Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i visst syfte av 8 § i lagen angående köttbesiktning och slakthus.

1927-03-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1927:24, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i visst syfte av 8 § i lagen angående köttbesiktning och slakthus.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1927 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i visst

syfte av 8 § i lagen angående köttbesiktning och slakthus.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 242,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Andersson i Grimbo hemställt,

att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta förslag till ändrad lydelse av 8 § i lagen

angående köttbesiktning och slakthus av den 10 oktober 1913 i syfte, att

Konungens befallningshavande har att utse ett allmänt ombud att såsom

revisor deltaga i granskning av räkenskaper, som beröra köttbesiktning och

slakthus, och att det bestämmes, att särskilda räkenskaper skola föras för

var och en av dessa grenar.

Till stöd för berörda hemställan har motionären anfört följande:

I 8 § av lagen angående köttbesiktning och slakthus av den 10 oktober

1913 sägs bland annat att samhälle äger uppbära avgifter enligt taxa, som,

sedan Konungens befallningshavande efter hörande av hälsovårdsnämnd eller

den särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning är ställd, därtill

uPPgj°rt förslag, av Konungen fastställes för ett år i sänder.

Vidare sägs: I denna taxa må avgifterna ej sättas högre, än som kan

anses erforderligt till betäckande av samhällets kostnader för köttets besiktning

och sådan behandling, som förmäles i särskilda paragrafer av samma

lag. I lagen sägs sålunda, att taxan ej må sättas högre, än som motsvarar

samhällets kostnader. Det gäller alltså att få dessa kostnader dels riktigt konstaterade,

dels ock rätt fördelade mellan vad som belöper sig på köttbesiktning

och vad som belöper sig på slakthus. Det brukar nämligen vara så, att

där slakthus finnes, räkenskaperna för detta föras gemensamt med räkenskaperna

för köttbesiktningsbyrån. När Konungens befallningshavande för

avgivande av förslag till taxa hör hälsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet,

varunder slakthusets förvaltning är ställd, torde regel vara, att

Konungens befallningshavande får en bokslutstablå, som utvisar de kostnader,

som påförts köttbesiktningen och slakthuset. I regel torde Konungens

befallningshavande icke vara i tillfälle att underkasta denna sådan granskning,

att det kan konstateras, huruvida de kostnader, som överhuvud taget

påförts köttbesiktningen och slakthuset, äro berättigade. Det kan exempelvis

tänkas, att samhälle tillhandahåller viss mark eller vissa lokaler för verksamheten

och för sådana myndigheter debiterar sådana belopp, att taxorna i

viss mån komma att utgöra en beskattning.

Vidare har man frågan om fördelningen av kostnaderna mellan köttbesiktningen

och kostnaderna för slakthus. Det är ägnat att förvåna, att taxorna

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 9 sand. 2 avd. 15 höft. (Nr 24.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

Gällande bestämmelser

i ämnet.

Förarbetena

till de med

motionen ansedda

bestämmelserna.

för enbart besiktning av djurkropp vid besiktningsbyrå och taxorna vid slakthusen

i regel äro lika, detta fastän vid slakthuset förutom driftkostnaderna

skall påföras 5 procent av slakthusets anläggningskostnad. Man har svårt

att värja sig för tanken, att det vid bokföringen påföres köttbesiktningen

belopp, som rätteligen hemmahöra å slakthusets konto, och att samhällen på

denna väg beskatta allmänheten för slakthuskostnaderna, oavsett om samma

allmänhet använder slakthuset eller icke. För att få klarhet i detta fall borde

bestämmas, att slakthus och köttbesiktningsbyrås räkenskaper alltid skola

föras var för sig.

Med nuvarande bestämmelser, att kostnaderna få betalas av dem, som tillföra

djur och djurkroppar, saknas intresse för ekonomisering av det hela.

Det är sålunda tvenne frågor, som borde lösas i ett sammanhang, nämligen

dels att samhälle icke påför köttbesiktning och slakthus mera kostnader, än

som verkligen äro hänförliga härtill, samt att kostnaderna rättvist fördelas

mellan köttbesiktning och slakthus, dels ock att sådan ändring göres i nu

gällande lag, att man får garanti för att samhälle söker ekonomisera verksamheten.

Den första av dessa frågor torde kunna lösas på det sätt, att den länsstyrelse,

som har att avge förslag till taxor, jämväl utser revisor i företaget,

vilken hade att som allmänt ombud övervaka att icke allmänheten beskattas

utöver vad som är oundgängligt att täcka kostnaderna för besiktning och

behandling av kött samt för begagnande av slakthus, samt att kostnaderna

för dessa grenar bliva riktigt fördelade dem emellan.

Det med motionen avsedda lagrummet, § 8 mom. 1 i lagen den 10 oktober

1913 angående köttbesiktning och slakthus, innehåller följande bestämmelser.

För köttbesiktning, viss särskild behandling av kött samt begagnande

av offentligt slakthus äger vederbörande samhälle uppbära avgifter enligt

taxa, som, sedan Konungens befallningshavande, efter hörande av hälsovårdsnämnd

eller den särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning är

ställd, därtill uppgjort förslag, av Konungen fastställes för minst ett år i sänder.

I denna taxa må avgifterna ej ställas högre än som kan anses erforderligt

till betäckande av samhällets kostnader för köttets besiktning och stämpling

samt ovanberörda behandling och, där fråga är om begagnande av offent

ligt slakthus, till betäckande jämväl av kostnaden för slakthusets förvaltning

och underhåll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet.

Under förarbetena till köttbesiktningslagen har den med motionen avsedda

frågan varit föremål för övervägande; och tillåter sig utskottet att för

frågäns belysande lämna en redogörelse härför.

I propositionen till 1913 års riksdag med förslag till lag angående köttbesiktning

och slakthus hade ifrågavarande lagrum föreslagits i den lydelse

det innehar i gällande lag.

I en med anledning av propositionen väckt motion föreslog herr Andersson

i Grimbo bl. a. sådan ändring i det i propositionen innefattade lagförslaget,

att stadgande infördes om att räkenskaperna för köttbesiktningen och för

slakthuset skulle föras var för sig, så att köttbesiktningsavgiftema finge

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24. 3

sättas allenast till det belopp, som täckte själva omkostnaderna för besiktningen.

Till stöd för detta yrkande anförde motionären följande:

I § 8 i den nådiga propositionen stadgas angående huru skall förfaras

med avgifter, som avkrävas allmänheten för köttbesiktning och vid användande

av slakthusen. Därvidlag har icke gjorts någon skillnad i bokföringen

av de respektive avgifterna, utan sammanföras de till betäckande av de kostnader,

för vilkas gäldande respektive samhällen ha rätt att ålägga allmänheten

avgifter. Emellertid borde enligt mitt förmenande ett särskiljande i

bokföringsavseende av dessa inkomster äga rum. Såsom bestämmelserna nu

äro avfattade, komma köttbesiktningsavgifterna att användas även till betäckande

av kostnaderna för anskaffandet av slakthuset, dess förvaltning och

underhåll. Så borde emellertid icke vara fallet, ty detta föranleder en högre

taxa för besiktningar, än som eljest behövde äga rum. Slakthuset har ju sitt

ändamål för sig, och höra naturligtvis kostnaderna för detsamma utgå i den

mån allmänheten använder slakthuset för det med detta egentligen avsedda

ändamålet. Köttbesiktningstaxan kunde då sänkas, vilket skulle vara till

fördel för allmänheten, och vilket för övrigt måste anses vara ur alla synpunkter

det enda riktiga. Det är naturligtvis olämpligt, att allmänheten underkastas

en extra beskattning i form av besiktningsavgifter, då man vet,

att besiktningen kan verkställas till vida billigare pris.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande anförde lagutskottet beträffande ifrågavarande

yrkande, att utskottet ansåge, att de föreskrifter, som i avseende å

bestämmandet av avgifterna meddelades i lagförslaget, utan något vidare

tillägg vore tillfyllestgörande för vinnande av det ändamål, som i motionen

avsågs, och att utskottet därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del.

Vidare vill utskottet erinra om, att i propositionen nr 149 till 1915 års

riksdag angående viss ändring i köttbesiktningslagen av föredragande de-1915 års rikspartementschefen

gjorts ett uttalande rörande tolkningen av ifrågavarande

lagrum. Departementschefen anför nämligen följande:

I likhet med lagutskottet vid 1913 års riksdag finner jag bestämmelserna

i den nuvarande slakthuslagens § 8 hava den innebörd, att besiktningsavgifterna

icke böra sättas högre, än som kan anses erforderligt till täckande av

samhällets kostnader endast för denna besiktning jämte stämpling och eventuellt

särskild behandling, och att detta gäller även för stad, varest offentligt

slakthus finnes. Den rätt, lagen medgiver, till att jämväl kostnader för slakthusets

förvaltning och underhåll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet

tagas i beräkning, gäller nämligen endast vid bestämmandet av avgifter för

slakthusets begagnande. Även om besiktningsbyrå för uppslaktat kött är

förlagd till slakthuset, höra alltså enligt lagens ordalydelse ingå andra kostnader

bliva grundläggande för taxan för besiktning av sådant kött, som icke

slaktats i slakthuset utan blott undergår besiktning å byrån, än som sammanhänga

med själva besiktningen med därtill hörande åtgärder. Att sätta

besiktningsavgifterna så högt, att förtjänst å desamma måste uppstå, torde

därför icke överensstämma med lagens nuvarande avfattning, även om denna

förtjänst användes till att minska eller motväga förlust å samtidigt bedriven

slakthusrörelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Frågans behandling

vid

1926 års riksdag.

Fråga vid innevarande

riksdag om

ändring i

gällande bestämmelser

angående

fastställande

av taxa för

köttbesiktningsbgrd.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr Vt.

\ id fjolarets liksdag förelag fragan till behandling, jämväl då på grund

av motion av herr Andersson i Grimbo. I en inom andra kammaren väckt

motion, nr 304, hemställde nämligen herr Andersson, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida inkomsterna

av taxorna vid landets officiella köttbesiktningsbyråer överskrede respektive

byråers kostnader, samt till riksdagen framkomma med förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

^ Andra kammarens andra tillfälliga utskott avstyrkte motionen i sitt utlåtande

nr 2 samt anförde till stöd härför följande:

Ifrågavarande taxor, liksom taxor å andra i lagen den 10 oktober 1913

angående köttbesiktning och slakthus omnämnda avgifter, fastställas för

minst ett år i sänder och i följande ordning.

Hälsovårdsnämnden eller — i stad där offentligt slakthus finnes — den

särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning är ställd, uppgör förslag,

som av Konungens befallningshavande med eget yttrande överlämnas

till Kungl. Maj:t. Efter medicinalstyrelsens hörande fastställer Kung!. Maj:t

den taxa, som under viss tid skall lända till efterrättelse inom samhället.

Förslaget från den kommunala myndigheten åtföljes, i enlighet med medicinalstyrelsens

i cirkulärskrivelse den 23 augusti 1917 framställda begäran,

av utdrag ur räkenskaperna för nästföregående år, sammanställningar av frekvensen

under det löpande årets åtta första månader samt förslaget till inkomst-

och utgiftsstat för det kommande året.

Avgifterna få enligt lagen ej sättas högre, än som kan anses erforderligt

till betäckande av samhällets kostnader för köttets besiktning och stämpling

och, där fråga är om begagnande av slakthus, till betäckande jämväl av

kostnaden för slakthusets förvaltning och underhåll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet.

Den utredning, som av motionären påyrkas, verkställes således enligt nu

gällande lag i varje särskilt fall. Utskottet utgår ifrån att de myndigheter,

som därvid höras, innan Kungl. Maj:t fastställer taxorna, tillse att lagens

föreskrifter angående avgifternas storlek bliva iakttagna, såväl då det gäller

enbart köttets besiktning och stämpling som i fråga om den särskilda avgift,

som medgives vid begagnande av slakthus. Under sådana omständigheter

anser utskottet någon ytterligare utredning icke vara påkallad för vinnande

av trygghet för att lagens fordringar med avseende på avgifternas storlek

skola uppfyllas.

Utskottets hemställan, varom utskottet enhälligt förenat sig, bifölls av

kammaren.

Ytterligare vill utskottet meddela, att vid innevarande riksdag redan avgjorts

väckt fråga om ändring i gällande bestämmelser angående fastställande

av taxa för köttbesiktningsbyrå.

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 70, hade nämligen herr Fast hemställt, att riksdagen måtte besluta, alt i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och framläggande för riksdagen

av förslag till sådan ändring i lagen av den 10 oktober 1913 angående

köttbesiktning och slakthus, att fastställandet av taxa för köttbesiktningsbyrå

verkställes av länsstyrelsen, samt att förslag till taxa avgives av fullmäktige

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlutande AV 2 i. 5

eller motsvarande myndighet efter beredning av hälsovårdsnämnd eller särskilt

tillsatt styrelse.

I fråga om denna motion anförde jordbruksutskottet följande:

Enligt motionärens mening skulle de nu gällande bestämmelserna rörande

fastställande av köttbesiktningsavgifter vara otillfredsställande, huvudsakligen

av den anledning, att den anslagsbeviljande myndigheten vore helt

ställd utanför uppgörandet av taxeförslaget. Då hälsovårdsnämnden väljes

av sagda myndighet, torde denna anmärkning icke vara fullt riktig. Icke

heller i övrigt synas i motionen vara anförda några övertygande skäl för

den ifrågasatta lagändringen. På grund härav och då utskottet för egen

del icke har sig bekant, att några olägenheter skulle vara förbundna med

den nuvarande ordningen för dessa ärendens handläggning, anser sig utskottet

icke kunna förorda motionärens framställning.

Med denna motivering hemställde utskottet i sitt utlåtande nr 9, att motionen

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Slutligen vill utskottet meddela, att utskottet från medicinalstyrelsens vete- Det ekonomi.

rinärbyrå införskaffat redogörelser för det ekonomiska resultatet av slakt av stakthus
hus-

och köttbesiktningsverksamheten under åren 1906—1926 i de städer, och köttbe
.

siktmngs
som

hava såväl slakthus som köttbesiktmngsbyräer. verksamheten

Dessa redogörelser giva vid handen, att Stockholms stads slakthus gått under oren

med en förlust av 3,111,636:18 kronor och köttbesiktningsbyråer med en de fläder.

vinst av 158,286: 67 kronor, varvid emellertid är att märka, att, efter år som hava^sd1922

verkställd taxesänkning vid köttbesiktningsbyråer na, dessa därefter köttbcgått

med en förlust av 95,105: 07 kronor, att Göteborgs stads slakthus gått siktningsmed

en förlust av 796,882: 85 kronor och köttbesiktningsbyråer med en för- byiaerlust

av 50,826: 93 kronor, att Malmö stads slakthus gått med en förlust av

205,992:94 kronor och köttbesiktningsbyråer med en förlust av 34,714: 11

kronor, att Norrköpings stads slakthus gått med en förlust av 39,630: 04

kronor samt köttbesiktningsbyrå med en vinst av 11,788:68 kronor, varvid

emellertid är att märka, att, efter år 1925 verkställd taxesänkning vid köttbesiktningsbyrån,

denna därefter gått med en förlust av 15,483: 33 kronor, att

Hälsingborgs stads slakthus gått med en förlust av 284,981 kronor och köttbesiktningsbyrå

med en förlust av 6,732 kronor, att Eskilstuna stads slakthus

gått med en förlust av 61,917 kronor och köttbesiktningsbyrå med en förlust

av 6,632 kronor, att Linköpings stads slakthus gått med en förlust av

22,612: 41 kronor och köttbesiktningsbyrå med en vinst av 2,506: 35 öre.

samt att Karlskrona stads slakthus gått med en förlust av 287,236: 23 kronor

och köttbesiktningsbyrå med en förlust av 40,731: 34 kronor.

Enligt av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter har länsstyrelse att vid upp- Utskottet.

görande av taxeförslag iakttaga, att avgifterna upptagas särskilt för kött
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.

besiktning, beräknad såsom en verksamhet för sig, och särskilt för begagnande

av slakthus, ävensom att avgifterna icke i något fall sättas högre än

som kan anses erforderligt till betäckande av samhällets kostnader i det särskilda

fallet. Vid avgivande av utlåtande rörande länsstyrelses taxeförslag

har, enligt vad utskottet inhämtat, medicinalstyrelsen hittills tillämpat den

principen, att den i statförslaget för visst år beräknade inkomsten — inberäknat

eventuell behållning från föregående verksamhetsår — i regel upptagits

lika med eller högst 10 % högre än de i statförslaget beräknade utgifterna

för samma år.

Av den ovan lämnade redogörelsen för det ekonomiska resultatet av slakthus-

och köttbesiktningsverksamheten i de städer, vilka hava såväl slakthus

som köttbesiktningsbyråer, framgår, att båda rörelsegrenarna i allmänhet, i

vissa fall särskilt under senare år, förorsakat samhällena en avsevärd ekonomisk

förlust.

Att i några fall kostnaden för besiktning av hel djurkropp vid besiktningsbyrå

satts ungefär lika hög som den sammanlagda slakthus- och besiktningsavgiften

för samma kropp torde finna sin förklaring däri, att i slakthusavgiften

ingår allenast kostnaden för tillhandahållande av slaktlokal men ej

för själva slaktarbetet och att för begagnande av kylhus, stallrum o. d.

upptages särskild avgift.

Då utskottet ej erhållit kännedom om skäl, som giva vid handen, att de i nu

ifrågavarande taxor förekommande beloppen blivit för högt upptagna eller

att kostnaden oriktigt fördelats och utskottet ej heller blivit övertygat om

lämpligheten av den i motionen föreslagna ändringen i gällande kontrollföreskrifter,

får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 24 mars 1927.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Sydow* Linder,* greve Spens,

Martin Svensson* Berglund,* Karlsson i Gillberga och Luterkort;*

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hage, Magnusson i

Skövde, Johanson i Hallagården, Holmström i Stockholm, Olovson i Västerås* och

Andersson i Rasjön.*

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

CENTRALTRYCKERIET. STOCKHOLM 1927

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.