ 12.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna

konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget

i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen,

tillämpa denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 13.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit

från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma

genom skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för

inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den

inregistrerats hos sekretariatet.

§ 14.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde

år förelägga generalkonferensen en redogörelse för denna konventions tilllämpning

och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens

dagordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 15.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga

vitsord.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottet.

2.

Rekommendation angående skydd för emigrerande kvinnor och unga flickor

ombord å fartyg.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorganisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 26 maj 1926 till sitt åttonde sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående åtgärder till skydd för

emigrerande kvinnor och unga flickor ombord å fartyg, vilken fråga

upptagits på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommendation,

antager denna den femte dagen i juni år ettusen niohundra och tjugusex

efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsorganisationens

medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till

dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt

bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar

av de övriga fredsfördragen.

Då minst femton kvinnor eller unga flickor, vilka icke åtföljas av för

dem ansvarig person, befordras såsom emigranter ombord å ett emigrantfartyg,

skall en kvinna med lämpliga kvalifikationer och utan annan uppgift

ombord tillsättas å fartyget för att, utan intrång på befälhavarens befogenheter,

lämna dessa emigranter den moraliska eller materiella hjälp, av vilken

de kunna vara i behov. Hon skall avgiva rapport till den myndighet,

som utsett henne, och rapporten skall tillhandahållas intresserade regeringar.

Såsom i propositionen omförmäles, åligger det medlemmarna av internationella

arbetsorganisationen att inom ett år eller vid förhinder på grund

av exceptionella förhållanden senast inom 18 månader efter avslutandet

av ett sammanträde av internationella arbetskonferensen underställa vid

sammanträdet antagna rekommendationer och konventionsförslag den eller

de myndigheter, till vilkas kompetensområden respektive frågor höra, för

deras omgestaltande till lag eller vidtagande av andra åtgärder. För det

fall att en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd eller

annat åtgörande för dess genomförande eller om ett konventionsförslag

icke vinner vederbörande myndighets eller myndigheters bifall, skall respektive

medlem av organisationen icke vara underkastad någon vidare förpliktelse

med hänsyn därtill.

Såväl vederbörande departementschef som i ärendet hörda myndigheter hava

ansett, att förenämnda konventionsförslag angående förenkling av inspektionen av

emigranter omhord å fartyg icke bör biträdas för Sveriges del. Såsom skäl

härför har anförts, att behov av en officiell emigrantinspektör på de svenska

emigrantfartygen icke förefunnes och att en anslutning till konventionen

möjligen skulle kunna anses medföra en förpliktelse för vårt land

att införa en statlig emigrantinspektion. Utskottet delar uppfattningen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 5

att behov av en officiell emigrantinspektör å våra svenska emigrantlinjer

hittills icke gjort sig gällande.

Med avseende å frågan, huruvida en ratifikation skulle medföra en sådan

förpliktelse för Sverige som nyss angivits, vill utskottet erinra därom, att

enligt § 11 i konventionsförslaget varje medlem av internationella arbetsorganisationen,

som ratificerar konventionen, förbinder sig att tillämpa bestämmelserna

i densamma senast den 1 januari 1928 samt att vidtaga

erforderliga åtgärder för att göra nämnda bestämmelser effektiva. Det

torde icke vara uteslutet, att den uppfattningen skulle kunna göras gällande,

att konventionens ratifikation skulle medföra eu åtminstone moralisk

förpliktelse att anställa en officiell emigrantinspektör eller att eventuellt

medgiva annat lands regering, vilkas undersåtar befordras såsom

emigranter å svenskt fartyg, att tillsätta sådan inspektör.

Vidare är att märka, att ett biträdande av konventionen skulle jämlikt

bestämmelse i § 2 kunna anses medföra förpliktelse att tillåta annat lands

regering att tillfälligtvis och på egen bekostnad låta en representant såsom

observatör ombord åtfölja landets såsom emigranter resande undersåtar,

under förutsättning att han icke gör intrång på den officielle inspektörens

uppgifter.

Enligt stadgande i § 9 i förslaget kräves för konventionens ikraftträdande

allenast ratifikation av två medlemmar av internationella arbetsorganisationen.

Så snart två länder ratificerat, blir alltså ratifikationen

bindande för dem. Härav följer, att Sveriges underlåtenhet att ratificera

icke hindrar, att konventionen får betydelse för de länder, som önska biträda

densamma.

Ytterligare må framhållas, att en underlåtenhet från Sveriges sida att

nu ratificera icke medför förlust av möjligheten för vårt land att i framtiden

sluta sig till de ratificerandes antal, om detta skulle anses önskvärt.

På grund av vad sålunda anförts anser sig utskottet för närvarande

böra avstyrka ratifikation från svensk sida.

I fråga om rekommendationen angående skydd för emigrerande kvinnor

och unga flickor ombord å fartyg har i propositionen anförts, att något

behov av en sådan funktionär, som i rekommendationen avses, för närvarande

icke föreligger hos oss, samt att rekommendationen därför icke

borde föranleda annan åtgärd från de svenska statsmakternas sida,

än att vid den för närvarande på grund av riksdagsskrivelser den 28 maj

1912 (nr 229) och den 30 maj 1923 (nr 203) pågående revisionen av

emigrationslagstiftningen de till grund för rekommendationen liggande synpunkterna

behörigen beaktades.

Om handläggningen av dessa riksdagsskrivelser har utskottet införskaffat

följande upplysningar. Genom remiss den 5 december 1914 uppdrog

Kungl. Maj:t, under hänvisning till bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för civilärenden av samma dag, åt socialstyrelsen att inkomma med ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

redning och förslag till förändrad lagstiftning rörande emigrationen ävensom

till de därmed sammanhängande åtgärder i övrigt, vilka kunde finnas

påkallade. Styrelsen igångsatte med anledning härav en del utredningar

i olika avseenden samt tillkallade för överläggningar ett flertal på området

sakkunniga. Med hänsyn till i viss mån gemensamma intressen beträffande

kontrollen över utvandringen m. m. inleddes efter Kungl. Maj:ts bemyndigande

samarbete med vederbörande myndigheter i Norge och Danmark. Förslag

till lagstiftningsåtgärder överlämnades under hand till chefen för civildepartementet.

Samarbetet med nämnda främmande länder resulterade i

vissa för Sverige, särskilt under den då rådande krigstiden, icke oviktiga

anordningar till förhindrande av olovlig utvandring av värnpliktiga. Emellertid

minskades under kriget folkförlusten genom utvandring högst väsentligt

— det sista krigsåret och de två därpå följande åren visade t. o. m. större

in- än utvandring. Under sådana förhållanden och till följd av de många

och trängande andra uppgifter, som krigstiden pålade styrelsen och dess

tjänstemän, kom styrelsens uppdrag beträffande emigrationen att trängas

undan. I infordrade yttranden eller andra framställningar gav styrelsen

likväl för Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschef i åtskilliga fall

tillkänna sin mening i särskilda frågor berörande emigrationsproblemet.

Internationella arbetsorganisationen beslöt redan på sin första konferens

i Washington år 1919 att ägna uppmärksamhet åt emigrationen. För

ändamålet tillsattes en särskild kommission, vari bland annat en svensk

arbetarrepresentant fick säte. Vissa åtgärder beträffande emigrationen

ha även sedermera beslutits av internationella arbetskonferensen. Vidare

må nämnas, att på inbjudan av italienska regeringen år 1924 i Rom

sammanträdde en konferens, vid vilken även vårt lands regering var

representerad, för dryftande av allehanda frågor rörande emigrationen.

Förväntan på resultaten av nu berörda initiativ har föranlett ytterligare

uppskov med fullgörandet av ifrågavarande uppdrag.

Emellertid hade en ny synpunkt av riksdagen blivit framförd till Kungl.

Maj:ts beaktande. Med anledning av väckt motion beslöt nämligen riksdagen

år 1923 att anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta närmare undersöka,

på vad sätt staten lämpligen borde stödja de emigrerande medborgarna

och medverka till att minska deras risker för sin framtida

utkomst i det främmande landet. Genom remiss den 15 juni samma år

anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen att verkställa utredning och avgiva

förslag i det av riksdagen sålunda angivna avseendet.

Till fullgörande av härovan berörda uppdrag hava inom socialstyrelsen

utarbetats flera lagförslag. Emigrationsfrågans osäkra läge, särskilt med

hänsyn till den s. k. kvotalagstiftningen i Amerikas Förenta stater, har

emellertid försvårat ett definitivt ställningstagande i ämnet. Antagligen

torde dock styrelsen inom den närmaste framtiden komma att avgiva förslag

till lagstiftning in. m. i ämnet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

7

På grund av vad sålunda anförts och upplysts torde anledning till

erinran mot det i propositionen innefattade förslaget beträffande ifrågavarande

rekommendation icke föreligga.

Utskottet tillåter sig därför hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t meddela,

att riksdagen för sin del icke haft något att erinra mot

vad i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet av

vederbörande departementschef hemställts

1) beträffande förslaget till konvention angående förenkling

av inspektionen av emigranter ombord å fartyg;

2) beträffande rekommendationen angående skydd för

emigrerande kvinnor och unga flickor ombord å fartyg.

Stockholm den 4 mars 1927.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Sydow, Linder, greve

Spens, Thorberg, Frändén*, Berglund och Karlsson i Gillberga;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Öberg*, Hage, Magnusson i

Skövde, Ödström*, Johanson i Stockholm, Johanson i Hallagården* och Holmström i

Stockholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation beträffande förslaget till konvention angående förenkling av

inspektionen av emigranter ombord å fartyg:

av herrar Linder, Thorberg, Berglund, Magnusson i Kalmar, Hage, Johanson

i Stockholm och Holmström i Stockholm, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka ratificering av förevarande konvention.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.