Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

1927-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:43, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mai 1927 kl. t e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om vissa ändringar i

förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

ävensom en i ämnet väckt motion.

I en den 4 januari 1927 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 56, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom.

i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan

angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda

stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,

då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre

för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda

värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje

påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas

icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall

förses,

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 2\ höft. (Nr U3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,

och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5

öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid

byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,

då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp

av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.

skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver

5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan

avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes

mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer

av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda

eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank

eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen

angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses

med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,

som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande

affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det

belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst

5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre

kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en

eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften

icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43. 3

anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas

om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara

köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid

tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

4 §.

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom

kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission

(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln

utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i

avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,

såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar

annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan

utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota---underskriven.

6 %.

Den, — — — stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl

vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,

om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å

här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet

anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,

telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

7 i

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en

stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet

utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera

stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne

utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel

å avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,

av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen

om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928; dock skola de i 3 §

3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som

Konungen efter särskild prövning bestämmer.

Intill den 1 januari 1928 skall den stämpelavgift, varom stadgas i för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Utskottet.

Fondstämpelförordningens

allmänna föreskrifter.

Återblick.

Nu gällande

skattesatser.

Motioner vid

1926fårs

riksdag.

ordningen den 6 november 1908, utgå med de i förordningen den 13 april

1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade

belopp.

Till utskottet bar jämväl överlämnats en i anledning av nämnda proposition

inom andra kammaren av herr Hage m. fl. väckt motion, nr 279,

i vilken hemställts, »att riksdagen måtte besluta avslå regeringens förslag

i proposition nr 56, angående en nedsättning av fondstämpeln till hälften,

och i stället besluta behålla samma skattesatser som för närvarande utgå».

Vidkommande vad motionärerna anfört till stöd för sitt förslag tillåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall enligt förordningen

den 6 november 1908 (nr 129) — fondstämpelförordningen — erläggas

en särskild stämpelavgift. Då sådan överlåtelse sker, skall avräkningsnota

upprättas, varå stämpeln anbringas. Skyldighet att upprätta avräkningsnota

åligger i regel säljaren. Tillsyn över efterlevnaden av de i förordningen

givna föreskrifterna tillkommer bank- och fondinspektionen.

I sitt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll har föredragande

departementschefen lämnat en översikt över de bestämmelser, vilka sedan

fondstämpelförordningens ikraftträdande gällt beträffande avgiftsbeloppen.

Här må endast, under hänvisning i övrigt till nämnda protokoll, erinras,

att höjningar i skattesatserna vidtagits enligt beslut av 1913 och 1917 års

lagtima samt 1918 års urtima riksdagar samt att skattesatserna sedermera

enligt beslut av 1919—1926 års riksdagar bibehållits i stort sett oförändrade.

Stämpelavgiften utgår nu i allmänhet vid köp av aktier, lotter, andelsbevis

och delaktighetsbevis med 60 öre och vid köp av obligationer med 10

öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor eller med 6 respektive 1 promille.

Vid byte utgår stämpelavgiften med hälften av nämnda skattesatser. De

angivna skattesatserna äro beträffande aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis

fyra gånger så höga som de år 1913 stadgade stämpelavgifterna

men vad angår obligationer endast dubbelt så höga. Enligt 1926 års riksdags

beslut skall den nu gällande högre stämpelavgiften, för vilken beloppen

senast intagits i en förordning den 13 april 1922 (nr 175), utgå till och med

den 30 juni 1927, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden

därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till högst de

belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt 1913 års riksdags beslut.

Vid 1926 års riksdag förelåg i två likalydande motioner förslag, att fondstämpelavgifterna

beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper skulle

återföras till de belopp, som gällde före kristidens höjningar. Med hänsyn

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsxitskottets betänkande Nr 43.

