Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908
1927-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1927:43, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mai 1927 kl. t e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om vissa ändringar i
förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
ävensom en i ämnet väckt motion.
I en den 4 januari 1927 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 56, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom.
i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan
angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:
3 §.
1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,
då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre
för varje påbörjat belopp av 100 kronor,
b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda
värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje
påbörjat belopp av 100 kronor,
dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas
icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall
förses,
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 2\ höft. (Nr U3.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med
stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens
eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,
och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt
d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5
öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid
byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,
då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,
ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp
av 100 kronor, samt
f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.
skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver
5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.
Med — — — handelsböcker.
2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:
a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan
avslutas icke för egen räkning utan i kommission;
b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes
mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;
c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer
av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda
eller lägre belopp;
d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank
eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen
e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen
angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses
med särskild stämpel.
3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,
som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande
affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det
belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst
5 öre.
Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre
kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.
4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en
eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften
icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43. 3
anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas
om viss lägsta avgift.
5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara
köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid
tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.
4 §.
2. Vid — — — namn.
Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom
kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission
(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln
utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i
avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,
såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar
annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan
utsättas för vems räkning avslutandet skett.
Avräkningsnota---underskriven.
6 %.
Den, — — — stämpel.
För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl
vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,
om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å
här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet
anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,
telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.
7 i
2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en
stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet
utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera
stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det
lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.
4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne
utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel
å avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,
av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen
om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928; dock skola de i 3 §
3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som
Konungen efter särskild prövning bestämmer.
Intill den 1 januari 1928 skall den stämpelavgift, varom stadgas i för
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
Utskottet.
Fondstämpelförordningens
allmänna föreskrifter.
Återblick.
Nu gällande
skattesatser.
Motioner vid
1926fårs
riksdag.
ordningen den 6 november 1908, utgå med de i förordningen den 13 april
1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade
belopp.
Till utskottet bar jämväl överlämnats en i anledning av nämnda proposition
inom andra kammaren av herr Hage m. fl. väckt motion, nr 279,
i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta avslå regeringens förslag
i proposition nr 56, angående en nedsättning av fondstämpeln till hälften,
och i stället besluta behålla samma skattesatser som för närvarande utgå».
Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sitt förslag tillåter
sig utskottet hänvisa till motionen.
Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall enligt förordningen
den 6 november 1908 (nr 129) — fondstämpelförordningen — erläggas
en särskild stämpelavgift. Då sådan överlåtelse sker, skall avräkningsnota
upprättas, varå stämpeln anbringas. Skyldighet att upprätta avräkningsnota
åligger i regel säljaren. Tillsyn över efterlevnaden av de i förordningen
givna föreskrifterna tillkommer bank- och fondinspektionen.
I sitt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll har föredragande
departementschefen lämnat en översikt över de bestämmelser, vilka sedan
fondstämpelförordningens ikraftträdande gällt beträffande avgiftsbeloppen.
Här må endast, under hänvisning i övrigt till nämnda protokoll, erinras,
att höjningar i skattesatserna vidtagits enligt beslut av 1913 och 1917 års
lagtima samt 1918 års urtima riksdagar samt att skattesatserna sedermera
enligt beslut av 1919—1926 års riksdagar bibehållits i stort sett oförändrade.
Stämpelavgiften utgår nu i allmänhet vid köp av aktier, lotter, andelsbevis
och delaktighetsbevis med 60 öre och vid köp av obligationer med 10
öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor eller med 6 respektive 1 promille.
Vid byte utgår stämpelavgiften med hälften av nämnda skattesatser. De
angivna skattesatserna äro beträffande aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis
fyra gånger så höga som de år 1913 stadgade stämpelavgifterna
men vad angår obligationer endast dubbelt så höga. Enligt 1926 års riksdags
beslut skall den nu gällande högre stämpelavgiften, för vilken beloppen
senast intagits i en förordning den 13 april 1922 (nr 175), utgå till och med
den 30 juni 1927, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden
därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till högst de
belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt 1913 års riksdags beslut.
Vid 1926 års riksdag förelåg i två likalydande motioner förslag, att fondstämpelavgifterna
beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper skulle
återföras till de belopp, som gällde före kristidens höjningar. Med hänsyn
Bevillningsxitskottets betänkande Nr 43.
5
till det statsfinansiella läget ansåg sig bevillningsutskottet (betänkande nr
35) icke kunna tillstyrka bifall till förslaget. Mot utskottets motivering
reserverade sig fyra ledamöter, vilka ansågo, att utskottet visserligen på
grund av statsfinansiella skäl ej borde tillstyrka bifall till motionerna, men
att utskottet likväl bort uttala den uppfattningen, att en sänkning av stämpelavgiften
borde vidtagas, så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella
läget prövades kunna ske. Detta reservanternas förslag till motivering bifölls
också av första kammaren, varemot andra kammaren för sin del godkände
bevillningsutskottets hemställan.
I den föreliggande propositionen har föreslagits sådan ändring i 3 § 1 Propositionen.
mom. fondstämpelförordningen, att de däri genom förordningen den 13 april
1922 stadgade stämpelavgifterna från och med den 1 januari 1928 nedsättas
beträffande aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis till hälften av nu
fastställda belopp, varemot vid överlåtelser av obligationer samma stämpelavgifter,
som enligt detta moment för närvarande gälla, allt fortfarande
skola utgå. Då sistnämnda avgifter emellertid äro allenast provisoriskt beslutade,
har i det med propositionen framlagda författningsförslaget intagits
en föreskrift om ändring av 1908 års förordning jämväl i vad avser stämpelavgifterna
vid överlåtelser av obligationer. Vidare har i propositionen föreslagits,
att 3 § 2 mom. fondstämpelförordningen, vilket stadgande innehåller
bestämmelser om uttagande av allenast halv stämpel vid köp och byte av
fondpapper i utlandet, då den ene kontrahenten är bosatt i utlandet, skall
upphöra att gälla samtidigt med ikraftträdande av de nya skattesatserna vid
överlåtelser av aktier och därmed likställda värdepapper. Propositionen
innehåller ytterligare av de föreslagna sakliga ändringarna påkallade förslag
om vissa redaktionella jämkningar i fondstämpelförordningen, i samband
varmed jämväl däri föreslagits en av ändrad numrering av vissa paragrafer
i utsökningslagen föranledd redaktionell jämkning.
Bestämmelser om att de nu gällande stämpelavgifterna skola utgå intill
den 1 januari 1928 har i form av övergångsstadgande intagits i det förevarande
författningsförslaget.
Såsom av föredragande departementschefens anförande till förenämnda Departementsstatsrådsprotokoll
framgår, är det med propositionen framlagda förslaget c,ufennärmast
föranlett av en av styrelsen för Stockholms fondbörs gjord framställning,
över vilken bank- och fondinspektionen avgivit utlåtande. Departementschefen
har i sitt nyssnämnda anförande redogjort för framställningen
och utlåtandet samt därefter för egen del i fråga om förslaget om
nedsättning av fondstämpeln vid köp och byte av aktier och därmed likställda
fondpapper anfört följande:
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att de under kristiden företagna
höjningarna av fondstämpeln vid köp och byte av aktier tillkommit i syfte
dels att motverka en osund, våldsamt uppdriven spekulation och dels att
Statistik.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
utöver vad förut varit fallet utnyttja fondstämpeln såsom skattekälla. Av
dessa skäl saknar det förstnämnda nu sedan lång tid tillbaka giltighet.
Omsättningen å aktiemarknaden har sedan liera år varit mycket låg. Den
ökning i omsättningen, som ägt rum under år 1926, torde, såsom börsstyrelsen
anfört, huvudsakligen vara beroende på inträffade kursstegringar. En ökad
livaktighet å aktiemarknaden måste anses önskvärd, då därigenom bland
annat industriens möjligheter att anskaffa eget kapital, vilka för närvarande
äro starkt begränsade, skulle till gagn jämväl för det allmänna underlättas.
Då det är sannolikt, att den nuvarande höga fondstämpeln å aktier verkar
i väsentlig grad återhållande å omsättningen på aktiemarknaden, lärer därav
följa, att från nyss angivna synpunkt en sänkning av fondstämpeln
bör vidtagas. Ett ytterligare skäl för en sådan sänkning utgör — såsom
också framhållits i förutnämnda vid 1926 års riksdag väckta motioner
— angelägenheten av att befrämja avvecklingen av åtskilliga under kristiden
beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sedermera starkt sjunkit
i värde och i följd därav antingen ligga ’frusna’ hos långivare eller övertagits
av s. k. stödkonsortier. För en sådan avveckling utgör den höga fondstämpeln
ett betydande hinder. Nu anförda och andra olägenheter av den
höga aktiestämpeln hava föranlett mig att, trots de betänkligheter, som ur
statsfinansiell synpunkt möta mot en sänkning av skattesatserna, förorda en
dylik nedsättning av stämpelavgiften till hälften. För att undvika en alltför
betydande minskning i stämpelmedelsintäkterna under budgetåret 1927 1928
synes emellertid nedsättningen icke böra träda i kraft förrän den 1 januari
1928, till vilken dag alltså nuvarande skattesatser skulle fortfarande gälla.»
Departementschefen har vidare framhållit, att det, såsom framginge av
en av bank- och fondinspektionen uppgjord tabell (sid. 13 i propositionen)
skulle, med utgångspunkt från fondpappersomsättningen under första halvåret
1926, vid bifall till detta förslag uppkomma en inkomstminskning under
titeln stämpelmedel av omkring 550,000 kronor för halvår räknat. Till
motvägande därav syntes man dock, i enlighet med vad departementschefen
förut anfört vid beräkningen av stämpelmedelsintäkterna under budgetåret
1927—1928 (bilagor till 1927 års statsverksproposition: Inkomsterna, sid. 22)
kunna räkna med en viss av skattenedsättningen föranledd ökning av
aktieomsättningen. Bank- och fondinspektionen hade ansett en sådan ökning
av 100 miljoner kronor under nästkommande budgetår icke vara otänkbar,
motsvarande en ökad fondstämpeluppbörd, beräknad i enlighet med förslaget,
å 150,000 kronor för halvår.
Rörande vad departementschefen i övrigt anfört får utskottet hänvisa till _
förenämnda, vid propositionen fogade statsrådsprotokoll.
Stämpelavgiften vid köp och byte av fondpapper har under de år, då
de allmänna skattesatserna i stort sett varit desamma som för närvarande,
inbragt följande belopp i hela krontal räknat:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
7
År Kronor
1919 ................................................................... 8,301,894
1920 .................................................................. 5,448,826
1921 .................................................................. 2,320,751
1922 ..................................................................... 2,362,046
1923 .................................................................... 1,853,283
1924 .................................................................. 1,913,291
1925 ................................................................. 2,090,874
1926 ................................................................. 2,996,391.
Det förslag till nedsättning av fondstämpeln, som förelåg vid nästlidet
års riksdag, blev, på sätt ovan erinrats, avstyrkt av bevillningsutskottet,
som ansåg, att statsflnansiella skäl då stodo hindrande i vägen för en nedsättning.
I fråga om motiveringen för avstyrkandet uttalades, såsom likaledes
omnämnts, i en vid betänkandet fogad reservation den uppfattningen,
att en sänkning av ifrågavarande stämpelavgift borde vidtagas, så snart
detta med hänsyn till det statsflnansiella läget prövades kunna ske.
Bevillningsutskottet har icke kunnat finna, att statslinansiellt sett sådana
förändringar inträtt, att de hinder för en skattesänkning, som förra året av
olika meningsriktningar inom utskottet ansågos föreligga, nu skulle, såvitt
statsverkspropositionen utvisar, hava bortfallit. I berörda hänseende må erinras,
hurusom Kungl. Makt, med bibehållande vid oförändrade skattesatser av vissa
för de breda lagren tryckande indirekta pålagor, ansett sig böra för täckande
av en vid budgetberäkningen uppkommen brist föreslå, bland annat, höjning
av stämpeln på lottsedlar, en skatteökning, mot vilken ur olika synpunkter
betänkligheter kunna resas. Utskottet har sålunda kommit till den
uppfattningen, att åt de nu gällande, i förordningen den 13 april 1922
stadgade stämpelavgifterna bör tillerkännas fortsatt giltighet under nästkommande
budgetår.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran. Författningen i ämnet har utskottet
ansett böra träda i kraft den 1 juli 1927.
Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte,
med bifall till motionen 11:279 av herr Hage m. 11.
samt med förklarande, att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 56, i vad densamma avser nedsättning
av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier och därmed
likställda fondpapper, icke kunnat av riksdagen
bifallas, ävensom
i anledning av vad Kungl. Maj:t i övrigt i nämnda
proposition föreslagit,
antaga följande
Utskottets
yttrande.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper, m. m.
Härigenom förordnas,
dels att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
fortfarande till och med den 30 juni 1928 skall utgå med de i förordningen
den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning
stadgade belopp, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden
därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till lägst
de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15
augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning
den 6 november 1908,
dels oek att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom. i nämnda förordning
den 6 november 1908 skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan an
givna
delar, erhålla följande ändrade lydelse:
3 *.
1. Avräkningsnota — — — handelsböcker.
2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:
a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan
avslutas icke för egen räkning utan i kommission;
b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktiglietsbevis utan mellangift utbytes
mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;
c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer
av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda
eller lägre belopp;
d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank
eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen
e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen
angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses
med särskild stämpel.
3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,
som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hö
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43. 9
rande affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det
belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst
5 öre.
Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre
kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.
4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en
eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften
icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan
anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas
om viss lägsta avgift.
5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara
köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid
tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.
4 §•
2. Vid — — — namn.
Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom
kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission
(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln
utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i
avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,
såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar
annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan
utsättas för vems räkning avslutandet skett.
Avräkningsnota — — — underskriven.
6 §.
Den, — — — stämpel.
För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl
vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,
om köp- eller hytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å
här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet
anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,
telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.
7 §.
2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en
stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet
utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera
stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det
lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.
4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne
utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel å
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 saml. 24 höft. (Nr 43.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,
av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen
om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; dock skola de i 3 §
3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som
Konungen efter särskild prövning bestämmer.
Stockholm den 3 maj 1927.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande•'' se under betänkandet nr 42.
Reservationer:
av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wöhlin, Boman, friherre Beckig
r iis, Bergman, Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Nyländer, Johansson
i Hornsberg och Ljunggren, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»De höjningar av fondstämpeln vid köp och byte av aktier och med
dessa jämställda fondpapper, som ägde rum under kristiden, erhöllo karaktären
av ett provisorium, och avsikten torde hava varit, att de höjda
skattesatserna skulle gälla, endast så länge de särskilda förhållanden fortforo,
vilka föranlett höjningarna. Av berörda förhållanden var ännu nästlidet
år, enligt bevillningsutskottets och riksdagens mening, det statsfinansiella
läget ett hinder för en nedsättning av ifrågavarande skattesatser.
Under det att i den statsverksproposition, som förelåg vid 1926
års riksdag, stämpelmedlen beräknats under förutsättning att fondstämpeln
lämnades orubbad, har det förslag till riksstat, som förelagts innevarande
års riksdag, uppgjorts under hänsynstagande till den nedsättning
av fondstämpeln å aktier och liknande fondpapper, som nu av Kungl.
Maj:t föreslagits. I det sålunda i viss mån ändrade läget har utskottet
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
11
ansett sig kunna skänka ökat beaktande åt de skäl, som på sätt departementschefen
i sitt ovan återgivna yttrande till statsrådsprotokollet erinrat,
ur näringslivets synpunkt tala för en sänkning av de nu gällande skattesatserna.
Vid sådant förhållande och då det av Kungl. Maj:t framlagda
förslaget dels innebär, att endast en del av de för aktier och liknande
värdepapper beslutade höjningarna skall för närvarande bortfalla, dels är
avsett att träda i kraft först den 1 januari 1928 och sålunda att gälla
endast under halva det nästföljande budgetåret och dels slutligen i viss
mån motväges av en annan av Kungl. Maj:t i propositionen föreslagen
ändring, mot vilken utskottet icke har något att erinra, har utskottet ansett
sig böra förorda bifall till vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition
föreslagit i fråga om nedsättning av fondstämpeln.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 56 samt med avslag å motionen
II: 279 av herr Hage m. fl., antaga ovan införda,
vid propositionen fogade förslag till förordning
om vissa ändringar i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper.»
av herr Schlyter mot viss del av motiveringen; samt
av herr Olsson i Golvvasta mot viss del av motiveringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten