Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 12 och 17 i förordningen om frihamn den 15 november 1907

1927-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:37, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 12 och 17 i förordningen om frihamn den 15 november 1907

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1927 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av

§§ 12 och 17 i förordningen om frihamn den 15 november

1907 (nr 117).

(l:a avd.)

I en den 18 februari 1927 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 193, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 12 och 17 i förordningen om

frihamn den 15 november 1907 (nr 117).

Härigenom förordnas, att §§ 12 och 17 i förordningen om frihamn den

15 november 1907 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 12.

Inom frihamn må byggnad eller lägenhet icke utan särskilt tillstånd av

Konungen upplåtas till eller användas såsom bostad; dock att härbärge

för den vid frihamnen anställda tullbevaknings- och arbetspersonalen

må utan sådant tillstånd i särskild byggnad anordnas.

§ 17.

Tillträde till frihamn vare förbjudet för däckat fartyg, vars nettodräktighet

icke överstiger tio ton, och öppen båt, såvida dylika farkoster

icke under de särskilda villkor, Konungen bestämmer, användas för forsling^av

gods inom frihamn eller mellan frihamn och tullhamn i eller vid

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 18 höft. (Nr 3/.J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

Propositionen.

Utskottets

yttrande.

samma stapelstad eller för bogsering av fartyg till och från frihamn eller

inom sådan hamn.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927.

Enligt § 12 i förordningen den 15 november 1907 (nr 117) om frihamn

må inom frihamn byggnad eller lägenhet icke upplåtas till eller användas

såsom bostad, dock att härbärge för den vid frihamnen anställda tullbevaknings-

och arbetspersonalen må i särskild byggnad anordnas.

Enligt § 17 frihamnsförordningen, såsom denna paragraf lyder efter vissa

i densamma genom förordningar den 25 juni 1917 (nr 403) och den 16 juli 1919

(nr 448) vidtagna ändringar, är tillträde till frihamn förbjudet för däckat

fartyg, vars nettodräktighet icke överstiger tjugu ton, och öppen båt, utom

för dylika farkoster, som under särskilda, av Konungen bestämda villkor

användas för viss befordran till eller från eller inom frihamn.

I förevarande proposition har föreslagits dels sådan ändring av § 12

frihamnsförordningen att befogenhet lämnas Konungen att meddela tillstånd

att inom frihamn byggnad eller lägenhet må upplåtas till eller

användas såsom bostad, dels ock sänkning av den för däckade fartygs

tillträde till frihamn i § 17 frihamnsförordningen stadgade allmänna tontalsgränsen

från tjugu till tio ton.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslaget får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

På sätt framgår av den till statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen, är

förbudet mot förläggande av bostad till frihamn, vilket varit gällande alltsedan

lagstiftning om frihamn infördes i vårt land, avsett att förekomma en

för frihamnarnas ändamål främmande trafik, vilken lätt kunde medföra missbruk

och olägenheter av olika slag. Det förevarande förslaget åsyftar att, med

bibehållande av nämnda förbud såsom huvudregel, bereda möjlighet att i

fall av behov inom frihamnsområde upplåta bostad för vissa därstädes

sysselsatta personer. Prövningen av behovet ankommer enligt förslaget

på Kungl. Maj:t, som förutsättes komma att vid meddelande av tillstånd

föreskriva sådan kontroll, som må finnas erforderlig till förekommande

av missbruk.

Bevillningsutskottet, som vid behandlingen av förevarande proposition

givetvis icke haft att pröva, huruvida behov för närvarande föreligger

att i någon frihamn inrätta bostad, har funnit tillräckliga skäl förebragta

för att Kungl. Maj:t tillerkännes befogenhet att efter prövning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

3

av omständigheterna i varje särskilt fall meddela tillstånd till anordnande

av bostäder. Då utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, att i frihamnsförordningen

införes ett stadgande av nu angivna innebörd, bär utskottet

emellertid velat uttryckligen betona, att utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t kommer att dels med synnerlig varsamhet handhava ifrågavarande

befogenhet, så att tillstånd meddelas endast då verkligt behov föreligger,

dels ock meddela sådana kontrollföreskrifter, som kunna anses fullt betryggande.

Någon ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna avfattningen av § 12

frihamnsförordningen har utskottet icke ansett påkallad.

Mot den föreslagna ändringen i § 17 frihamnsförordningen har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 193, antaga ovan införda,

vid propositionen fogade förslag till förordning om

ändrad lydelse av §§ 12 och 17 i förordningen om frihamn

den 15 november 1907 (nr 117).

Stockholm den 24 mars 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wohlin, Bärg, Wigforss, Björnsson, friherre

Beck-Friis, Bergman, Jönsson i Boa, Johansson i Arkösund, Bengtsson i

Kullen, Olsson i Golvvasta, Björklund, Johansson i Hornsberg, Åström, Vrång.

Olsson i Gävle, Granatli och Werner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:117 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 12 och 17 i förordningen om frihamn den 15 a1 i texten