5

till det statsfinansiella läget ansåg sig bevillningsutskottet (betänkande nr

35) icke kunna tillstyrka bifall till förslaget. Mot utskottets motivering

reserverade sig fyra ledamöter, vilka ansågo, att utskottet visserligen på

grund av statsfinansiella skäl ej borde tillstyrka bifall till motionerna, men

att utskottet likväl bort uttala den uppfattningen, att en sänkning av stämpelavgiften

borde vidtagas, så snart detta med hänsyn till det statsfinansiella

läget prövades kunna ske. Detta reservanternas förslag till motivering bifölls

också av första kammaren, varemot andra kammaren för sin del godkände

bevillningsutskottets hemställan.

I den föreliggande propositionen har föreslagits sådan ändring i 3 § 1 Propositionen.

mom. fondstämpelförordningen, att de däri genom förordningen den 13 april

1922 stadgade stämpelavgifterna från och med den 1 januari 1928 nedsättas

beträffande aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis till hälften av nu

fastställda belopp, varemot vid överlåtelser av obligationer samma stämpelavgifter,

som enligt detta moment för närvarande gälla, allt fortfarande

skola utgå. Då sistnämnda avgifter emellertid äro allenast provisoriskt beslutade,

har i det med propositionen framlagda författningsförslaget intagits

en föreskrift om ändring av 1908 års förordning jämväl i vad avser stämpelavgifterna

vid överlåtelser av obligationer. Vidare har i propositionen föreslagits,

att 3 § 2 mom. fondstämpelförordningen, vilket stadgande innehåller

bestämmelser om uttagande av allenast halv stämpel vid köp och byte av

fondpapper i utlandet, då den ene kontrahenten är bosatt i utlandet, skall

upphöra att gälla samtidigt med ikraftträdande av de nya skattesatserna vid

överlåtelser av aktier och därmed likställda värdepapper. Propositionen

innehåller ytterligare av de föreslagna sakliga ändringarna påkallade förslag

om vissa redaktionella jämkningar i fondstämpelförordningen, i samband

varmed jämväl däri föreslagits en av ändrad numrering av vissa paragrafer

i utsökningslagen föranledd redaktionell jämkning.

Bestämmelser om att de nu gällande stämpelavgifterna skola utgå intill

den 1 januari 1928 har i form av övergångsstadgande intagits i det förevarande

författningsförslaget.

Såsom av föredragande departementschefens anförande till förenämnda Departementsstatsrådsprotokoll

framgår, är det med propositionen framlagda förslaget c,ufennärmast

föranlett av en av styrelsen för Stockholms fondbörs gjord framställning,

över vilken bank- och fondinspektionen avgivit utlåtande. Departementschefen

har i sitt nyssnämnda anförande redogjort för framställningen

och utlåtandet samt därefter för egen del i fråga om förslaget om

nedsättning av fondstämpeln vid köp och byte av aktier och därmed likställda

fondpapper anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att de under kristiden företagna

höjningarna av fondstämpeln vid köp och byte av aktier tillkommit i syfte

dels att motverka en osund, våldsamt uppdriven spekulation och dels att

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statistik.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

utöver vad förut varit fallet utnyttja fondstämpeln såsom skattekälla. Av

dessa skäl saknar det förstnämnda nu sedan lång tid tillbaka giltighet.

Omsättningen å aktiemarknaden har sedan liera år varit mycket låg. Den

ökning i omsättningen, som ägt rum under år 1926, torde, såsom börsstyrelsen

anfört, huvudsakligen vara beroende på inträffade kursstegringar. En ökad

livaktighet å aktiemarknaden måste anses önskvärd, då därigenom bland

annat industriens möjligheter att anskaffa eget kapital, vilka för närvarande

äro starkt begränsade, skulle till gagn jämväl för det allmänna underlättas.

