Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tull a förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär.

1927-03-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:18, Betänkande, i anledning av väckt motion om tull a förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1927 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tull a förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär.

(l:a avd.)

I. en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 58, har herr Adolf Dahl hemställt, »att riksdagen ville besluta

sådan förändring i tulltaxan, att tullen å förädlade träd av äpple, päron,

plommon och körsbär bestämmes till 60 öre pr kilogram».

I motionen avsedda träd äro enligt rubriken 130 b i tulltaxan åsätta en

tull av 7 öre för kilogram.

I motiveringen till sin hemställan har motionären framhållit, hurusom

en stark import av fruktträd påginge till vårt land. De importerade fruktträden

lockade genom avsevärt lägre priser än dem, som"de inhemska plantskolorna

kunde erbjuda, men vore ofta av mindervärdig beskaffenhet eller,

såsom uppvuxna i anpan jordmån och under andra klimatiska förhållanden

än i Sverige förekommande, olämpliga att här odlas. Med de fria och

okontrollerade former, varunder ifrågavarande import för närvarande ägde

rum, hade konsumenten — jordbrukaren, lägenhetsinnehavaren och trädgårdskolonisten

— icke någon garanti för beskaffenheten av vad han köpte

och planterade i sin trädgård.

Den föreslagna tullförhöjningen vore ägnad att tillförsäkra köparen bättre

plantor och därmed utsikt till högre skörd. Någon prisförhöjning behövde

knappast befaras, då den inhemska konkurrensen vore tillräckligt stark för

att hålla priserna nere.

Bevillningsutskottet har, efter därom i grundlagsenlig ordning framställd

begäran, mottagit utlåtande av lantbruksstyrelsen i anledning av förevarande

motion. Utlåtandet åtföljer i avtryck såsom bilaga 1 detta betänkande.

Därjämte har utskottet från Göteborgs trädgårdsförening mottagit ett yttrande,

vilket likaledes bifogas betänkandet (bilaga 2).

° Under hänvisning till innehållet i nämnda bilagor ävensom till motionen

får utskottet för egen del anföra följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 10 käft. (Nr 18.) 1

Utskottet.

Motion eu.

Utredning.

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Det synes utskottet vara av största vikt, att det intresse för fruktodling,

som under senare år alltmera utvecklats i landet och som även på olika

sätt rönt uppmuntran av det allmänna, icke motverkas genom nedslående

erfarenheter vid odling av mindre lämpliga träd. Även ur ekonomisk

synpunkt är det givetvis angeläget, att vid fruktodling förebygga användningen

av träd, som icke hava utsikt att i sådan jordmån och under de

klimatiska förhållanden, som det här kan vara fråga om, giva god skörd.

Risker av antydda slag kunna föreligga vid okontrollerad försäljning av

fruktträd vare sig dessa äro av inhemskt ursprung eller importerade, men

de äro måhända särskilt framträdande vid den betydande införsel från

utlandet, som på sätt motionären angivit och lantbruksstyrelsen bestyrkt

pågår. Därför torde den i motionen föreslagna tullförhöjningen kunna

antagas i viss mån vara ägnad att motverka de förefintliga olägenheterna.

Vid sådant förhållande och då, av skäl som ovan efter motionären

angivits och även av Göteborgs trädgårdsförening bestyrkts, någon prisförhöjning

å fruktträd icke torde behöva befaras såsom följd av tullförhöjningen,

har bevillningsutskottet ansett sig böra förorda bifall till det förevarande

förslaget, fastän detsamma enligt utskottets övertygelse icke är

ägnat att helt avhjälpa de påpekade missförhållandena.

Den avfattning av de ändrade bestämmelserna, som utskottet nu går att

föreslå, är uppgjord i samråd med byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén,

vilken av utskottet i sådant hänseende anlitats såsom sakkunnig.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av herr Adolf Dahls förevarande

motion I: 58, om tull å förädlade träd av äpple,

päron, plommon och körsbär, måtte besluta, att nedan

angivna del av gällande tulltaxa skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Växter, ej särskilt nämnda:

levande:

130 a. —---------

130 b. förädlade träd av äpple, päron,

plommon och körsbär ........ 1 kg. 60 öre.

130 c. andra........................................... 1 kg. 7 öre.

Anm. 1. — —- — — — —

Anm. 2. — — — — — —

Anm. 3. — — — — — —

Stockholm den 4 mars 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

3

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wohlin, Wigforss, Boman, Björnsson,

friherre Beck-Friis, Bergman, Johansson i Arkösund, Hedlund i Östersund,

Bengtsson i Kullen, Nyländer, Björklund, Wahlmark, Johansson i Hornsberg,

Olsson i Gävle, Ljunggren, Nilsson i Hörby, Johansson i Krogstorp

och Werner.

Reservationer:

av herrar Wigforss, Hedlund i Östersund, Björklund, Wahlmark, Olsson

i Gävle och Werner, vilka anfört följande:

» Vi hava icke blivit övertygade om, att det i förevarande motion begärda

tullskyddet skulle komma att innebära någon garanti för vare sig den inhemska

produktionen eller konsumtionen. En sådan skulle enligt vår mening

i långt högre grad ligga i en bestämmelse om ursprungsbeteckning.

Härigenom skulle nämligen köparna sättas i tillfälle att på ett helt annat

och mera effektivt sätt skilja på svensk och utländsk vara, och därutöver

skulle genom denna bestämmelse köparna även kunna beredas skydd mot

de mindre vackra affärsmetoder, som nu kunna praktiseras av vissa mindre

nogräknade svenska affärsmän. På grund härav och då förslag om

skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning och förslag i nu berörda

ämne icke kunnat framställas inom bevillningsutskottet, hava vi

måst, under uttalande av vår nu angivna mening, inskränka oss till att

hemställa,

att herr Adolf Dahls förevarande motion I: 58 icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd»; samt

av herr Nilsson i Hörby.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Kungl. Lantbruksstyrelsen.

Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom Kungl. Maj:ts remiss har kungl. lantbruksstyrelsen anbefallts att

till Eder avgiva yttrande över en av ledamoten utav riksdagens första kammare

Adolf Dahl inom samma kammare väckt motion (nr 58) vari hemställts,

att riksdagen ville besluta sådan förändring i tulltaxan, att tullen

å förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär bestämdes till 60

öre per kilogram.

På grund härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Med varje år blir trädgårdsodlingen en allt viktigare näring. Redan det

förhållandet, att enligt de så kallade mellanhandssakkunnigas utredning år

1920 i riket funnos cirka 7,000 frukt- och grönsaksaffärer — vari dock icke

inräknats vare sig torgmånglare eller cirka 2,000 förefintliga blomsterbutiker

— utgör ett påtagligt bevis för omfattningen av den inhemska produktionens

storlek och ekonomiska betydelse. Importerade trädgårdsprodukter,

inklusive sydfrukter, vilkas värde 1925 uppgick till i runt tal 36.4

miljoner kronor, torde i stort sett distribueras genom andra affärer än de

ovan nämnda.

Enligt statistisk årsbok utgjorde befolkningsgruppen y>övriga jordägare,

trädgårdsodlare» vid 1920 års folkräkning 50,588 personer (med familjemedlemmar

133,096), varav antalet yrkesträdgårdsmästare med familjemedlemmar

uppgick till 30,948. Befolkningen inom denna speciella yrkesgrupp

företer den anmärkningsvärda ökningen av 34. i procent under loppet av tio

år. Tages härtill i betraktande, att enligt samma folkräkning funnos 293,867

godsägare, hemmansägare, brukare, jordtorpare, högre förvaltningspersonal i

jordbruk, vilka till avsevärd del torde kunna anses vara trädgårdsinnehavare,

samt att det finnes cirka 30,000 till stadsbefolkningen hörande koloniträdgårdsinnehavare,

kan man förstå, vilken omfattning trädgårdsskötseln verkligen

fått inom landet.

Genom det med varje år stegrade intresset för egnahemsbildning följer

givetvis en ökning av trädgårdsarealen, ty anläggningen av ett eget hem

omfattar i regel jämväl trädgård. Att planterandet av fruktträd därvid blir

föremål för nybyggarens särskilda odlarglädje och första omsorg är allom

känt. Men han saknar erfarenhet om de fruktsorter, som just i hans trädgård

äro de mest lämpliga. Denna bristande efarenhet plägar ofta utnyttjas

av påpassliga affärsmän och agenter, som sakna'' icke blott kunskaper om

fruktodling utan även intresse för att odlaren skall få utbyte av de träd,

han köper och planterar. Till följd av det inom vissa delar av landet förefintliga

och inom andra stora delar av landet starkt växande intresset för

trädgårdsskötsel bland lägenhetsinnehavare och nybyggare få sådana icke

fackkunniga personer, som i främsta rummet importera eller sälja billiga

utländska fruktträd, goda tillfällen att till en okritisk allmänhet sälja sådant

växtmaterial, som överhuvudtaget aldrig borde planteras i svensk jord. Då

härtill kommer, att ett stort antal köpmän, som saluhålla utländska växter,

icke idka plantskolerörelse utan bedriva sin handel under okontrollerbara

former, stå trädgårdsodlarna fullkomligt rättslösa inför dylika försäljare,

som efter gottfinnande kunna sätta namn på utbjudna fruktträd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 5

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande är därför det ledande motivet i

ovannämnda ^motion av sådan betydelse för landets fruktodling, att effektiva

och snabba åtgärder äro nödvändiga till förhindrande av en för vår fruktproduktion

i hög grad fördärvlig import av fruktträd.

För att lämna en föreställning om storleken av importen utav levande

växter (stat. rubr. nr 130 C) må anföras följande siffror, vilka angiva importen

i kilogram åren 1915—1925:

1915 1916 1917 1918 1919 1920

654,949 835,397 913,174 1,012,310 1,228,597 1,468,400

1921 1922 1923 1924 1925

1,280,136 1,438,717 1,599,394 1,283,945 1,243,758

Den under de anförda tvenne sista åren något minskade importen torde

bero på den förödelse, den hårda vintern åstadkom inom vissa växtexporterande

länders plantskolor.

Specificerade uppgifter om importen av fruktträd och bärbuskar kunna ej

lämnas, då under nyssnämnda statistiska nummer innefattas alla slag av

levande växter, som ej expedieras i kruka, balja eller korg med jord.

Betydelsen av importsiffrorna beträffande fruktträd och bärbuskar torde

bäst belysas mot bakgrunden av motsvarande siffror för tiden närmast före

världskriget, vilka siffror framgå av följande sammanställning rörande importen

i kilogram av levande växter (stat. nr 130 B) under åren 1907—1914:

1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914

401,997 401,843 401,329 429,738 467,204 511,374 565,517 473,160

Medan importen före kriget, från 1907 till 1914, rörde sig om i medeltal

fyrahundra till femhundratusen kilogram, har den från och med 1915 stadigt

ökats och uppgår nu till omkring 800,000 kilogram mera än normal - behovet före kriget.

På grund av bland annat sämre klimatiska och delvis även jordmånsförhållanden

är det omöjligt att i Sverige producera träd och buskar till

samma priser, som större utländska exportfirmor kunna erbjuda. Helt naturligt

för övrigt emedan man i sydligare länder med längre vegetationsperiod

kan på 2 år frambringa saludugliga träd, medan härför fordras 3 år i vårt

land. I gengäld bliva emellertid här i landet efter lämpliga metoder uppdragna

plantor såväl till form som motståndskraft betydligt överlägsna importerade

plantor och äro mer än väl värda det högre pris, de på grund

av större produktionskostnader betinga.

Måhända torde invändas, att handeln med fruktträd och bärbuskar i likhet

med andra grenar a handelns vidsträckta område måste bära sin del av

tidens svårigheter. Emellertid är framgången av landets fruktodling på det

allra intimaste knuten till möjligheten för trädgårdsodlare att erhålla

inom landet under decennier på olika breddgrader och i olika jordmån

prövade sorter.

I detta sammanhang må erinras om pomologiska föreningens omfattande

26-åriga verksamhet, som till väsentlig del är baserad på understöd av statsmedel.

Dess verksamhet började taga mera fasta former i och med det att

understöd av statsmedel började utgå. En annan verksamhet, som omfattar

alla de fruktodlande delarna av riket och som sammanfaller med pomologiska

föreningens verksamhet, är bildandet på hushållningssällskapens initiativ

av fruktodlarföreningar, vilkas antal för närvarande uppgår till om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

kring 500 med ett sammanlagt medlemsantal av över 20,000. En var av

dessa föreningar har minst en särskilt anställd fruktträdsskötare. Sedan

1920 har genom av riksdagen beviljade medel heretts möjlighet till bättre

utbildning av 80 sådana fruktträdsskötare årligen. Om koloniträdgårdsföreningarnas

betydelse torde här ej beböva ordas.

Vad från det allmännas sida gjorts för fruktodlingen är sålunda betydande.

Kommer emellertid landet alltfort att översvämmas av olämpliga

utländska träd utav vanligen okända, oprövade sorter, ligger det nära till

hands antaga, att allt arbete, som under de sista decennierna nedlagts med

anlitande av statens och hushållningssällskapens hjälp, till stor del blir

värdelöst.

Det råder knappast tvivel därom, att omständigheter av ovan antytt slag

utgjort anledningen till de i flertalet länder genomförda importrestriktionerna

med avseende å levande växter. I Nordamerikas förenta stater råder totalt

importförbud för levande växter. Införseln av växter till Tyskland och

Italien är genom höga tullar i stort sett omöjliggjord. I Finland verkar en

tull av 6 mark per kilogram levande växter prohibitivt. Under sådana förhållanden

blir vårt land utsatt för en så mycket mer omfattande export

från vissa länder av levande växter, en omständighet, som det ligger största

vikt uppå att förebygga.

Med de fria okontrollerade former, varunder ifrågavarande import för närvarande

äger rum, har konsumenten — jordbrukaren, lägenhetsinnehavaren

och trädgårdskolonisten — ofta nog icke någon garanti för beskaffenheten

av vad han köper och planterar i sin trädgård.

Säkert är, att hit importeras stora mängder mindervärdiga fruktträd och

bärbuskar, vilka ej borde användas till plantering. Dessutom äro sorterna

ofta olämpliga för odling inom landet. Dessa importalster, som spridas på

andra vägar än genom landets välkända plantskolor — många gånger under

felaktiga uppgifter om ursprung och sort — locka genom sitt i förhållande

till inhemsk vara låga pris, ehuru de i verkligheten för köparen på grund

av sin mindervärdighet bliva oskäligt dyra. Till belysande härav må anföras,

att — enligt vad föreståndaren för lantbruksakademiens trädgårdsskola

efter en i november 1926 företagen föredragsturné i Norrland underhand

meddelat — agenter för några år sedan försålde stora mängder utländska

fruktträd i bland annat östra delen av Jämtland. Alla dessa träd

hava enligt uppgift dött ut, varigenom odlarna åsamkats stora förluster,

varjämte intresset för trädgårdsodling i nämnda del av landet lidit svårt

avbräck. Om liknande erfarenheter kunna trädgårdskonsulenterna meddela

upplysning.

Då införseln till riket av billiga och samtidigt för flertalet av landets

olika klimatområden olämpliga sorter även torde föranleda stor minskning

av landets egen produktion av sorter, som genom decenniers försök och forskningar

visat sig vara nödvändiga för vår fruktproduktion, får en sådan import

anses bidraga till undanträngande av landets ifrågavarande, värdefulla

och härdiga, inhemska växtbestånd. Detta vill med andra ord säga, att om

i sydligare länder odlade träd i alltjämt ökad utsträckning importeras, detta

efterhand kan komma att medföra ett successivt förintande av det för landet

specifika, lämpliga fruktträdsbeståndet. Starka tendenser i denna riktning

förefinnas redan. I inom lantbruksstyrelsen tillgängligt statistiskt

material från ett tjugutal av landets plantskolor har förökningen av fruktträd

reducerats från i medeltal 580,000 under femårsperioden 1920—1924

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

7

till 390,000 år 1925. I stället liar övergång börjat ske till odling av lantbruks-

och köksväxter.

Vad som i sådant avseende gäller import av skogsfrö och skogsplantor

(se sid. 21—30 i statens offentliga utredningar 1922: 25, jordbruksdepartementet)

synes även gälla fruktträd. Då vid utfärdande av fröimportförbud

hänsyn tagits till de uti ifrågavarande betänkande anförda omständigheter

med avseende på skogsfrö samt tallfrö belagts med en tull av 6 kronor per

kilogram, synas likartade skäl föreligga till stävjande av importen utav

fruktträd.

Som en naturlig följd av berörda förhållanden inom skogsskötseln strävar

varje samvetsgrann skogshushållare att för skogsodling erhålla frö eller

plantor av en för orten lämplig ras. Kravet på säker kännedom om trädens

proveniens har också allt starkare framträtt. Det synes också vara ett allmänt

intresse, att möjligheterna för trädgårdsodlaren att städse äga tillgång

till säkra och avkastningsrika sorter underlättas.

Då sådana olikheter gälla ifråga om vissa skogsträd, t. ex. tallen, beträffande

olika raser av samma växtslag, så kan det starkt ifrågasättas, om icke

sydligare länders sorter eller sorter, odlade i sydligare och bättre klimat än

vårt, förhålla sig på enahanda sätt vid odling i vårt land med dess strängare

klimat. Detta är för övrigt otaliga gånger bevisat genom misslyckad plantering

i Sverige av utländska fruktträd och sorter. Härtill kommer ännu

en omständighet. För ekonomisk odling av frukt ligger det stor vikt uppå,

att olika fruktsorters blommor bliva väl befruktade med ståndarmjöl från

andra sorter. Ett alltsedan 1912 och ännu pågående, omfattande systematiskt

arbete att bringa klarhet i denna vitala fråga har lett till utomordentliga

praktiska resultat med våra värdefullaste i landet odlade sorter. Därför

föreligger även beträffande fruktträdens pollinering en fara av okontrollerad

import av även i pollineringshänseende okända sorter.

Faran av ifrågavarande import är i första hand minskad produktion av

frukt. Skall därför icke den svenska fruktodlingen gå avsevärt tillbaka,

anser lantbruksstyrelsen det nödvändigt, att kraftiga och snara åtgärder till

avvärjande av denna fara vidtagas från statsmakternas sida.

De åtgärder, som härvidlag kunna tänkas komma till användning, äro

förbud mot import av levande växter samt tullar.

Beträffande importförbud kunna två vägar anlitas, antingen villkorligt

förbud — sådant gäller för import av frö — med möjlighet att meddela

licens, eller totalt importförbud.

Vad först det sistnämnda alternativet beträffar, torde detsamma näppeligen

låta sig genomföra, bland annat av handelspolitiska skäl.

Vid importförbud med licensgivning ankommer det på vederbörande myndighet

att efter prövning i varje särskilt fall reglera importen. Kunde man,

liksom beträffande import av frö utav gagnväxter, från officiell myndighet

i exportland erhålla bevis om sortäkthet och övriga egenskaper, som lämnade

odlarna nödiga garantier om odlingsvärde, härdighet, lämplig form m. m.,

vore denna utväg utan tvivel den mest ändamålsenliga. Då emellertid odlaren

vid köp av fruktträd är helt hänvisad till utländsk försäljares egna

uppgifter om sortäkthet m. in., är det fullkomligt uteslutet att genom importförbud

med licensgivning kunna stävja till och med uppenbart bedrägligt

förfarande vid införsel av fruktträd. Till belysande härav må följande

exempel anföras. En mindre jordbrukare köpte från person, som drev

handel med importerade plantskolealster, ett större antal träd av fem för

köparens ort lämpliga sorter. Då träden efter 4 —5 år började bära frukt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

visade sig alla under fem olika namn erhållna träd vara av samma sort,

men icke av någon av de beställda sorterna. Inför dylika olägenheter vid

köp av utländska plantor står odlaren fullkomligt rättslös.

Till reglerande av fruktträdsimporten och därmed till främjande av landets

fruktproduktion synas därför andra utvägar böra anlitas, och vill lantbruksstyrelsen

för sin del förorda en i enlighet med ifrågavarande motion

höjd tullavgift.

De skäl, som i allmänhet kunna anföras mot relativt höga tullar, torde

här lika litet som vid import av t. ex. tallfrö kunna tillmätas giltighet. I

detta fall skulle nämligen tullen beröra endast trädgårdsinnehavarna själva

och kan betraktas som en deras inre angelägenhet. Dylik tull kan ej heller

på något sätt bidraga till höjande av prisläget på frukt och bär, vilka såsom

konsumtionsartiklar äro av intresse för de icke trädgårdsidkande samhällslagren.

Genom tull av 60 öre per kilogram blir importen av fruktträd

givetvis icke stängd. Den, som önskar införa träd av t. ex. nya för prövning

avsedda sorter, skulle fortfarande bliva oförhindrad att göra det, men

däremot torde det vid sistnämnda tullsats icke ligga i någons intresse att

basera affärsverksamhet på utländsk produktion av träd.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Insulander,

byråcheferna Bjurstedt och von Zweigbergk samt byrådirektören Sonesson.

Stockholm den 12 februari 1927.

.Vi/s Sonesson.

Erik Insulander.

Göteborgs trädgårdsförening,

Göteborg.

Bilaga 2.

Riksdagens bevillningsutskott, Stockholm.

Anmodade att uttala oss rörande herr A. Dahls motion om förhöjd tull å

fruktträd, få vi härmed avgiva följande yttrande:

Den av motionären anförda motiveringen för förhöjd tull torde icke kunna

vederläggas.

Visserligen torde de ledande firmorna inom branschen utöva en fullt tillfredsställande

kontroll över att de av dem importerade träden utgöras av

för landet lämpliga sorter, äro sortäkta och förädlade på lämpliga grundstammar

samt av förstklassig kvalité.

Den största delen av denna import går dock icke genom dessa firmor utan

genom mer eller mindre tillfälliga importörer, och att en icke ringa del av

denna import utgöres av realisationsvara, ofta hopbragt från ett flertal

plantskolor, och inköpta utan avseende på sorternas lämplighet för vårt land,

torde icke kunna bestridas.

Att dessa fruktträd sedan ofta säljas under helt andra namn än de ursprungliga

är också välbekant. Den allra största delen av denna import

torde avsättas bland kolonister, lägenhetsinnehavare och mindre jordbrukare,

vilka oftast ha mycket liten möjlighet att kontrollera att varan är vad den

utgives för. Och då de möjligen, sedan träden efter ett antal år börjat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

sätta frukt, kunna fastställa att de blivit bedragna beträffande sorterna, är

importören ej sällan för länge sedan borta från orten.

De i de svenska trädskolorna uppdragna fruktträden äro numera av fullt,

ut lika god kvalité som i de förnämsta utländska trädskolorna och då de

svenska trädskolornas produktion av fruktträd sedan flera år tillbaka torde

betydligt överstiga landets hela behov, förefinnes numera intet behov av

import av fruktträd.

Beträffande faran för att förhöjd tull skulle framkalla prisförhöjning å

fruktträd, torde denna risk icke föreligga, enär, såsom redan anförts, de

svenska trädskolornas produktion av fruktträd redan nu är för stor och

säkerligen efter en tullförhöjning ytterligare komme att ökas, så torde den

hårda konkurrensen trädskolorna emellan säkerligen utöva en tillräcklig

prisreglerande inverkan.

Då slutligen den föreslagna tullen icke kan anses nämnvärt försvåra importen

av nya, här i landet ännu oförsökta sorter för provodling eller förökning,

anse vi oss icke kunna underlåta att tillstyrka bifall till motionen.

Göteborg den 9 februari 1927.

Göteborgs trädgårdsförening

u. p. a.

Erik Hjelm.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt.

10 häft. (Nr 18.)

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:153 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om tull å förädlade träd av äpple, päron, plommon och körsbär. a1 i texten