Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka ävensom i ämnet väckta motioner.

1927-05-05 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:45, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den ö maj 1927 kl. 3 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition

med förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning

av pilsnerdricka ävensom i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en den 24 februari 1927 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 185, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga ett nedan infört, såsom Kungl. Maj.ts förslag

betecknat förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande i anledning

av propositionen väckta motioner nämligen:

l:o) två likalydande motioner nr 213 i första kammaren av herrar Jönsson

och Pålsson samt nr 315 i andra kammaren av herr Månsson i Erlandsro

m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts proposition

nr 185 ville besluta, att 10 § i förordningen den 11 juli 1919 angående

försäljning av pilsnerdricka skall erhålla följande ändrade lydelse:

''Försäljning genom kringföring av pilsnerdricka må av den som tillverkat

varan bedrivas inom stads planlagda område utan särskilt tillstånd samt

utom samma område och på landet, därest Konungens befallningshavande

på gjord ansökning därtill meddelar tillstånd. Över dylik ansökning skall

Konungens befallningshavande inhämta yttrande i annan stad än Stockholm

av magistraten samt på landet av kommunalnämnden. Vid dylik försäljning

må varan ej avlämnas annat än inomhus till därstädes boende.’»

2:o) de likalydande motionerna nr 221 i första kammaren av herr Carl

Carlsson m. fl. och nr 329 i andra kammaren av herr Sävström m. fl., i

vilka föreslagits, »att riksdagen måtte besluta, att 17 § mom. 1, 21 §, 27 §

mom. 4 och 28 § i förordningen av 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning

av pilsnerdricka måtte erhålla följande ändrade lydelse:

17 §.

1. Pilsnerdricka må å försäljningsställe icke utlämnas till den, som ej

fyllt aderton år.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 26 höft. (Nr tö.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

21 §.

Partihandlare (lika med Kungl. Maj:ts förslag)---levererade mycken
heten.

Försäljningsbok samt förteckning, som avses i 9 § 4 mom., skola hållas

tillgängliga för kontrollstyrelsen eller dess ombud samt allmän åklagare.

27 $.

4. Förekomma oordningar med anledning av sådan försäljning av pilsnerdricka,

som utövas av tillverkare, eller bedriver tillverkare sin försäljning

så, att syftet med de i denna förordning meddelade bestämmelser eljest

uppenbart åsidosättes, äger kontrollstyrelsen föreskriva de inskränkningar

eller villkor i avseende å försäljningens bedrivande, som kunna vara erforderliga

för vinnande av rättelse, eller ock för viss tid helt eller delvis förbjuda

försäljningens fortsättande. Av kontrollstyrelsen i nu berörda avseende

meddelade beslut lända till efterrättelse utan hinder av anförda besvär.

28 §.

1. Den — — — femton till och med tvåhundra kronor.

2. Beträdes någon andra gången eller oftare med olovlig försäljning av

pilsnerdricka eller beträdes någon, som äger rätt till utskärning av alkoholfria

och därmed jämförliga drycker eller som efter anmälan, som i 9 ^

näringsfrihetsförordningen sägs, idkar handelsrörelse, under utövandet av

sin rörelse med olovlig försäljning, eller bedriver någon eljest sådan försäljning

i större omfattning eller yrkesmässigt, straffes med böter från och

med ett hundra till och med två tusen kronor eller med fängelse i högst

sex månader.

3. Dömes den, som efter anmälan eller tillstånd idkar utskänkning, varom

i förordningen angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga

drycker sägs, till ansvar för olovlig försäljning av pilsnerdricka,

skall han förklaras förlustig sin rätt att utskänka alkoholfria drycker.

4. (Nuvarande 28 § 3 mom.).

5. (Nuvarande 28 § 4 mom.).»

3:o) motionerna nr 225 i första kammaren av herrar Adolf Dahl och

Frändén samt nr 335 i andra kammaren av herr Forssell m. fl., i vilka

hemställts, att riksdagen måtte avslå förevarande proposition.

4:o) motionen nr 328 i andra kammaren av herr Röing, däri hemställts,

»att riksdagen med godkännande i övriga delar av Kungl. Maj:ts proposition

nr 185 med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka ville besluta,

dels att 21 § i förslaget skall helt utgå,

dels att 9 §, 27 § 4 mom. samt 35 § i förslaget skola erhålla följande

ändrade lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 3

9 i

3. Tillverkare av pilsnerdricka — — — (Kungl. Maj:ts förslag)----

eller å fartyg.

2. Den, som--— (Kungl. Maj:ts förslag) — — — bosatt person.

3. Den, som —--(Kungl. Maj:ts förslag) — — — endast inomhus.

4. Sker på landet — — — (Kung!. Ma,i:ts förslag) — — — iakttaga

följande.

Omlastning — —- — handhavande.

Den, som forslar varan från tillverknings- eller försäljningsstället, skall

vara försedd med en av säljaren eller av honom bemyndigad person, vilken

icke innehar uppdrag att själv verkställa forsling av pilsnerdricka, underskriven,

vederbörligen dagtecknad förteckning, upptagande namnet å den

som verkställer forslingen, samt, särskilt för varje köpare, den rekvirerade

myckenheten pilsnerdricka, köparens namn, det ställe, där varan skall avlämnas,

samt den dag, då avlämnandet skall äga rum.

Det åligger den, som verkställer forslingen, att på anfordran av allmän

åklagare eller polisman uppvisa förteckningen.

Efter forslingens slutförande skall den, som verkställt forslingen, så snart

ske kan, avlämna förteckningen til) säljaren, och vare säljaren pliktig att

förvara densamma under minst två år samt hålla den tillgänglig för Konungens

befallningsliavande och allmän åklagare.

Medföres vid forsling, som i detta mom. sägs, pilsnerdricka för försäljning,

hänförlig till partihandel, skall vad förut i detta mom. stadgats äga

tillämpning jämväl å sådan vara; dock skall vara avlämnas i köparens försäljningslokal

eller därtill hörande magasin.

5. Konungens befallningshavande äger på ansökning meddela tillverkare

rätt att annorstädes än å tillverkningsställe inrätta upplag av pilsnerdricka

och att från detsamma försända pilsnerdricka på rekvisition på sätt i 1 och

4 mom. sägs. För upplag skall finnas en av Konungens befallningshavande

godkänd föreståndare, som har att mottaga till upplaget inkommande rekvisitioner

samt underskriva förteckningar, som avses i 4 mom. Såsom föreståndare

må icke godkännas annan än den, som kan erhålla tillstånd til!

detaljhandel med pilsnerdricka.

27 §.

4. Förekomma oordningar med anledning av sådan försäljning av pilsnerdricka,

som utan särskilt tillstånd utövas av tillverkare, eller bedriver tillverkare

sin försäljning så, att nykterhetstillståndet å viss ort påtagligen

därigenom menligt påverkas, äger Konungens befallningshavande föreskriva

de ordningsregler för eller inskränkningar i försäljningen, som kunna finnas

erforderliga, eller ock för viss tid helt eller delvis förbjuda försäljningens

fortsättande. Beslut härom gånge genast i verkställighet utan hinder av

anförda besvär.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

35 §.

Den, som i följd av stadgandet i 9 § 4 inom. tagit del av partihandlares

köpareförteckning, vare förbjudet att, därest det ej kan anses påkallat av

tjänstens intresse, yppa partihandlares affärsförhållanden. Gör han detta

och framgår ej av omständigheterna, att han om affärsförhållandena erhållit

kännedom å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter

från och med femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra

skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel,

må dömas till fängelse.

dels att de sålunda beslutade ändringarna skola träda i kraft den 1

januari 1928.»

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet

funnit lämpligt upptaga två likalydande, till utskottet hänvisade, under

motionstiden vid riksdagens början väckta motioner, den ena, nr 112, inom

första kammaren av herr Georg Dahl och den andra, nr 227, inom andra

kammaren av herr Anderson i Storegården, i vilka hemställts, »att riksdagen

för sin del ville besluta, att nedanstående paragrafer i kungl. förordningen

den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 8.

1. Tillstånd — — — Konungens befallningshavande.

2. Ansökan — — — rörelsen. Över gjord ansökan inliämte Konungens

befallningshavande yttranden i stad av magistrat samt å landet av kommunalnämnd

och kommunalstämma. Dessa yttranden böra, i vad de avse

landsbygden, innehålla bestämt till- eller avstyrkande med angivande av

skälen härför.

I Stockholm — ---ej tillämpning.

3. Har ansökning om försäljningsrätt å landsbygden blivit avstyrkt

av båda de kommunala myndigheter, som i ärendet hörts, må densamma

ej bifallas.

§ 13.

1. Tillstånd — — — 1 oktober.

2. Vill någon — — — rörelsen.

3. över ansökning — — — skälen därför; och skall, därest ansökningen

tillstyrkts av någondera av de kommunala myndigheter, som i ärendet

hörts, magistrat eller kommunalnämnd tillika avgiva yttrande, huruvida

särskilda föreskrifter för utskänkningens bedrivande anses nödiga.

I Stockholm — — — ej tillämpning.

4. Har ansökning blivit avstyrkt, i Stockholm av stadsfullmäktige och

å annan ort av båda de kommunala myndigheter, som i ärendet hörts,

må densamma ej bifallas.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

I anledning av två likalydande vid 1925 års riksdag väckta motioner,

anhöll riksdagen i skrivelse den 16 maj 1925, nr 196, under åberopande av bevillningsutskottets

av riksdagen godkända betänkande nr 30, att Kung!. Maj:t

ville föranstalta om utredning rörande sådan ändring i förordningen angående

försäljning av pilsnerdricka, att däri innefattade kontrollföreskrifter

fullständigades och förtydligades i syfte att förefintliga missförhållanden

på ifrågavarande område skulle kunna såvitt möjligt undanröjas, samt om

framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I sitt ovannämnda betänkande nr 30 anförde bevillningsutskottet, efter att

hava redogjort för motionernas innehåll, som refererats jämväl i föredragande

departementschefens yttrande till ovannämnda statsrådsprotokoll, följande:

»Beträffande de av motionärerna uttalade synpunkterna och önskemålen

hava inom utskottet olika meningar gjort sig gällande. Det i motionerna

framställda kravet på revision av förordningen angående försäljning av

pilsnerdricka torde emellertid hava sin tyngdpunkt i vad det avser fullständigare

och tydligare kontrollföreskrifter. Utskottet, som anser sig böra

begränsa sin hemställan om utredning och framläggande av förslag till

ändring i nämnda förordning till att avse allenast sagda kontrollföreskrifter,

får i fråga härom anföra följande.

Enligt 14 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av vin

och Öl ägde vederbörande säljare försända vin och Öl till köpare under

bland annat det villkoret, att den, som forslade varorna, skulle vara försedd

med en av säljaren eller hans befullmäktigade ombud utfärdad och underskriven

förteckning, upptagande, särskilt för varje köpare, dennes namn,

det ställe där och dagen när dryckerna skulle avlämnas samt den försända

myckenheten. Såsom ombud fick ej den, som forslade dryckerna, användas.

Nämnda förteckning skulle på anfordran av krono- eller polisbetjänt,

ledamot av kommunalnämnden eller av kommunalnämnden utsedd person

uppvisas.

Motsvarande bestämmelse återfinnes ej i gällande förordning angående

försäljning av pilsnerdricka. Enligt vad en av nykterhetskommittén på

sin tid åvägabragt utredning beträffande bristerna i, bland annat, 1905

års vin- och ölförsäljningsförordning (se nykterhetskommittén: VI: 2, sid.

152 ff.) gav vid handen, var den kontroll, som åsyftades med förut gällande

föreskrift om medförande av förteckning vid försändning av Öl efter rekvisition,

väsentligt förfelad (se bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1919).

Av denna anledning uteslöts också stadgandet vid utarbetandet av den nya

förordningen angående försäljning av pilsnerdricka.

Enligt utskottets uppfattning böra emellertid de av motionärerna påpekade

missförhållandena i förevarande avseende föranleda en förnyad

prövning av frågan, om icke en tillfredsställande kontroll skulle kunna

anordnas över försändningen av pilsnerdricka. I första rummet torde böra

undersökas, om icke en återgång till den tidigare bestämmelsen om förteckning

över rekvirenterna vid varje försändning skulle skänka större

möjligheter till kontroll. Det låter härvid tänka sig, att bestämmelsen om

Utskottet.

1925 års riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KontrolUtyrelsen.

H Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

förteckningen å rekvirenterna bleve utformad på sådant sätt, att de anmärkningar,

som i nämnda avseende förut framställts, bleve undanröjda.

Enligt utskottets uppfattning bör därjämte tagas under övervägande

lämpligheten av att i förordningen närmare angiva, på vilka platser pilsnerdricka

icke må avlämnas.

Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning om beliövligheten av

effektivare kontroll över att pilsnerdricka icke försäljes och utskänkes, där

tillstånd därtill saknas.»

I anledning av riksdagens skrivelse anbefallde Kungl. Maj:t den 29 maj

1925 kontrollstyrelsen att efter länsstyrelsernas och övriga vederbörandes

hörande verkställa utredning och avgiva förslag i ämnet. Med skrivelse

den 12 december 1925 avgav kontrollstyrelsen förslag till förordning om

ändrad lydelse av vissa delar av förordningen angående försäljning av pilsnerdricka

ävensom till viss ändring av 74 § i förordningen angående försäljning

av rusdrycker. I yttranden, som efter remiss avgivits över kontrollstyrelsens

förslag, anfördes sådana betänkligheter mot detsamma, att Kungl. Maj:t icke

fann sig böra framlägga proposition i ämnet till 1926 års riksdag. Kontroll

styrelsen anbefalldes härefter genom remiss den 10 april 1926 att med hänsyn

till vad som anförts i om förmälda yttranden inkomma med förnyat utlåtande

i ärendet, varvid särskilt frågan om rätten att föreskriva inskränkningar

eller villkor i avseende å tillverkares försäljning av pilsnerdricka

skulle upptagas till förnyad prövning.

I anledning härav avgav kontrollstyrelsen med skrivelse den 21 september

1926 ett nytt förslag till förordning om ändringar i pilsnerdricksförsäljningsförordningen,

byggt på samma principer som det äldre förslaget men

omarbetat i fråga om vissa detaljer.

Kontrollstyrelsens sistnämnda förslag innebär i huvudsak följande. Rätt

till partihandel med pilsnerdricka, som för närvarande tillkommer både tillverkare

och den, som enligt 8 § i pilsnerdricksförsäljningsförordningen erhållit

tillstånd till försäljning till avhämtning, skulle förbehållas tillverkare.

Även rätten att försända pilsnerdricka på rekvisition skulle, förutom

i vissa särskilt angivna fall, tillkomma enbart tillverkare. Vid sådan försändning

på landsbygden skulle den, som verkställde forslingen, såväl då

försändningen avsåge försäljning, hänförlig till partihandel, som då den avsåge

försäljning, hänförlig till detaljhandel, vara försedd med en så kallad

köpareförteckning, upptagande namnet å den, som verkställde forslingen,

samt, särskilt för varje köpare, den rekvirerade myckenheten pilsnerdricka,

köparens namn, det ställe, där varan skulle avlämnas, samt dagen, då avlämnandet

skulle äga rum. Köpare förteckningen skulle under viss förutsättning

hållas tillgänglig för kontrollstyrelsen samt under forsling på anfordran

uppvisas för allmän åklagare eller polisman. Vara, som ej för

fortsatt försändning till köparen avlämnades vid järnvägsstation eller station

för reguljär automobiltrafik eller å fartyg, finge ej avlämnas med mindre

köparen eller ock någon, som tillhörde hans familj eller husfolk eller som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 7

vore anställd i hans tjänst, lämnade skriftligt erkännande om varans mottagande.

Länsstyrelse skulle äga på ansökan meddela tillverkare rätt att

å tillverkningsställe inrätta upplag av pilsnerdricka och att från detsamma

försända pilsnerdricka. Inhämtande av kommunal myndighets yttrande

över dylik ansökan skulle ej vara obligatoriskt. Pilsnerdricka finge ej försäljas

eller vid försäljning utlämnas till den, som skäligen kunde befaras

använda varan i berusningssyfte. Kunde i fall, då någon ville inköpa

pilsnerdricka, skäligen antagas, att varan helt eller delvis icke skulle komma

till användning för köparens eller hans hushålls behov, eller, där köparen

vore återförsäljare, för sådan försäljning, vartill han enligt förordningen

vore berättigad, linge försäljning eller utlämnande av varan ej äga rum.

Tillverkare skulle vara skyldig föra försäljningsbok, som under vissa angivna

förutsättningar skulle hållas tillgänglig för kontrollstyrelsen eller

allmän åklagare. Samarbete skulle anordnas mellan kontrollstyrelsen och

svenska bryggareföreningen, i syfte att på frivillighetens väg undanröja de

olägenheter, som nu vore förbundna med vissa tillverkares försäljning. För

att detta samarbete skulle bliva effektivt skulle den rätt att under vissa

förhållanden ingripa gentemot tillverkare, som för närvarande tillkommer

länsstyrelserna, överflyttas å kontrollstyrelsen. Dylika ingripanden skulle

få vidtagas ej blott såsom nu, då oordningar förekomme i anledning av

sådan försäljning, som utövades av tillverkare, utan även da tillverkare bedreve

sin försäljning så, att syftet med de i förordningen meddelade bestämmelser

eljest åsidosattes. Slutligen innebär förslaget skärpning av vissa

straffbestämmelser.

Propositionen skiljer sig i nedan angivna avseenden mera väsentligt från propomt*^,

kontrollstyrelsens förslag. Rätt till partihandel med pilsnerdricka skulle

tillkomma förutom tillverkare även den, som enligt 8 § i pilsnerdricksförsäljningsförordningen

erhållit tillstånd till försäljning till avhämtning av

sådan vara och i sammanhang därmed eller eljest av Konungens befallningshavande

erhållit rätt jämväl till partihandel. Rätt att försända pilsnerdricka

på rekvisition skulle tillkomma alla partihandlare. Köpareförteckningen

skulle under forsling på anfordran uppvisas jämväl för ledamot

av nykterhetsnämnd eller av sådan nämnd utsedd person. Vid behandling

av ansökning från tillverkare om rätt att inrätta upplag skulle vad i S §

i pilsnerdricksförsäljningsförordningen stadgas angående ansökning äga tilllämpning.

Föreskriften att försäljning eller utlämnande av pilsnerdricka ej

finge äga rum i fall, då skäligen kunde antagas, att varan helt eller delvis

icke skulle komma till användning för köparens eller hans hushålls behov,

eller, där köparen vore återförsäljare, för sådan försäljning, vartill han enligt

förordningen vore berättigad, hade ersatts med en föreskrift, att pilsnerdricka

icke finge försäljas, där det vore uppenbart, att varan helt eller delvis vore

avsedd att användas till olovlig försäljning. Rätten att under vissa förutsättningar

ingripa gentemot tillverkare skulle alltjämt tillkomma länsstyrelse.

För Stockholms stad samt i varje län skulle finnas ett i residensstaden bo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements
chefen.

satt, av kontrollstyrelsen förordnat ombud med uppgift att under vissa angivna

förutsättningar påkalla erforderliga åtgärder hos länsstyrelse eller

annan myndighet. De av kontrollstyrelsen föreslagna straffskärpningarna

hade icke upptagits i förslaget, då behovet av desamma icke ansetts tillräckligt

ådagalagt.

Föredragande departementschefen anförde vid förslagets framläggande

bland annat följande. Utredningsmaterialet i ärendet gåve otvetydigt vid

handen, att gällande lagstiftning rörande försäljning av pilsnerdricka i vissa

delar av landet i stor utsträckning överträddes och att härav ofta missbruk

föranleddes. Särskilt ur ordningssynpunkt vore de nuvarande förhållandena

icke tillfredsställande, varjämte nykterhetstillståndet på sina ställen rönte

en ogynnsam inverkan av de möjligheter till omåttlig förtäring av pilsnerdricka,

som vissa missförhållanden vid försäljningen och särskilt vid försändningen

av pilsnerdricka på landsbygden erbjudit. Kontrollstyrelsens

syfte att söka tillgodose ordnings- och nykterhetssynpunkten utan att föreslå

några föreskrifter, genom vilka den lojale konsumentens möjligheter att

inköpa pilsnerdricka begränsades eller försvårades, finge anses riktigt. Givetvis

vore det också, såsom kontrollstyrelsen framhållit, önskvärt, att man

i första hand sökte inrikta sig på åtgärder, vilka så litet som möjligt besvärade

den lojale säljaren.

§ Departementschefen, som förordade förslaget om införande av köpareförteckningar

vid försändning på rekvisition på landsbygden, hade icke blivit

övertygad om att genomförandet av detta förslag nödvändigtvis krävde, att

rätten till partihandel och till försändning på rekvisition skulle förbehållas

tillverkarna. Väl vore det riktigt, att under nuvarande förhållanden den

ojämförligt största delen av sådan försäljning omliänderhades av tillverkarna,

men å andra sidan förelåge, såsom också framhållits i några av de avgivna

yttrandena, i vissa fall ett fullt legitimt behov av att annan än tillverkare

hade rätt till sådan försäljning särskilt i större samhällen, där bryggeri ej

funnes. Departementschefen hade därför sökt finna eu utväg, varigenom ä

ena sidan antalet försäljare, som bedreve försäljning till försändning på

rekvisition, i kontrollsyfte i möjligaste mån begränsades, men å andra sidan

den lojala konsumtionens intresse av att varan hölles lätt tillgänglig kunde

tillgodoses. I sådant syfte ansåge sig departementschefen böra föreslå, att

rätt till partihandel skulle tillkomma, förutom tillverkare, den som enligt

8 § erhållit tillstånd till försäljning till avhämtning och i sammanhang

därmed eller eljest av länsstyrelse erhållit rätt jämväl till partihandel, samt

att rätt till försäljning till försändning på rekvisition skulle tillkomma var

och en, som vore berättigad att idka partihandel.

Enligt 14 § i 1905 års förordning angående försäljning av vin och Öl

hade den, som forslade dryckerna, varit skyldig att uppvisa köpareförteckningen

för krono- eller polisbetjänt, ledamot av kommunalnämnden eller av

nämnden utsedd person. Numera ålåge enligt 64 § rusdrycksförsäljnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 9

förordningen skyldigheten att övervaka nykterhetstillståndet inom kommunen

dess nykterlietsnämnd. De skäl, som 1905 föranlett, att ledamot av

kommunalnämnd erhållit nyssnämnda befogenhet, finge nu anses tala för

att forsiaren av pilsnerdricka ålades att uppvisa köpareförteckningen för

ledamot av nykterhetsnämnden eller av nämnden utsedd person.

Det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget till reglering av nederlagsrätten

innebure, att tillverkare skulle utan vederbörande kommunala myndigheters

hörande kunna av länsstyrelse erhålla rätt att inrätta upplag av

pilsnerdricka och från upplaget försälja pilsnerdricka till försändning på

rekvisition. I den mån sådan försändning skulle ske på landsbygden, innebure

förslaget alltså en utvidgning av tillverkare nu tillkommande försäljningsrättigheter.

Ä ena sidan syntes detta vara ägnat att medföra vissa

fördelar, i det att de nuvarande, i flertalet fall olagliga nederlagen å landsbygden

antagligen skulle bringas att upphöra och försändningen från upplag

på landsbygden komma att inordnas under lagliga former och bliva underkastad

samma kontroll, som vore avsedd att genomföras beträffande försändning

från tillverkningsställe. Ä andra sidan finge emellertid en dylik utvidgning

av tillverkares försäljningsrättigheter och den därmed underlättade

tillgången till pilsnerdricka anses kunna i olika hänseenden medföra olägenheter

inom kommunerna. Den inskränkning i den kommunala självbestämmanderätten

å ifrågavarande område, kontrollstyrelsens förslag enligt vad

förut antytts innebure, syntes därför mindre tillrådlig. På grund härav

hade departementschefen ansett det lämpligt, att fråga om inrättande av

upplag behandlades i samma ordning som enligt 8 § gällde angående meddelande

av tillstånd till försäljning till avhämtning.

Att stadga förbud mot försäljning eller utlämnande av pilsnerdricka i

fall, då det skäligen kunde antagas, att varan helt eller delvis skulle komma

till användning för annat än köparens eller hans hushålls behov, kunde

departementschefen, såsom kontrollstyrelsen utformat sitt förslag, icke förorda,

bland annat av det skäl, att, såsom också i vissa yttranden framhållits,

därigenom skulle, i många fall onödigtvis, förhindras användning av annan

än till det egna hushållet hörande person såsom ombud vid inköp av pilsnerdricka.

Däremot kunde någon berättigad erinran icke framställas mot

ett med de föreslagna reglernas huvudsyfte överensstämmande stadgande av

innehåll, att försäljning eller utlämning av pilsnerdricka ej finge äga rum,

där uppenbart vore, att varan helt eller delvis vore avsedd att användas i

berusningssyfte eller till olovlig försäljning.

Ett undanröjande på frivillighetens väg — utan lagstiftningsåtgärder —

av de rådande missförhållandena på pilsnerdricksförsäljningsförordningens område

vore utan tvivel det mest eftersträvansvärda. Samarbetet mellan kontrollstyrelsen

och tillverkarna syntes böra äga rum, utan att detsamma bundes

vid några författningsbestämmelser eller eljest av statsmakterna givna direktiv.

Ett sådant samarbete behövde emellertid icke bliva mindre ingående

och effektivt, därest styrelsen icke tillerkändes beslutanderätt. Det syntes

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Utskottets

yttrande.

Allmän motivering.

mindre egentligt, att kontrollstyrelsen efter att eventuellt först under förhandling

med tillverkaren eller sammanslutning av tillverkare hava hävdat en viss

ståndpunkt, utan att densamma av vederbörande frivilligt beaktats, sedermera

i kraft av styrelsen i förordningen given befogenhet skulle hava att

pröva vad enligt gällande föreskrifter kunde tvångsvis åläggas vederbörande

tillverkare. Den viktigaste invändningen mot den föreslagna anordningen

syntes dock vara, att länsstyrelserna och deras underlydande organ, vilka

innehade kännedom om de lokala förhållandena, skulle känna sig i allt

väsentligt avkopplade från ansvaret för ordningens upprätthållande på

ifrågavarande område. Vad anginge varje annan försäljning än den, som

bedreves av tillverkare, skulle länsstyrelsen fortfarande hava att såsom första

instans besluta om inskränkningar i och förhud mot försäljningens utövande.

Samtliga dessa frågor, vare sig de rörde tillverkare eller icke, linge dock

till sin art och icke minst med hänsyn till sin betydelse för nykterhetstillståndet

ute i orterna anses likvärdiga. Att låta en del av dem avgöras av

den lokala ordningsmyndigheten och andra av ett centralt verk, som närmast

hade att bevaka nykterhetsintresset, skulle innebära, att av varandra ofta

direkt beroende lokala frågor uppdelades på olika myndigheter, samt att ansvaret

för det hela och arbetet söndersplittrades. Då det icke kunde sättas

i fråga att till kontrollstyrelsen överflytta befattningen med samtliga dessa

frågor, hade departementschefen icke funnit sig kunna biträda vad styrelsen

i denna del föreslagit.

Det syntes emellertid departementschefen vara för ordning och nykterhet

synnerligen gagneligt, att i fall, där det frivilliga samarbetet och av kontrollstyrelsen

meddelade anvisningar icke lett till önskade åtgärder från vederbörande

tillverkares sida, något kontrollstyrelsen närstående organ bereddes

möjlighet att påkalla vederbörande länsstyrelses åtgärd och därvid utveckla

de synpunkter, som kontrollstyrelsen önskade få framförda. Departementschefen

hade fördenskull tänkt sig, att kontrollstyrelsen skulle i varje residensstad

hava ett av styrelsen för viss tid förordnat ombud med denna uppgift,

varom bestämmelse borde intagas i förordningen. Ombuden skulle

självfallet äga god kännedom om förhållandena i länets olika kommuner,

därifrån mottaga meddelanden om förefintliga missförhållanden och vid förekommande

behov erhålla instruktioner från vederbörande inspektörer i kontrollstyrelsen.

Ett mycket måttligt belopp iinge anses behöva utgå såsom

ersättning åt ombuden.

I likhet med departementschefen finner utskottet genom den i ärendet

förebragta utredningen ådagalagt, att gällande lagstiftning angående försäljning

av pilsnerdricka i vissa delar av landet överträtts och att härav

missbruk föranletts. Även utskottet anser det därför erforderligt, att åtgärder

vidtagas i syfte att vinna en effektivare kontroll över försäljningsförordningens

efterlevnad. För att nå detta syfte torde det vara nödvändigt

att vidtaga vissa ändringar i nu gällande lagstiftning. Härvid har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

11

för utskottet framstått såsom särskilt angeläget, att de ändringar i försäljningsförordningen,

som vidtagas, icke begränsa eller försvåra den

lojale konsumentens möjligheter att inköpa pilsnerdrieka samt så litet

som möjligt besvära den lojale säljaren.

De klagomål, som framställts mot förordningens tillämpning, hänföra

sig främst till den försäljning genom försändning på rekvisition, som av

tillverkare utövas på landsbygden. Vid övervägande av de medel, som

stå till buds för vinnande av rättelse i nyssberörda avseende, har utskottet

funnit den av kontrollstyrelsen framförda och av departementschefen biträdda

tanken på åvägabringande av samarbete mellan tillverkarna eller

deras organisation å ena sidan och kontrollstyrelsen å andra sidan vara

förtjänt av särskilt beaktande. Ett dylikt samarbete bör, därest goda förutsättningar

för detsamma skapas, kunna lämna bättre resultat än detaljerade

kontrollföreskrifter. De riktlinjer för samarbetet, som kontrollstyrelsen i

motiveringen för sina förslag angivit, synas jämväl lämpliga. Vid utformandet

av de författningsbestämmelser, som äro erforderliga, därest avsedd

effekt skall kunna vinnas genom samarbetet, möta emellertid avsevärda

svårigheter. Framför allt hava erinringar framställts mot de olika förslag,

som framkommit, till uppdelning mellan kontrollstyrelsen och länsstyrelse

av uppgiften att ur nykterhets- och ordningssynpunkt övervaka försäljningen

av pilsnerdrieka. Utskottet har icke funnit Kungl. Maj:ts förslag

vara fullt tillfredsställande i förevarande avseende. Det synes sålunda

knappast möjligt, att kontrollstyrelsen, utan att direktiv i sådan riktning

lämnas styrelsen i förordningen, skulle kunna inleda samarbete med tillverkarna.

Härtill kommer, att Kung]. Maj:ts förslag innebär tillsättande

av ett antal nya befattningshavare. Under nuvarande förhållanden, då

allvarliga ansträngningar göras för att begränsa antalet befattningshavare

i statens tjänst, bör det icke utan särskilt starka skäl ifrågakomma, att

nya befattningar inrättas. Sådana skäl för införande av de föreslagna

befattningarna torde icke föreligga. Det vill fastmera synas, som om

dessa ombuds arbetsuppgifter, utan särskild kostnad för statsverket, skulle

kunna anförtros åt redan existerande lokala organ samt åt kontrollstyrelsen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra föreslå,

att i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag rätten att ingripa

mot tillverkare i anledning av det sätt, på vilket han utövar sin försäljning,

alltjämt förbehålles länsstyrelserna, men att samtidigt en ny bestämmelse

införes i förordningen, varigenom kontrollstyrelsen berättigas

att, därest styrelsen finner anledning till anmärkning mot det sätt, varpå

tillverkare utövar honom tillkommande rätt till försäljning, avfordra tillverkaren

förklaring samt, när skäl därtill äro, giva tillverkaren erinran

om vad honom enligt förordningen åligger eller anvisningar, huru syftet

med de i förordningen meddelade bestämmelserna bäst skall uppnås. Skulle

rättelse ej på detta sätt vinnas, skall kontrollstyrelsen äga att hos vederbörlig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

myndighet påkalla erforderliga åtgärder. Då kontrollstyrelsens befogenhet

enligt utskottets förslag blir av företrädesvis vägledande och rådgivande

karaktär, har utskottet ansett sig kunna angiva förutsättningarna för

ingripande från kontrollstyrelsens sida och syftet med de anvisningar, som

kontrollstyrelsen skall lämna, i helt allmänna ordalag.

Utskottet har icke haft något att erinra mot att partihandeln med pilsnerdricka

må kunna utövas, förutom av tillverkare, av den, som enligt 8 §

i förordningen äger tillstånd att försälja till avhämtning samt av länsstyrelse

erhållit särskilt tillstånd att utöva partihandel. De i 15 och

16 §§ lämnade föreskrifterna höra emellertid göras tillämpliga även å

sådan handel. Utskottet har därför föreslagit, att, där ordet »detaljhandel»

förekommer i sistnämnda båda paragrafer, detsamma ändras till »handel»

ävensom en omredigering av överskriften till paragraferna. I sammanhang

härmed har i 27 § 2 mom. ordet detaljhandel utbytts mot handel.

Mot Kungl. Maj:ts förslag, i vad detta avser införande av köpareförteckning

och försänd varas utkvittering vid försäljning genom försändning

på rekvisition på landsbygden, har utskottet icke någon principiell

erinran. Utskottet har emellertid funnit köpareförteckningen böra ersättas

med en kvittenshok. Härigenom vinnes bland annat bättre överensstämmelse

med det förfaringssätt, som i regel tillämpas vid hemsändning

av varor från större affärer. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola bestämmelserna

om köpareförteckning äga tillämpning dels vid forsling av

pilsnerdricka för försäljning, hänförlig till detaljhandel, dels å sådan

vara, som vid dylik forsling medföres för försäljning, hänförlig till partihandel.

För möjliggörande av en effektiv kontroll över försändningen på

rekvisition torde det emellertid vara nödvändigt, att bestämmelserna göras

tillämpliga, även då forslingen uteslutande avser pilsnerdricka för försäljning,

hänförlig till partihandel. Vissa av de bestämmelser, som avse

köpareförteckningen och den försända varans utkvittering, äro emellertid

av den art, att de lämpligare hava sin plats i en av Kungl. Maj:t i administrativ

ordning utfärdad kungörelse än i själva förordningen. Härigenom

underlättas också de jämkningar i fråga om detaljföreskrifter, som

efter vunnen erfarenhet kunna visa sig erforderliga. Utskottet har därför

i sitt förslag upptagit en bestämmelse, enligt vilken närmare föreskrifter

angående kvittensbok och försänd varas utkvitterande meddelas av Kungl.

Maj:t. Då mot de i Kungl. Maj:ts förslag lämnade föreskrifterna rörande

försänd varas utkvitterande framställts den erinran, att mångenstädes

varken köparen själv eller någon medlem av hans familj eller i hans

tjänst anställd person finnes tillstädes vid varans avlämnande, förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t kommer att särskilt uppmärksamma denna

fråga.

Utskottet vill vidare framhålla angelägenheten av att vid tillämpning

utav de av utskottet förordade bestämmelserna den av departementschefen

uttalade principen, att den lojale konsumentens möjligheter att inköpa pilsner
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 13

dricka icke försvåras eller begränsas, kommer att följas. Liksom försäljningsförordningens

bestämmelser icke utgöra hinder för konsumenten att utkvittera

mindre myckenhet än han rekvirerat, bör det sålunda icke heller vara uteslutet

för honom att i mån av tillgång utfå och utkvittera större kvantitet

än den av honom rekvirerade.

Granskningen av kvittensböckerna under forsling bör såsom en ren

ordningsfråga ankomma på polisman. Emellertid synes hinder ej böra

möta för åvägabringande av ett samarbete på detta område mellan polismyndigheten

och nykterhetsnämnderna på det sätt, att nykterhetsnämnd

äger utse en eller flera personer att biträda vid övervakandet av nykterhetstillståndet

inom kommunen i förevarande hänseende. På framställning

av nykterhetsnämnd skulle det, om sådan person utses, ankomma på länsstyrelse

att, med tillämpning av 21 § i polisreglementet för riket, meddela

honom förordnande att utöva den härför erforderliga polisverksamheten.

Kungl. Maj:ts förslag om skyldighet för partihandlare att föra försäljningsbok

förordar utskottet. För att försäljningsboken skall bliva av

värde ur kontrollsynpunkt är det dock nödvändigt, att i densamma, såsom

kontrollstyrelsen föreslagit, redovisas hela den myckenhet pilsnerdricka,

som en partihandlare försålt. Utskottet har vidare föreslagit, att försäljningsbok

liksom kvittensbok skall förvaras i minst två år efter dess avslutande.

I likhet med vad som föreslagits rörande kvittensboken kar

det ansetts lämpligt, att Kungl. Maj:t meddelar de närmare bestämmelser,

som erfordras i fråga om försäljningsboken.

I motionerna nr 221 i första kammaren och nr 329 i andra kammaren

har föreslagits, att åldersgränsen för utlämnande av pilsnerdricka måtte

höjas från 16 till 18 år. De ofta förekommande klagomålen över att

minderåriga missbrukat pilsnerdricka tala för en höjning av åldersgränsen.

För den föreslagna åldern av 18 år kan jämväl åberopas den åldersbestämmelse,

som enligt lagen om samhällets barnavård fastställts för

barnavårdsnämnds rätt till ingripande.

Utöver de ändringar i gällande straffbestämmelser, som föreslagits i

propositionen, har utskottet funnit skäl biträda den'' i sistberörda båda

motioner föreslagna ändringen av 28 § 2 mom. Nämnda lagrum innehåller

de straffbestämmelser, som avse upprepad olaga försäljning samt

olaga försäljning, som sker i större omfattning eller yrkesmässigt. Enligt

utskottets mening bör 28 § 2 mom. göras tillämpligt i alla de fall, då

någon, som idkar handel utan att hava tillstånd till försäljning av pilsnerdricka

eller som idkar utskänkning av alkoholfria och därmed jämförliga

drycker, under utövandet av sin rörelse beträdes med olovlig försäljning.

I sådana fall torde man nämligen med ganska stor visshet kunna utgå

från att försäljning skett i större omfattning eller åtminstone i ett flertal

fall. I detta sammanhang har utskottet velat erinra om att olaga utskänkning

av pilsnerdricka på så kallade nykterhetskaféer är ett av de

oftast påtalade missförhållandena på förevarande område. I anslutning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Speciell motivering.

6 § 1 mom.

6 § 2 mom.

samt 17 § 1

och 3 mom.

9 § 4 mom.

till nyss angivna ändring av 28 § 2 mom. har utskottet funnit skäl föreslå

en skärpning av de i samma mom. föreskrivna straffsatserna.

6 § 1 mom. i utskottets förslag motsvarar 6 § enligt propositionen. De

vidtagna ändringarna äro av redaktionell art.

I 9 § 4 mom. fjärde stycket av det med propositionen framlagda förslaget

linnes en bestämmelse, att vid försändning av pilsnerdricka den å forslingsredskapet

befintliga myckenheten vid varje tillfälle under forslingen skall

överensstämma med summan av vad som enligt den för försändningen

upprättade förteckningen icke dessförinnan avlämnats. Vid denna bestämmelses

avfattande synes icke hänsyn hava tagits till den under den förberedande

behandlingen mot propositionens kontrollföreskrifter framställda

anmärkningen, att bristande överensstämmelse mellan den kvantitet, som

linnes upptagen som icke utlämnad och den faktiskt å 1''orslingsredskapet

förefintliga myckenheten, kan hava uppkommit utan något åsidosättande

av meddelade föreskrifter, t. ex. genom att en del av den medförda kvantiteten

förstörts. Det med bestämmelsen avsedda syftet synes utskottet

bättre kunna vinnas genom en föreskrift, att i kvittensboken skall antecknas

hela den myckenhet pilsnerdricka, som forslingen omfattar. Därest

under forslingen bristande överensstämmelse konstateras mellan den kvantitet,

som enligt kvittensboken skall finnas vid ett givet tillfälle, och den

faktiskt å forslingsredskapet befintliga, kan detta giva anledning till en

undersökning, huruvida tillfyllestgörande förklaring kan lämnas till den

bristande överensstämmelsen eller föreskrifterna åsidosatts.

De sex första styckena i 9 § 4 mom. enligt propositionen innehålla

uteslutande sådana bestämmelser, som hava karaktären av rena ordningsföreskrifter.

Dessa bestämmelser hava därför, i den mån de ansetts böra

bibehållas i försäljningsförordningen, överflyttats till dess tredje kapitel,

vilket innehåller ordningsföreskrifter, och återfinnas med de ändringar i

sak, som angivits i den allmänna motiveringen i 17 § 1 och 3 mom.

Föreskrifterna i sista stycket i 9 § 4 mom. enligt propositionen beröra

partihandeln och synas därför icke böra inrymmas i den avdelning av

förordningen, som handlar om utminuteringsrättigheter. De bestämmelser,

som propositionen i denna del innehåller, hava därför, med en i den allmänna

motiveringen angiven ändring, intagits i ett nytt 2 mom. till 6

samt i 17 § 1 och 3 mom. i utskottets förslag.

9 § 4 mom. i utskottets förslag, som reglerar rätten för tillverkare att

inrätta, upplag av pilsnerdricka annorstädes än å tillverkningsstället, motsvarar

9 § 5 mom. enligt propositionen. Ett par mindre ändringar av

formell natur hava vidtagits, av vilka en betingats därav, att enligt

utskottets förslag närmare bestämmelser rörande kvittensboken skola meddelas

av Kungl. Maj:t.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

15

17 § 2 mom. samt vissa bestämmelser i 17 § 3 mom. i utskottets förslag

motsvara 21 § enligt propositionen. De ändringar, som föreslagits,

äro, bortsett från de i den allmänna motiveringen angivna, av formell

natur. 20 § enligt propositionen överensstämmer med 20 och 21 §§ i gällande

förordning. Med hänsyn till den sålunda föreslagna ändrade uppställningen

hava några ändringar av förordningens 20 och 21 §§ ej behövt

vidtagas.

22 § 1 mom. motsvarar 17 § 1 och 2 mom. i Kungl. Maj:ts förslag med den

i allmänna motiveringen angivna ändringen, att åldersgränsen för utlämnande

av pilsnerdricka höjts, varjämte vissa redaktionella ändringar gjorts.

27 § 4 mom. i utskottets förslag har avfattats i överensstämmelse med

27 § 4 mom. första stycket i propositionen allenast med den ändring, att

ordet påtagligen uteslutits.

De i 29 och 35 §§ vidtagna ändringarna av Kungl. Maj:ts förslag äro

i huvudsak av formell natur. I 32 § 2 mom. har med den av utskottet föreslagna

uppställningen av förordningen någon ändring icke behövt vidtagas.

Med hänsyn till den framskridna tidpunkten och då det för tillverkarna

torde möta mindre svårigheter att anpassa sig efter de nya bestämmelserna,

om de införas i samband med ingången av ett nytt tillverknings- och bokföringsår,

har utskottet föreslagit, att förordningen skall träda i kraft

den 1 oktober innevarande år.

Med det nu anförda har utskottet angivit sin ståndpunkt jämväl till de

i anledning av propositionen väckta motionerna.

Vidkommande de yrkanden, som framställts i motionerna 112 i första

kammaren och 227 i andra kammaren, vill utskottet erinra om att förslag

av samma innehåll väcktes i två likalydande motioner vid 1926 års riksdag.

På hemställan av 1926 års bevillningsutskott beslöt riksdagen avslå

berörda motioner.

I sitt över dessa motioner avgivna betänkande (nr 25) anförde bevillningsutskottet,

bland annat, att genom gällande bestämmelser kommunernas

intressen uppenbarligen vore på ett bättre sätt tillgodosedda än genom

de i motionerna föreslagna, vilka lede av bristande konsekvens, ävensom

att några praktiska olägenheter av nu rådande anordning icke kunnat

påvisas.

På nu angivna skäl har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till

ifrågavarande motioner.

17 § 2 och

3 inom.

22 § 1 mom.

27 § 4 mom.

29, 32 och

35

Ikraft
trädande.

Motionerna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition, nr 185, icke kunnat

oförändrad bifallas och med anledning av motionerna

1:221 av herr Carl Carlsson m. fl. och II: 329 av

herr Sävström m. fl. samt med avslag å motionerna

1:112 av herr Georg Dahl, 1:213 av herrar Jönsson

och Pålsson, 1:225 av herrar Adolf Dahl och Frändén,

II: 227 av herr Anderson i Storegården, II: 315 av herr

Månsson i Erlandsro m. fl., II: 328 av herr Röing och

II: 335 av herr Forssell m. fl., för sin del antaga

nedan införda, såsom utskottets förslag betecknade förslag

till

Förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 11 juli 1919

(nr 406) angående försäljning av pilsncrdricka.1

Kungl. Maj:ts förslag:

Härigenom förordnas, att 6 och

9 §§, 16—22 §§, 27 § 4 mom., 29

32 § 2 mom. samt 35 och 36 §§ i

förordningen den 11 juli 1919 angående

försäljning av pilsnerdricka

skola, 16 § 1 mom. i angiven del,

hava den ändrade lydelse nedan sägs

ävensom att till förordningen skall

såsom dess 37 § fogas ett stadgande

av nedanstående avfattning:

6 $.

Rätt till partihandel med pilsnerdricka

tillkommer allenast tillverkare

samt den, som enligt 8 § erhållit

tillstånd till försäljning till

avhämtning av sådan vara och i

Utskottets förslag:

Härigenom förordnas, att 6 och 9

§§, 15 § 3 mom., 16—19 §§, 22 §,

27 §, 28 § 2 mom., 29 § samt 35

och 36 §§ i förordningen den 11 juli

1919 angående försäljning av pilsnerdricka

skola, 16 § 1 mom. och 27 §

i angivna delar, hava den ändrade

lydelse nedan sägs ävensom att till

förordningen skall såsom dess 37 §

fogas ett stadgande av nedanstående

avfattning samt att överskriften till

15 och 16 §§ skall hava följande

ändrade lydelse:

6 §.

1. Rätt till partihandel med pilsnerdricka

tillkommer allenast tillverkare

samt den, som efter tillstånd

enligt 8 § äger rätt att till avhämtning

försälja sådan vara samt

1 Vid återgivande av Kungl. Maj:ts förslag hava de delar av iörslaget, som icke återfinnas

i utskottets förslag, kursiverats. Kursiveringar i sistnämnda förslag utmärka avvikelser rån

Kungl. Maj:ts förslag eller, i de fall detta icke innebär ändring i gällande piisnerdricksförsäljningsförordning,

från denna förordning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

17

Kungl, Maj:ts förslag:

sammanhang därmed eller eljest av

Konungens befallningshavande erhållit

rätt jämväl till partihandel.

Utskottets förslag:

av Konungens befallningshavande

erhållit tillstånd jämväl till partihandel.

2. Pilsnerdricka, som försändes

till återförsäljare, må ej avlämnas

annat än i köparens försäljningslokal

eller därtill hörande magasin

eller, för fortsatt försändning till

köparen, vid järnvägsstation, station

för regelbunden automobiltrafik eller

åt fartyg.

9 %.

1. Tillverkare av pilsnerdricka ävensom annan, som är berättigad att

idka partihandel med pilsnerdricka, vare berättigad att, den förre från

tillverkningsstället, den senare från försäljningsstället, på rekvisition försända

sådan vara till köpare; dock må vid sådan försändning varan ej

avlämnas annat än inomhus till därstädes boende eller, för fortsatt försändning

till köparen, vid järnvägsstation, station för regelbunden antomobiltrafik

eller å fartyg.

2. Den, som efter tillstånd enligt 8 § äger rätt att till avhämtning försälja

pilsnerdricka och bedriver denna försäljning i samband med handel

med födoämnen eller läskedrycker, må efter rekvisition försända pilsnerdricka

till å orten bosatt person.

3. Den, som är berättigad att till avhämtning försälja pilsnerdricka,

må vid försändning till kund av matportion på rekvisition försända till

densamma hörande pilsnerdricka; dock må vid sådan försändning pilsnerdricka

avlämnas endast inomhus.

4. Sker på landet försändning, (Jämför mom. 4 i Kungl. Maj:ts

som enligt 1 mom. ombesörjes av förslag med 6 § 2 mom. samt 17 §

tillverkare ellar annan partihandlare 1 och 3 mom. i utskottets förslag.)

med pilsnerdricka, skall vid för sändningen

iakttagas följande.

Omlastning av vara må ske allenast

i den män sådant kräves för

forslingens ändamålsenliga handhavande.

Den, som forslar varan från tillverknings-

eller försäljningsstället,

skall vara försedd med en av säljaren

eller av honom bemyndigad

person, vilken icke innehar uppdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sand. 26 höft. (Nr ’i5.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag

att själv verkställa forsling av pilsnerdricka,

underskriven, vederbörligen

dagtecknad förteckning, upptagande

namnet å den, som verkställer

forslingen, samt, särskilt för

varje köpare, den rekvirerade myckenheten

pilsnerdricka, köparens

namn, det ställe, där varan skall

avlämnas, samt den dag, då avlämnandet

skall äga rum. Närmare föreskrifter

angående förteckningen

meddelas, där så erfordras, av kontrollstyrelsen.

Vara, som ej för fortsatt försändning

till köparen avlämnas vid järnvägsstation,

vid station för regelbunden

automobiltrafik eller å fartyg,

må ej avlämnas med mindre

köparen eller någon, som tillhör

hans familj eller husfolk eller är

anställd i hans tjänst, å förteckningen

lämnar erkännande om varans

mottagande. Tecknar annan än köparen

sådant erkännande skall han

angiva såväl eget som köparens

namn. Avlämnas varan på sätt nyss

är sagt för fortsatt försändning till

köparen, skall anteckning om avlämnandet

å förteckningen göras av

den, som verkställt forslingen. Vid

varje tillfälle under forslingen skall

den å forslingsredskapet befintliga

myckenheten pilsnerdricka överensstämma

med summan av vad som

enligt den för försändningen upprättade

förteckningen icke dessförinnan

avlämnats.

Bet åligger den, som verkställer

forslingen, att på anfordran av allmän

åklagare, polisman, ledamot av

nykterhetsnämnden eller av nämnden

utsedd person uppvisa förteckningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Ii)

Kungl. Maj:ts förslag:

Efter forslingens slutförande skall

den, som verkställt forslingen, så

snart ske kan avlämna förteckningen

till säljaren; och vare säljaren

pliktig att förvara densamma under

minst två år.

Medföres vid forsling, som i detta

mom. sägs, pilsnerdricka för försäljning,

hänförlig till partihandel, skall

vad förut i detta mom. stadgats äga

tillämpning jämväl å sådan vara;

dock skall dylik vara avlämnas i

köparens försäljningslokal eller därtill

hörande magasin. I köpareförteckning

skola särskilt angivas de

poster, vilkas försäljning är att hänföra

till partihandel.

5. Konungens befallningshavande

äger på ansökning meddela tillverkare

rätt alt annorstädes än å

tillverkningsställe inrätta upplag av

pilsnerdricka och att från detsamma

försända pilsnerdricka på rekvisition

på sätt i 1 och 4 mom. sägs.

I fråga om sådan ansökning och

dess behandling skall vad i 8 § sägs

äga motsvarande tillämpning. För

upplag skall finnas en av Konungens

befallningshavande godkänd

föreståndare, som har att mottaga

till upplaget inkommande rekvisitioner

samt underskriva förteckningar,

som avses i 4 mom. Såsom

föreståndare må icke godkännas

annan än den, som kan erhålla tillstånd

till detaljhandel med pilsnerdricka.

Föreståndare för upplag må

ej själv verkställa forsling av pilsnerdricka.

UtskQttets förslag:

4. Konungens befallningshavande

äger på ansökning meddela tillverkare

tillstånd att annorstädes än å

tillverkningsställe inrätta upplag av

pilsnerdricka för att från detsamma

försända pilsnerdricka på rekvisition

på sätt i 1 mom. sägs. I fråga om

sådan ansökning och dess behandling

skall vad i 8 § sägs äga motsvarande

tillämpning. För upplag skall finnas

en av Konungens befallningshavande

godkänd föreståndare, som har att

mottaga till upplaget inkommande

rekvisitioner. Såsom föreståndare

må icke godkännas annan än den,

som kan erhålla tillstånd till detaljhandel

med pilsnerdricka. Föreståndare

för upplag må ej själv

verkställa forsling av pilsnerdricka.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

D. Gemensamma bestämmelser.

15 $.

3. Över de av Konungens befallningshavande

meddelade tillståndsbevis

rörande handel med pilsnerdricka

skall hos Konungens befallningshavande

föras liggare eller

kortregister, som utmärker dagen

för bevisets utfärdande, ort och plats,

där rörelsen skall utövas, tillståndshavarens

namn ävensom annat beslut,

som angående samma rörelse

må hava meddelats.

Underrättelse om varje av Konungens

befallningshavande enligt

bestämmelserna i denna förordning

meddelat beslut, som har avseende

å utövande av handel med pilsnerdricka,

skall, där icke fråga är om

tillstånd till utskänkning å järnvägståg

eller passagerarfartyg, tillställas

vederbörande polismyndighet

samt å landet jämväl kommunalnämnden.

16 i 16 §.

1. Avlider — — — dödsfallet.

Försättes den, som efter meddelat

tillstånd utövar handel med pilsnerdricka,

i konkurs, må rörelsen för

konkursboets räkning fortsättas, dock

icke längre än till dess tre månader

förflutit efter första borgenärssammanträdet

i konkursen.

fall, varom i 1 mom. sägs, åligger det stärbliuset eller konkursom

de vilja fortsätta rörelsen, att inom en månad efter dödsfallet

1. Avlider — — — dödsfallet.

Försättes den, som efter meddelat

tillstånd utövar detaljhandel med

pilsnerdricka, i konkurs, må rörelsen

för konkursboets räkning fortsättas,

dock icke längre än till dess tre månader

förflutit efter första borgenärssammanträdet

i konkursen.

2. I

boet,

eller första borgenärssammanträdet i konkursen därom göra anmälan hos

Konungens befallningshavande med uppgift tillika å den person, som antagits

till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan inom föreskriven

tid, eller prövas den till föreståndare antagne icke vara därtill

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

21

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag.

lämplig, anses försäljningsrätten hava upphört den dag, tiden för anmälningsskyldigheten

gick till ända eller beslut i frågan meddelades.

17 §.

1. Pilsner dricka må å försäljningsställe

icke utlämnas till den,

som ej fyllt 16 år.

2. Pilsnerdricka må icke försäljas

eller utlämnas till person, som. synbarligen

är berörd av alkokolhaltiga

drycker, ej heller må försäljning eller

utlämning av pilsnerdricka äga rum,

där uppenbart är, att varan helt eller

delvis är avsedd att användas i berusningssyfte

eller till olovlig försäljning.

(Jämför mom. 2 och 3 i utskottets

förslag med 21 § i Kungl. Maj:ts

förslag.)

17 §».

1. Vid försändning på landet av

pilsnerdricka enligt 6 § 2 mom. eller

9 § 1 eller 4 mom. skall iakttagas

följande:

Omlastning av vara må ske allenast

i den män sådant kräves för

forslingens ändamålsenliga handhavande.

Ben, som forslar varan från tillverknings-

eller försäljningsstället,

skäll vara försedd med en kvittensbok,

upptagande namnet å den, som

verkställer forslingen och den myckenhet

pilsnerdricka forslingen omfattar,

samt, särskilt för varje köpare,

den rekvirerade myckenheten

pilsnerdricka, köparens namn, det

ställe, där varan skall avlämnas,

samt den dag, då avlämnandet skall

äga rum.

2. Partihandlare med pilsnerdricka

åligger att föra försäljningsbok, utvisande

den myckenhet pilsnerdricka,

som under varje dag avlämnats

till försäljning. 1 för säljningsboken

skola särskilt antecknas

a) varje post pilsnerdricka, som

utlämnats till försäljning för export;

b) den myckenhet, som under varje

dag avlämnats i enlighet med 6 §

2 mom. eller 9 § 1 eller 4 mom.,

med särskilt angivande av den myckenhet,

som för varje forsling införts

i kvittensboken;

c) den för varje dag för försäljning

till avhämtning utlämnade

myckenheten;

d) den för varje dag enligt 10 §

levererade myckenheten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

3. Kvittensbok och försäljningsbok

skola hållas tillgängliga för

Konungens befallningshavande, kontrollstyrelsen

sam t allmän åklagare,

kvittensboken under forsling jämväl

för person, som. särskilt för detta

ändamål utsetts av nykterhetsnämnd

samt av polismyndighet förordnats

att utöva den härför erforderliga

polisverksamheten, så ock för annan

polisman. Kvittens- och försäljningsböckerna

skola av partihandlaren

förvaras under minst två år

efter varje boks avslutande.

Närmare föreskrifter angående

kvittens- och för säljning sböckerna

samt försänd varas utkvitterande

meddelas av Konungen.

18 §.

1. Försäljningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg eller torg.

2. De rum, som nyttjas för utskänkningsrörelse, skola vara ljusa och

luftiga, hava en i förhållande till rörelsens omfattning tillräcklig storlek

samt hållas i ordentligt skick.

19 %.

1. Utskänkningsrörelse, vartill tillstånd erhållits enligt 13 §, må ej utövas

annorstädes än i lokal eller å plats, som blivit för försäljningens

bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles i stad av stadsfiskal

och på landet av kronobetjänt jämte två personer, utsedda, en av nykterhetsnämnden

i kommunen samt en i Stockholm av överståthållarämbetet,

i annan stad av magistraten och på landet av kommunalnämnden. Besiktningsmännen

skola, därest försäljningsställe godkännes, om besiktningen

utfärda bevis, vilket skall innehålla beskrivning å den besiktigade

lägenheten.

Innan bevis om besiktning utfärdats, må försäljning ej börjas.

Vad i detta mom. är stadgat gäller jämväl, då ny rättighet meddelas

att utövas i lägenhet, som förut varit använd som försäljningsställe.

Kostnad för besiktningen gäldas av tillståndshavare med belopp, som

bestämmes av Konungens befallningshavande.

2. Ombyte av försäljningsställe må ej ske, med mindre den myndighet,

som meddelat- tillstånd till försäljningen, därtill giver sitt bifall;

skolande dessförinnan tillfälle att yttra sig i ärendet lämnas samma

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

23

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

myndigheter, som blivit hörda över ansökningen till ifrågavarande försal

jningsrättighet.

20 §.

1. Detaljhandel med pilsner dricka

må icke fortfara längre än till

klockan tio eftermiddagen.

2. Å sön- och helgdagar må utminutering

av pilsnerdricka å landet

icke äga rum, samt i stad bedrivas

allenast till klockan tio förmiddagen.

Vad nu är stadgat gäller icke försändning

till restauratör å fartyg

eller järnvägståg.

Under högmässogudstjänst vare

all utskänkning av pilsnerdricka förbjuden.

3. Där omständigheterna anses

föranleda behov av att tiden för försäljnings

avslutande bestämmes senare

än till klockan tio eftermiddagen,

äger Konungens befallningshavande

efter särskild framställning

därom förordna. Över sådan framställning

inhämte Konungens befallning

shav ande utlåtande, i stad

av stadsfullmäktige och på landet

av kommunalstämma, och må framställningen,

om den därvid avstyrkes,

icke bifallas.

Nödvändiggöra särskilda förhållanden

inskränkningar med avseende

å försäljningstiden, må Konungens

befallningshavande jämväl därom

meddela förordnande.

4. Vad i denna paragraf är stadgat

avser icke utskänkning, varom

förmäles i 12 § b) eller c), ej heller

utskänkningsrörelse, som idkas enligt

14 § a), b) eller e).

5. Vid tider, då detaljhandel med

pilsnerdricka ej är tillåten, vare allt

utlämnande av sådan dryck från för
-

(20 § i Kungl. Maj:ts förslag upptager

samma bestämmelser som 20

och 21 §§ i gällande förordning, i

vilka utskottet icke föreslagit ändring.

)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj:ts förslag:

säljnings- eller tillverkningsställe

förbjudet.

Då utskärning ej är medgiven,

vare det förbjudet att låta pilsnerdricka

å utskärning sställe förtäras.

21 i

Partihandlare med pilsner dricka

åligger att föra försäljningsbok, utvisande
a)

varje post pilsnerdricka, som

utlämnats för försäljning för export;

b) den för varje dag för försäljning

till avhämtning utlämnade

myckenheten;

c) den myckenhet, som under varje

dag avlämnats i enlighet med 9 §

1 mom., med angivande särskilt av

myckenhet, som avlämnats i enlighet

med varje enligt 9 § 4 mom.

upprättad förteckning; samt

d) den för varje dag enligt 10 §

levererade myckenheten.

Försäljningsbok samt förteckning,

som avses i 9 § 4 mom., skola hållas

tillgängliga för Konungens befallningshavande,

av kontrollstyrelsen

förordnat ombud samt allmän åklagare.

22 §.

(Jämför 17 § 1 och 2 mom. i Kungl.

Maj:ts förslag.)

1. överlastad person får ej utdrivas

från utskänkningsställe, där

Utskottets förslag:

(Jämför 17 § 2 och 3 mom. i utskottets

förslag.)

22 i

1. Pilsnerdricka må icke försäljas

eller utlämnas till den, som ej fyllt

aderton år eller som synbarligen är

berörd av alkoholhaltiga drycker,

ej heller må försäljning eller utlämning

av pilsnerdricka äga rum, där

uppenbart är, att varan helt eller

delvis är avsedd att användas i berusningssyfte

eller till olovlig försäljning.

2. överlastad person får ej utdrivas

från utskänkningsställe, där

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj:ts förslag:

han förtärt pilsnerdrieka, eller lämnas

utan vård.

2. I utskänkningslokal skall friskt

dricksvatten ständigt tillhandahållas.

3. Å utskänkningsställe, där utskänkning

av pilsnerdrieka idkas

utan samband med utskänkning av

rusdrycker, vare förbjudet att låta

rusdrycker eller ersättningsmedel

därför förtäras. Ej heller må rusdrycker

förvaras åt utskänkningsstället

eller eljest på sådant sätt, att

gästerna äga tillgång till desamma.

Det vare ock förbjudet för gäst

att å sådant utskänkningsställe förtära

rusdrycker eller ersättningsmedel

därför.

27 §.

Utskottets förslag:

han förtärt pilsnerdrieka, eller lämnas

utan vård.

3. I utskänkningslokal skall friskt

dricksvatten ständigt tillhandahållas.

4. Ä utskänkningsställe, där ututskänkning

av pilsnerdrieka idkas

utan samband med utskänkning av

rusdrycker, vare förbjudet att låta

rusdrycker eller ersättningsmedel

därför förtäras. Ej heller må rusdrycker

förvaras å utskänkningsstället

eller eljest på sådant sätt, att

gästerna äga tillgång till desamma.

Det vare ock förbjudet för gäst

att å sådant utskänkningsställe förtära

rusdrycker eller ersättningsmedel

därför.

27 §.

1. Därest å ställe — — — utskänkningsrätten.

2. Därest av handel, vartill tillstånd

enligt denna förordning erhållits,

oordningar föranledas eller

å försäljningsställe, varest dylik

handel idkas, osedlighet bedrives

och sådant fortfar, oaktat skedd erinran

från polismyndighet i stad

samt kronobetjänt eller kommunalnämnd

å landet, må i stad magistraten

och på landet kommunalnämnden

förbjuda försäljningens

fortsatta bedrivande. Beslutet därom

gånge genast i verkställighet,

men skall, vid äventyr att förbudet

eljest går åter, senast inom åtta

dagar underställas prövning av

Konungens befallningshavande,

som, därest tillståndet ej finnes böra

återkallas, har att för viss tid fastställa

förbudet eller ock upphäva

detsamma.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj:ts förslag:

4. Förekomma oordningar med

•anledning av sådan försäljning av

pilsnerdricka, som utan särskilt tillstånd

utövas av tillverkare, eller

bedriver tillverkare sin försäljning

så, att nykterhetstillståndet å viss

ort påtagligen därigenom menligt

påverkas, äger Konungens befallningshavande

föreskriva de ordningsregler

för eller inskränkningar

i försäljningen, som kunna finnas

erforderliga, eller ock för viss tid

helt eller delvis förbjuda försäljningens

fortsättande. Beslut härom

gånge genast i verkställighet utan

hinder av anförda besvär.

För Stockholms stad samt för

varje län skall finnas ett i residensstaden

bosatt, av kontrollstyrelsen

för viss Hd förordnat ombud med

uppgift att i ärende, som avses i

första stycket, hos Konungens befallning

shavande eller annan myndighet

påkalla erforderliga åtgärder.

Utskottets förslag:

I Stockholm tillkommer det i fall,

som i detta mom. sägs, överståthållarämbetet

att meddela förbud,

varom där förmäles.

3. Om sådan försäljning---

finnes stadgat.

4. Förekomma oordningar med

anledning av sådan försäljning av

pilsnerdricka, som utan särskilt tillstånd

utövas av tillverkare, eller

bedriver tillverkare sin försäljning

så, att nykterhetstillståndet å viss

ort därigenom menligt påverkas,

äger Konungens befallningshavande

föreskriva de ordningsregler för eller

inskränkningar i försäljningen, som

kunna finnas erforderliga, eller ock

för viss tid helt eller delvis förbjuda

försäljningens fortsättande.

Beslut härom gånge genast i verkställighet

utan hinder av anförda

besvär.

5. Finner kontrollstyrelsen vid

granskning av kvittensbok eller försäljningsbok,

varom i 17 § förmäles,

eller eljest anledning till anmärkning

mot det sätt, varpå tillverkare

utövat honom tillkommande rätt till

försäljning av pilsnerdricka, äger

kontrollstyrelsen anfordra tillverkaren

förklaring samt, när skäl därtill

äro, giva tillverkaren erinran

om vad honom enligt denna förordning

åligger eller anvisningar, huru

syftet med de i denna förordning

meddelade bestämmelser bäst skall

uppnås. Sker ej rättelse, äger kontrollstyrelsen

hos vederbörlig myndighet

påkalla erforderliga åtgärder.

28 §.

2. Beträdes någon andra gången

eller oftare med olovlig försäljning

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

27

Kungl. Maj:ts förslag:

29 i

Beträdes den, som handhar utminutering

av pilsnerdricka, med

olovlig utskärning, eller den, som

handhar utskärning, med olovlig

utminutering,

eller idkar någon detaljhandel med

pilsnerdricka å annat ställe, än därtill

uppgivet eller medgivet är,

eller åsidosätter någon, som enligt

S § är berättigad att på rekvisition

försända pilsnerdricka till köpare

eller för säljarens räkning ombesörjer

sådan försändning, de i samma

-paragraf meddelade föreskrifter,

eller fortsätter någon, oaktat återkallelse

av meddelat tillstånd till

försäljning eller förbud däremot delgivits

honom, med försäljningen,

eller bryter någon mot stadgande

i 17 §,

straffes som i 28 § 1 och 2 inom.

sägs.

32 §.

2. Överträder någon det i 22 §

3 mom. andra stycket stadgade förbud,

straffes med böter från och med

tio till och med etthundra kronor.

Utskottets förslag:

av pilsnerdricka, eller beträdes

någon, som äger rätt till utskänkning

av alkoholfria och därmed

jämförliga drycker eller som, efter

anmälan som i 9 § näringsfrihetsförordningen

sägs, idkar handelsrörelse,

under utövandet av sin

rörelse med olovlig försäljning,

eller bedriver någon sådan försäljning

i större omfattning eller yrkesmässigt,

straffes med böter från och

med etthundra till och med tvåtusen

kronor eller med fängelse i högst

sex månader.

29 i

Beträdes den, som handhar utminutering

av pilsnerdricka, med olovlig

utskänkning, eller den, som handhar

utskänkning, med olovlig utminutering,

eller idkar någon detaljhandel

med pilsnerdricka å annat ställe,

än därtill uppgivet eller medgivet är,

eller åsidosätter någon, som är

berättigad att på rekvisition försända

pilsnerdricka till köpare eller

för säljarens räkning ombesörjer

sådan försändning, de i 6, 9 eller

17 §§ meddelade föreskrifter,

eller fortsätter någon, oaktat återkallelse

av meddelat tillstånd till

försäljning eller förhud däremot

delgivits honom, med försäljningen,

eller bryter någon mot stadgande

i 22 § 1 mom.,

straffes som i 28 § 1 och 2 mom.

sägs.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Kungl. Maj ds förslag:

35 §.

Den, som i följd av stadgande i

21 § tagit del av partihandlares försäljningsbokföring,

vare förbjudet

att, därest det ej kan anses påkallat

av tjänstens intresse, yppa partihandlares

affärsförhållanden. Gör

han detta och framgår ej av omständigheterna,

att han om affärsförhållandena

erhållit kännedom å

tid, då han ej innehaft dylik befattning,

straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen

kronor. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig av sin kännedom

till egen eller annans fördel,

må dömas till fängelse.

36 §.

Om husbondes ansvarighet för förseelse, som mot denna förordning

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, om

böters förvandling och fördelning, om rätt att anställa åtal och verkställa

beslag, om övervakande i övrigt av förordningens efterlevnad, om

domstol, där överträdelser av densamma skola åtalas, samt om rättegångsförfarandet

i sådana mål skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad i gällande förordning angående försäljning av rusdrycker stadgas.

37 §.

Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning tillkommer

i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga; och skall

vad som tillhör kommunalstämmas handläggning tillkomma kommunalfullmäktige,

där sådana finnas.

Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat vare i stad,

där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt tillsatta

styrelse; och skall vad enligt denna förordning tillhör magistrats handläggning

tillkomma poliskammare i stad, där sådan finnes.

iUtskottets förslag:

35 §.

Yppar någon, som på grund av

stadgande i 17 § 3 mom. tagit del

av partihandlares bokföring, affärsförhållande,

varom han därvid fått

kännedom, och kan detta ej anses påkallat

av tjänstens intresse, straffes

med böter från och med femtio till

och med ettusen kronor. Sker det

för att göra skada eller begagnar

han sig av sin kännedom till egen

eller annans fördel, må dömas till

fängelse.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1927. den 1 oktober 1927.

Stockholm den 5 maj 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

29

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wohlin, Karg, Boman, Björnsson, friherre

Beck-Friis, Schlyter, Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg.

Olsson i Golvvasta, Nyländer, Björklund, Wahlmark. Johansson i Hornsberg.

Israel Holmgren, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Ljunggren och Andersson

i Katrineholm.

Reservationer:

1) av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wohlin, Boman, friherre

Beck-Friis, Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen och Nyländer, som anfört:

»Utskottet erinrar i sin allmänna motivering om föredragande departementschefens

i propositionen intagna uppgifter, att gällande lagstiftning rörande

försäljning av pilsnerdricka i vissa delar av landet i stor utsträckning överträdes

och att härav ofta missbruk föranledas. Vi hava icke av det förebragta

utredningsmaterialet i ärendet bibragts uppfattningen, att dessa missförhållanden

äro så stora, som departementschefen gör gällande, synnerligast

som upplysningarna härom mera hänföra sig till här och var iakttagna fall

i en eller annan del av riket och någon mera allmän undersökning om

pilsnerdricksförsäljningsförordningens efterlevnad icke synes hava blivit verkställd.

Skulle emellertid, som ju kan vara möjligt, förordningens bestämmelser

och syfte icke allestädes så respekteras som önskligt vore, framställer

sig frågan, om dessa överträdelser äro tillräckligt stora och utbredda för att

motivera den invecklade och i flera hänseenden otillfredsställande lagstiftning,

som nu föreslås. Utskottet förklarar, att det för utskottet framstått

såsom särskilt angeläget, att de förändringar i försäljningsförordningen, som

vidtagas, icke begränsa eller försvåra den lojale konsumentens möjligheter

att inköpa pilsnerdricka samt så litet som möjligt besvära den lojale säljaren.

Vi kunna dock ej finna annat än att utskottets förslag i viktiga

punkter går så långt, att denna sistnämnda grundsats icke kunnat fasthållas.

Enligt utskottets förslag kommer fastmera även den lojala försäljningen av

pilsnerdricka att underkastas onödigt hårda tvångsbestämmelser, som icke

stå i rimligt förhållande till de olägenheter, som anses vidlåda nu rådande

anordningar.

Den viktigaste förändringen, som av utskottet föreslås, innebär, att kontrollstyrelsen

erhåller vissa funktioner såsom kontrollerande myndighet i

fråga om försäljningen av pilsnerdricka. Med frångående av Ivungl. Maj:ts

förslag liar utskottet, om ock i modifierad form, upptagit huvudtanken i

kontrollstyrelsens på sin tid i ärendet avgivna och av den dåvarande regeringen

icke godkända förslag. Visserligen liar detta kontrollstyrelsens förslag nu

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

övergivits, i vad det avsåg rätt för kontrollstyrelsen att med åsidosättande

av ordningsmaktens ordinarie organ ingripa på det ifrågavarande området.

Men enligt utskottets föreliggande förslag skall kontrollstyrelsen äga avfordra

tillverkare förklaring samt, där ej efter gjort föreläggande rättelse sker, ’lios

vederbörlig myndighet påkalla erforderliga åtgärder’. I detta allmänt formulerade

stadgande ligger, att styrelsen, där landsfiskal eller annan åklagare

icke enligt styrelsens anmodan väcker åtal, hos justitiekanslersäinbetet

bör anmäla vederbörande, samt vidare att kontrollstyrelsen, därest länsstyrelse

ej på enligt kontrollstyrelsens förmenande tillfredsställande sätt

vidtager av styrelsen påkallade åtgärder, bör överklaga länsstyrelsens

beslut hos Kung]. Maj:t. Det förefaller oss synnerligen ovisst, om man på

något annat område kan finna motsvarighet till sådana befogenheter hos

ett centralt ämbetsverk, i varje fall i vad det angår verkets ställning till

allmän åklagare. Skulle likväl något parallellfall av denna natur kunna

andragas, så måste det väl i sådant fall röra sig om säkerhetsanstalter eller

andra rent tekniska anordningar, varmed försäljning av pilsnerdricka icke

kan jämföras. I varje fall synas oss de eventuella missförhållandena vid

pilsnerdricksförsäljningsförordningens nuvarande tillämpning icke böra giva

anledning till en så pass egenartad ''samverkan’ mellan olika myndigheter

som den av utskottet föreslagna. Utskottets förslag är även så tillvida

ovanligt, att utskottet i lagtexten intagit rätt för kontrollstyrelsen att ''giva

tillverkaren erinran om vad honom enligt denna förordning åligger eller

anvisningar, huru syftet med de i denna förordning meddelade bestämmelser

bäst skall uppnås’. Denna rätt torde utan vidare tillkomma ett centralt

ämbetsverk med avseende å frågor inom dess verksamhetsområde, i varje

fall hava bestämmelser av denna natur sin rätta plats i ämbetsverkets instruktion.

Man kan vidare icke frigöra sig från intrycket, att landet genom ett

antagande av utskottets förslag skulle utrustas med en särskild nykterhetspolis.

Ehuru utskottet frångått Kungl. Maj:ts förslag, i vad detta avser

rätt även för nykterhetsnämnd eller av sådan nämnd utsedd person att

kontrollera forslingen av pilsnerdricka, så skall likväl enligt utskottsförslaget

sådan rätt tillkomma jämväl ''person, som särskilt för detta ändamål utsetts

av nykterhetsnämnd samt av polismyndighet förordnats att utöva den härför

erforderliga polisverksamheten’. Detta är visserligen såtillvida en förbättring

av Kungl. Maj:ts förslag, att den av nykterhetsnämnden utsedda personens

lämplighet skall prövas av länsstyrelsen. Bestämmelsen lärer likväl

tillägga nykterhetsnämnderna ett betydande inflytande på personvalet

och kan sålunda icke avväpna den kritik, som på goda grunder riktats mot

att i rena ordningsfrågor som de förevarande giva utomstående organisationer

ett ganska väsentligt inflytande på den ordinarie ordningsmaktens dispositioner.

Slutligen vilja vi framhålla, att tydligen icke endast en, utan flera

personer skola på dylikt sätt kunna förordnas att biträda vid övervakandet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänimnde Nr 45. 31

av ordningsföreskrifternas efterlevnad inom en kommun. Man kan icke

komma ifrån att det här verkligen är fråga om eu påbyggnad av ordningsmakten,

så mycket mindre tilltalande som den skall införas allenast för

kontrollen i fråga om en dryck, vilken enligt gällande lagstiftning uttryckligen

icke räknas till rusdryckerna. Det torde vara ovanligt om ens någonstädes

förekommande, att en sådan särskild nykterhetspolis införes i ett land för en

dryck av denna natur, ja fråga är huruvida en dylik särskild spritpolis

förekommer i andra länder än rena förbudsstater.

Motionärer i ämnet vid årets riksdag hava påvisat, hurusom den föreslagna

lagstiftningen uteslutande skulle komma att drabba landsbygden, medan

städerna lämnas fria. Detta måste anses innebära en påtaglig orättvisa.

Ytterligare tillkommer, såsom ock motionsvis påpekats, att nuvarande stadsbildningar

många gånger och i synnerhet i fråga om de större städerna inrymma

betydande områden av mer eller mindre ren landsbygd, inom vilka

förhållandena lämnas orubbade, medan å andra sidan köpingar och andra

stadsliknande samhällen, med en många gånger betydande folkmängd, drabbas

av landsbygdens undantagsställnig.

Den i propositionen föreskrivna s. k. köpareförteckningen har i utskottets

förslag ersatts med en s. k. kvittensbok. Denna förändring undanröjer på

intet sätt de betänkligheter, som ur den lojale säljarens och den lojale

köparans synpunkter måste resas mot denna anordning. Vad i den kungl.

propositionen stadgas om skyldighet för köparen eller någon, som tillhör

hans familj eller husfolk eller är anställd i hans tjänst, att lämna erkännande

om varans mottagande m. in., skall visserligen enligt utskottets

förslag icke hava sin plats i förordningen utan i en av Kungl. Maj:t i

administrativ ordning utfärdad kungörelse. Detta innebär emellertid självfallet

ingen ändring i sak, utan alla de invändningar, som med fog rests

mot denna anordning, kvarstå orubbade. Lagstiftningen kommer att innebära,

att vid utkörarens ankomst till rekvirenten, vilken tidpunkt icke

kan på förhand fixeras, rekvirenten eller någon hans familjemedlem

eller någon av hans husfolk skall vara tillstädes för att kvittera den

mottagna varan. På landsbygden förekommer emellertid ofta, särskilt

under sommartiden, att lantbrukaren med allt sitt folk är ute på fälten i

arbete, mången gång på avlägset beläget ställe, och varan skulle vid sådant

förhållande icke få avlämnas. I stadsliknande samhällen på landsbygden

händer jämväl ofta, särskilt i arbetarfamiljer, att hela familjen är borta

från hemmet under stora delar av dagen, och olägenheterna av kvitteringsskyldigheten

kan här för den lojale köparen bliva måhända ännu större.

Med hänsyn härtill måste frestelsen bliva stor att tumma på lagens bestämmelser

genom att låta ovidkommande verkställa kvitteringen. Visserligen

skulle ett sådant tillvägagångssätt sannolikt icke komma att bedömas

alltför hårt av den allmänna opinionen, men lagstiftaren bör undvika

föreskrifter, som tydligen måste leda till ett uppmjukande av akt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3$ Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

ningen för lagen och av respekten för lagens upprätthållande. Det märkliga

är, att utskottet självt tydligen inser det berättigade i dessa våra anmärkningar

men söker komma undan desamma (jfr utskottets betänkande

sid. 12) genom ett uttalande om ’att utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t

kommer att särskilt uppmärksamma denna fråga’. Det förefaller oss vara

egendomligt att, sedan just denna viktiga detalj i författningsförslaget ingående

dryftats inom utskottet, utskottsmajoriteten, utan att själv kunna

föreslå en verklig lösning av svårigheterna, hänskjuter hela denna fråga

till Kungl. Maj:ts särskilda uppmärksamhet. Är det meningen, att anordningen

med kvittensböcker icke skall genomföras i den tänkta formen

eller att undantag skola kunna göras från den förutsatta skyldigheten för

rekvirent att verkställa u tk vitteringen ? Härom lämnar utskottets oklara

uttalande intet besked.

Åtskilligt mera vore att anmärka mot utskottets förslag. Sålunda förekommer

t. ex. en bestämmelse, att försäljning eller utlämning av pilsnerdricka

icke får äga rum, ’där uppenbart är att varan helt eller delvis är

avsedd att användas i berusningssyfte’. Huru skall försäljare av denna

dryck kunna veta, att köpare ''helt eller delvis’ ämnar använda pilsnerdrickat

i berusningssyfte? Väl kan förmodas att åklagarmakten här i

regel kommer att framgå med varsamhet, vartill ock lagtextens formulering

ger anledning, men å andra sidan synes oss detta stadgande, jämte

flera andra bestämmelser i utskottsförslaget, häntyda på en viss tendens

till att söka lagstifta om de mest detaljerade och ibland mindre väsentliga

saker, vilken tendens icke heller är ägnad att skänka ökad respekt åt vårt

lands redan i vissa stycken mycket invecklade och lagtekniskt sett ingalunda

alltid tillfredsställande nykterhetslagstiftning. Vi kunna icke underlåta

påpeka, hurusom Kungl. Maj:ts proposition i ämnet i väsentliga

delar måst på sakliga grunder av utskottet lämnas ur räkningen och hurusom

utskottet nödgats att självt utföra ett arbete, som i allmänhet brukat

anses ingå i förarbetena till en kungl. proposition. Det är vid sådant

förhållande naturligt, att denna utskottets överarbetning av propositionen

icke under den korta tid, som stått till förfogande, kunnat bliva tillfredsställande.

Vi finna även i detta förhållande anledning till att icke nu

biträda utskottsförslaget.

Våra nu anförda betänkligheter äro av den natur, att vi icke tveka att

yrka avslag på såväl Kungl. Maj:ts som utskottets förslag. Det synes oss

rimligt, att frågan om en revision av pilsnerdricksförsäljningsförordningen

ånyo underställes Kungl. Maj:ts prövning, på det att eventuellt erforderliga

ändringar i förordningen må på ett sakligt sätt bäst övervägas och förberedas.

Någon olägenhet av att frågan icke vinner sin lösning vid innevarande

riksdag synes oss icke föreligga, så mycket mindre som frågan nu

blivit föremål för allmän uppmärksamhet och länsstyrelserna säkerligen

icke skola tveka att begagna sig av sin i gällande lagstiftning tillerkända

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

33

maktbefogenhet, för den händelse att handeln med pilsnerdricka på en

eller annan ort skulle giva anledning till anmärkning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställa vi,

att riksdagen måtte avslå såväl Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 185 som utskottets förslag.»

2) av herr Lövgren i Nyborg; samt

3) av herr Björklund.

Bihang till riksdagens protokoll Ii)27. 7 samt. 26'' höft. (Nr M>.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:227 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 11 juli 1919 a1 i texten