Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

1927-05-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:48, Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mai 1927 kl. I e. m.

Bevillningsutskottets memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga

beslut rörande utskottets betänkande i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa

ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper ävensom en i ämnet väckt motion.

I en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 56, hade Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Därjämte hade i en i anledning av nämnda proposition inom andra kammaren

av herr Hage m. fl. väckt motion, nr 279, framställts förslag, att

riksdagen måtte avslå den av Kungl. Maj:t i propositionen föreslagna nedsättningen

av fondstämpeln och i stället besluta, att nuvarande skattesatser

skulle bibehållas oförändrade.

I betänkande nr 43 hade bevillningsutskottet avgivit yttrande i anledning

av förenämnda proposition och motion samt därvid hemställt, att riksdagen

måtte, med bifall till motionen samt med förklarande, att propositionen,

i vad densamma avsåge nedsättning av stämpelavgiften vid köp och

byte av aktier och därmed likställda fondpapper, icke kunnat av riksdagen

bifallas, ävensom i anledning av vad Kungl. Maj:t i övrigt i propositionen

föreslagit, antaga det i nej-propositionen här nedan intagna förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, m. m.

I en vid betänkandet fogad reservation hade herr Johan Nilsson i Kristianstad

m. fl. hemställt, att riksdagen måtte, med bifall till propositionen samt

med avslag å motionen, antaga det vid propositionen fogade författningsförslaget,

vilket ingår i ja-propositionen här nedan.

Enligt vad utskottet tillhandakomna protokollsutdrag utvisa, hava kamrarna

vid behandlingen av nämnda betänkande stannat i olika beslut, i det

att första kammaren antagit det förslag, som innefattas i den av herr Johan

Nilsson i Kristianstad m. fl. vid betänkandet avgivna reservationen, medan

andra kammaren bifallit vad utskottet i betänkandet hemställt.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 28 höft. (Nr U8—50.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

Skiljaktigheterna i kamrarnas beslut framgå av följande redogörelse:

Första kammaren har beslutat sådan ändring i 3 § 1 mom. fondstämpelförordningen,

att de däri genom förordningen den 13 april 1922 (nr 175) stadgade

stämpelavgifterna från och med den 1 januari 1928 nedsättas beträffande

aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis till hälften av nu

fastställda belopp, varemot vid överlåtelser av obligationer samma stämpelpelavgifter,

som enligt detta moment för närvarande gälla, allt fortfarande

skola enligt första kammarens beslut utgå. I det av första kammaren antagna

författningsförslaget bar i form av övergångsstadgande intagits bestämmelser

om att de nu gällande stämpelavgifterna, vilka enligt beslut av

1926 års riksdag äga tillämpning till och med den 30 juni 1927, skola utgå

intill den 1 januari 1928. Andra kammaren åter har avslagit förslaget om

ändring i 3 § 1 mom. fondstämpelförordningen och i stället antagit ett

stadgande om att de i förordningen den 13 april 1922 stadgade stämpelavgifterna

skola fortfarande gälla till och med den 30 juni 1928. Kamrarna

äro ense dels om uteslutning ur 3 § fondstämpelförordningen av dess andra

moment, vilket innehåller bestämmelser om uttagande av allenast halv stämpel

vid köp och byte av fondpapper i utlandet, då den ene kontrahenten är

bosatt i utlandet, dels ock beträffande vissa redaktionella jämkningar i 3 §,

4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom. av förordningen. Däremot hava

kamrarna fattat olika beslut i fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av

de sålunda beträffande avfattningen samstämmigt beslutade ändringarna, i

det att denna bestämts av första kammaren till den 1 januari 1928 och av

andra kammaren till den 1 juli 1927.

Då denna fråga är av beskaffenhet att böra avgöras medelst gemensam

omröstning, får utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition

:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen skall, med

bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 56 samt med avslag å motionen

II: 279 av herr Hage m. fl., antaga följande

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom.

i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan

angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

3

3 $.

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda

stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,

då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre

för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda

värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje

påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas

icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall

förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,

och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5

öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid

byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,

då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp

av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.

skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver

5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan

avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes

mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer

av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda

eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande all
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

mänt verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank

eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen

angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses

med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,

som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande

affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det

belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst

5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre

kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en

eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften

icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan

anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas

om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara

köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid

tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

4 §.

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom

kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission

(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln

utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i

avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,

såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar

annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan

utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota — — — underskriven.

6 i

Den, — — — stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl

vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,

om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å

här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet

anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,

telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

7 $.

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en

stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet

utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera

stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsätta avräkningsnota, äger denne

utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel

å avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,

av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen

om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928; dock skola de i 3 §

3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som

Konungen efter särskild prövning bestämmer.

Intill den 1 januari 1928 skall den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen

den 6 november 1908, utgå med de i förordningen den 13 april

1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade

belopp.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutat att,

med bifall till motionen II: 279 av herr Hage m. fl. samt med förklarande,

att Kungl. Maj:ts proposition nr 56, i vad densamma avser nedsättning av

stämpelavgiften vid köp och byte av aktier och därmed likställda fondpapper,

icke kunnat av riksdagen bifallas, ävensom i anledning av vad Kungl. Maj:t

i övrigt i nämnda proposition föreslagit, antaga följande

F ö r s 1 a g

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper, in. m.

Härigenom förordnas,

dels att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

fortfarande till och med den 30 juni 1928 skall utgå med de i förordningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning

stadgade belopp, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden

därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till lägst

de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15

augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning

den 6 november 1908,

dels ock att 3 §, 4 ^ 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom. i nämnda förordning

den 6 november 1908 skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan angivna

delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Avräkningsnota — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan

avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes

mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer

av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda

eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank

eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen

angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses

med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,

som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande

affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det

belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst

5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre

kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en

eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften

icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan

anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas

om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara

köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid

tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 48. 7

4 §•

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom

kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission

(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln

utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i

avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,

såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar

annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan

utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota —--underskriven.

6 *.

Den,--- — stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl

vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,

om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å

här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet

anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,

telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

7 §.

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en

stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet

utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera

stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne

utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel å

avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,

av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen

om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; dock skola de i 3 §

3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som

Konungen efter särskild prövning bestämmer.»

Stockholm den 16 maj 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

NILS WOHLIN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

Närvarande: herrar Wohlin, Boman, Björnsson, friherre Beck-Friis, Jönsson i Boa, Johansson

i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Olsson i Golvvasta, Nyländer, Björklund,

Paul Magnuson, Östergren, Bissmark, Olsson i Gävle, Granath och Werner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten