Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57

1927-06-04 · 54 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:57, Bevillningsutskottets betänkande Nr 57

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 192* kl- 10 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning

gama för budgetåret 1927—1928, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1927—1928 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1927 (bilaga till

1927 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan för statsregleringen

vid den nu samlade riksdagen jämte förslag till riksstat ävensom

beräkning av statens inkomster för nästa budgetår. Departementschefen

har därvid anmält, bland annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den

9 december 1926 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, vilken skrivelse

återfinnes såsom bilaga till nyssnämnda protokollsutdrag.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll liar departementschefen

till en början yttrat sig rörande de allmänna förutsättningarna för statsregleringen

och därvid uttalat sig om det gångna årets konjunkturläge,

om konjunkturutsikterna och om budgetutfallet under de senaste finansperioderna

samt därefter övergått till att yttra sig om finansplanen. Såsom en

första utgångspunkt har departementschefen funnit böra fastslås, att den

begränsade behållning i kassafonden, med vilken man numera hade att

räkna, tillsvidare knappast, såsom närmast föregående år och tidigare varit

fallet, medgåve fondens anlitande för budgetens direkta finansiering, liksom

ock att det måste anses särskilt angeläget, att riksstaten uppgjordes med

beaktande därav, att fonden icke tålde större belastningar i form av uppkommande

budgetunderskott.

Efter att därefter hava yttrat sig angående vissa synpunkter, som beaktats

vid upprättande av budgetförslag för 1927—1928, har departementschefen

anfört bland annat följande.

Att trots vissa utgiftsminskningar och starka beskärningar av anslagskrav

samt beräknad ökad avkastning av åtskilliga inkomsttitlar svårighet mött

att finansiera budgeten hade — bortsett från kassafondens ställning och

vissa av departementschefen förut omnämnda uppräkningar av automatiskt

växande anslag — främst berott dels på minskningen i andra inkomsttitlar,

varvid departementschefen särskilt erinrade, att enligt 1926 års beslut det

för allmänna budgetändamål disponibla beloppet av rusdryeksmedel för vart

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sand. 35 höft. (Sr 57.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

och ett av de närmaste åren komme att reduceras med 2 miljoner kronor, dels

ock därpå, att fjärde huvudtitelns anslagskrav för nästkommande budgetår

icke kunnat nedbringas i den grad, som vid framläggandet av fjolårets statsverksproposition

ansetts möjligt.

Med utgångspunkt från nuvarande skatter och skattesatser skulle man —

även om hänsyn toges till den ökning av automobilskattemedlen, som departementschefen

för täckande delvis av statens bidrag till vägväsendet

ämnade förorda — komma fram till eu budget för 1927—1928, där de verkliga

inkomsterna med omkring 7 miljoner kronor understege de utgifter,

som ansetts böra bestridas med sådana inkomster. Att täckandet av denna

brist skulle åstadkommas genom höjning av någon eller några utav de

skatter — inkomst- och förmögenhetsskatten, kaffetullen och sockerskatten

— som vid förra riksdagen sänkts, hade departementschefen icke funnit

sig böra ifrågasätta. I stället hade departementschefen för avsikt att föreslå

dels en höjning av stämpeln på lottsedlar, avsedd att inbringa 3 miljoner

kronor, dels en ökning i skatten å vissa tobaksvaror, varigenom resterande

4 miljoner kronor skulle tillföras statskassan.

Vid behandling av riksstatsförslaget har departementschefen till en början

yttrat sig angående riksstatens uppställning och därvid bland annat förordat

ändrad redovisning i riksstaten av aktiebolaget Vin- och spritcentralens

och dess dotterbolags vinst. Härom hade riksräkenskapsverket, efter att

hava erinrat att partihandeln med rusdrycker omhänderhaves av nämnda

bolag samt att statsverkets andel i bolagens vinst hittills redovisats under

riksstatstiteln »diverse inkomster», anfört i huvudsak följande:

Enligt vad som framginge av en av ämbetsverket lämnad redogörelse för

riksstatstiteln »diverse inkomster», bokfördes för närvarande å densamma

ett stort antal olika medelskategorier. Redan ur denna synpunkt vore det

önskligt, att statsverkets andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst

utbrötes nr titeln. Härtill komme emellertid att enligt förordningen den

28 maj 1926 (nr 135) statsverket tillkommande andel i bolagets vinst skulle

— i enlighet med samma regler, som gällde för inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt,

rusdrycksförsäljningsmedel, omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker samt maltskatt — avsättas till statsverkets fond av

rusdrycksmedel. Vid sådant förhållande måste det anses ändamålsenligt, att

andelen i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst upptoges i riksstaten

tillsammans med övriga rusdryckstitlar. Då titeln rusdrycksförsäljningsmedel

nu upptoge detaljhandelsbolagens till statsverket inlevererade vinst vid försäljning

av spritdrycker och partihandeln med dylika drycker reglerades

genom samma förordning som detaljhandeln, finge det anses lämpligast, att

partihandelsvinsten å spritdryckerna även redovisades under samma titel.

Ämbetsverket förordade därför, att statsverkets andel av aktiebolaget Vinoch

spritcentralens inklusive dess dotterbolags vinster från och med budgetåret

1927/28 redovisades under titeln rusdrycksförsäljningsmedel. Det skulle

i detta sammanhang kunna sättas i fråga, huruvida rusdrycksförsäljningsmedlen

verkligen vore att hänföra till skatt liksom om beteckningen bevillning

numera vore riktig, då några till beloppet bestämda avgifter ej pålades

genom rusdrycksförsäljningsförordningen. Riksräkenskapsverket hade emellertid

icke ansett det ankomma på ämbetsverket att i detta avseende framlägga

något direkt förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 3

Departementschefen har förklarat sig biträda riksräkenskapsverkets förslag

rörande omflyttning i riksstatsförslaget av statsverkets andel i aktiebolaget

Vin- och spritcentralens ävensom dess dotterbolags vinst. För fullständighetens

skull har därvid på departementschefens förslag titeln »rusdrycksförsäljningsmedel

» uppdelats i två undertitlar »partihandelsbolag» och »detaljhandelsbolag»,

varjämte i samband därmed beteckningen »bevillning» vid

ifrågavarande inkomsttitel fått utgå.

På sätt framgår av den nyss lämnade redogörelsen har den i statsverkspropositionen

företagna omflyttningen av aktiebolaget Vin- och spritcentralens

vinst gjorts i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, som i

sammanhang därmed ifrågasatt, dels huruvida rusdrycksförsäljningsmedlen

verkligen vore att hänföra till skatt, dels huruvida beteckningen bevillning

numera vore riktig. Riksräkenskapsverket har emellertid icke ansett

det ankomma på ämbetsverket att framlägga något av det sålunda givna

uppslaget föranlett direkt förslag. Den i statsverkspropositionen gjorda

omflyttningen innefattar, att Vin- och spritcentralens samt dess dotterbolags

vinst redovisats under inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel.

Nämnda inkomsttitel har, utan att departementschefen yttrat sig i den

av riksräkenskapsverket berörda frågan om rusdrycksförsäljningsmedlens

rätta rubricering bland statsverkets inkomster, bibehållits på dess

hittills vanliga plats bland de under rubriken skatter upptagna tullar och

acciser. Däremot har, i samband med inkomsttitelns uppdelning på två

underrubriker, partihandelsbolag och detaljhandelsbolag, beteckningen

»bevillning» vid inkomsttiteln uteslutits.

Bevillningsutskottet har ansett, att partihandelsbolagens vinst bör i riksstaten

för nästkommande budgetår, av de skäl riksräkenskapsverket i sådant

hänseende anfört, redovisas under inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel.

I samband härmed har utskottet icke funnit någon annan ändring i inkomsttitelns

avfattning påkallad än titelns uppdelning i två underrubriker.

Utskottet har sålunda icke kunnat förorda, att den vid inkomsttiteln hittills

brukliga beteckningen bevillning, på sätt i statsverkspropositionen

föreslagits, utgår.

I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda

bevillningarna lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets

ovannämnda skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen för egen del

anfört.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Departements
chefen.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

De beräknade och behållna beloppen å titeln »Skatt å inkomst och förmögenhet»

hava utgjort:

Beräknad Behållen Over
inkomst

inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 124,000,000 135,718,956 11,718,956

„ 1924/25 133,000,000 138,514,666 5,514,666

> 1925/26 137,000,000 144,265,840 7,265,840

» 1926/27 139,000,000 — —

Departementschefen har till en början rörande förevarande inkomsttitel

anfört följande:

»Under rubriken ''Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse’ återfinnes

såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten. Jämlikt förordningen

den 14 maj 1926 (nr 126) om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skall

den hittillsvarande B-skatten å aktiebolag m. fl. upphöra från och med

år 1927, i följd varav i riksstaten för 1927—1928 hela uppbörden av

inkomst- och förmögenhetsskatten bör upptagas under en titel. Riksräkenskapsverket

har, med utgångspunkt från utfallet av 1926 års taxeringar,

vilkas resultat numera är känt, beräknat slutsumman av denna skatt

till 147 miljoner kronor.

För beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i statsverkspropositionerna

till 1923, 1924, 1925 och 1926 års riksdagar har inom finansdepartementet

tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats

i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. Innevarande år har motsvarande

beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts

av riksräkenskapsverket. Efter framställning av sistnämnda verk

har statistiska centralbyrån på grundval av de dit inkomna uppgifterna

angående 1926 års skattetaxeringar överlämnat den vid riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning---fogade sammanställningen ''beräkningar angående

1926 års skattetaxeringar’ K Denna sammanställning är utarbetad efter i

huvudsak samma grunder som den vid 1926 års statsverksproposition fogade

tabellen ''beräkningar angående 1925 års skattetaxeringar (Inkomsterna, bi

laga II, tabell A).

1 Sammanställningen åtföljer detta betänkande såsom bilaga A.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 5

Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns sammanställning rörande

1926 års taxeringar har riksräkenskapsverket beräknat det antagliga utfallet

av 1927 års taxeringar, för vilka i stort sett, såsom jag i det föregående påpekat,

inkomstförhållandena under år 1926 äro grundläggande. Vid beräkningen

hava vissa höjningar vidtagits av de i sammanställningen ingående

detaljsiffrorna. Resultatet framgår av de uppgifter, som lämnas i tabellen

''beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar’, vilken tabell torde få

fogas vid detta statsrådsprotokoll---''•

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1926 och de av riksräkenskapsverket

verkställda taxeringsberäkningarna för år 1927 ter sig sålunda:

1926

1927

H ö j n

i n g

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

%

Inkomst av fast egendom ................

642.8

665

22.2

3.5

» » kapital ...........................

433.2

452

18.8

4.3

» » arbetsanställning m. m.

3,461.4

3,540

78.6

2.3

» » rörelse eller yrke eller

eljest ............................

861.5

880

18.5

2.i

Summa uppskattad inkomst

5,398.9

5,537

138.1

2.6

Avdrag ...............................................

578.2

605

26.8

4.6

Återstod

4,820.7

4,932

111.3

2.3

i/B0 av den taxerade förmögenheten

247.0

250

3.o

1.2

Till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp..................................

5,067.7

5,182

114.3

2.3

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ...

2,782.0

2,824

42.0

1.5

Beskattningsbart belopp ...................

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga ................

b) Aktiebolag m. fl.............................

2,285.7

1,833.4

452.3

2,358

1,884

474

72.3

50.6

21.7

3.2

2.8

4.8»

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de

av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna av olika inkomst- och

avdragshelopp, på följande sätt:

»Beträffande inkomsten av jordbruksfastighet har riksräkenskapsverket

utgått från att denna ökats även under 1926. Visserligen har skörden under

detta år icke varit fullt så god som under 1925. Sistnämnda års exceptionellt

goda skörd måste emellertid antagas hava påverkat jordbrukarnas

inkomstförhållanden under 1926, så att en om än mindre stegring av siffran

för enskildas inkomst av jordbruk får anses motiverad. Medan vid

senaste taxeringen denna inkomstpost ökats från 381.3 till 403.2 miljoner

kronor, föreslår riksräkenskapsverket nu endast höjning till 415 miljoner

kronor. Beträffande aktiebolagens jämförelsevis mindre betydande inkomst

Eiksräkcn
skapsverket.

1 Tabellen åtlöljer detta betänkande säsorn bilaga B.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

av jordbruksfastighet synes knappast föreligga skäl till ändring i den

senaste siffran.

Med hänsyn bland annat till de Kista årens livliga byggnadsverksamhet

lärer även inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet hava ökatr

under 1926. Riksräkenskapsverket förordar en höjning för enskilda från

144 till 150 miljoner kronor och för bolag från 63.6 till 68 miljoner kronor.

Inkomsten av kapital har tvivelsutan ökats sedan fjolåret, främst på

den grund att utdelningen å aktier under året i regel varit högre än föregående

år. Ökningen i kapitalinkomsten har riksräkenskapsverket beräknat

från 393.2 till 410 miljoner kronor för enskilda samt från 40 till 42 miljoner

kronor för bolag.

Inkomsten av arbetsanställning har riksräkenskapsverket antagit bliva

höjd med ungefär samma belopp som från fjolårets till innevarande års

taxering.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke anser riksräkenskapsverket,

i anslutning till de inledningsvis framhållna allmänna synpunkterna, att

denna inkomstpost bör avsevärt höjas, dock ej fullt i samma utsträckning

som årets taxeringsresultat i förhållande till fjolårets, ökningen synes

emellertid väsentligen koncentreras på bolagen, för vilka siffran föreslås

höjd från 372.4 till 390 miljoner kronor, medan för enskilda endast en jamning

beräknas till 490 miljoner kronor.

Förberörda inkomstkällor, som :i statistiska centralbyråns sammanställning

av 1926 års taxeringar upptagits med ett sammanlagt belopp av 5,398.9

miljoner kronor, därav 4,890.9 miljoner för enskilda och 508 miljoner

för aktiebolag in. fl., skulle i enlighet med vad här ovan beräknats för 1927

höjas till respektive 5,537, 5,005 och 532 miljoner kronor.

I fråga om avdragsposterna bär beloppet för sådana avdrag, som omförmälas

i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta

å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier

m. m. — av riksräkenskapsverket höjts från 238.2 miljoner till 245 miljoner

kronor. Avdragen för kommunalutskylder hava i enlighet med en

av statistiska centralbyrån verkställd beräkning uppskattats till 320 miljoner

ikronor. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s.

för värdeminskning å byggnader, vissa förluster m. m., hava beräknats

till samma belopp som för 1926 eller 40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet lärer få antagas hava under året något ökats.

Riksräkenskapsverket bär beräknat sext;iondedelen av den taxerade förmögenheten

till 250 miljoner kronor mot 247 miljoner kronor innevarande

år.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet

med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda

till 4,708 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 474 miljoner

kronor eller tillsammans 5,182 miljoner kronor. Från det nu angivna be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 7

loppet för enskilda skattskyldiga skola avgå orts- oek familj (iavdrag,

vilka avdrag av statistiska centralbyrån beräknats till omkring 60 procent

å det för enskilda taxerade beloppet. I anslutning härtill kava de

beskattningsbara beloppen vid 1927 års taxering beräknats till 1,884 miljoner

kronor för enskilda skattskyldiga och till 474 miljoner kronor för

aktiebolag m. fl. eller tillsammans till 2,358 miljoner kronor.»

Departementschefen har, efter att hava förklarat, att han i stort sett funne

de av riksräkenskapsverket sålunda angivna synpunkterna hållbara och de

utvecklade skälen för höjningarna väl grundade, vidare anfört:

»Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial, är storleken av inkomsten

av arbetsanställning m. m. i väsentlig mån avgörande för utfallet

av inkomst- och förmögenhetsskatten. Denna inkomstpost har i riksräkenskapsverkets

beräkning höjts med ungefär samma belopp, som motsvarande

inkomst enligt 1925 års taxering ökat vid 1926 års taxering. Den beräknade

stegringen för 1927 års taxering utgör endast 2.3 procent av ifrågavarande

inkomstposts totalbelopp. Även med tagen hänsyn till att arbetslösheten

år 1926 något vuxit i jämförelse med närmast föregående år.

torde den av riksräkenskapsverket antagna höjningen av inkomsten av

arbetsanställning m. m. ej kunna anses oberättigad, då 1926 års förbättrade

konjunkturläge, varom jag i inledningen till finansplanen talat, givetvis

också måste hava medfört stegrade inkomster av arbetsanställning.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala

beskattningsbara beloppen höjts med 3.2 procent. För enskilda skattskyldiga

har höjningen beräknats till 2.8 procent och för aktiebolag m. fl. till

4.8 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar räkenskapsverket

härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1926 för enskilda skattskyldiga uppgått till

5.88 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.98 procent av de beskattningsbara

beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet,

med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning

även för 1927 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att

i medeltal utgå efter samma procenttal.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1927

uppgå till 110.8 miljoner kronor för enskilda och 42.6 miljoner kronor för

aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 153.4 miljoner kronor. Den

behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1927—1928 anser riksräkenskapsverket

med stöd av budgetutfallet å titeln under de senaste åren böra

beräknas till 96 procent av sistnämnda belopp, vilket utgör 147.3 miljoner

kronor.

För bedömande av det slutresultat, till vilket riksräkenskapsverket i sina

kalkyler rörande utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten når fram,

torde det slutligen vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomst
-

Departements
chefen.

(Forts.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

titels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för detta

ändamål beräkning verkställts angående storleken för tiden från och med

år 1922 av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl.

B-skatten) skulle hava influtit, därest skatten under hela perioden utgått

med 160 procent av grundbeloppet.

Budgetår

Summa skatt

Höjning (-}-) eller

minskning (—) från

Miljoner

föregående år

kronor

Miljoner kronor

o

/O

157.5

124.1

—

33.4

21.2

126.6

+

2.5 +

2.0

135.8

+

9.2 +

7.3

142.5

+

6.7 +

4.9

147.3

+

4.8 +

3.4

; av inflytande inkomst- Och

för-

1922 ................................................................

1923— 1924 ....................................................

1924— 1925 ....................................................

1925— 1926 ....................................................

1926— 1927 (enligt statistiska centralbyråns

beräkning) ....................................

1927— 1928 (enligt riksräkenskapsverkets

beräkning) ................................................

mogenhetsskatt från och med budgetåret 1924—1925 en oavbruten ganska

stark tendens till stegring. Det av rikräkenskapsverket beräknade beloppet

för den under budgetåret 1927—1928 påräkneliga inkomst- och förmögenhetsskatten

innebär enligt tablån en ökning från närmast föregående budgetår

med endast 3.4 procent, medan motsvarande stegring för budgetåret

1925—1926 uppgått till 7.3 och för budgetåret 1926—1927 till 4.9 procent.

Med hänsyn, bland annat, till att prisnivån under år 1926 varit något

lägre än under år 1925 — ett förhållande, som givetvis måste utöva inflytande

på inkomsternas nominella belopp — anser jag emellertid försiktigheten

bjuda att icke förutsätta en starkare stegring av inkomst- och

förmögenhetsskatten än den Söm riksräkenskapsverket räknat med.

Såsom jag nyss nämnt, skall B-skatten upphöra från och med år 1927.

Restitution av dylik skatt må emellertid ifrågakomma jämväl därefter. Då

B-skatten är en del av inkomst- och förmögenhetsskatten, ehuru den uppförts

under särskild titel i riksstaten, böra enligt riksräkenskapsverkets uppfattning

restitutioner av B-skatten alltjämt avföras på titeln inkomst- och

förmögenhetsskatt. Till riksräkenskapsverkets mening härutinnan ansluter

jag mig.

Restitutionerna av B-skatt uppgingo enligt budgetredovisningen för budgetåret

1925—1926 till 237,727 kronor och hava under månaderna juli—oktober

1926 utgjort 59,091 kronor. För budgetåret 1927—1928 beräknar riksräkenskapsverket

ifrågavarande restitutioner till omkring 250,000 kronor.

I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna torde efter avdrag för

restitutioner av B-skatt och efter vederbörlig avrundning inkomst- och förmögenhetsskatten

i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas till

147 miljoner kronor, 3

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 9

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t

dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år *

1927 skall utgå med 160 procent av de i 19 § i förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit ifrågavarande

inkomsttitel till 147,000,000 kronor i det i statsverkspropositionen intagna

förslaget till riksstat.

Rörande utfallet av 1927 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt p. ii. från

har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 27 maj 1927

dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet

hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden

föreligga härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha

uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms

stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar

rörande taxeriiigSresultäten. Ett större antal i Stockholm taxerade bolag

hava dock underkastats särskild undersökning.

Beskattningsbart belopp.

Aktiebolag Övriga

mill. kr. mill. kr.

Stockholm ................................................................................ 236.8 526.n

Göteborg .................................................................................... 61.5 148.2

Malmö........................................................................................ 27.9 72.8

Övriga städer med mer än 15,000 inv. ........................... 56.2 275.2

Städer med mindre än 15,000 inv.................................... 32.9_250.6

Samtliga städer 415.3 1,272.8

Landsbygd .............................................................. 49.0 593.3

Hela riket 464.3 1,866.1

Beräknad skatteprocent i medeltal .................................... 8.9 8 % 5.8 8 %"

TJträknad skatt (exkl. B-skatt) mill. kr.................. 41.7__1Q9.''

151.4

Härav héräknas inflyta 97.2 % eller ................................ 147.2

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch

förmögenhetsskatten skall utgå med 160 procent å skattens grundbelopp.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1926 och första kvar- vtskotut.

talet 1927 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande

uppgifter:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................kr. 6,872,535: os 138,764,103:3 6 145,636,638:41 2,940,206:2 6

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 669,365:16 563,431:42 1,232,796:5 8 411,160: 07

Behållen inkomst kr. 6,203,169: 8 9 138,200,671:9 4 144,403,841:8 3 2,529,046:19

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har i skatt å

inkomst och förmögenhet under april månad 1927 i behållen inkomst influtit

998,259 kronor 99 öre.

I de anförda posterna ingår icke B-skatten å aktiebolag m. fl., vilken från

och med år 1927 upphört.

Från finansdepartementet har utskottet emottagit en den 10 maj 1927

uppgjord approximativ överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen

för budgetåret 1926 — 1927. Denna utvisar en nettobrist å riksstatsanslagen

av 19,100,000 kronor och ett nettoöverskott å riksstatsinkomsterna av

10,637,454 kronor eller en nettobrist, att påföras statsverkets kassafond, av

8,462,546 kronor. Enligt en samtidigt inom finansdepartementet uppgjord

approximativ beräkning rörande kassafonden skulle dess behållning, som den

1 juli 1926 utgjorde 62,143,570 kronor 60 öre, komma att — efter avdrag

av dels sistberörda nettobrist 8,462,546 kronor och dels 29,743,965 kronor,

som enligt beslut av 1926 års riksdag tagits i anspråk för finansiering av

riksstaten för nu löpande budgetår — nedgå till 23,937,059 kronor 60 öre.

Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,

vid vilken beräkning förutsatts att skatten bestämmes att

för år 1927 utgå med 160 procent av de i 19 § förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet icke haft anledning

till erinran.

Här nedan i detta betänkande hemställer bevillningsutskottet, i enlighet

med vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 173 föreslagit, att automobilskattemedlen

måtte beräknas till 28,250,000 kronor, ett belopp som med 250,000

kronor överstiger det i statsverkspropositionen föreslagna. Enligt vad statsutskottet

rörande budgetställningen meddelat erfordras för täckande av

sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola bestridas av andra statsinkomster

än lånemedel — utöver för statsregleringen eljest beräknade inkomster,

bland vilka nyssnämnda belopp å 250,000 kronor inräknats —

ytterligare 3 miljoner kronor. Bevillningsutskottet, som visserligen ansett

sig med hänsyn till kassafondens ställning böra med största försiktighet

beräkna inkomsterna å de olika bevillningarna under nästkommande budgetår,

har emellertid funnit de för utskottet numera tillgängliga uppgifter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 11

rörande inkomsttitlarna stämpelmedel och tullmedel, för vilka här nedan

närmare redogöres, giva tillräckligt stöd för höjning av de i statsverkspropositionen

föreslagna beräkningarna av stämpelmedlen med 1 miljon

kronor och av tullmedlen med 2 miljoner kronor eller tillhopa 3 miljoner

kronor.

Vid nu angivna förhållanden saknar bevillningsutskottet anledning att

föreslå vare sig någon höjning eller någon sänkning av det procenttal avinkomst-

och förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 160, efter vilket

Kungl. Maj:t föreslagit att denna skatt skall utgå.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

skatteprocenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1927 skall utgå med 160 procent av de i

19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1927—1928 beräknas

till .................................................... kronor 147,000,000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Biksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapsverket har till en början beträffande förevarande inkomsttitel

lämnat följande uppgifter:

Beräknad Behållen Över
inkontst

inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 3,000,000 3,586,674 586,674

» 1924/25 3,000,000 3,520,829 520,829

» 1925/26 3,400,000 3,630,054 230,054

» 1926/27 ............................ 3,500,000 — —

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Denna titel motsvaras å riksstatens utgiftssida av det under sjunde

huvudtiteln anvisade reservationsanslaget ''Bidrag till landsting och städer,

som icke deltaga i landsting’ (1926/27 VII D. 3).

Enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter bär ifrågavarande

skatt i taxeringslängderna för 1926 debiterats med 3,948,546 kronor mot

3,844,833 kronor år 1925.

Efter en jämförelse mellan den för år 1925 debiterade och under budgetåret

1925/26 influtna bevillningen, anser riksräkenskapsverket att man bör

kunna utgå från, att av den år 1926 debiterade bevillningen kommer att inflyta

cirka 3.7 mil joner kronor. För budgetåret 1927/28 torde den bebållna inkomsten

å titeln böra antagas komma att ökas med ytterligare cirka 50,000

kronor. Med stöd av vad sålunda anförts beräknar riksräkenskapsverket

förevarande titel för budgetåret 1927/28 till 3,750,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 3,750,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens

förslag till riksstat.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för

år 1926 och första kvartalet 1927 erhållit följande uppgifter:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året 1 :a kvart. 1927

Influtet ................ kr. 294,051:13 3,467,790:3 7 3,761,841:5 0 133,350:15

Utgifter för inkomsttiteln.

....... » 10,522:81 10,262:95 20,785.^76^ 6,161:4 7

Behållen inkomst kr. 283,528: 32 3,457,527: 42 3,741,055: 74 127,188: 68.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst måtte

för budgetåret 1927—1928 beräknas

till................................................................ kronor 3,750,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

13

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.

Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen

den 23 oktober 1908 (nr 128) erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även

föras avgifter för rättighet till skogsfång och kodningsfrihet på allmänningar.

De beräknade och behållna inkomsterna av dessa avgifter hava

utgjort:

Beräknad Behållen Över

inkomst inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 .................................... 350,000 487,820 137,820

» 1924/25 .................................... 350,000 510,869 160,869

» 1925/26 .................................... 450,000 522,514 72,514

» 1926/27 .................................... 500,000 — —

Riksräken
skapsverket.

Under månaderna juli—oktober 1926 hava influtit 173,052 kronor mot

181,312 kronor under motsvarande tid föregående år. Denna minskning av

uppbörden torde sannolikt vara att tillskriva en nedgång av de i titeln ingående

avgifter, som skola utgöras av vissa handlande och handel sexpediter.

De huvudsakliga bestämmelserna om utgörande av sistberörda avgifter

återfinnas i 3 § av ovannämnda förordning. Stadgandet avser utlänning

eller sådan ;i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för det år,

varför uppbörd av inkomstbeviUning till svenska staten senast ägt rum,

erlagt dylik bevillning. Då sådan person reser omkring i landet och för

egen eller, såsom utskickad för annans räkning bjuder ut eller slutar handel

om utländska varor att framdeles från utlandet levereras, skall han vid

ankomsten till riket förskottsvis erlägga eu avgift av etthundra kronor för

den första tidrymden av trettio på varandra följande dagar, räknat från

och med den dag avgiften erlägges, vare sig han vill under hela denna

tidrymd eller blott en del därav begagna sig av rättigheten, och, om verksamheten

utan avbrott fortsättes utöver de första trettio dagarna, av femtio

kronor för värjo i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd av femton

dagar.

Genom kungörelse den 31 juli 1926 (nr 381) har emellertid Kung! Maj:t

förordna!, att av undersåtar i vissa i kungörelsen uppräknade stater så

oek av svenska undersåtar, som avses i § 3 ovannämnda förordning, sådan

avgift av handlande och handelsexpediter, som omförmälas i samma författningsrum,

skall erläggas antingen med trehundra kronor för helt år

eller oek med etthundra kronor för den första tidrymden av sex på var
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

andra följande veckor, samt om verksamheten utan avbrott fortsattes utöver

de första sex veckorna, med femtio kronor för varje i omedelbar anslutning

därtill kommande tidrymd av tre veckor.

Den inverkan, bestämmelserna i sagdla kungörelse, som trädde i kraft den

1 augusti 1926, haft å uppbörden å förevarande inkomsttitel, torde kunna

utläsas av följande sammanställning av nettouppbörden å titeln:

1925

1926

Juli

kronor

34,241

34,710

Augusti September Oktober

kronor kronor kronor

40,908 55,217 50,946

45,421 47,609 45,312

Uppbörden å ifrågavarande titel bär visat en tämligen jämn stegring

under budgetåren 1923/24—1925/26. Med hänsyn till nedgången av uppbörden

under de senaste månaderna anser emellertid riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln för budgetåret 1927/28 icke bör böjas utan upptagas med

samma belopp som för innevarande budgetår eller alltså med 500,000 kronor.»

Ifrågavarande inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med

det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

Bevillningsutskottet bar från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna

inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet 1927 visar följande ställning:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet ................ kr. 281,628: 6 4 241,610:6 7 523,239:31 142,293: 8 9

Utgifter för in
komsttiteln

.... »____344: 16 __298: 94 643: i o 163:2 6

Behållen inkomst kr. 281,284: 4 8 241,311:7 3 522,596721 142,130: 6 3.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter måtte för budgetåret 1927—

1928 beräknas till .................................... kronor 500,000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

15

4:o.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Stämpelmedel, bevillning. De beräknade och redovisade inkomsterna

å denna titel hava nppgått till:

Beräknad Behållen Överskott -f

inkomst inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24.................... 48,000,000 41,658,844 — 6,341,156

» 1924/25.................... 40,000,000 45,813,768 + 5,813,768

» 1925/26.................... 44,000,000 43,768,031 — 231,969

* 1926/27.................... 45,000,000 — —

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de

stämplar, som använts'' till nedannämnda handlingar, har detta belopp under

åren 1922—1925 utgjort:

1922

1923

1924

1925

kronor

kronor

kronor

kronor

Handlingar till lagfartsprotokol- let ............................................

9,657,889

9,540,488

8,914,422

9,777,903

Handlingar till intecknings- och

tomträttsprotokollen ............

1,768,284

1,464,806

1,252,191

1,743,154

Handlingar till äktenskapsför- ordsprotokoll ........................

17,995

26,170

27,550

28,251

Handlingar till boupptecknings- protokoll:

Bouppteckningar................

13,920,371

12,492,567

14,995,654

15,339,581

Testamenten, till vilka hän- syn ej tagits vid boupp- teckningens stämpelbe- läggning ........................

827

189

2,061

320

Avhandlingar om lösöreköp

85,411

81,198

62,303

62,659

Till länsstyrelserna avgivna de- klarationer om gåva ............

676,077

1,926,124

577,264

838,746

Summa kronor

26,126,854

25,531,542

25,831,445

27,790,614

Av de i förestående statistik; ingående beloppen äro avgifterna för bouppteckningar

och testamenten samt deklarationerna om gåva ävensom de

i beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet’ ingående stämpelavgifterna

för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom

att hänföra till arvsskatt och skatt för gåva.

Riksräken
skapsverket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Sammanlagt hava sistnämnda båda skatter belöpt sig till:

kronor

år 1922 ................................................................ 14,992,789

» 1923 ................................................................ 14,552,983

» 1924 ................................................................ 15,700,613

» 1925 ............................................................... 16,431,233

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 9 november

1926 bar generalpoststyrelsen meddelat, att de från styrelsen månad för

månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1925 samt intill

utgången av oktober månad 1926 i avrundade tal uppgått till i nedanstående

^tabell angivna belopp. I tabellen bär även intagits det belopp, som

generalpoststyrelsen antagit bliva levererat under november månad 1926.

År 1925

År 19 2 6

Månad

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minsk- ning (—) från

år 1925 i %

Januari ........................

3.57

4.27

Februari ....................

5.55

4.37

Mars ............................

3.6 6

12.78

2.50

11.14

— 12.8

April ............................

3.8 2

4.40

Maj................................

4.93

5.0 4

Juni ............................

3.38

12.13

2.88

12.32

+ 1.6

Juli ............................

2.81

3.8 7

Augusti ........................

4.35

4.56

September....................

1.92

9.08

2.22

10.65

+ 17.3

Oktober........................

3.03

2.98

November ....................

4.89

4.64

December ....................

2.50

10.42

—

—

Hela året

44.41

i Januari—november ....

41.91

—

41.73

—

- 0.4

I fråga om beräkningen av stämpeluppbörden för budgetåret 1927/28 anför

generalpoststyrelsen, att enär, såsom av tablån framgår, stämpel-uppbörden

under de två sista månaderna visat nedåtgående tendens, och den

hittills influtna uppbörden i sin helhet innevarande år understiger uppbörden

för motsvarande tid år 1925, styrelsen ställer sig tveksam, huruvida

uppbörden under budgetåret 1926/27 kommer att uppgå till det i riksstaten

upptagna beloppet 45 miljoner kronor. Vid sådant förhållande anser styrelsen,

vad beträffar budgetåret 1927/28, försiktigheten bjuda att ieke för

närvarande kalkylera med större ökning av de stämpelmedelsbelopp, som

levereras från postverket, än att sammanlagda beloppet skall komma att

uppgå till 45 miljoner kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 17

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av

stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd

utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituerats genom statskontoret,

45,020,319 kronor för budgetåret 1924/25 samt 42,906,967 kronor för budgetåret

1925/26. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel

järn te ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens

erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om

arvsskatt och skatt för gåva den 19 novemter 1914 (nr 381), sådan sagda

paragraf lyder enligt förordningen den 24 april 1923 (nr 81). Nu berörda

uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåret 1924/25 och 1925/26 —

efter avdrag av restitutioner — utgjort respektive 793,448 och 861,064 kronor.

För budgetåret 1925/26 utgjorde den behållna inkomsten stämpelmedel

43,768,031 kronor. Under månaderna juli—oktober 1926 bär inkomsttiteln

enligt statskontorets och länsstyrelsernas kassarapporter tillgodoförts eu

nettouppbörd av 13,639,(94 kronor mot 12,192,730 kronor under motsvarande

tid föregående år. Även om det icke kan antagas, att ökningen i fortsättningen

kommer att bliva lika hög, saknas dock enligt riksräkenskapsverkets

förmenande anledning förutsätta, att den behållna inkomsten för budgetåret

1927/28 kommer att understiga det för innevarande budgetår beräknade

beloppet 45 miljoner kronor. Det synes riksräkenskapsverket kunna

ifrågasättas, om ej eu höjning av beloppet med 1 miljon kronor skulle vara

berättigad. Med hänsyn till de delvis oberäkneliga faktorer, som påverka

denna inkomsttitel, har riksräkenskapsverket likväl icke ansett sig böra

förorda titelns upptagande med högre belopp än generalpoststyrelsen

angivit.

Genom förordning den 11 juni 1926 (nr 205) hava vissa smärre ändringar

vidtagits i gällande förordning angående stämpelavgiften. Dessa ändringar

synas dock icke vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver

tagas vid inkomsttitelns beräkning. Framhållas må även att riksräkenskapsverket

utgått från eu fortsatt tillämpning av såväl förordningen den

17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid

utgår den 30 juni 1927 enligt i år given förordning (nr 95), som ock

förordningen den 30 april 1926 (nr 96) om fortsatt tillfällig höjning av beloppen

för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående eu särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Under angivna förutsättning beräknar riksräkenskapsverket sålunda

nettouppbörden av stämpelmedel för budgetåret 1927/28 till 45,000,000 kronor.»

Efter att hava omförmält de förutsättningar, från vilka riksräkenskaps- Departementsverket

vid sin beräkning utgått, har departementschefen tillkännagivit, att chef en.

han ämnade framlägga förslag om proposition till riksdagen angående fortsatt

tillämpning under nästkommande budgetår av förordningen den 17 maj

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sand. ,U höft. (Nr 57.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte

eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror, ävensom meddelat, att

han hade för avsikt att, i anslutning till en av styrelsen för Stockholms

fondbörs gjord framställning, framlägga förslag om att, räknat från och

med ingången av år 1928, stämpelavgiften vid köp och byte av aktier måtte

nedsättas till hälften.

I anslutning härtill har departementschefen vidare rörande förevarande

inkomsttitel anfört:

»Enligt beräkningar, verkställda" på grundval av fondpappersomsättningen

under första halvåret 1926, skulle vid ett bifall till detta förslag en inkomstminskning

under titeln stämpelmedel, för halvår räknat, av omkring 550,000

kronor uppkomma. Till motvägande härav lärer man dock kunna räkna

med en viss av nedsättningen föranledd ökning av omsättningen.1 Vidare

är det min avsikt att föreslå upphävande av föreskriften i fondstämpelförordningen

om allenast halv stämpel vid köp och byte av fondpapper i utlandet,

då den ene kontrahenten är bosatt i utlandet, samt ändring i den allmänna

stämpelförordningen i syfte att vinna effektivitet i bestämmelserna om

stämpelavgift vid införsel till riket av utländska värdepapper. Härigenom

torde nyssnämnda nedgång i stämpelintäkten ytterligare motverkas. Vid

nu angivna förhållande och med hänsyn till den försiktighet, med vilken

generalpoststyrelsens och riksräkenskapsverkets nyssberörda beräkning synes

vara uppgjord, finner jag ej anledning att på grund av förslaget om aktiestämpelns

nedsättande frångå den av ämbetsverken gjorda uppskattningen

av ifrågavarande inkomsttitels avkastning.

Enligt stämpelförordningen skall lottsedel för deltagande i penninglotteri,

som med Kungl. Maj:ts tillstånd anordnas, före utlämnandet förses med

stämpel av 10 öre för varje hel krona av det belopp, varå lottsedeln lyder.

Denna avgift, som tillföres stämpelmedelstiteln i riksstaten, lämnar för

närvarande statskassan en årlig intäkt av omkring 1.8 miljon kronor.

Vid redogörelsen för finansplanen har jag meddelat min avsikt att föreslå

en höjning av lottsedelsstämpeln. Enligt vad en av mig i samråd med

chefen för handelsdepartementet verkställd undersökning givit vid handen,

skulle, om därjämte vissa ändringar vidtagas i planen för penninglotterierna,

en fördubbling av stämpelavgiften medföra en ökad inkomst av

3 miljoner kronor för år räknat. Närmare utformat förslag härom torde

jag få vid senare tillfälle framlägga.

Vid bifall till denna förhöjning i stämpelavgiften för lottsedlar bör

alltså inkomstposten stämpelmedel i riksstatsförslaget upptagas med 48 miljoner

kronor.»

Statsverks- I statsverkspropositionen hava följaktligen stämpelmedlen upptagits till

propositioner,. 48,000,000 kronor.

1 Bank- och londinspektionen hade ansett en sådan ökning av 100 miljoner kronor under

nästkommande budgetår icke vara otänkbar, motsvarande en ökad londstämpelupphörd, beräknad

i enlighet med förslaget, å 150,000 kronor för halvår.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

19

Genom en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 39, har Kungl. Prop. nr 39.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande antytt,

framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1928 av

den nu till utgången av juni månad år 1927 gällande förordningen den 17

maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror. På hemställan

av bevillningsutskottet (betänkande nr 2) har riksdagen numera bifallit

Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

Genom en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 56, har Kungl. Prop. nr 56.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande förebådat,

föreslagit dels att stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper måtte

beträffande aktier och därmed likställda fondpapper från och med den 1

januari 1928 nedsättas till hälften av nu gällande belopp, dels att vid överlåtelser

av obligationer samma stämpelavgifter, som för närvarande gälla,

allt fortfarande skulle utgå, dels ock att bestämmelserna om uttagande av

allenast halv stämpel vid köp och byte av fondpapper i utlandet, då den

ene kontrahenten är bosatt i utlandet, måtte från och med den 1 januari

1928 upphävas. Sedan kamrarna vid behandlingen av bevillningsutskottets

i anledning av nämnda proposition avgivna betänkande nr 43 stannat i olika

beslut, har, efter gemensam omröstning, riksdagen beslutat att, med avslag

å omförmälda förslag om nedsättning av fondstämpeln, antaga en författning

i ämnet, enligt vilken dels förlängd giltighet till och med den 30 juni 1928

förlänas åt de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av

fondpapper samt dels omförmälda bestämmelser om uttagande i visst fall av

allenast halv stämpel upphör att gälla den 1 juli 1927. I

I proposition den 22 februari 1927, nr 189, har Kungl. Maj:t föreslagit Prop. nr 1S9.

åtskilliga ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående

stämpelavgiften, avseende dels smärre jämkningar i bestämmelserna rörande

stämpelfrihet för vissa bevis samt för inteckningshandling i visst fall, dels

införande av vissa bestämmelser i syfte att vinna effektivitet i föreskrifterna

om stämpelavgift vid införsel till riket av utländska värdepapper, i sammanhang

varmed föreslagits en ändring i förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, dels

ock, såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt, en

höjning av stämpelavgiften till lottsedel i penninglotteri från 10 till 20

öre för varje hel krona av det belopp, varå lottsedeln lyder, i anslutning

vartill föreslagits förkortning av leveranstiden för stämpelavgift, belöpande

å försålda men icke med stämpel försedda lottsedlar i penninglotteri.

I enlighet med förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 42) har riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj:ts berörda förslag, dock med vissa ändringar

i bestämmelserna i vad de avse införselstämpel för utländska värdepapper

samt stämpelavgift vid överlåtelse av fondpapper.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. nr 200.

Utskottet.

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

I proposition den 11 mars 1927, nr 200, har Kungl. Maj:t — i anslutning

till ett i proposition samma dag, nr 198, framlagt förslag till lag

om utlännings rätt att här i riket vistas — föreslagit viss ändring i

förordningen angående stämpelavgiften, innefattande att bevis om visering

av pass för utlänning skall beläggas med en stämpelavgift av 7 kronor

50 öre och bevis av socialstyrelsen om uppehållstillstånd för utlänning med

en stämpelavgift av 7 kronor samt att bevis av socialstyrelsen om arbetstillstånd

för utlänning skall vara fritt från stämpel. På hemställan av

bevillningsutskottet (betänkande nr 53) har denna proposition numera av

riksdagen bifallits.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande

inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1926 och första kvartalet 1927

utvisar följande ställning:

Pa halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................ kr. 24,085,474:02 21,380,614:54 45,466,088:56 11,172,435:69

Utgifter för inkomsttiteln

... » 120,296:97 95,379:19 215,676:16____65,013: 61

Behållen inkomst kr. 23,965,177: o 5 21,285,235: 3 5 45,250,412: 4 o 11,107,422: o 8.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln

under april 1927 i behållen inkomst influtit 4,547,597 kronor 97 öre.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 16 intagna

tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen

uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för

månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under budgetåret

1925—1926 samt under juli—maj månader under budgetåret 1926—1927

här intagas: ___

---

Budgetåret 1925 —1926

Budgetåret 1926-

-1927

Månad

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minskning

(—) från före- gående budgetår

i °/

1 /o

2.si

3.87

4.35

4.56

September..................

1.92

9.08

2.22

10.65

+ 17.3

3.03

2.98

4.89

4.64

December ..................

2.50

10.4 2

2.89

10.51

+ 0.9

4.27

3.4 9

4.3 7

4.2 2

Mars ........................

2.50

11.14

3.02

10.73

— 3.7

4.40

4.53

Maj^

5.0 4

5.92

Juni .......................

2.88

12.8 2

—

—

Hela budgetåret

Juli—Mai ..................

42.96

40.08

42.34

_

+ 5.3

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 21

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har riksdagen beslutat

avslå den i proposition nr 56 föreslagna, ovan (sid. 19) omnämnda nedsättningen

av fondstämpelavgiften för aktier och därmed likställda fondpapper.

På grund härav och då ovan (sid. 20) anförda siffror giva stöd åt en

något högre beräkning av stämpelmedlen än den av Kungl. Maj:t föreslagna,

har utskottet ansett sig kunna förorda, att inkomsttiteln upptages till 49

miljoner kronor eller 1 miljon kronor högre än vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1927—1928

beräknas till............................................ kronor 49,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

Lastpenningar, bevillning.

Beräknad

Ueliållen

Överskott -f-

inkomst

inkomst

Underskott —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 .................

............... 600,000

585,907

— 14,093

» 1924/25 .................

............... 600,000

735,004

+ 135,004

» 1925/26 .................

................ 600,000

649,694

+ 49,694

» 1926/27 .................

.............. 700,000

—

—

Uppbörden å ifrågavarande titel bär under månaderna juli—oktober 1926

utgjort 173,176 kronor mot 208,512 kronor under samma tid föregående år.

Beträffande denna nedgång bär generaltullstyrelsen i skrivelse den 30 nästlidna

november anfört, att styrelsen visserligen saknade material för att

med tillförlitlighet kunna angiva orsaken härtill, men att det dock icke

syntes styrelsen uteslutet, att den under ifrågavarande tid pågående kolgruvestrejken

i England kunde hava avsevärt inverkat i berörda hänseende.

Beträffande uppbörden av lastpenningar under budgetåret 1927/28

uttalar styrelsen, med stöd av sannolikhetsberäkningar grundade på föregående

års uppbördsresultat, att densamma möjligen kan förväntas uppgå

till omkring 650,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är titeln upptagen med 700,000 kronor.

Då de tillfälliga förhållanden, som sannolikt förorsakat nedgången i

uppbörden under månaderna juli—oktober 1926, icke lära komma att påverka

inkomsttiteln under budgetåret 1927/28, anser riksräkenskapsverket,

att lastpenningama för detta budgetår böra beräknas till samma belopp

som i innevarande års riksstat eller till 700,000 kronor. I

I statsverkspropositionens förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel

upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 700,000 kröner.

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. nr 46.

TJtskottet.

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

I proposition den 14 januari 1927, nr 46, har Kungl. Maj:t föreslagit

förlängd giltighet av den nu till utgången av juni månad 1927 gällande

förordningen den 2 maj 1924 (nr 104) angående befrielse i vissa fall från

erläggande av lastpenningar, i anledning varav riksdagen beslutat (bevillningsutskottets

betänkande nr 5 och memorial nr 21), att nämnda förordning

skall äga fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1929.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna

tillfört statsverket en behållen inkomst av 361,176 kronor 87 öre första

halvåret 1926 och 255,522 kronor 63 öre andra halvåret 1926 eller sålunda

616,699 kronor 50 öre för hela året 1926 samt 203,200 kronor 99 öre första

kvartalet 1927.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1927—1928

beräknas till ................................................ kronor 700,000.

6:o.

Automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har till eu början lämnat följande sifferuppgifter:

Budgetåret 1925 26

» 1926/27

Beräknad

inkomst

kronor

15.000. 000

19.000. 000

Behållen

inkomst

kronor

21,970,309

Över
skott
kronor
6,

970,309

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Ifrågavarande inkomsttitel, som uppfördes första gången i riksstaten

för budgetåret 1925/26, motsvaras av två särskilda under sjätte huvudtiteln

uppförda reservationsanslag (1926/27 VI Bil och B 12). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 nästlidna

november beräknat, att uppbörden å titeln kommer att uppgå till 23 miljoner

kronor under budgetåret 1927/28.

Riksräkenskapsverket, som icke funnit något att erinra mot denna beräkning,

har----uppfört automobilskattemedlen med nämnda belopp,

23,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Automobilskattemedel inflöto under budgetåret 1924—1925 med 18.9

miljoner kronor. För budgetåret 1925—1926 var skattetiteln ifråga uppförd

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

23

i riksstaten med 15 miljoner kronor, medan den verkliga behållningen uppgick

till i det närmaste 22 miljoner kronor. I riksstaten för 1926—1927

äro automobilskattemedel beräknade till 19 miljoner kronor, och i sin inkomstberäkning

för nästkommande budgetår föreslår riksräkenskapsverket i

anslutning till en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord kalkyl, att inkomsttiteln

skall upptagas till 23 miljoner kronor. Denna beräkning synes

mig gjord med väl långt driven försiktighet. Med hänsyn till den kraftiga

inkomstökning, vilken såsom en följd av automobilismens fortsatta utveckling

inträtt under de gångna åren, anser jag efter samråd med chefen

för kommunikationsdepartementet, att beräkningen kan höjas till 24 miljoner

kronor, till vilket belopp då också det sammanlagda beloppet av de

två med ifrågavarande inkomsttitel korresponderande utgiftsanslagen under

sjätte huvudtiteln bör ökas.

Automobilskattemedlen utdelas för närvarande helt till de väghållningsskyldiga

såsom bidrag till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar, gator och broar. Såsom jag i det föregående antytt,

torde automobiltrafiken för framtiden också böra i skälig omfattning deltaga

i statens utgifter för vägväsendet. Bidraget synes lämpligen böra bestämmas

till högst viss kvotdel av de inflytande skattemedlen, varvid förutsättes, att

skatteintäkten genom ändrade skattesatser i motsvarande grad ökas. En

inom finansdepartementet igångsatt utredning i ämnet är ännu icke slutförd.

Jag utgår emellertid tillsvidare ifrån att denna omläggning skall medföra

en ökning i automobilskattemedlens avkastning med 4 miljoner kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag i budgetförslaget uppfört

förevarande inkomsttitel med 28 miljoner kronor.»

Med sistnämnda belopp, 28,000,000 kronor, har sålunda automobilskatte- Statsverksmedlen

upptagits i statsverkspropositionens förslag till riksstat. propositionen. I

I proposition den 24 februari 1927, nr 173, har Kungl. Maj:t bland annat Prop. nr 173.

framlagt förslag till vissa ändringar av nu gällande författningar angående

beskattning av automobiltrafiken, innebärande höjningar av skattesatserna å

automobiler, automobilgummiringar och bensin. Genom de sålunda föreslagna

höjningarna har beräknats under budgetåret 1927—1928 inflyta

4,250,000 kronor. Sedermera har riksdagen, med bifall till bevillningsutskottets

därom i betänkande nr 55 gjorda hemställan, antagit de med propositionen

framlagda författningsförslagen med vissa av utskottet föreslagna

ändringar ävensom en av utskottet föreslagen förordning om tillfällig skatt

å bensin och automobilgummiringar, som finnas i riket den 4 juni 1927.

De sålunda av riksdagen beslutade ändringarna i beskattningen av automobiltrafiken

innebära i huvudsak, att skatt å automobiler, som nu utgår

med 8 kronor för varje påbörjat hundratal av automobilens skattevikt, skall

utgå med 10 kronor för varje påbörjat hundratal av automobilens tjänstevikt,

minskad med ett skattefritt viktavdrag å 400 kilogram, dock minst

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Utskottet.

med 75 kronor, att skatt för motorcykel utan bivagn skall, då cykelns

tjänstevikt icke överstiger 75 kilogram, utgå med 10 kronor, att skattesatsen

å automobilgummiringar skall höjas från 1 krona 50 öre till 2 kronor för

kilogram samt att skattesatsen å bensin skall ökas från 5 till 6 öre för

liter. Ändringarna i förordningarna angående särskild skatt å automobilgummiringar

och särskild skatt å bensin och motorsprit träda i kraft denna

dag, den 4 juni 1927.

I propositionen nr 173 har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit riksdagen att,

med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag

angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1927—1928 av inkomsttiteln

automobilskattemedel, i nämnda riksstat uppföra samma inkomsttitel

med 28,250,000 kronor.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande

inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet 1927 utvisar följande

ställning:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvartalet 1927

Influtet................kr. 13,839,165:0 9 8,495,437:7 5 22,334,602:84 10,088,652:2 5

Utgifter för in
komsttiteln

... » 275,223: 3o 210,152: 9 8 485,376:2 8 84,594:41

Behållen inkomst kr. 13,563,941:79 8,285,284:7 7 21,849,226:5 6 10,004,057:84.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln

under april månad 1927 i behållen inkomst influtit 1,791,584 kronor

91 öre.

Genom de av riksdagen beslutade höjningarna av automobilbeskattningen

kan beräknas under budgetåret 1927—1928 inflyta enahanda belopp som det

i propositionen nr 173 beräknade eller 4,250,000 kronor.

Utskottet får fördenskull och då departementschefens beräkningar i övrigt

icke givit anledning till erinran hemställa,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1927

—1928 beräknas till ............................ kronor 28,250,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

25

7:0.

Tullmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tullmedel, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ............ 117,000,000

» 1924/25 123,500,000

» 1925/26 133,000,000

» 1926/27 128,000,000

Behållen

inkomst

kronor

149,320,831

140,122,573

124,629,750

Överskott -f

Underskott —

kronor

+ 32,320,831

+ 16,622,573

— 8,370,250

I skrivelse till riksräkenskapsverket bär generaltullstyrelsen under åberopande

av en skrivelsen bilagd promemoria upprättad å styrelsens statistiska

avdelning, uttalat, att beloppet av de tullmedel, som må bliva debiterade

under budgetåret 1927/28, kunna uppskattas till högst 132 miljoner

kronor. Det belopp, som under samma budgetår kan antagas komma att

av tullmedel högst restituera®, bar styrelsen ansett kunna uppgå till

4 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor i anledning av förordningen den

26 juli 1926 (nr 382) angående utförselbevis för råg och vete.

I den överlämnade promemorian anföres, att växlingarna i uppbördens

storlek i första rummet äro beroende på storleken av tulluppbörden för

kaffe, spannmål och socker, varemot summan av uppbörden för varor under

övriga taxerubriker är jämförelsevis konstant.

Importen av kaffe bar enligt promemorian nedgått från 43.3 miljoner kilogram

år 1924 till 36.5 miljoner kilogram år 1925. För budgetåret 1927/28

bär importen av detta varuslag ansetts icke böra beräknas till mer än cirka

35 miljoner kilogram, vilket efter en tullsats av 40 öre per kilogram gör

cirka 14 miljoner kronor.

Införseln av omalen .spannmål uppgick år 1913 till 295.5 miljoner kilogram

och år 1925 till 306.3 miljoner kilogram. Därest importen för budgetåret

1927/28 antages komina att uppgå till det ungefärliga medeltalet av dessa

två åris import, d. v. s. cirka 300 miljoner kilogram, skulle tullinkomsten

för denna rubrik uppgå till ll.i miljoner kronor.

Sookerimportens storlek under budgetåret 1927/28 angives i promemorian

komma att bestämmas av den inhemska sockerbetsodlingens omfattning

under år 1927. Därest importen av raffinerat socker komme att uppgå till

ungefär samma kvantitet som år 1925, d. v. s. cirka 35 miljoner kilogram,

skulle med en beräknad årlig konsumtion av 185 miljoner kilogram cirka

150 miljoner kilogram raffinerat socker återstå att tillverka av de inhemska

raffinaderierna. För denna kvantitet raffinerat socker anses erfordras

166 miljoner kilogram råsocker. Skulle även under år 1927 liksom

under år 1926 omkring en tiondel av råsockerbehovet fyllas genom inhemsk

odling, komme importbehovet att uppgå till cirka 150 miljoner kilogram rå
-

Riksräken
skapsverkeL
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

socker. T ull uppbö r deri för socker skulle härvid uppgå till sammanlagt 14

miljoner kronor, varav 3.5 miljoner kronor för raffinerat socker och återstoden

för råsocker.

Tulluppbörden för övriga varor uppgick år 1924 till 100.:; miljoner kronor

och år 1925 till 96.6 miljoner kronor. Skillnaden 3.7 miljoner kronor

förklaras i promemorian till större delen eller cirka 2.5 miljoner kronor,

hava förorsakats av de i samband med den spanska handelstraktaten verkställda

sänkningarna av vissa tullsatser. För år 1927/28 antagas dessa taxeändringar

komma att förorsaka en ytterligare minskning av uppbörden i

jämförelse med år 1925 med 2 å 2.5 miljoner kronor. De av den tyska

traktaten förorsakade ändringarna i tulltaxan beräknas komma att medföra

en inkomstminskning av cirka 1 miljon kronor. Uppbörden för de

icke särskilt nämnda varorna antages fördenskull icke kunna komma att

uppgå till mer än högst cirka 93 miljoner kronor.

Hela tulluppbörden för budgetåret 1927/28 beräknas enligt promemorian

under ovan angivna förutsättningar till högst cirka 132 miljoner kronor,

oavsett restitutioner.

Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter bär den debiterade

tulluppbörden under nedanstående månader uppgått till följande belopp.

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

1924/25

1925/26

1926/27

kronor

kronor

kronor

Juli ..................................................

12,262,309

9,781,410

12,235,242

Augusti...............................................

11,633,382

10,957,980

11,410,681

September............................................

13,702,441

12,030,479

12,654,630

Oktober...............................................

13,238,390

11,956,532

11,867,371

November............................................

13,231,727

12,084,146

14,561,359

December............................................

13,850,018

11,359,702

—

Januari ................................................

9,754,950

8,851,382

—

Februari ............................................

10,385,572

9,276,797

—

Mars ....................................................

12,016,786

11,786,998

—

April....................................................

11,786,618

10,753,941

—

Maj ....................................................

10,963,127

10,243,131

—

Juni ....................................................

9,615,451

9,311,533

—

Summa

142,440,771

128,394,031

—

Såsom av förestående sammanställning framgår hava de debiterade tullmedlen

för juli—november månader 1926 ökats med 5,918,735 kronor i jämförelse

med uppbörden under samma tid näst föregående år. Av nämnda

belopp hänföra sig ej mindre än 1.53 miljoner kronor till ökad import av

kaffe under juli månad, beroende på att importörerna till sagda månad uppskjutit

införseln av störa kaffepartier för att därigenom kunna utnyttja

den sänkta tullen. Det är givetvis icke möjligt att förutsäga, huruvida även

återstående månader av innevarande budgetår skola visa ökning av tulluppibörden,

men det synes dock riksräkenskapsverket sannolikt att så blir

förhållandet.

Detta sammanhänger bland annat med att — enligt upplysningar som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 27

riksräkenskapsverket under hand erhållit från Svenska soekerfabriksaktiebolaget

— sockerknporten under innevarande budgetår torde komma att

stiga betydligt utöver vad som antagits vid bestämmandet av tullmedelstiteln

för budgetåret. Detta förhållande utövar visserligen en fördelaktig

inverkan på den löpande statsregleringen, men har ett ännu starkare inflytande

i motsatt riktning på den budget, som det nu gäller att upprätta.

På grund av såväl den störa råsoekerimporten innevarande budgetår

som de numera träffade överenskommelserna angående sockerbetsodling

nästkommande år lärer under budgetåret 1927/28 endast obetydlig införsel

av råsocker komma att äga rum. Även om för en del av råsoekerimporten

före den 1 juli 1927 tullen kommer att erläggas först efter sagda dag, torde

det i förberörda promemoria beräknade tullbeloppet för råsocker 10.5 miljoner

kronor böra, jämlikt inhämtade upplysningar, sänkas med omkring

6 miljoner kronor. Även beträffande raffinerat socker lärer det vara

nödvändigt räkna med väsentligt minskad importkvantitet och en nedgång

i tulluppbörden för sistnämnda slag av socker med omkring 2 miljoner

kronor gentemot vad i promemorian beräknats.

Nu berörda sänkningar av tullmedelsberäkningen torde i viss mån uppvägas

av den ökning av tulluppbörden på andra taxerubriker, vilken bör

bliva en följd av den allmänna konjunkturförbättring, från vilken riksräkenskapsverket

vid inkomstberäkningen utgått. Medan generaltullstyrelsen

för den i merotmnämnda promemoria berörda, men ej på särskilda

rubriker uppdelade importen räknat med samma införsel som under 1925,

bör med riksräkenskapsverkets utgångspunkt det ej vara oberättigat att

i fråga om den på sagda import belöpande tulluppbörden räkna med en

stegring av åtminstone 4 miljoner kronor. Det vill även synas, som skulle

den importkvantitet spannmål, varmed räknats i promemorian, vara väl

låg — närmast anslutande sig till siffrorna för år 1913. Riksräkenskapsverket

kan dock givetvis icke anföra några belägg för sannolikheten av eu

högre import, då under de senaste åren såväl den inhemska skörden som

s p ann må 1 s i n f ö r s e 1 n företett störa växlingar. Under sådana förhållanden

bär riksräkenskapsverket ej ansett sig kunna beräkna större behållning

av spannmålstullarna än som i promemorian angivits.

Med iakttagande av nu förordade ändringar i generaltullstyrelsens beräkningar

skulle den sammanlagda debiterade tullinkomsten för budgetåret

1927/28 bliva 128 miljoner kronor. Härifrån avgå emellertid restitutioner,

vilka torde böra uppskattas till det av styrelsen angivna beloppet

4 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att tullmedlen beräknas till

124,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Tullmedel äro i årets riksstat upptagna till 128 miljoner kronor. För

nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen räknat med en tulluppbörd

Departements

chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

av samma storlek, medan riksräkenskapsverket stannat vid allenast 124

miljoner kronor. Orsaken till denna olikhet i uppskattning är väsentligen,

att riksräkenskapsverket, som visserligen, med hänsyn till de förbättrade

konjunkturutsikterna inom näringslivet, utgått från i allmänhet stegrade

tullinkomster av 4 miljoner kronor, dock i anledning av den inhemska

sockerbetsodlingens återupptagande beräknat, att sockertullen skall inflyta

med endast 6 miljoner kronor i stället för 14 miljoner kronor, såsom av

generaltullstyrelsen förutsatts.

I huvudsak på de av riksräkenskapsverket anförda skäl har jag icke ansett

tillrådligt att för budgetåret 1927—1928 beräkna avkastningen av ifrågavarande

inkomsttitel till högre belopp än vad av nämnda ämbetsverk föreslagits.

Tullmedlen hava alltså i riksstatsförslaget upptagits med 124 miljoner

kronor.»

Statsverks- Inkomsttiteln tullmedel har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits

propositionen. till 124,000,000 kronor.

P. Mupprättad

inom

generaltullstyrelsen.

Från finansdepartementet har utskottet mottagit följande inom generaltullstyrelsen

upprättade promemoria, dagtecknad den 5 maj 1927, innehållande

förnyad beräkning av inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1927—

1928.

»Vid beräknandet av tulluppbördens storlek har hänsyn ansetts böra i

främsta rummet tagas till införseln av varuslagen kaffe, omalen spannmål

och socker.

Den myckenhet kaffe, obränt, som införts under kalenderåren 1923—1926,

har utgjort

år 1923 ........................................ 42.i miljoner kilogram;

» 1924 ........................................ 43.3 » » ;

» 1925 ........................................ 36.5 » »

» 1926 ........................................ 41.7 » »

Medeltalet härav uppgår till 40.9 miljoner kilogram, motsvarande med

nu gällande tullsats en tullinkomst av 16.4 miljoner kronor. Då under tre

av de angivna åren, därav det senast till ändagångna, 1926, införselkvantiteten

icke oväsentligt överstigit nämnda medeltal och särskild anledning ej

föreligger till antagande, att införseln av kaffe skall under budgetåret 1927-—

1928 komma att visa nedgång, torde för sistnämnda år kunna räknas med

en tullinkomst för kaffe av ........................................... 16.5 miljoner kronor.

Införseln av omalen spannmål utgjorde

år 1923 ........................................ 351.2 miljoner kilogram;

» 1924 ....................................... 414.2 » » ;

» 1925 ...................................... 306.3 » » ;

» 1926 ...................................... 208.6 » »

Medeltalet för nämnda år utgör således 320 miljoner kilogram. Importsiffran

för år 1926 torde kunna förutsättas icke hava i någon mera avsevärd

mån påverkats av tillkomsten av utförselbevis, enär den stegring i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 29

importen, som blivit en följd av den genom utförselbevisen framkallade exporten,

sannolikt icke inträtt förrän efter årets utgång. Under förutsättning

av en normal skörd under år 1927 torde importkvantiteten av spannmål

under budgetåret 1927—1928 kunna, frånsett utförselbevisens stegrande

inverkan å importen, uppskattas till förenämnda medeltalssiffra, 320 miljoner

kilogram. Huru stor importstegringen till följd av förekomsten av utförselbevis

kan bliva under budgetåret 1927—1928 är givetvis icke möjligt att

med visshet förutsäga. Utförselbevis hava emellertid under tiden juli 1926

—mars 1927 blivit utnyttjade till ett belopp av omkring 3 miljoner kronor,

vilket belopp sannolikt kommer att för hela budgetåret 1926—1927 stiga till

omkring 3.3 miljoner kronor. Även om det förutsättes, att utförselbevisen

komma till användning i ungefär samma omfattning under budgetåret 1927

—1928 som under budgetåret 1926—1927, kan dock en kvantitet spannmål,

motsvarande hela nämnda årssumma för utförselbevisen, eller omkring 90

miljoner kilogram, icke anses utgöra den stegring i importen, som föranledes

av utförselbevisen. Det får nämligen icke bortses från att den myckenhet

inhemsk spannmål, som utföres mot utförselbevis, ofta är av mindre dryg

kvalitet än den, som därefter införes, och att således för fyllandet av det

inhemska behov, som skall tillgodoses i anledning av utförseln, en ringare

kvantitet av den bättre utländska varan behöver införas än den inhemska

kvantitet, som utförts. Ej heller får den omständigheten lämnas obeaktad,

att en del av de utförda kvantiteterna spannmål icke skulle, därest rätten

till erhållande av utförselbevis saknats, hava använts inom landet till människoföda

och att följaktligen en mot denna del svarande kvantitet spannmål

icke kan heräknas ingå i importen. Om man med beaktande av anförda

omständigheter antager, att stegringen i spannmålsimporten uppgår

till ungefär två tredjedelar av den kvantitet, som utförts mot utförselbevis,

eller till 60 miljoner kilogram, skulle den totala spannmålsimporten under

budgetåret 1927—1928 kunna beräknas till 380 miljoner kilogram, varemot

svarar en tullinkomst av .................................................... 14 miljoner kronor.

Beträffande införseln av oraffinerat socker torde, sedan numera överenskommelse

träffats om upptagande i normal omfattning av den inhemska

sockerbetsodlingen, enligt från vederbörligt håll införskaffade upplysningar

denna införsel kunna under budgetåret 1927—1928 väntas bliva 20 miljoner

kilogram till tulltaxerubriken 160 hänförligt socker, motsvarande en tullinkomst

av................................................................................ 1.4 miljoner kronor.

Införseln av raffinerat socker har under år 1926 omfattat en kvantitet

av 14.7 miljoner kilogram mot 37.9 miljoner kilogram under år 1924 och

35.6 miljoner kilogram under år 1925. Under år 1923 har emellertid införseln

uppgått till endast 2 miljoner kilogram. Försiktigheten torde bjuda

att för budgetåret 1927—1928 icke räkna med större importkvantitet än

1926 års, eller 14.7 miljoner kilogram, varemot svarar en tullinkomst

av ............................................................................................ 1.5 miljoner kronor.

Tullinkomsterna för övriga varugrupper utgjorde

år 1923 ............................................ 99.2 miljoner kronor;

» 1924 ........................................... 100.3 » » :

» 1925 ............................................ 96.6 » » ;

» 1926 ............................................ 101.8 » » .

Medeltalet härav uppgår till 99.5 miljoner kronor. Ifrågavarande tullinkomster

torde med hänsyn härtill kunna för budgetåret 1927—1928 uppskattas

till ............................................................................ 100 miljoner kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Utskottet.

Enligt ovan angivna grunder skulle således tullinkomsterna för budgetåret

1927—1928 kunna beräknas till följande bruttobelopp, nämligen:

för kaffe, obränt................................................................ 16.5 miljoner kronor;

» spannmål, omalen...................................................... 14.o » » ;

» socker, oraffinerat..................................................... 1.4 » » ;

» »• raffinerat ........................................................ 1.5 » » ;

» övriga varuslag ....................................................... 100. o » » ;

eller sammanlagt till 133.4 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under tiden juli 1926—mars 1927 belöpt

sig till

för utförselbevis:

kontant inlösta .......................................................... 0.95 miljoner kronor;

använda såsom likvid ................................................ 2.01 » » ;

övriga ............................................................................... 2.si »_» ;

eller sammanlagt 5.2 7 miljoner kronor.

För hela budgetåret 1926—1927 torde de kunna väntas stiga till omkring

7 miljoner kronor, därav såsom ovan nämnts restitutioner för utförselbevis

3.3 miljoner kronor.

Upptagas ifrågavarande restitutioner för budgetåret 1927—1928 till samma

belopp, som sålunda beräknats för budgetåret 1926—1927, och minskas alltså

de beräknade bruttotullinkomsterna ............................ 133.4 miljoner kronor;

med restitutionerna........................................................ 7. o » _» ,

skulle följaktligen ........................................................... 126.4 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under

budgetåret 1927—1928.»

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet 1927 följande

ställning:

l:a halvåret 1926 2:ahalvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet ............kr. 60,833,658: 9 2 74,423,183: 92 135,256,842: 8 4 33,054,229: 22

Utgifter för inkomsttiteln

... » 2,414,535:6 3 3,381,382:21 5,795,917:84 1,892,375:05

Behållen inkomst kr. 58,419,123: 29 71,041,801: 71 129,460,925:— 31,161,854: 17.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sid. 26 intagna tabellen

innehåller, har utskottet från generaltullstyrelsens kameralbyrå inhämtat,

att den debiterade tulluppbörden under nedanstående månader uppgått till

följande belopp:

December 1926 ........................................ 14,395,774 kronor

Januari 1927............................................ 9,503,055 »

Februari 1927 ...................................... 10,411,927 »

Mars 1927 ................................................ 12,755,089 »

April 1927................................................ 12,383,233 »

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 31

De av innevarande års riksdag beslutade tullförändringarna, nämligen

beträffande korinter (betänkande nr 4), ämnen för skoläster (betänkande nr

8 och memorial nr 11), bandjärn, överdraget med bly (betänkande nr 9),

lödpasta och lödpulver (betänkande nr 13), kärl och behållare av järnplåt

med invändig beklädnad av aluminium (betänkande nr 14), förädlade

träd av äpple, päron, plommon och körsbär (betänkande nr 18 och memorial

nr 24), jordgubbar, vissa slag av pälsverk och pärlor, glykol, kresolfosforsyra,

litiumföreningar och konstgjord svavelarsenik (betänkande nr 32), elektriska

centrallställverk och delar därtill m. m. (betänkande nr 34) samt

delar och tillbehör till automobiler (betänkande nr 40), torde tillsamman

medföra en minskning i tullinkomsterna, som kan överstiga 1/2 miljon kronor

men som med största sannolikhet icke kommer att uppgå till 1 miljon kronor.

Vid beräkningen av inkomsttiteln torde hänsyn icke behöva tagas till de av

innevarande riksdag beslutade ändringarna i förordningen angående utförselbevis

för råg och vete (betänkande nr 28), förordningen den 13 december 1912

angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara (betänkande

nr 29) och tulltaxeförordningen (betänkandena nr 30 och 31).

Med stöd av ovan intagna, inom generaltullstyrelsen upprättade promemoria

ävensom av de utskottet tillhandakomna sifferuppgifterna har utskottet

ansett sig kunna, oaktat den minskning i tullinkomsterna som, på sätt ovan

nämnts, måste beräknas följa av vissa av riksdagen beslutade tullförändringar,

höja den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av ifrågavarande

inkomsttitel med 2 miljoner kronor eller till 126 miljoner kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas

till ............................................ kronor 126,000,000.

S:o.

Sockerskatten.

Korande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande: Eiksruken-

»Sockerskatt, bevillning.

Beräknad

Behållen

skapsverlcet.

Över-

inkomst

inkomst

skott

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ...............

......... 26,000,000

28,266,992

2,266,992

» 1924/25 ...............

......... 25,000,000

29,768,558

4,768,558

» 1925/26 ...............

......... 25,400,000

25,660,763

260,763

■» 1926/27 ...............

......... 15,500,000

—

—

Minskningen i avseende å den för budgetåret 1925/26 redovisade ävensom

den för budgetåret 1926/27 beräknade inkomsten sammanhänger med de av

nästlidet och innevarande års riksdagar1 beslutade sänkningarna av sockerskatten

med respektive 2 och 6 öre för kilogram.

1 1925 och 1926 års riksdagar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr Öl.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

I skrivelse till r i k sicken sk ap s v er k e t den 12 november 1926 har generaltullstyrelsen

beräknat, att den genom tullverket debiterade sockerskatten

skulle komma att uppgå till 15 miljoner kronor för budgetåret 1927/28. Styrelsen

har emellertid framhållit, att i importmängden av oraffinerat socker

kan till följd av årets minskade betodling komma att till väsentlig del ingå

sådant socker, som skattefritt överföres till sockerfabriker eller allmänna

sookernederlag här i landet, och att det sålunda finge räknas med, att den

uppgivna skattesumman kunde bomma att visa sig vara för hög.

I eu till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen överlämnad promemoria

anföres, atit konsumtionen av socker under senare år varit föremål

för en fortgående stegring. Uttryckt i råsockervärde, utgjorde sagda konsumtion

år 1912 150 miljoner kilogram och uppgick år 1922 till 185 miljoner

kilogram för att åren 1923,1924 och 1925 ytterligare stiga till respektive 199,

203 och 224 miljoner kilogram. Den successiva stegringen i sookerkonsumtionen

träde plägat uppskattas till omkring 4 procent för år. I nu förevarande

sammanhang syntes man emellertid icke böra sträcka sig längre än att för

budgetåret 1927/28 räkna med en sookerkonsumtion av omkring 235,000 ton

eller, efter avdrag för skattefri sirap, omkring 225,000 ton beskattningsbart

socker, uttryckt i råsockervärde. Denna kvantitet motsvarade 202,500 ton

raffinerat socker. Med en oförändrad skattesats av 8 öre för kilogram

skulle härå belöpa ett belopp av 16.2 miljoner kronor i sockerskatt. För budgetåret

1927/28 syntes i enlighet härmed sockerskatten böra upptagas till

16 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket bär ingen annan ändring att föreslå i den sålunda

gjorda beräkningen än att titeln synes höra — utan särskild jämkning

nedåt — upptagas till 16,200,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 16,200,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i

statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande

inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet år 1927 följande ställning:
l''.

a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet...............kr.11,441,721: 69 10,881,084: 40 22,322,806: 09 3,771,086: 93

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 2,639:14 665:89 3,305:03 297:84 I

Behålleninkomstkr.11,439,082: 5 5 10,880,418:51 22,319,501:0 6 3,770,789:09.

Jämlikt från nämnda ämbetsverk sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln

under april 1927 i behållen inkomst influtit 836,558 kronor 27 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att sockerskatten måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas

till............................................... kronor 16,200,000.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

33

9:o.

Tobaksskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tobaksskatt, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å

denna titel hava utgjort:

Beräknad Behållen Överinkomst

inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24........................ 32,000,000 32,151,790 151,790

» 1924/25........................ 50,000,000 51,068,383 1,068,383

» 1925/26........................ 50,000,000 52,073,739 2,073,739

» 1926/27 ........................ 55,000,000 — —

Den starka stegringen av tobaksskatten mellan budgetåren 1923/24 och

1924/25 samt den beräknade ytterligare höjningen av titelns avkastning

från nästlidet till nu löpande budgetår hava föranletts av ändrade grunder

för skatten.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 nästlidna november har aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande

inkomsttitel för budgetåret 1927/28 till samma belopp som det upptagits

med i riksstaten för innevarande år.

Riksräkenskapsverket har---uppfört tobaksskatten med det så
lunda

föreslagna beloppet 55,000,000 kronor.»

I fråga om tobaksskatten har departementschefen redogjort för riksräkenskapsverkets

beräkning samt anfört, bland annat, följande:

»Med stöd av tidigare årsresultat och efter att hava rådfört mig med ledningen

för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet anser jag mig kunna förutsätta,

att, under antagande att nuvarande skattesatser bibehölles, ett belopp

av 57 miljoner kronor skulle inflyta i tobaksskatt under budgetåret 1927—

1928.

På sätt jag förut i dag angivit, har emellertid vid finansplanens uppgörande

räknats med att genom ökning av beskattningen i fråga om vissa

tobaksvaror ett ytterligare tillskott av 4 miljoner kronor skulle erhållas i

uppbörd å förevarande inkomsttitel. Frågan om de jämkningar i skattesatserna,

som härav böra föranledas, är för närvarande föremål för utredning

inom finansdepartementet, och anhåller jag att vid senare tillfälle få

återkomma därtill».

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 saml. 3b häft. (Nr 57.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 187

Utskottet.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört har inkomsttiteln

tobaksskatt i statsverkspropositionen upptagits till 61,000,000 kronor.

Det förslag till jämkning av vissa i tobaksbeskattningen ingående skattesatser,

som chefen för finansdepartementet sålunda förebådat, har Kungl.

Maj:t med en den 22 februari 1927 dagtecknad proposition, nr 187, framlagt.

Förslaget innebar höjning av dels värdeskatten för cigarrcigarretter av

inhemsk tillverkning, dels värdeskatten för cigarretter av inhemsk tillverkning,

dels styckeskatten för importerade cigarretter samt dels myckenhetsskatten

å röktobak och snus av inhemsk tillverkning. Dessutom avsåg förslaget

en mindre betydande sänkning av värdeskatten å importerade cigarrer.

De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i skattesatserna beräknades

föranleda en inkomstökning av 4,221,490 kronor.

Riksdagen har numera fattat beslut i anledning av propositionen nr 187

därvid riksdagen, i enlighet med förslag av bevillningsutskottet i dess betänkande

nr 39, dels lämnat utan bifall vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga

om sänkt beskattning av importerade cigarrer, dels ock bifallit samtliga i

propositionen föreslagna skattehöjningar.

Beträffande nettoinkomsten å tobaksskatten har utskottet från riksräkenskapsverket

inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Tobaksskatt ... kr. 29,460,928:7 2 28,823,535:14 58,284,463:8 6 13,521,243: 40

April 1927

» » ............................................................................ 4,851,478:31

Bevillningsutskottet, som icke haft något att erinra mot de av departementschefen

i motiveringen till propositionen nr 187 gjorda beräkningarna

av tobaksskattens avkastning, hemställer, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas

till............................................... kronor 61,000,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande A''r 57. 35

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Riksräkenskapsverket liar anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24........................ 13,000,000

» 1924/25........................ 14,000,000

» 1925/26........................ 14,500,000

» 1926/27 17,000,000

Behållen

inkomst

kronor

14,461,211

15,076,320

15,656,496

Över
skott
kronor
-

1,461,211

1,076,320

1,156,496

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria framhålles beträffande

denna skattetitel, att anledningen till att skatten i riksstaten för innevarande

budgetår är upptagen till 17 miljoner kronor sammanhänger med,

att en förskjutning i erläggandet av denna skatt inträder under budgetåret

till följd av den omläggning av skattens upptagande, som vidtagits

genom förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och

beskattning av brännvin, vilken trätt i kraft den 1 oktober 1926. Någon

motsvarande tillfällig ökning, vilken uppskattats till omkring 2 miljoner

kronor, anses icke vara att räkna med för budgetåret 1927/28. Då vidare

några sådana förhållanden, som kunna föranleda väsentligare ändring i

storleken av aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp av inom landet

tillverkat brännvin, icke väntas inträda, uttalas att brännvinstillverkningsskatten

för budgetåret 1927/28 bör beräknas till 15.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket bär i enlighet härmed upptagit skatten med

15,500,000 kronor.» I

I fråga om brännvinstillverkningsskatten har departementschefen, under

erinran om att riksräkenskapsverket beräknat att nämnda skatt komme att

budgetåret 1927—1928 inbringa 15.5 miljoner kronor, anfört följande:

»Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om icke detta belopp bör kunna

något höjas. Den inflytande brännvinstillverkningsskatten är helt beroende

av aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp av brännvin, som tillverkas

inom landet. Med utgångspunkt från storleken av de kvantiteter brännvin,

beräknade till 28.5 miljoner liter, som enligt tillgängliga uppgifter komma

att upphandlas för tillverkningsåret 1926—1927, torde kunna antagas, att

tillverkningsskatten för budgetåret 1927—1928 kommer att uppgå till omkring

18.5 miljoner kronor. Härifrån böra avgå utgifter för restitutioner, vilka

för budgetåret 1925—1926 uppgingo till 2.2 miljoner kronor. För budgetåret

1927—1928 torde beloppet av utgifter för restitutioner böra angivas till

Riksräken
skapsverket.

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Biksräken
skapsverket.

36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

2.5 miljoner kronor, varigenom den behållna brännvinstillverkningsskatten

för nämnda budgetår skulle komma att uppgå till 16 miljoner kronor.

Med stöd av denna beräkning har ifrågavarande inkomsttitel i budgetförslaget

upptagits med 16 miljoner kronor.»

Med sistnämnda belopp, 16,000,000 kronor, har sålunda brännvinstillverkningsskatten

upptagits i statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1926 och första kvartalet

1927 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................kr. 6,562,350: 4 2 9,000,498: 9 3 15,562,849: 3 5 4,336,097: 8 8

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 1,174,010:35 1,134,440:3 9 2,308,450:74 630,487:8 2

Behållen inkomst kr. 5,388,340:0 7 7,866,058:5 4 13,254,398:61 3,705,610:06.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1927—1928 beräknas till .................... kronor 16,000,000,

ll:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Riksräkenskapsverket har rörande beräkningen av denna inkomsttitel till

en början anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel, som hittills

varit avsedd att upptaga endast d etal j lian dels!» 1 agens vinst vid försäljning

av rusdrycker, hava de beräknade och redovisade inkomsterna ut
-

gjort:

Beräknat Behållen Överskott -f
belopp

inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24................... 18,000,000 14,501,517 — 3,498,483

» 1924/25.................... 15,000,000 17,343,578 +2,343,578

» 1925/26.................... 14,000,000 17,567,647 + 3,567,647

» 1926/27.................... 16,000,000 - —

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 28 september

1926 beräknat, att den behållna inkomsten å titeln för budgetåret

1927/28 kommer att uppgå till 17 miljoner kronor. I en till grund för

denna beräkning liggande promemoria an fö res bland annat, att rusdrycks
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 37

bolagens vinstmedel för innevarande budgetår av tillgängliga statistiska

uppgifter att döma torde komma att med någon miljon kronor överstiga

det i riksstaten för budgetåret upptagna beloppet. I flertalet hänseenden,

där jämförelse kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av

systembolagens verksamhet under första halvåret 1926 och samma resultat

under första halvåret 1925, hade siffrorna år 1926 visat sig nära sammanfalla

med eller något överstiga 1925 års siffror. Den totala nettovinsten

komme sannolikt att stanna vid ungefär oförändrat belopp. Då emellertid

i 1926 års bokslut en något större andel av sagda nettovinst torde behöva

reserveras för gäldande av utskylder än i närmast föregående års

bokslut, komme överskottet till statsverket att något nedgå (till omkring

17 miljoner kronor mot 17.57 miljoner kronor föregående år). Enär, såvitt

kunde bedömas, under nästkommande försäljningsår, eller år 1927,

sådana förhållanden icke kunde väntas komma att inträffa, att systembolagens

ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav påverkas,

uttalas i promemorian att ra sdr y ek s fö r sä 1 j n i n g s m ed 1 en torde kunna

beräknas komma inflyta med omkring 17 miljoner kronor under budgetåret

1927/28.

Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit något att erinra mot

denna beräkning.»

Vad angår det belopp, varmed statsverkets andel i vinsten av partihandeln

med rusdrycker bör beräknas för budgetåret 1927/28, har styrelsen för

aktiebolaget Vin- och spritcentralen i en av riksräkenskapsverket åberopad

skrivelse till kontrollstyrelsen den 17 november 1926 anfört följande:

»Enligt nu gällande föreskrifter i 1917 års i-usdrycksförsäljningsförordning

skall vad som återstår av den vinst, som årligen uppstår på partihandelsbolagens

rörelse, sedan utdelning till bolagets aktieägare samt vederbörliga

avskrivningar och avsättningar till fonder skett, efter varje

kalenderårs slut inom påföljande juni månads utgång insättas på statsverkets

giroräkning i riksbanken. Denna bestämmelse trädde i kraft från

och med den 1 januari 1924, från vilken tidpunkt bolagets nuvarande partihandelsrätt

jämväl daterar sig. Den första enligt de nya grunderna verkställda

inleveransen, vilken uppgick till ett belopp av 5,089,866.94 kronor,

skedde i juni månad 1924 och utgjorde statsverkets andel av den under

år 1923 intjänade vinsten. Den andra inleveransen, som uppgick till ett belopp

av 5,508,184.02 kronor, verkställdes i juni 1925 och utgick av 1924

års vinst. Den tredje och hittills sista inleveransen, uppgående till eu

summa av 3,730,863.22 kronor, skedde i juni 1926 och representerade statsverkets

andel av bolagets vinst för år 1925. Från bolagets dotterbolag,

aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o, som år 1926 för första gången disponerade

sin vinst enligt samma föreskrifter som bolaget, verkställdes samtidigt

en inleverans till statsverket av 969,162.73 kronor, vadan den totala

inleveransen från partihandelsbolagen under år 1926 utgjorde 4,700,025.95

kronor. I sammanställning te sig dessa siffror på följande sätt, varvid

samtidigt angivas de budgetår, vilkas statsinkomster bär ifrågavarande

inbetalningar tillfördes.

Aktiebolaget

Vin- och spritcentralen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Partihandelsbolagens inleveranser till statsverket.

Inleveransens

belopp

kronor

År, under vilket

vinsten intjänats

År, under vilket

inleveransen till

statsverket skett

Budgetår, vars statsinkomster

inleveransen

tillförts

5,089,866: 94

5,508,184: 0 2

4,700,025: 9 5

1923

1924

1925

1924

1925

1926

V7 -1923—s% 1924

V7 1924—1925

V, 1925 — 30/c 1926

I statförslaget för 1923—1924 var ingen inkomst av denna källa beräknad

eller omnämnd, varemot finansministern i 1924 års statsverksproposition

under titeln ''Diverse inkomster’ anförde, att till det av honom beräknade

beloppet bord© läggas även någon Inkomst från aktiebolaget Vin- och

spritcentralen. ''Inkomsten å partihandeln med rusdrycker’, yttrades i

statsrådsprotokollet, ''skall visserligen i huvudsak utgå i form av omsättnings-

och u taka nkn in g ssk att å spritdrycker. Det ligger emellertid i sakens

natur, att ett företag av aktiebolaget Vin- och spritcentralens omfattning

även med en prispolitik, som avser att hålla balans mellan inkomster och

utgifter samt därutöver intjäna visst belopp till utdelning å aktierna i

företaget, vid sitt bokslut bör befinnas lämna ytterligare något överskott.

Till vilket belopp ett sådant överskott bör beräknas kan nu icke förutses.’

Inkomsttiteln borde sålunda, på sätt riksräkenskapsverket föreslagit, upptagas

ntan något belopp. I statsverkspropositionen till 1925 års riksdag,

avseende budgeten 1925—1926, upptogs bär ifrågavarande inkomst till

2 miiljoner kronor.

I det av riksräkenskapsverket för budgetåret 1926—1927 uppgjorda statförslaget

hade andelen i bolagets vinst beräknats till 3 miljoner kronor,

vilken summa emellertid av finansministern i dennes sedermera av riksdagen

fastställda statförslag höjdes till 4 miljoner kronor. Såviitt nu kan

beräknas, torde det verkliga beloppet av denna inleverans, vilken skall

verkställas i juni 1927, komma att uppgå till minst 5 miljoner kronor. Anledningen

till att 1926 års vinst av partihandelsbolagens rörelse sålunda

kan beräknas bliva större än föregående år är närmast att söka dels i vissa

omständigheter, ''sammanhängande med de av riksdagen beslutade förändrade

grunderna för omsättningsskattens beräkning från och med den

1 juli 1926, som föranlett bolaget att på särskild hemställan av kungl. styrelsen

låta ikraftträdandet av en av sjunkande råvarukostnader beroende

prissänkning anstå i åtskilliga månader, dels ock däri att vinstmarginalen

för vissa i utländskt mynt inköpta, för storleken av bolagens omslutning

betydelsefulla varor måst kalkyleras något högre än eljest med hänsyn till

växelkursens starka svängningar.

I fråga om den vinst, som kan beräknas på bolagets rörelse under år

1927 och ur vilken inleveransen till statsverket för budgetåret 1927—1928

skall ske, kan av lätt insedda skäl för närvarande ingen som helst exakt

beräkning verkställas. Å ena sidan anser sig styrelsen på grund av de

för bolagets prispolitik gällande direktiven varken kunna eller vilja medverka

till eu ,sådan prissättning på bolagets varor, varigenom vinsten

skulle överstiga vad som inom en stor affärsrörelse kan anses skäligt för

täckande av aktiekapitalets reguliära förräntning, erforderlig fondering

— i bolagets fall inom statsavtalets gränser — samt en marginal för täckande

av oförutsedda risker. Å andra sidan framgår av de ovan återgivna

siffrorna angående storleken av bolagets hittillsvarande inleveranser, att

det sätt, på vilket sistnämnda marginal av bolaget plägat beräknas, med
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 39

givit utbetalandet av till relativt betydande belopp uppgående överskott

såsom statsverkets andel av vinsten. Upprätthållandet av eu dylik marginal

i bolagets priskalkyler kommer, såvitt nu kan bedömas, säkerligen att

medgiva, att även under år 1927 ett visst staten tillfallande överskott av

vinsten skall uppstå. Då det emellertid synes styrelsen önskvärt, att detta

överskott beräknas med klok försiktighet, finner styrelsen sig — under

reservation för oförutsedda omständigheter — böra förorda, att beloppet i

detta fall icke bestämmes högre än till 2 miljoner kronor, d. v. s. den summa

som i motsvarande hänseende av finansministern upptogs i budgetberäkningen

för år 1925—1926. Häri bär då även inräknats inleveransen från

aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o.

Under åberopande av det ovan anförda tillåter sig styrelsen sålunda

vördsamt föreslå, att kung!, styrelsen ville vid meddelande av begärd uppgift

angående det belopp av statsverket tillkommande andel i partihandelsbol

agens vinst, som kan beräknas komma att tillflyta statsregleringen under

budgetåret 1927—1928, upptaga denna summa till 2 miljoner kronor.»

Efter att hava återgivit aktiebolaget Vin- och spritcentralens berörda skrivelse

samt upplyst, att kontrollstyrelsen för egen del vid överlämnandet av

denna skrivelse icke gjort något uttalande om beräkningen av ifrågavarande

inkomstpost, har riksräkenskapsverket vidare anfört:

»Det synes riksräkenskapsverket, att bolagets beräkning av den vinst,

som skall inlevereras till statsverket under budgetåret 1927/28, är präglad

av alltför stor försiktighet, särskilt om man tager hänsyn till storleken av

de vinstbelopp, som bolaget inlevererat till statsverket under budgetåren

1923/24—1925/26 samt i förestående skrivelse beräknat komma att inleverera

under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslog i sin

nästföregående år (1925) avgivna inkomstberäkning, att andelen i bolagets vinst

skulle upptagas till 3 miljoner kronor. Detta belopp ansågs emellertid i finansplanen

böra höjas till 4 miljoner kronor. Vid sådant förhållande synes

det riksräkenskapsverket saknas anledning att nu sänka ifrågavarande inkomstpost

under sistnämnda belopp.»

Med stöd av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket hemställt, att

titeln rusdrycksförsäljningsmedel måtte i riksstaten för budgetåret 1927—

1928, med inräknande av såväl detaljhandelsbolagens som partihandelsbolagens

vinster, upptagas till 21,000,000 kronor.

Depertementschefen har beträffande beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen

anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel äro i riksstaten för budgetåret 1925—1926

beräknade till 14 miljoner kronor och för budgetåret 1926—1927 till 16

miljoner kronor. Den behållna avkastningen för förstnämnda budgetperiod,

innefattande systembolagens redovisade vinst för kalenderåret 1925, utgör

17.6 miljoner kronor.

Riksräken
skapsverket.

(Forts.)

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Av den genom kontrollstyrelsen förebragta, av riksräkenskapsverket åberopade

utredningen i ämnet framgår, att i flertalet hänseenden, där jämförelse

kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens verksamhet

under första halvåret 1926 och samma resultat under första halvåret

1925, siffrorna år 1926 visat sig nära sammanfalla med eller något överstiga

1925 års siffror. Den totala nettovinsten komme sannolikt att stanna

vid ungefär oförändrat belopp. Då emellertid i 1926 års bokslut en något

större andel av sagda nettovinst torde behöva reserveras för gäldande av

utskylder än i närmast föregående års bokslut, komme överskottet till statsverket

att något nedgå. Enär, såvitt kunde bedömas, under år 1927 sådana

förhållanden icke kunde väntas komma att inträffa, att systembolagens

ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav påverkas, har kontrollstyrelsen,

med instämmande av riksräkenskapsverket, beräknat avkastningen

av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1927—1928 till 17

miljoner kronor.

Vid den sålunda verkställda beräkningen har, enligt vad jag inhämtat,

hänsyn icke tagits till den omständigheten, att någon B-skatt icke vidare

kommer att utgå å systembolagens till aktieägarna ej utdelade vinstmedel,

vilket givetvis medför, att i stället motsvarande belopp kommer att såsom

rusdrycksförsäljningsmedel ingå till statsverket. Då enligt en av kontrollstyrelsen

på min begäran gjord uträkning det av systembolagen år 1926

erlagda totala B-skattebeloppet uppgått till bortåt 400,000 kronor, anser jag

— med hänsyn jämväl tagen till storleken av det till statsverket under

budgetåret 1925—1926 inlevererade överskottet av systembolagens verksamhet,

17.6 miljoner kronor, vilket överskott legat till grund för kontrollstyrelsens

beräkningar för nästkommande budgetår — betänklighet ej möta

att för sistnämnda år räkna med en inleverering från systembolagen av 17.5

miljoner kronor.

Enligt vad jag förut vid redogörelsen för finansplanen utvecklat (se ovan

sid. 2, 3) har i årets budgetförslag statens andel i partihandelsbolagens vinst

överförts från ''diverse inkomster’ till nu ifrågavarande inkomstrubrik. I

den av riksräkenskapsverket gjorda uppskattningen av den sannolika storleken

utav sagda vinstandel för det stundande budgetåret, 4 miljoner kronor,

har jag efter närmare samråd med aktiebolaget Vin- och spritcentralens ledning

icke ansett mig hava anledning att göra någon ändring.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag i det föreliggande budgetförslaget

upptagit rusdrycksförsäljningsmedlen med 21.5 miljoner kronor,

därav 4 miljoner kronor från partihandelsbolag och 17.5 miljoner kronor

från detaljhandelsbolag.»

Statsverks- I statsverkspropositionen förslag till riksstat har sålunda rusdrycksförsäljproposvUonen.

ningsmedlen upptagits till 21,500,000 kronor, därav 4,000,000 kronor från

partihandelsbolag och 17,500,000 kronor från detaljhandelsbolag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 41

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att å förevarande

inkomsttitel influtit i behållen inkomst:

l:a halvåret 1926 ................................................................ kronor 17,567,646: is

2:a » » ................................................................ »__ 5,239: 61

Hela året 1926 .................................................................... kronor 17,572,885:7 9

l:a kvartalet 1927 ................................................................ » 17,042:2 9.

Enligt vad utskottet vidare inhämtat, lär aktiebolaget Vin- och spriteentralen

och dess dotterbolag komma att under nu löpande budgetår till statskassan

inleverera ett belopp av omkring 8 miljoner kronor, utgörande statsverkets

andel i bolagens under år 1926 intjänade vinster. Ett motsvarande

belopp lär icke vara att påräkna under nästkommande budgetår.

I anslutning till vad utskottet ovan sid. 3 anfört rörande upptagande i

riksstaten av rusdrycksförsäljningsmedlen och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av inkomsttiteln,

får utskottet hemställa,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1927—1928 beräknas på följande sätt:

Rusdrycksförsäljningsmedel, bev illning:

«) Partihandelsbolag ........................ kronor 4,000,000

tf) Detaljhandelsbolag........................ » 17,500,000.

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Beräknad Behållen Överskott -f
inkomst

inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 43,700,000 39,533,490 — 4,166,510

» 1924/25 38,000,000 38,000,477 + 477

» 1925/26 38,000,000 37,187,812 - 812,188

» 1926/27 ................ 38,000,000 — —

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 28 september

1926 beräknat denna skatt för budgetåret 1927/28 till 36 miljoner kronor.

I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres, att under

juli—september månader innevarande budgetår inlevererats av ifrågavarande

skatt endast 9.38 miljoner kronor mot 9.61 miljoner kronor under

samma månader budgetåret 1925/26. Under sistnämnda budgetår hade

Vt skott et„

Riksräken•

skapsverket.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Prop. nr 35.

Utskottet.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

statsverkets behållna inkomst av skatten med O.si miljoner kronor understigit

det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet av 38 miljoner

kronor. Vid nu angivna förhållande uttalas i promemorian, att det

under förutsättning av oförändrade skattesatser kan med stor sannolikhet

antagas, att omsättnings- och utskänkningsskatten under budgetåret

1926/27 kommer att nedgå till omkring 36 miljoner kronor.

Under månaderna juli—oktober 1926 har enligt riksräkenskapsverket tillhandakomna

kassarapporter influtit å titeln 12,413,460 kronor mot 12,665,305

under samma tid föregående år. Ehuruväl vad i nämnda promemoria anförts

synes riksräkenskapsverket utgöra väl knappt underlag för en nedsättning

av ifrågavarande titel med ej mindre än 2 miljoner kronor, har

ämbetsverket likväl icke tilltrott sig att — —- — upptaga titeln med högre

belopp än det av kontrollstyrelsen beräknade eller 36,000,000 kronor.»

I statsverkspropositionens riksstatsförslag har omsättnings- och utskänkningsskatten

upptagits med enahanda belopp, 36,000,000 kronor.

I en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 35, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag om fortsatt tillämpning intill utgången av juni månad år

1932 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningarna den 20

juni 1924 (nr 228) och den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar. I enlighet

med förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 52) bär riksdagen

numera, med ändring av vad i propositionen föreslagits, utsträckt giltighetstiden

för de nuvarande bestämmelserna allenast till och med den 30 juni

1928.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande

inkomsttitel för år 1926 och januari—april 1927 följande ställning:

l:a halvåret 192G 2:a halvåret 1926 1926, hela året 1 kvart. 1927

Behållen inkomst kr. 18,233,046: 9 8 18,525,692:8 7 36,758,739:8 5 9,151,889:4 7

April 1927

» » » ............................................................................ 3,246,473: 3 5.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

måtte för budgetåret 1927 — 1928 beräknas

till............................................... kronor 36,000,000.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 43

13:o.

Maltskatt.

Biksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 11,000,000

» 1924/25 15,000,000

» 1925/26 15,000,000

» 1926/27 16,000,000

Behållen

inkomst

kronor

8,969,412

15,917,677

16,360,922

Överskott -fUnderskott

—

kronor

— 2.030,588

+ 917,677

+ 1,360,922

I en av kontrollstyrelsen överlämnad promemoria anföres att med ledning

av de uppgifter, som finnas tillgängliga rörande de skattepliktiga

bryggeriernas maltavverkning på senare tid, maltskatten för innevarande

budgetår numera torde approximativt kunna beräknas komma att uppgå till

omkring 16.8 miljoner kronor. I varje fall torde därför inkomsten av maltskatten

för budgetåret 1927/28 böra beräknas till 16.5 miljoner kronor, varjämte

det uttalas, att det bör kunna tagas i övervägande, huruvida icke

detta belopp må kunna höjas till 17 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har

emellertid i skrivelse till finansdepartementet den 28 september 1926 beräknat

skatten till 16.5 miljoner kronor.

Av riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter angående inkomsttillflödet

framgår, att under juli—oktober 1926 tillgodoförts titeln ett nettobelopp

av 5,070,889 kronor mot 4,878,681 kronor under motsvarande månader

föregående år. Med hänsyn till denna stegring av skatten samt på

grund av vad i förenämnda promemoria uttalats, håller riksräkenskapsverket

före, att inkomsttiteln för budgetåret 1927/28 bör beräknas till 17,000,000

kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten

för senare halvåret 1926 och första kvartalet 1927 följande ställning:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................ kr. 7,530,900:26 10,005,566:70 17,536,466:96 3,614,153:55

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 228,774: 42 475,367:35 704,141: 77 118,558:42

Behållen inkomst kr. 7,302,125:84 9,530,199: 3 5 16,832,325:19 3,495,595:13.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

Siksräken
skapsverket.

Statsverkspropositioner.

.

Utskottet.

att maltskatten måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas

till................................................ kronor 17,000,000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1927—1928 äro bevillningarna

— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och

prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre

att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än

även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.

Maj:t föreslagna belopp, respektive 980,000 och 2,493,000 kronor, komma inkomsttitlarna

under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp: * I.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

Kronor

1.

2.

3.

Mantalspenningar........................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 147,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,750,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

................... 500,000

d. Stämpelmedel, bevillning...... 49,000,000

e. Lastpenningar, bevillning...... 700,000

980,000

2,193,000

200,950,000

4. Automobilskattemedel, bevillning............ 28,250,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning......... 12(5,000,000

b. Sockerskatt, bevillning........ 16,200,000

c. Tobaksskatt, bevillning........ (51,000,000

d. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning

........ 16,000,000

e. Rnsdrycksförsäljningsmedel,

bevillning:

«. Partihandelsbolag

..... 4,000,000

fj. Detaljhandelsbolag.

.... 17,500,000

f. Omsättnings- och ut
skänkningsskatt

å

spritdrycker, bevillning

........ 36,000,000

g. Maltskatt, bevillning 17,000,000 90,500,000 293 700 000

5öo 373 nnn

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

45

14:o.

Postmedlen.

Överskott från postverket har nedannämnda budgetår i riksstaten beräknats

och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Överskott -f
inkomst

inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 10,000,000 16,171,459 + 6,171,459

» 1924/25 15,000,000 13,857,244 — 1,142,756

» 1925/26 13,000,000 12,966,606 — 33,394

» 1926/27 ................ 14,000,000 — -

I skrivelse den 9 november 1926 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott

av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för

budgetåret 1927—1928, har generalpoststyrelsen anfört följande:

»Intill den 1 juli 1926 har i fråga om inlevereringen till statskontoret av

postverkets överskottsmedel varit föreskrivet, att generalpoststyrelsen

skulle, sedan räkenskaperna för varje år avslutats, till statskontoret inleverera

vad av postverkets medel befanns överstiga det belopp, som postverket,

enligt av Kungl. Maj:t meddelat beslut, ägde att såsom kassaförlag

innehålla. På grund av denna bestämmelse har det uppkomna överskottet

å poströrelsen inlevererats till statskassan allenast en gång årligen, nämligen

sedan postverkets räkenskaper, som 1''öras för kalenderår, blivit avslutade.

Det till statskassan under ett kalenderår överlämnade överskottsbeloppet

har sålunda kommit att hänföra sig till postverkets verksamhet

under nästföregående kalenderår.

Genom kungl. kungörelse den 4 juni 1926 har emellertid, för tillämpning

från och med den 1 juli 1926, förordnats, att generalpoststyrelsen skall, i

den mån hinder därför icke möter, till statskontoret inleverera dels månadsvis

vad av tillgängliga kontanta postmedel icke erfordras såsom förlag

för postverket under den närmast följande tiden, dels ock, sedan räkenskaperna

för varje år avslutats, överskottet av postverkets rörelse under

året, i den mån detsamma överstiger vad som förut för året blivit till statskontoret

inlevererat. Denna nya bestämmelse medför, att under budgetåret

1926—1927 skall till statskontoret överlämnas ej blott det överskott å

poströrelsen, som uppstår under år 1926, utan jämväl den överskottssumma,

som kan före den 1 juli 1927 inlevereras av det under de första månaderna

av år 1927 uppkomna överskottet.

Beräkningen av inkomstöverskottet av poströrelsen har givetvis, så länge

överskottsmedel levererats årsvis, verkställts på så sätt, att de beräknade

inkomsterna av poströrelsen under påföljande kalenderår ställts emot de

kalkylerade driftkostnaderna under samma kalenderår. Även i fortsättningen

synes till grund för beräkningen av överskottet under det kommande

budgetåret kunna läggas det på enahanda sätt, som förut skett, beräknade

överskottet för påföljande kalenderår. Om det budgetår undantages,

under vilket övergången till annan ordning för överskottets levererande

göres, bör nämligen ändringen i stort sett allenast komma att inne
-

Generalpost
styrelsen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

bära, att eu förskjutning inträder i fråga om den tid, varunder de under

budgetåret levererade överskottsmedlen uppstått. Såväl med de tidigare

bestämmelserna för överskottslevereringen som med nu föreskriven ordning

i detta hänseende inlevereras överskott för tolv på varandra följande månader.

Endast under förutsättning att olika taxor tillämpas eller i övrigt

skilda förhållanden motses komma att råda under, å ena sidan, påföljande

kalenderårs första månader och, å andra sidan, de första månaderna av

året näst efter det påföljande, torde anledning finnas beräkna, att överskottet

under de första månaderna av det senare året skola bliva i nämnvärd

mån större eller mindre än under motsvarande del av det förstnämnda

året.

Generalpoststyrelsen har, innan styrelsen närmare ingår på beräkningen

av det postverkets överskott, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret

1927—1928, ansett sig böra framlägga eu förnyad kalkyl rörande det överskottsbelopp,

som antages komma att tillföras statskassan under budgetåret

1926—1927.

Då generalpoststyrelsen den 12 november 1925 avgav sitt förslag till beräkning

av inkomstöverskottet av poströrelsen, att upptagas i riksstaten

för budgetåret 1926—1927, utgick generalpoststyrelsen från, att den sedermera

genomförda omläggningen av bestämmelserna rörande inleverering

av postverkets överskott skulle äga rum från och med den 1 januari 1926

och att alltså det statskassan vid denna omläggning tillgodokommande

överskottet för längre tid än ett kalenderår skulle av generalpoststyrelsen

inlevereras under budgetåret 1925—1926. Under sådana förhållanden föreslog

generalpoststyrelsen, att överskottet skulle i riksstaten för budgetåret

1926—1927 upptagas till 9.8 miljoner kronor, därvid styrelsen räknade med,

att frankoteckensuppbörden med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade

skulle visa en stegring i jämförelse med 1925 års uppbörd utan

portoförhöjningar av cirka 3 procent. Vid föredragningen inför Kung!.

Maj :t av frågan om inkomstöverskottet av poströrelsen ansåg föredragande

departementschefen, att man vid beräkningen av driftresultatet skulle

våga se något ljusare på situationen än generalpoststyrelsen gjort och

räkna med ett något större överskott än det av styrelsen upptagna. Vidare

utgick departementschefen från att en omläggning av bestämmelserna rörande

överskottslevereringen skulle äga rum från och med den 1 juli 1926

och att man i anledning härav kunde räkna med att ytterligare ett belopp

av 3 miljoner kronor komme att under budgetåret 1926—1927 inlevereras

till statsverket. På angivna grunder upptogs överskottet av poströrelsen

i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat till 14 miljoner kronor, varav således

11 miljoner kronor beräknades såsom överskott av 1926 års rörelse.

I skrivelse till Konungen den 26 januari 1926 i fråga om vissa inrikes

postavgifter meddelade generalpoststyrelsen, att styrelsen, med den erfarenhet

styrelsen hade rörande poströrelsens omfattning för tiden efter

avgivandet av förenämnda förslag den 12 november 1925, ställde sig tveksam

i fråga om den beräknade uppgången i posttrafiken. Emellertid hade

förhållanden inträtt, vilka medförde, att generalpoststyrelsen räknade med

större inkomster än de tidigare antagna av utrikes rörelsen och att på den

grund samt med hänsyn till omläggningen i överskottslevereringen ett

överskottsbelopp av 14 miljoner kronor syntes kunna i det närmaste

uppnås.

Beträffande inkomstöverskottet av poströrelsen, som i den fastställda

riksstaten för budgetåret 1926—1927 är uppfört med 14 miljoner kronor, får

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

47

generalpoststyrelsen meddela, att enligt vad nu vill synas, det ekonomiska

resultatet av poströrelsen under år 1926 kommer att ställa sig ungefär på

följande sätt:

Generalpoststyrelsen är icke nu i tillfälle att kunna uppgiva, huru stort

belopp må kunna före den 1 juli 1927 inlevereras av det under tiden januari

—maj 1927 uppkomna överskottet, men under alla förhållanden kan man

räkna med, att ett ej oväsentligt högre belopp än det i riksstaten upptagna

skall från postverket inflyta till statskassan under budgetåret 1926—1927.

Huvudsakliga anledningen till ökningen i överskottet är, att frankoteckensuppbörden

visat en större stegring än som förutsetts. Under de nio

första manaderna av ar 1926 har nämligen den reducerade frankoteckensuppbörden

med mellan 5 och 6 procent överstigit reducerade uppbörden

under motsvarande månader av år 1925. Efter kristidens abnorma trafikstegring

är det endast ett ar, nämligen 1923, som har att uppvisa eu större

ökning.

Såsom ovan antytts, har postverket under år 1926 tillförts inkomstbelopp

på grund av den utrikes poströrelsen, vilket generalpoststyrelsen icke haft

anledning att räkna med och upptaga i sin hösten 1925 gjorda beräkning

av inkomstöverskottet. Ifrågavarande belopp, cirka 725,000 kronor, utgör

nämligen ersättning från Amerikas Förenta Stater för brevtransit under

åren 1914—1918, vilken ersättning under flera år varit föremål för tvist.

Sedan sagda belopp erhållits, har postverket icke några utelöpande fordringar

av nämnvärd betydenhet för transitering av utländsk post över Sverige

under krigsåren.

Slutligen är överskottets storlek beroende på att å vissa utgiftstitlar,

bland annat anslagen för postbefordran sjöledes, transitersättning åt främmande

postverk och dyrtidstillägg, uppstått besparingar, som hösten 1925

icke kunnat förutses.

Beträffande det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i

riksstaten för budgetåret 1927—1928, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Den största och viktigaste av postverkets inkomstgrupper är frankoteckensuppbörden.

Densamma utgör även den del av inkomsterna, som är

mest avhängig av konjunkturväxlingarna.

Av den ovan nämnda omständigheten, att — om portoförhöjningarnas

verkningar bortelimineras — frankoteckensuppbörden hittills under år

1926 med mellan 9 och 6 procent överstiger samma uppbörd för motsvarande

del av år 1925, hör man enligt generalpoststyrelsens förmenande icke

utan vidare draga den slutsatsen, att anledning förefinnes räkna med lika

stor stegring även under det kommande året. Såsom redan antytts har

icke under någotdera av de båda sista åren uppbörden ökats i tillnärmelsevis

så hög grad som under år 1926. Under åren 1911—1915, då i stort sett

normala ekonomiska förhållanden rådde i vårt land, utgjorde den genomsnittliga

årliga ökningen omkring 5 procent. Efter krigsårens abnorma

stegring har frankoteckensuppbörden vid återgången (år 1922) i sitt så att

säga normala spår stannat vid ungefärligen det belopp, som erhålles vid

beräknande av 4 procent årlig ökning. Vid 1925 års slut befann den reducerade

uppbörden sig ej obetydligt under kurvan för 4 procents ökning, och

inkomster........

dri ^kostnader

överskott ........

67.1 miljoner kronor

54.6 » :>

12.r> miljoner kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

vid 1926 års utgång torde, trots den betydande uppgången under sistnämnda

år, uppbörden ändock icke fullt nå upp till sagda kurva. Även om

åren närmast omsvängningen från nedgång till uppgång i frankoteckensuppbörden

kanske icke äro fullt lämpade att lägga till grund för beräkning

av uppbörden under kommande år, synas dock ovan nämnda förhållanden

giva generalpoststyrelsen ett visst stöd för den av styrelsen tidigare uttalade

uppfattningen, att samma ökningsprocent knappast kan anses såsom

normal, huru högt än det belopp stiger, varå ökningen beräknas, eller med

andra ord, att om före världskriget en ökning av 5 procent ansågs normal,

samma ökningsprocent icke rimligtvis kan väntas, för att ökningen skall

betraktas såsom normal. Det ligger i sakens natur, att ökningsprocenten

med stigande absoluta uppbördssiffror måste komma att avtaga.

För att tjäna såsom ledning vid generalpoststyrelsens beräknande av

frankoteckensuppbörden under år 1927 har styrelsen från landets postmästare

införskaffat yttranden i fråga om bland annat den uppbörd, som de —

var och en för sitt postkontor med underlydande område — beräknat

komma att inflyta under år 1927. Av dessa yttranden framgår, att postmästarna

kalkylerat med en ökning för hela landet av ungefär 3 procent.

Ehuru generalpoststyrelsen anser åtskilliga skäl tala för att icke räkna

med större ökning under år 1927, än som av postmästarna antagits, har styrelsen

dock funnit sig böra kalkylera med en ökning i uppbörden av ungefär

4 procent.

I fråga om övriga inkomster av inrikes rörelsen, vilka inkomster utgöras

av postavgifter för tidningsabonnemang, för befordran av utgivarkorsband

och tidningsbilagor, för registrering av ankomna värdeförsändelser,

bokföring av postavgifter, fackavläggning m. m., anser generalpoststyrelsen

förhållandena icke föranleda att beräkna någon nämnvärd vare sig ökning

eller minskning i jämförelse med år 1926. Visserligen antagas inkomsterna

av tidningsabonnemangen komma alt något ökas, bland annat

beroende på ökning av vissa tidningars årsvikt, men å andra sidan synes

böra räknas med minskning i inkomsterna för bokföring av postavgifter,

genom att korrespondenter använda sig av frankostäuiplingsmaskiner i stället

för att hålla postbok.

I postverkets inkomster av utrikes rörelsen, vilka hittills utgjorts av

transitersättning, portoandelar och extra ordinarie uppbörd beräknar generalpoststyrelsen

däremot en betydande minskning vid jämförelse med år

1926. Såsom förut angivits, har nämligen postverket under sistnämnda år

tillförts inkomster av transitersättning, till vilka motsvarighet saknas i

fortsättningen. Vad transitersättningen beträffar är för övrigt svenska

postverket, enligt vad på grundval av allmän transitstatistik gjorda uträkningar

givit vid handen, hädanefter skyldigt att till främmande postverk

betala högre gottgörelse, än svenska postverket självt får emottaga. Inkomsterna

av utrikes rörelsen komma således i fortsättningen att utgöras

av allenast portoandelar och extra ordinarie uppbörd. Beträffande portoandelar

har generalpoststyrelsen dock räknat med, att under år 1927 skall

till postkassan inflyta ett icke obetydligt engångsbelopp, hänförande sig

till ett ännu oreglerat mellanhavande med en utländsk postförvaltning.

För de av postverket omhänderhavda bestyr, som ligga utom ramen för

verkets egentliga verksamhet, nämligen stämpelväsendets handhavande,

postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden och verkets bestyr

med utbetalning av folkpensioner, beräknas komma att inflyta ungefär

enahanda ersättningsbelopp, som för bestyren tillförts postverket un
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 49

der år 1926. Ersättningarna i fråga ingå till postkassan aret efter det.

de avse.

Till förenämnda bestyr har från och med den 1 oktober 1926 kommit ytterligare

ett, nämligen försäljningen genom postverket av radiolicenser.

För detta bestyr skall postverket äga åtnjuta gottgörelse, som för hela år

1927 näppeligen synes böra beräknas till högre belopp än 25,000 kronor.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande utgöras av

dels gottgörelse för direkta merutgifter, som åsamkats postverket genom

postsparbankens inordnande, dels ock ersättning för handläggning av postsparbanksgöromålen

å postanstalterna. Denna sammanlagda ersättning

har för år 1926 beräknats till cirka 850,000 kronor, av vilket belopp ungefär

550.000 kronor utgöra gottgörelse för direkta merutgifter och 300,000 kronor

ersättning för postsparbanksgöromålen å postanstalterna. Sistnämnda

summa, som fastställts genom Kung!. Maj:ts beslut den 22 december 1922.

har utgått alltsedan postsparbanken införlivades med postverket. För år

1927 beräknar generalpoststyrelsen nu en sammanlagd ersättning av cirka

1.350.000 kronor. Härav belöpa sig ungefär 600,000 kronor på gottgörelse

för de direkta merutgifterna, inräknade i anslagsbeloppen å vederbörande

utgiftstitlar i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat

för år 1927. Vidkommande ersättningen för postanstalternas handläggning

av postsparbanksgöromålen meddelade generalpoststyrelsen i sin

förberörda skrivelse den 12 november 1925, att styrelsen hade för avsikt att

verkställa ny beräkning i fråga om den utgående ersättningens skälighet i

förhållande till de prestationer, postanstalterna lämnade, samt att under

år 1926 framlägga för Kungl. Maj:t resultatet av utredningen. I särskild

skrivelse denna dag till Konungen upptages det ifrågavarande ersättningsbeloppet

till 750,000 kronor för år 1927.

För postgirorörelsen är i skrivelsen den 12 november 1925 beträffande år

1926 beräknat, att samtliga! kostnader skulle belöpa sig till cirka 700,000

kronor och de av rörelsegrenen härflytande inkomsterna till ungefär

800.000 kronor. Enligt vad nu kan bedömas, torde sagda kostnader, särskilt

på grund av den genom kung], kungörelsen den 29 januari 1926 (nr 40)

stadgade skyldigheten för utmätningsman med flera att anlita postgirorörelsen,

stiga till ungefär 750,000 kronor. Under år 1927 antages rörelsen

komma att ytterligare utvecklas, och beräknas med anledning härav kostnaderna

för rörelsegrenen till ungefär 900,000 kronor. I den mån dessa

kostnader utgöra uppenbara merkostnadsbelopp för postverket, äro de inräknade

å de olika utgiftstitlarna i förslaget till driftkostnadsstat. De

överslagskalkyler, som verkställts å vederbörande byrå, hava givit till resultat,

att postgirorörelsen antages komma att för år 1927 lämna ett överskott

av cirka 100,000 kronor. Bland inkomsterna uppföres fördenskull ett

belopp av 1,000,000 kronor såsom härflytande från postgirorörelsen.

Med stöd av det anförda har generalpoststyrelsen kommit till det resultatet,

att postverkets inkomster av poströrelsen under år 1927 nu kunna beräknas

till 69.9 miljoner kronor. Härvid har generalpoststyrelsen utgått

från nuvarande posttaxors bibehållande. Mot detta inkomstbelopp svara

driftkostnader, som enligt det förenämnda förslaget till driftkostnadsstat

beräknats till 58.4 miljoner kronor. Driftkostnadernas fördelning på de

olika huvudutgiftstitlarna framgår av nedanstående tablå, vari för jämförelse

även införts motsvarande siffror ur den fastställda driftkostnadsstaten

för år 1926 ävensom öknings- respektive minskningsbelopp.

:S''i bil fl- (Xr .77 )

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sam!.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Eiksräken
skansverket.

År 1926

kronor

År 1927

kronor

Ökning -f resp.

minskning — år

1927 i förhållande

till år 192G

kronor

A. Avlöningar m. in......................

27,770,000

28,140,000

+ 370,000

B. Pensioner in. in.........................

1,425,000

1,475,000

+ 50,000

C. Omkostnader................................

19,675,000

21,135,000

+ 1,460,000

D. Avsättning till förnyelsefonden

1,260,000

3,150,000

+ 1,800,000

Ii. Dyrtidstillägg................................

5,000,000

4,500,000

— 500,000

Summa

55,130,000

58,400,000

+ 3,270,000

Den betydande ökningen av driftkostnaderna är till övervägande del

föranledd av de genom kungl. brev den 19 mars 1926 meddelade bestämmelserna

rörande postverkets förnyelsefond.

Trots denna utgiftsstegring skulle det ekonomiska resultatet av poströrelsen

under år 1927 ställa sig gynnsammare än det enligt den godkända

riksstaten för budgetåret 1926—1927 beräknade driftresultatet under år

1926.

Under år 1927 skulle nämligen inkomsterna uppgå

till ................................................................................ 69.9 miljoner kronor och

driftkostnaderna till .................................................... 58.4 » »

vadan ett överskott skulle erhållas av .................... 11.5 miljoner kronor.

Såsom inledningsvis framhållits anser generalpoststyrelsen, att, oaktat

överskottsberäkningen numera berör delar av två år, det ekonomiska resultatet

av poströrelsen under det påföljande kalenderåret kan läggas till

grund för beräkningen av det överskott, som skall inlevereras till statskassan

under det kommande budgetåret. Enär generalpoststyrelsen icke

för närvarande har sig bekant några omständigheter, som! motivera beräknande

av ett annat överskott för de första månaderna av år 1928 än för

motsvarande månader år 1927, föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet

av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1927—1928

till 11.5 miljoner kronor.»

Vidkommande de konjunkturförhållanden, från vilka generalpoststyrelsen

ansett sig böra utgå vid förevarande beräkningar, hade styrelsen i

skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1926 sammanfattat sin

uppfattning härutinnan så, att styrelsen räknade med i någon mån uppåtgående

konjunkturer, ehuru styrelsen icke ansett sig hava anledning

förutsätta en åtminstone på posttrafiken i lika grad inverkande förbättring,

som kunnat skönjas hittills år 1926 vid jämförelse med år 1925.1 fråga

om prisnivån uppgåve sig styrelsen hava kalkylerat med att densamma

skulle bliva i stort sett lika som för närvarande.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med generalpoststyrelsens förslag

beräknat inkomstöverskottet för postverket till 11,500,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Departementschefen har, efter att hava redogjort för generalpoststyrelsens Departementsoch

riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande överskottet av postverket, chefen.

anfört följande:

»Det överskott av postverkets rörelse, varmed ämbetsverken sålunda räknat,

har framkommit efter en beräkning av inkomsterna till 69.9 miljoner kronor

och utgifterna till 58.4 miljoner kronor. Vid kalkylerna över driftkostnaderna

för postverket har generalpoststyrelsen utgått från en extra avsättning

till förnyelsefonden av 2.1 miljoner kronor, avseende att täcka hälften av

den brist i fonden, som enligt nu tillämpade grunder för avsättning till

densamma anses föreligga. Sedan Kungl. Maj:t, med utgångspunkt från

att sagda brist skall täckas under en tid av fem år i stället för två, numera

bestämt, att den extra avsättningen till förnyelsefonden för år 1927

skall utgöra allenast 840,000 kronor, kommer, utöver vad styrelsen tidigare

beräknat, ett ytterligare belopp, motsvarande skillnaden mellan nämnda båda

belopp eller i runt tal 1.2 5 miljon kronor, att kunna under budgetåret

1927—1928 inlevereras till statsverket.

Vid beräkningen av driftkostnaderna har, enligt vad jag inhämtat, en ,

genomsnittlig levnadskostnadsindex av 170 förutsatts för nästa budgetär

såsom bestämmande för dyrtidstilläggen till personalen. Då, enligt det förslag,

som jag senare i dag kommer att framställa, dyrtidstilläggsberäkningen

skulle för hela det finansår, varom fråga är, fixeras enligt en index av 168.

bör en minskning i kostnaderna för dyrtidstillägg vid postverket uppkomma,

vilken minskning i runt tal kan uppskattas till 0.2 5 miljon kronor.

Enligt vad nu anförts skulle utgiftsstaten för postverket under budgetåret

1927—1928 bliva 1.5 miljon kronor lägre än generalpoststyrelsen och riksräkenskapsverket

utgått ifrån. Det beräknade överskottet av rörelsen bör

följaktligen kunna ökas med detta belopp. Då jag icke i övrigt har någon

erinran att göra mot de verkställda beräkningarna, bär jag i budgetförslaget

upptagit postverkets överskott till 13 miljoner kronor.»

Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits med 13,000,000 Statsverks
.

propositionen.

kronor. I

I proposition den 18 februari 1927, nr 144, har Kungl. Maj:t föreslagit Trop. nr in.

riksdagen besluta, att kungörelsen den 29 maj 1925 (nr 150) om vissa ändringar

i förordningen den 17 juni 1916 (nr 216) angående villkoren för

postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter, vilken kungörelse

gäller till och med den 31 december 1927, skall äga fortsatt tillämpning

till och med den 31 december 1928, dock med den ändring i avseende å

bestämmelsen rörande utgivarkorsband, vars vikt icke överstiger 25 gram

att den år 1925 införda tilläggsavgiften av 1 öre för varje försändelse skall

upphöra och dylik försändelse i stället taxeras som om den vägde 25 gram

s. 52 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

På förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 27) har nämnda proposi

tion numera av riksdagen bifallits.

Enligt vad utskottet inhämtat, har postverket till statskontoret inlevererat

under andra halvåret 1926 2,000,000 kronor samt under första kvartalet

1927 10,443,364 kronor 47 öre.

Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i statsverkspropositionen,

upptagas till 13,000,000 kronor.

Utskottet får förty hemställa,

att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret

1927—1928 beräknas till....... kronor 13,000,000.

Stockholm den 4 juni 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

NILS WOHLIN.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad*, Wohlin, Bärg, Wigforss* Boman, Björnsson*,

friherre Beck-I'' riis*, Schlyter*, Jönsson i Boa*, Johansson i Arkösund*, Bengtsson

i Kullen* Olsson i Ramsta* Lövgren i Nyborg*, Olsson i Golvvasta, Nyländer*,

Björklund*, Olsson i Gävle och Andersson i Katrineholm*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Bil. A.

Beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor)

Inkomst av last egendom:

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

1. Jordbruksfastighet......................................

403.2

32.0

C

ce

2. Annan fastighet ..........................................

144.0

63.0

207.0

Summa

547.2

95.6

642.8

Inkomst av kapital .............................................

393.2

40.0

433,2

Inkomst av arbetsanställning m. in. ■ .............—

3,461.4

—

3,461.4

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

489.1

372.4

861.5

Summa uppskattad inkomst

4,890.9

508. o

5,398.9

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

233.5

4.7

238.2

2. För kommunalutskylder..............................

257.0

43.0

300. o

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

32.0

8.0

40. o

Summa avdrag

522.5

55.7

578.2

Återstod

4,368.4

452.3

4,820.7

''/bo av den taxerade förmögenheten........................

247.0

_

247.0

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,615.4

452.3

5,067.7

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................

2,782.0

—

2,782.0

Beskattningsbart belopp .......................................

1,833.4

452.3

2,285.7

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ''..............................

107.8

40.6

148.4

Skatteprocent i medeltal.......................................

5.88 %

8.08 %

3.7

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt

152.1

Under budgetåret 1926 — 1927 inflytande skatt:

Enskilda -f A-skatt (96 %)

142.5

B-skatt

3.5

Summa behållen skatteinkomst

146.0

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 160.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

55

Bilaga B.

Beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

Tillsammans

m. fl.

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

415

32

447

2. Annan fastighet ..........................................

150

68

218

Summa

565

100

665

Inkomst av kapital .............................................

410

42

452

Inkomst av arbelsanställning m. in......................

3,540

—

3,540

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

490

390

880

Summa uppskattad inkomst

5,005

532

i)fC)3 /

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

240

5

245

2. För kommunalutskylder ..............................

275

45

320

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

32

8

40

Summa avdrag

547

58

605

Återstod

4,458

474

4,932

''/co av den taxerade förmögenheten.......................

250

—

250

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,708

474

5,182

Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................

2,824

—

2,824

Beskattningsbart belopp .......................................

1,884

474

2,358

Skatleprocent i medeltal1 ....................................

5.88 %

8.98 %

Uträknad skatt ...................................................

110.8

42.c

153.4

Under budgetåret 1927—1928 inflyttande skatt (9G %)

147.3

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits

till ICO.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:333 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1927—1928, m. m. s. 1 i texten