Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för kvicksilverhaltiga beredningar för betning av utsäde.

1927-03-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:19, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för kvicksilverhaltiga beredningar för betning av utsäde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1927 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tullfrihet för kvicksilverhaltiga beredningar för betning av

utsäde.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 223, har herr Weibull hemställt, »att riksdagen måtte besluta tullfrihet

för kvicksilverhaltiga beredningar för betning av utsäde».

Till stöd för förslaget har motionären anfört följande.

»Ett stort antal av de parasitsjukdomar, som nedsätta skörden hos våra

lantbruksväxter, överföras genom utsädet. Genom särskild behandling, s. k.

betning av utsädet, kan emellertid smittan i stor utsträckning nedbringas,

vilket således åstadkommer ett förbättrat sundhetstillstånd och därmed en

ökad avkastning. Av dylika svampsjukdomar må nämnas stinksot å vete,

stängselsot å råg, strimsjuka och täcksot å korn, sot hos havre samt snömögel

och andra fusariumskador hos samtliga utsädesspannmålssorter, vissa

slag av groddbrand hos socker- och foderbetor, spenat m. fl. växtslag o. s. v.

Sedan lång tid tillbaka har betning av vissa utsäden varit allmänt utbredd

bland lantbrukarna. De allmännast använda betningsmedel! hava

varit blåsten och formalin. Vid båda dessa betningsmedel låda åtskilliga

nackdelar framför allt därigenom att grobarheten under vissa förhållanden

skadas. På senare tid ha emellertid en del andra kemiska betningsmedel

kommit i marknaden, vilka sakna de gamla betningsmedlens nackdelar,

samtidigt med att de vad effektiviteten som svampdödande medel beträffar

åtminstone i flera fall måste, enligt vad utförda försök ådagalägga, anses

de äldre betydligt överlägsna.

Vid jämförande försök å Weibullsholm med olika betningsmedel har följande

resultat framgått:

Korn infekterat av strimsjuka gav å obetade parceller 47.7 0 procent sjuka

plantor, de med visst betningsmedel behandlade endast 0.0 6 procent sjuka

plantor. Havre infekterat med flygsot lämnade 32.90 procent mot 0.2 9 procent

å med betningsmedel behandlade parceller, i fråga om höstvete infekterat

med stinksot blev utslaget obetat 14.4o procent, betade parceller O.o

procent sjuka plantor.

Det är givet, att det måste vara av stor vikt, att dessa medel komma

till användning i så stor utsträckning som möjligt. Detta ha statsmakterna

redan tidigare beaktat genom att, trots dessa medels giftighet — såsom inne
Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 11 höft. (Xr 19.) 1

Utskottet

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

hållande kvicksilverföreningar — tillåta deras fria försäljande (jfr Kungl.

Maj:ts kungörelse nr 395, tryckt 5 augusti 1926, samt kungl. medicinalstyrelsens

kungörelse nr 91 den 26 augusti 1926).

Prisfrågan spelar emellertid också en avgörande roll för en allmännare

användning av ifrågavarande medel. Priset måste nämligen för närvarande

anses vara alldeles för högt. Detta skulle emellertid i någon mån kunna

nedbringas genom borttagande av den tull, som är åsatt vissa av dessa medel,

vilken utgår med ett belopp av 15 procent av fakturavärdet enligt tulltaxerubrik

1259. Ifrågavarande preparat lära icke med fördel kunna tillverkas

inom landet, vadan tullsatsen icke tjänar som skydd åt någon inhemsk industri.

Då vidare varorna i fråga givetvis icke — såsom värdefulla medel

i kampen mot sjukdomarna hos utsäde — kunna anses som lämpliga beskattningsobjekt

och för övrigt den tullinkomst som belöper sig å dessa

varor som inkomstkälla för staten icke kan anses spela någon som helst

roll, synas mig skälen för bibehållande av nu utgående tull vara ytterst

ringa.»

Bevillningsutskottet har i detta ärende anlitat såsom sakkunnig laboratorn

vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för

lantbruksbotanik, fil. doktorn K. M. T. Lindfors, vilken sammanfattat sina

inför utskottet meddelade upplysningar i en promemoria, som i avtryck

åtföljer detta betänkande såsom bilaga.

Motionären bar i motiveringen till sitt yrkande utgått från dels vissa vid

verkställda försök med olika betningsmedel framgångna, i viss mån gynnsamma

resultat, dels ock den omständigheten, att priserna å de i handeln

tillgängliga betningsmedlen vore alldeles för höga. Riktigheten av motionärens

uppfattning om priserna har bekräftats av laboratorn Lindfors, vilken

meddelat, att de höga priserna på de importerade varorna berodde dels därpå,

att åtminstone de bästa vore skyddade av patent eller fabrikssekretess,

dels därpå, att till följd av försäljningens ur konsumentsynpunkt

ofördelaktiga organisation mellanhandsvinsterna vore oskäligt höga. Dessa

uppgifter hava vunnit stöd genom utskottet meddelade upplysningar om de

vid införseln av åtskilliga poster betningsmedel deklarerade värden. Sålunda

hava för under år 1926 importerade partier betningsmedel deklarerats värden

av omkring 6 kronor för 1 kilogram, under det att preparaten synas i handeln

betinga priser av omkring 20 kronor för kilogram.

Av vad sålunda inhämtats torde framgå, att tullen, som för ifrågavarande

artiklar utgår efter 15 procent av värdet, för den tillämpade prissättningen

är av ytterst ringa betydelse. Det torde till och med få anses osäkert,

huruvida tullens borttagande överhuvud skulle föranleda någon prissänkning

i detaljhandeln.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, har bevillningsutskottet, som fullt

instämmer i motionärens uppfattning om önskvärdheten att genom prissänkning

främja användningen av betningsmedel, i den mån dylika av tillfredsställande

beskaffenhet äro tillgängliga i marknaden, ansett, att ett borttagande

av tullen i sådant hänseende icke kan anses vara ett effektivt medel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

3

Av den vid betänkandet fogade promemorian framgår, hurusom försök

att framställa goda betningsmedel pågå även i vårt land. Nu äro åtskilliga

av de preparat, som ingå i gängse betningsmedel, tullbelagda. Utskottet

skulle följaktligen icke kunna tillstyrka borttagande av tullen å det färdiga

fabrikatet, utan att samtidigt föreslå tullfrihet även för däri ingående ämnen.

Ett förslag av dylik innebörd skulle förutsätta en utredning av allt

för stor omfattning för att utskottet skulle vara i tillfälle att under den

begränsade tid, som står till utskottets förfogande, gå i författning om dess

utförande.

Den nämnda promemorian giver även vid handen, att tillverkningen av

betningsmedel knappast kan anses ännu hava lämnat experimentstadiet, ävensom

att det ännu icke lyckats att, vad angår torrbetningsmedlen vilka måste

anses vara de mest ändamålsenliga, framställa något preparat, vilket fyller

de olika anspråk, som böra ställas på ett fullgott betningsmedel.

I promemorian har även vitsordats, att vissa av de försök, som bedrivas

i Sverige, ingiva goda förhoppningar, att en konkurrenskraftig svensk industri

på området skall kunna utvecklas. Härigenom, och då även i andra länder

försök med iver bedrivas att framställa goda betningsmedel, öppnar sig

möjlighet att genom konkurrens, i vida kraftigare mån än borttagandet av

den gällande tullen skulle kunna föranleda, åstadkomma sådan prissänkning,

som i motionen åsyftas.

Under åberopande av vad utskottet sålunda ur skilda synpunkter anfört,

hemställer utskottet,

att förevarande motion, II: 223 av herr Weibull, om

tullfrihet för kvicksilverhaltiga beredningar för betning

av utsäde, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wohiin, Boman, Björnsson, friherre BeckFriis,

Schlyter, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Nyländer, Björklund,

Wahlmark, Israel Holmgren, Olsson i Gävle, Granath. Ljunggren, Nilsson i

Hörby, Johansson i Krogstorp och Werner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

P. M.

Bilaga.

beträffande betningsmedel.

Såsom motionären fullt riktigt framhåller, ha de tidigare använda betningsmedlen,

kopparvitriol och formalin, icke i alla hänseenden varit tillfredsställande,

dels på grund av ej sällan inträffande skador på utsädets

grobarhet, dels på grund av otillräcklig svampdödande inverkan på vissa

utsädet medföljande svampsjukdomar, vilkas betydelse först under de två

sista årtiondena tillfullo klarlagts. Mot de sistnämnda sjukdomarna, i

främsta rummet framkallade av svampsläktet Fusariuin, ha kvicksilverhaltiga

preparat visat'' sig mycket verksamma. Till en början användes

sublimat, men då detta ensamt visade otillräcklig verkan mot de mycket viktiga

sotsvamparna, för vilkas bekämpande betningen ursprungligen var avsedd,

blev nästa steg, att man blandade sublimat med antingen kopparvitriol eller

formalin. Dessa blandningar gå under namnet Fusariol. För vete lämpade

sig bäst blandningen med kopparvitriol (vetefusariol), men för havre är

denna olämplig och får ersättas med formalinblandningen, här i landet benämnd

havrefusariol. Endast för råg kan och bör endast sublimat användas

(rågfusariol). Till kom är intet av de nämnda medlen fullt tillfredsställande,

enär den för kornet mycket viktiga strimsjukan icke genom något av dem

avlägsnas.

Det är uppenbart, att det för jordbrukaren är besvärligt att behöva använda

olika betningsmedel för olika sädesslag, och en del överblivna rester

av betningsvätska går också förlorad, då den icke kan eller bör användas

för ett annat sädesslag. Därför sökte man snart att åstadkomma ett universalbetningsmedel,

som kunde användas för alla sädesslag, och på samma

gång önskade man få ett för människor och djur mindre giftigt ämne än

sublimat. Man lyckades då framställa organiska kvicksilverföreningar, som

syntes i rätt hög grad fylla dessa fordringar, och genom ytterligare förbättringar

har man kommit fram till flera sådana preparat, vilka lämpa

sig för bekämpande av alla de sjukdomar hos sädesslagen, vilka över huvud

taget kunna förebyggas genom utsädesbetning. För Sveriges vidkommande

ha för närvarande två sådana preparat aktuell betydelse, nämligen Germisan

och Tillantin, varjämte möjligen ett tredje, Agfa, torde komma att föras i

marknaden. De äro alla av tysk tillverkning och patentskyddade.

Vad jag hittills sagt gäller preparat för betning på våta vägen, alltså

genom utsädets indränkning med en lösning av betningsmedlet. Detta förfarande

har den nackdelen, att utsädet efter behandlingen måste torka innan

det kan utsås, vilket kräver tid, utrymmen och arbetskraft, det sistnämnda

för upprepad omskyffling av säden. För att undgå detta har man på senaste

tiden börjat använda s. k. torrbetning, varvid man endast har att noga

blanda utsädet med det i fin pulverform förekommande betningsmedlet

Efter allt att döma kommer torrbetningen att bli framtidens hetningsmetod.

De hittills framställda torrbetningsmedlen ha emellertid icke i allsidig

användbarhet kommit så långt som de nyssnämnda våtbetningsmedlen. För

närvarande föres här i Sverige i handeln Uspulunpuder, vilket kan anses

tillfredsställa rimliga fordringar på ett betningsmedel för höstsäd, men däremot

är odugligt för vårsäd; vidare Tutan, som kan användas för höstsäd och

korn, samt vid svag infektion av havresot även för havre, men som hos vårsäd

kan förorsaka en hämning av rotsystemets utveckling, vilken egenskap kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 5

komma att inskränka dess användbarhet; vi lia också Abavit B, det allsidigast

verksamma, ehuru i vissa fall något groningsliämmande, bland de

av mig prövade torrbetningsmedlen. De tre nu nämnda äro av tysk tillverkning;

de två förstnämnda torde icke kunna komma att tillverkas i

Sverige, medan detta kan tänkas beträffande Abavit B, och jag har mig

bekant, att patentinnehavaren fört underhandlingar med en svensk firma om

överlåtande av tillverkningsrätten för Sverige. Vi ha slutligen ett par i

Sverige tillverkade torrbetningsmedel, nämligen Rex, som endast kan ifrågakomma

för vete och även för detta sädesslag förordas med någon tvekan,

samt Fusariolpuder, vilket i sin nuvarande sammansättning icke kan av

mig rekommenderas.

Det sagda skulle kunna sammanfattas sålunda, att de i Tyskland tillverkade

patentmedlen Germisan, Tillantin och Agfa i så måtto äga bestämt

företräde framför de nu gängse betningsmedel, som tillverkas eller åtminstone

kunna tillverkas i Sverige, att de äro verksamma mot alla de vid

utsädet häftande svampsjukdomar, vilka över huvud taget kunna bekämpas

genom betning. Beträffande torrbetningsmedlen är det utländska företrädet

icke så klart, ty under förutsättning att tillverkningsrätten för Abavit B

skulle bli försåld till Sverige, finge vi inom landet tillverkning av ett av

de för närvarande mest lovande torrbetningsmedlen. Jag kan även meddela,

att ett svenskt företag sedan ett par år experimenterar med framställning

av nya betningspreparat och låtit pröva sina försöksprodukter

genom mig, samt att åtminstone ett eller annat av dessa preparat givit

goda förhoppningar för framtiden. Jag håller det därför icke för osannolikt,

att en svensk industri på detta område skulle kunna uppstå.

Jag instämmer tillfullo med motionären i hans uttalanden om betydelsen

av att utsädesbetning med fullgoda medel kommer i bruk i så stor utsträckning

som möjligt. Det föreligger vid centralanstaltens avdelning för lantbruksbotanik

ett mycket omfattande försöksmaterial, för närvarande under

utgivning, vilket lämnar oemotsägliga bevis för denna uppfattning. Det

är också ställt utom allt tvivel, att priset på tidsenliga betningsmedel behöva

att väsentligen reduceras, för att betningen skall komma i bruk i den

omfattning, den förtjänar. Fråga blir då, om ett borttagande av tullen

skulle komma att i sådan grad inverka på priserna, att användningen av

betning skulle påverkas därav. För att taga ett exempel kostar ett visst

betningsmedel för närvarande 21 kronor 25 öre per kilogram. Minuthandelspriset

i Tyskland är 11 mark, och det torde därför kunna förutsättas, att

engrospriset för importören är högst 10 kronor, vilket gör en tull av 1 krona 50

öre per kilogram. Om tullen borttoges, skulle sålunda detta preparat

kunna säljas för 19 kronor 75 öre i stället för 21 kronor 25 öre. Jag ställer

mig mycket skeptisk mot uppfattningen, att en så obetydlig prissänkning

skulle inverka på förbrukningen.

Det förefaller mig däremot, som om en långt betydelsefullare prisreduktion

. skulle kunna åvägabringas genom konkurrens mellan flera fullgoda

betningsmedel, och särskilt om ett verkligt konkurrenskraftigt preparat av

svensk tillverkning kunde föras i handeln. En uppspirande svensk industri

med detta syfte skulle dock lätt kunna avlivas genom att de tyska, kapitalstarka

fabrikerna till en tid sålde sina preparat till underpris, och tullen

skulle därför genom att i någon mån skydda den svenska industrien rentav

kunna bli till gagn för strävandena att erhålla billigare betningsmedel.

Th. Lindfors.

I''il. dr., laborator.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 11 höft. (Nr 19,) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.