Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

1927-05-03 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:42, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1

Mr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1927 kl. 12 m
Bevillningsutskottets

betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften, m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en den 22 februari 1927 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 189, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

l:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; och

2:o) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3, 8 och 17 §§, 47 § 2 och 3 mom. samt 56 §

i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften skola i nedan

angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 7 § nämnda undantag, dennna tariff:

Bevis angående — — — företedd

handling ................

» å dom eller utslag, huruvida

däremot är vädjat

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 23 höft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

8 $.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig

myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i utländskt aktiebolag--— orsaken härtill.

Se för övrigt Certifikat och 16 §.

Certeparti skall, — — — i konkurs.

Certifikat å värdepapper av något av följande slag, nämligen aktiebrev

i utländskt aktiebolag, andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev i

utländskt företag av ekonomisk art ävensom i utlandet utfärdad

obligation eller förskrivning, som enligt denna förordning jämställes

med obligation, skall förses med stämpel till det belopp, varmed

stämpelavgift skulle hava utgått för i certifikatet omförmälda värdepapper,

därest dessa efter införsel till riket blivit föremål för överlåtelse.

Stämpelbeläggning av certifikat skall äga rum, där det

utfärdas här i riket, vid utfärdandet och, där det utfärdats i utlandet

och hit till riket införts, vid den tidpunkt, som för sådant fall är

stadgad i fråga om värdepapper av i certifikatet omförmälda slag.

Vad sålunda stadgats skall dock icke äga tillämpning på certifikat,

som före den 1 juli 1927 uppvisats hos magistrat i stad. Om dylikt

uppvisande samt om dagen därför skall magistraten kostnadsfritt

verkställa påteckning å certifikatet.

Varder certifikat utbytt mot ett eller flera certifikat å samma

värdepapper eller ock mot värdepapperen, må innehavaren med

företeende av certifikatet och det eller de nya certifikaten eller

värdepapperen hos överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande

anhålla om vidtagande av åtgärd, för att å förstnämnda

certifikat anhragta införselstämplar eller för certifikatet åtnjuten

stämpelfrihet må kunna tillgodoräknas det eller de nya certifikaten

eller värdepapperen. Myndigheten skall då, därest förstnämnda certifikat

är belagt med stämplar, annullera dessa med en för sådant

ändamål inrättad tryckstämpel eller, om stämpelfrihet åtnjutes, göra

påteckning å samma certifikat angående företeendet och ändamålet

därmed; och äger därefter stämpelfrihet rum för det eller de nya

certifikaten eller värdepapperen, som av myndigheten förses med

anteckning om orsaken härtill.

Angående handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt

över värdepapper av något av de i första stycket omförmälda slag,

gälle, ändock att den ej betecknats som certifikat, vad i denna förordning

är stadgat om certifikat.

Se för övrigt 16 §.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

3

Interimsbevis, interimskvitto — — — se 27 §.

Interimsbevis, interimskvitto å aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis,

delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk

art eller å utländsk obligation; se Certifikat.

Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd anordnats,

skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel,

då lotteriet avser penningar, av 20 öre för varje hel krona av det

belopp, varå lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål,

av 10 öre för varje lottsedel.

Se för övrigt 56 §.

Obligation, som utfärdats i utlandet, — ■— — i utlandet.

Se för övrigt Certifikat och 16 §.

17 §.

Därest handling, — — — ett år.

Där på — — — förnyad stämpelbeläggning.

Äskas med avseende å inteckning i fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt

sådan åtgärd, som omförmäles i 21, 26, 27 eller 34 § av förordningen

den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom eller i 10 eller

14 § av lagen den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt,

skall den handling, som för sådant ändamål ingives jämte den gamla inteckningshandlingen,

icke beläggas med stämpel; ej heller skall stämpel läggas

å handling, för vilken inteckning meddelas på grund av 4 § i lagen den

..... 1927 om inteckningshavares rätt till betalning ur ersättning, som

utgår på grund av brandförsäkringsavtal.

47 §.

2. Åsidosätter någon--- — tjugufem kronor.

Till enahanda ansvar vare den förfallen, som utfärdar certifikat å aktiebrev

i utländskt aktiebolag eller andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev

i utländskt företag av ekonomisk art eller som belånar, försäljer eller på

vad sätt det vara må överlåter sådant certifikat eller annan sådan handling,

som nu nämnts, utan att handlingen är försedd med i 8 § föreskriven

stämpel.

Utgiver någon--— tjugufem kronor.

3. Den obligationsutgivare, som utlämnar obligation utan att därvid förse

handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som utfärdar certifikat å

obligation, vilken utgivits eller är avsedd att utgivas i utlandet, eller som

belånar, försäljer eller på vad sätt det vara må överlåter sådan obligation

eller därå utfärdat certifikat, utan att handlingen är försedd med i 8 §

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

föreskriven stämpel, böte tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

56 §.

Generalpoststyrelsen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till anordnande

av lotteri, må fritagas från skyldighet att förse lottsedel med

stämpel, under villkor att han, i fråga om penninglotteri inom en vecka

och beträffande annat lotteri inom en månad efter varje dragning till

generalpoststyrelsen dels inbetalar den på de till dragningen försålda lottsedlar

belöpande stämpelavgift, dels ock inlämnar ett av notarius publicus på

grund av räkenskaperna för lotteriet utfärdat intyg över antalet sålunda

försålda lottsedlar, därvid i fråga om penninglotteri skall angivas antalet

lottsedlar av varje särskild valör; och skall före varje dragning av den

person eller myndighet, som erhållit Kungl. Maj ds uppdrag att utöva tillsyn

över lotteriet, till generalpoststyrelsen insändas uppgift om tiden för

dragningen.

Inbetalas avgiftsbeloppet — — — ränta därå.

Å lottsedel,---försorg påtryckas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927 utom i vad den avser

ändring i 17 <§», i vilken del förordningen träder i kraft den 1 januari 1928.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall i nedan

angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Vid överlåtelse — — — nedan sägs.

Med fondpapper — — — obligation stämpelbeläggas.

Certifikat eller annan handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt

över värdepapper av något av följande slag, nämligen aktier i utländska

aktiebolag eller lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

5

kommanditbolag ävensom i utlandet utfärdad obligation, skall enligt denna

förordning anses vara fondpapper av samma slag som de värdepapper, handlingen

avser.

Lika med — — — grundade rätt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927.

Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av propositionen

av herr Lövgren i Nyborg inom andra kammaren väckt motion, nr 316,

däri hemställts, att riksdagen måtte »avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 189

i vad densamma avser höjning av stämpeln på lottsedlar.»

Den föreliggande propositionen innefattar förslag om ändringar i stämpelförordningens

bestämmelser angående dels stämpelfrihet för vissa bevis,

dels införselstämpeln för vissa utländska värdepapper, dels stämpelavgiften

för lottsedel i penninglotteri, dels ock stämpelfrihet för inteckningshandling

i visst fall. Därjämte har i anslutning till förslaget om utvidgning av

stadgandena rörande införselstämpel för utländska värdepapper föreslagits

ändring i 1 § av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Enligt 3 § i stämpelförordningen är bevis av underdomstol eller därstädes Stämpelfrihet

anställd tjänsteman, tecknat å företedd handling, fritt från stämpelavgift. ^

Detsamma är förhållandet med bevis å dom eller utslag, att däremot är slag, huruvida

vädjat. Efter bestämmelser härom omnämnas i paragrafen ett antal olika

bevis, varefter stadgas, att för »bevis, annat» skall utgå stämpelavgift, som

för underdomstol i stad belöper sig till en krona.

Chefen för finansdepartementet har till omförmälda statsrådsprotokoll

anfört, att riksdagens justitieombudsman i en den 30 november 1926 dagtecknad,

till Kungl. Maj:t ställd skrivelse (se justitieombudsmannens ämbetsberättelse

till 1927 års riksdag sid. 284 ff.) anmält, hurusom klagomål hos

justitieombudsmannen anförts däröver, att i ett närmare angivet fall part i

tvistemål, som varit anhängigt vid rådhusrätt, för ett av rättens ordförande å

utslaget i målet tecknat bevis, att utslaget vunnit laga kraft, påförts stämpelavgift

med en krona, ehuru dylikt bevis enligt klagandens uppfattning vore

att hänföra till »bevis av underdomstol eller därstädes anställd tjänsteman,

tecknat å företedd handling» och förty fritt från stämpel. Justitieombudsmannen

hade vidare i sin skrivelse anfört, att även om enligt justitieombudsmannens

åsikt den av rådhusrättens ordförande verkställda stämpel
-

däremot är

vädjat.

Propositio
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Inforselstämpel

för vissa

utländska

värdepapper

m. m.

Proposition

nen.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

beläggningen icke vore riktig, en förtydligande ändring av hithörande

bestämmelser likväl syntes påkallad.

Med hänsyn härtill hade departementschefen ansett lämpligt, att bestämmelserna

förtydligades. För sin del hade departementschefen funnit detta

enklast kunna ske så, att rubriken »bevis å dom eller utslag, att däremot

är vädjat» förändrades till »bevis å dom eller utslag, huruvida däremot är

vädjat». Enär vad erlades eller anmäldes hos underdomstol eller därstädes anställd

tjänsteman och bevis av sistberörda innehåll sålunda kunde lämnas

endast av underdomstol eller tjänsteman därstädes, vore det uppenbart, att

den sålunda förändrade rubriken icke hade avseende å bevis, som hos överrätt

anställd tjänsteman tecknade å dom eller utslag, huruvida vad fullföljts

eller icke.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot propositionen i

denna del.

Enligt 8 § i stämpelförordningen skall obligation, som utfärdats i utlandet,

utom i särskilt angivna undantagsfall förses med stämpel till visst belopp,

innan den första gången, efter det densamma blivit till riket införd, härstädes

belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den

ej förut vederbörligen stämpelbelagts, innan inregistrering sker av bouppteckning

efter avliden person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen

hör. Med obligation likställes i detta hänseende hit till riket inkomna

löpande förskrivningar, som i utlandet utfärdats för särskilda delar av skuldbelopp

och vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna

rörelsen, ändock att sådan förskrivning ej betecknats som obligation. Liknande

bestämmelser äro i samma författaingsrum meddelade jämväl i avseende

å till riket infört aktiebrev i utländskt aktiebolag.

Enligt vad som kommit till departementschefens kännedom hade ifrågavarande

bestämmelser, såvitt anginge utländska obligationer, i betydande

omfattning kringgåtts i ändamål att undgå stämpelbeskattningen. Det

hade nämligen blivit alltmera vanligt, att fondkommissionärer, framför allt

banker, som förmedlade försäljning av utländska obligationer här i riket,

till köpare av sådana värdepapper utfärdade bevis av innehåll, att kommissionären

förbunde sig att mot bevisets återställande hålla obligationerna

till köparens förfogande hos viss bank i utlandet. Själva obligationerna

kvarlåge sedermera i den utländska bankens förvar och bleve sålunda icke

föremål för stämpelbeläggning här i riket, under det att det i avseende å

obligationerna av fondkommissionären utfärdade beviset, för vilket stämpelplikt

för närvarande icke förefunnes, i obligationernas ställe gjordes till

föremål för belåning och överlåtelse här i riket, varjämte beviset tillika

tjänade det ändamål, att å obligationerna upplupen ränta utbetalades allenast

mot företeende av och anteckning å detsamma. I den mån det av departementschefen

angivna förfaringssättet, såsom antagligt vore, komme till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 7

alltmer vidsträckt tillämpning, komme också de anförda bestämmelserna om

stämpelplikt i avseende å utländska obligationer därigenom att göras illusoriska.

Fara förelåge givetvis också för att samma förfaringssätt komme till

användning i avseende å aktiebrev i utländska aktiebolag.

För att nå den åsyftade effektiviteten i bestämmelserna om stämpelplikt

för hit till riket införda utländska värdepapper har enligt propositionen i

den allmänna stämpelförordningen införts en ny rubrik: Certifikat. Då

denna beteckning icke i sig själv gåve ett uttömmande uttryck för alla

de handlingar, som därmed åsyftades, har en definition lämnats, enligt

vilken stämpelplikten drabbar varje handling, varigenom någon tillförsäkras

förfoganderätt över ifrågavarande slag av värdepapper, vare sig

handlingen betecknats såsom certifikat eller icke.

I fråga om den tidpunkt, vid vilken stämpelplikten för certifikat enligt

den allmänna stämpelförordningen skall inträda, innebär förslaget, att de

regler, som härutinnan gälla för de i certifikat omförmälda värdepapper,

skola gälla jämväl i avseende å certifikatet, d. v. s. stämpelplikten skulle

knytas till det tillfälle, då certifikatet belånas eller överlåtes eller då inregistrering

äger rum av bouppteckning efter avliden person, till vars efterlämnade

tillgångar certifikatet hör. Beträffande certifikat, som utfärdats i utlandet

och sedermera hit införts, hava de skäl — avseende svårigheten att anordna

en nöjaktigt effektiv kontroll över stämpelpliktens fullgörande — som tidigare

varit avgörande för att stämpelplikten för utländska värdepapper icke

knutits till införseln utan till en senare tidpunkt, funnits äga motsvarande giltighet.

En närmare redogörelse för dessa skäl återfinnes i motiveringen

till ett av särskilda sakkunniga den 16 februari 1920 avlämnat förslag till

vissa ändringar i stämpelförordningen, vilket förslag fogats såsom bilaga

till Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till 1921 års riksdag. Vad åter angår

certifikat, som utfärdas här i riket, har stämpelplikten, då dessa endast i

undantagsfall torde utfärdas av andra än banker eller andra fondkommissionärer

och fördenskull sådana svårigheter i fråga om kontrollen icke föreliSSS'')

föreslagits höra inträda i och med utfärdandet. Enligt vad departementschefen

inhämtat skulle en dylik regel vara till gagn jämväl ur den synpunkten,

att därigenom skulle undvikas tvistigheter mellan säljare och köpare

av utländska värdepapper om skyldighet att vidkännas stämpelavgift i fall,

då efter utfärdande av certifikat å värdepapperen dessa bleve till köpeavtalets

fullgörande införda till riket och certifikatet under mellantiden blivit föremål

för ytterligare överlåtelse.

Med hänsyn till förefintliga möjligheter att kringgå gällande bestämmelser

angående stämpelplikt för vissa hit till riket införda utländska värdepapper,

vilka möjligheter torde hava i vidsträckt omfattning utnyttjats i fråga om obligationer,

har utskottet ansett sig böra biträda förslaget om införande av stämpelbeskattning

av certifikat å utländska värdepapper. Föremål för stämpeln

bliva enligt förslaget handlingar, som betecknats såsom certifikat å värdepapper,

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

ävensom annan handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt över

utländskt värdepapper. Såsom förutsättning för att stämpelplikt skall inträda

torde därför böra uppställas, att handlingen är avsedd att såsom värdepapper

träda i stället för det utländska värdepapperet eller att i annan ordning

representera detsamma. Däremot torde ett i skriftlig form avfattat

meddelande från exempelvis en bank, att denna för en kunds räkning inköpt

eller innehar utländska värdepapper av visst slag, icke i och för sig

kunna hänföras till stämpelpliktig handling.

Enligt vad som kommit till utskottets kännedom lär för närvarande icke

sällan förekomma, att svenska banker till låntagare i utlandet utlåna medel

mot säkerhet i utländska värdepapper. I sådana fall pläga vanligen värdepapperen

icke överlämnas till långivaren, utan kvarbliva desamma i utlandet,

men tillförsäkras långivaren rätt att, därest låntagaren icke fullgör honom

åliggande betalningsskyldighet, förfoga över desamma. Denna rätt torde i

regel bekräftas genom en för ändamålet utställd handling, som tillställes

långivaren. Med den avfattning de föreslagna bestämmelserna erhållit skulle

sistnämnda slag av handlingar komma att träffas av stämpelbeskattning.

Då dylika transaktioner säkerligen kommé att försvåras eller omöjliggöras,

därest desamma drabbades av stämpelskatt, samt ifrågavarande beskattning

närmast är avsedd att drabba svenskt kapital, som placeras i utländska

värdepapper, har utskottet funnit sig böra föreslå frihet från stämpel för

certifikat, som härstädes belånas för i utlandet bosatt utländsk medborgares

eller utländsk juridisk persons räkning.

Enligt utskottets förslag hava alla handlingar av ifrågavarande slag, vare

sig de benämnts certifikat eller icke, betecknats såsom certifikat; varjämte

definitionen å dessa handlingar införts omedelbart efter rubriken.

Vad angår den föreslagna ändringen i 1 § fondstämpelförordningen, synes

redan nu stämpelplikt föreligga vid överlåtelse av utländska värdepapper,

även om certifikat upptages såsom direkt föremål för överlåtelsen. Utskottet

har emellertid ansett lämpligt, att författningsrummet förtydligas, så att

otvetydigt framgår, att stämpelbeläggning skall äga rum vid dylik överlåtelse.

I sammanhang härmed och då det torde kunna inträffa, att certifikat

utfärdas även å svenska värdepapper, har bestämmelsen avfattats så, att

stämpelplikt inträder vid överlåtelse av certifikat, evad dessa avse svenska

eller utländska värdepapper.

Stämpelavgift Enligt 8 § i stämpelförordningen skall lottsedel för deltagande i penningför

lottsedel i lotteri, som anordnats med Kungl. Maj:ts tillstånd, av lotteriets anordnare

kotteri9." före utlämnandet förses med stämpel av 10 öre för varje hel krona av det

Propositionen, belopp, varå lottsedeln lyder. Denna stämpelavgift inbringar för närvarande

omkring 1.8 miljoner kronor årligen. Vid redogörelsen för finansplanen i

årets statsverksproposition har departementschefen meddelat sin avsikt att för

täckande av en beräknad brist i budgeten för budgetåret 1927 1928 å 7

miljoner kronor föreslå bland annat en höjning av lottsedelsstämpeln, och i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 9

sammanhang med beräkningen av stämpelmedelsintäkten under samma budgetår

har föredragande departementschefen anfört, hurusom en i samråd

med chefen för handelsdepartementet verkställd undersökning givit vid

handen, att en fördubbling av stämpelavgiften för lottsedlar skulle, om

därjämte vissa ändringar vidtoges i planen för penninglotterierna, medföra

en ökad stämpelinkomst av 3 miljoner kronor för år räknat. I enlighet

härmed har föredragande departementschefen föreslagit, att stämpelavgiften

till lottsedel i penninglotteri höjdes från 10 till 20 öre för varje hel krona av

det belopp, varå lottsedeln lyder. För de allmänna penninglotteriernas del

skulle ett bifall till detta förslag innebära, att lottsedlarna, som lyda å

10 kronor, vid försäljning till allmänheten skulle betinga ett från 11 till

12 kronor förhöjt pris för lottsedel.

I samband härmed har i propositionen föreslagits den ändring av 56 §

stämpelförordningen, att tiden för inleverering av stämpelavgift belöpande

å försålda men icke med stämpel försedda lottsedlar i penninglotterier minskas

från en månad till en vecka efter varje dragning.

I den av herr Lövgren i Nyborg väckta motionen har uttalats, att den

föreslagna höjningen av stämpelavgiften för lottsedlar vore ägnad att i synnerligen

hög grad öka lottandelsinköpen i utlandet. För erhållande av den

i ''ikade statsinkomst, som befunnits erforderlig, har motionären anvisat den

va ‘''■vägen, att antalet lottsedlar i penninglotterierna höjes från 150,000 till

25i\000 i varje dragning.

Då för närvarande en mycket stor efterfrågan råder å lottsedlar i penninglotterier*

torde det knappast behöva befaras, att eu fördubbling av stämpelavgiften.

skulle komma att nämnvärt inverka å resultatet av lottförsäljningen.

Det av motionären uttalade antagandet angående verkan av stämpelns höjning

synes därför sakna grund. För övrigt synes den utväg motionären

anvisat för täckande av den brist, som skulle uppkomma, därest den

nuvarande stämpelavgiften bibehölles, icke vara framkomlig. Departementschefen

har nämligen vid den ökade stämpelinkomstens beräknande

utgått från att antalet lotter i varje dragning ökas till 200,000, och enligt

vad utskottet erfarit har numera beslut om sådan ökning fattats. Enligt

utskottets mening är det icke tillrådligt att vidtaga en så avsevärd utökning

av lottantalet, som bleve erforderlig för att ersätta den genom stämpelavgiftens

höjning beräknade inkomstökningen.

På nu anförda skäl har utskottet anslutit sig till propositionen i vad den

avser höjning av stämpelavgiften å lottsedlar.

Enligt 17 § tredje stycket stämpelförordningen skall, där med avseende å

inteckning i fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt äskas de i särskilt angivna

lagrum omförmälda åtgärder, vilka innebära, att eu äldre inteckningshandling

helt eller delvis ersättes av ny sådan handling, den nya handlingen

icke beläggas med stämpel. Anledningen till detta stadgande —

Bihang till riksdagens protokoll 1927. i sand. 29 höft. (Xr >i2.) -

f

Motionen.

Vf skof fet.

Stämpelfrihet

för inteckninciShandlinq

i visst

fall.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

vilket innefattar undantag från bestämmelsen i 8 §, att skuldebrev, då det

för vinnande av inteckning företes hos offentlig myndighet, skall förses med

stämpel till visst belopp — är, att stämpel för det belopp, som den nya inteckningshandlingen

avser, redan erlagts, då inteckning för den äldre handlingen

sökts, och att stämpelbeläggning av den nya handlingen alltså

skulle innebära, att för densammas belopp skulle utkrävas dubbel stämpel.

Med en den 11 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 33, har Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagt förslag till, bland annat, lag om inteckningshavares

rätt till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal,

avsedd att träda i kraft den 1 januari 1928. Enligt 4 §

av förslaget gäller att, därest försäkringsgivare, då skada inträffar, är

ansvarig i förhållande till inteckningshavare i fast egendom men ej gent

emot ägare av byggnad, hörande till egendomen — varmed bland annat

åsyftas det fall, där egendomens ägare själv åsatt elden — försäkringsgivaren,

i den mån enligt i förslaget givna regler vid fördelning av ersättningsbelopp

betalning utfallit å inteckningens huvudstol, skall inträda i

inteckningshavarens rätt. För det belopp, varmed betalning sålunda utfallit,

jämte ränta skall på grund av handling, som länsstyrelsen har att

utfärda, inteckning meddelas försäkringsgivaren att gälla med förmånsrätt

näst efter intecknat belopp, som ej utgått vid fördelningen. Jämlikt 7 § av

den föreslagna lagen skall densamma äga motsvarande tillämpning i avseende

å inteckning i tomträtt eller vattenfallsrätt, därest brandförsäkring är tagen

å byggnad, som utgör tillbehör till tomträtten eller vattenfallsrätten.

Som motivering till förslaget om ändring i 17 § stämpelförordningen har

departementschefen anfört, att vägande skäl lära kunna anföras till stöd för

en tolkning, varigenom sådan inteckningshandling i stämpelhänseende likställes

med skuldebrev, och att då stämpel för det belopp handlingen avser

redan blivit erlagt, då den äldre inteckningen sökts, följdriktigheten

syntes fordra, att i överensstämmelse med vad i 17 § tredje stycket stämpelförordningen

funnes för där avsedda fall stadgat, stämpelfrihet skulle äga

rum jämväl med avseende å sådan handling, varom nu vore fråga. Bestämmelse

härom syntes böra införas såsom tillägg till nämnda författningsrum.

utsuttet. Förenämnda proposition nr 33 har numera i huvudsak blivit av riksdagen

antagen. Mot den föreslagna ändringen i 17 § stämpelförordningen

har utskottet icke något att erinra.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 189 icke kunnat

oförändrad bifallas och med avslag å motionen IT: 31(5

av herr Lövgren i Nyborg, antaga

1) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den

s. 11 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 11

19 november 1914 angående stämpelavgiften med den

ändring, att de i 8 § intagna bestämmelserna rörande

certifikat skola hava följande lydelse:

Certifikat å utländskt värdepapper, vartill liänföres

varje handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt

över värdepapper av följande slag, nämligen

aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis,

delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av

ekonomisk art ävensom i utlandet utfärdad obligation

eller förskrivning, som enligt denna förordning jämställes

med obligation, skall förses med stämpel till

det belopp, varmed stämpelavgift skulle hava utgått

för i certifikatet omförmälda värdepapper, därest dessa

efter införsel till riket blivit föremål för överlåtelse.

Stämpelbeläggning av certifikat skall äga rum, där

det gtfärdas här i riket, vid utfärdandet och, där det

utfärdats i utlandet och hit till riket införts, vid den

tidpunkt, som för sådant fall är stadgad i fråga om

värdepapper av i certifikatet omförmälda slag. Stämpelplikt

skall dock icke inträda allenast på den grund,

att certifikat, som utfärdats i utlandet, härstädes belånas

enligt skuldförbindelse, utfärdad av i utlandet

bosatt utländsk medborgare eller utländsk juridisk

person.

Vad sålunda stadgats angående stämpelbeläggning

skall dock icke äga tillämpning på certifikat, som före

den 1 juli 1927 uppvisats hos magistrat i stad. Om dylikt

uppvisande samt om dagen därför skall magistraten

kostnadsfritt verkställa påteckning å certifikatet.

Varder certifikat utbytt mot ett eller flera certifikat

å samma värdepapper eller ock mot värdepapperen,

må innehavaren med företeende av certifikatet

och det eller de nya certifikaten eller

värdepapperen hos överståthållarämbetet eller Konungens

befallningshavande anhålla om vidtagande

av åtgärd, för att å förstnämnda certifikat anbragta

införselstämplar eller för certifikatet åtnjuten stämpelfrihet

må kunna tillgodoräknas det eller de nya certifikaten

eller värdepapperen. Myndigheten skall då,

därest förstnämnda certifikat är belagt med stämplar,

annullera dessa med en för sådant ändamål inrättad

tryckstämpel eller, om stämpelfrihet åtnjutes, göra påteckning

å samma certifikat angående företeendet och

ändamålet därmed; och äger därefter stämpelfrihet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

rum för det eller de nya certifikaten eller värdepapperen,

som av myndigheten förses med anteckning om

orsaken härtill.

Se för övrigt 16 §.

2) följande förslag till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 6

november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper skall i nedan angiven del

erhålla följande ändrade lydelse:

1 i

Vid överlåtelse — — — nedan sägs.

Med fondpapper---obligation stämpelbeläggas.

Lika med överlåtelse---rätt, så ock överlåtelse

av handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt

över fondpapper (certifikat).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927.

Stockholm den 3 maj 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wolilin, Bärg, Boman, Björnsson, friherre

Beck-Friis, Bergman, Schlyter, Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Johansson i

Arkösund, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta, Nyländer,

Björklund, Wahlmark, Johansson i Hornsberg. Olsson i Gävle och Ljunggren.

Reservation

av herrar Bärg och Björnsson mot utskottets motivering rörande förhöjning

av stämpelavgift för lottsedel i penninglotteri.

Stockholm- Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:180 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl■ Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angå s. 14 i texten