Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för ämnen till korsningsspetsar samt till fjäderoch växeltungor.

1927-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:33, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för ämnen till korsningsspetsar samt till fjäderoch växeltungor.

Dokumentets text

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Motionen.

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1927 kl. 4 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tullfrihet för ämnen till korsningsspetsar samt till fjäderoch

växeltungor.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 94, hava herrar Ericson i Boxholm och Karlsson i Vadstena

hemställt, »att riksdagen måtte besluta, att rubrik 789 i gällande tulltaxa

erhåller följande lydelse:

789. Bottenplåtar, syllar, skarvjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar

och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor,

spårramar till flyttbara järnvägar, ävensom ämnen till korsningsspetsar

samt till fjäder- och växeltungor — — — fria».

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört följande:

»Gällande tulltaxa upptager i rubrik 789 såsom tullfria vissa slag av

järnvägs- och spårvägsmaterial. Bland de i rubriken angivna varuslagen

äro även s. k. fjäder- och växeltungor. Före ikraftträdandet av nu gällande

tulltaxa förekom praktiskt taget icke någon tillverkning här i landet

av nämnda artiklar, vilket torde hava varit anledning till att de lämnades

tullfria. Emellertid har sedan dess upptagits en omfattande inhemsk

produktion av artiklarna i fråga. En del av denna produktion

är baserad på svenskt material, men för vissa modeller bär det visat sig

nödvändigt att använda utländskt halvfabrikat i form av ämnen, vilka

här undergå vidare bearbetning. Gjorda försök att inom landet till konkurrenskraftiga

pris anskaffa dessa ämnen hava enligt uppgift hittills

icke lett till något resultat. Under det att utländska ämnen kunna erhållas

till ett pris av 14 öre per kilogram exklusive tull, har sålunda i offerter

å svenska ämnen begärts ett pris av 26 öre per kilogram.

Vid införsel av ifrågavarande ämnen hava desamma på grund av gällande

tulltaxebestämmelser förtulla!» såsom järnvaror, ej särskilt

nämnda. Då vikten av ämnena ligger mellan 100 och 1,000 kilogram per

stycke och då de tulltekniskt sett betraktats såsom bearbetade, hava de

därvid kommit att hänföras till tulltaxerubrik 892 med tull av 6 öre per

kilogram, motsvarande 42.8 procent av värdet, under det att såsom nämnt

de färdiga fjäder- och växeltungorna äro tullfria. Denna oegentlighet sy
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

27

nes lämpligen böra avhjälpas på det sätt, att även ämnena göras tullfria

och i sådant syfte upptagas i rubrik 789 tillsammans med den färdiga

varan.

Ett liknande missförhållande gör sig gällande beträffande ett annat

inom spårväxelfabrikationen använt halvfabrikat, nämligen ämnen till

s. k. korsningsspetsar. De färdiga korsningsspetsarna, vilka ingå som delar

i spårkorsningar, tullbehandla s, såsom utgörande ''andra, ej särskilt

nämnda delar till spåranordningar’, enligt tulltaxerubrik 790 med tull

av 4 öre per kilogram. Däremot förtullas de för tillverkning av korsningsspetsar

avsedda ämnena, vilka i likhet med ämnena till växeltungor

väga mellan 100 Och 1,000 kilogram per stycke men till skillnad från dessa

tulltekniskt anses såsom oarbetade, enligt tulltaxerubrik 886 med tull av

5 öre per kilogram, motsvarande omkring 18.4 procent av värdet. Även

ämnena till korsningsspetsar måste i stor utsträckning införas från utlandet,

enär prisen å inom landet tillverkade ämnen icke äro konkurrenskraftiga.

Här inträffar sålunda det egendomliga förhållandet, att ämnen till en

del av ett färdigt fabrikat äro belagda med en tull av 5 öre per kilogram

och den färdigarbetade delen med en tull av 4 öre per kilogram, under det

att den färdiga varan i sin helhet är tullfri.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter synes eu ändring i tulltaxan

böra vidtagas även med nu ifrågavarande ämnen. I betraktande

av att den färdiga artikeln — korsningsspetsarna — ingår som del i spårkorsningarna

och att sistnämnda vara, såsom hänförlig till tulltaxerubrik

789, är tullfri, synes det skäligt, att även ämnena göras tullfria, för vilket

ändamål de lämpligen kunna upptagas i sistberörda rubrik.»

Rubrikerna 789 och 790 i gällande tulltaxa hava följande lydelse:

789. Bottenplåtar, syllar, skarvjärn, räls- och mellanklotsar,

spårramar och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar,

fjäder- och växeltungor; ävensom spårramar till flyttbara

järnvägar .......... ............... fria.

790. Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanstag

(förbindningsjärn), klämplattor, skenskor, vändskivor,

även gjutna, och delar därtill samt andra, ej särskilt

nämnda delar till spåranordningar ............................ 100 kg. 4 kr.

Sådana ämnen, av vilka vissa delar till i ovannämnda rubriker angivna

artiklar tillverkas, äro däremot icke särskilt upptagna i tulltaxan och

hänföras därför till någon av rubrikerna för »smidbart gjutgods och andra

varor av smidbart järn — — —, ej särskilt nämnda» (rubr. 885 o. följ.).

1906 års tulltaxekommitté hade i fråga om spårväxlar, spårkorsningar,

fjäder- och växeltungor, vilka förut tullbehandlats såsom järnvägsskenor

och sålunda åtnjutit tullfrihet, icke ansett sig kunna förorda ett av maskin
-

utskottet.

Historik.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

Representanter

för järnindustrien.

verkstädernas representanter väckt förslag om en tull av 8 kronor för 100

kilogram, enär denna tullsats med hänsyn till de uppgivna prisen synts

för hög, utan upptagit nämnda artiklar med en tull av 6 kronor för 100

kilogram. Vid behandlingen av kommittéförslaget i bevillningsutskottet

vid 1910 års riksdag anfördes, att då utskottet beslutat förorda tullfrihet

för järnvägsskenor, vilka av kommittén upptagits med en tull av 2 kronor

50 öre för 100 kilogram, därav torde följa, att även för spårväxlar, spårkorsningar

samt fjäder- och växeltungor tullfrihet borde bliva rådande.

Detta blev också riksdagens beslut.

I en till statsrådet och chefen för handelsdepartementet ingiven skrift

har sedermera en inhemsk fabrik hemställt om åtgärder för sådan ändring

av bestämmelserna vid ovannämnda rubriker, att i tulltaxerubriken

789 upptagna spårväxlar och spårkorsningar samt delar därtill måtte överföras

till rubriken 790 och sålunda åsättas en tull av 4 kronor för 100

kilogram. Sistnämnda hemställan tillstyrktes av kommerskollegium och

generaltullstyrelsen. Ävenledes hava jernkontorets fullmäktige i skrivelse

till statsrådet och chefen för handelsdepartementet framhållit angelägenheten

av ett rättvist avvägt tullskydd för spårväxlar och spårkorsningar

samt delar därtill av högprocentigt manganstål. Slutligen hava jernkontorets

tull- och traktatkommitté samt en inhemsk fabrik för tillverkning

av spårväxlar m. m. i skrivelse till 1925 års tulltaxerevision framhållit

behovet av tullskydd för ifrågavarande tillverkning. Dessa framställningar

hava emellertid hittills ej föranlett förslag till taxeändring.

Då den i motionen upptagna frågan kunde antagas beröra våra järnbruks

intressen, har tillfälle beretts representanter för denna näring att

uttala sin mening i densamma. Härvid har anförts, att spårväxlar och

korsningar jämte därtill hörande delar vore föremål för tillverkning inom

landet, bland annat vid tvenne järnverk. Lämpligt utgångsmaterial, likvärdigt

med eller till och med överlägset det utländska, funnes också inom

landet. Vad beträffade den i motionen angivna marginalen mellan prisen

å svenskt och utlänskt halvfabrikat i form av ämnen vore densamma

icke så stor, som angivits. Mot ett utländskt pris av 14 öre för utländska

ämnen svarade ett inhemskt pris av 21 öre, varför, om till det utländska

priset lades nu utgående tull, prisskillnaden vore allt för obetydlig för

att den inhemska järnindustrien kunde anses sakna konkurrensmöjlighet.

Ovan angivna pris avsåge ämnen till växeltungor. Korsningsspetsar

förekomme dels av manganstål, dels av mjukare järn. De förstnämnda

vore på grund av sin större slitstyrka att föredraga. I fråga om ämnen

till korsningsspetsar av manganstål hade de svenska järnbruken visat sig

med stöd av gällande tullskydd konkurrenskraftiga. Ur järnhanteringens

synpunkt syntes mera önskvärt, att det färdiga fabrikatet åsattes en lämplig

tull än att tullfrihet bereddes de i motionen angivna halvfabrikaten,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33. 29

vilket skulle vara till förfång för vår järnindustri, som väl vore i behov

av det skydd, den för närvarande åtnjöte.

Nu gällande bestämmelser angående tullbehandlingen av ifrågavarande

slag av järnvägsmateriel förete den egendomligheten, att ämnen till sådana

delar av spårkorsningar, som gå under namn av korsningsspetsar, draga

tull, under det att färdiga spårkorsningar åtnjuta tullfrihet. Enahanda

förhållande har hittills varit rådande beträffande växeltungor och ämnen

därtill. Enligt vad som kommit till utskottets kännedom har regeringsrätten

med anledning av besvär i fråga om tullbehandling av ett parti

ämnen till spårväxeltungor i utslag den 28 januari 1927 förklarat, att

den ifrågakomna varan skulle i tullbehandlingshänseende hänföras till

rubriken 789 och förty få tullfritt införas. Det med motionen avsedda

syftet torde sålunda numera få anses vara tillgodosett med avseende å

ämnen till växeltungor. Bristande överensstämmelse mellan tullen å heloch

halvfabrikat föreligger emellertid fortfarande beträffande icke blott

spårkorsningar och ämnen till korsningsspetsar utan även vissa andra

i rubriken 789 upptagna artiklar och ämnen till sådana. Även vid bifall

till motionen skulle sålunda det påvisade missförhållandet icke bliva

till fullo avhjälpt. Då därtill kommer, att uppmärksamhet i upprepade

framställningar påkallats för reglerandet av det tullskydd, som den inhemska

tillverkningen av ifrågavarande järnvägsmateriel bör åtnjuta, ett

spörsmål, som givetvis står i omedelbart samband med frågan om tullen

å vid tillverkningen använda halvfabrikat, har det synts utskottet olämpligt

att genom utbrytning av en detaljfråga föregripa den slutliga utredningen.

Bevillningsutskottet, som vid behandlingen av denna fråga anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig, får på grund av

vad ovan anförts hemställa,

att motionen II: 94 av herrar Ericson i Boxholm och

Karlsson i Vadstena, om tullfrihet för ämnen till korsningsspetsar

samt till fjäder- och växeltungor, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: se under betänkandet nr 27.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.