Då det är sannolikt, att den nuvarande höga fondstämpeln å aktier verkar

i väsentlig grad återhållande å omsättningen på aktiemarknaden, lärer därav

följa, att från nyss angivna synpunkt en sänkning av fondstämpeln

bör vidtagas. Ett ytterligare skäl för en sådan sänkning utgör — såsom

också framhållits i förutnämnda vid 1926 års riksdag väckta motioner

— angelägenheten av att befrämja avvecklingen av åtskilliga under kristiden

beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sedermera starkt sjunkit

i värde och i följd därav antingen ligga ’frusna’ hos långivare eller övertagits

av s. k. stödkonsortier. För en sådan avveckling utgör den höga fondstämpeln

ett betydande hinder. Nu anförda och andra olägenheter av den

höga aktiestämpeln hava föranlett mig att, trots de betänkligheter, som ur

statsfinansiell synpunkt möta mot en sänkning av skattesatserna, förorda en

dylik nedsättning av stämpelavgiften till hälften. För att undvika en alltför

betydande minskning i stämpelmedelsintäkterna under budgetåret 1927 1928

synes emellertid nedsättningen icke böra träda i kraft förrän den 1 januari

1928, till vilken dag alltså nuvarande skattesatser skulle fortfarande gälla.»

Departementschefen har vidare framhållit, att det, såsom framginge av

en av bank- och fondinspektionen uppgjord tabell (sid. 13 i propositionen)

skulle, med utgångspunkt från fondpappersomsättningen under första halvåret

1926, vid bifall till detta förslag uppkomma en inkomstminskning under

titeln stämpelmedel av omkring 550,000 kronor för halvår räknat. Till

motvägande därav syntes man dock, i enlighet med vad departementschefen

förut anfört vid beräkningen av stämpelmedelsintäkterna under budgetåret

1927—1928 (bilagor till 1927 års statsverksproposition: Inkomsterna, sid. 22)

kunna räkna med en viss av skattenedsättningen föranledd ökning av

aktieomsättningen. Bank- och fondinspektionen hade ansett en sådan ökning

av 100 miljoner kronor under nästkommande budgetår icke vara otänkbar,

motsvarande en ökad fondstämpeluppbörd, beräknad i enlighet med förslaget,

å 150,000 kronor för halvår.

Rörande vad departementschefen i övrigt anfört får utskottet hänvisa till _

förenämnda, vid propositionen fogade statsrådsprotokoll.

Stämpelavgiften vid köp och byte av fondpapper har under de år, då

de allmänna skattesatserna i stort sett varit desamma som för närvarande,

inbragt följande belopp i hela krontal räknat:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

7

År Kronor

1919 ................................................................... 8,301,894

1920 .................................................................. 5,448,826

1921 .................................................................. 2,320,751

1922 ..................................................................... 2,362,046

1923 .................................................................... 1,853,283

1924 .................................................................. 1,913,291

1925 ................................................................. 2,090,874

1926 ................................................................. 2,996,391.

Det förslag till nedsättning av fondstämpeln, som förelåg vid nästlidet

års riksdag, blev, på sätt ovan erinrats, avstyrkt av bevillningsutskottet,

som ansåg, att statsflnansiella skäl då stodo hindrande i vägen för en nedsättning.

I fråga om motiveringen för avstyrkandet uttalades, såsom likaledes

omnämnts, i en vid betänkandet fogad reservation den uppfattningen,

att en sänkning av ifrågavarande stämpelavgift borde vidtagas, så snart

detta med hänsyn till det statsflnansiella läget prövades kunna ske.

Bevillningsutskottet har icke kunnat finna, att statslinansiellt sett sådana

förändringar inträtt, att de hinder för en skattesänkning, som förra året av

olika meningsriktningar inom utskottet ansågos föreligga, nu skulle, såvitt

statsverkspropositionen utvisar, hava bortfallit. I berörda hänseende må erinras,

hurusom Kungl. Makt, med bibehållande vid oförändrade skattesatser av vissa

för de breda lagren tryckande indirekta pålagor, ansett sig böra för täckande

av en vid budgetberäkningen uppkommen brist föreslå, bland annat, höjning

av stämpeln på lottsedlar, en skatteökning, mot vilken ur olika synpunkter

betänkligheter kunna resas. Utskottet har sålunda kommit till den

uppfattningen, att åt de nu gällande, i förordningen den 13 april 1922

stadgade stämpelavgifterna bör tillerkännas fortsatt giltighet under nästkommande

budgetår.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran. Författningen i ämnet har utskottet

ansett böra träda i kraft den 1 juli 1927.

Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte,

med bifall till motionen 11:279 av herr Hage m. 11.

samt med förklarande, att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 56, i vad densamma avser nedsättning

av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier och därmed

likställda fondpapper, icke kunnat av riksdagen

bifallas, ävensom

i anledning av vad Kungl. Maj:t i övrigt i nämnda

proposition föreslagit,

antaga följande

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper, m. m.

Härigenom förordnas,

dels att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

fortfarande till och med den 30 juni 1928 skall utgå med de i förordningen

den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning

stadgade belopp, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden

därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till lägst

de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15

augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning

den 6 november 1908,

dels oek att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom. i nämnda förordning

den 6 november 1908 skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan an
givna

delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 *.

1. Avräkningsnota — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan

avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktiglietsbevis utan mellangift utbytes

mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer

av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda

eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank

eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen

angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses

med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,

som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hö
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43. 9

rande affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det

belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst

5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre

kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en

eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften

icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan

anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas

om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara

köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid

tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

4 §•

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom

kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission

(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln

utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i

avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,

såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar

annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan

utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota — — — underskriven.

6 §.

Den, — — — stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl

vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,

om köp- eller hytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å

här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet

anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,

telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

7 §.

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en

stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet

utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera

stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne

utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel å

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 saml. 24 höft. (Nr 43.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,

av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen

om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; dock skola de i 3 §

3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som

Konungen efter särskild prövning bestämmer.

Stockholm den 3 maj 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande•'' se under betänkandet nr 42.

Reservationer:

av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wöhlin, Boman, friherre Beckig

r iis, Bergman, Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Nyländer, Johansson

i Hornsberg och Ljunggren, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»De höjningar av fondstämpeln vid köp och byte av aktier och med

dessa jämställda fondpapper, som ägde rum under kristiden, erhöllo karaktären

av ett provisorium, och avsikten torde hava varit, att de höjda

skattesatserna skulle gälla, endast så länge de särskilda förhållanden fortforo,

vilka föranlett höjningarna. Av berörda förhållanden var ännu nästlidet

år, enligt bevillningsutskottets och riksdagens mening, det statsfinansiella

läget ett hinder för en nedsättning av ifrågavarande skattesatser.

Under det att i den statsverksproposition, som förelåg vid 1926

års riksdag, stämpelmedlen beräknats under förutsättning att fondstämpeln

lämnades orubbad, har det förslag till riksstat, som förelagts innevarande

års riksdag, uppgjorts under hänsynstagande till den nedsättning

av fondstämpeln å aktier och liknande fondpapper, som nu av Kungl.

Maj:t föreslagits. I det sålunda i viss mån ändrade läget har utskottet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

11

ansett sig kunna skänka ökat beaktande åt de skäl, som på sätt departementschefen

i sitt ovan återgivna yttrande till statsrådsprotokollet erinrat,

ur näringslivets synpunkt tala för en sänkning av de nu gällande skattesatserna.

Vid sådant förhållande och då det av Kungl. Maj:t framlagda

förslaget dels innebär, att endast en del av de för aktier och liknande

värdepapper beslutade höjningarna skall för närvarande bortfalla, dels är

avsett att träda i kraft först den 1 januari 1928 och sålunda att gälla

endast under halva det nästföljande budgetåret och dels slutligen i viss

mån motväges av en annan av Kungl. Maj:t i propositionen föreslagen

ändring, mot vilken utskottet icke har något att erinra, har utskottet ansett

sig böra förorda bifall till vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition

föreslagit i fråga om nedsättning av fondstämpeln.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 56 samt med avslag å motionen

II: 279 av herr Hage m. fl., antaga ovan införda,

vid propositionen fogade förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper.»

av herr Schlyter mot viss del av motiveringen; samt

av herr Olsson i Golvvasta mot viss del av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten